Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2009"

Transkript

1 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret

2

3 WTO och handelsutvecklingen Dnr: Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret Den ekonomiska krisen fortsatte att inverka negativt på Sveriges utrikeshandel under andra kvartalet. De branscher som har drabbats hårdast av krisen är fordonsindustrin och järn- och stålindustrin samt handeln med energivaror. Livsmedel och läkemedel fortsatte att utvecklas positivt under års andra kvartal. Bytesbalansen visade under års första halvår ett överskott på 123 miljarder kr, 22 procent bättre än under motsvarande period Handelsbalansen reducerades med 3,7 procent. En stark förbättring av kapitalavkastningsnettot var det som gav det största bidraget till förbättringen av bytesbalansen. Under det första halvåret minskade den totala svenska varuexporten med 20 procent i värde och 22 procent i volym, jämfört med samma period Varuimporten minskade samtidigt med 22 procent i både värde och volym. Exporten till andra EU-medlemmar minskade med 23 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. EU:s andel av Sveriges totala export minskade från 61 till 58 procent under samma period. Importen från andra EU-länder minskade med 24 procent under samma period och EU:s importandel minskade från 71 till 69 procent. Till skillnad från handeln med varor fortsatte tjänstehandeln att utvecklas positivt under första halvåret, då både exporten och importen av tjänster ökade, jämfört med samma period Tjänstehandeln gav ett överskott på 55 miljarder kr under första halvåret, 3 miljarder sämre än under motsvarande period Det positiva nettot av direktinvesteringar till respektive från Sverige minskade, mellan första halvåret 2008 och samma period, med 73 procent, från 19 miljarder kr till 5,1 miljarder kr. Medan Sveriges investeringsflöden till utlandet minskade med 23 procent så minskade de utländska investeringsflödena till Sverige med 32 procent.

4

5 Innehåll 1. Inledning Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen Handelns utveckling under krisen Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Bytesbalansen Bytesbalansen Handelsbalans Varuhandel Nettoexport av varor Sveriges export och import av varor Geografisk fördelning Fördelat på varugrupper Nettoexport fördelat efter varugrupp Nettoexporten av personbilar Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade Varuhandel med länder på den inre marknaden Utförsel Införsel Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...37 Bilaga 1 Tabeller och diagram Bilaga 2 Utrikeshandel, export och import av varor HA 22 SM 0903 Tabell 1-7

6

7 Sida 1(39) 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel tar kvartalsrapporten upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Detta sker i rapportens andra kapitel, först med en redogörelse för utvecklingen mellan sista kvartalet 2008 och andra kvartalet, och därefter med en jämförelse av den svenska utvecklingen med den i några jämförbara länder. Mer statistik om krisens effekter för Sveriges utrikeshandel finns tillgänglig på Kommerskollegiums hemsida ( I därpå följande kapitel analyseras statistiken för första halvåret. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringar i Sverige och slutligen svenska tillgångar i utlandet. I bilaga 1 (som finns att ladda ner från Kommerskollegiums hemsida återfinns de tabeller och diagram som använts i rapporten i större och tydligare format. Bilaga 2 (som endast följer med rapporten i pappersformat men finns även tillgänglig på SCB:s hemsida) innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen Sveriges utrikeshandel, liksom världshandeln i stort, fortsätter att påverkas negativt av den ekonomiska krisen. Efter en första kraftig nedgång under sista kvartalet 2008 och första kvartalet, dvs. krisens första två kvartal, fortsatte den svenska exporten nedåt även under det andra kvartalet. Mönstret från första kvartalet upprepades under andra kvartalet, så precis som under februari och mars mattades nedgången av något under maj och juni för att åter ta fart under april respektive juli. Den nedåtriktade rekylen var dock inte lika kraftig i juli som i april. Totalt så minskade exporten med 20 procent i värde mellan andra kvartalen 2008 respektive. För importen uppgick motsvarande minskning till 22 procent.

8 Sida 2(39) 2.1 Handelns utveckling under krisen Precis som tidigare under krisen gick exportvärdet för verkstadsvaror ned kraftigt även under andra kvartalet. Exporten av verkstadsvaror, som med 45 procent av total export är Sveriges största exportvarugrupp, minskade med 25 procent mellan andra kvartalen 2008 och. Fordonsindustrin, som efter det senaste halvårets kraftiga nedgång står för 8 procent av den totala svenska exporten, är den bransch som drabbats hårdast av krisen. Under andra kvartalet gick exporten av vägfordon ner med 50 procent jämfört med samma kvartal Inom gruppen vägfordon minskade Last- och dragbilar med 56 procent, personbilar med 53 procent och bildelar och tillbehör med 44 procent. Till skillnad från fjärde kvartalet 2008 så började med en mycket kraftig nedgång i exportvärdet av mineralvaror och energivaror, en utveckling som fortsatt även under andra kvartalet. Under andra kvartalet gick exporten av mineralvaror ned med 40 procent och av energivaror med 34 procent. Medan exportminskningen av mineralprodukter till stor del beror på vikande efterfrågan på järn och stål på världsmarknaden så består minskningen av exportvärdet för energivaror till största delen av lägre energipriser. Två varugrupper vars export fortsätter att utvecklas positivt trots den ekonomiska krisen är läkemedel och livsmedel som ökade med 17 respektive 3 procent mellan andra kvartalen Tillsammans utgör dessa två grupper omkring 12 procent av Sveriges totala export. Mönstret för den svenska importen är mycket likt det för exporten. Nedgången i importvärden återfinns under andra kvartalet framförallt i varugrupperna energivaror, mineralvaror och verkstadsvaror. Precis som för exporten stod livsmedel och läkemedel för ett positivt bidrag till importutvecklingen. Tillsammans utgjorde dessa två varugrupper 14 procent av den totala importen under andra kvartalet. Efter att ha fortsatt att utvecklas positivt under krisens inledande två kvartal nådde krisen den svenska tjänsteexporten under andra kvartalet. Mellan andra kvartalet 2008 och samma kvartal minskade Sveriges export av tjänster med en procent medan tjänsteimporten fortsatte att öka, med 1,9 procent. Den stora gruppen övriga affärstjänster minskade med 11 procent under perioden och var den enda av tjänstegrupperna med över 10 procent av total tjänsteexport, som minskade mellan andra kvartalen 2008 respektive. 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Även om utvecklingen av den svenska utrikeshandeln har varit mycket dyster under senaste halvåret så är den inte på något sätt exceptionell i en internationell jämförelse. 1 1 Jämförelsen görs med utvecklingen i Tyskland och Finland eftersom dessa två grannländer har en näringslivsstruktur som liknar Sveriges, samt med utvecklingen i EU:s externhandel och i USA.

9 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) Sida 3(39) Under krisens två första kvartal utvecklades Sveriges export i stort sett i linje med Tysklands och EU:s som helhet och betydligt bättre än den finska exporten. Under andra kvartalet, krisens tredje kvartal, flackade den svenska exportnedgången ut och landade på en högre nivå än den i EU, Finland, Tyskland och USA. Diagram Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2007 kv 1 - kv 2) kv kv kv kv4 kv1 kv2 Sverige EU (extern) Finland Tyskland USA Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB I juni hade värdet av Sveriges export minskat med 11 procent jämfört med ett år tidigare. Tysklands, EU:s och USA:s exportvärden hade mellan samma månader minskat med 22, 22 respektive 26 procent och Finlands export med hela 36 procent. Utvecklingen för den svenska importen har under de två senaste kvartalen varit något sämre än utvecklingen i Tyskland, i linje eller något bättre än för EU(27) och betydligt bättre än i Finland och USA. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen och tjänstebalansen. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är net- 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalans - Bytesbalans, finansiell balans 2:a kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

10 Procent Sida 4(39) tot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Bytesbalansen visade under första halvan av ett överskott på 123 miljarder kr, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande period 2008 med 22 procent. Den viktigaste orsaken till förbättringen är att kapitalavkastningen under 2008 år andra kvartal var starkt negativt på -24 miljarder kr, varför det svagt positiva bidraget till bytesbalansen under andra kvartalet på 2,1 miljarder kr, utgjorde en klar förbättring. Diagram Sveriges bytesbalans % av BNP Handelsbalans Utvecklingen av den svenska handelsbalansen var starkt positiv under större delen av 90-talet. Från att 1990 ha uppgått till drygt en procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till över 7,5 procent Under senare år har andelen dock åter sjunkit och 2008 uppgick handelsbalansen till 3,9 procent av BNP. Under första halvåret uppgick handelsbalansen till 4,5 procent av BNP, lika mycket som under motsvarande period föregående år.

11 Procent Sida 5(39) Diagram Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster % av BNP Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Med undantag för 2001 och 2002 har både export och import ökat under hela perioden från 1999 till Mellan dessa år ökade exporten med 70 procent i värde medan importen ökade med 92 procent. I volym räknat ökade både import och export med 64 procent Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Handeln med EU gav under 2008 ett exportunderskott på 42,1 miljarder. Mellan första halvåret 2008 och samma period minskade underskottet i nettohandeln med andra EU-medlemmar från 14,8 till 12,1 miljarder kr. Exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU minskade dock något mer under motsvarande period, varför Sveriges totala exportöverskott minskade från 62,9 miljarder kr under första halvåret 2008 till 61,2 miljarder kr under samma period. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattas statistiken för import från EU den faktiska importen, efter På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

12 Sida 6(39) Diagram 4.1 Sveriges nettoexport Mdr SEK 200 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Sveriges export och import av varor För första halvåret uppgick värdet av Sveriges varuexport till 501 miljarder kr och varuimporten uppgick till 440 miljarder kr. Exportvärdet minskade med 20 procent och importvärdet med 22 procent i löpande priser, jämfört med samma period För helåret 2008 uppgick exportvärdet miljarder kr och importvärdet miljarder. Varuexporten minskade i volym med 22 procent under första halvåret jämfört med samma period Under helåret 2008 ökade varuexporten i volym med 1,5 procent. Även Sveriges varuimport minskade med 22 procent i volym mellan de första halvåren 2008 och. Under 2008 ökade volymen av importerade varor till Sverige med 1,4 procent. Enligt SCB:s snabbstatistik, visar det preliminära utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli ett överskott på 6,4 miljarder kr, vilket är 3,1 miljarder, eller 33 procent, sämre än under juli Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under juli till 73 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 67 miljarder kr Geografisk fördelning Sveriges export till hela Europa minskade med 23 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. Den europeiska marknaden utgör knappt tre fjärdedelar av svensk exportmarknad. Exportvärdet till EU(27) minskade med 24 procent under samma period. Exporten till Norge minskade med 11 procent medan den till Ryssland halverades.

13 Procentandel Sida 7(39) Under första halvåret minskade den svenska exporten med 20 procent i värde, jämfört med samma period EU:s värdeandel uppgick till 58 procent vilket utgör en nedgång med 3,4 procentenheter jämfört med ett år tidigare. Exportandelarna ökade till Afrika, Asien och Övriga Europa men var konstant till Amerika och Oceanien. Diagram 4.2 Svensk export 2008 resp Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet minskade med 22 procent mellan första halvåret 2008 och samma period. Exporten till USA minskade med 20 procent under samma period. Från att 2005 ha varit Sveriges största exportmarknad med 11 procent av total export, har USA:s andel sjunkit till 7 procent och var under första halvåret Sveriges femte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark och Storbritannien och precis före Finland. Exporten till Kanada, vår näst största amerikanska exportmarknad med mindre än en procent av Sveriges totala export, minskade med 27 procent, jämfört med andra kvartalet. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien minskade med 32 procent i värde mellan första halvåren 2008 respektive. Exporten till Asien minskade med 0,5 procent i värde under första halvåret. Till Kina ökade exporten med 26 procent medan exporten till Japan och Indien minskade med 2,7 respektive 7,4 procent.

