Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3

2

3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / / 15 Världen Export Totalt ,8-0,4 100 Inre marknaden 1 Varor ,2-0,8 100 Tjänster ,2 0,4 100 Import Totalt ,5 1,2 100 Varor ,2 0,7 100 Tjänster ,6 2,3 100 Export Totalt ,0 0,9 71,1 Varor ,5 0,3 72,9 Tjänster ,2 2,3 67,3 Import Totalt ,5 3,3 78,8 Varor ,4 4,3 81,5 Tjänster ,0 0,8 72,7 EU (28) Export Totalt ,2 0,6 58,7 Varor ,6 0,6 61,9 Tjänster ,5 0,8 52,0 Import Totalt ,7 4,4 71,0 Varor ,1 5,6 73,3 Tjänster ,1 1,5 65,7 Norden Export Totalt ,5 1,3 26,4 Varor ,2-1,4 25,0 Tjänster ,5 6,4 29,5 Import Totalt ,6-0,9 20,6 Varor ,8-1,4 20,5 Tjänster ,0 0,3 20,7 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,6-0,3 41,9 Varor ,0-1,4 43,1 Tjänster ,4 2,5 39,4 Import Totalt ,3 1,3 44,9 Varor ,0 2,4 50,0 Tjänster ,3-2,3 33,4 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Värde (Mdr SEK) Utrikeshandel Varor Export 1 163, , ,5 950,5 943,1 Import 1 042, , ,6 861,2 867,4 Nettohandel 121,0 119,3 113,9 89,3 75,7 Export till EU(28) 708,3 757,9 785,0 580,4 583,7 Import från EU(28) 732,4 778,6 826,2 602,5 636,1 Nettohandel (EU(28) -24,1-20,7-41,3-22,1-52,4 Förändring (%) Export -6,8 5,8 4,2 4,1-0,8 Import -5,2 6,6 5,2 3,2 0,7 Export till EU(28) -2,0 7,0 3,6 3,0 0,6 Import från EU(28) -3,0 6,3 6,1 1,6 5,6 Värde (Mdr SEK) Tjänster Export 483,8 527,6 612,9 443,9 445,7 Import 417,9 474,6 520,0 376,4 385,0 Nettohandel 66,0 53,0 92,9 67,6 60,7 Förändring (%) Export 10,0 9,0 16,2 16,9 0,4 Import 5,4 13,6 9,6 11,2 2,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet 197,2 62,9 126,0 129,0 160,9 Utländska DI i Sverige 26,9 27,7 52,3 52,0 157,0 Tillgångar (Mdr SEK) kv Svenska DI i utlandet 2 832, , , ,6 Utländska DI i Sverige 2 521, , , ,7

5 Enheten för internationell Dnr: /00482 Handelsutveckling Sammanfattning artalen Bytesbalansen visade ett överskott på 137 miljarder de tre första kvartalen, motsvarade 4,3 procent av BNP. Detta var en minskning med 5,8 procent jämfört med motsvarande period. Handelsutvecklingen de tre första kvartalen Enligt statistik från betalningsbalansen minskade exporten av varor och tjänster med 0,4 procent jämfört motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 1,2 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 2,9 procent i volym och minskade 1,2 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,9 procent i volym och med 1,3 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 868 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 872 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 3,9 miljarder jämfört med 18 miljarder motsvarande period. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten minskade till samtliga världsdelar utom till EU och Oceanien. Exporten till EU ökade med 0,4 procent och till Oceanien med 4,4 procent. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien, med 4,0 respektive 15 procent och minskade från övriga regioner. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper förutom för Övriga varor. Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Alla varugrupper utom Verkstadsvaror och Övriga varor minskade i värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde medan Mineralvaror, Kemivaror och Energivaror minskade. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 0,4 procent och tjänsteimporten med 2,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 446 miljarder och tjänsteimporten till 385 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 61 miljarder, vilket är 6,8 miljarder mindre än motsvarande period. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- dataoch informationstjänster, Resor och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 52 procent av total tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 66 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 129 till 161 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 52 till 157 miljarder.

