Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

2

3 Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / 2014/ Världen Export Totalt ,0 5,1 100 Varor ,7 3,7 100 Tjänster ,5 8,4 100 Import Totalt ,3 8,3 100 Varor ,5 6,0 100 Tjänster ,5 14,3 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,1 6,9 71,0 Varor ,2 6,4 73,1 Tjänster ,1 8,2 66,1 Import Totalt ,2 6,6 76,8 Varor ,2 4,9 78,4 Tjänster ,0 11,3 73,1 EU (28) Export Totalt ,2 7,4 59,0 Varor ,5 7,1 61,9 Tjänster ,9 8,3 52,3 Import Totalt ,5 6,9 69,1 Varor ,0 5,7 70,3 Tjänster ,7 10,2 66,2 Norden Export Totalt ,3 4,4 26,1 Varor ,6 3,7 25,7 Tjänster ,1 6,2 26,9 Import Totalt ,6 1,9 21,0 Varor ,9-2,3 20,8 Tjänster ,9 13,6 21,3 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,5 5,5 40,9 Varor ,1 3,6 45,6 Tjänster ,3 13,3 29,8 Import Totalt ,5 5,5 45,7 Varor ,1 3,6 50,5 Tjänster ,3 13,3 33,9

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 280, , , ,0 Import 1 149, , , ,7 Nettohandel 130,9 135,9 137,1 118,3 Export till EU(28) 735,2 725,7 707,4 757,4 Import från EU(28) 785,6 757,9 735,5 777,3 Nettohandel (EU(28) -50,5-32,2-28,1-19,9 Förändring (%) Export -2,2-5,7 3,7 Import -2,9-6,5 6,0 Export till EU(28) -1,3-2,5 7,1 Import från EU(28) -3,5-3,0 5,7 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 423,3 438,6 475,7 515,5 Import 356,3 371,1 395,4 452,0 Nettohandel 67,0 67,5 80,3 63,5 Förändring (%) Export 3,6 8,5 8,4 Import 4,2 6,5 14,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar Svenska DI i utlandet 193,9 196,1 188,1 83,4 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 23,3 68,9 Netto -110,0-85,5-165,6-112,7 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 612, , , ,3 Utländska DI i Sverige 2 404, , , ,2

5 Enheten för internationell Dnr: 2015/00573 handelsutveckling Petter Stålenheim Simon Falck Olle Grünewald Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Bytesbalansen helåret 2014 visade ett överskott på 178 miljarder, vilket motsvarade 6,2 procent av BNP. Handelsutvecklingen sista kvartalet 2014 Exporten av varor och tjänster ökade med 6,8 procent jämfört med sista kvartalet Importen av varor och tjänster ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med 5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent och tjänsteimporten med 25 procent. Varuhandelns utveckling helåret 2014 Värdet av Sveriges varuexport uppgick till miljarder och varuimporten till miljarder. Handelsnettot uppgick till 12 miljarder, vilket var 32 miljarder mindre än Sveriges varuexport ökade med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde jämfört med Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Samtidigt som andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Amerika ökade 2014 minskade den till Asien, Oceanien och Övriga Europa. 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på importen från Amerika var oförändrat. efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för exportvaror i varugrupperna Mineralvaror, Energivaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror och Verkstadsvaror. Exporten av kemivaror var oförändrad. Importvolymen ökade i alla dessa varugrupper. Tjänstehandeln utveckling helåret 2014 Exporten av tjänster ökade med 8,4 procent jämfört med Importen ökade med 14 procent. Tjänsteexporten uppgick till 515 miljarder och tjänsteimporten till 452 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 63 miljarder. Direktinvesteringar helåret 2014 Utflödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 83 miljarder. Utländska direktinvesteringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 69 miljarder. Värdet på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick vid slutet av 2014 till miljarder, en minskning på 0,6 procent. Värdet på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick vid slutet av 2014 till miljarder. En ökning på 9,0 procent jämfört med slutet av 2013.

