Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första halvåret 2015

Transkript

1 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret

2

3 Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel / 15/ Världen Export Totalt ,1 8,3 100 Varor ,8 4,8 100 Tjänster ,3 17,4 100 Import Totalt ,1 6,5 100 Varor ,7 4,2 100 Tjänster ,3 12,4 100 Inre marknaden 1 Export Totalt ,4 8,7 70,9 Varor ,8 6,4 73,1 Tjänster ,8 15,3 65,8 Import Totalt ,8 5,7 77,1 Varor ,3 4,7 78,9 Tjänster ,1 8,5 72,6 EU (28) Export Totalt ,8 9,5 59,5 Varor ,5 7,2 62,6 Tjänster ,6 16,6 52,4 Import Totalt ,9 5,6 69,1 Varor ,8 4,8 70,7 Tjänster ,8 7,7 65,1 Norden Export Totalt ,2 6,4 25,3 Varor ,4 4,8 24,9 Tjänster ,1 10,1 26,2 Import Totalt ,3 2,5 20,6 Varor ,1 1,0 20,4 Tjänster ,6 6,1 21,0 Östersjöländerna 2 Export Totalt ,6 2,0 38,3 Varor ,6 0,6 43,2 Tjänster ,6 7,4 27,2 Import Totalt ,6 2,0 44,3 Varor ,6 0,6 48,9 Tjänster ,6 7,4 32,9 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

4 Utrikeshandel Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 251, , ,6 613,4 642,5 Import 1 115, , ,9 543,6 566,7 Nettohandel 135,9 137,1 122,7 69,8 75,9 Export till EU(28) 725,7 707,4 753,0 375,0 401,9 Import från EU(28) 757,9 735,5 778,1 382,3 400,6 Nettohandel (EU(28) -32,2-28,1-25,1-7,2 1,3 Förändring (%) Export -2,2-5,7 3,8 111,0 4,8 Import -2,9-6,5 5,7 112,7 4,2 Export till EU(28) -1,3-2,5 6,5 111,8 7,2 Import från EU(28) -3,5-3,0 5,8 116,3 4,8 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 438,6 475,7 515,2 240,2 282,0 Import 371,1 395,4 452,1 207,1 232,8 Nettohandel 67,5 80,3 63,1 33,1 49,3 Förändring (%) Export 3,6 8,5 8,3 118,2 17,4 Import 4,2 6,5 14,3 130,1 12,4 Direktinvesteringar Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 196,1 189,4 96,0 61,3 111,3 Utländska DI i Sverige 110,7 23,9 73,4 80,7 14,4 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 531, , , , ,6 Utländska DI i Sverige 2 429, , , , ,2

5 Enheten för internationell Dnr: /00573 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sammanfattning första halvåret Bytesbalansen visade ett överskott på 137 miljarder första halvåret, motsvarade 6,7 procent av BNP. Detta var en ökning med 26 procent jämfört med motsvarande period Handelsutvecklingen första halvåret Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 8,3 procent jämfört med första halvåret Importen av varor och tjänster ökade med 6,5 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 3,1 procent i volym och 5,8 procent i värde. Varuimporten ökade med 3,2 procent i volym och 4,2 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 593 miljarder kronor och varuimporten till 570 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 24 miljarder jämfört med 14 miljarder året innan. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 73 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Exporten till såväl Amerika som till Asien ökade med 12 procent. import efter handelspartner 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade kraftigt från Asien och Amerika, med 18 respektive 15 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Kemivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror, Mineralvaror och Energivaror. Kemivaror ökade mest i såväl volym som värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Kemivaror, Energivaror, Verkstadsvaror och Övriga varor, men negativ för Skogsvaror och Mineralvaror. Energivaror ökade mest i volym och Verkstadsvaror ökade mest i värde. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 17 procent och tjänsteimporten med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 282 miljarder och tjänsteimporten till 233 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 49 miljarder, vilket är 16 miljarder mer än motsvarande period Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data och informationstjänster, Resor och Transporter. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 61 till 111 miljarder, en ökning med 81 procent. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 81 till 14 miljarder, en minskning motsvarande 82 procent. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet minskade marginellt, med 0,2 procent till miljarder. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige minskade med 1,8 procent till miljarder.