14 Procentandel Sida 8(39) Diagram 4.3 Svensk import 2008 resp Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Den svenska importen minskade i värde med 22 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Drygt fyra femtedelar av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten, som står för 10 procent av total import, minskade med 5,2 procent. Importvärdet från Japan minskade med 17 procent medan importen från Kina ökade med 1,4 procent. Från USA ökade importen med 7,7 procent i värde mellan första halvåret 2008 och samma period. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring (%) Export 977, , , ,3 624,0 501,2-20 intra-eu(27) 573,4 651,0 697,6 717,1 382,9 290,7-24 extra-eu(27) 403,9 438,4 442,4 477,2 241,2 210,5-13 Import 833,8 939, , ,8 561,2 440,1-22 intra-eu(27) 595,0 660,1 738,9 759,2 397,6 302,9-24 extra-eu(27) 238,8 279,4 291,3 329,6 163,5 137,2-16 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Den svenska importen minskade med 22 procent i värde mellan första halvåret 2008 och samma period. EU:s värdeandel av importen minskade under året med två procentenheter till 69 procent. Importen från Amerika och Asien ökade medan övriga regioner minskade eller behöll en oförändrad andel av det totala svenska importvärdet mellan första halvåren 2008 respektive.

15 Procentandel Sida 9(39) Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, vilket är Sveriges största både export- och importvarugrupp, minskade kraftigt mellan första halvåren 2008 respektive med hela 31 procent i volym och 25 procent räknat i värde. Den undergrupp som framförallt dragit ner både volym och värde för den totala verkstadsvaruexporten är exporten av vägfordon, dvs. personbilar och lastbilar, som minskade med 58 procent i volym och 53 procent värde. Den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade med 7,2 procent i volym och ökat med 1,0 procent räknat i värde. Läkemedel är för övrigt den enda undergrupp som ökat i både volym och värde, med 7,9 respektive 17 procent. Livsmedel och övriga transportmedel har minskat med 3,0 respektive 22 procent i volym men ökat med 2,5 respektive 3,2 procent i värde. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral-, energi- och verkstadsvaror minskade sina andelar. Diagram 4.4 Svensk export 2008 resp Exportandelar fördelade på varuområden Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Värdet av den svenska importen fördelat på viktigare varuområden visade ökad importandel för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral-, energi- och verkstadsvaror minskade mellan första halvåren 2008 respektive.

16 Procentandel Sida 10(39) Diagram 4.5 Svensk import 2008 resp Importandelar fördelade på varuområden Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Importen av verkstadsvaror minskade kraftigt mellan första halvår 2008 och samma period i år med 31 procent i volym och 24 procent i värde. Precis som på exportsidan så stod personbilar för en väsentlig del av importnedgången av verkstadsvaror. Importen av övriga transportmedel samt bildelar minskade dock ännu mer. Mellan första halvåren 2008 och minskade personbilsimporten med 37 procent i volym och 33 procent i värde och importen av övriga transportmedel samt bildelar minskade med 61 respektive 51 procent i volym och 54 respektive 46 procent i värde. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling % förändring. Värdeandel 09 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv 2 kv kv 2 kv 12,4 3,2 Skogsvaror 2,6-8,5-6,6-7,5-6,5-19,5-18,1-18,8 8,7 7,6 Mineralvaror - 0,2-36,7-35,5-36,1-3,5-27, ,9 14,3 14,0 Kemivaror - 1,0-7,7-6,7-7,2 3,7-11,2-17,1-14,2 6,5 10,9 Energivaror 17,4-14,9-7,6-11,4 8,4 0,2-22,5-11,1 45,0 41,4 Verkstadsvaror - 0,6-29,0-32,5-30,8-0,1-28,7-33,4-31,1 13,1 22,9 Övriga varor 6,1-3,4-10,9-7,3 3,8-6,5-12,2-9,4 Totalt, volym 1,5-21,4-23,0-22,2 1,4-18,0-26,1-22,2 100,0 100,0 Totalt, värde 4,8-18,8-20,6-19,7 5,7-17,6-25,4-21,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB

17 Sida 11(39) Importen av skogs-, mineral- och kemivaror minskade både i volym och värde, skogsvaror med 19 respektive 16 procent, mineralvaror med 31 respektive 41 procent och kemivaror med 14 respektive 11 procent. Mellan första halvåret 2008 och samma period i år minskade importen av energivaror med 11 procent i volym men som följd av kraftigt minskade energipriser uppgick minskningen i värde till hela 40 procent. För övriga varor minskade importvolymen med 9,4 procent, medan värdet av det importerade ökade med 1,1 procent Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, gav de största nettoexportintäkterna. Under första halvåret gick skogsvaror om verkstadsvaror som den bransch som bidrog mest till Sveriges nettoexport. Även mineral- och kemivaror bidrar positivt till det svenska exportöverskottet. Verkstadsvaror inklusive bilar och bildelar, som är Sveriges största exportvarugrupp, svarade under första halvåret för nettointäkter på 43 miljarder kr, hela 18 miljarder kr sämre än under samma period Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade alltså för en ännu större nettoexport, på 48 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. vägfordon och bildelar svarade för nettoexportintäkter på 37 miljarder kr. Elektro- och telekomvaror nettoimporterades för knappt en halv miljard kr under första halvåret. Den varugrupp för vilken balansen mellan export och import förbättrades mest var energivaror som nettoimporterades till ett värde på 16 miljarder kr under första halvåret, vilket är 15 miljarder kr mindre jämfört med samma period Diagram 4.6 Sveriges nettoexport 2008 resp Fördelning på varuområden Mdr SEK Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt -35

18 Sida 12(39) Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr Skogsvaror 88,8 88,5 86,2 85,5 87,5 94,6 96,3 97,8 50,4 48,4 Mineralvaror 14,1 15,2 14,3 15,9 21,1 23,0 15,2 28,5 14,9 9,9 Järn och stål 16,8 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 20,7 23,3 14,7 8,0 Kemivaror 12,4 16,5 21,0 20,0 14,6 20,5 8,5 1,8 1,6 10,3 Läkemedel 26,6 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,5 32,2 16,4 20,0 Energivaror - 31,6-33,0-37,1-34,4-45,2-53,1-51,7-64,4-31,0-15,6 Verkstadsvaror 106,5 108,1 108,5 124,5 118,7 121,3 105,7 110,9 60,6 43,0 Maskiner 42,5 47,8 51,4 57,0 54,8 64,6 73,0 72,1 36,9 30,6 Elektro- och telekomvaror 22,3 17,2 10,7 13,6 12,9 5,7-9,4-3,0-1,6 0,4 Vägfordon 39,4 35,8 40,9 48,1 43,1 44,5 41,9 39,6 24,3 6,3 Övriga varor - 46,5-46,2-46,4-46,1-53,2-56,8-64,0-68,9-33,6-34,8 Livsmedel - 23,0-25,4-26,0-26,4-28,2-32,4-36,3-40,2-19,7-22,6 TOTAL 143,7 149,0 146,5 165,3 143,5 149,4 110,0 105,6 62,8 61, Nettoexporten av personbilar Under första halvåret gav svensk bilindustri ett exportöverskott på 1,3 miljarder kr vilket är en minskning på 89 procent under samma period Importen av personbilar gick under perioden ned med 33 procent och exporten med 53 procent. Trots att bilindustrin ofta ses som en svensk kärnindustri utgör export och import av personbilar endast drygt tre procent av Sveriges totala varuexport respektive varuimport. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC Personbilar Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,9 30,4 5,6 15,5 26,4-10, ,5 30,5 14,9 20,5 26,8-6, ,4 24,3 24,1 16,4 21,4-5, ,3 25,0 17,4 15,8 22,4-6, ,4 30,0 22,4 19,9 25,3-5, ,3 35,0 24,3 30,0 28,9 1, ,8 39,1 21,7 31,0 32,2-1, ,6 46,3 22,3 39,7 37,0 2, ,5 48,9 20,6 37,9 40,3-2, ,0 39,7 15,2 31,5 32,5-1, ,2 22,3 11,8 18,9 18,2 0,7 16,2 14,9 1,3 10,4 11,7-1,3

19 Sida 13(39) Under första halvåret exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde om 10 miljarder kr, medan värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 12 miljarder kronor. Detta innebär att det lilla exportöverskott av bilar Sverige hade under första halvåret 2008, mot övriga EU-länder, förbytts mot ett underskott på 1,7 miljarder kr under motsvarande period i år. Diagram 4.7 Mdr SEK 80 Sveriges nettoexport av personbilar SITC personbilar Import Export Netto Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Första halvåret utgjorde läkemedelsexporten 7,1 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under årets första halva ett överskott på 20 miljarder kr, en uppgång med 3,6 miljarder jämfört med första halvåret Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 16 procent, Frankrike, Tyskland, Belgien och Storbritannien för 11, 10, 9 respektive 8 procent vardera och Norge för 5 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Till fem av dessa sex länder ökade läkemedelsexporten under första halvåret. Störst ökning skedde av exporten till Storbritannien och Belgien med 149 respektive 54 procent. Exporten till Frankrike, USA och Norge ökade med 24, 21 respektive 17 procent. Exporten till Tyskland minskade med 15 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel uppgick under första halvåret till 35 miljarder kronor varav 21 miljarder gick till EU (27).

20 Sida 14(39) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,5 12,7 20,8 20,7 9,3 11, ,9 13,9 22,0 20,3 9,7 10, ,2 16,5 26,6 24,9 13,1 11, ,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10, ,3 18,2 35,1 27,7 14,5 13, ,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9, ,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10, ,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12, ,3 24,8 34,5 34,4 20,7 13, ,8 27,6 32,2 34,3 22,3 12, ,5 14,1 16,4 17,9 11,3 6,6 35,5 15,5 20,0 20,7 11,6 9,1 Diagram 4.8 Sveriges nettoexport av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK Export Import Netto 4.3 Varuhandel med länder på den inre marknaden Utförsel Svensk utförsel till övriga EU-länder uppgick under första halvåret till 291 miljarder kr eller 58 procent av Sveriges totala export på 501 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och för dessa fyra länder uppgick det totala utförselvärdet till 155 miljarder kr. De svarade för 53 procent av den totala utförseln till EU. 4 Termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.

21 Mdr SEK Procent Sida 15(39) Diagram Svensk utförsel till EU(27) 2008 resp Andelar av total utförsel till EU Andel 2008 Andel Den svenska utförseln minskade i värde till det stora flertalet mottagarländer inom EU mellan första halvåren 2008 respektive. I absoluta tal minskade utförseln kraftigast till Tyskland, Storbritannien, Belgien och Danmark. Diagram 4.10 Svensk utförsel till EU(27) 2008 resp Värde för resp land 70 Värde 2008 Värde

22 Sida 16(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring (%) från 2008 Tyskland 50,4 10,1-22 Danmark 37,1 7,4-21 Storbritannien 35,3 7,0-25 Finland 32,2 6,4-19 Frankrike 27,4 5,5-16 Nederländerna 22,8 4,6-29 Belgien 18,4 3,7-36 Italien 15,5 3,1-26 Polen 12,1 2,4-23 Spanien 11,5 2,3-25 Österrike 4,8 1,0-27 Estland 3,0 0,6-39 Tjeckien 3,0 0,6-25 Portugal 2,9 0,6-20 Ungern 2,6 0,5 7 Irland 2,3 0,5-38 Grekland 2,1 0,4-25 Litauen 1,5 0,3-44 Rumänien 1,2 0,2-25 Lettland 1,0 0,2-49 Slovakien 0,9 0,2-25 Slovenien 0,5 0,1-22 Bulgarien 0,4 0,1-32 Luxemburg 0,4 0,1-14 Cypern 0,3 0,1-7 Malta 0,1 0,0 43 Ospec i EU 1,1 0,2-44 EU Totalt 290,7 58,0-24 Norge 52,0 10,4-11 Liechtenstein 0,0 0,0 186 Island 1,2 0,2-46 EES/EFTA-länder 53,2 10,6-12 Schweiz 4,9 1,0-15 EFTA-land 4,9 1,0-15 Övriga länder 152,3 30,4-13 Export Totalt 501,2 100,0-20

23 Procent Sida 17(39) Diagram 4.11 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA Övriga 30% EFTA 1% EU/EES 69% Införsel Svensk införsel från EU svarade under första halvåret för 69 procent, eller 303 miljarder kr, av den totala importen på 440 miljarder kr. Detta var drygt två procentenheter lägre än under motsvarande period Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde under första halvåret till 57 procent av införseln från EU. Diagram Svensk införsel från EU(27) 2008 resp Andelar av total införsel från EU Andel 2008 Andel