6

7 Innehåll 1. Inledning Positiv avslutning för exporten Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets BNP-tillväxt Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet Internationell utblick Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges handel med personbilar Sveriges handel med läkemedel Sveriges handel med livsmedelsvaror Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Sammanfattande analys Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2014, i löpande priser HA 22 SM 1501 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

8

9 1. Inledning Denna rapport redovisar statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Rapportens syfte är att tillhandahålla en samlad redovisning av statistik som visar Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av den nya manualen. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är helt jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med Dessa förändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och placerar den i ett internationellt sammanhang. Kapitel 3 beskriver bytesbalansens utveckling. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln presenteras i kapitel 5. Kapitel 6 avser utländska direktinvesteringar. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Positiv avslutning för exporten Sveriges export av varor och tjänster ökade, enligt statistik från betalningsbalansen, fjärde kvartalet 2014 med 6,8 procent jämfört med motsvarande kvartal Impor- 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: 2 Vid frågor om denna sektion, kontakta Olle Grünewald eller Petter Stålenheim. 1

10 ten av varor och tjänster ökade med 11 procent. Varuexporten ökade med 3,5 procent och varuimporten med 5,4. Tjänsteexporten ökade med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013 och tjänsteimporten med 25 procent. Säsongsrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar på en uppgång för utrikeshandeln med varor och tjänster fjärde kvartalet 2014 jämfört med föregående kvartal. Mätt i fasta priser och rensat från kalender- och säsongseffekter ökade exporten mellan tredje och fjärde kvartalen 2014 med 2,7 procent. Importen ökade samtidigt med 2,8 procent. Exporten har ökat åtta och importen sju kvartal i följd. 2.1 Exporten starkt bidragande till fjärde kvartalets BNP-tillväxt Sveriges BNP ökade det fjärde kvartalet 2014 med 1,1 procent, säsongsrensat och jämfört med tredje kvartalet. Det var framförallt exporten som med en ökning på 2,7 procent jämfört med föregående kvartal bidrog till ökningen. Importen ökade med 1,1 procent vilket gjorde att nettobidraget svagt positivt. Ökningen av Sveriges BNP ter sig relativt stark i jämförelse med våra grannländer Danmark och Finland som ökade med svaga 0,4 respektive minskade med 0,2 procent mellan tredje och fjärde kvartalet enligt säsongsrensade siffror. EU och euroområdet visade också på en svag men positiv tillväxt med BNP-ökningar på 0,4 respektive 0,3 procent. De två största mottagarna av export från Sverige, Norge och Tyskland, visade dock på större tillväxt fjärde kvartalet med 0,9 respektive 0,7 procent jämfört med föregående kvartal. För Tysklands del var det framförallt exporten som var en starkt bidragande anledning till BNP-ökningen med ett kraftigt överskott i bytesbalansen. En positiv tillväxt redovisade även USA och Japan. Dock var förväntningarna på de båda ländernas tillväxt högre än det egentliga utfallet. 2.2 Varuhandelns utveckling fjärde kvartalet 3 Diagram 2.1 och 2.2 visar utvecklingen, enligt den detaljerade utrikeshandelsstatistiken, för Sveriges varuexport respektive varuimport. Räknat i volym, dvs. i fasta priser, ökade utrikeshandeln med varor fjärde kvartalet 2014 markant mindre än i löpande priser. Varuexporten ökade med 2,1 procent och varuimporten med 5,2 procent, jämfört med fjärde kvartalet Preliminära siffror för januari 2015 visade att exporten av varor minskade med 3,3 procent jämfört med januari Varuimporten minskade med 3,2 procent. Förutom för varugruppen Vägfordon ökade exportvärdet för samtliga större varugrupper fjärde kvartalet Mest ökade exporten av Läkemedel, Energivaror och Livsmedel jämfört med motsvarande kvartal Fordonsexporten minskade med 13 procent under samma period. Medan exporten av Personbilar minskade med 23 procent minskade Lastbilsexporten med 14 procent. 3 I avsnitt 2.1 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 2

