Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2008

2

3 WTO och handelsutvecklingen Dnr: Petter Stålenheim Stefan Westerberg Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2008 Den globala ekonomiska krisen satte djupa spår i Sveriges utrikeshandel under fjärde kvartalet Under det sista kvartalet 2008 minskade svensk volymen av svensk varuexport med 11 % jämfört med samma period Importvolymen minskade under samma period med 9 %. De exportbranscher som drabbats hårdast av krisen är personbilar och av järn och stålvaror. Medan exportvolymen av personbilar gått ner med 52 % under sista kvartalet 2008 gick järn och stålexporten ner med 25 %. Av de tio största mottagarländerna för svensk export av verkstadsvaror minskade värdet av exporterade bilar med mer än 50 % till fem och med från 17 % till 41 % för övriga. Nederländerna var det mottagarland till vilket exportvärdet av personbilar hade den största minskningen (72 %), följt av USA (65 %). Även på importsidan var det företrädesvis personbilshandeln som drabbades. Under sista kvartalet 2008 minskade införselvolymen av personbilar med 33 % jämfört med motsvarande period föregående år. Även importvolymerna av maskiner och skogsvaror gick ner kraftigt under perioden, med 17 respektive 14 %. För helåret 2008 gjorde den positiva utvecklingen under de tre första kvartalen att den totala exportvolymen ökade med 1,5 %, en procentenhet mindre än under 2007, och importvolymen ökade med 1,3 % vilket var betydligt sämre än 2007 års ökning om 10 %. I värde räknat så ökade den totala svenska varuexporten med 5 % under hela Exporten till Europa svarar för 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Utförseln till EU(27) ökade med 3 % i värde under Varuxporten till USA minskade med 9 %. USA har nu fallit ner till femte plats bland våra största exportmarknader, efter Tyskland, Norge, Danmark och Storbritannien. Exportvärdet till länder utanför EU ökade med 8 %. Exporten till Ryssland ökade med 27 %. BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO INTERNET:

4 Sida 2(37) Den totala varuimporten ökade med 6 % i värde och med 1 % i volym, under Volymökningen var stark inom bl.a. råolja, telekom och maskiner medan personbilsimporten minskade kraftigt i volym. Mer än 4/5 av värdet på den svenska importen kommer från Europa men en allt större andel av den svenska importen kommer från länder utanför EU. Det totala värdet av import från icke EU-länder ökade med 13 % under Handeln med tjänster gav under 2008 ett överskott på 115,6 miljarder kr, en förbättring med 8,7 miljarder jämfört med Till skillnad från handeln med varor fortsatte tjänstehandeln att öka under hela Nettot av utländska direktinvesteringar i Sverige och svenska direktinvesteringar i utlandet gav et inflöde på 1.4 miljarder kr. Till detta bidrog bland annat franska Pernod Richards köp av aktier i Vin & Sprit och tyska Volkswagen AGs köp av aktier i Scania AB.

5 Sida 3(37) Innehåll Inledning... 4 Fjärde kvartalet Utrikeshandeln och den ekonomiska krisen Utrikeshandeln fjärde kvartalet Export Import Verkstadsvaror 4:e kvartalet Export av verkstadsvaror Import av verkstadsvaror... 7 Helåret Bytesbalansen Varuhandel Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Import Sveriges nettoexport av varor går till länder utanför EU Verkstadsvaror ökar men energivaror och övriga varor drar ner värdet på nettoexportintäkterna Nettoexporten av personbilar gick ner med 5,3 miljarder Läkemedelsindustrins exportöverskott fortsätter att minska Varuhandel med länder på den inre marknaden Utförsel Införsel Sveriges varuhandel med länder utanför EU Svensk export Svensk import Tjänstehandeln Direktinvesteringar Direktinvesteringar gav ett nettoinflöde Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 35

6 Sida 4(37) Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. På grund av att effekterna av den globala ekonomiska krisen blivit påtagliga för handelsutvecklingen först under sista kvartalet 2008, finns dock anledning att särskilt studera även detta. Ett sådant perspektiv tas i rapportens första kapitel där först den svenska situationen sätts i ett globalt sammanhang varefter det fjärde kvartalets utveckling för svensk utrikeshandel generellt och svensk utrikeshandel med verkstadsvaror i synnerhet lyfts fram. Kapitel två presenterar förändringen i bytesbalansen under I kapitel tre redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fyra tar upp utvecklingen under året inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel fem upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringar i Sverige och slutligen svenska tillgångar i utlandet. Fjärde kvartalet Utrikeshandeln och den ekonomiska krisen Den makroekonomiska utvecklingen har förändrats markant under det senaste halvåret. Det som började med en isolerad kreditkris i USA har under senare tid blivit en global angelägenhet och förvandlats från en finansiell kris till en världsomspännande ekonomisk kris. Den finansiella krisen inträffade vid en tidpunkt då den ekonomiska tillväxten redan var på väg ner. Det medförde att en måttlig nedgång förvandlades till en kraftig nedgång i världsekonomin. I slutet av 2008 gick många av de industriländerna in i en recession, främst till följd av en begränsning av kreditgivningen till både företag och konsumenter. Denna utveckling spred sig sedan till nya marknadsekonomier och andra utvecklingsländer genom en kraftig nedgång i exporten, minskade utländska direktinvesteringar och reducerade råvarupriser. Effekterna från krisen har nu spridit sig till alla delar av länders ekonomier och även börjat få stor inverkan på den internationella handeln. Även om det är för tidigt att beräkna utfallet av krisens effekter på den internationella handeln, kan det konstateras att alla länder kommer att påverkas av nedgången, om än olika mycket och på olika sätt. Under andra hälften av 2008 minskade tillväxten i den globala varuhandeln kraftigt, mätt i US dollar. Värdeförändringarna var större än volymförändringarna 1 vilket bland annat har att göra med dollarns värdeökning mot andra valutor under andra halvåret 2008, däribland Euron. För helåret 2008 beräknar Världsbanken och IMF att handelstillväxten kommer att ligga runt 6,2 respektive 4,1 procent. Andra organisationer har presenterat liknande resultat. 1 Med volymutvecklingen avses värdeförändringen rensad för prisförändringar (i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring mätt i löpande priser.

7 Sida 5(37) Om Världsbanken och IMF har rätt i sina prognoser för framtiden kommer exporten att minska med cirka 2 procent under 2009, den första nedgången sedan Det bör dock sägas att prognoserna för 2009 är baserade på antagandet att de samordnade penning- och finanspolitiska stimulanspaken, som efterlystes av G-20 i mitten av december, kommer att genomföras. Om det antagandet inte uppfylls, måste prognoserna sannolikt revideras ner. 1.1 Utrikeshandeln fjärde kvartalet 2008 Under fjärde kvartalet 2008 började den globala ekonomiska krisens effekter synas även i den svenska utrikeshandeln med varor. Jämfört med fjärde kvartalet 2007 gick exporten ner 10,6 procent i volym och 6,7 procent i värde. För importen var motsvarande siffror 9,0 respektive 5,4 procent Export Den starka nedgången i både värde och volym av svensk export under sista kvartalet 2008 berodde till stor del på en mycket kraftig nedgång på 17.1 procent i volym räknat och 12.8 procent i värde, för exporten av verkstadsvarort. Då närmare hälften av den totala svenska exporten utgörs av verkstadsvaror ger en sådan stor nedgång för varugruppen stark effekt på den totala exporten. Inom gruppen verkstadsvaror var det främst exporten av vägfordon och då särskilt personbilar som minskade markant. I volym minskade utförseln av personbilar med 51,6 procent mellan fjärde kvartalen 2007 och Totalt minskade gruppen vägfordon med 32,2 procent. Andra varugrupper som minskade exportvolymen under sista kvartalet var mineralvaror, med 13,8 procent i volym men bara 0,8 procent i värde. Bland mineralvarorna var det järn och stål som minskade mest, med 24,9 procent i volym och 17,9 procent i värde. Inom varugruppen kemivaror var det främst exporten av grundämnen som minskade, med 22,8 procent i volym och 1,9 procent i värde. Gruppen som helhet minskade med 2,2 procent i volym men ökade med 5,1 procent i värde. De varugrupper som klarade sig bäst var läkemedel och energivaror som båda ökade sin exportvolym med 11,2 procent under fjärde kvartalet. Värdet av exporten för dessa två grupper ökade med 13,4 respektive 3,6 procent för samma period. Tabell 1. Volym- och värdeförändringar i Sveriges export av varor. Volym Värde Andel kv kv kv kv Skogsvaror - 3,1 4,7-2,4 2,6 4,7-0,2-4,3 0,6 10,8 Mineralvaror 2,3 6,3-13,8-0,2 14,8-9,1-0,8 2,2 11,3 Järn och stål 4,1 3,1-24,9-1,4 24,2 2,8-17,9-1,8 6,3 Kemivaror - 1,5 2,6-2,2-1,0 1,2 6,2 5,1 3,9 11,6 Grundämnen 12,0 7,8-22,8-2,0 22,8 21,9-1,9 12,6 1,5 Läkemedel - 9,3 6,2 11,2-0,3-8,0 4,0 13,4 0,8 5,0 Energivaror - 6,5 18,1 11,2 17,3-2,3 68,2 3,6 49,5 7,9 Verkstadsvaror 5,3 1,4-17,1-0,6 4,3 1,1-12,8 0,5 47,3 Maskiner 11,6 3,3-14,8 0,2 13,5 5,1-9,8 3,2 16,2 Elektrovaror/telekom 1,9 14,3-4,3 7,7-4,8 8,1-3,9 3,3 12,8 Vägfordon 4,6-12,3-32,2-9,8 5,3-11,0-27,5-7,3 12,0 Personbilar ,6-51,6-20,9 1,3-25,5-48,7-20,8 4,6 Övriga varor 5,1 5,7-2,0 6,0 4,2 8,8 3,0 9,4 11,2 Livsmedel 7,4 12,0 4,1 11,3 5,6 16,1 8,0 15,3 4,0 Totalt 2,5 3,9-10,6 1, ,8 100

8 Sida 6(37) Import Tabell 2. Volym- och värdeförändring i Sveriges import av varor. Volym Värde Andel kv kv kv kv Skogsvaror 5,5-8,8-13,9-6,6 14,4-7,2-10,6-2,3 2,9 Mineralvaror 14,3-3,5-9,0-3,7 26,9-6,6-12,8-9,1 9,7 Järn och stål 14,3-3,5-9,0-3,7 41,9-3,4-9,1-7,1 4,8 Kemivaror 9,1 3,8-3,1 3,7 12,2 11,1 6,2 9,5 12,5 Grundämnen 15,0 9,2-2,1 6,2 25,7 20,1 16,8 14,7 3,3 Läkemedel 8,8 9,8 5,9 8,6 4,7 11,4 10,5 11,5 2,5 Energivaror - 2,7-1,4 10,0 8,0-2,5 39,3-3,3 38,0 14,5 Verkstadsvaror 14,3 1,2-17,2-0,2 9,3-0,9-11,8-0,7 41,7 Maskiner 14,0 4,6-17,0 2,6 13,8 6,6-9,0 6,0 11,2 Elektrovaror/telekom 20,3 8,7-11,7 5,1 5,1 5,8-0,3-1,1 14,3 Vägfordon 9,1-11,3-29,2-9,8 10,2-10,6-25,8-8,1 9,5 Personbilar 3,6-20,8-32,9-20,5 5,7-20,2-30,8-18,7 3,7 Övriga varor 6,9 1,9-1,3 3,7 7,0 5,8 6,9 8,8 18,6 Livsmedel 8,1 3,8 6,0 5,7 8,6 10,7 13,4 12,9 8,0 Totalt 9,9 0,5-9,0 1,3 9,6 6,1-5,4 5,6 100 Den totala importen till Sverige minskade med 9,0 procent i volym och 5,4 procent i värde mellan fjärde kvartalen 2007 och Nedgången i import skilde dock markant mellan olika varugrupper. Precis som för exporten var det framförallt verkstadsvaror (särskilt vägfordon) som stod för största procentuella nedgången. Totalt minskade importvolymen av verkstadsvaror med 17,2 procent och värdet med 11,8 procent mellan de sista kvartalen 2007 och Andra varugrupper för vilka importen minskade påtagligt under sista kvartalet 2008 var mineralvaror och skogsvaror som minskade med 13,9 respektive 9,0 procent i volym och 10,6 respektive 12,8 procent i värde. De varugrupper där importvolymen ökade mest var malmer och skrot, med 22,9 procent och energivaror, med 10,0 procent (inkl. råolja som ökade med 22,3 procent). I importvärde räknat var det framförallt grundämnen, läkemedel och livsmedel som ökade under perioden. 1.2 Verkstadsvaror 4:e kvartalet 2008 Verkstadsindustrin är den sektor som drabbats hårdast av den globala krisen, något som även syns i drastiskt minskad internationell handel. För exporten är det framförallt personbilssektorn som gått ner men även exporten av maskiner och telekomvaror minskade markant under sista kvartalet På importsidan är maskinvaror den största produktgruppen med 26 procent av verkstadsvaruimporten. Värdet på importen av maskinvaror gick ner 9 procent mellan sista kvartalen 2007 och 2008.