6

7 Innehåll 1. Om rapporten Utrikeshandeln tredje kvartalet Utvecklingen för Sveriges utrikeshandel Handeln med Storbritannien minskade Världshandeln fortsatte att utvecklas trögt under tredje kvartalet Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september i löpande priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för de tre första kvartalen. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett fokus på handeln på den inre marknaden. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Utrikeshandeln tredje kvartalet 2.1 Utvecklingen för Sveriges utrikeshandel 2 Tredje kvartalet minskade Sveriges varuexport med 0,1 procent, jämfört med tredje kvartalet. Utvecklingen var en inbromsning i exportnedgången jämfört med utvecklingen för första och andra kvartalet. Varuimporten ökade tredje kvartalet med 1,8 procent jämfört med motsvarande kvartal. Värdet på varuexporten uppgick tredje kvartalet till 283 miljarder och för varuimporten 289 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed för andra kvartalet i rad negativt och uppgick till ett underskott på 6,4 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 0,2 och tjänsteimporten 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

10 med 3,6 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 154 miljarder och tjänsteimporten till 133 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 21 miljarder. Den svenska ekonomin bromsade in ytterligare under det tredje kvartalet och växte med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal, enligt SCBs nationalräkenskaper. Efter den starka tillväxten i BNP under ligger nu den svenska tillväxten under i linje med det långsiktiga genomsnittet. Enligt beräkningar från Nettobidraget från utrikeshandeln drog upp BNP-tillväxten för det tredje kvartalet med 0,3 procentenheter. Sammantaget växte exporten enligt nationalräkenskapernas säsongsrensade beräkningar med 1,3 procent, exporten av tjänster växte med 2,2 procent och varuexporten med 0,9 procent, jämfört med föregående kvartal. Enligt Eurostat växte euroländernas BNP med 0,3 procent och hela EU:s BNP med 0,4 procent, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari september ) 20 Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Månadsvis Kvartalsvis Framåtblickande indikatorer pekar på en ökad tillförsikt för Sveriges utrikeshandel. Exportchefsindex 3 uppgick för fjärde kvartalet till 55,5 vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Resultatet innebar en ytterligare ökning jämfört med tredje kvartalets exportchefsindex och därmed en stärkt framtidstro. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( 2

11 Diagram Förändring i svensk varuimport (januari september) Förändring över motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Handeln med Storbritannien minskade Det tredje kvartalet ger en första indikation på eventuella effekter på handelsutvecklingen av resultatet efter Storbritanniens folkomröstning. Tiden efter folkomröstningen har präglats av stor osäkerhet såväl politiskt gällande vad Storbritannien ser för alternativ till medlemskapet i EU som ekonomiskt vad ett utträde skulle innebära för Storbritannien och EU. Många marknader reagerade kraftigt efter folkomröstningsresultatet vilket innebar stor volatilitet på bland annat valutamarknaden. Det brittiska pundet deprecierades under det tredje kvartalet gentemot euron och var under oktober på den lägsta nivån på över sex år, mycket beroende på osäkerheter gällande den brittiska regeringens strategi gällande Brexit. Det brittiska pundet försvagades även mot den svenska kronan under tredje kvartalet och handlades på nivåer under elva kronor under stora delar av oktober. Sveriges utrikeshandel med Storbritannien har bromsat in kraftigt under. Det är framförallt varuexporten som minskat kraftigt. Det tredje kvartalet minskade varuexporten till Storbritannien med 22 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den negativa utvecklingen tredje kvartalet innebär att varuexporten nu minskat fyra kvartal i rad. Den sammanlagda utvecklingen under visar att varuexporten minskat med 19 procent jämfört med de tre första kvartalen. Tjänsteexporten utvecklades mycket starkt till Storbritannien under och ökade totalt sett över hela året med 46 procent. Utvecklingen under har visat en betydligt svagare utveckling. Tredje kvartalet minskade tjänsteexporten med 13 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utveckling tredje kvartalet innebar en minskad tjänsteexport för första gången sedan fjärde kvartalet

12 Diagram Sveriges utrikeshandel med Storbritannien (1 kv - 3 kv) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Varuexport Varuimport Tjänstexport Tjänsteimport Trots tillgängligheten på handelsstatistik efter folkomröstningen är tre månaders data en kort tidsperiod och därmed svårt att dra slutsatser om eventuella effekter på handelsutvecklingen av Storbritanniens folkomröstning. Det är inte ovanligt att de handlande företagen använder såväl längre kontrakt som valutasäkring vilket gör att fluktuationer på valutamarknaden och förändringar i den politiska stabiliteten kan få en fördröjd effekt på handelsflöden. Från handelsstatistiken kan dock konstateras att nedgången för varuexporten inleddes tre kvartal innan folkomröstningen och att tjänsteexporten bromsade in redan första kvartalet, vilket kan ses som en fingervisning om att Brexit inte är hela orsaken till nedgången. 2.3 Världshandeln fortsatte att utvecklas trögt under tredje kvartalet Världshandeln fortsatte att utvecklas trögt tredje kvartalet. Beräkningar baserade på säsongsrensade siffror från CPB 4 visade en positiv men svag utveckling under senare delen av tredje kvartalet. 5 Utvecklingen kan ses ur perspektivet att världshandeln den senaste tiden präglats av låga tillväxttal och en ökad protektionism. Innan den ekonomiska krisen 2008 växte världshandeln med i genomsnitt sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare än global BNP. Enligt beräkningar från WTO förväntas världshandeln växa med 1,7 procent under vilket skulle innebära att världshandeln för första gången på 15 år skulle växa långsammare än global BNP Beräkningarna baseras på de senaste tre månadernas genomsnittliga säsongsrensade utveckling jämfört med föregående månads genomsnittliga säsongsrensade utveckling över tre månader

13 Diagram 2.4 Förändring över föregående måndads tre månaders glidande medelvärde (%) 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Världshandelns utveckling (jan-sept) jan feb mar apr maj jun jul aug sep I en internationell jämförelse har den svenska varuexporten utvecklats mindre negativt än länder med liknande industristruktur så som Finland, USA och EU. Även den tyska exporten utvecklades något sämre än den svenska men till skillnad från de tre andra länderna i jämförelsen har Tysklands export utvecklats mer positivt än den svenska under det senaste året. Diagram Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige 5

14 3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 137 miljarder de tre första kvartalen, motsvarade 4,3 procent av BNP. Detta var en minskning med 5,8 procent jämfört med motsvarande period. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans ,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans 7 De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 76 miljarder vilket var 14 miljarder mindre än de tre första kvartalen. Handelsbalansen uppgick till 2,4 procent av BNP, tjänstenettot 1,9 och kapitalavkastningen 1,0 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6

15 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Varuhandel Sveriges export och import av varor De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 2,9 procent i volym men minskade samtidigt med 1,2 procent i värde jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 5,9 procent i volym och med 1,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Den betydande skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på starka prisminskningar de tre första kvartalen. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 868 miljarder kronor och varuimporten till 872 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till -3,9 miljarder jämfört med 18 miljarder motsvarande period. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under oktober gav ett underskott på 2,7 miljarder. I oktober uppgick varuexporten till 103 miljarder vilket innebär en minskning med 1 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Även varuimporten minskade med 1 procent, från 107 miljarder i oktober till 106 miljarder i oktober. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 7

16 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren samt de tre första kvartalen och. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 090, , ,5 878,2 867,7-1,2 intra-eu(28) 629,3 658,7 690,3 512,9 515,2 0,4 extra-eu(28) 461,5 468,2 490,2 365,3 352,5-3,5 Import 1 046, , ,0 860,5 871,5 1,3 intra-eu(28) 726,5 770,5 823,0 601,1 625,1 4,0 extra-eu(28) 319,6 340,5 344,1 259,3 246,4-5,0 Anm: Import enligt avsändningsland. De tre första kvartalen gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export. Exporten minskade till samtliga världsdelar utom EU och Oceanien mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. Störst minskning skedde i exporten till Afrika, med 14 procent, och därefter till Asien, med 5,4 procent. Exporten till Amerika minskade med 1,9 procent och till Övriga Europa med 1,5 procent. Exporten till EU ökade med 0,4 procent och till Oceanien med 4,4 procent. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 9 Regionen Oceanien m. fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 8

17 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien med 4,0 respektive 15 procent och minskade från övriga regioner. Värdet på importen från Övriga Europa och Afrika minskade med 6,9 respektive 20 procent och från Amerika och Asien med 2,9 respektive 2,6 procent. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. 9

18 Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2 kv 3 kv 1-3 kv 2 kv 3 kv 1-3 kv 10,7 Skogsvaror -0,3 3,1 2,0 1,9 2,1-1,8-1,0-2,4 9,4 Mineralvaror -0,6 10,1 3,8 6,7-2,6-3,4 0,4-4,3 13,7 Kemivaror 6,7 5,2 5,1 3,9 11,5-2,3-0,5-2,6 6,6 Energivaror 1,0 9,4 0,9 8,1-21,2-19,8-7,4-17,2 45,5 Verkstadsvaror 4,6 1,3 0,5 2,3 8,7-0,1 0,1 1,5 14,1 Övriga varor 8,1 0,3-0,6-0,6 9,9 3,3 3,8 2,4 100 Totalt 3,9 3,4 1,3 2,9 4,7-1,8-0,1-1,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt De tre första kvartalen ökade Sveriges varuexport med 2,9 procent i volym och minskade 1,2 procent i värde jämfört med motsvarande period. Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom Övriga varor. Särskilt stark var volymutvecklingen för grupperna Energivaror och Mineralvaror. Räknat i värde minskade däremot exporten kraftigt för Energivaror samt i mindre utsträckning för Mineralvaror. Även exportvärdet för Skogsvaror och Kemivaror minskade. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar på en prisnedgång för varugruppen. 10

19 Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2 kv 3 kv 1-3 kv 2 kv 3 kv 1-3 kv 2,8 Skogsvaror -1,1 10,6 11,6 7,8 2,1 6,4 8,2 4,8 7,0 Mineralvaror 5,1 12,2 3,7 7,3 5,2-2,6 0,0-3,5 13,1 Kemivaror 1,9 7,0 3,6 4,5 2,9 1,1-0,7-0,6 9,8 Energivaror 4,7 12,5 9,9 10,8-24,6-19,4-2,9-15,3 44,8 Verkstadsvaror 6,0 8,8 2,6 6,2 10,9 6,1 1,4 4,5 22,5 Övriga varor 8,5 5,0 2,6 3,4 13,9 5,5 2,1 4,7 100 Totalt 5,6 8,7 3,5 5,9 5,0 2,1 1,8 1,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. De tre första kvartalen ökade varuimporten med 5,9 procent i volym och ökade med 1,3 procent i värde. Importen ökade i volym för samtliga varugrupper. Räknat i värde däremot minskade importen för Mineralvaror, Kemivaror och Energivaror. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång. Grupperna Skogsvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde med 4,8, 4,5 respektive 4,7 procent var. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 11

20 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr kr kv kv Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till samt de tre första kvartalen och. De tre första kvartalen uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 3,9 miljarder. Detta är första gången sedan 1982 som Sverige har ett negativt handelsnetto för en period på tre kvartal. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav under de tre första kvartalen ett exportunderskott på 110 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 83 miljarder de tre första kvartalen. 10 Exportöverskottet gentemot länder utanför EU var oförändrat mellan de tre första kvartalen och och låg kvar på 106 miljarder Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för de första tre kvartalen respektive. Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 69 miljarder, en minskning med 3,5 miljarder jämfört med första halvåret. Nettoexporten för Verkstadsvaror minskade kraftigt, från 21 miljarder de tre försa kvartalen till 10 miljarder motsvarande period i år. Nettoexporten för även Kemivaror och Mineralvaror hade positiva men minskande exportnetton. Kemivaror minskade från 11 till 8,3 miljarder och Mineralvaror från 22 till 20 miljarder. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 87 miljarder. 10 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12

21 Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,5 91,8 90,1 92,6 94,5 72,3 68,8 Mineralvaror 38,3 42,7 32,5 35,5 28,5 21,8 20,3 Järn och stål 17,9 17,2 13,5 16,0 16,7 13,2 11,0 Kemivaror -4,4-3,3 6,3-0,4 12,0 10,7 8,3 Läkemedel 28,5 26,4 25,9 28,5 37,2 28,4 22,4 Energivaror -65,6-62,5-57,8-52,1-35,9-27,3-24,3 Verkstadsvaror 79,4 59,7 55,8 29,3 21,7 20,9 10,2 Maskiner 69,2 71,8 67,3 62,5 64,0 49,2 43,3 Elektrovaror och telekom -19,5-29,0-32,8-36,6-47,8-29,6-36,6 Vägfordon 21,2 15,7 17,0 2,9 7,9 3,2 5,1 Övriga varor -77,8-74,5-82,1-89,0-107,3-80,6-87,2 Livsmedel -45,0-45,0-46,9-49,6-55,3-93,9-100,6 Total 64,4 53,9 44,8 16,0 13,4 17,8-3, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. De tre första kvartalen gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 8,3 miljarder, vilket utgör en minskning av underskottet med 2,9 miljarder jämfört med samma period var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som ändrades först i och med sista kvartalet. Första kvartalet mer än fördubblades exporten av personbilar jämfört med motsvarande kvartal, medan ökningen mattades av under 13

22 andra och tredje kvartalet. Totalt sett för de tre första kvartalen ökade exporten av personbilar med 29 procent och importen med 16 procent jämfört med motsvarande period. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,2 46,3-10,1 16,1 40,1-23, ,9 47,4-13,6 17,8 42,0-24, ,7 54,3-20,6 20,1 47,5-27,4 53,0 64,0-11,0 29,4 59,1-29,7 34,5 45,7-11,2 19,5 42,0-22,5 44,5 52,8-8,3 24,6 49,1-24,5 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under de tre första kvartalen exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 25 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 49 miljarder, vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 24 miljarder. Personbilsnettot till EU minskade därmed med 8,6 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr

23 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. De tre första kvartalen gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 50 miljarder, en minskning med 5,9 procent jämfört medmotsvarande period. Medan 46 procent av läkemedelsexporten går till EU kommer 84 procent av importen från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4, ,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2, ,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0 71,1 33,4 37,6 33,0 28,7 4,3 53,5 24,8 28,6 24,6 21,4 3,2 50,3 27,6 22,7 23,1 23,2-0,1 Diagram 4.8 Mdr kr Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. De tre första kvartalen gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 40 miljarder kronor, 1,3 miljarder större än motsvarande period. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. I jämförelse med de första tre kvartalen ökade livsmedelsexporten i år med 8,2 procent och importen med 6,2 procent. Underskottet gentemot EU-länder 15

24 motsvarade 38 procent av handelsunderskottet för livsmedelsvaror. Samtidigt utgjorde exporten till EU 70 procent av total livsmedelsexport och importen 57 procent av total import. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,2 96,8-43,6 29,0 50,9-21, ,0 100,8-43,7 28,5 54,1-25, ,3 107,8-45,5 30,4 52,9-22, ,3 117,2-49,0 44,9 68,4-23,5 73,9 126,0-52,1 47,2 70,9-23,6 54,4 93,3-38,9 35,7 53,3-17,5 58,9 99,1-40,2 39,3 54,7-15,4 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för de tre första kvartalen respektive. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. De tre första kvartalen uppgick exporten till EU till 515 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 11 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16

25 868 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 265 miljarder, motsvarande 51 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

26 Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 93,0 10,7 3 Danmark 60,8 7,0 2 Finland 58,8 6,8-1 Storbritannien 52,3 6,0-19 Nederländerna 45,2 5,2 7 Belgien 40,7 4,7 6 Frankrike 38,9 4,5 11 Polen 28,6 3,3 7 Italien 23,3 2,7 0 Spanien 17,2 2,0 0 Österrike 7,5 0,9 1 Estland 7,2 0,8 7 Tjeckien 7,1 0,8 6 Litauen 5,8 0,7 4 Portugal 4,8 0,6 2 Irland 4,3 0,5-11 Ungern 3,9 0,5-5 Lettland 2,8 0,3 6 Grekland 2,5 0,3 28 Rumänien 2,2 0,2 8 Slovakien 1,9 0,2-2 Slovenien 1,0 0,1 18 Bulgarien 0,9 0,1 6 Kroatien 0,7 0,1 35 Luxemburg 0,6 0,1-12 Malta 0,4 0,0-39 Cypern 0,2 0,0 20 Ospec i EU 2,2 0,3-15 EU Totalt 515,2 59,4 0 Norge 88,8 10,2-1 Island 2,1 0,2 14 Norden 210,5 24,3 0 Liechtenstein 0,0 0,0 23 Inre marknaden 606,0 69,8 0 Övriga länder 261,6 30,2-4 Export Totalt 867,7 100,0-1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 18

27 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. De tre första kvartalen uppgick den svenska importen från EU till 625 miljarder vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 872 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

28 Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde 56 procent av importen från EU. 80 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 1-3 kv Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 163,9 18,8 7 Nederländerna 71,9 8,2 4 Danmark 66,6 7,6-1 Storbritannien 46,0 5,3-5 Belgien 41,1 4,7 11 Finland 40,2 4,6 4 Frankrike 35,5 4,1-5 Polen 32,0 3,7 9 Italien 28,6 3,3 0 Estland 13,7 1,6 0 Tjeckien 12,8 1,5 5 Spanien 11,9 1,4 1 Irland 11,4 1,3-3 Österrike 10,7 1,2 4 Litauen 7,6 0,9 30 Ungern 7,2 0,8 14 Slovakien 6,4 0,7 18 Lettland 4,6 0,5 13 Portugal 3,4 0,4 21 Rumänien 2,9 0,3 3 Luxemburg 1,9 0,2-7 Slovenien 1,5 0,2 15 Grekland 1,1 0,1 18 Bulgarien 1,0 0,1 20 Kroatien 0,5 0,1 91 Malta 0,4 0,0 7 Cypern 0,3 0,0 25 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU Totalt 625,1 71,7 4 Norge 71,1 8,2-1 Island 0,3 0,0 19 Norden 178,1 20,4 0 Liechtenstein 0,1 0,0 3 Inre marknaden 696,6 79,9 3 Övriga länder 175,0 20,1-6 Import Totalt 871,5 100,0 1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 20

29 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland och Schweiz med 1,2 procent vardera. Turkiet är den fjärde största mottagaren i denna grupp, med 1 procent av Sveriges totala exportvärde. Exporten har minskat till alla dessa länder förutom till Schweiz dit den ökade med 9,5 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 59,4% Oceanien m fl 1,5% Övriga Europa 14,5% Asien 11,9% Amerika 10,4% Afrika 2,4% 21

30 Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 127,4 125,4 14,5 14,5-1,5 varav: Island 1,8 2,1 0,2 0,2 14,0 Norge 90,0 88,8 10,2 10,2-1,3 Ryssland 11,4 10,5 1,3 1,2-8,0 Schweiz 9,8 10,7 1,1 1,2 9,5 Turkiet 9,6 8,8 1,1 1,0-8,5 Ukraina 1,7 2,2 0,2 0,3 27,2 Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland Export Import (ursprungsland) Mdr kr kv 1-3 kv Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 14 procent mellan de tre första kvartalen och. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,4 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mindre än. 22

31 Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 11,0 10,4 1,3 1,2-5,6 varav: Algeriet 3,1 2,2 0,4 0,3-28,2 Egypten 4,5 4,7 0,5 0,5 3,8 Marocko 2,0 2,4 0,2 0,3 18,7 Västafrika 3,0 3,2 0,3 0,4 6,0 varav: Nigeria 1,4 1,2 0,2 0,1-12,7 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 9,9 7,0 1,1 0,8-29,5 Sydafrika 6,1 4,7 0,7 0,5-21,8 Totalt 23,9 20,6 2,7 2,4-14,1 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten minskade med 1,7 miljarder, motsvarande 1,9 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog de tre första kvartalen emot 7,5 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade Sveriges export till USA med 1,7 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,5 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 73,8 72,9 8,4 8,4-1,1 varav: Kanada 6,9 7,3 0,8 0,8 6,1 USA 66,2 65,1 7,5 7,5-1,7 Central- och Sydamerika varav: 18,4 17,4 2,1 2,0-5,1 Argentina 1,5 1,6 0,2 0,2 9,8 Brasilien 5,9 4,6 0,7 0,5-21,6 Chile 2,0 1,7 0,2 0,2-14,8 Mexiko 4,1 4,4 0,5 0,5 7,1 Peru 1,1 1,3 0,1 0,1 20,0 Totalt 92,1 90,4 10,5 10,4-1,9 23

32 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA Export Import (ursprungsland) Mdr kr kv 1-3 kv Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget minskade exporten till Asien från 109 till 103 miljarder, motsvarande 5,4 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 33 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien sedan

33 Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 23,7 19,9 2,7 2,3-16,2 varav: Förenade Arabemiraten 4,7 4,2 0,5 0,5-10,8 Irak 1,6 1,9 0,2 0,2 16,6 Iran 2,2 1,5 0,3 0,2-33,8 Israel 1,8 1,8 0,2 0,2-0,5 Oman 1,4 0,8 0,2 0,1-41,4 Qatar 1,4 1,0 0,2 0,1-26,3 Saudiarabien 8,0 6,7 0,9 0,8-15,6 Övriga Asien 85,5 83,5 9,7 9,6-2,4 varav: Hongkong 3,4 3,3 0,4 0,4-3,6 Indien 8,4 6,4 1,0 0,7-23,6 Indonesien 2,3 2,2 0,3 0,3-4,7 Japan 11,1 12,3 1,3 1,4 11,4 Kazakstan 0,5 1,1 0,1 0,1 112,0 Kina 34,1 32,9 3,9 3,8-3,3 Malaysia 2,1 2,1 0,2 0,2 2,8 Pakistan 1,4 1,3 0,2 0,1-5,1 Singapore 4,6 3,9 0,5 0,4-16,1 Sydkorea 7,4 7,8 0,8 0,9 6,2 Taiwan 2,8 2,9 0,3 0,3 4,9 Thailand 4,3 4,0 0,5 0,5-8,1 Vietnam 0,9 1,0 0,1 0,1 6,9 Totalt 109,3 103,4 12,4 11,9-5,4 25

34 Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien Export Import (ursprungsland) Mdr kr kv 1-3 kv Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 6,9 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 71 miljarder, motsvarande 8,2 procent av den totala importen. Importen från Norge minskade med 1,2 procent och från Ryssland med hela 25 procent. Även importen från Schweiz och Turkiet minskade, med 0,5 respektive 1,6 procent vardera. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 71,7% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,6% Amerika 4,1% Övriga Europa 12,6% Afrika 0,7% 26

35 Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. I och med den starka nedgången för oljepriset har oljans värdeandel av importen från dessa länder minskat. För Norge har råoljans värdeandel minskat från att ha utgjort 19 procent för helåret till 13 procent de tre första kvartalen. För Ryssland minskade råoljans andel från 65 till 63 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för 70 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 42 procent utgjorde Norges andel 28 procent av råoljeimporten. 12 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 117,9 109,7 13,7 12,6-6,9 115,3 106,9 varav Norge 72,0 71,1 8,4 8,2-1,2 68,7 67,4 Ryssland 29,2 21,8 3,4 2,5-25,3 30,2 23,0 Schweiz 6,9 6,9 0,8 0,8-0,5 6,6 6,6 Turkiet 7,9 7,8 0,9 0,9-1,6 8,0 7,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period minskade importen från Afrika från 7,6 till 6,1 miljarder, motsvarande 20 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 46 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,8 1,0 0,1 0,1 25,2 0,8 1,1 Västafrika 4,5 3,2 0,5 0,4-28,4 4,1 3,2 varav Nigeria 4,4 2,8 0,5 0,3-36,9 4,0 2,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 2,3 1,9 0,3 0,2-19,3 2,4 1,9 Sydafrika 1,3 1,0 0,2 0,1-22,3 1,3 1,0 Totalt 7,6 6,1 0,9 0,7-20,2 7,3 6,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 12 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 27

36 De tre första kvartalen minskade Sveriges import från Amerika med 2,9 procent jämfört med motsvarande period. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,7 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 1,7 procent mellan halvåren och medan den ökade med hela 20 procent från Kanada. Från de större leverantörsländerna i Centra- och Sydamerika minskade importen kraftigt. Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 25,9 26,8 3,0 3,1 3,5 26,6 27,0 varav Kanada 2,6 3,1 0,3 0,4 19,7 2,7 3,1 USA 23,3 23,7 2,7 2,7 1,7 23,9 23,9 Central- och Sydamerika varav 10,9 9,0 1,3 1,0-18,0 11,5 9,4 Brasilien 3,9 3,3 0,5 0,4-15,9 4,0 3,4 Chile 1,3 0,8 0,1 0,1-33,4 1,3 0,9 Venezuela 2,4 1,8 0,3 0,2-25,9 2,4 1,8 Totalt 36,8 35,8 4,3 4,1-2,9 38,1 36,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade importvärdet från Asien med 2,6 procent. Importen från När- och Mellanöstern minskade med 13 procent medan importen från Övriga Asien minskade med 2,2 procent. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 42 miljarder, vilket motsvarar 46 procent av den totala importen från Asien. Importen minskade från Hong Kong, Indien, Indonesien, Kina, Singapore och Thailand medan den ökade från Bangladesh, Japan, Sydkorea och Taiwan. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 28

37 Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 3,2 2,8 0,4 0,3-13,3 3,2 2,7 varav Israel 0,9 1,1 0,1 0,1 15,4 1,0 0,8 Övriga Asien 91,7 89,6 10,7 10,3-2,2 97,6 96,7 varav Bangladesh 2,8 3,0 0,3 0,3 6,9 2,8 3,0 Hong Kong 7,0 6,7 0,8 0,8-4,1 2,1 2,1 Indien 4,6 4,5 0,5 0,5-1,9 4,6 4,6 Indonesien 1,1 1,0 0,1 0,1-11,8 1,2 1,2 Japan 7,3 7,8 0,8 0,9 7,3 9,1 10,4 Kina 45,2 42,1 5,3 4,8-7,0 52,8 50,4 Malaysia 2,4 2,0 0,3 0,2-17,1 2,7 2,3 Pakistan 0,9 1,0 0,1 0,1 12,6 0,9 1,0 Singapore 1,2 1,2 0,1 0,1-0,4 0,9 0,8 Sydkorea 4,5 5,4 0,5 0,6 20,0 4,8 5,3 Taiwan 4,2 4,4 0,5 0,5 4,2 4,8 4,7 Thailand 2,9 2,7 0,3 0,3-7,1 3,1 3,0 Vietnam 6,2 6,3 0,7 0,7 1,7 6,3 6,5 Totalt 94,9 92,4 11,0 10,6-2,6 100,8 99,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 29

38 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och de tre första kvartalen. Värdet på tjänsteexporten uppgick de tre första kvartalen till 446 miljarder och tjänsteimporten till 385 miljarder. Jämfört med de tre första kvartalen ökade Sveriges export av tjänster med 0,4 procent. Tjänsteimporten ökade med 2,3 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 61 miljarder, vilket är 6,8 miljarder mindre än de tre första kvartalen. Tjänsteexporten utgjorde 32 procent av Sveriges totala export de tre första kvartalen och tjänsteimporten 31 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto ,5 312,3 7, ,5 348,9 13, ,9 382,1 8, ,3 366,1 17, ,3 365,0 23, ,2 381,4 41, ,6 396,4 43, ,8 417,9 66, ,6 474,6 53,0 612,9 520,0 92,9 I samband med att SCB publicerade statistik för betalningsbalansen för helåret publicerade de även för 443,9 445,7 376,4 385,0 67,6 60,7 första gången statistik över Sveriges tjänstehandel fördelat på de största tjänstehandelspartnerna. Tjänsteexporten till EU ökade de tre första kvartalen med 0,8 procent och utgjorde 52 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten och tog de tre första kvartalen tillsammans emot 33 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport RoW 17,6% USA 9,1% Schweiz 6,0% Danmark 6,8% Övriga EU 14,5% Finland 7,4% Nederländerna 3,8% Frankrike 4,3% Norge 15,3% Tyskland 6,5% Storbritannien 8,6% 30

39 EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 66 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 32 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport RoW 14,3% USA 11,2% Schweiz 1,9% Danmark 8,3% Övriga EU 23,8% Finland 5,5% Tyskland 8,4% Nederländerna 4,0% Frankrike 3,7% Norge 6,9% Storbritannien 12,0% 31

40 Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import Förändr (%) Förändr (%) EU , ,5 Belgien , ,7 Danmark , ,3 Finland , ,7 Frankrike , ,1 Irland , ,3 Italien , ,8 Luxemburg , ,8 Nederländerna , ,1 Polen , ,2 Spanien , ,6 Storbritannien , ,5 Tyskland , ,6 Österrike , ,0 Extra-EU , ,9 Hong Kong , ,1 Indien , ,2 Japan , ,5 Kanada , ,7 Kina , ,2 Norge , ,6 Ryssland , ,2 Schweiz , ,3 Sydkorea , ,0 Thailand , ,6 USA , ,2 Totalt , ,3 Drygt tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 86 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (26 procent) som import (34 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. 32