6

7 Innehåll 1. Om rapporten Uppåt för Sveriges handel Handelns utveckling andra kvartalet Exportutvecklingen i internationell jämförelse Världshandelns minskar Ett år med sanktioner handeln minskar med Ryssland Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Sveriges export och import av varor Varuhandelns geografiska fördelning Varuhandeln fördelad på varugrupp Nettoexport av varor Nettoexport fördelat efter varugrupp Sveriges handel med personbilar Sveriges handel med läkemedel Sveriges handel med livsmedelsvaror Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Import Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandel Direktinvesteringar Direktinvesteringsflöden Utländska direktinvesteringar i Sverige Svenska direktinvesteringar i utlandet Direktinvesteringar efter bransch Direktinvesteringstillgångar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Direktinvesteringstillgångarnas utveckling senaste decenniet Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni i löpande priser (SCB)

8

9 1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första halvåret. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med SCB:s publicering av betalningsbalansstatistiken för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter den nya manualen, BPM6 som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel har ändrats. 1 De största förändringarna består i att posten Merchanting, dvs. varuhandel som en svensk aktör genomför utan att varorna passerar svensk gräns, flyttats från tjänstehandeln till varuhandeln samt att lönebearbetning, dvs. varor som flyttas över svensk gräns enbart i syfte att bearbetas utan att de byter ägare, flyttat från varuhandeln till tjänstehandeln. Eftersom Merchanting utgör en större andel av utrikeshandeln än lönebearbetning gör, minskar tjänstehandelns andel av den totala handeln som en följd av den nya manualen. En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel tre inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med Dessa två manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik från sammanfattningstabeller, kapitel 2, 3, 5 och 6 från rapporter från och med tredje kvartalet 2014 med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel under det senaste kvartalet och sammanfattar världshandelns utveckling. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Uppåt för Sveriges handel Sveriges export av varor och tjänster ökade första halvåret med 8,3 procent enligt statistik från betalningsbalansen. Importen ökade samtidigt med 6,5 procent. Första 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: 1

10 halvåret uppgick Sveriges export av varor och tjänster till 925 miljarder kronor och importen till 799 miljarder. 2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2 Andra kvartalet fortsatte den ökning av varuexport och varuimport som pågått sedan början av Medan exporten ökade med 6,5 procent från andra kvartalet 2014, till ett värde på 303 miljarder kronor, ökade importen med 3,3 procent till 289 miljarder, vilket resulterade i ett varuhandelsnetto på 14 miljarder. Tjänsteexporten ökade med 18 och tjänsteimporten med 9,4 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 149 miljarder och tjänsteimporten till 119 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 30 miljarder. Sveriges BNP ökade det andra kvartalet med 1,1 procent, säsongsrensat och jämfört med första kvartalet. Tjänsteexporten bidrog starkt till uppgången och gjorde att exportnettot bidrog med hela 0,6 procentenheter till ökningen. Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för tredje kvartalet till 56,6, vilket innebär att det är betydligt fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Delindex för kort respektive lång sikt pekar på en starkare tilltro till utvecklingen i närtid än på längre sikt. Även exportorderingången ger en svag indikering om ökad export framöver. Diagram Förändring i svensk varuexport (januari juli ) 25 Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2kv Månadsvis Kvartalsvis 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( 2

11 Diagram Förändring i svensk varuimport (januari juli ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2kv Månadsvis Kvartalsvis 2.2 Exportutvecklingen i internationell jämförelse Diagram Exportutvecklingen i internationell jämförelse ( kv ) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB (Utrikeshandelsstatistiken) 3

12 Utvecklingen för Sveriges export har varit relativt stark jämfört med Finland och USA och i paritet med utvecklingen i Tyskland och EU-området generellt. Den svagare kronan i kombination med en något ljusare konjunkturbild i viktiga mottagarländer ger positiva förutsättningar för Sveriges utrikeshandel. 2.3 Världshandeln minskar Enligt preliminära siffor från CBP World Trade monitor 4 minskade världshandeln med 0,5 procent under årets andra kvartal (volym, säsongsrensat, kvartal 2 jämfört med kvartal 1). Tillsammans med en minskning första kvartalet på 1,5 procent har världshandeln under första halvåret i år minskat med 1,2 procent jämfört med andra halvåret Samtidigt var världshandeln första halvåret 1,7 procent större än under motsvarande period Månadsvis statistik visar att världshandeln minskade i januari, februari, mars och maj men ökade igen i juni. 2.4 Ett år med sanktioner handeln minskar med Ryssland Det har nu gått ett år sedan EU införde sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna infördes 1 augusti 2014 med avsikten att förbjuda viss export från EU till oljeprojekt samt kontroll av export till Ryssland av teknik som är anpassad för oljeindustrin. Även tjänster som rör produkterna omfattas. Utöver detta har förbud införts för ryska banker och finansinstitutioner att få finansiering på europeiska och internationella kapitalmarknader. Som en reaktion på EU:s sanktioner har Ryssland infört importförbud för ett antal Europeiska varor, i första hand inom livsmedelsområdet. Det är mycket svårt att särskilja vad som är direkta effekter av sanktionerna. Rysslands egna åtgärder, den ryska rubelns depreciering, oljeprisutvecklingen och den ryska ekonomins generella försvagning bidrar sammantaget till en lägre efterfrågan för omvärldens produkter, inklusive Rysk efterfrågan från Sverige. Sammantaget blir det därför svårt att i handelssiffrorna se vad som är en direkt effekt av sanktionerna. Mellan andra kvartalet 2014 och motsvarande kvartal i år minskade Sveriges export till Ryssland med 41 procent. Även om nedgången har varit generell inom de flesta större exportvarugrupper står transportmedel och telekomutrustning ut med minskningar på 60 respektive 52 procent. Exporten av livsmedel, det område där Ryssland fokuserat sina motåtgärder, har minskat med 42 procent. Importen från Ryssland minskade under samma period med 30 procent, till viss del beroende på det låga världsmarknadspriset på råolja som är vår största importvara från Ryssland. Värdet på importen av råolja från Ryssland minskade mellan andra kvartalet 2014 och motsvarande kvartal i år med 38 procent, räknat i ton minskade den med 20 procent utgjorde 72 procent av den svenska importen från Ryssland av råolja, en andel som minskat till 68 procent till första halvåret. Ryssland stod 2014 för närmare hälften (48 procent) av den svenska råoljeimporten. Sverige är även starkt beroende av Ryssland för sin försörjning av uran utgjordes 45 procent av Sveriges import av uran anrikat på U 235 av import från Ryssland. Andra kvartalet ökade uranimporten från Ryssland med 19 procent. 4 Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis (CBP): Merchandise world trade, Volumes, seasonally adjusted 4