24 Miljoner kr Sida 18(39) Endast från fyra av EU:s medlemmar, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien, ökade importen till Sverige mellan första halvåren 2008 respektive, från övriga medlemsstater minskade importen. Den relativa minskningen i importvärde var störst från Litauen som minskade med 40 procent men för inget av de länder från vilken importen minskade gick den ner med mindre än 10 procent. I absoluta tal var det de tre största importländerna som stod för den största minskningen. Importen från Tyskland minskade med 25 miljarder kr och från Danmark och Storbritannien minskade med 13 respektive 12 miljarder kr mellan första halvåren 2008 och. Diagram Svensk införsel från EU(27) 2008 resp Värde för resp avsändningsland Värde 2008 Värde Diagram 4.14 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA Övriga 21% EFTA 1% EU/EES 78%

25 Sida 19(39) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under Import från Importvärde i mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring (%) från 2008 Tyskland 77,5 17,6-24 Danmark 41,2 9,4-24 Nederländerna 28,4 6,5-14 Storbritannien 25,1 5,7-33 Finland 22,6 5,1-29 Frankrike 21,6 4,9-25 Belgien 17,2 3,9-22 Italien 14,5 3,3-25 Polen 13,6 3,1-24 Spanien 5,9 1,4-26 Tjeckien 5,7 1,3-24 Österrike 5,2 1,2-15 Irland 5,0 1,1-11 Estland 3,5 0,8-10 Lettland 2,8 0,6 9 Ungern 2,7 0,6-33 Slovakien 2,3 0,5 8 Litauen 2,0 0,5-40 Luxemburg 1,8 0,4-26 Portugal 1,7 0,4-29 Slovenien 0,6 0,1-21 Grekland 0,6 0,1-30 Rumänien 0,6 0,1-27 Malta 0,3 0,1 791 Bulgarien 0,3 0,1-14 Cypern 0,1 0,0 5 Ospec i EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 302,9 68,8-24 Norge 38,6 8,8-22 Island 0,1 0,0 1 Liechtenstein 0,1 0,0-39 EES/EFTA-länder 38,8 8,8-22 Schweiz 4,5 1,0 1 EFTA-land 4,5 1,0 1 Övriga länder 93,9 21,3-14 Import Totalt 440,0 100,0-22

26 Sida 20(39) 4.4 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för drygt 40 procent av det totala exportvärdet och drygt 30 procent av värdet av den totala importen 5 under första halvåret. Både exportandelen och importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med samma period Svensk export Diagram 4.15 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export EU(27) 58% Ospec 0% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 10% Afrika 4% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med 1 procents andel vardera under första halvåret. Bland dessa fyra länder var det bara för Turkiet som exportvärdet ökade mellan första halvåren 2008 respektive och det med hela 20 procent. För övriga länder minskade exportvärdet, till Norge med 11 procent, till Ryssland med 49 procent och till Schweiz med 15 procent. 5 Import efter avsändningsland.

27 Sida 21(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeföränd ring (%) Övriga Europa 91,1 75,7 14,6 15,1-17 varav: Island 2,3 1,2 0,4 0,2-46 Norge 58,5 52,0 9,4 10,4-11 Ryssland 14,0 7,1 2,2 1,4-49 Schweiz 5,8 4,9 0,9 1,0-15 Turkiet 5,9 7,1 0,9 1,4 20 Ukraina 2,2 1,1 0,4 0,2-48 Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Sedan den ryska ekonomiska krisen 1999 har Sveriges export till Ryssland ökat med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och 2008, en ökning som dock abrupt ersatts av en drastisk nedgång under första halvåret. Den snabba nedgången förklaras i första hand av att exporten av verkstadsvaror till Ryssland minskat med 59 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Verkstadsvarornas andel av Sveriges totala export till Ryssland sjönk under samma period från 78 till 63 procent. Diagram 4.16 Milj SEK Sveriges export till Ryssland

28 Sida 22(39) USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges femte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark och Storbritannien. Så sent som 2005 var USA Sveriges största. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007, och fortsatte att minska med 9 procent under 2008, en minskning som förstärktes under första halvåret då exporten gick ned med 20 procent jämfört med samma period Även exporten till Kanada minskade kraftigt i värde under samma period, med 27 procent. Exporten till Central- och Sydamerika minskade med 22 procent, starkt driven av den 32 procentiga nedgången i exporten till Brasilien. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export 2008 Värde Andel (%) 2008 Värdeförändring (%) Nordamerika 48,5 38,1 7,8 7,6-21 varav: Kanada 6,0 4,4 1,0 0,9-27 USA 41,7 33,2 6,7 6,6-20 Central- och Sydamerika 13,7 10,6 2,2 2,1-22 varav: Argentina 0,7 0,8 0,1 0,2 10 Brasilien 4,4 3,0 0,7 0,6-32 Chile 1,3 1,0 0,2 0,2-24 Mexico 3,1 2,7 0,5 0,5-13 Peru 0,6 0,3 0,1 0,1-45 Venezuela 0,6 0,7 0,1 0,1 29 Totalt 62,2 48,7 10,0 9,7-22 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under första halvåret Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Singapore, Sydkorea och Indonesien, i nu nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 16 miljarder kronor eller 27 procent av den totala exporten till Asien. Efter att under den finansiella krisen i Sydostasien minskat markant skedde en ökning av den svenska exporten till regionen under Mellan 2001 och 2005 fluktuerade Sveriges export till Asien mellan 90 och 100 miljarder kronor årligen. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 procent medan exporten för 2007 var oförändrad, för att 2008 åter öka, med 13 procent i värde. Under första halvåret var värdet av den svenska asienexporten mindre än en procent lägre än under samma period 2008.

29 Sida 23(39) Diagram 4.17 SEK Mdr 140 Sveriges varuhandel med Asien Import Export Tabell Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 13,7 13,7 2,2 2,7 0 varav: Förenade Arabemiraten 2,6 1,6 0,4 0,3-39 Iran 1,4 1,7 0,2 0,3 21 Israel 1,6 1,3 0,3 0,3-18 Saudiarabien 4,0 5,4 0,6 1,1 35 Övriga Asien 47,4 47,1 7,6 9,4-1 varav: Hongkong 1,7 1,6 0,3 0,3-2 Indien 6,4 5,9 1,0 1,2-7 Indonesien 2,3 2,3 0,4 0,5 0 Japan 6,6 6,4 1,1 1,3-3 Kina 12,8 16,2 2,0 3,2 26 Malaysia 1,6 1,5 0,3 0,3-7 Singapore 3,8 3,2 0,6 0,6-16 Sydkorea 3,0 3,9 0,6 0,6-23 Thailand 1,3 1,6 0,3 0,3-16 Totalt 61,0 60,7 9,8 12,1-1

30 Sida 24(39) Svensk import Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 6% Afrika 1% Övriga Europa 14% Övriga Europa, utanför EU, svarade under första halvåret för 14 procent av Sveriges import. I värde minskade den svenska importen från Övriga Europa med 28 procent. Norge var Sveriges största leverantör med ett importvärde på 9 procent av den totala importen. Importen minskade mycket kraftigt från Ryssland och Vitryssland, med 47 respektive 44 procent. Även från Ukraina, Turkiet och Norge minskade importen markant, med 27, 24 respektive 22 procent. Importen från Schweiz steg marginellt. Tabell Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) Övriga Europa 82,0 59,3 14,6 13, varav Norge 49,4 38,6 8,8 8, ,8 36,7 Ryssland 22,6 12,0 4,0 2, ,6 13,1 Schweiz 4,5 4,5 0,8 1,0 1 4,3 4,2 Turkiet 4,0 3,1 0,7 0,7-24 4,0 3,1 Ukraina 0,3 0,2 0,0 0,0-27 0,3 0,2 Vitryssland 0,3 0,2 0,0 0,0-44 0,4 0,3 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

31 Sida 25(39) Diagram 4.19 SEK Mdr 120 Sveriges varuhandel med USA hå Import Export USA är det största leverantörslandet till Sverige från den amerikanska kontinenten och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 18,6 19,7 3,3 4, varav Kanada 1,7 1,5 0,3 0,3-13 1,7 1,5 USA 16,9 18,2 3,0 4,1 8 17,5 17,6 Central- och Sydamerika 8,1 5,8 1,4 1, varav Argentina 0,2 0,2 0,0 0,1 1 0,3 0,2 Brasilien 2,7 1,6 0,5 0,4-40 2,8 1,7 Chile 1,7 0,9 0,3 0,2-47 1,7 0,9 Mexiko 0,3 0,2 0,1 0,1-33 0,5 0,4 Peru 0,1 0,5 0,0 0, ,1 0,6 Venezuela 2,1 1,3 0,4 0,3-38 2,1 1,3 Totalt 26,7 25,5 4,8 5, Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

32 Sida 26(39) Mellan första halvåret 2008 och samma period i år har USA klättrat förbi Ryssland, Belgien, Italien, Polen och Kina till Sveriges åttonde största leverantörsland. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000-talet. Mellan 2000 och 2004 minskade värdet av importen med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och planat ut. Under 2008 ökade den svenska importen från USA med 5 procent vilket resulterade i att 2008 års import var 28 procent lägre än den under toppåret Sveriges import från USA steg med hela 8 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Tabell Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 1,5 1,0 0,3 0, varav Azerbajdzjan 0,5 0,0 0,1 0,0-94 0,4 0,4 Israel 0,5 0,5 0,1 0,1-16 0,6 0,5 Saudiarabien 0,2 0,2 0,0 0,0-7 0,2 0,2 Övriga Asien 47,0 44,9 8,4 10, varav Bangladesh 0,7 0,9 0,1 0,2 22 0,7 0,9 Hongkong 3,8 4,1 0,7 0,9 10 1,3 1,3 Indien 2,4 2,2 0,4 0,5-7 2,6 2,2 Japan 9,3 7,7 1,6 1, ,6 8,8 Kina 17,3 17,6 3,1 4,0 1 21,4 22,1 Malaysia 1,5 1,1 0,3 0,3-25 1,7 1,4 Singapore 0,6 0,7 0,1 0,2 28 0,4 0,5 Sydkorea 4,0 3,4 0,7 0,8-14 2,9 4,2 Taiwan 2,9 2,6 0,5 0,6-11 3,1 2,9 Thailand 1,8 1,9 0,3 0,4 5 2,2 2,1 Vietnam 0,8 1,0 0,2 0,2 13 0,9 1,1 Totalt 48,5 45,9 8,6 10, Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 5,2 procent mellan första halvåren 2008 respektive. Utav de sju asiatiska importländer bland Sveriges 30 största leverantörsländer var det bara från Kina, Hongkong och Thailand som den svenska importen ökade under perioden. Importen från Japan, Sydkorea, Taiwan och Indien minskade med 17, 14, 11 respektive 7,4 procent mellan första halvåren 2008 respektive. En stor del av kinesisk export levererats via Hongkong, vilket syns vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder.

33 Sida 27(39) Diagram Tjänstehandeln Handeln med tjänster 6 gav under första halvåret ett överskott på 55 miljarder kr, tre miljarder mindre än under motsvarande period Sedan 2001 har nettoexporten av tjänster förbättrats kraftigt. Resenettots tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade, förutom för 2004 då underskottet ökade tillfälligt igen. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca miljarder kr sedan ökade handelsnettot för transporttjänster med 0,8 miljarder kr till 23,6 miljarder. Under första halvåret var transporttjänstenettot åter negativt och uppgick till -9 miljarder kr, en försämring på 20 miljarder jämfört med första halvåret Från toppnoteringen 2000 med ett underskott i resenettot om 36 miljarder kr, minskade underskottet kraftigt fram till 2007 med 64 procent till 13 miljarder ökade underskottet kraftigt igen, till 18 miljarder, en försämring med 36 procent. Jämfört med första halvåret 2008 uppvisade resenettot för motsvarande period en förbättring på 74 procent. Mdr SEK Övriga tjänster 2008 och, netto I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur m.m.

34 Sida 28(39) Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 49 miljarder kr under års första halva, 10 miljarder mindre än under motsvarande period Under första halvåret var det bara de två grupperna resor och kommunikationstjänster som gav negativa handelsnetton. Övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto. Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 31 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under första halvåret. Tjänsteimportens andel var 28 procent av total import av varor och tjänster. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 1999 Miljarder kr Transporter 40,0 43,9 49,2 50,0 54,2 60,1 65,1 67,8 75,4 83,6 38,8 37,4 frakt av varor 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,5 6,1 8,1 9,6 Övrigt 5,3 5,6 6,4 6,6 Resor 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,4 67,1 81,1 82,4 37,7 43,8 Övriga tjänster 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,1 231,2 279,8 311,3 152,3 149,2 Total tjänsteexport 183,0 211,5 244,3 246,5 248,1 285,9 321,7 366,1 436,3 477,3 228,8 230,4 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 1999 Miljarder kr Transporter 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 52,6 60,0 27,5 28,3 frakt av varor 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 7,5 8,3 10,3 8,9 Övrigt 9,1 10,8 11,6 11,1 Resor 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,8 94,3 100,3 49,7 46,8 Övriga tjänster 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 158,4 178,0 198,9 93,3 99,9 Total tjänsteimport 192,0 225,1 249,5 240,3 230,9 242,9 264,2 291,1 324,8 359,3 170,4 175,1 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 1999 Miljarder kr Transporter 9,2 10,5 12,6 16,0 17,8 23,1 22,2 20,0 22,8 23,6 11,3-9,1 frakt av varor 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran - 1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt - 3,8-5,2-5,2-4,1 Resor - 32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,1-17,7-13,2-18,0-12,0-3,1 Övriga tjänster 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,4 72,8 101,9 112,4 59,0 49,3 Total tjänstehandel, netto - 9,1-13,6-5,2 6,1 17,2 43,1 57,5 75,0 111,5 118,0 58,4 55,3 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

35 Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges Tjänstehandel Miljarder kr Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Export Transporter 20,3 17,1 23,2 21,7 20,4 18,4 21,8 19,4 18,9 83,6 75,4 Resor 23,2 20,6 19,8 24,8 19,7 18,0 17,9 22,8 22,1 82,4 81,1 Kommunikation 3,6 3,8 3,9 3,8 3,5 3,2 3,0 3,4 2,8 14,4 12,0 Byggtjänster 1,5 1,2 2,0 1,9 1,7 1,8 2,3 1,4 1,8 7,4 6,9 Försäkringar 1,5 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 1,7 1,5 6,7 6,3 Finansiella tjänster 2,6 2,4 3,1 2,7 2,9 3,2 3,8 2,9 3,1 12,0 12,5 Data- och informationstjänster 13,0 12,2 17,1 12,0 11,5 11,0 13,3 10,3 10,0 51,5 43,9 Licenser/royalties 9,1 10,2 8,8 7,1 8,9 7,4 9,0 6,7 9,9 32,2 32,0 Övriga affärstjänster 41,0 42,0 48,2 40,5 45,9 43,3 47,1 37,1 38,0 177,9 159,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,8 0,6 1,2 1,4 1,7 0,9 0,6 0,7 1,1 5,2 3,0 Offentliga tjänster 1,1 0,8 1,1 0,9 1,1 0,9 1,0 0,8 0,9 4,0 3,6 Totalt 117,7 112,6 130,1 118,4 118,9 109,9 121,2 107,3 110,2 477,3 436,3 Import Transporter 13,9 14,5 16,4 16,1 13,3 14,2 13,8 13,7 13,5 60,0 52,6 Resor 24,3 22,6 23,3 27,4 25,0 24,7 23,9 25,4 23,9 100,3 94,3 Kommunikation 3,9 4,2 3,7 3,6 3,6 3,1 3,3 3,5 3,0 13,9 12,9 Byggtjänster 1,3 1,4 1,9 1,5 1,7 1,6 1,8 1,3 1,5 6,7 5,6 Försäkringar 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,8 0,5 3,1 2,5 Finansiella tjänster 1,1 0,9 1,2 1,3 1,3 1,5 2,3 1,5 1,3 5,3 6,4 Data- och informationstjänster 5,7 6,1 6,7 4,9 5,4 4,8 5,9 4,6 4,7 21,8 20,4 Licenser/royalties 3,5 4,1 3,6 3,0 3,5 3,3 3,6 3,1 2,8 13,3 12,1 Övriga affärstjänster 32,0 31,7 40,3 30,0 30,5 29,6 33,5 27,9 28,4 130,4 114,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,8 0,8 0,9 0,7 0,6 0,5 0,7 0,6 3,1 2,5 Offentliga tjänster 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 1,3 0,9 Totalt 87,6 87,6 99,1 89,8 86,0 84,4 89,5 82,7 80,4 359,3 324,8 Netto Transporter 6,5 2,6 6,7 5,6 7,1 4,2 8,0 5,7 5,5 23,6 22,8 Resor -1,1-2,0-3,5-2,5-5,3-6,6-6,0-2,6-1,8-18,0-13,2 Kommunikation -0,4-0,4 0,3 0,2-0,1 0,1-0,4-0,1-0,2 0,5-0,9 Byggtjänster 0,2-0,1 0,1 0,4 0,0 0,2 0,4 0,2 0,3 0,7 1,3 Försäkringar 0,6 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 3,6 3,8 Finansiella tjänster 1,5 1,5 1,9 1,5 1,6 1,7 1,5 1,4 1,8 6,7 6,1 Data- och informationstjänster 7,3 6,0 10,4 7,0 6,1 6,2 7,5 5,7 5,4 29,7 23,5 Licenser/royalties 5,6 6,1 5,2 4,1 5,4 4,2 5,3 3,6 7,0 18,9 19,8 Övriga affärstjänster 9,0 10,3 7,9 10,4 15,4 13,7 13,6 9,2 9,6 47,5 45,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,2-0,2 0,4 0,5 1,0 0,3 0,1 0,0 0,5 2,1 0,5 Offentliga tjänster 0,7 0,4 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 2,6 2,6 Totalt 30,2 25,1 31,0 28,7 32,8 25,5 31,7 24,6 29,8 118,0 111,5 Källa: SCB

36 Sida 30(39) 6 Direktinvesteringar De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 182 miljarder kr under Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 270 miljarder, varför de totala direktinvesteringarna gav ett nettoinflöden på 89 miljarder kr under helåret Under första halvåret var utflödet av direktinvesteringar från Sverige ca 17 miljarder lägre än under motsvarande period Samtidigt minskade inflödet från 95 till 64 miljarder kr, ett ras på 33 procent. Resultatet blev således att nettoinflödet gick från 19 miljarder kr under första halvåret 2008 till 5,1 miljarder kr under första halvåret. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 1999 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,0-181,2 322, ,7-375,3-160, ,7-76,0 36, ,5-103,2 16, ,2-170,7-130, ,0-155,2-74, ,1-195,9-121, ,0-173,7 27, ,2-248,9-72, ,5-181,7 88, ,2-76,5 18,7 64,3-59,2 5,1 Källa: SCB 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

37 Sida 31(39) Diagram 6.1 Utveckling av direktinvesteringar Mdr SEK Inflöde Utflöde Nettoflöde Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Efter det starka nettoresultatet för utländska direktinvesteringar i Sverige under 2008, vilket till stor del var beroende på franska Pernod Richards köp av Vin & Sprit och tyska Volkswagen AG:s köp av aktier i Scania AB, minskade investeringarna i Sverige markant. Under första halvåret uppgick de utländska direktinvesteringarna i Sverige till 64 miljarder kr, vilket kan jämföras med 95 miljarder kr för motsvarande period 2008, en minskning med 32 procent. Det var framförallt desinvesteringar från USA som drog ner direktinvesteringsnettot. Direktinvesteringarna från USA minskade från 9 miljarder kr under första halvåret 2008 till strax under noll under motsvarande period. Under första halvåret skedde direktinvesteringar för 36 miljarder kr från andra EU-medlemmar. De svenska investeringarna i utlandet uppgick under första halvåret till 59 miljarder kr, 23 procent mindre än under motsvarande period De tre länder som tog emot störst svenska investeringar var Belgien, Storbritannien och Schweiz. Finland var det land där Sverige gjorde störst desinvesteringar.

38 Sida 32(39) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2002, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direkta investeringar i Sverige 1 Eget kapital Långfristiga lån mm Kortfristiga lån mm Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige, totalt Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU EU Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Övriga Europa Norge Schweiz Ryssland Turkiet Island Övriga Nord- och central Amerika Kanada USA Mexiko Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Chile Övriga Asien Kina Hong Kong Saudiarabien Indien Indonesien Japan Singapore Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien Australien Nya Zeeland Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Andra kvartalet

39 Sida 33(39) Tabell 6.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2002, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direkta investeringar i utlandet 1 Eget kapital Långfristiga lån mm Kortfristiga lån mm Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i utlandet, totalt Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU EU Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Övriga Europa Norge Schweiz Ryssland Turkiet Island Övriga Nord- och central Amerika Kanada USA Mexiko Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Chile Övriga Asien Kina Hong Kong Saudiarabien Indien Indonesien Japan Singapore Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien Australien Nya Zeeland Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Andra kvartalet

40 Sida 34(39) 6.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till miljarder kr, enligt SCB:s senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen läkemedels- och verkstadsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Storbritannien, Nederländerna och USA. Företag inom EU ägde 68 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 6.4. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr Storbritannien Nederländerna USA Luxemburg Finland Norge Tyskland Belgien Danmark Frankrike Schweiz Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (januari )

41 Sida 35(39) Diagram 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Mdr kr Belgien var det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2007 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 56 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på nionde plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 27 procent av BNP.

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalen 2009

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalen 2009 2009 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalen 2009 Enheten för WTO och 2009 12 14 Dnr: 190 217 2009 handelsutvecklingen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 211 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 4

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 2012 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 Enheten för internationell 2012-09-19 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2011 2011 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2011 Enheten för internationell 2011-09-20 Dnr: 2011/00279

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2009 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2008 WTO och handelsutvecklingen 2009-03-15

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011 2011 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011 Enheten för internationell 2011-12-16 Dnr: 2011/00279

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2011 2011 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2011 Enheten för internationell 2011-06-16 Dnr: 2011/00279

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2012 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2011 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar WTO och handelsutvecklingen Dnr: 190-1003-2007 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken de tre första kvartalen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar WTO och handelsutvecklingen 2008-03-07 Dnr: 190-0237-2008 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 2007

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012-12-18 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar RAPPORT Enheten för global handel Dnr: 190-2986-2004 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för de tre

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2013 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret Enheten för internationell -09-18 Dnr: /00386 handelsutveckling Anna Graneli

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2014

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2014 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar 2011 2012 Varor Värde

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar RAPPORT Enheten för global handel Dnr: 190-0942-2000 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1999 Bytesbalansen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för första halvåret Enheten för internationell -09-23 Dnr: /00594 handelsutveckling Simon Falck Petter Stålenheim

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2013 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för artalet Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2010 2011 Varor

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2018 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för 1-3 kvartalen 2014

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för 1-3 kvartalen 2014 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för artalen Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar Utrikeshandel 2011 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2017 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret 2018 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2017 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för kvartal

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för kvartal 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för kvartal 1-3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första halvåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första halvåret 2015 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2016 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten. 27 juli 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten. 27 juli 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i den ekonomiska krisens kölvatten 27 juli Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 20 10 0 10 20 30 Källa: SCB Förändring i svensk

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2018 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Kvartal 1-3 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2016

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2016 2016 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2016 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2019 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014 Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016 Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015 Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013 2014 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för helåret 2013 Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar 2010 2011 2012 2013

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2015 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016 Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016 Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2016 Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda

Läs mer

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering:.2.219 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR 218 Underskottet i handelsbalansen

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10) Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2012 2012 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2012 Enheten för internationell 2012-06-14 Dnr: 2012/00412

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 30 september Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan - aug

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Handel med teknikvaror 2017

Handel med teknikvaror 2017 218-4-11 Handel med teknikvaror 217 Ökad teknikhandel under 217 Teknikvaror till ett värde av 63 miljarder SEK exporterades från Sverige under 217, vilket är en ökning med nästan 9 procent i värde från

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

2017 ÖKADE VÄRDET PÅ EXPORTEN AV VAROR MED 15 PROCENT

2017 ÖKADE VÄRDET PÅ EXPORTEN AV VAROR MED 15 PROCENT Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering: 7.2.21, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter ÅR 217 ÖKADE VÄRDET PÅ EXPORTEN AV VAROR MED 15 PROCENT Underskottet i

Läs mer

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan

Läs mer