9 Sida 7(37) Export av verkstadsvaror Mellan fjärde kvartalen 2007 och 2008 minskade värdet på utförseln av verkstadsvaror från Sverige med 12,8 procent. Denna kraftiga minskning kom efter att en tidigare växande export tvärnitat under tredje kvartalet 2008, med en tillväxt på bara 0,9 procent. Av de tio största importörerna av svenska verkstadsvaror var det bara Kina som hade en fortsatt positiv utveckling under fjärde kvartalet. Exporten till Tyskland var i princip oförändrad. USA var den exportmarknad som krympte mest med en nedgång på hela 27 procent men även exporten till Nederländerna, Belgien och Storbritannien minskade med mer än 20 procent. Tabell 3. Värdeförändringar i Sveriges export av verkstadsvaror och personbilar Verkstadsvaror Personbilar kv 4kv Andel 3kv 4kv Norge 9,0 0,7-10,2 3,5 9,0-24,4-31,7-52,6-14,5 USA - 6,8-17,4-27,0-13,6 7,9 8,9-60,5-65,2-39,2 Tyskland 7,8 8,3-0,6 3,9 7,5-3,6 2,2-24,2-1,8 Belgien 5,1-4,4-24,5-6,1 5,7 7,3 8,8-26,1 6,6 Finland 9,5-6,0-13,0-0,2 5,4-1,3-27,0-51,7-14,6 Danmark 8,3-6,6-14,2-3,7 5,4-11,7-20,5-17,0-25,2 Frankrike 15,4-1,5-24,0-0,4 4,8 22,7-39,2-54,1-17,5 Nederländerna 14,9-2,3-25,9-7,9 4,8 1,2-18,5-72,3-25,2 Storbritannien - 5,3-17,7-21,6-10,4 4,5-22,5-29,6-41,0-19,3 Kina 5,0 14,4 18,1 18,2 3,0 136,0-43,6-21,7 12,4 Totalt 4,3 1,1-12,8 0, ,3-25,5-48,7-20,8 För exporten av personbilar var det fjärde kvartalet 2008 ännu mörkare än för verkstadsindustrin som helhet. Värdet av den totala exporten av personbilar minskade med hela 48,7 procent under perioden. Av personbilsexporten till de tio största importörerna av verkstadsvaror var det den till Nederländerna som minskade allra mest med 72,3 procent. Exporten till USA, Frankrike, Norge och Finland gick ner med mer än 50 procent. Ingen av de tio största exportmarknaderna för verkstadsprodukter minskade värdet av sin import av personbilar från Sverige med mindre än 17 procent Import av verkstadsvaror Importen av verkstadsvaror minskade under sista kvartalet 2008 med 0,7 procent i värde och hela 17,2 procent i volym. Importen av elektro- och telekomvaror, som, med omkring en tredjedel av totalen, utgör den största importvarugruppen inom verkstadsvaror, minskade med 1,1 procent i värde och 11,7 procent i volym. Maskinvaror, som utgör en dryg fjärdedel av total verkstadsvaruimport, ökade med 6,0 procent i värde men minskade med 17,0 procent i volym, vilket pekar på en kraftig prisökning i kronor räknat. Procentuellt sett var det personbilsimporten som minskade mest under perioden, den minskade mest procentuellt sett, med 32,9 och 30,8 procent i volym respektive värde.

10 Sida 8(37) Helåret Bytesbalansen 2 Under 2008 visade bytesbalansen ett överskott på 263,5 miljarder kr, vilket är en halv miljard sämre än året innan. Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) förbättrades däremot. Det positiva saldot ökade, jämfört med 2007, med 0,9 miljarder till 117,6 miljarder kr. Utfallet för tjänstebalansen förbättrades med 8,7 miljarder kr. Nettoutflödet av resevaluta ökade relativt starkt. Både in- och utflödet av transporttjänster ökade markant och resulterade i en svag nettoförsämring. Nettot av övriga affärstjänster förbättrades med 17 procent till 46,7 miljarder kr. 10,0 Sveriges bytesbalans % av BNP 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0 0,0-2,0-4, Kapitalavkastningsnettot försämrades med 1,2 miljarder kr, jämfört med 2007 till ett överskott på 71,4 miljarder. 2 Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen och tjänstebalansen. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen (den finansiella balansen) ett lands totala betalningsbalans, vilket alltså är en sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.

11 Sida 9(37) Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster % av BNP 10,0 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6, Varuhandel För 2008 var värdet av Sveriges varuexport 1 194,3 miljarder kr och varuimporten uppgick till 1 087,3 miljarder kr. Exportvärdet ökade med 5 procent och importvärdet med 6 procent i löpande priser. För 2007 var exportvärdet 1 140,0 och importvärdet 1 030,1 miljarder kr. Varuexporten ökade i volym med 1,5 procent under 2008 jämfört med året innan ökade varuexporten i volym med 2,5 procent. Sveriges varuimport ökade 2008 med 1,3 procent i volym och 2007 med 9,9 procent. Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, vilket är Sveriges största både export- och importvarugrupp, minskade med en halv procent i volym och ökade lika mycket räknat i värde. Den undergrupp som framförallt dragit ner både volym och värde på den totala verkstadsvaruexporten är exporten av personbilar som minskade med nästan 20 procent i både volym och värde under Den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade med 1,0 procent i volym och ökade med 3,9 procent i värde. Mönstret med minskande exportvolym och ökande exportvärden gällde också för mineralvaror medan exporten av skogsvaror, energivaror och övriga varor ökade i både volym och värde. Importen av verkstadsvaror minskade i både volym och värde med 0,2 respektive 0,7 procent. Även för minskningen i importen av verkstadsprodukter stod införseln av personbilar för en väsentlig del. Under 2008 minskade personbilsimporten med 20,5 procent i volym och 18,6 procent i värde. Importen av skogs- och mineralvaror minskade både i volym och värde, skogsvaror med 6,6 respektive 2,3 procent och mineralvaror med 3,7 respektive 9,1 procent. Importen av kemivaror, energivaror och övriga varor ökade både i volym och värde. Störst var importökningen för energivaror som ökade med 8 procent i volym och 38 procent i värde.

12 Sida 10(37) Exporten till hela Europa ökade med 5 procent under De europeiska länderna utgör tre fjärdedelar av svensk exportmarknad. Exportvärdet till EU(27) ökade med 3 procent jämfört med förra året. Exporten till Norge ökade med 6 procent medan Ryssland ökade med 27 procent. Sveriges export till hela Amerika minskade med 3 procent medan exporten till USA sjönk med 9 procent i värde under Från att 2005 ha varit Sveriges största exportmarknad med 11 procent av total export, har USA:s andel sjunkit till 7 procent och 2008 låg USA på femte plats, efter Tyskland, Norge, Danmark och Storbritannien. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien ökade med 18 procent i värde. Exporten till Mexiko ökade med 21 procent och till Chile med 30 procent i värde. Exporten till Asien ökade med 13 procent under Exporten till Japan minskade med 6 procent medan Kina och Indien ökade med 17 respektive 18 procent i värde. Den svenska importen ökade i värde med 6 procent jämfört med Omkring 80 procent av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten ökade med 5 procent. Importvärdet från Japan ökade med 1 procent medan Kina ökade med 3 procent. Importen från USA ökade med 5 procent i värde. Enligt SCB:s snabbstatistik, visar det preliminära utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2009 ett överskott på 6,2 miljarder kr, vilket är 3,7 miljarder, eller 25 procent, sämre än under januari Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari 2009 till 76,3 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma period till 64,1 miljarder kr. Tabell 4. Sveriges utrikeshandel med varor. Värde i miljarder kr Förändring i % Export 806,5 805,7 825,8 904,5 977, , , ,3 5 intra-eu(27) 465,9 468,6 480,5 531,1 573,4 651,0 697,6 717,1 3 extra-eu(27) 340,5 337,1 345,4 373,5 403,9 438,4 442,4 477,2 8 Import 662,7 656,7 679,3 739,2 833,8 939, , ,3 6 intra-eu(27) 469,8 472,9 497,5 540,2 595,0 660,1 738,9 754,3 3 extra-eu(27) 192,9 183,8 181,8 199,0 238,8 279,4 291,2 329,7 13 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Tabell 5. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 2008 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import kv08 4kv kv08 4kv ,8 2,9 Skogsvaror - 3,1 4,7-2,4 2,6 5,5-8,8-13,9-6,6 11,3 9,7 Mineralvaror 2,3 6,3-13,8-0,2 14,3-3,5-9,0-3,7 11,6 12,5 Kemivaror - 1,5 2,6-2,2-1,0 9,1 3,8-3,1 3,7 7,9 14,5 Energivaror - 6,5 18,1 11,2 17,3-2,7-1,4 10,0 8,0 47,3 41,7 Verkstadsvaror 5,3 1,4-17,1-0,6 14,3 1,2-17,2-0,2 11,2 18,6 Övriga varor 5,1 5,7-2,0 6,0 6,9 1,9-1,3 3,7 Totalt, volym 2,5 3,9-10,6 1,5 9,9 0,5-9,0 1,3 100,0 100,0 Totalt, värde 4,6 7,3-6,7 4,8 9,6 6,1-5,4 5,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB

13 Sida 11(37) 3.1 Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel Export Svensk export ökade med 5 procent i värde under EU:s värdeandel uppgick till 60,0 procent, en nedgång med 1,2 procentenheter jämfört med Exportandelarna ökade till Övriga Europa, Afrika och Asien men minskade till Amerika. Svensk export 2007 resp 2008 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland ,0 61,2 60,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 14,4 15,1 10,8 10,0 9,7 10,4 10,0 2,5 3,0 1,3 1,3 0,0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för energivaror och övriga varor. Verkstads- och skogsvaror minskade sina andelar. Exportandelen för kemivaror inkl. läkemedel, liksom mineralvaror, var i stort sett konstant. Svensk export 2007 resp 2008 Exportandelar fördelade på varuområden ,0 50,0 49,3 47,3 Procentandel 40,0 30,0 20,0 10,0 11,3 11,5 11,3 11,7 10,8 11,6 5,5 7,9 10,7 11,2 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

14 Sida 12(37) Import Den svenska importen ökade med 6 procent i värde under EU:s värdeandel av importen minskade med två procentenheter, och låg på 69,7 procent. Importen från Övriga Europa och Afrika ökade medan övriga regioner minskade eller var oförändrad som andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 2007 resp 2008 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland ,0 71,7 69,7 70,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 13,3 14,9 0,5 0,8 4,9 4,9 9,3 9,3 0,3 0,4 0,0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden visade en kraftigt ökad importandel för energivaror. Mineralvaror och verkstad minskade relativt starkt mellan åren medan importandelen för skog och övriga varor visade en svag nedgång. Kemi var oförändrad. Svensk import 2007 resp 2008 Importandelar fördelade på varuområden ,0 44,3 41,7 40,0 Procentandel 30,0 20,0 11,3 9,7 12,1 12,5 11,1 14,5 18,1 18,6 10,0 3,1 2,9 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

15 Sida 13(37) Sveriges nettoexport av varor går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) var mycket positiv under 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med Under senare år har andelen sjunkit. Nettoexporten uppgick 2008 till 3,7 procent av BNP. 8,0 Sveriges handelsbalans % av BNP 7,0 6,0 5,0 4,0 Procent 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Internhandeln med EU gav under 2008 ett exportunderskott på 40,6 miljarder. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EUland, överskattar statistiken för import från EU efter 1994 den faktiska importen. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport Mdr SEK 200,0 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150,0 100,0 50,0 0,0-50,

16 Sida 14(37) Verkstadsvaror ökar men energivaror och övriga varor drar ner värdet på nettoexportintäkterna De traditionella exportvarorna ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Det största exportvaruområdet är verkstadsvaror inkl. bilar och bildelar som under 2008 svarade för nettointäkter på 111,5 miljarder kr. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade för en nettoexport på 97,8 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar svarade jämförelsevis för 26,1 miljarder mindre än nettoexportintäkterna från skogssektorn, dvs. 71,7 miljarder kr. Elektro- och telekomvaror nettoimporterades för 2,7 miljarder under Nettoexporten av läkemedel minskade med 2,3 miljarder jämfört med förra året. Sveriges nettoexport 2007 och 2008 Fördelning på varuområden Mdr SEK ,0 100,0 80,0 97,8 96,3 105,7 111,5 60,0 40,0 20,0 28,6 15,2 8,5 1,9 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0-51,7-64,1 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -64,0-68,8 Övrigt Tabell 6. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr Skogsvaror 74,6 85,6 88,7 88,5 86,3 85,5 87,6 94,6 96,3 97,8 Mineralvaror 11,1 11,6 14,0 15,4 14,5 15,8 21,2 22,9 15,2 28,6 Järn och stål 12,2 14,4 16,2 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 20,7 23,3 Kemivaror 3,4 8,2 13,8 16,9 21,1 20,0 15,0 20,5 8,5 1,9 Läkemedel 21,0 23,4 28,0 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,5 32,2 Energivaror - 17,9-33,9-31,1-33,1-36,9-34,4-45,9-53,1-51,7-64,1 Verkstadsvaror 105,2 102,6 93,7 112,0 111,2 124,5 113,2 121,3 105,7 111,5 Maskiner 39,3 41,3 44,7 49,4 52,7 57,0 54,9 64,6 73,0 72,2 Elektrovaror, telekom 37,0 36,2 5,3 17,5 11,2 13,6 12,9 5,7-9,4-2,7 Vägfordon 28,2 26,1 39,4 35,9 41,0 48,1 43,0 44,5 41,9 39,8 Övriga varor - 42,2-44,3-46,5-45,1-45,6-46,1-52,7-56,8-64,0-68,8 Livsmedel - 21,8-20,7-22,8-24,8-25,5-26,4-28,0-32,4-36,3-40,0 TOTAL 134,3 129,8 132,5 154,6 150,5 165,3 138,2 149,4 109,9 106,9

17 Sida 15(37) Nettoexporten av personbilar gick ner med 5,3 miljarder Under helåret 2008 gav svensk bilindustri ett exportöverskott på 14,9 miljarder kr vilket är 26 procent lägre än under Bilimporten gick under året ned med 19 procent och exporten med 21 procent. Exporten av personbilar utgör ca 4,6 procent av total svensk export och importen 3,7 procent av total import. Tabell 7. Sveriges export och import av personbilar m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,2 35,9 5,8 26,6 15,5-11, ,8 45,5 14,7 27,0 20,5-6, ,6 48,3 23,7 21,6 16,4-5, ,4 42,3 17,0 22,6 15,8-6, ,4 52,4 22,0 25,6 19,9-5, ,3 59,4 24,0 29,1 30,0 0, ,3 60,7 21,4 32,4 31,1-1, ,7 68,4 21,7 37,4 39,7 2, ,1 69,3 20,2 40,5 37,9-2, ,9 54,8 14,9 32,7 31,5-1,2 För handeln inom EU (27) utgjorde personbilar en nettoimport om 1,2 procent, 1,4 procentenheter mindre än Mdr SEK 80,0 Sveriges nettoexport av personbilar Import Export Netto 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,