13 3. Bytesbalansen Vad är bytesbalansen? 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 137 miljarder, motsvarade 6,7 procent av BNP, för första halvåret. Detta var en ökning med 26 procent jämfört med motsvarande period Diagram ,0 9,0 8,0 Sveriges bytesbalans Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Handelsbalans 5 Första halvåret uppgick Sveriges handelsbalans till 76 miljarder vilket var 6,1 miljarder mer än motsvarande period Handelsbalansen uppgick till 3,7 procent av BNP och tjänstenettot och kapitalavkastningen 2,4 respektive 1,6 procent. 5 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 5

14 Diagram 3.1 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1, Varuhandel Sveriges export och import av varor Under första halvåret ökade Sveriges varuexport med 3,1 procent i volym och 5,8 procent i värde jämfört med motsvarande period Varuimporten ökade med 3,2 procent i volym och 4,2 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick under första halvåret till 593 miljarder kronor och varuimporten till 570 miljarder kronor. Handelsnettot uppgick till 24 miljarder jämfört med 14 miljarder första halvåret Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under juli gav ett överskott på 0,3 miljarder. I juli uppgick såväl varuexporten som varuimporten till 89 miljarder, en ökning med 2,4 respektive 3,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. 6 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 6

15 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren , samt första halvåren 2014 och. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 1 168, , ,2 561,0 593,5 5,8 intra-eu(28) 665,4 629,3 657,0 328,4 346,8 5,6 extra-eu(28) 502,9 461,5 468,2 232,6 246,7 6,0 Import 1 114, , ,3 546,6 569,7 4,2 intra-eu(28) 757,2 726,5 771,7 379,1 395,8 4,4 extra-eu(28) 357,2 319,6 341,5 167,5 173,9 3,8 Anm: Import enligt avsändningsland. Under första halvåret gick 73 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Exporten har ökat till samtliga regioner mellan första halvåret 2014 och motsvarande period i år. Exporten till såväl Amerika som till Asien ökade med 11 procent vilken var den största relativa förändringen. Länder i Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export. Sveriges export till Afrika, EU samt Övriga Europa ökade med 1,8, 5,6 respektive 1,1 procent. Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 69 procent från EU. Importen ökade från alla regioner förutom från Afrika och Övriga Europa, varifrån importen minskade med 30 respektive 4,3 procent. Värdet på importen från Amerika och Asien ökade med 15 respektive 18 procent. 7

16 Diagram Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland Andel (%) EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel kv 2 kv kv 2 kv 11,0 Skogsvaror -2,0-0,6 0,4-0,1 3,4 5,2 3,6 4,4 10,2 Mineralvaror 3,0-3,2-1,6-2,4 4,3-0,7 1,6 0,4 12,8 Kemivaror 0,7 6,3 9,5 7,9 4,0 13,7 16,4 15,1 8,8 Energivaror 13,5-0,1-8,1-4,2 7,0-19,6-20,9-20,3 43,7 Verkstadsvaror -0,7 2,2 6,3 4,3 1,6 7,7 10,7 9,3 13,5 Övriga varor 1,2 6,8 6,6 6,7 3,9 9,1 8,4 8,8 100 Totalt 1,1 2,3 4,0 3,1 6,4 5,2 6,5 5,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 8