11 Diagram Förändring i svensk varuexport (januari januari 2015) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv Månadsvis Kvartalsvis Värdet av såväl Energivaruexporten som Mineralvaruexporten är starkt kopplat till sina respektive världsmarknadspriser. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande kvartal 2014 ökade Energivaruexporten med 16 procent i värde och 34 procent i volym vilket är en effekt av det kraftiga prisfallet för olja. Mineralvarorna ökade med 1,7 procent i värde och minskade 0,3 procent i volym, vilket pekar på en svag prisökning mellan 2013 och Diagram Förändring i svensk varuimport (januari januari 2015) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv 1kv 2kv 3kv 4kv Månadsvis Kvartalsvis 3

12 De varugrupper för vilka importvärdet ökade mest var Personbilar, Läkemedel och Livsmedel. Sista kvartalet 2014 ökade importen av Personbilar med 14 procent jämfört med sista kvartalet En viktig faktor att ta hänsyn till vid analys av handelsutvecklingen framöver kommer att vara EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner minskade Sveriges export till Ryssland med 6,5 procent. De varor för vilka den svenska exporten minskat mest under året är Personbilar och Lastbilar. Exporten av Telekomvaror har samtidigt ökat kraftigt. 2.3 Internationell utblick Enligt CPB ökade världshandeln med 0,9 procent i december 2014, säsongsrensat och jämfört med föregående månad. Världsimporten växte något snabbare än världsexporten. Sett över hela det fjärde kvartalet och jämfört med fjärde kvartalet föregående år ökade världsexporten med 3,5 procent. Under året har de avancerade ekonomierna haft en modest ökning men det fjärde kvartalet visade en betydligt högre ökningstakt med bland annat Japan som med en försvagad yen visade högre exporttillväxt. Tillväxtekonomierna är annars den grupp av länder som stått för de stora ökningarna i exporten. Tillväxtekonomierna växte under året kraftigare under samtliga kvartal jämfört med de avancerade länderna och under det fjärde kvartalet var det framförallt ekonomierna i Asien som bidrog till att dessa länder ökade med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det ekonomiska läget i många EU-länder 4 fortsätter dock att utvecklas långsamt. Den svaga utvecklingen inom EU-området påverkar Sverige i stor utsträckning eftersom EU tar emot 58 procent av Sveriges totala export. Dock har den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer skapat ljusare förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. Inom EU var det främst Tyskland som redovisade positiva siffror för såväl BNP som utrikeshandel. USA och Storbritannien har också visat en stark konjunkturutveckling. 4 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 4

13 Diagram Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) Icke-säsongsrensad statistik visade att Sveriges varuexport, som under en längre period utvecklats sämre än den för flera jämförbara ekonomier, ökat i paritet med eller till och med något överträffat andra länders exportökningar under 2014 års fyra kvartal. Mellan fjärde kvartalet 2013 och motsvarande period 2014 ökade EUs externhandel samt exporten från Finland, USA och Tyskland export med 3,3, 3,5, 1,4 respektive 5,3 procent. Sveriges export ökade samtidigt med 3.9 procent. Framtidsutsikterna pekar på en fortsatt ökning. Exportchefsindex 5 uppgick för februari 2015 till en bit över 50, vilket indikerar att det är fler exportchefer som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Även exportorderingången pekade på 5 Business Sweden Exportchefsindex, 5

14 en ökning. Den säsongsrensade siffran på 102,0 för december 2014 visade den högsta noteringen sedan januari Bytesbalansen Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 245 miljarder 2014, vilket var en minskning med 11 procent jämfört med 2013 och motsvarade 6,3 procent av BNP. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram ,0 Sveriges bytesbalans ,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans uppgick Sveriges handelsbalans till 118 miljarder vilket var 19 miljarder mindre än Medan handelsbalansen uppgick till 3,0 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,8 respektive 1,6 procent. 6 Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6

15 Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Varuhandel Sveriges export och import av varor Sveriges varuexport ökade 2014 med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde jämfört med Varuimporten ökade med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2014 till miljarder och varuimporten till miljarder. Sveriges handelsnetto (värdet av varuexporten minus värdet av varuimporten) uppgick till 12 miljarder, 32 miljarder mindre än Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2015 gav ett överskott på 3,5 miljarder, 0,2 miljarder mindre än under januari I januari 2015 uppgick varuexporten till 89 miljarder och varuimporten till 86 miljarder Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren Diagram 4.1 och 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Vid frågor om denna sektion, kontakta Petter Stålenheim. 7