18 Sida 16(37) Läkemedelsindustrins exportöverskott fortsätter att minska De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel utgjorde läkemedelsexporten 5,0 procent av värdet av den totala svenska exporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under året ett överskott på 32,2 miljarder kr, en nedgång med 2,3 miljarder jämfört med USA svarade för en nettominskning på 2,3 miljarder kr. Den svenska nettoexporten till USA av läkemedel under 2007, på 9,4 miljarder kr, minskade under 2008 till 7,1 miljarder kr. Tabell 8. Sveriges export och import av läkemedel m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto ,5 12,7 20,8 20,7 9,3 11, ,9 13,9 22,0 20,3 9,7 10, ,2 16,5 26,6 24,9 13,1 11, ,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10, ,3 18,4 34,6 27,7 14,5 13, ,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9, ,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10, ,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12, ,3 24,8 34,5 34,4 20,7 13, ,8 27,6 32,2 34,3 22,3 12,0 Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel till EU (27) uppgick under 2008 till 34,3 miljarder kr. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 16 procent, Tyskland för 12 procent, Frankrike för 10 procent, Belgien för 7 procent, Norge, Spanien och Storbritannien för 5 procent vardera av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Sveriges nettoexport av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK Export Import Netto 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,

19 Sida 17(37) 3.2 Varuhandel med länder på den inre marknaden Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer uppgick under 2008 till 60,0 procent, eller 717,1 miljarder kr, av den totala exporten på 1 194,3 miljarder kr, 1,2 procentenheter lägre än Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 375,6 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för drygt hälften (52 %) av utförseln till EU. Procent 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Svensk utförsel till EU(27) 2007 resp 2008 Andelar av total utförsel till EU Andel 2007 Andel ,0 Malta Luxemburg Bulgarien Slovenien Cypern Slovakien Rumänien Lettland Litauen Ungern Grekland Irland Portugal Tjeckien Estland Österrike Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Storbritannien Danmark Tyskland Den svenska utförseln ökade i värde till majoriteten av mottagarländer inom EU under Svensk utförsel till EU(27) 2007 resp 2008 Värde för resp land 140 Värde 2007 Värde Mdr SEK Malta Luxemburg Bulgarien Slovenien Cypern Slovakien Rumänien Lettland Litauen Ungern Grekland Irland Portugal Tjeckien Estland Österrike Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Nederländer Finland Storbritannien Danmark Tyskland

20 Sida 18(37) Tabell 9. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 2008 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2007 Tyskland 123,9 10,4 4 Danmark 88,3 7,4 5 Storbritannien 87,6 7,3 7 Finland 75,8 6,3 6 Nederländerna 60,8 5,1 6 Frankrike 58,4 4,9 2 Belgien 52,5 4,4 0 Italien 37,2 3,1 3 Polen 29,9 2,5 7 Spanien 27,6 2,3-16 Österrike 12,0 1,0 4 Estland 8,9 0,7-8 Tjeckien 7,8 0,7 1 Portugal 6,5 0,5 9 Irland 6,2 0,5 0 Grekland 5,5 0,5 3 Litauen 5,0 0,4-5 Ungern 5,0 0,4-41 Lettland 3,8 0,3-15 Rumänien 3,0 0,3 10 Slovakien 2,4 0,2 11 Cypern 1,7 0,1 181 Slovenien 1,4 0,1-6 Bulgarien 1,3 0,1-6 Luxemburg 0,7 0,1-4 Malta 0,3 0,0 5 Ospecificerat inom EU 3,6 0,3-12 EU (27) Totalt 717,1 60,0 3 Norge 113,5 9,5 9,5 Liechtenstein 0,0 0,0-74 Island 4,0 0,3-16 EES/EFTA-länder 117,5 9,8 4,8 Schweiz 11,0 0,9 7 EFTA-land 11,0 0,9 7 Övriga länder 348,7 29,2 8,9 Export Totalt 1 194,3 100,0 5 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 2008 Övriga 29,2% EFTA 0,9% EU/EES 69,9%

21 Sida 19(37) Införsel Svensk införsel från EU svarade under 2008 för 69,7 procent, eller 757,7 miljarder kr, av den totala importen på 1 187,3 miljarder kr. Detta var 2,0 procentenheter lägre än Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de fyra EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder uppgick år 2008 till 426,2 miljarder kr. Tillsammans svarade de för 46 procent av införseln från EU. 30,0 Svensk införsel från EU(27) 2007 resp 2008 Andelar av total införsel från EU Andel 2007 Andel 2008 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Grekland Slovenien Portugal Slovakien Luxemburg Lettland Litauen Ungern Estland Irland Österrike Tjeckien Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländ Storbritan Danmark Tyskland Införseln ökade i värde från 14 av EU-länderna. Införseln från Danmark, Polen, Frankrike och Nederländerna ökade mest i värde. Danmark är det näst största leverantörslandet inom EU för svensk import. 200 Svensk införsel från EU(27) 2007 resp 2008 Värde för resp avsändningsland Värde 2007 Värde 2008 Miljoner kr Malta Cypern Bulgarien Rumänien Grekland Slovenien Portugal Slovakien Luxemburg Lettland Litauen Ungern Estland Irland Österrike Tjeckien Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederlände Storbritannien Danmark Tyskland

22 Sida 20(37) Tabell 10. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 2008 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2007 Tyskland 190,7 17,5 1 Danmark 102,4 9,4 9 Storbritannien 68,4 6,3-9 Nederländerna 64,7 5,9 3 Finland 62,4 5,7-2 Frankrike 54,4 5,0 7 Belgien 42,4 3,9-1 Italien 37,4 3,4 3 Polen 35,8 3,3 20 Spanien 14,6 1,3 0 Tjeckien 14,2 1,3 16 Österrike 11,9 1,1 7 Irland 11,3 1,0-9 Estland 7,8 0,7-2 Ungern 7,7 0,7 6 Litauen 6,5 0,6 37 Lettland 5,7 0,5 11 Luxemburg 5,1 0,5-3 Slovakien 4,4 0,4 8 Portugal 4,3 0,4-2 Slovenien 1,6 0,1-6 Grekland 1,6 0,1-18 Rumänien 1,5 0,1 5 Bulgarien 0,6 0,1-7 Cypern 0,1 0,0-2 Malta 0,0 0,0-4 Ospecificerat inom EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 757,7 69,7 3 Norge 97,2 8,9 10 Liechtenstein 0,2 0,0-17 Island 0,3 0,0 10 EES/EFTA-länder 97,7 9,0 10 Schweiz 9,2 0,8 3 EFTA-land 9,2 0,8 3 Övriga länder 222,7 20,5 15 Import Totalt 1 087,3 100,0 6 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 2008 EFTA 0,8% Övriga 20,5% EU/EES 78,7%

23 Sida 21(37) 3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för ca 40 procent av det totala exportvärdet och ca 30 procent av värdet av den totala importen 3 under Både exportandelen och importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2008 EU(27) 60,0% Ospec 0,3% Oceanien m fl 1,3% Asien 10,4% Amerika 10,0% Afrika 3,0% Övriga Europa 15,1% Övriga Europa stod för 15,1 procent av den totala svenska exporten. I denna grupp var Norge den största mottagarland med 9,5 procent av exportvärdet. Andelen för Ryssland var 2,4 procent. Schweiz och Turkiet svarade för 0,9 resp. 1,1 procent. Exportvärdet till Norge ökade med 6 procent och till Ryssland med 27 procent under Exporten till Schweiz och Turkiet ökade med 7 respektive 32 procent i värde. Tabell 11. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Övriga Europa 118,8 137,3 14,2 15,0 16 varav: Island 4,7 4,0 0,4 0,3-16 Norge 107,3 113,5 9,4 9,5 6 Ryssland 22,7 28,9 2,0 2,4 27 Schweiz 10,2 11,0 0,9 0,9 7 Turkiet 9,6 12,6 0,8 1,1 32 Ukraina 4,8 4,4 0,4 0,4-7 3 Import enligt avsändningsland.

24 Sida 22(37) Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Sedan den ryska ekonomiska krisen 1999 har Sveriges export till Ryssland ökat med 600 procent i värde. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter krisen har ökningstakten också under senare år varit påtaglig. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och Milj SEK Sveriges export till Ryssland Helår Exporten till Amerika domineras fortfarande av USA som mottagarland men USA är nu vår femte största exportmarknad efter Tyskland, Norge, Storbritannien och Danmark. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007, och fortsatte att minska med 9 procent under Exporten till Kanada ökade däremot marginellt i värde med 1 procent. Exporten till Central- och Sydamerika ökade med 14 procent, varav exporten till Brasilien steg med 18 procent. Mexiko ökade med 21 procent. Tabell 12. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % Nordamerika 98,5 91,1 8,7 7,6-8 varav: Kanada 11,0 11,1 1,0 0,9 1 USA 86,5 78,6 7,6 6,6-9 Central- och Sydamerika 24,5 28,0 2,2 2,3 14 varav: Argentina 1,4 1,4 0,1 0,1 0 Brasilien 7,9 9,4 0,7 0,8 18 Chile 2,0 2,6 0,2 0,2 30 Mexico 4,9 6,0 0,4 0,5 21 Peru 1,0 1,2 0,1 0,1 23 Venezuela 1,2 1,3 0,1 0,1 2 Totalt 123,0 119,0 10,8 10,0-3

25 Sida 23(37) De största enskilda asiatiska mottagarländerna för svensk export var under 2008, Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Sydkorea, Singapore och Förenade Arabemiraten. Efter den finansiella krisen i Sydostasien skedde en ökning av den svenska exporten till regionen. Sedan 2001 har utvecklingen av svensk export till hela Asien varit svagt fluktuerande. För 2003 minskade exportvärdet med 7 procent, följt av en uppgång med 7 procent under Exportutvecklingen blev återigen svag för 2005, med en ökning på endast 2 procent i värde. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 procent medan exporten för 2007 var oförändrad ökade exporten igen med 13 procent i värde. SEK Mdr 140,0 Sveriges varuhandel med Asien Export Import 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Tabell 13. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd ring i % När- och Mellanöstern 23,8 31,2 2,1 2,6 31 varav: Förenade Arabemiraten 4,6 5,6 0,4 0,5 21 Iran 2,3 4,6 0,2 0,4 97 Israel 2,5 3,4 0,2 0,3 39 Saudiarabien 7,8 9,4 0,7 0,8 20 Övriga Asien 86,6 93,1 7,6 7,8 8 varav: Hongkong 3,9 3,2 0,3 0,3-17 Indien 10,7 12,6 0,9 1,1 18 Indonesien 4,3 4,9 0,4 0,4 14 Japan 14,0 13,2 1,2 1,1-6 Kina 22,2 25,9 1,9 2,2 17 Malaysia 3,7 3,5 0,3 0,3-7 Singapore 6,4 7,3 0,6 0,6 13 Sydkorea 7,0 7,5 0,6 0,6 7 Taiwan 3,1 2,8 0,3 0,2-8 Thailand 2,3 3,0 0,2 0,3 30 Totalt 110,4 124,3 9,7 10,4 13

26 Sida 24(37) Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2008 EU(27) 69,7% Oceanien m fl 0,4% Asien 9,3% Amerika 4,9% Afrika 0,8% Övriga Europa 14,9% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 14,9 procent av Sveriges import under I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 18 procent. Norge var vår största leverantör med ett importvärde på 8,9 procent av den totala importen. Importen ökade kraftigt från både Ryssland och Ukraina, med 51 procent respektive 44 procent. Importen från Schweiz var i stort sett oförändrad. Från Turkiet ökade importen med 8 procent. Tabell 14. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde Övriga Europa 136,9 162,2 13,3 14, varav Norge 88,0 97,2 8,5 8, ,7 93,2 Ryssland 29,8 44,9 2,9 4, ,6 47,7 Schweiz 9,0 9,2 0,9 0,8 3 8,5 8,8 Turkiet 7,3 8,0 0,7 0,7 8 7,4 8,0 Ukraina 0,5 0,7 0,0 0,1 44 0,6 0,7 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. USA är det största leverantörslandet till Sverige från den amerikanska kontinenten. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000-talet. Mellan 2000 och 2004 hade värdet av importen minskat med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och planat ut. Under 2008 ökade den svenska importen från USA med 5 procent vilket resulterade i att 2008 års import var 28 procent lägre än den under toppåret 2000.

27 Sida 25(37) Sveriges varuhandel med USA SEK Mdr 120,0 Varuexport Varuimport 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Tabell 15. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde Nordamerika 35,5 37,0 3,4 3, varav Kanada 3,5 3,3 0,3 0,3-4 3,6 3,7 USA 32,0 33,7 3,1 3,1 5 32,0 34,5 Central- och Sydamerika 14,5 16,7 1,4 1, varav Brasilien 4,7 5,3 0,5 0,5 14 4,8 5,3 Chile 3,5 3,2 0,3 0,3-9 3,6 3,3 Mexico 0,5 0,8 0,1 0,1 49 0,8 1,2 Peru 0,6 1,2 0,1 0,1 99 0,6 1,2 Venezuela 2,7 4,0 0,3 0,4 47 2,8 4,0 Totalt 50,0 53,7 4,9 4, Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Kina är fortsatt den största enskilda källan i Asien för svensk import men även Japan, Sydkorea, Hongkong, Taiwan och Indien är stora leverantörer. Importen från Kina ökade med 3 procent jämfört med Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. Importvärdet från Asien ökade med 5 procent under Den svenska importen ökade i värde från flera av de större leverantörsländerna. Från Japan ökade importen med 1 procent medan importen från Kina och Indien ökade med 3 respektive 20 procent. Även importen från Sydkorea ökade med 20 procent i värde och från Taiwan med 17 procent.

28 Sida 26(37) Tabell 13. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde När- och Mellanöstern 2,9 2,6 0,3 0, varav Azerbajdzjan 2 0,0 0,5 0,0 0,0 >1000 0,0 0,4 Iran 1,0 0,1 0,1 0,0-91 1,0 0,1 Israel 1,0 1,1 0,1 0,1 5 1,0 1,1 Saudiarabien 0,6 0,4 0,1 0,0-32 0,6 0,4 Övriga Asien 92,8 98,0 9,0 9, varav Bangladesh 1,3 1,4 0,1 0,1 8 1,4 1,5 Hongkong 8,6 8,5 0,8 0,8-1 3,1 2,8 Indien 4,0 4,8 0,4 0,4 20 4,2 5,0 Japan 17,7 17,8 1,7 1,6 1 20,3 20,0 Kazakstan 2 0,5 1,3 0,1 0, ,4 1,9 Kina 35,7 36,8 3,5 3,4 3 43,6 45,8 Malaysia 3,6 3,4 0,3 0,3-5 4,0 3,9 Singapore 1,1 1,2 0,1 0,1 2 0,9 0,8 Sydkorea 7,4 8,9 0,7 0,8 20 8,3 8,7 Taiwan 5,0 5,9 0,5 0,5 17 5,5 6,4 Thailand 3,9 3,8 0,4 0,3-2 4,4 4,5 Vietnam 1,5 1,6 0,1 0,1 8 1,7 1,8 Totalt 95,7 100,6 9,3 9, Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 2 Den höga värdeökningen för Azerbajdzjan och Kazakstan beror på att importen är så låg att även en mycket liten ökning i absoluta termer utgör en stor ökning procentuellt sett.

29 Sida 27(37) 4 Tjänstehandeln Handeln med tjänster 4 gav under 2008 ett överskott på 115,6 miljarder kr, en förbättring med 8,7 miljarder jämfört med Sedan 2001 har tjänstehandeln förbättrats kraftigt. Resevalutanettots tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade, förutom för 2004 då underskottet ökade tillfälligt igen. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca miljarder kr sedan minskade handelsnettot för transporttjänster med 0,2 miljarder kr till 23,2 miljarder. Exporten av övriga tjänster fortsätter att öka kraftigt. Under 2004 var resevalutaunderskottet 29,1 miljarder kr, en försämring med drygt fem miljarder jämfört med året innan. Under minskade underskotten med drygt 11 miljarder. För 2007 var resevalutaunderskottet 13,1 miljarder, en förbättring med 4,6 miljarder jämfört med året innan ökade underskottet igen, till 18,0 miljarder, en försämring med 4,9 miljarder. Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 110,3 miljarder kr under Kommunikationstjänster, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/infotjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, kultur och offentliga tjänster gav alla nettoinflöden på tillsammans 66,5 miljarder kr. Övriga tjänster 2007 och 2008, netto Mdr SEK ,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster 4 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor (resevaluta) och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur m.m.

30 Sida 28(37) Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 40 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster för Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster. Tabell 14. Sveriges tjänstehandel, netto, Miljarder kr Transporter 9,2 10,6 12,6 16,0 17,8 23,1 22,5 20,0 23,4 23,2 frakt av varor 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran - 1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt - 3,8-5,2-5,2-4,1 Resevaluta - 32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,2-17,7-13,1-18,0 Övriga tjänster 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,5 72,8 96,6 110,3 Total tjänstehandel, netto - 9,1-13,6-5,1 6,1 17,2 43,1 57,9 75,0 106,9 115,6 Källa: SCB Tabell 15. Sveriges tjänsteexport Miljarder kr Transporter 40,0 44,0 49,2 50,0 54,2 60,1 65,5 67,8 75,1 82,8 frakt av varor 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,5 6,1 8,1 9,6 övrigt 5,3 5,6 6,4 6,6 Resevaluta 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,3 67,1 81,1 82,3 Övriga tjänster 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,2 231,2 274,0 307,7 Total tjänsteexport 183,0 211,5 244,4 246,5 248,1 285,9 322,1 366,1 430,2 472,8 Källa: SCB Tabell 16. Sveriges tjänsteimport Miljarder kr Transporter 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 51,7 59,6 frakt av varor 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 7,5 8,3 10,3 8,9 övrigt 9,1 10,8 11,6 11,1 Resevaluta 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,8 94,2 77,0 Övriga tjänster 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 158,4 177,4 197,3 Total tjänsteimport 192,1 225,1 249,5 240,4 230,9 242,9 264,2 291,1 323,3 357,2 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

31 Sida 29(37) Tabell 17. Specifikation av Sveriges Tjänstehandel, Mdr kr Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Export Transporter 22,1 21,6 20,5 18,6 21,8 19,4 18,5 15,4 19,3 82,8 75,1 Resor 19,8 24,8 19,7 18,0 17,9 22,8 22,1 18,4 16,7 82,3 81,1 Kommunikation 4,0 3,8 3,5 3,2 3,0 3,4 2,8 2,8 2,9 14,4 12,0 Byggtjänster 2,5 1,9 1,7 1,8 2,3 1,4 1,8 1,4 1,2 7,9 6,9 Försäkringar 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 1,7 1,5 1,6 1,7 6,7 6,3 Finansiella tjänster 2,9 2,5 2,8 3,1 3,8 2,9 3,1 2,7 3,4 11,3 12,5 Data- och informationstjänster 16,2 12,0 11,5 11,0 13,3 10,3 10,1 10,2 7,6 50,7 43,9 Licenser/royalties 8,9 7,1 8,9 7,4 9,0 6,7 9,9 6,4 7,6 32,3 32,0 Övriga affärstjänster 47,5 40,5 45,9 43,3 43,5 37,1 37,0 37,0 37,6 177,1 154,5 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,8 0,8 1,1 0,6 0,5 0,5 0,7 0,5 0,5 3,3 2,2 Offentliga tjänster 1,1 0,9 1,1 0,9 1,0 0,8 0,9 0,9 0,9 4,0 3,6 Totalt 127,5 117,5 118,2 109,6 117,5 107,2 108,3 97,2 99,4 472,8 430,2 Import Transporter 16,0 16,0 13,3 14,3 13,8 13,7 12,7 11,4 12,9 59,6 51,7 Resor 23,3 27,4 25,0 24,7 23,9 25,4 23,9 21,1 21,1 100,3 94,2 Kommunikation 3,7 3,5 3,6 3,1 3,3 3,5 3,0 3,0 3,3 13,9 12,9 Byggtjänster 1,9 1,5 1,7 1,6 1,8 1,3 1,5 1,0 1,2 6,6 5,6 Försäkringar 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,8 0,5 0,7 0,4 3,1 2,5 Finansiella tjänster 1,2 1,3 1,3 1,5 2,3 1,5 1,3 1,4 2,1 5,3 6,4 Data- och informationstjänster 6,4 4,9 5,4 4,8 5,9 4,6 4,7 5,2 5,3 21,5 20,4 Licenser/royalties 3,5 3,0 3,4 3,3 3,7 3,1 2,8 2,5 3,4 13,1 12,2 Övriga affärstjänster 39,8 30,1 30,5 30,0 33,4 27,9 28,5 25,0 28,2 130,4 114,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,5 0,5 0,4 0,3 0,5 0,4 0,5 0,3 2,0 1,8 Offentliga tjänster 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 1,3 0,9 Totalt 97,5 89,4 85,7 84,7 89,2 82,5 79,6 72,0 78,5 357,2 323,3 Netto Transporter 6,2 5,6 7,2 4,3 8,0 5,7 5,7 4,0 6,4 23,2 23,4 Resor -3,5-2,6-5,3-6,6-6,0-2,6-1,8-2,7-4,4-18,0-13,1 Kommunikation 0,3 0,3-0,1 0,1-0,4-0,1-0,2-0,2-0,3 0,5-0,9 Byggtjänster 0,7 0,4 0,0 0,2 0,4 0,2 0,3 0,4 0,0 1,3 1,3 Försäkringar 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 0,9 1,2 3,6 3,8 Finansiella tjänster 1,7 1,3 1,5 1,6 1,5 1,4 1,8 1,4 1,3 6,0 6,1 Data- och informationstjänster 9,8 7,1 6,1 6,2 7,4 5,7 5,4 5,0 2,3 29,1 23,5 Licenser/royalties 5,4 4,1 5,5 4,2 5,3 3,6 7,0 3,9 4,2 19,2 19,8 Övriga affärstjänster 7,6 10,4 15,4 13,3 10,1 9,2 8,5 12,0 9,4 46,7 39,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,2 0,3 0,6 0,2 0,1 0,0 0,3 0,0 0,2 1,2 0,5 Offentliga tjänster 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 0,7 0,6 2,6 2,6 Totalt 29,9 28,1 32,5 25,0 28,2 24,7 28,8 25,3 20,9 115,6 106,9 Källa: SCB

32 Sida 30(37) 5 Direktinvesteringar 5.1 Direktinvesteringar gav ett nettoinflöde Direktinvesteringar i utlandet gav ett utflöde på 265,1 miljarder kr under Utländska investeringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 266,5 miljarder, varför nettot av direktinvesteringar gav inflöden på 1,4 miljarder kr. Tabell 18. In- och utflöden av direktinvesteringar Mdr kr Inflöde Utflöde Nettoflöde ,0-181,2 322, ,7-375,3-160, ,7-76,0 36, ,5-103,2 16, ,2-170,7-130, ,0-155,2-74, ,1-195,9-121, ,4-152,7 24, ,2-255,5-106, ,5-265,1 1,4 Källa: SCB Mdr SEK 600,0 Utveckling av direktinvesteringar ,0 400,0 Inflöde Utflöde Nettoflöde 300,0 200,0 100,0 0,0-100,0-200,0-300,0-400,0-500, Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Under 2008 var det främst investeringar från de tre EU-länderna Frankrike, Tyskland och Luxemburg som bidrog till ett starkt nettoresultat. Detta kan delvis förklaras av franska Pernod Richards köp av aktier i Vin & Sprit och tyska Volkswagen AGs köp av aktier i Scania AB. Svenska investeringar i utlandet skedde under 2008 främst i Belgien och USA. Även 2007 skedde stora nettoinvesteringar i USA. I Belgien däremot var desinvesteringarna betydligt större än investeringarna under samma år.

33 Sida 31(37) Tabell 19. Utländska direktinvesteringar i Sverige , landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direkta investeringar i Sverige Eget kapital Långfristiga lån mm Kortfristiga lån mm Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i Sverige, totalt Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU EU Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Övriga Europa Norge Schweiz Ryssland Turkiet Island Övriga Nord- och central Amerika Kanada USA Mexiko Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Chile Övriga Asien Kina Hong Kong Saudiarabien Indien Indonesien Japan Singapore Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien Australien Nya Zeeland Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1. Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2. Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2008

34 Sida 32(37) Tabell 20. Svenska direktinvesteringar i utlandet , landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Direkta investeringar i utlandet Eget kapital Långfristiga lån mm Kortfristiga lån mm Återinvesterade vinstmedel Direkta investeringar i utlandet, totalt Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder OECD EU EU Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Övriga Europa Norge Schweiz Ryssland Turkiet Island Övriga Nord- och central Amerika Kanada USA Mexiko Övriga Sydamerika Argentina Brasilien Chile Övriga Asien Kina Hong Kong Saudiarabien Indien Indonesien Japan Singapore Övriga Afrika Sydafrika Övriga Oceanien Australien Nya Zeeland Övriga Ej landfördelade Återinvesterade vinstmedel Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2008

35 Sida 33(37) 5.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till miljarder kr, enligt SCB:s senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen verkstads- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Under 2006 ökade de utländska tillgångarna i Sverige främst inom tillverkningsföretag och inom varuhandel. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Storbritannien, Nederländerna och USA. Företag inom EU ägde 68 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 21. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade, miljarder kr Storbritannien Nederländerna USA Luxemburg Finland Norge Tyskland Belgien Danmark Frankrike Schweiz Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (Januari 2009)

36 Sida 34(37) Belgien var det land med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2007 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 56 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på nionde plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 27 procent av BNP. Tabell 22. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2007 i resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Belgien Nederländerna Irland Ungern Schweiz Island Luxemburg Tjeckien Sverige Nya Zeeland Slovakien Portugal Storbritannien Danmark Frankrike Spanien Kanada Finland Polen Australien Österrike Mexiko Norge Turkiet Tyskland Italien Grekland USA Sydkorea Japan OECD Totalt Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (24 feb. 2009) och OECD in Figures Genomsnittlig valutakurs för 2007: 1 USD=6,7588 SEK.

37 Sida 35(37) 5.3 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2007 till miljarder kr. En stor del av tillgångarna i utlandet finns liksom tidigare år inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 15 procent av tillgångarna fanns i USA, 12 procent i Finland och 65 procent i EU. Tabell 23. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade, miljarder kr USA Finland Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Norge Luxemburg Belgien Frankrike Ryssland Spanien Estland Italien Polen Schweiz Kanada Brasilien Kina Australien Litauen Mexiko Österrike Japan Sydkorea Lettland Tjeckien Sydafrika Malaysia Ungern Portugal Irland Turkiet Övriga länder Totalt OECD EU Norden Asien Baltiska länder Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (Januari 2009)

38 Sida 36(37) Luxemburg, Schweiz, Belgien, Island och Nederländerna var de länder med direktinvesteringstillgångar i utlandet på över 100 procent av BNP under USA var det land som i absoluta tal hade de största tillgångarna i utlandet, miljarder kr. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick 2005 till 68 procent av BNP, vilket placerade Sverige på sjätte plats. OECD-ländernas samlade direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till 32 procent av OECD:s totala BNP. Tabell 24. Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2007 för resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Luxemburg Schweiz Belgien Island Nederländerna Sverige Storbritannien Irland Frankrike Danmark Finland Spanien Tyskland Kanada Norge Österrike Australien Portugal Italien USA Ungern Japan Nya Zeeland Grekland Sydkorea Mexiko Tjeckien Turkiet Polen Slovakien OECD Totalt Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (24 feb. 2009) och OECD in Figures Genomsnittlig valutakurs för 2007: 1 USD=6,7588 SEK.