17 Diagram Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Under första halvåret ökade Sveriges varuexport med 3,1 procent i volym och 5,8 procent i värde jämfört med motsvarande period Det är framförallt en kraftig exportökning för Kemivaror och Övriga varor som dragit upp volymen men även exportvolymen för Verkstadsvaror ökade. Volymutveckling var negativ för övriga varugrupper. Räknat i värde ökade exporten för samtliga varugrupper förutom Energivaror (-20 procent). Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling pekar på en prisökning för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2014 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Exportandel kv 2 kv kv 2 kv 2,9 Skogsvaror 3,8-0,2-3,3-1,8 6,8 4,5 0,2 2,3 7,2 Mineralvaror 0,2-4,7-2,6-3,7 2,9 2,8 2,8 2,8 12,9 Kemivaror 7,2 6,8 0,1 3,4 8,2 9,9 2,2 5,9 13,7 Energivaror 8,1 14,9-3,9 4,9 1,8-19,8-23,4-21,7 41,4 Verkstadsvaror 5,2 3,1 5,8 4,5 7,8 9,6 11,6 10,6 22,0 Övriga varor 4,4 4,2 0,7 2,4 6,9 10,2 6,4 8,3 100 Totalt 5,3 4,7 1,7 3,2 6,4 5,2 3,3 4,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Under första halvåret ökade varuimporten med 3,2 procent i volym och 4,2 procent i värde. Importen ökade i volym och värde för alla varugrupper förutom Mineralvaror och Skogsvaror som minskade i volym med 3,7 respektive 1,8 procent och för Energivaror som minskade med 22 procent i värde. Samtidigt stod Energivaror även för den största volymökningen och gick upp med 4,9 procent. För alla varu- 9

18 grupper förutom Energivaror ökade värdet på importen mer än volymen, vilket indikerar att importpriserna ökat för dessa varugrupper. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång för Energivaror. Diagram Svensk import Importandelar fördelade på varuområden Andel (%) Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport Mdr kr

19 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2014 samt första halvåren 2014 och. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. 7 Handeln med EU gav ett exportunderskott på 49 miljarder, 1,7 miljarder lägre än motsvarande period Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade från 65 miljarder första halvåret 2014 till 73 miljarder första halvåret. Sveriges totala exportöverskott uppgick till 24 miljarder vilket var 9,4 miljarder mer än motsvarande period Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första halvåren 2014 och. Skogsvaror, Verkstadsvaror och Mineralvaror var de varugrupper som bidrog med de största nettoexportintäkterna under det senaste halvåret. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 49 miljarder, en ökning med 5,1 procent jämfört med motsvarande period Nettoexporten för mineralvaror minskade från 17 till 16 miljarder. Även Verkstadsvaror och Kemivaror hade positiva exportnetton. Medan nettot för Verkstadsvaror minskade från 18 till 16 miljarder ökade nettoexporten för Kemivaror kraftigt, från 0,9 miljarder första halvåret 2014 till 7,6 miljarder motsvarande period i år. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 48 miljarder. Sammantaget har nettoexporten utvecklats negativt under det senaste decenniet. Det är framförallt Verkstadsvarornas bidrag som minskat i betydelse. Det positiva bidraget från maskiner har minskat och det negativa bidraget från elektrovaror, telekomutrustning har ökat. Diagram Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden Mdr kr Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 7 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 11

20 Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr Skogsvaror 94,7 96,7 94,5 91,8 90,1 92,1 46,7 49,1 Mineralvaror 16,7 30,2 38,3 42,7 32,5 35,0 17,0 16,1 Järn och stål 10,7 16,7 17,9 17,2 13,5 15,7 7,8 10,0 Kemivaror 13,7 11,2-4,4-3,3 6,3 1,0 0,9 7,6 Läkemedel 36,7 36,7 28,5 26,4 25,9 28,2 15,1 20,4 Energivaror -40,4-57,6-65,6-62,5-57,8-54,0-23,7-17,8 Verkstadsvaror 65,9 57,9 79,4 59,7 55,8 30,2 18,1 16,8 Maskiner 58,9 60,5 69,2 71,8 67,3 63,7 29,7 33,8 Elektrovaror och telekom -8,9-17,5-19,5-29,0-32,8-37,2-16,5-18,7 Vägfordon 6,8 4,3 21,2 15,7 17,0 3,6 5,2 1,6 Övriga varor -66,8-69,7-77,8-74,5-82,1-92,3-44,4-47,8 Livsmedel -42,8-41,4-45,0-45,0-46,9-50,2-24,8-26,7 Total 83,8 68,7 64,4 53,9 44,8 12,0 14,4 23, Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 8,0 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 26 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 18 miljarder, dvs. 6,3 miljarder större jämfört med första halvåret Diagram 4.7 illustrerar Sveriges export och import av personbilar. Första halvåret gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 13 miljarder, vilket är en ökning av underskottet med 5,1 miljarder jämfört med första halvåret var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Ett förhållande som inte ändrats sedan dess. Under 2014 minskade exporten av personbilar marginellt med 0,5 procent och importen ökade med hela 14 procent. 12

21 Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9, ,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21, ,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21, ,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22, ,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24, ,7 54,2-20,5 20,1 47,5-27, ,6 26,2-7,6 11,0 23,0-12,0 16,1 28,8-12,7 8,0 26,3-18,3 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som var positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästintill regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 8,0 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 26 miljarder vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 18 miljarder, dvs. 6,3 miljarder större jämfört med första halvåret Diagram Sveriges handel med personbilar SITC Personbilar Export Import Netto Mdr kr Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 illustrerar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 20 miljarder, vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal 2014 med 5,2 miljarder 13

22 kronor. Ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU. Dessutom kommer över 85 procent av den svenska läkemedelsimporten från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16, ,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15, ,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6, ,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4, ,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2, ,0 30,7 28,4 30,3 26,4 3, ,8 14,6 15,2 15,0 12,5 2,6 36,7 16,3 20,4 17,5 14,0 3,5 Diagram 4.8 Mdr kr Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Under första halvåret gav handeln med livsmedelsvaror ett handelsunderskott på 26 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder större än motsvarande period Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. Såväl export som import av livsmedel ökade med drygt nio procent under första halvåret. Handeln med andra länder inom EU genererade knappt hälften av handelsunderskottet för livsmedelsindustrin. Samtidigt utgjorde exporten till EU 73 procent av den totala livsmedelsexporten och importen därifrån 61 procent av den totala importen. 14

23 Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto ,6 89,9-41,3 35,8 60,2-24, ,9 92,8-39,9 39,0 59,2-20, ,2 96,8-43,6 39,0 62,4-23, ,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25, ,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24, ,2 116,8-48,6 49,0 73,6-24, ,8 56,8-24,0 23,6 36,2-12,7 35,8 62,1-26,3 26,0 37,7-11,6 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr Sveriges varuhandel med den inre marknaden Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första halvåren 2014 och. I Diagram 4.10 visas exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. Första halvåret uppgick Sveriges export till EU till 347 miljarder, vilket motsvarade 58 procent av Sveriges totala export på 593 miljarder. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 183 miljarder, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, 8 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 15

24 Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.7 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan fösta halvåren 2014 och. Diagram Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU Andel (%) Diagram Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr kr

25 Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2014 Tyskland 61,5 10,4 9 Storbritannien 42,6 7,2 7 Danmark 39,7 6,7 5 Finland 39,3 6,6 0 Nederländerna 30,1 5,1 5 Belgien 26,5 4,5 1 Frankrike 24,7 4,2-2 Polen 17,7 3,0 8 Italien 15,8 2,7 17 Spanien 11,9 2,0 18 Österrike 5,2 0,9 1 Tjeckien 4,5 0,8 9 Estland 4,5 0,8 10 Litauen 3,9 0,7 11 Portugal 3,4 0,6 18 Ungern 2,8 0,5 6 Irland 2,7 0,5-10 Lettland 1,7 0,3 7 Grekland 1,4 0,2 35 Rumänien 1,3 0,2 13 Slovakien 1,3 0,2 9 Bulgarien 0,5 0,1 4 Slovenien 0,5 0,1 4 Malta 0,5 0,1 34 Luxemburg 0,5 0,1 20 Kroatien 0,4 0,1 10 Ospec i EU 1,7 0,3-23 EU Totalt 346,8 58,4 6 Norge 60,9 10,3 6 Island 1,2 0,2 23 Norden 1 141,1 23,8 4 Liechtenstein 0,0 0,0 47 Inre marknaden 2 408,9 68,9 6 Övriga länder 184,6 31,1 6 Export Totalt 593,5 100,0 6 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, för respektive land. Första halvåret uppgick den svenska importen från EU till 396 miljarder vilket motsvarade 69 procent av den totala importen på 570 miljarder. 17

26 Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Först halvåret utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 78 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU Andel (%) Diagram Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland Mdr kr

27 Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2014 Tyskland 102,5 18,0 8 Nederländerna 45,4 8,0 8 Danmark 43,5 7,6 7 Storbritannien 31,3 5,5-9 Finland 24,9 4,4-12 Frankrike 24,5 4,3 1 Belgien 24,4 4,3 12 Polen 19,1 3,4 9 Italien 18,6 3,3 9 Estland 9,4 1,6 10 Spanien 7,5 1,3-6 Tjeckien 8,0 1,4 9 Irland 7,9 1,4 30 Österrike 7,0 1,2-2 Litauen 3,7 0,7-3 Slovakien 3,9 0,7 12 Ungern 4,0 0,7 14 Lettland 2,6 0,5 9 Rumänien 1,9 0,3-20 Portugal 1,8 0,3-12 Luxemburg 1,4 0,2 2 Slovenien 0,9 0,2 7 Grekland 0,6 0,1-12 Bulgarien 0,6 0,1 41 Kroatien 0,2 0,0 18 Cypern 0,1 0,0-4 Ospec i EU 0, EU Totalt 395,8 69,5 4 Norge 48,3 8,5 7 Island 0,2 0,0 92 Norden 116,9 20,5 3 Liechtenstein 0,0 0,0 1 Inre marknaden 444,3 78,0 5 Övriga länder 125,3 22,0 2 Import Totalt 569,7 100,0 4 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 19

28 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av den totala importen, efter avsändarland Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,2 procent, samt Turkiet och Schweiz med 1,1 procent vardera. Exporten har ökat till alla dessa länder förutom till Ryssland dit den minskade med hela 35 procent. Sveriges handelsutveckling med Ryssland sedan 2001 illustreras i Diagram Exporten till Norge ökade med 6,0 procent. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58,4% Oceanien m fl 1,4% Övriga Europa 14,4% Asien 12,4% Amerika 10,4% Afrika 2,9% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) Övriga Europa 84,7 85,6 15,1 14,4 1,1 varav: Norge 57,5 60,9 10,2 10,3 6,0 Ryssland 10,9 7,0 1,9 1,2-35,2 Schweiz 6,1 6,5 1,1 1,1 6,5 Turkiet 6,4 6,8 1,1 1,1 5,9 Ukraina 0,7 0,9 0,1 0,2 25,3 20

29 Diagram 4.15 Sveriges handel med Ryssland Export Import Mdr kr Tabell 4.10 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten med 1,8 procent mellan första halvåret 2014 och motsvarande period. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,9 procent av Sveriges totala export, 0,1 procentenheter mindre än motsvarande period året innan. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) Nordafrika 8,5 8,1 1,5 1,4-5,3 varav: Algeriet 1,7 2,2 0,3 0,4 31,6 Egypten 3,7 3,5 0,7 0,6-4,8 Marocko 2,0 1,4 0,3 0,2-28,5 Västafrika 3,4 2,1 0,6 0,4-38,1 varav: Nigeria 1,4 1,1 0,3 0,2-26,5 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 5,1 7,2 0,9 1,2 39,9 Etiopien 0,1 1,1 0,0 0,2 737,9 Sydafrika 3,2 4,2 0,6 0,7 32,6 Totalt 17,0 17,3 3,0 2,9 1,8 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten ökade med 6,0 miljarder, motsvarande 10 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog under första halvåret emot 7,5 procent av den totala svenska 21

30 exporten. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Mellan första halvåren 2014 och ökade exporten till Nordamerika 13 procent medan exporten till Central- och Sydamerika enbart ökade med 3,0 procent. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA efter Mellan första halvåren 2014 och ökade Sveriges export till USA med 12 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) Nordamerika 44,0 49,7 7,9 8,4 12,7 varav: Kanada 3,8 4,5 0,7 0,8 18,9 USA 39,8 44,7 7,1 7,5 12,4 Central- och Sydamerika varav: 11,9 12,2 2,1 2,1 3,0 Argentina 0,7 0,9 0,1 0,2 26,6 Brasilien 4,7 4,0 0,8 0,7-14,0 Chile 1,3 1,3 0,2 0,2-0,5 Mexiko 2,0 2,6 0,4 0,4 30,2 Peru 0,6 0,8 0,1 0,1 30,3 Totalt 55,9 61,9 10,0 10,4 10,7 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA Export Import Mdr kr Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien från 66 till 73 miljarder, motsvarande 11 procent. De största asiatiska 22

31 mottagarländerna är Kina, Japan, Indien och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 23 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Asien efter Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde 2014 Andel (%) 2014 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 16,0 15,8 2,9 2,7-1,6 varav: Förenade Arabemiraten 3,9 3,1 0,7 0,5-19,3 Irak 1,2 0,8 0,2 0,1-35,9 Iran 0,8 1,7 0,1 0,3 113,8 Israel 1,0 1,3 0,2 0,2 22,3 Oman 0,8 1,0 0,1 0,2 24,6 Qatar 1,2 0,9 0,2 0,1-30,5 Saudiarabien 5,8 5,3 1,0 0,9-8,2 Övriga Asien 50,0 57,7 8,9 9,7 15,5 varav: Hongkong 2,1 2,3 0,4 0,4 8,3 Indien 4,7 5,8 0,8 1,0 21,9 Indonesien 1,7 1,7 0,3 0,3-1,6 Japan 6,8 7,2 1,2 1,2 5,7 Kina 20,1 22,8 3,6 3,8 13,7 Malaysia 1,5 1,4 0,3 0,2-5,3 Pakistan 1,1 1,0 0,2 0,2-12,2 Singapore 2,7 3,2 0,5 0,5 15,2 Sydkorea 4,0 4,8 0,7 0,8 20,4 Taiwan 1,7 1,9 0,3 0,3 10,9 Thailand 1,6 3,2 0,3 0,5 95,3 Totalt 66,0 73,5 11,8 12,4 11,3 23

32 Diagram 4.17 Sveriges handel med Asien Export Import Mdr kr Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 14 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 4,3 procent mellan första halvåren 2014 och. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 48 miljarder, motsvarande 8,5 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 7,3 procent. Från Ryssland minskade importen med hela 29 procent, medan den ökade från Schweiz och Turkiet med 20 respektive 12 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69,5% Oceanien m fl 0,2% Asien 10,8% Amerika 4,4% Afrika 1,0% Övriga Europa 14,1% 24

33 Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge ökade råoljans andel av importen från 18 till 19 procent mellan första halvåret 2014 och motsvarande period. För Ryssland minskade oljans andel, från 70 till 68 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för drygt två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport. Medan Ryssland stod för 48 procent utgjorde Norges andel 20 procent av råoljeimporten. 9 Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 Övriga Europa 83,8 80,2 15,3 14,1-4,3 82,2 78,1 varav Norge 45,0 48,3 8,2 8,5 7,3 42,9 46,0 Ryssland 29,1 20,6 5,3 3,6-29,1 29,6 21,2 Schweiz 4,0 4,8 0,7 0,8 19,9 3,8 4,4 Turkiet 4,7 5,2 0,9 0,9 11,6 4,8 5,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Tabell 4.14 visar Sveriges import från Afrika. Mellan första halvåren 2014 och minskade importen från Afrika från 8,6 till 6,0 miljarder, motsvarande 30 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 63 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Värdeförändring (%) Värde 2014 Nordafrika 0,7 0,5 0,1 0,1-27,0 0,7 0,6 Västafrika 5,8 3,8 1,1 0,7-34,6 5,9 3,8 varav Nigeria 5,8 3,8 1,1 0,7-35,3 5,8 3,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 2,0 1,6 0,4 0,3-18,5 2,1 1,7 Sydafrika 1,2 0,8 0,2 0,1-26,6 1,2 0,9 Totalt 8,6 6,0 1,6 1,0-30,2 8,7 6,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första halvåren 2014 och ökade Sveriges import från Amerika med 15 procent. Importen från USA ökade med 12 procent. USA är det största amerikanska 9 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, 25

34 leverantörslandet för svensk import och motsvarar 2,8 procent av Sveriges totala importvärde. Medan importen från Brasilien och Kanada ökade med 56 respektive 34 procent under perioden, minskade den från Chile och Venezuela med 5,9 respektive 15. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde 2014 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 Nordamerika 15,4 17,5 2,8 3,1 14,2 15,1 17,8 varav Kanada 1,3 1,8 0,2 0,3 34,0 1,4 1,8 USA 14,0 15,7 2,6 2,8 12,3 13,8 16,0 Central- och Sydamerika 6,3 7,3 1,2 1,3 15,7 7,0 7,7 varav Brasilien 1,7 2,7 0,3 0,5 56,3 1,8 2,8 Chile 0,9 0,9 0,2 0,1-5,9 0,9 0,9 Venezuela 2,1 1,8 0,4 0,3-14,6 2,1 1,8 Totalt 21,7 24,8 4,0 4,4 14,6 22,1 25,6 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första halvåren 2014 och ökade importvärdet från Asien med 18 procent. Medan importen från När- och Mellanöstern minskade med 7,4 procent, ökade den från Övriga Asien med 19 procent, från 50 till 60 miljarder. Medan importen minskade från Singapore, Sydkorea och Japan, ökade den från övriga större leverantörsländer i Övriga Asien. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 26

35 Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2014 Andel 2014 Värdeförändring (%) Värde 2014 När- och Mellanöstern 2,0 1,8 0,4 0,3-7,4 2,0 1,8 varav Israel 0,6 0,7 0,1 0,1 14,2 0,6 0,7 Övriga Asien 50,2 59,6 9,2 10,5 18,7 54,2 63,7 varav Bangladesh 1,4 1,8 0,2 0,3 32,9 1,4 1,8 Hong Kong 3,9 4,5 0,7 0,8 14,9 1,1 1,3 Indien 2,6 3,1 0,5 0,5 16,3 2,7 3,1 Indonesien 0,6 0,8 0,1 0,1 30,9 0,6 0,8 Japan 4,7 4,7 0,9 0,8-0,5 6,0 6,0 Kina 22,7 29,1 4,2 5,1 28,0 27,4 33,8 Malaysia 1,4 1,6 0,3 0,3 16,5 1,7 1,8 Pakistan 0,5 0,6 0,1 0,1 19,8 0,5 0,6 Singapore 1,1 0,8 0,2 0,1-25,3 0,5 0,7 Sydkorea 3,2 3,0 0,6 0,5-6,1 3,2 3,1 Taiwan 2,5 2,9 0,5 0,5 13,0 3,0 3,3 Thailand 1,8 1,9 0,3 0,3 9,9 1,9 2,0 Vietnam 3,1 4,1 0,6 0,7 30,8 3,3 4,2 Totalt 52,2 61,5 9,6 10,8 17,8 56,2 65,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5. Tjänstehandel Tabell 4.17 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2006 och första halvåret. Första halvåret ökade Sveriges export av tjänster med 17 procent jämfört med motsvarande period Tjänsteimporten ökade med 12 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 282 miljarder och tjänsteimporten till 233 miljarder. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 49 miljarder, vilket är 49 procent större nettovärde än motsvarande period Såväl tjänsteexporten som tjänsteimport utgör cirka 30 procent av Sveriges totala export respektive import. Tabell 4.17 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto ,0 286,6 34, ,5 315,7 46, ,8 348,5 40, ,5 343,8 39, ,8 341,2 49, ,4 356,3 67, ,6 371,1 67, ,7 395,3 80, ,1 452,2 63, ,1 207,1 33,1 282,0 232,8 49,3 Ungefär tre fjärdedelar av den totala tjänsteexporten utgjordes av övriga affärstjänster, tele- data och informationstjänster, resor och transporter. Dessa tjänstenäringar 27

36 dominerade även importen, och uppgick till 86 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen avseende export (26 procent) och import (33 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. Övriga affärstjänster omfattar även ett aggregat av övriga tjänster dit alla andra typer av affärstjänster fördelas. Detta aggregat är en betydande post i tjänstestatistiken. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto 2014 Förändr (%) 2014 Förändr (%) 2014 Tillverkningstj. 0,5 0,7 40,0 1,5 2,3 53,3-1,0-1,5 Underhåll och rep.tj av varor 1,3 1,7 30,8 0,9 1,1 22,2 0,3 0,7 Transporter 35,1 40,6 15,7 25,9 27,1 4,6 9,2 13,5 Flygtransporttj. 10,4 11,6 11,5 8,3 7,9-4,8 2,1 3,8 Järnvägstransporttj. 0,6 0,6 0,0 1,1 1,0-9,1-0,5-0,4 Post och kurir 1,3 1,6 23,1 1,5 1,6 6,7-0,2-0,2 Sjötransporttj. 11,8 13,4 13,6 11,4 12,2 7,0 0,4 1,2 Vägtransporttj. 10,5 13,0 23,8 3,3 4,1 24,2 7,3 8,8 Övriga transporttj. 0,5 0,5 0,0 0,3 0,3 0,0 0,1 0,1 Resor 39,8 46,2 16,1 60,2 66,8 11,0-20,4-20,6 Byggtj. 2,4 2,4 0,0 6,6 5,5-16,7-4,1-3,1 Försäkringar 3,2 4,3 34,4 0,9 1,1 22,2 2,3 3,1 Finansiella tj. 16,6 19,7 18,7 5,7 7,9 38,6 10,9 11,8 FISIM 7,1 8,4 18,3 1,3 2,4 84,6 5,8 6,0 Finansiella tj. exkl. FISIM 9,5 11,3 18,9 4,4 5,4 22,7 5,2 5,9 Immateriella rättigheter 28,8 30,0 4,2 10,2 12,5 22,5 18,6 17,6 Tele-, data och informationstj. 48,5 60,4 24,5 25,2 29,2 15,9 23,4 31,2 Datatj. 41,3 53,0 28,3 17,2 21,0 22,1 24,1 31,9 Informationstj. 1,8 1,3-27,8 1,5 1,4-6,7 0,3-0,2 Tele 5,4 6,2 14,8 6,5 6,8 4,6-1,1-0,6 Övriga affärstj. 61,3 72,8 18,8 68,1 77,0 13,1-6,8-4,2 Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 6,8 11,2 64,7 2,7 2,6-3,7 4,1 8,7 Bokföring och adm. tj. 2,1 2,1 0,0 1,2 1,4 16,7 0,8 0,7 FOU-tj. 7,4 11,7 58,1 17,9 23,1 29,1-10,5-11,3 Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,0 1,1 10,0 0,1 0,3 200,0 0,8 0,8 Juridiska tj. 0,9 1,2 33,3 1,2 0,9-25,0-0,3 0,3 Management och PR 3,9 4,1 5,1 5,2 7,0 34,6-1,3-2,8 Marknadsföringstj. 3,5 4,5 28,6 7,3 6,3-13,7-3,9-1,8 Övriga tj. 35,8 36,8 2,8 32,4 35,5 9,6 3,4 1,3 Personliga tj., kultur m.m 1,4 1,7 21,4 1,3 1,5 15,4 0,0 0,2 Offentliga tj. 1,2 1,4 16,7 0,6 0,7 16,7 0,6 0,6 Totalt 240,1 282,0 17,5 207,1 232,8 12,4 33,1 49,3 28

37 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad Diagram 5.1 Fördelning av svensk tjänsteexport Immateriella rättigheter 10,6% Finansiella tj. 7,0% Tele-, data och informationstj. 21,4% Övriga affärstj. 25,8% Personliga tj., kultur m.m 0,6% Försäkringar 1,5% Byggtj. 0,9% Resor 16,4% Transporter 14,4% Offentliga tj. 0,5% Tillverkningstj. 0,2% Underhåll och rep.tj av varor 0,6% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster FOU-tj. 16,1% Juridiska tj. 1,7% Bokföring och adm. tj. 2,9% Management och PR 5,6% Marknadsförings tj. 6,2% Övriga tj. 50,6% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,5% Arkitekt-, tekniska och vetenskapliga tj. 15,4% 29