Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 WTO och handelsutvecklingen Dnr: Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 2007 Bytesbalansen gav ett överskott på 256,5 miljarder kr under 2007, en förbättring med 11,2 miljarder kr jämfört med året innan. Handelsbalansen försvagades, med 25,8 miljarder kr, till ett överskott på 126,2 miljarder kr. Tjänstebalansen förbättrades, med 22,9 miljarder kr, och gav ett överskott på 96,4 miljarder kr. Den totala svenska varuexporten ökade, i värde med 5 % och med 2 % i volym, under Volymnedgång skedde för bl.a. läkemedel och skogsvaror medan maskiner, lastbilar, tekovaror/skor och möbler ökade i volym. Under 2006 ökade exportvolymen med 8 %, dubbelt så mycket som året dessförinnan. Exporten till Europa svarar för 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Utförseln till EU(27) ökade med 7 % i värde under Exporten till Ryssland ökade med 27 %. Exporten till USA minskade med 14 %. USA ligger nu på tredje plats bland våra största exportmarknader, efter Tyskland och Norge. Exporten till Asien, som var oförändrad jämfört med förra året, svarar för knappt 10 % av det totala svenska exportvärdet. Den totala varuimporten ökade med 9 % i både värde och volym, under Volymökningen var stark inom bl.a. järn och stål, telekom och maskiner. För 2006 steg importvolymen med 8 %. Mer än 4/5 av den svenska importen kommer från Europa. Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Tyskland, Danmark och Storbritannien var våra största handelspartners inom EU. Exporten till länder utanför EU ökade med 2 % i värde under Importen från icke EU-länder ökade med 5 %. Källa: SCB!"##! $%&'()* +$,'$-./+$$./%%01022-%-0 3 %+) "4-!63 7$%21/36!3 # 10%+/0+%8

2 Sida 2(30) Bytesbalansöverskott på 256,5 miljarder kr För 2007 visade bytesbalansen ett överskott på 256,5 miljarder kr, vilket är 11,2 miljarder bättre än året innan. Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) försämrades. Det positiva saldot minskade, jämfört med förra året, med 25,8 miljarder till 126,2 miljarder kr. Utfallet för tjänstebalansen förstärktes med 22,9 miljarder kr. Nettoutflödet av resevaluta fortsatte att sjunka, inflödet från transporttjänster ökade och nettot av övriga tjänster fortsatte att förbättras. 1 Sveriges bytesbalans % av BNP 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0-2,0-4, Kapitalavkastningsnettot förbättrades med 13,9 miljarder kr, till ett överskott på 69,4 miljarder, jämfört med förra året. Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster % av BNP 1 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster Procent 8,0 6,0 4,0 2,0-2,0-4,0-6,

3 Sida 3(30) Varuhandeln under 2007 För 2007 var värdet av Sveriges varuexport 1140,7 miljarder kr och varuimporten uppgick till 1020,3 miljarder kr. Exportvärdet ökade med 5 % och importvärdet med 9 % i löpande priser. För 2006 var exportvärdet 1089,1 och importvärdet 939,7 miljarder kr. Varuexporten ökade i volym med 2,2 % under 2007 jämfört med året innan. Under 2006 ökade varuexporten i volym med 7,9 %. Sveriges varuimport ökade under 2007 med 9,1 % i volym. Under 2006 ökade importvolymen med 8,4 %. Exporten fördelad på varuområden visar att skogsvarorna ökade med 4 % i värde men minskade med 4 % i volym. Trävaruexporten ökade med 11 % i värde men minskade i volym med 9 %. Exporten av papper minskade med 3 % i volym men ökade med 1 % i värde. Stålexporten ökade med 25 % i värde men hade en svag volymökning på 5 %. Järnmalmsexporten ökade med 6 % i volym och med 1 % i värde. Kemivaror minskade med 4 % i volym men ökade med 1 % i värde, medan läkemedel minskade med 8 % i värde. Exporten av oljeprodukter minskade med 11 % i volym och med 2 % i värde. Verkstadsprodukter, med knappt hälften av totala exportvärdet, ökade med 5 % i volym och med 4 % i värde. Exporten av elektrovaror (inkl IT och telekom) ökade i volym med 2 % men minskade i värde med 5 %. Exporten av personbilar ökade med 2 % i värde, och lastbilar ökade med 19 % i värde och med 13 % i volym. Exporten av övriga varor (livsmedel, tekovaror, möbler m.m.) ökade med 6 % i både volym och i värde. Livsmedelsexporten ökade med 7 % i volym och med 5 % i värde. Exporten av möbler ökade med 10 % i värde och med 8 % i volym. Importen för olika varuområden visar att importen av energivaror minskade i volym med 4 % och med 3 % i värde. Råoljeimporten minskade med 8 % i volym och i värde med 6 %. Oljeprodukter ökade med 7 % i volym och med 9 % i värde. Skogsvaror ökade i volym med 4 % och i värde med 13 %. Stålimporten redovisade en volymuppgång på 11 % och en värdeökning med 26 %. För kemivaror var uppgången 9 % i volym och 12 % i värde. Verkstadsvaror, med knappt hälften av importvärdet, ökade med 9 % i värde och med 14 % i volym. Elektrovarorna (inkl IT och telekom) ökade i volym med 20 % och i värde med 5 %. Personbilsimporten ökade med 4 % i volym och med 6 % i värde. Importen av övriga varor, huvudsakligen olika typer av konsumtionsvaror, ökade med 7 % i både volym och i värde. Importen av möbler ökade med 11 % i volym och med 15 % i värde.

4 Sida 4(30) Exporten till hela Europa ökade med 7 % under De europeiska länderna utgör ¾ av svensk exportmarknad. Även exportvärdet till EU(27) ökade med 7 % jämfört med förra året. Exporten till Norge ökade med 8 % medan Ryssland ökade med 27 %. Vår export till hela Amerika minskade med 9 %, medan exporten till USA sjönk med 14 % i värde under Under 2006 gick vår USA-export ner med 2 %. USA har nu passerats, av Tyskland och Norge, som största mottagare av svensk export. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien var fortsatt ökande. Brasilien ökade med 17 % i värde under Exporten till Mexiko minskade med 4 % och Chile ökade med 5 % i värde. Exporten till Asien var oförändrad under Exporten till Japan minskade med 17 % medan Kina och Indien båda ökade med 7 % i värde. Den svenska importen ökade i värde med 9 % jämfört med året innan. Mer än 4/5 av vår import kommer från Europa. Asienimporten ökade med 7 %. Importvärdet från Japan minskade med 2 % medan Kina ökade med 23 %. Importen från USA ökade med 1 % i värde. Det preliminära utfallet över handelsnettot för varuhandeln under januari 2008, enligt SCB:s snabbstatistik, visar ett handelsöverskott på 9,6 miljarder kr 1,7 miljarder sämre än motsvarande månad Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari 2008 till 99,6 miljarder kr. Samma månad var varuimporten 9 miljarder kr. Tabell 1. Sveriges utrikeshandel med varor. Värde i miljarder kr Förändring i % Export 806,5 805,7 825,8 904,5 977,3 1089,1 1140,7 5 intra-eu(27) 465,9 468,6 480,5 531,1 573,4 651,4 695,2 7 extra-eu(27) 340,5 337,1 345,4 373,5 403,9 437,7 445,5 2 Import 662,7 656,7 679,3 739,2 833,8 939,7 1020,3 9 intra-eu(27) 469,8 472,9 497,5 540,2 595,0 662,0 730,4 10 extra-eu(27) 192,9 183,8 181,8 199,0 238,8 277,0 289,9 5 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 2. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 2007 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv07 4kv kv07 4kv ,2 3,1 Skogsvaror 2,3-3,8-3,8-3,8 1,3 7,3 0,5 4,4 11,6 10,8 Mineralvaror 0,8 1,0 4,2 2,7 0,5 14,6 1,6 9,5 11,7 12,2 Kemivaror 11,2-3,8-1 -4,3 6,5 7,8 6,2 9,3 5,5 11,1 Energivaror 7,6-7,0-11,9-7,2-1,1 1,6-0,7-3,9 49,3 44,6 Verkstadsvaror 9,3 6,7 6,3 5,4 13,1 16,1 8,1 13,9 10,8 18,2 Övriga varor 11,1 8,8 6,0 5,9 9,1 9,3 3,1 6,7 Totalt, volym 7,9 3,0 1,9 2,2 8,4 11,6 4,8 9, Totalt, värde 11,8 6,0-6,3 4,7 12,3 11,7 5,8 8,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån

5 Sida 5(30) Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Svensk export ökade med 5 % i värde under 2007 jämfört med förra året. EU:s värdeandel uppgick till 60,9 %, en uppgång med 1,1 procentenheter. Exportandelarna ökade till Övriga Europa och Afrika men minskade till Amerika, Asien, och Oceanien. Svensk export 2006 resp 2007 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland ,8 60,9 Procentandel ,6 14,4 12,4 10,8 10,1 9,7 1 2,1 2,5 1,5 1,3 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineralvaror. Energi- och verkstadsvaror minskade sina andelar. Exportandelen för kemivaror inkl. läkemedel minskade också. Skog gick svagt ner mellan åren medan övriga varor var oförändrade. 6 5 Svensk export 2006 resp 2007 Exportandelar fördelade på varuområden ,5 49,3 Procentandel ,3 11,2 10,5 11,6 12,1 11,7 10,8 10,8 1 5,9 5,5 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

6 Sida 6(30) Import Den svenska importen ökade med 9 % i värde under 2007 jämfört med förra året. EU:s värdeandel av importen ökade med 1,2 procentenheter och låg på 71,6 procent. Importen från Afrika ökade svagt medan övriga regioner minskade eller var i stort sett oförändrade som andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 2006 resp 2007 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland ,4 71,6 7 Procentandel ,2 13,4 9,4 9,3 1 0,4 0,5 5,1 4,9 0,4 0,3 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden visade en minskad importandel för energi- och övriga varor. Mineralvaror och kemi ökade relativt starkt mellan åren medan importandelen för skogsoch verkstadsvaror endast visade en svag uppgång. Svensk import 2006 resp 2007 Importandelar fördelade på varuområden ,4 44,6 4 Procentandel 3 18,5 18,2 2 9,8 10,8 11,8 12,2 12,5 11,1 1 3,0 3,1 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

7 Sida 7(30) Sveriges nettoexport av varor går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) var mycket positiv under hela 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 % av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med För senare år har andelen sjunkit. Nettoexporten uppgick 2007 till 4,1 % av BNP. 8,0 Sveriges handelsbalans % av BNP 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0-1,0-2,0-3, Procent Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Internhandeln med EU gav under 2007 ett exportunderskott på 35,2 miljarder. Statistiska brister i Intrastat, som saknar redovisning av ursprungsland för den import som kommer till Sverige via EU, medför att vår import från EU därför överskattas årligen efter 1994 (och importen från länder utanför EU underskattas i motsvarande mån). Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med avsändningslandet i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport Mdr SEK Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Anm.: Helår avser EU(27).

8 Sida 8(30) Verkstadsvaror minskar nettoexportintäkterna De traditionella exportvarorna ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade under 2007 för en nettoexport på 95,6 miljarder kr. Det andra viktiga området, med ett något större bidrag, är verkstadsvaror inkl. bilar och bildelar med nettointäkter på 107,9 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar svarade jämförelsevis för 30,7 miljarder mindre än nettoexportintäkterna från skogssektorn, dvs. 64,9 miljarder kr. Telekomvaror nettoimporterades för 9,2 miljarder under Nettoexporten av läkemedel minskade med 6,7 miljarder under året. Under 2006 gav skogsvarorna exportintäkter på netto 94,6 miljarder kr och verkstadsvaror, exkl. bilar, svarade för nettointäkter på 76,8 miljarder kr. Bilar och bildelar nettoexporterades för 44,5 miljarder kr under Mdr SEK ,6 95,6 Sveriges nettoexport 2006 resp 2007 Fördelning på varuområden 22,9 22,3 20, ,4 121,3 107, ,1-51,2 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -56,8 Övrigt -62,7 Tabell 3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr Skogsvaror 74,6 74,6 85,6 88,7 88,5 86,3 85,5 87,6 94,6 95,6 Mineralvaror 13,0 11,1 11,6 14,0 15,4 14,5 15,8 21,2 22,9 22,3 Järn och stål 12,6 12,2 14,4 16,2 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 27,6 Kemivaror 3,2 3,4 8,2 13,8 16,9 21,1 2 15,0 20,5 8,4 Läkemedel 17,6 21,0 23,4 28,0 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,1 Energivaror -15,6-17,9-33,9-31,1-33,1-36,9-34,4-45,9-53,1-51,2 Verkstadsvaror 96,7 105,2 102,6 93,7 112,0 111,2 124,5 113,2 121,3 107,9 Maskiner 39,1 39,3 41,3 44,7 49,4 52,7 57,0 54,9 64,6 73,3 Elektrovaror, datorer 16,9 37,0 36,2 5,3 17,5 11,2 13,6 12,9 5,7-9,2 Vägfordon 31,3 28,2 26,1 39,4 35,9 41,0 48,1 43,0 44,5 43,0 Övriga varor -41,5-42,2-44,3-46,5-45,1-45,6-46,1-52,7-56,8-62,7 Livsmedel -20,8-21,8-20,7-22,8-24,8-25,5-26,4-28,0-32,4-35,3 TOTAL 130,4 134,3 129,8 132,5 154,6 150,5 165,3 138,2 149,4 120,4

9 Sida 9(30) Läkemedelsindustrins exportöverskott minskar De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. För 2007 utgjorde läkemedelsexporten 5,1 % av värdet av den totala svenska exporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under 2007 ett överskott på 33,4 miljarder kr, en nedgång med 7,3 miljarder jämfört med året innan. USA svarade för 6 miljarder kr av denna nettominskning. Den svenska nettoexporten till USA av läkemedel under 2006, på 3,4 miljarder kr, förbyttes under 2007 i en nettoimport från USA på 2,6 miljarder kr. Nettoexporten till EU ökade. Tabell 4. Sveriges export och import av läkemedel m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,1 8,3 9,8 10,2 6,4 3, ,7 9,1 10,6 12,1 7,2 4, ,3 9,4 13,9 14,3 7,3 7, ,3 10,5 17,8 17,8 7, ,2 12,0 21,2 20,7 9,3 11, ,8 12,4 23,4 20,3 9,7 10, ,0 16,2 26,8 24,9 13,1 11, ,8 17,9 26,9 25,2 14,3 10, ,1 18,0 35,1 27,7 14,5 13, ,9 18,2 34,7 24,4 14,7 9, ,7 20,6 33,1 27,3 17,2 10, ,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12, ,2 24,8 33,4 33,8 20,9 12,9 Anm.: Helåren avser EU(27). Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel till EU (27) uppgick under 2007 till 33,8 miljarder kr. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 19 %, Frankrike för 11 %, Tyskland för 15 %, Spanien för 4 %, Italien för 4 % och Storbritannien för 4 % vardera av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Sveriges nettoexport av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK 7 Export Import Netto

10 Sida 10(30) Varuhandel med länder på inre marknaden - EU Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer uppgick under 2007 till 60,9 procent, eller 695,2 miljarder kr, av vår totala export på 1140,7 miljarder kr. Detta var 1,1 procentenheter högre än andelen för förra året. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 358,1 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för drygt hälften (52 %) av utförseln till EU. 18,0 Svensk utförsel till EU(27) 2006 resp 2007 Andelar av total utförsel till EU Andel 2006 Andel ,0 Procent 14,0 12,0 1 8,0 6,0 4,0 2,0 Malta Cypern Luxemburg Bulgarien Slovakien Slovenien Rumänien Lettland Litauen Grekland Portugal Irland Tjeckien Ungern Estland Österrike Polen Spanien Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Storbritannien Danmark Tyskland Den svenska utförseln ökade i värde till de flesta mottagarländerna i EU under Danmark och Finland är andra resp. fjärde största mottagarland inom EU Svensk utförsel till EU(27) 2006 resp 2007 Värde för resp land Värde 2006 Värde Miljoner kr Malta Cypern Luxemburg Bulgarien Slovakien Slovenien Rumänien Lettland Litauen Grekland Portugal Irland Tjeckien Ungern Estland Österrike Polen Spanien Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Storbritannien Danmark Tyskland

11 Sida 11(30) Tabell 5. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 2007 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2006 Tyskland 119,0 10,4 10 Danmark 84,9 7,4 8 Storbritannien 81,5 7,1 4 Finland 72,7 6,4 7 Nederländerna 57,8 5,1 11 Frankrike 56,7 5,0 6 Belgien 52,5 4,6 5 Italien 36,0 3,2-2 Spanien 32,1 2,8-4 Polen 28,0 2,5 24 Österrike 11,7 1,0 12 Estland 9,6 0,8 6 Ungern 8,2 0,7-11 Tjeckien 7,9 0,7 18 Irland 6,1 0,5-1 Portugal 5,9 0,5 10 Grekland 5,4 0,5-8 Litauen 5,2 0,5 25 Lettland 4,5 0,4 22 Rumänien 2,7 0,2-9 Slovenien 2,1 0,2 3 Slovakien 1,5 0,1 14 Bulgarien 1,3 0,1 7 Luxemburg 0,8 0,1 8 Cypern 0,6 0,1 15 Malta 0,2 36 Ospecificerat inom EU 0,2 42 EU (27) Totalt 695,2 60,9 7 Norge 106,9 9,4 8 Liechtenstein 0,1 194 Island 4,8 0,4 29 EES/EFTA-länder 111,8 9,8 8 Schweiz 10,2 0,9 6 EFTA-land 10,2 0,9 6 Övriga länder 323,5 28,4 0 Export Totalt 1140, Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA Helår 2007 Övriga 28,4% EFTA 0,9% EU/EES 70,7%

12 Sida 12(30) Införsel Svensk införsel från EU svarade under 2007 för 71,6 procent, eller 730,4 miljarder kr, av vår totala import på 1020,3 miljarder kr. Detta var 1,2 procentenheter högre än andelen för förra året. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är största leverantörer inom EU för svensk införsel, och värdet var 378,8 miljarder kr. Dessa fyra länder tillsammans svarade för 52 procent av vår införsel från EU. 3 Svensk införsel från EU(27) 2006 resp 2007 Andelar av total införsel från EU Andel 2006 Andel ,0 Procent 2 15,0 1 5,0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Slovakien Grekland Slovenien Portugal Litauen Lettland Luxemburg Ungern Estland Österrike Tjeckien Irland Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Införseln ökade i värde från de flesta av EU-länderna. Införseln från Tyskland och Storbritannien ökade mest medan införseln från Litauen minskade i värde. Danmark är vårt andra största leverantörsland inom EU för svensk import Svensk införsel från EU(27) 2006 resp 2007 Värde för resp avsändningsland Värde 2006 Värde 2007 Miljoner kr Malta Cypern Bulgarien Rumänien Slovakien Grekland Slovenien Portugal Litauen Lettland Luxemburg Ungern Estland Österrike Tjeckien Irland Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland

13 Sida 13(30) Tabell 6. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 2007 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2006 Tyskland 187,9 18,4 11 Danmark 93,3 9,1 3 Storbritannien 70,3 6,9 16 Nederländerna 62,7 6,1 6 Finland 62,0 6,1 12 Frankrike 50,4 4,9 13 Belgien 43,1 4,2 9 Italien 36,3 3,6 14 Polen 29,6 2,9 18 Spanien 14,9 1,5 2 Irland 12,4 1,2 1 Tjeckien 12,1 1,2 21 Österrike 11,1 1,1 12 Estland 7,9 0,8 5 Ungern 7,2 0,7 14 Luxemburg 5,2 0,5 5 Lettland 5,2 0,5 48 Litauen 4,6 0,5-30 Portugal 4,4 0,4 35 Slovenien 4,1 0,4 35 Grekland 1,9 0,2 36 Slovakien 1,7 0,2 3 Rumänien 1,4 0,1 3 Bulgarien 0,7 0,1 27 Cypern 0,1-50 Malta 0,1-20 Ospecificerat i EU 0 EU (27) Totalt 730,4 71,6 10 Norge 87,6 8,6 9 Liechtenstein 0,2 0 Island 0,3 24 EES/EFTA-länder 88,1 8,6 9 Schweiz 8,9 0,9-4 EFTA-land 8,9 0,9-4 Övriga länder 192,9 18,9 3 Import Totalt 1020, Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA Helår 2007 Övriga 18,9% EFTA 0,9% EU/EES 80,2%

14 Sida 14(30) Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för ca 39 procent av det totala exportvärdet och ca 28 procent av värdet av den totala importen 1 under Såväl exportandelen som importandelen minskade något gentemot tredje land jämfört med förra året. Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2007 EU(27) 61,2% Oceanien m fl 1,3% Asien 9,7% Amerika 10,8% Afrika 2,5% Övriga Europa 14,5% Övriga Europa stod för 14,4 procent av den totala svenska exporten. Norge var största mottagarland med 9,4 procent av exportvärdet. Andelen för Ryssland var 2,0 procent. Schweiz och Turkiet svarade för 0,9 resp. 0,8 procent. Exportvärdet till Norge ökade med 8 procent och till Ryssland med 27 procent under Exporten till Schweiz ökade med 6 procent i värde. Exportandelen till Turkiet var oförändrad. Tabell 7. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Övriga Europa 148,6 164,2 13,6 14,4 10 varav: Island 3,7 4,8 0,3 0,4 29 Norge 99,4 106,9 9,1 9,4 8 Ryssland 17,9 22,7 1,6 2,0 27 Schweiz 9,7 10,2 0,9 0,9 6 Turkiet 9,5 9,6 0,9 0,8 0 Ukraina 4,6 4,8 0,4 0,4 4 1 Import enligt avsändningsland.

15 Sida 15(30) Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Åren 2004 och 2005 steg exporten med 20 % resp. 17 %. Under 2006 var exportutvecklingen genomsnittlig, med en värdeökning på 12 %. För 2007 ökade exporten till Ryssland med 27 procent i värde. Milj SEK Sveriges export till Ryssland Helår Exporten till Amerika domineras av USA som mottagarland och USA är nu vår tredje största exportmarknad efter Tyskland och Norge. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007 och minskade med 14 %. Detsamma gäller exporten till Kanada som minskade i värde med 4 %. Exporten till Central- och Sydamerika ökade med 12 %, varav exporten till Brasilien steg med 17 %. Mexiko minskade med 4 %. Tabell 8. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Nordamerika 113,1 98,4 10,4 8,6-13 varav: Kanada 11,4 11,0 1,0 1,0-4 USA 100,9 86,5 9,3 7,6-14 Central- och Sydamerika 21,9 24,5 2,0 2,1 12 varav: Argentina 1,3 1,4 0,1 0,1 13 Brasilien 6,8 7,9 0,6 0,7 17 Chile 1,9 2,0 0,2 0,2 5 Colombia 0,8 0,9 0,1 0,1 3 Mexico 5,2 4,9 0,5 0,4-4 Venezuela 0,9 1,2 0,1 0,1 37 Totalt 135,0 122,9 12,4 10,8-9

16 Sida 16(30) Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, och Sydkorea var största enskilda mottagarländer i Asien för svensk export under Efter den finansiella krisen i Sydostasien skedde en ökning av den svenska exporten till regionen. Sedan 2001 har den svenska exporten till hela Asien utvecklats svagt. För 2003 minskade exportvärdet med 7 %, följt av en uppgång med 7 % under Exportutvecklingen blev återigen svag för 2005, med en ökning på endast 2 % i värde. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 % i värde. För 2007 var exporten oförändrad i värde jämfört med året innan. SEK Mdr 12 Sveriges varuhandel med Asien Helår Export Import Tabell 9. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Mellanöstern 23,8 23,8 2,2 2,1 0 varav: Förenade Arabemiraten 4,4 4,6 0,4 0,4 4 Israel 2,6 2,5 0,2 0,2-5 Iran 3,6 2,3 0,3 0,2-35 Saudiarabien 7,8 7,8 0,7 0,7 0 Övriga Asien 86,2 86,4 7,9 7,6 0 varav: Filippinerna 0,9 0,9 0,1 0,1-4 Hongkong 3,7 3,9 0,3 0,3 7 Indien 9,9 10,6 0,9 0,9 7 Indonesien 4,8 4,3 0,4 0,4-11 Japan 16,9 13,9 1,6 1,2-17 Kina 20,7 22,2 1,9 1,9 7 Malaysia 3,3 3,7 0,3 0,3 13 Singapore 5,1 6,4 0,5 0,6 25 Sydkorea 6,1 6,9 0,6 0,6 14 Taiwan 3,5 3,1 0,3 0,3-12 Thailand 2,8 2,3 0,3 0,2-16 Totalt ,2 10,1 9,7 0

17 Sida 17(30) Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2007 EU(27) 71,6% Oceanien m fl 0,3% Asien 9,3% Amerika 4,9% Afrika 0,5% Övriga Europa 13,4% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 13,4 procent av Sveriges import under I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2 procent. Norge var vår största leverantör med ett importvärde på 8,6 procent av den totala importen. Vår import från Ryssland minskade med 10 procent. Importen från Schweiz gick ned med 4 procent. Från Turkiet minskade importen med 2 procent. Tabell 10. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring i % Värde Övriga Europa 133,2 136,3 14,2 13, varav Island 0,2 0,3 24 0,2 0,3 Norge 80,2 87,6 8,5 8,6 9 76,6 84,4 Ryssland 33,1 29,7 3,5 2, ,7 31,4 Schweiz 9,3 8,9 1,0 0,9-4 8,7 8,5 Turkiet 7,5 7,3 0,8 0,7-2 7,4 7,3 *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

18 Sida 18(30) USA är största leverantörsland för Sveriges import från den amerikanska kontinenten. Importen från USA sjönk kraftigt under 2001, med 21 % eller drygt 9 miljarder kr, jämfört med året dessförinnan. Denna utveckling fortsatte under 2002, då importen minskade med 3,8 miljarder kr, eller 11 % i värde. Under 2003 sjönk importen från USA med 4,7 miljarder kr, eller 15 %. Importminskningen fortsatte även under 2004, med 1,1 miljarder kr, eller 4 %, jämfört med året innan. Under 2005 ökade importen med 2,5 miljarder kr, eller 10 %. För 2006 ökade importen med 3,3 miljarder, eller 12 %. Under 2007 ökade importen från USA med 1 %. SEK Mdr 12 Sveriges varuhandel med USA Helår Varuexport Varuimport Tabell 11. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring i % Värde Nordamerika 35,0 35,3 3,7 3, varav Kanada 3,4 3,4 0,4 0,3 2 3,4 3,5 USA 31,6 31,9 3,4 3,1 1 32,7 31,8 Central- och Sydamerika 13,2 14,4 1,4 1, varav Brasilien 3,9 4,7 0,4 0,5 22 4,0 4,8 Chile 3,1 3,5 0,3 0,3 14 3,1 3,5 Colombia 0,4 0,4-8 0,4 0,4 Mexico 0,5 0,5 0,1 0,1 8 0,7 0,8 Panama 0,2 0,2-3 0,2 0,2 Venezuela 2,7 2,7 0,3 0,3-1 2,7 2,7 Totalt 48,2 49,8 5,1 4, *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

19 Sida 19(30) Kina var fortsatt den största enskilda leverantören i Asien för svensk import under Japan, Hongkong, Sydkorea och Taiwan är andra stora leverantörer av svensk import från Asien. Importen från Kina ökade med 23 % jämfört med förra året. Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. Importvärdet från Asien ökade med 7 % under Den svenska importen minskade dock i värde från flera av de större leverantörsländerna i främst Sydostasien. Från Japan minskade importen med 2 % medan importen från Kina och Indien ökade med 23 resp. 25 %. Importen från Sydkorea minskade med 12 % i värde. Tabell 12. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring i % Värde Mellanöstern 3,1 2,8 0,3 0, varav Iran 1,1 1,0 0,1 0,1-10 1,1 1,0 Israel 0,9 1,0 0,1 0,1 13 0,9 1,0 Saudiarabien 0,7 0,6 0,1 0,1-21 0,8 0,6 Övriga Asien 85,7 92,3 9,1 9, varav Hongkong 8,8 8,6 0,9 0,8-2 3,4 3,1 Indien 3,2 4,0 0,3 0,4 25 3,3 4,2 Japan 18,1 17,7 1,9 1,7-2 20,6 20,3 Kina 29,0 35,7 3,1 3, ,1 43,5 Malaysia 2,9 3,2 0,3 0,3 8 3,3 3,6 Singapore 1,4 1,1 0,1 0,1-18 1,0 0,9 Sydkorea 8,3 7,4 0,9 0,7-12 9,3 8,2 Taiwan 4,8 5,0 0,5 0,5 5 5,2 5,5 Thailand 3,2 3,9 0,3 0,4 21 3,5 4,4 Totalt 88,8 95,2 9,4 9, *) Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

20 Sida 20(30) Tjänstehandeln gav överskott på 96,4 miljarder kr Handeln med tjänster gav under 2007 ett överskott på netto 96,4 miljarder kr, en förbättring med 22,9 miljarder jämfört med Sedan 2001 har tjänstehandeln förbättrats kraftigt. Resevalutanettots tidigare negativa utveckling vände och underskottet minskade, men för 2004 ökade underskottet tillfälligt igen. Exporten av övriga tjänster fortsätter att stärkas kraftigt. Under 2004 var resevalutaunderskottet 29,1 miljarder kr, en försämring med 5,4 miljarder jämfört med året innan. Under 2005 minskade underskottet igen, och uppgick till 25,2 miljarder kr, en förbättring med 3,9 miljarder kr. För 2006 minskade underskottet ytterligare, med drygt sju miljarder. Under 2007 var resevalutaunderskottet 13,9 miljarder, en förbättring med 4,0 miljarder jämfört med året innan. Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 87,3 miljarder kr under Byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/ infotjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, kultur och offentliga tjänster gav nettoinflöden på tillsammans 88,1 miljarder kr. Kommunikationstjänster svarade för ett utflöde på 0,8 miljarder kr. Mdr Övriga tjänster 2006 resp 2007, netto ,0 3 25,0 2 15,0 1 5,0-5,0 Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 27 % av Sveriges totala export av varor och tjänster för helåret Tjänsteimportens andel var 24 % av total import av varor och tjänster.

21 Sida 21(30) Tabell 13. Sveriges tjänstehandel, netto, Miljarder kr Transporter 6,4 9,2 10,6 12,6 16,0 17,8 23,1 22,5 2 23,0 frakt av varor 13,1 13,9 18,0 2 19,4 personbefordran -2,2-1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt -4,5-3,8-5,2-5,2-4,1 Resevaluta -27,9-32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,2-17,9-13,9 Övriga tjänster 8,5 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,5 71,4 87,3 Total tjänstehandel, netto -13,0-9,1-13,6-5,1 6,1 17,2 43,1 57,9 73,5 96,4 Källa: SCB Tabell 14. Sveriges tjänsteexport Miljarder kr Transporter 36,9 4 44,0 49,2 5 54,2 60,1 65,5 67,8 74,2 frakt av varor 26,0 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,2 6,5 6,1 8,1 9,6 övrigt 4,6 5,3 5,6 6,4 6,6 Resevaluta 32,8 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,3 67,0 80,9 Övriga tjänster 87,0 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,2 231,3 265,6 Total tjänsteexport 156,7 183,0 211,5 244,4 246,5 248,1 285,9 322,1 366,1 420,7 Källa: SCB Tabell 15. Sveriges tjänsteimport Miljarder kr Transporter 30,5 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 51,2 frakt av varor 12,9 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 8,4 7,5 8,3 10,3 8,9 övrigt 9,1 9,1 10,8 11,6 11,1 Resevaluta 60,7 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,9 94,8 Övriga tjänster 78,5 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 159,9 178,4 Total tjänsteimport 169,7 192,1 225,1 249,5 240,4 230,9 242,9 264,2 292,6 324,3 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

22 Sida 22(30) Tabell 16. Specifikation av Sveriges Tjänstehandel, Mdr kr Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Export Transporter 21,2 19,2 18,5 15,3 19,3 18,2 16,5 13,8 19,8 74,2 67,8 Resor 17,9 22,7 21,9 18,3 16,7 20,3 17,0 13,0 13,3 80,9 67,0 Kommunikation 3,0 3,4 2,8 2,8 2,9 3,0 2,9 3,0 3,3 12,1 11,8 Byggtjänster 2,3 1,5 1,9 1,4 1,2 1,0 1,4 1,2 1,7 7,0 4,9 Försäkringar 1,5 1,7 1,5 1,6 1,7 1,6 1,5 1,7 1,5 6,3 6,4 Finansiella tjänster 3,8 2,9 3,0 2,7 3,4 2,9 3,7 3,7 3,0 12,4 13,7 Data- och informationstjänster 10,2 7,3 7,3 7,1 7,6 6,2 6,6 5,9 6,7 31,8 26,4 Licenser/royalties 11,8 9,6 9,9 6,4 7,7 7,5 7,8 6,5 8,7 37,8 29,4 Övriga affärstjänster 43,5 35,2 36,9 36,8 37,6 31,3 32,8 31,6 34,5 152,5 133,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 0,5 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,1 2,0 Offentliga tjänster 1,0 0,8 0,9 0,9 0,9 0,8 0,9 0,8 0,9 3,6 3,3 Totalt 116, 7 104, 9 105,2 93,9 99,5 93,4 91,6 81,7 93,9 420,7 366,1 Import Transporter 13,5 13,5 12,9 11,4 12,9 12,8 11,2 10,9 12,4 51,2 47,8 Resor 24,4 25,4 23,9 21,1 21,1 22,6 22,0 19,2 2 94,8 84,9 Kommunikation 3,4 3,5 3,0 3,0 3,3 3,2 3,2 3,3 4,0 12,9 12,9 Byggtjänster 1,9 1,3 1,5 1,0 1,1 0,9 1,3 1,2 1,0 5,7 4,6 Försäkringar 0,5 0,8 0,5 0,7 0,4 0,6 0,6 0,7 0,5 2,5 2,3 Finansiella tjänster 2,3 1,6 1,3 1,4 2,1 1,7 2,1 2,1 1,9 6,5 8,0 Data- och informationstjänster 6,0 4,7 4,7 5,0 5,3 3,6 4,2 3,5 3,5 20,3 16,6 Licenser/royalties 3,7 3,1 2,8 2,5 3,4 2,8 2,9 3,1 3,6 12,1 12,3 Övriga affärstjänster 33,3 27,9 29,0 25,2 28,6 24,4 25,1 23,0 27,1 115,5 101,1 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,4 0,5 0,4 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 1,8 1,1 Offentliga tjänster 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,9 1,0 Totalt 89,5 82,5 80,3 72,0 78,8 73,2 73,0 67,6 74,6 324,3 292,6 Netto Transporter 7,8 5,7 5,6 3,9 6,4 5,4 5,3 2,9 7,4 23,0 2 Resor -6,5-2,7-2,0-2,8-4,4-2,2-4,9-6,3-6,8-13,9-17,9 Kommunikation -0,3-0,1-0,2-0,2-0,3-0,2-0,2-0,3-0,6-0,8-1,1 Byggtjänster 0,4 0,2 0,3 0,4 0,1 0,1 0,1 0,7 1,4 0,3 Försäkringar 1,0 0,9 1,0 0,9 1,2 1,0 0,9 1,0 1,0 3,8 4,1 Finansiella tjänster 1,5 1,3 1,7 1,4 1,3 1,2 1,6 1,6 1,0 5,9 5,7 Data- och informationstjänster 4,2 2,6 2,6 2,1 2,3 2,6 2,5 2,4 3,2 11,5 9,8 Licenser/royalties 8,1 6,6 7,1 3,9 4,3 4,6 4,8 3,4 5,2 25,7 17,1 Övriga affärstjänster 10,2 7,3 7,9 11,6 9,0 6,9 7,7 8,6 7,4 37,0 32,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,1-0,1 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,3 0,9 Offentliga tjänster 0,7 0,6 0,6 0,7 0,6 0,5 0,6 0,6 0,7 2,6 2,3 Totalt 27,2 22,4 24,9 21,9 20,6 20,2 18,6 14,1 19,3 96,4 73,5 Källa: SCB

23 Sida 23(30) Direktinvesteringar gav återigen ett nettoutflöde Direktinvesteringar i utlandet gav ett utflöde på 248,0 miljarder kr under Utländska investeringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 126,9 miljarder, varför nettot av direktinvesteringar gav utflöden på 121,1 miljarder kr. Tabell 17. In- och utflöden av direktinvesteringar Mdr kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,5-33,7 2, ,7-96,6-12, ,7-193,7-36, ,7-181,2 322, ,6-375,4-160, ,7-75,8 36, ,4-103,2 15, ,4-170,8-130, ,7-152,5-66, ,0-198,6-122, ,1-162,6 7, ,9-248,0-121,1 Källa: SCB Mdr SEK 60 Utveckling av direktinvesteringar Inflöde Utflöde Nettoflöde Under 1999 var Storbritannien största investerare med 63 % av inflödet. Från USA kom ca 10 % av inflödet. Därefter har EU-länderna och USA svarat för huvuddelen av ett minskande investeringsinflöde till Sverige. Under 2006 svarade Storbritannien för det enskilt största investeringsinflödet. Under 2000 var de svenska investeringarna i utlandet rekordhöga 375,4 miljarder kr, varav huvuddelen gick till EU-området. Även därefter har investeringsutflödet huvudsakligen gått till EU-området.

24 Sida 24(30) OBS På grund av datatekniska problem hos SCB har denna tabell inte kunnat uppdateras efter 3 kv Tabell 18. Utländska direktinvesteringar i Sverige kv 2006, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per kapitalform Jan-Sep Jan-Sep Direktinvesteringar i Sverige Eget kapital Långfristiga lån m.m Kortfristiga lån m.m Återinvesterade vinstmedel TOTALT OECD EU EU Belgien Luxembourg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Ungern Slovakien Slovenien Cypern Malta Övriga Europa Norge Island Schweiz Ryssland Övriga Nord- och centralamerika Kanada USA Övriga Sydamerika Afrika Asien Japan Kina Hongkong Saudiarabien Singapore Övriga Oceanien Ej landfördelat Återinvesterade vinstmedel Anm. 1. Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2. Fr.o.m. oktober 1997 ingår i begreppet direkta investeringar även kortfristiga lån mellan direktinvesteringsföretag. Anm. 3. Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen ( )

25 Sida 25(30) OBS På grund av datatekniska problem hos SCB har denna tabell inte kunnat uppdateras efter 3 kv Tabell 19 Svenska direktinvesteringar i utlandet kv 2006, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direktinvesteringar per transaktionstyp Jan-Sep Jan-Sep Direktinvesteringar i utlandet Eget kapital Långfristiga lån m.m Kortfristiga lån m.m Återinvesterade vinstmedel TOTALT OECD EU EU Belgien Luxembourg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Ungern Slovakien Slovenien Cypern Malta Övrig Europa Norge Schweiz Bulgariien Turkiet Rumänien Ryssland Övriga Nord- och centralamerika Kanada Mexico USA Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Övriga Afrika Asien Filippinerna Indien Japan Kina Hongkong Övriga Oceanien Australien Övriga länder Ej landfördelat Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (25) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Källa: Sveriges Riksbank, Betalningsbalansen ( )

26 Sida 26(30) Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2006 till 1552 miljarder kr, enligt SCB:s senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen verkstads- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Under 2006 ökade de utländska tillgångarna i Sverige främst inom tillverkningsföretag och inom varuhandel. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Nederländerna, Storbritannien och USA. Företag inom EU ägde 69 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 20. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade, miljarder kr Nederländerna Storbritannien USA Finland Norge Tyskland Begien Luxemburg Danmark Schweiz Frankrike Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2006 (December 2007) Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr

27 Sida 27(30) Nederländerna hade de största utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i förhållande till BNP under På grund av landets skattelagstiftning är Nederländerna ett attraktivt land för etablering av holdingbolag, vilka har sina moderbolag i andra länder. Holdingbolagens enda syfte är att äga andra företag. Därmed speglas inte i första hand förvärvs- och investeringsaktiviteten i just Nederländerna. USA är störst i absoluta tal när det gäller ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2005 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2005 till 48 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på andra plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 20 procent av BNP. Tabell 21. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2005 i resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Nederländerna Sverige Schweiz Nya Zeeland Storbritannien Portugal Kanada Frankrike Polen Australien Finland Norge 605 1) Tyskland Österrike USA Italien Japan OECD Totalt Tillgång avser 2004 Källa: Sveriges riksbank samt OECD: International Direct Investment Database, June 2007 och OECD Main Economic Indicators, Mars Valutakurs per USD=7,9525 SEK.

28 Sida 28(30) Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2006 till 1760 miljarder kr. En stor del av tillgångarna i utlandet finns liksom tidigare år inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 16 procent av tillgångarna fanns i Finland, 12 procent i USA och 68 procent i EU. Tabell 22. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade, miljarder kr Finland USA Storbritannien Nederländerna Danmark Norge Tyskland Luxemburg Belgien Frankrike Spanien Ryssland Italien Estland Schweiz Polen Brasilien Kina Kanada Mexiko Australien Litauen Lettland Österrike Tjeckien Ungern Portugal Japan Irland Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Baltiska länder Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2006 (December 2007)