Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013

2

3 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 138, , , ,5 Import 1 069, , , ,9 Nettohandel 68,7 64,4 59,0 51,6 Export till EU(28) 651,0 680,2 667,6 629,9 Import från EU(28) 724,4 789,8 754,9 722,1 Nettohandel EU(28) -73,4-109,6-87,3-92,2 Förändring (%) Export 14,4 6,5-3,5-6,7 Import 17,3 7,3-3,2-6,4 Export till EU(28) 11,9 4,5-1,8-5,6 Import från EU(28) 15,4 9,0-4,4-4,3 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 440,6 463,4 485,2 495,3 Import 337,6 353,4 372,2 379,7 Nettohandel 103,0 110,0 113,0 115,6 Förändring (%) Utrikeshandel Export 3,2 5,2 4,7 2,1 Import -0,9 4,7 5,3 2,0 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet -146,7-193,9-196,1-216,8 Utländska DI i Sverige 1,0 83,9 110,7 53,1 Netto -145,7-110,0-85,5-163,7 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet Utländska DI i Sverige

4 Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel / 2013/ Världen Export Varor och tjänster ,2-4,2 100 Varor ,5-6,7 100 Tjänster ,7 2,1 100 Import Varor och tjänster ,2-4,3 100 Varor ,2-6,4 100 Tjänster ,3 2,0 100 Inre marknaden 1 Varor och Export tjänster ,2-1,3 68,5 Varor ,9-5,2 68,6 EU Norden Import Export Import Export Tjänster ,2 8,5 68,2 Varor och tjänster ,2 0,1 77,5 Varor ,5-4,8 78,4 Tjänster ,9 17,7 75,0 Varor och tjänster ,2-2,4 56,9 Varor ,8-5,6 57,7 Tjänster ,5 5,9 55,2 Varor och tjänster ,9 0,5 69,2 Varor ,4-4,3 69,4 Tjänster ,5 16,8 68,6 Varor och tjänster ,2 3,5 24,9 Varor ,7-1,3 24,6 Tjänster ,2 15,4 25,6 Import Varor och tjänster ,9-2,6 22,1 Varor ,3-7,1 22,5 Tjänster ,4 13,8 21,0 Östersjöländerna tjänster Varor och Export ,5 2,5 40,2 Varor ,9-2,7 41,0 Tjänster ,9 17,1 38,5 Import Varor och tjänster ,4-4,0 45,8 Varor ,6-7,0 50,3 Tjänster ,8 11,1 33,5 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

5 Enheten för internationell Dnr: 2014/00594 handelsutveckling Petter Stålenheim Anna Graneli Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges export av varor och tjänster minskade 2013 med 4,2 procent jämfört med Den negativa utvecklingen mattades av något fjärde kvartalet 2013 då exporten av varor och tjänster minskade med 1,0 procent jämfört med motsvarande kvartal Under 2013 uppgick värdet av Sveriges varuexport till miljarder kronor och varuimporten till miljarder, en minskning för såväl export som import. Exporten minskade med 6,7 procent i värde och 3,5 procent i volym och importen med 6,4 procent i värde och 2,7 procent i volym. Den svenska bytesbalansen visade 2013 ett överskott på 225 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,9 procent. Europa som helhet tog under året emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Trots en minskad export under perioden ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten eftersom exporten till övriga länder minskade ännu mer. Även exporten till Asien ökade i andel. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. EU och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import 2012 och ökade varugrupperna skogsvaror, kemivaror, verkstadsvaror och övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna energivaror och mineralvaror minskade i exportandel. Varugrupperna mineralvaror och energivaror minskade som andel av importen. Verkstadsvaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Exporten av tjänster ökade 2013 med 2,1 procent jämfört med Tjänsteimporten ökade samtidigt med 2,0 procent. Tjänsteexporten uppgick till 495 miljarder kronor och tjänsteimporten till 380 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 217 miljarder kronor, en ökning med 21 miljarder kronor. Samtidigt minskade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med hela 58 miljarder och uppgick för helåret 2013 till 53 miljarder kronor. Värdet av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick vid 2013 års utgång till miljarder kronor, en ökning med 8,9 procent jämfört med slutet av De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick vid slutet av 2013 till miljarder kronor, 2,4 procent mer än i slutet av december 2012.

6

7 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen fjärde kvartalet Exportmarknaderna vaknar Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Nettoexporten av läkemedel Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2013, i löpande priser HA 22 SM 1401 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

8

9 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. I kapitel två presenteras det senaste kvartalets handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen fjärde kvartalet Sveriges export av varor och tjänster minskade sista kvartalet 2013 med 1,0 procent jämfört med motsvarande kvartal Det var den alltjämt krympande varuexporten som stod för minskningen medan tjänsteexporten fortatte att öka. Även importen av varor och tjänster minskade fjärde kvartalet med 1,0 procent. Varuexporten sjönk med 2,6 procent och varuimporten med 2,3. Tjänsteexporten ökade med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012 och tjänsteimporten med 2,8 procent. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari januari 2014) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4kv Månadsvis Kvartalsvis Den negativa utvecklingen sista kvartalet 2013 innebar att varuexporten, räknat i löpande priser utvecklats negativ nio kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 1

10 Även om den totala nedgången inte står i paritet med den under finanskrisen , är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Det kan vara värt att notera att exportutvecklingen varit positiv de två senaste månaderna och att den fallande trenden tidigare under 2013 dämpats succesivt. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången fjärde kvartalet 2013 något mindre än i löpande priser. Varuexporten minskade med 1,6 procent och varuimporten med 1,0 procent, jämfört med sista kvartalet Preliminära siffror för januari 2014 visade att utrikeshandeln med varor ökade med 0,5 procent jämfört med januari Varuimporten minskade samtidigt med 0,7 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en uppgång för utrikeshandeln med varor och tjänster fjärde kvartalet 2013, såväl jämfört med motsvarande kvartal 2012 som jämfört med föregående kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från säsonseffekter ökade exporten mellan tredje och fjärde kvartalen 2013 med 0,5 procent, vilket innebär att exporten ökat tre kvartal i följd. Importen ökade fjärde kvartalet med 5,5 procent jämfört med tredje kvartalet, vilket var andra kvartalet i följd som importen ökade. Utvecklingen för varuexporten uppdelad på varugrupper var mycket varierad sista kvartalet Varugrupperna skogsvaror och livsmedel, ökade med 3,0 respektive 9,7 procent jämfört med sista kvartalet Inom gruppen verkstadsvaror, som totalt ökade med 3,7 procent, minskade elektro- och telekomvaror samt maskiner med 0,9 respektive 1,6 procent. Fordonsexporten var den grupp som drog upp verkstadsvaruexporten. Exporten av lastbilar ökade med 33 procent och personbilsexporten med 31. Diagram Förändring i svensk varuimport (januari januari 2014) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4kv Månadsvis Kvartalsvis Värdet av såväl energivaruexporten som mineralvaruexporten är starkt kopplad till sina respektive världsmarknadspriser. Mellan sista kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2013 minskade både energivaruexporten och exporten av mineralvaror kraftigt både räknat i värde 2

11 och i volym. Energivaruexporten minskade med hela 33 procent i värde och 30 procent i volym mineralvarorna minskade med 8,5 procent i värde och 4,1 procent i volym. Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen fjärde kvartalet 2013 minskat sju kvartal i följd. De varugrupper för vilka värdet på importen minskade mellan sista kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2013 var energivaror, med 18 procent, kemivaror, med 7,4 procent samt mineralvaror, med 3,6 procent. Medan energivaror och kemivaror minskade räknat i såväl värde som volym, ökade importen av mineralvaror med 3,7 procent i volym. Precis som under finanskrisen har tjänstehandeln inte drabbats lika hårt av krisen. Fjärde kvartalet 2013 ökade tjänsteexporten med 2,5 procent jämfört med fjärde kvartalet Även tjänsteimporten utvecklades positivt sista kvartalet 2013 och ökade med 2,8 procent. 2.1 Exportmarknaderna vaknar Det ansträngda ekonomiska läget för EU 1 lättade något under de tre sista kvartalen Fjärde kvartalet 2013 var den ekonomiska tillväxten i såväl Euroområdet som i hela EU (28) svagt positiv. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal Estland och Finland utgjorde märkbara undantag och uppvisade fortfarande fjärde kvartalet 2013 negativ BNP-utveckling. För Danmark, liksom för Sveriges största exportmottagare, Norge, uppvisade BNP en positiv utveckling fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år men negativ utveckling jämfört med föregående kvartal. Trots denna relativt positiva ekonomiska utveckling minskade Sveriges export till många av dessa stora exportmarknader markant. 2 Sveriges BNP ökade fjärde kvartalet med hela 3,1 procent jämfört med motsvarande kvartal Nettoexporten av varor och tjänster bidrog svagt negativt till denna utveckling. Efter att ha minskat kraftigt under den senaste ekonomiska nedgången har den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS börjat hämta sig. För helåret 2013 minskade exporten till Sydafrika, Brasilien, Indien och Ryssland med 29, 19, 12 respektive 0,1 procent. Sista kvartalet 2013 var det bara till Brasilien och Indien som exporten minskade och då med mer beskedliga 12 respektive 3,3 procent. Till Sydafrika och Ryssland ökade exporten mellan sista kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2013 med 1,5 respektive 12 procent. Även exporten till Kina har förbättrats under året. Medan ökningen för helåret var 4,7 procent ökade Kinaexporten med 11 procent sista kvartalet juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 2 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, 3

12 Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. Trots den ökade optimismen från svenska exportföretag har exportsiffrorna inte visat samma positiva utveckling. Medan andra länder med liknande exportstruktur visat på svag men positiv utveckling står Sverige ut med en minskande exportutveckling som hållit i sig under hela Av de jämförda ekonominera i diagram 2.3 är det bara Sverige vars export var lägre fjärde kvartalet 2013 än motsvarande kvartal USA:s exportutveckling är svag med tanke på landets allt starkare ekonomi. Exportutvecklingen har dock varit positiv under hela Finlands export minskade allt kraftigare de tre första kvartalen 2013 men uppvisade en ökning om 2,4 procent fjärde kvartalet. Storbritanniens har fluktuerat från en negång på 3,1 procent första kvartalet till en ökning på 5,9 procent andra kvartalet. Fjärde kvartalet ökade Storbritanniens export med 0,9 procent jämfört med motsvarande kvartal Efter tre kvartal med en exportutveckling kring eller under noll, ökade Tysklands export sista kvartalet 2013 med 1,9 procent. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling de senaste nio kvartalen. Exportchefsindex 3 ökade första kvartalet 2014 till 59,6, vilket innebär att det för femte kvartalet i följd är fler exportchefer som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Under 2012 års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det råder en ökande optimism bland många exporterande företag. Även Riksbankens prognoser pekar på en kommande exportökning i och med stigande tillväxt i omvärlden. 4 3 Business Sweden - Exportchefsindex: 4 Sveriges riksbank; "Penningpolitisk rapport Februari 2014" 4

13 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 5 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade 2013 ett överskott på 225 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,9 procent jämfört med 2012 och motsvarde 6,2 procent av BNP. Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans 2013 uppgick Sveriges handelsbalans till 71 miljarder vilket var 4,6 miljarder mindre än Medan handelsbalansen uppgick till 2,0 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,8 respektive 3,2 procent. 5 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 4:e kvartalet 2013, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5

14 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2, Varuhandel 2013 minskade Sveriges varuexport med 3,5 procent i volym och 6,7 procent i värde jämfört med Även varuimporten minskade, med 2,7 procent i volym och 6,4 procent i värde Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick 2013 till miljarder kronor och varuimporten uppgick till miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 51,6 miljarder, vilket var 7,4 miljarder mindre än Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2014 ett överskott på 5,8 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor mer än under januari Varuexporten uppgick preliminärt under januari 2014 till 93,1 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 87,3 miljarder. 6 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 6

15 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 995, , , , ,5-6,7 intra-eu(28) 581,8 651,0 680,2 667,6 629,9-5,6 extra-eu(28) 413,4 487,1 532,1 502,8 461,5-8,2 Import 911, , , , ,9-6,4 intra-eu(28) 627,7 724,4 789,8 754,9 722,1-4,3 extra-eu(28) 283,7 345,1 358,1 356,5 317,8-10,9 Anm: Import från intra-eu(28) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad tog Europa som helhet emot 74 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. 7 Sveriges export minskade till samtliga världsdelar mellan 2012 och Exporten till Afrika minskade mest, med 19 procent, och utgjorde 2,6 procent av Sveriges totala export. Under perioden ökade andelen av Sveriges export som gick till EU, Övriga Europa samt Asien. Exportandelarna till övriga regioner minskade. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 7 Kroatien blev medlem i EU 1 juli

16 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen minskade med 6,4 procent mellan 2012 och Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(28). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(28), liksom andelen av importen från Afrika ökade under året. Andelen av importen som kom från Övriga Europa och Amerika minskade Fördelat på varugrupper I tabell 4.2 och 4.3 redovisas export respektive import i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2013 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export kv kv kv kv ,0 Skogsvaror 1,5-1,0 0,6-0,8-3,5-0,7 3,0-2,4 10,1 Mineralvaror -0,7 2,9-4,1-8,9-7,8-6,9-8,5-17,7 12,7 Kemivaror 0,8-3,2 1,4 3,5-0,1-5,4-0,6-0,1 8,4 Energivaror 17,7-22,7-30,2-16,6 21,5-24,6-33,1-21,7 44,4 Verkstadsvaror -7,5-0,5 5,5-2,3-9,1-2,2 3,7-5,2 13,4 Övriga varor 4,6-1,3-5,6-1,6 3,0 0,8-1,8 0,0 100,0 Totalt -1,4-2,9-1,6-3,5-3,5-4,8-2,6-6,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB 8

17 Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2013 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import kv kv kv kv ,9 Skogsvaror -1,8 0,6 1,4-1,5-5,8-0,8 1,8-4,3 7,4 Mineralvaror -7,1-1,9 3,7-7,6-14,9-10,0-3,6-15,7 12,8 Kemivaror 0,7 2,3-5,6-1,9-1,1-1,8-7,4-6,3 14,4 Energivaror 6,5-19,5-14,1-10,9 10,9-22,2-18,3-17,0 40,8 Verkstadsvaror -4,5-0,1 4,1-1,7-7,2-2,6 3,3-5,2 21,8 Övriga varor 1,7 3,7-0,2 3,1 0,0 4,7 2,1 3,0 100,0 Totalt -1,3-2,4-1,0-2,7-3,2-4,9-5,1-6,4 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för mineral- och energivaror Varugrupperna skogsvaror, kemivaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. Andelen verkstadsvaror var lika stor 2013 som Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och energivaror sina värdeandelar. Skogsvaror, verkstadsvaror samt gruppen övriga varor ökade i andel. Kemivarornas importandel ökade bara marginellt. 9

18 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr SEK Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav 2013 ett exportunderskott på 92 miljarder kronor, 4,9 miljarder mer än Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under året, från 146 miljarder 2012 till 144 miljarder Sveriges totala exportöverskott uppgick 2013 till 52 miljarder kronor, en minskning med 7,4 miljarder. 10

19 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter 2013 men även kemivaror gav ett positivt handelsnetto under året. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 90 miljarder kronor, en minskning med 1,8 procent jämfört med Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag på 60 miljarder kronor till exportnettot, vilket utgör en minskning med 5,6 procent jämfört med Mineralvarornas bidrag till nettoexporten minskade samtidigt med med hela 22 procent, från 43 till 33 miljarder kronor. Medan exportnettot för kemivaror gick från ett underskott på 3,0 miljarder kronor 2012 till ett överskott på 5,8 miljarder 2013, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Även mellan 2012 och 2013 minskade nettoexporten av verkstadsvaror. 11

20 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 90,3 Mineralvaror 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,0 33,5 Järn och stål 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,8 Kemivaror 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,0 5,8 Läkemedel 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 25,9 Energivaror -53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,5 Verkstadsvaror 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 63,1 59,5 Maskiner 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 72,9 69,0 Elektrovaror och 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,5-32,2 telekom Vägfordon 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 17,4 17,4 Övriga varor -56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,5-80,0 Livsmedel -32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,9-46,2 Total 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 59,0 51, Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav 2013 ett exportunderskott på 12 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder mer än var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess minskade exporten av personbilar med 5,2 procent, medan importen ökade med 2,4. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2, ,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1, ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,5 46,3-8,8 19,2 40,3-21, ,6 47,4-11,8 19,6 42,0-22,4 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ det senaste decenniet. Helåret 2013 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 20 miljarder kronor. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 42 miljarder kronor vilket innebar att underskottetet med andra EU-länder uppgick till 22 miljarder kronor, 1,3 miljarder mer än

21 Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr SEK Nettoexporten av läkemedel Helåret 2013 utgjorde läkemedelsexporten 5,2 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under året ett exportöverskott på 26 miljarder kronor, en svag minskning jämfört med föregående år. Medan ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för nästan 85 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13, ,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12, ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4, ,1 29,9 26,2 28,0 25,3 2,7 13

22 Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr SEK Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick helåret 2013 till 630 miljarder kronor, 58 procent av Sveriges totala export på miljarder kronor. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 331 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(28), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Exporten minskade 2013 till alla stora marknader inom EU förutom Finland, där den ökade med 2,1 procent. Exporten ökade endast till sex av EU:s medlemsländer, däribland Bulgarien, Litauen och Tjeckien. 8 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 14

23 Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr SEK

24 Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2013 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2012 Tyskland 109,4 10,0-5 Finland 77,0 7,1 2 Danmark 73,4 6,7-2 Storbritannien 71,3 6,5-21 Nederländerna 57,8 5,3-5 Belgien 54,6 5,0-1 Frankrike 49,6 4,5-7 Polen 29,2 2,7-4 Italien 25,4 2,3-3 Spanien 18,1 1,7-1 Österrike 9,4 0,9-7 Tjeckien 8,1 0,7 4 Estland 7,7 0,7-26 Litauen 5,4 0,5 12 Irland 5,0 0,5-2 Portugal 4,6 0,4-7 Lettland 3,7 0,3 0 Rumänien 2,2 0,2 12 Grekland 2,1 0,2-6 Slovakien 2,0 0,2 0 Malta 1,1 0,1 118 Bulgarien 1,1 0,1 12 Slovenien 0,8 0,1-4 Luxemburg 0,8 0,1 16 Kroatien 0,8 0,1-42 Cypern 0,3 0,0-8 Ospec i EU 4,6 0,4-6 EU Totalt 629,9 57,7-6 Norge 116,7 10,7-3 Island 1,8 0,2 10 Norden 268,9 24,6-1 Liechtenstein 0,0 0,0 96 Inre marknaden 748,5 68,6-5 Övriga länder 343,0 31,4-10 Export Totalt 1 091,5 100,0-7 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Svensk import från EU svarade 2013 för 69 procent, eller 722 miljarder kronor, av den totala importen på miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest utgjorde det totala värdet för den 16

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2015 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1301 Sveriges framtida befolkning 2013 2060 The future population of Sweden 2013 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

DHL EXPRESS SERVICEGUIDE

DHL EXPRESS SERVICEGUIDE Sverige DHL EXPRESS SERVICEGUIDE Din guide till DHL Express tjänster EXCELLENCE. SIMPLY DELIVERED. Med ett internationellt nätverk som omfattar mer än 220 länder och 100 000 medarbetare vet du att DHL

Läs mer

1 November 2010. Priser och villkor. DB SCHENKERparcel. leveranser till företag. DB SCHENKERprivpak. leveranser till privatpersoner.

1 November 2010. Priser och villkor. DB SCHENKERparcel. leveranser till företag. DB SCHENKERprivpak. leveranser till privatpersoner. 1 November 2010 Priser och villkor DB SCHENKERparcel leveranser till företag DB SCHENKERprivpak leveranser till privatpersoner privatpaket Innehållsförteckning Sida LEVERANSER till företag (B2B) Parcel

Läs mer

Vad har EU gjort för Sverige

Vad har EU gjort för Sverige Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE Stefan Fölster Reforminstitutet Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE

Läs mer

Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN

Kommerskollegium 2010:6. Made in Sweden? MADE IN. Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import SWEDEN Kommerskollegium 2010:6 Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import MADE IN SWEDEN Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel

Läs mer

EFA Global Monitoring Report. Report. Education for. Utbildning för alla. Sammanfattning. All. Utbildning för alla 2015 kommer vi att klara det?

EFA Global Monitoring Report. Report. Education for. Utbildning för alla. Sammanfattning. All. Utbildning för alla 2015 kommer vi att klara det? EFA Global Monitoring Report 2 0 0 8 Report Sammanfattning Education for Utbildning för alla All Utbildning för alla 2015 kommer vi att klara det? Utbildning för alla 2015 kommer vi att klara det? Sammanfattning

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

för alla 2014 K STI www.scb.se STATI www.scb.se

för alla 2014 K STI www.scb.se STATI www.scb.se för alla 214 I din hand har du Statistik för alla 214. Här hittar du statistik från SCB och andra statistikproducenter. Publikationen är gratis och kan beställas i enstaka exemplar såväl som till grupper

Läs mer

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

Clara Larsson, SCB, tfn 019-17 64 86 fornamn.efternamn@scb.se

Clara Larsson, SCB, tfn 019-17 64 86 fornamn.efternamn@scb.se HA 24 SM 1401 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2013 Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln Food Sales 2013 I korta drag Korrigering 2014-10-08 Diagram 9 Andel ekologisk försäljning av livsmedel och

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Det har blivit bättre!

Det har blivit bättre! Det har blivit bättre! det har blivit bättre sverige under 15 år ekonomifakta 1 Om Ekonomifakta Tunga fakta i fickformat, ekonomifakta finns i mobilen. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning

Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Varför handlar vi med omvärlden? övningar med lärarhandledning Sammanfattning Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Den här lärarhandledningen har tagits fram i

Läs mer

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna 118 Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Andra världskrigets övergrepp gjorde att världens länder kunde enas om en gemensam deklaration som skulle skydda

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

Ingenjören värd sin vikt i guld?

Ingenjören värd sin vikt i guld? Ingenjören värd sin vikt i guld? Förord För teknikföretag är tillgången på kompetenta medarbetare helt avgörande för konkurrenskraften. Teknikföretagen har därför som en av sina främsta uppgifter att

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Maria Eriksson Frilansskribent Chefredaktör Svensk Tidskrift Stefan Fölster Chef för Reforminstitutet Adj. Professor i Nationalekonomi vid KTH 1 Innehållsförteckning

Läs mer

I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige

I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige Jesper Strömbäck Professor, Mittuniversitetet jesper@jesperstromback.com Förord Invandring ger ofta upphov till en känslostyrd debatt.

Läs mer

Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?

Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Kapitlets namn Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar

Läs mer

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON 1 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping Tel.: +46 36 10 10

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion

Hållbar köttkonsumtion Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? landsbygdsaspekten kött och hälsoaspekter smittskydd och antibiotikaresistens hos djur miljö- och klimatpåverkan djurskydd global livsmedelsförsörjning

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2010:2. Födda i Sverige ändå olika? Betydelsen av föräldrarnas födelseland

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2010:2. Födda i Sverige ändå olika? Betydelsen av föräldrarnas födelseland DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2010:2 Födda i Sverige ändå olika? Betydelsen av föräldrarnas födelseland DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2010:2 Födda i Sverige ändå olika? Betydelsen av föräldrarnas födelseland Statistiska

Läs mer

På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering

På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering Effekter av deltagande i socialfondsfinansierade projekt i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet Forskningsrapport 2013/1 Ryszard Szulkin

Läs mer