16 Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 212, , , ,7 3,1 intra-eu(28) 680,2 665,4 629,3 656,5 4,3 extra-eu(28) 532,1 502,9 461,5 468,2 1,4 Import 1 147, , , ,3 6,3 intra-eu(28) 789,8 757,2 726,5 770,9 6,1 extra-eu(28) 358,1 357,2 319,6 341,4 6,8 Anm: Import enligt avsändningsland gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Mellan 2013 och 2014 ökade exporten till EU, Afrika och Amerika medan den minskade till Övriga Europa, Asien samt Oceanien. Exporten till Afrika ökade med 13 procent vilken var den största relativa förändringen. Afrikanska länder tog emot 2,9 procent av Sveriges export. Sveriges export till EU och Amerika ökade med 3,2 respektive 6,1 procent. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Mellan 2013 och 2014 ökade värdet av importen med 6,3 procent. 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från EU, Afrika och Asien medan den minskade från Oceanien. Värdet på importen från Amerika var oförändrad mellan 2013 och

17 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp för 2013 respektive Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel kv kv kv kv ,0 Skogsvaror -0,8-1,0-3,4-2,1-2,4 4,8 1,9 3,4 10,2 Mineralvaror -9,0-1,2-0,3 2,6-17,8 2,4 1,7 3,9 12,8 Kemivaror 3,6 2,7 4,5 0,7 0,0 6,7 9,8 4,0 8,8 Energivaror -16,6 21,9 33,9 13,4-21,7 17,6 15,5 6,9 43,7 Verkstadsvaror -2,1-1,7-2,2-0,8-5,0 1,1 0,9 1,6 13,6 Övriga varor -1,5 4,4 4,5 1,4 0,1 6,8 6,2 4,0 100 Totalt -3,4 1,7 2,2 1,1-6,6 4,5 3,9 3,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9

18 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Mellan 2013 och 2014 ökade den svenska exporten med 1,1 procent i volym och 3,1 procent i värde. Det är framförallt en kraftig exportökning för energivaror som dragit upp volymen. Även exportvolymen för mineralvaror, Övriga varor och i någon mån Kemivaror ökade. Volymutveckling under perioden var negativ för Skogsvaror och Verkstadsvaror. Räknat i värde ökade exporten för samtliga dessa varugrupper. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel kv kv kv kv ,9 Skogsvaror -1,4 2,5 3,7 3,0-4,2 6,2 6,9 6,0 7,1 Mineralvaror -6,8-6,9-4,5 0,1-14,9-0,2 2,7 2,8 12,8 Kemivaror -2,4 6,4 7,6 6,7-6,8 8,9 9,4 7,6 13,7 Energivaror -10,6 24,4 16,2 8,1-16,7 19,4-4,9 1,8 41,4 Verkstadsvaror -1,3 4,5 2,8 5,0-4,8 7,3 6,9 7,6 22,1 Övriga varor 3,6 5,8 6,4 4,8 3,5 8,5 9,5 7,3 100 Totalt -2,4 6,9 5,5 5,2-6,1 8,9 5,9 6,3 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Sveriges import ökade mellan 2013 och 2014 med 5,2 procent i volym och 6,3 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper. De största volymökningarna skedde för Energivaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. För alla varugrupper utom energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. 10

19 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr kr

20 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 10 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 114 miljarder, vilket var 17 miljarder mer än Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 142 miljarder 2013 till 127 miljarder Sveriges totala exportöverskott uppgick 2014 till 12 miljarder, en minskning med 32 miljarder jämfört med Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2013 och Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror är de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under Även Kemivaror gav ett positivt handelsnetto. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 92 miljarder, en ökning med 2,5 procent jämfört med Nettoexporten för mineralvaror ökade från 33 till 35 miljarder. Även om Verkstadsvaror hade ett positivt exportnetto var utvecklingen starkt negativ för varugruppen vars nettoexport minskade med hela 45 procent. Nettoexporten för Kemivaror var svagt positiv Mellan 2013 och 2014 minskade exportnettot för denna varugrupp från 6,3 till 1,8 miljarder. Både Energivaror och gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot, med 54 respektive 93 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under senare år. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat. Det positiva bidraget från maskiner och vägfordon har minskat och det negativa bidraget från elektrovaror, telekomutrustning har ökat. Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 10 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12

21 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,3 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 34,7 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 15,8 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3 1,8 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,5 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-54,1 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 30,7 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 64,1 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-37,3 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 3,7 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-93,0 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-50,1 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 12, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. Handeln med personbilar gav 2014 ett exportunderskott på 20 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 6,9 miljarder jämfört med var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 20 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 47 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 27 miljarder, 3,2 miljarder mer än Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22, ,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24, ,7 54,2-20,5 20,1 47,4-27,3 13

22 Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Handeln med läkemedel gav 2014 ett exportöverskott på 28 miljarder, vilket var en ökning jämfört med 2013 med drygt 2,3 miljarder kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4, ,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2, ,0 30,6 28,4 30,3 26,4 3,9 14

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för första halvåret Enheten för internationell -09-23 Dnr: /00594 handelsutveckling Simon Falck Petter Stålenheim

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Tjänstehandel 1. Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 2014 Flöden (netto), miljarder kr

Tjänstehandel 1. Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 2014 Flöden (netto), miljarder kr Tjänstehandel 1 Tabellen visar Sveriges utrikeshandel med tjänster för åren 2006-. Under ökade Sveriges export av tjänster med 8,4 procent jämfört med 2013. Tjänsteimporten ökade med 14 procent. Värdet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar RAPPORT Enheten för global handel Dnr: 190-0942-2000 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1999 Bytesbalansen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013 2014 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar 2010 2011 2012 2013

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 S V E R I G E S R I K S B A N K Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 Sammanfattning

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning

Direktinvesteringar. Tillgångar och avkastning Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2011 Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2011 Statistiska centralbyrån 2012 Direct investment Assets and income 2011 Statistics Sweden 2012 Tidigare

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet DSV 2015 Vår historia 10 självständiga åkerier etablerar DSV: De Sammensluttede Vognmænd den 13/7-1976 DSV köper Samson Transport som blir DSV Samson Transport DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om reservering för förlustrisker vid export Skatteverket lämnar med stöd av 2 förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2005

Svenskt portföljinnehav 2005 Avdelningen för penningpolitik Svenskt portföljinnehav 2005 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Oktober 2006 INFORMATION om denna publikation lämnas av Camilla Hagman Falkler, tel 08-787 02 56

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2013

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2013 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, VD och Koncernchef Magnus Bergendorff, Finanschef Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Delårsinformation HL Display-koncernen

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Q2 2012. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Sverige

Q2 2012. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Sverige Q2 212 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q2/12 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 12 Internationella jämförelser Nord-

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2013

Svenskt portföljinnehav 2013 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1 Svenskt portföljinnehav 2013 Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper Utländska portföljaktier och räntebärande värdepapper 2013 Statistiska

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Kapitalinflöde till Finland i början av år 2014, bytesbalansen visade fortfarande ett underskott I början av året präglades den finansiella

Läs mer

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT

INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT INDUSTRINS ARBETSKRAFTS- KOSTNADER INTERNATIONELLT Teknikföretagens analys 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA FÖRORD Vid beslut om var i världen produktion ska ske är arbetskraftskostnaderna en viktig

Läs mer

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q1 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q1 7 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 6, Manpower Inc. All rights reserved. Q1/7 Innehåll Sverige 4 Regionala

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Restposten i betalningsbalansen

Restposten i betalningsbalansen Restposten i betalningsbalansen ett problem? AV GUNNAR BLOMBERG, LARS FORSS OCH INGVAR KARLSSON Författarna arbetar på avdelningen för penningpolitik. Betalningsbalansen är en statistisk redogörelse för

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2014 Förord En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget.

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2008

Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2008 Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2008 december 2008, ändring fr.o.m. 3.12.2008, ändring fr.o.m. 10.12.2008, ändring fr.o.m. 24.12.2008, ändring fr.o.m. 31.12.2008

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer