Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2011

2

3 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 995, , ,1 Import 1 097,9 911, , ,7 Nettohandel 96,5 83,8 68,7 72,5 Export till EU(27) 716,8 580,5 650,0 679,8 Import från EU(27) 768,0 627,3 724,0 784,3 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,8-73,9-104,5 Förändring (%) Export 4,8-16,7 14,4 6,6 Import 6,1-17,0 17,3 6,7 Export till (EU(27)) 2,8-19,0 12,0 4,6 Import från (EU(27)) 3,3-18,3 15,4 8,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 449,9 470,5 490,1 Import 353,3 347,6 342,1 357,2 Nettohandel 109,8 102,3 128,5 132,9 Förändring (%) Export 9,3-2,9 4,6 4,2 Import 11,0-1,6-1,6 4,4 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-198,3-129,4-182,8 Utländska DI i Sverige 244,9 76,7-9,7 79,5 Netto 38,4-121,6-139,1-103, Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

4

5 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) / 2011/ Andel Världen Export Varor och tjänster ,3 5,9 100,0 Varor ,4 6,6 100,0 Tjänster ,6 4,2 100,0 Import Varor och tjänster ,1 6,1 100,0 Varor ,3 6,7 100,0 Tjänster ,6 4,4 100,0 Inre Export Varor och marknaden tjänster ,4 4,8 65,4 Varor ,1 4,1 65,6 Tjänster ,6 6,5 64,9 Import Varor och tjänster ,8 6,3 74,4 Varor ,8 7,2 77,2 Tjänster ,8 3,0 65,4 EU Export Varor och tjänster ,0 4,8 55,2 Varor ,0 4,6 56,0 Tjänster ,6 5,4 53,1 Import Varor och tjänster ,5 7,1 66,8 Varor ,4 8,3 68,8 Tjänster ,2 3,0 60,7 Norden Export Varor och tjänster ,6 2,8 22,4 Varor ,2 1,8 21,8 Tjänster ,8 5,2 24,0 Import Varor och tjänster ,9 1,1 21,2 Varor ,9 2,9 21,9 Tjänster ,5-5,2 18,7 Östersjöländerna tjänster Export Varor och ,4 7,7 37,8 Varor ,7 5,6 38,2 Tjänster ,5 13,5 36,8 Import Varor och tjänster ,2 6,8 46,6 Varor ,2 8,1 51,3 Tjänster ,5 0,7 31,4

6

7 Enheten för internationell Dnr: 2012/00412 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken fjärde kvartalet samt helåret 2011 Under 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till miljarder kronor och varuimporten till miljarder kr. Detta innebär en ökning för exporten med 6,6 procent och för importen med 6,7 procent jämfört med Räknat i volym ökade exporten med 8,5 procent och importen med 7,2 procent. Ökningstakten i utrikeshandeln har mattats av jämfört med 2010 års kraftiga utveckling. Sveriges utrikeshandel visade trots detta en fortsatt tillväxt. Värdet på handeln är nu högre än den tidigare toppnivån från Första kvartalet 2011 utvecklades exporten starkt för att sedan bromsa in andra och tredje kvartalet. För det fjärde kvartalet utvecklades exporten negativt och minskade med 1,5 procent. Under 2011 ökade exporten för många av de stora svenska exportvarugrupperna. Särskilt stark var tillväxten för verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade 2011 ett överskott på 252 miljarder kr, en ökning med 10 procent jämfört med EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick 2011 till 56 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med en procentenhet till 13 procent. Kina är Sveriges största exportmarknad i Asien och fortsätter att öka i snabb takt uppgick ökningen till 12 procent. Exporten till östersjöregionen ökade kraftigt. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU(27) och Övriga Europa ökade, var den i stort sett oförändrad från Afrika samt minskade från Amerika och Asien. Däremot ökade importen från Ryssland med 25 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 133 miljarder kr 2011, en ökning med 3,4 procent jämfört med Tjänsteexporten uppgick till 490 miljarder kr och tjänsteimporten till 357 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 183 miljarder kr, en ökning med 53 miljarder från Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 89 miljarder och uppgick till 79 miljarder kr.

8

9 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen och skuldkrisen Den globala konjunkturnedgången påverkar Sverige Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2011, i löpande priser HA 22 SM 1201 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

10

11 1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som fokuserar på den senaste tidens utveckling. I kapitel två ges en kort analys av handelsutvecklingen för sista kvartalet 2011, det första kvartal med negativ utveckling sedan början på den såkallade skuldkrisen. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen 2.1 Den globala konjunkturnedgången påverkar Sverige Det fjärde kvartalet 2011 drabbades även Sverige av det svaga globala konjunkturläget. Varuexporten minskade med 1,5 procent jämfört med det fjärde kvartalet Inte sedan sista kvartalet 2009 har exporten utvecklats negativt. Det var framförallt exporten till Amerika som minskade kraftig med en tillbakagång på 11 procent. Även exporten till Europa minskade men med betydligt mindre, 1,6 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under fjärde kvartalet 2011 upplevde de europeiska ekonomierna en turbulent tid. Förutom sedan tidigare kristyngda ekonomier som Grekland och Portugal drogs även större ekonomier in i krisen. Till exempel ifrågasatte kreditvärderingsinstituten Italiens och Frankrikes kreditvärdighet. Det sviktande förtroendet för euron och de europeiska ekonomierna reflekterades även i efterfrågan på svenska exportvaror. Exporten till andra EU-länder, som visat en positiv utveckling för de tre första kvartalen 2011, minskade sista kvartalet med 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal Den svaga svenska exportutvecklingen ligger i linje med vad som kan förväntas i ett läge med vikande konjunkturläge hos våra stora exportmarknader. Samtidigt redovisade USA och Tyskland markant positiva ökningstal för exporten. USA ökade med 11 procent och Tyskland med 5,7. Den finska exportutvecklingen för fjärde kvartalet 2011 var å andra sidan starkt negativ. Kvartalets utveckling berodde till stor del på en extremt låg exportnivå i oktober. För Sverige, Finland och Tyskland finns även preliminär handelsstatistik för januari Den tyska exporten ökade med hela 9,3

12 Diagram 2.1 Sida 2(39) procent och Sveriges export med 5,3. Finlands export var däremot oförändrad jämfört med januari Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari januari 2012) Förändring över motsvarande period föregående år (%) Månadsvis Kvartalsvis

13 Sida 3(39) Det fjärde kvartalet 2011 fortsatte den negativa trenden för varuexporten. Utvecklingen innebar att varuexporten krympte för första gången sedan den ekonomiska krisen. Diagram Industrins exportorderingång (januari januari 2012) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år Månad Kvartal Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Det fjärde kvartalet 2011 visade en negativ utveckling med 7,3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportorderingången för januari 2012 visade dock på en i stort sett oförändrad nivå jämfört med ett år tidigare. Detta innebär att den fallande exportorderingången stannade upp efter fyra månader med negativ utveckling. Även andra framåtblickande indikatorer, så som exportchefsindex, pekar på att nedgången nu bromsar in. Ytterligare en indikation på att varuexporten kan väntas gå en svagt positiv vår till mötes är att världshandeln, enligt det nederländska institutet CPB, visade en marginell ökning för fjärde kvartalet Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen tredje kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för

14 Diagram 3.1 Sida 4(39) av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade 2011 ett överskott på 252 miljarder kr, vilket motsvarar 7,2 procent av BNP och var en ökning med 10 procent jämfört med Det största bidraget till ökningen kom från kapitalavkastningen, även tjänstehandeln gav ett positivt netto medan handelsbalansen inte förändrades mellan 2010 och ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans 2011 uppgick handelsbalansen till 82 miljarder vilket var lika mycket som Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen båda uppgick till 2,4 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,8 procent. Jämfört med 2010 innebar detta en ökning för kapitalavkastningen men en marginell minskning för både handelsbalans och tjänstehandeln. övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

15 Sida 5(39) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2, Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2002 och 2011 ökade den totala handeln med 61 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet ökade Sveriges varuexport med 8,5 procent i volym och 6,6 procent i värde jämfört med Varuimporten ökade samtidigt med 7,2 i volym och 6,7 i värde. 2 Värdet på handeln är nu högre än den tidigare toppnivån från Sveriges export och import av varor Under 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till miljarder kronor och varuimporten uppgick till miljarder kr. Handelsnettot för 2011 uppgick till 72 miljarder, vilket var 3,7 miljarder mer än Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2012 ett överskott på 11,3 miljarder kr, vilket är 7,4 miljarder kr mer jämfört med januari Varuexporten uppgick preliminärt under januari 2012 till 97 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 86 miljarder. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

16 Sida 6(39) Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 139, ,4 995, , ,1 7 intra-eu(27) 697,2 716,8 580,5 650,0 679,8 5 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 488,1 533,3 9 Import 1 034, ,9 911, , ,7 7 intra-eu(27) 743,5 768,0 627,3 724,0 784,3 8 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,1 345,5 356,3 3 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under 2011 år tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 56 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) båda ökade med 5 procent, mindre än den sjuprocentiga ökningen i den totala svenska exporten, minskade deras värdeandelar med vardera en procentenhet jämfört med ökade exporten till östersjöregionen markant där Lettland, Ryssland, Estland och Litauen ökade med 38, 33, 22 och 18 procent jämfört med Exporten till Turkiet ökade med 23 procent jämfört med 2010 medan exporten till USA minskade med 8 procent. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Med en värdeökning om 25 procent mellan 2010 och 2011, utgjorde Afrika den snabbast växande mottagaren av svensk export. Under perioden har Afrikas andel av den svenska exporten ökat från 3,2 till 3,8 procent.

17 Diagram 4.2 Sida 7(39) Även exporten till Asien ökade kraftigt under perioden och utgjorde 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan 2010 och 2011 ökade exporten till Kina med 12 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan, Indien och Saudiarabien med drygt 1 procent vardera. Exporten till Saudiarabien och Japan ökade med 11 respektive 6,4 procent, medan exporten till Indien ökade med mer modesta 2,5 procent. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet minskade med 1,5 procent jämfört med Det var framför allt exporten till Nordamerika bidrog till minskningen där exporten sjönk med 8,0 procent. Däremot ökade exporten till Central- och Sydamerika med 21 procent. Värdet av den svenska importen ökade med 6,7 procent mellan 2010 och Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). EU(27) och Övriga Europa ökade sina andelar av Sveriges totala import, medan andelarna minskade från Amerika, Asien och Oceanien. Andelen av Sveriges import från Afrika var oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika ökade marginellt mellan 2010 och Importen från USA var oförändrad medan importen från Kanada minskade med 6,4 procent. Av de fyra länder i Central- och Sydamerika som under 2011 levererade varor till Sverige för ett värde över en miljard kronor ökade importen från Brasilien med 26 procent och minskade från Chile, Venezuela och Peru med 12, 7 respektive 4 procent. Asienimporten, som står för 9,6 procent av total import, minskade med 3,8 procent. Importen från Sydkorea har i det närmaste halverats mellan 2010 och var det endast två asiatiska länder som hade en andel av den svenska im-

18 Sida 8(39) porten på över en procent, Kina och Japan. Importen från Kina ökade med 2,5 procent medan importen från Japan minskade med 3,0 procent jämfört Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa även under Exporten av verkstadsvaror ökade i volym med 16 procent och 11 procent i värde 2011 jämfört med föregående år. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under 2011 med 11 procent i volym och 14 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv kv kv kv ,6 2,9 Skogsvaror 2,4-3,2-5,1-0,9 13,6-2,4 0,6 1,5 12,0 9,3 Mineralvaror 23,5 5,4 5,7 10,3 18,8 9,8 6,9 7,4 11,4 12,3 Kemivaror 6,4 1,9-0,4 2,9 7,1 1,0-1,1 1,8 7,9 14,3 Energivaror 16,7-0,2 5,7-2,7 11,0-9,7-6,7-4,5 46,4 42,0 Verkstadsvaror 22,8 20,2-2,2 15,7 29,4 9,8 3,7 13,7 11,7 19,3 Övriga varor 5,8 3,7-2,6 1,9 6,3 4,8 2,8 5,2 Totalt, volym 15,3 9,9-1,4 8,5 17,7 4,7 1,4 7,2 100,0 100,0 Totalt, värde 14,4 7,5-1,5 6,6 17,3 4,6 1,8 6,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan 2010 och 2011 med 2,9 procent i volym men minskade med 4,6 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror minskade med 0,9 procent i volym och 0,7 procent i värde under perioden. Energivaror minskade i volym med 2,7 procent men ökade i värde med 12 procent för 2011 jämfört med Varuimporten ökade 2011 i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper med undantag för energivaror där volymförändringen var negativ. Importen av kemivaror ökade med 1,8 procent i volym och 4,7 procent i värde. Verkstadsvaror ökade med 14 procent i volym och 6,1 procent i värde jämfört med Skogsvaruimporten ökade samtidigt med 1,5 respektive 1,1 procent och mineralvaror ökade med 7,4 respektive 9,0 procent. Importen av energivaror minskade med 4,5 procent i volym men ökade med 14 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 5,2 procent i volym och 4,2 procent i värde jämfört med 2010.

19 Sida 9(39) Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.4 För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral-, energi- respektive verkstadsvaror mellan 2010 och 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

20 Diagram Nettoexport av varor Sida 10(39) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav 2011 ett exportunderskott på 104 miljarder kronor vilket är 31 miljarder kronor mer än Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med hela 34 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 69 miljarder kronor 2010 till 72 miljarder kronor 2011, en ökning med 5,5 procent. Den totala nettoexporten 2011 ökade därmed för första gången sedan Nettoexporten i handeln med EU(27) visar dock en tydlig trend med ökande underskott. Samtidigt visar överskottet i handeln med länder utanför en spegelbild av handeln med EU(27) med en positiv trend. Underskottet i handeln med EU(27) har bidragit till att den totala nettoexporten sjunkit till nivåer på drygt hälften av värdet för bara fem år sedan. 200 Sveriges nettoexport Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Mdr SEK Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 95 miljarder kr. Dock var nettoöverskottet en minskning med 1,3 procent jämfört med Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 84 miljarder kr. Nettobidraget från verkstadsvaror ökade med 45 procent mellan 2010 och Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska

21 Diagram 4.6 Sida 11(39) exportöverskottet. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr Skogsvaror 85,5 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,5 Mineralvaror 15,9 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,9 Järn och stål 18,0 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,3 Kemivaror 20,0 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-1,9 Läkemedel 34,6 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,4 Energivaror -34,4-45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-66,6 Verkstadsvaror 124,5 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,2 Maskiner 57,0 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 71,1 Elektrovaror och telekom 13,6 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-16,5 Vägfordon 48,1 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 Övriga varor -46,1-53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,6 Livsmedel -26,4-28,2-32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-44,9 TOTAL 165,3 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,5

22 Sida 12(39) Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Under 2011 ökade bidraget från verkstadsvaror betydligt jämfört med I synnerhet bidrog maskiner och vägfordon starkt positivt till den positiva utvecklingen. Elektrovaror och telekomutrustning fortsatte dock att minska sitt bidrag till nettoexporten Nettoexporten av personbilar Under 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 6,5 miljarder kr, cirka 2,6 miljarder mindre än var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till drygt nio miljarder. Under 2011 ökade både export och import av personbilar starkt, 16 respektive 7,1 procent utgjorde bilexporten 3,7 procent av total svensk varuexport och bilimporten 4,5 procent av varuimporten. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 23 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till nästan 45 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till drygt 21 miljarder kr, vilket är i nivå med underskottet för Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5, ,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1, ,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1, ,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2, ,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2, ,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1, ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,2 50,8-6,5 23,4 44,7-21,2

23 Sida 13(39) Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande, om än minskande, exportöverskott i utrikeshandeln. Under 2011 utgjorde läkemedelsexporten 4,8 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på 28 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med drygt 9 miljarder kr jämfört med Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13, ,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9, ,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10, ,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12, ,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13, ,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12, ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 30,0 27,6 29,9 23,6 6,3

24 Sida 14(39) Diagram Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr SEK Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 14 procent, Tyskland för 13 procent och Storbritannien för 9,0 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick 2011 till 58 miljarder kronor varav drygt hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick under 2011 till 680 miljarder kr, 56 procent av Sveriges totala export på miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 353 miljarder kr, vilket motsvarar 52 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 66 procent av Sveriges totala export. Den svenska exporten ökade i värde mellan 2010 och 2011 till nästan alla stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Belgien som ökade med drygt åtta miljarder, Tyskland drygt sex miljarder men även Nederländerna och Finland ökade starkt med fyra respektive tre miljarder kr. 3 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

25 Sida 15(39) Diagram Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(27) Värde för resp land Mdr SEK Exporten minskade under 2011 till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen: Portugal, Italien, Grekland och Spanien. Värdet av exporten till Irland, som också brukar räknas in bland krisländerna, ökade med 21 procent. Av krisländerna minskade värdet av exporten mest till Italien, i värde minus 2,2 miljarder kr. En minskning med 6,7 procent jämfört med Grekland stod för den procentuellt största minskningen med 17 procent lägre export i värde jämfört med Sammantaget utgör Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien knappt tio procent av Sveriges export till EU(27).

26 Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden under 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2010 Tyskland 119,6 9,9 6 Storbritannien 84,7 7,0 1 Danmark 74,4 6,1 0 Finland 73,8 6,1 5 Nederländerna 59,6 4,9 6 Frankrike 55,7 4,6 0 Belgien 54,3 4,5 18 Polen 31,6 2,6 8 Italien 30,6 2,5-7 Spanien 22,3 1,8-1 Österrike 11,0 0,9 3 Estland 10,9 0,9 22 Tjeckien 8,3 0,7 3 Ungern 5,9 0,5 16 Portugal 5,8 0,5-1 Irland 5,5 0,5 21 Litauen 5,4 0,4 18 Lettland 3,8 0,3 38 Grekland 3,2 0,3-17 Slovakien 2,5 0,2-3 Rumänien 2,4 0,2 5 Slovenien 1,0 0,1 21 Bulgarien 1,0 0,1 16 Luxemburg 1,0 0,1 39 Cypern 0,5 0,0 2 Malta 0,3 0,0-21 Ospec i EU 4,9 0,4 22 EU totalt 679,8 56,0 5 Norge 114,9 9,5 1 Island 1,6 0,1 3 Norden 264,7 21,8 2 Liechtenstein 0,0 0,0-35 Inre marknaden 796,3 65,6 4 Övriga länder 416,8 34,4-5 Totalt 1 213,1 100,0 7

27 4.2.2 Import Sida 17(39) Svensk import från EU svarade under 2011 för 69 procent, eller 784 miljarder kr, av den totala importen på miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under 2011 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland Mdr SEK

28 Sida 18(39) Värdet av den svenska importen ökade från alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan 2010 och Värdet från Storbritannien och Tyskland ökade med 12 respektive 8 procent mellan 2010 och Importen från Estland och Irland ökade kraftigt, med 63 respektive 42 procent.

29 Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden under 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2010 Tyskland 208,4 18,3 8 Danmark 93,2 8,2 5 Nederländerna 70,7 6,2 2 Storbritannien 67,5 5,9 12 Finland 60,6 5,3 7 Frankrike 51,7 4,5 5 Belgien 44,3 3,9 7 Italien 33,8 3,0 7 Polen 32,1 2,8 3 Estland 19,9 1,7 63 Irland 19,8 1,7 42 Spanien 14,9 1,3 13 Tjeckien 14,4 1,3 11 Österrike 13,2 1,2 14 Slovakien 8,0 0,7-1 Ungern 7,0 0,6-2 Litauen 6,4 0,6 10 Lettland 5,1 0,4-3 Portugal 4,1 0,4 13 Rumänien 2,6 0,2 17 Luxemburg 2,5 0,2-1 Slovenien 1,6 0,1 13 Grekland 1,4 0,1-1 Bulgarien 0,9 0,1 32 Cypern 0,2 0,0 25 Malta 0,1 0,0 35 EU totalt 784,3 68,8 8 Norge 96,3 8,4-1 Island 0,2 0,0-22 Norden 250,2 21,9 3 Liechtenstein 0,1 0,0-50 Inre marknaden 880,9 77,2 7 Övriga länder 259,8 22,8 10 Totalt 1140,7 100,0 7

30 Diagram Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 20(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 44 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 4 under Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2011 EU(27) 56% Oceanien m fl 2% Asien 13% Amerika 10% Övriga Europa 15% Afrika 4% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,5 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring 1 till 2 procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 33 procent jämfört med 2010, ökade den med 23 respektive 15 till Turkiet och Schweiz. Exporten till Norge ökade med endast 1 procent 2011 jämfört med Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden har exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008-års värde ökade exporten till Ryssland med 33 procent jämfört med Import efter avsändningsland.

31 Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2011 Övriga Europa 167,6 181,6 14,7 15,0 8 varav: Gibraltar 2,3 1,6 0,2 0,1-33 Island 1,6 1,6 0,1 0,1 3 Kroatien 1,0 1,1 0,1 0,1 9 Norge 113,4 114,9 10,0 9,5 1 Ryssland 20,8 27,7 1,8 2,3 33 Schweiz 10,2 11,8 0,9 1,0 15 Turkiet 13,4 16,5 1,2 1,4 23 Ukraina 2,1 3,6 0,2 0,3 70 Diagram Sveriges varuhandel med Ryssland Export Import Mdr SEK Sveriges export till hela Amerika minskade med två miljarder kronor mellan 2010 och USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med 2010 minskade Sveriges export till USA med 7,9 procent eller 6,6 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2009 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,4 procent utgjorde USA-exporten 6,3 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 24 till Brasilien medan exporten till Kanada minskade med 9,1 procent, jämfört med Exporten till Nordamerika minskade under 2011 med 8,0

32 Sida 22(39) procent men ökade till Central- och Sydamerika med 21 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till framförallt Brasilien, Colombia och Peru men även till Haiti och Panama. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2011 Nordamerika 95,3 87,6 8,4 7,2-8 varav: Kanada 10,6 9,6 0,9 0,8-9 USA 83,4 76,8 7,3 6,3-8 Central- och Sydamerika 28,4 34,2 2,5 2,8 21 varav: Argentina 1,7 1,8 0,1 0,1 3 Brasilien 10,8 13,4 0,9 1,1 24 Chile 2,8 3,0 0,2 0,2 4 Colombia 1,1 1,8 0,1 0,2 60 Mexiko 5,9 5,8 0,5 0,5-3 Peru 1,5 2,3 0,1 0,2 47 Totalt 123,6 121,8 10,9 10,0-1 Diagram Sveriges varuhandel med USA Export Import Mdr SEK

33 Sida 23(39) Diagram Sveriges varuhandel med Asien Export Import Mdr SEK Tabell Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 2011 När- och Mellanöstern 29,9 34,7 2,6 2,9 16 varav: Förenade Arabemiraten 3,7 4,9 0,3 0,4 32 Iran 5,3 6,7 0,5 0,6 25 Israel 3,0 3,1 0,3 0,3 2 Saudiarabien 10,8 11,9 0,9 1,0 11 Övriga Asien 106,8 120,3 9,4 9,9 13 varav: Hongkong 4,2 4,2 0,4 0,3 0 Indien 13,1 13,5 1,2 1,1 3 Indonesien 4,0 5,2 0,4 0,4 30 Japan 14,3 15,2 1,3 1,3 6 Kazakstan 1,2 2,6 0,1 0,2 125 Kina 35,5 39,9 3,1 3,3 12 Malaysia 3,8 3,7 0,3 0,3-4 Pakistan 2,8 2,0 0,2 0,2-28 Singapore 8,0 8,4 0,7 0,7 5 Sydkorea 8,4 9,0 0,7 0,7 7 Taiwan 3,3 3,7 0,3 0,3 13 Thailand 3,6 8,8 0,3 0,7 144 Totalt 136,7 155,0 12,0 12,8 13

34 Diagram 4.17 Sida 24(39) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2011 var Kina, Japan, Indien, Saudiarabien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 40 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. Under 2011 ökade exporten till Asien med 13 procent jämfört med Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 0% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 8,5 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,4 procent av den totala importen. Importen från Ryssland och Turkiet ökade med 25 respektive 13 procent vardera medan importen från Norge minskade med 1,2 procent. Tabell Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) Övriga Europa 167,5 181,7 15,7 15, ,5 177,1 varav Norge 97,5 96,3 9,1 8,4-1 93,3 91,1 Ryssland 50,3 63,1 4,7 5, ,0 64,2 Schweiz 9,4 9,3 0,9 0,8-1 8,9 8,8 Turkiet 7,7 8,7 0,7 0,8 13 7,8 8,8 Vitryssland 0,6 2,2 0,1 0, ,7 2,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

35 Sida 25(39) Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 87 procent av Sveriges import från Ryssland. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) Nordamerika 37,5 37,4 3,5 3,3 0 37,7 37,7 varav Kanada 3,2 3,0 0,3 0,3-6 3,3 3,1 USA 34,3 34,4 3,2 3,0 0 34,2 34,5 Central- och Sydamerika 15,2 15,8 1,4 1,4 4 15,7 16,4 varav Brasilien 3,6 4,5 0,3 0,4 26 3,7 4,7 Chile 2,4 2,1 0,2 0,2-12 2,3 2,1 Peru 2,4 2,3 0,2 0,2-4 2,4 2,3 Venezuela 4,0 3,8 0,4 0,3-7 4,0 3,8 Totalt 52,7 53,2 4,9 4,7 1 53,4 54,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 minskat något, utgjorde USA 2011 Sveriges elfte största leverantörsland. Importvärdet från Asien minskade med 3,8 procent mellan 2010 och Importen från Kina fortsatte att öka, en ökning om 2,5 procent jämfört med Importen minskade å andra sidan kraftigt från Sydkorea. Sydkorea, som under helåret 2010 gick om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, minskade med 46 procent Minskningen berodde i stor utsträckning på en minskad import av elektroniska komponenter efter en tillfälligt mycket stark ökning under Även importen från Japan minskade. Jämfört med 2010 sjönk importen med 3,0 procent.

36 Sida 26(39) Tabell Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) När- och Mellanöstern 3,3 3,0 0,3 0,3-10 3,3 3,1 Varav Israel 1,0 1,0 0,1 0,1 0 1,0 1,0 Saudiarabien 1,2 1,0 0,1 0,1-17 1,3 0,9 Övriga Asien 111,1 107,0 10,4 9, ,1 116,9 varav Hongkong 9,0 8,6 0,8 0,8-4 2,9 3,1 Indien 5,7 6,5 0,5 0,6 15 5,7 6,7 Japan 15,0 14,6 1,4 1,3-3 17,7 17,1 Kina 43,3 44,4 4,0 3,9 2 53,2 53,9 Sydkorea 15,5 8,4 1,4 0, ,9 8,3 Taiwan 5,5 5,6 0,5 0,5 3 6,8 7,9 Thailand 4,2 4,2 0,4 0,4 0 4,4 4,4 Totalt 114,4 110,0 10,7 9, ,4 120,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den import som hade Hongkong som avsändningsland minskade från 9,0 till 8,6 miljarder kronor, eller med 4,2 procent, mellan 2010 och Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. Den import som hade Hongkong som ursprungsland ökade istället från 2,9 till 3,1 miljarder kronor, en ökning med 7,0 procent. 5 Tjänstehandeln 5 Överskottet i den svenska tjänstehandeln ökade 2011 med 3,4 procent jämfört med Både export och import av tjänster ökade 2011, tjänsteexporten med 4,2 procent och tjänsteimporten med 4,4 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 490 miljarder kr 2011, var värdet på tjänsteimporten 357 miljarder. Tjänsteexporten, exklusive kapitalavkastning, utgjorde 29 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster 2011 lika mycket som Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster, även detta lika mycket som I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

37 Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport Miljarder kr Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 72,6 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 295,2 316,6 327,3 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 490,1 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport Miljarder kr Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 52,1 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 102,7 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 189,3 202,4 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 357,2 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, Miljarder kr Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 20,5 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-12,6 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 91,5 127,3 124,9 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 132,9 Källa: SCB Sida 27(39) Nettoexporten av transporttjänster sjönk kraftigt under 2010 och även om transporttjänstenettot ökade igen 2011 var nivån fortfarande klart under den som gällde utgjorde resenettot 6 ett underskott på 13 miljarder kr, det lägsta underskottet sedan åtminstone Både utländskt resande i Sverige och svenskars resande utomlands ökade under 2011, reseexporten ökade med 13 procent och reseimporten med 7,4 procent. 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

38 Sida 28(39) Diagram Övriga tjänster, netto Mdr SEK Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 125 miljarder kronor 2011, vilket var 2,4 miljarder mindre än Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto.

39 Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 72,6 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 90,2 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,1 5,9 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 6,0 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 10,0 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,9 51,9 56,9 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 35,1 42,2 38,4 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 163,6 182,9 189,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 3,7 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 Totalt 359,6 423,8 463,1 449,9 470,5 490,1 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 52,6 57,1 52,1 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 95,6 102,7 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 15,8 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 9,7 8,4 12,4 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,9 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 4,0 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,2 22,3 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 10,0 11,8 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 125,7 129,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 Totalt 288,2 318,2 353,3 347,6 342,1 357,2 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 23,5 16,9 20,5 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-15,8-12,6 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-1,7 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-4,5-2,3-6,5 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,5 6,0 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,7 32,8 34,6 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 21,1 32,2 26,6 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 32,0 57,3 60,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,5 1,3 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,2 Totalt 71,4 105,6 109,8 102,3 128,5 132,9 Källa: SCB

40 6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 30(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav 2011 ett utflöde på 183 miljarder kronor var utflödet 53 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 79 miljarder, en ökning med hela 89 miljarder från Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 139 miljarder kronor 2010 till minus 103 miljarder Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,5-196,2 17, ,5-262,3-74, ,9-206,5 38, ,7-198,3-121, ,7-129,4-139, ,5-182,8-103,3 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar Utflöde Inflöde Netto Mdr SEK Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

41 Sida 31(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige , landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direkta investeringar i Sverige Eget kapital Långfristiga lån Kortfristiga lån Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige, totalt Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU Belgien Danmark Finland Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Polen Storbritannien Tyskland Österrike Övriga Övriga Europa Guernsey Jersey Norge Ryssland Schweiz Övriga Nord- och Centralamerika Bermudas Caymanöarna Kanada USA Övriga Sydamerika Asien Japan Kina Singapore Övriga Afrika Övriga Oceanien Australien Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB