Verksamhetsberättelse VB 2014 för Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Transkript

1

2 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: /2014 Sid 1 (64) Handläggare Cornelia Schroeder Telefon: Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2014 för Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande: 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Stadsdelsnämnden begär ombudgetering med 2,5 miljoner kronor för parkinvesteringsmedel. 3. Stadsdelsnämnden godkänner redovisning av internkontrollstatus bilaga Stadsdelsnämnden godkänner redovisning av ytterstadsmedel bilaga Stadsdelsnämnden godkänner redovisning av uppföljning av verksamheten äldreomsorg 2014 bilaga Stadsdelsnämnden godkänner förskolans kvalitetsredovisning 2014 bilaga Beloppsgränsen för poster som har periodiserats manuellt fastställs till kronor per tillfälle. 8. Nämnden beslutar att ackumulerat netto 9,8 miljoner kronor avseende resultatenheterna överförs till Christina Heglert tf Stadsdelsdirektör Anna Larsson tf administrativ chef Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Ärendets beredning Verksamhetsberättelsen har tagits fram av Strategiska staben i samarbete med övriga avdelningar.

3 Sid 2 (64) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Invånare i Stockholm är självförsörjande Stockholms livsmiljö är hållbar Det byggs många bostäder i Stockholm Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Budgeten är i balans Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva...58 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Redovisning av internkontroll 2014 Bilaga 2: UB 031 Bilaga 3: Blankettsett till SLK Bilaga 4: UH018 Bilaga 5: Utgår Bilaga 6: Resultaträkning UH016 Bilaga 7: Ekonomiskt bistånd Bilaga 8: Ytterstadsmedel Bilaga 9: Uppföljning av verksamheter Äldreomsorg 2014 Bilaga 10: Kvalitetsredovisning Förskola

4 Sid 3 (64) Sammanfattande analys Nämnden har under året arbetat med utgångspunkt i verksamhetsplanen och strävat mot vår vision om att "Vi gör skillnad för människan i vardagen". Det har inneburit en rad insatser och aktiviteter vilka beskrivs i verksamhetsberättelsen. Nämndens bedömer att majoriteten av nämndmålen är uppnådda under året, liksom merparten av årsmålen för indikatorerna samt genomförda aktiviteter. För att bidra till kommunfullmäktiges inriktningsmål "Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök" har nämnden under året bland annat gjort följande: Dialog har förts med Spånga Företagarförening, Stockholm Lunda Företagsgrupp, Järvaandans näringslivsgrupp, FastPartner och direkt med enskilda företagare. Förvaltningen ingår i en säkerhetsgrupp på initiativ av företagarna i Tensta Centrum. Enheten för ekonomiskt bistånd har minskat antalet hushåll i behov av självförsörjning, genom att bland annat arbeta aktivt med arbetsplan/förändringsplan och täta uppföljningar. Andelen hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd är preliminärt 927 stycken. Projektet Snabbspår till försörjning som är ett förvaltningsövergripande arbete som bedrivs tillsammans med jobbtorg och arbetsförmedling, där förvaltningen erbjuder ett års anställning i syfte att individerna får arbetslivserfarenhet, samt är självförsörjande under anställningstiden. Under året har 51 individer fått anställning inom förvaltningen. Förvaltningen har erbjudit ett brett urval av aktiviteter under loven, exempelvis sommarfest i samband med skolavslutning, utomhusvisning med storbilds-tv, musik, grillning, teater, kulturbesök, bad, träning och lägervistelse. Några fler barn är tidigare har åkt på kollo. Förvaltningen har erbjudit samtliga ungdomar i den aktuella ålderskategorin feriearbete. Totalt arbetade 836 ungdomar under treveckorsperioder i olika verksamheter. Under julferierna var 93 antal ungdomar i jobb. Förvaltningen har genomfört ett sommarblomsprogram i stadsdelen. Lunda Gravfält har med hjälp av feriearbetare haft möjlighet vårda fornminen. Upprustningen av parkstråket vid Hjulsta torg har slutförts och invigningen skedde i samband med parkernas dag i augusti. Förvaltningens trygghetsarbete har fortsatt fokus och det finns ett välorganiserat samarbete med andra huvudmän, stadsdelar och föreningar som verkar i området. Förvaltningen har i år varit en av tre aktörer inom områdena Tensta och Hjulsta som delar på årets trygghetspris genom Samverkansformen Södra och norra Järva Motiveringen bygger på det målmedvetna arbete som genomförs för att öka tryggheten i det offentliga rummet i Tensta och Hjulsta. Bland annat har nattvandringar har genomförts, grannsamverkan och grannstöd verkar i området och arbetet i Järva rent och snyggt har gett möjlighet för medborgarna att engagera sig i trygghets- och trivselskapande aktiviteter. För att bidra till kommunfullmäktiges inriktningsmål Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras har nämnden under året bland annat gjort följande: Två enheter har deltagit i Stockholm stads kvalitetsutmärkelse som ett led i att kvalitetsutveckla verksamheten. Flera medarbetare har utbildats och deltagit som examinatorer i samband med kvalitetutmärkelsen

5 Sid 4 (64) Förvaltningen deltog vid Goda exempelmässa med tre olika bidrag. De bidrag som visades upp var; arbetet med "Rondellen", Förskolans NTA arbete och Individ och familjeomsorgens projekt med SIG grupper åringar. Brukare och vårdnadshavare har informerats om vilka olika alternativ till utförare som finns och aktuell information om förvaltningens utförarenheter finns på Jämför service. Arbete med värdegrundsfrågor pågår på alla enheter inom avdelningen för äldre och funktionsnedsättning. Förvaltningen har erhållit utvecklingsmedel från äldreförvaltningen för att utveckla en öppen träffpunkt för äldre i centrala Spånga. Arbete pågår med att implementera kvalitetsledningssystemet och dess rutiner inom avdelningens enheter. Resultatet av 2013 års brukarundersökning har analyserats och handlingsplaner har upprättats foch genomarbetats ör de områden som fått mindre bra resultat. Arbetet med mål och resultatstyrning inom avdelning förskola har fortsatt för att säkerställa att förskolans verksamhet har utvecklats enligt läroplanens intentioner. Förskolorna har erbjudit föräldrar samverkan genom samtal med olika innehåll såsom information om verksamheten och det enskilda barnet, föräldramöten, föräldraråd, workshops och temakvällar. Förskolornas arbete med generellt föräldrastöd, ABC, har bidragit till en ökad samverkan. Förvaltningens kvinnofridsnätverk med representanter från verksamhetsområdena äldre och funktionshinder, individ- och familjeomsorg samt ekonomiskt bistånd leds från och med augusti av en relationsvåldssamordnare. För att bidra till kommunfullmäktiges inriktningsmål "Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva" har nämnden under året bland annat gjort följande: Nämnden prognostiserar ett överskott 0,1 mnkr mot budget efter resultatöverföring. Månatliga ekonomiska avstämningar har skett på enhetsnivå för att noggrant följa den ekonomiska utvecklingen. Eventuella avvikelser från budget har analyseras. Vid avvikelser har handlingsplaner tagits fram som följs upp efter en bestämd tid. Från och med 2014 har ett nytt ersättningssystem införts till stadens utförare av hemtjänst. Utförarverksamheterna får ersättning utifrån utförd tid och den ej utförda tiden ska avvikelserapporteras. Ersättningen är beräknad utifrån att 81% av den beställda tiden utförs. Mot bakgrund av detta har två biståndshandläggare fått uppdraget att under en period granska avvikelserapporteringen hos alla verksamma hemtjänstutförare i stadsdelen. Uppdraget fortsätter under hösten och förvaltningen samverkar med region Västerort för att ta fram en gemensam uppföljningsmetod och förhållningssätt att tillämpa vid de fortsatta uppföljningarna. Förvaltningen har under året höjt resultatet på medarbetarundersökningen till ett AMI på 83, vilket visar att förvaltningens medarbetare är nöjdast av alla medarbetare i Stockholm stads stadsdelar. Arbetet med sjukfrånvaron har prioriterats och skett såväl förebyggande som främjande och rehabiliterande. De preliminära siffrorna för december är 7,7 %

6 Sid 5 (64) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål genom att företagarna upplever stadsdelen som attraktiv att verka i och verksamheterna bedrivs utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Barn och unga skapar kultur, deltar i olika former av kollo och har roliga och utmanande fritidsaktiviteter. Park- och grönområden är rena och välskötta. Boende i området deltar i att skapa en trygg, trivsam och nytänkande stadsdel. Andelen hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet "Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa" genom att företagarna upplever stadsdelen som attraktiv att verka i. Nämnden lyssnar på näringslivets idéer, önskemål och synpunkter genom näringslivsrådet och deltagande i olika företagarföreningar. Nämnden utgör en länk mellan staden och det lokala näringslivet. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlad verksamhet i konkurrens 41,1 % 30,32 % 30 % 37 % 2014 Nämndmål: Företagarna upplever att Spånga-Tensta är en attraktiv stadsdel att verka i. Uppfylls helt Beskrivning Utifrån nämndens ansvarsområde medverkar nämnden till ett attraktivt företagarklimat genom samarbete med Stockholm Business region AB. Ett forum finns för samverkan mellan politiker, näringsliv, företagarföreningar och tjänstemän. Genom de upprättade kontakterna kan rapporter, remisser och liknande som stadsdelsnämnden har att besvara och som berör det lokala näringslivet tas upp. Detta arbete sker bl.a. genom att verka via näringslivsråd och företagarföreningar

7 Sid 6 (64) Förväntat resultat Företagen i stadsdelen upplever att det finns intresse för deras frågor och att det finns en vilja att etablera sig och verka i området. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att företagarna upplever att Spånga-Tensta är en attraktiv stadsdel att verka i. Näringslivsrådet har haft regelbundna träffar. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med företagsrepresentanter och det lokala näringslivet. Förvaltningen samarbetar aktivt med Stockholm Business Region i olika näringslivsfrågor. Det finns ett pågående samarbete med Rinkeby Nyföretagarcenter för att ge information om eget företagande. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Dialog med företagare i Spånga och Lunda företagsområde har skett via Spånga Företagarförening och Stockholm Lunda Företagsgrupp. Dialogen med företagarna i Tensta har i första hand skett igenom centrumägaren FastPartner men också direkt med enskilda företagare. Näringslivssamordnaren har deltagit i styrelsemöten och är adjungerad i Stockholm Lunda företagsgrupp. I Tensta och Hjulsta har dialogen också skett genom Järvaandans näringslivsgrupp. Till möten har också andra myndigheter och organisationer bjudits in. De olika forumen för dialog utgör en brygga mellan företagare, stadens politiker och tjänstemän samt även i förekommande fall andra myndigheter och organisationer. Under perioden har ett samarbete genomförts tillsammans med Spånga Företagareförening och Einar Mattsson Byggnads AB, där Spånga torg respektive Hjulsta torg har utsmyckats med ny julbelysning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Invånare i Stockholm är självförsörjande genom att arbeta för att sänka kostnaderna och minska antalet hushåll som är biståndsberoende. Samarbete sker med Jobbtorg och Arbetsförmedlingen för att hitta effektiva metoder att stödja hushållen till egen försörjning. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd 61 st 72 st 50 st 1600 st VB ,4 % 9,66 % 10,2 % 4,0 % VB ,61 % 6,03 % 6,1 % 2,0 % VB ,71 % 3,83 % 3,9 % 1,2 % VB

8 Sid 7 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period jämfört med samtliga vuxna invånare 2014 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska samverka med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden i syfte att främja samordning, utveckling och en effektiv uppföljning av stadens arbetsmarknadsåtgärder Förvaltningen har tillsammans med jobbtorg och arbetsförmedling skapat en gemensam handlingsplan för ett gemensamt uppdrag att få klienter i självförsörjning. Arbetsgrupp med representanter från de olika myndigheterna både på chefs- och medarbetarnivå har träffats, tagit fram handlingsplanen, arbetat tillsammans och följt upp arbetet i en mätgrupp. Mätgruppen har visat goda resultat. Kontaktpersoner är utsedda som representerar myndighet för tajtare samarbete. Medarbetare från ekonomiskt bistånd finns på jobbtorg och arbetsförmedling vissa dagar i veckan för gemensam planering och uppföljning. Dessutom har trepartssamtal hållits. Stadsdelsnämnderna ska intensifiera arbetet med att identifiera felaktiga utbetalningar samt mäta effekten av arbetet Arbetet har intensifierats under året genom utökade resurser. 70 utredningar/anmälningar har gjorts jämfört med 45 under kronor har återbetalats under året, vilket är en ökning med 35% jämfört med Nämndmål: Hushållen är självförsörjande Uppfylls helt Beskrivning Förvaltningen fortsätter att utveckla samarbetet med Jobbtorg, Jobbtorg Resurs, vårdgivare och Arbetsförmedlingen med fokus på arbetslinjen och minskat utanförskap. Metod utvecklingen för att stödja personer med långvarigt bidragsberoende på grund av sjukskrivning eller socialmedicinska skäl fortsätter med målet att de får ökade möjligheter till att nå självförsörjning eller att nå en mer hållbar försörjning. Bogruppen arbetar aktivt under året med de hushåll som har en bostadsproblematik. Familjer med osäkra bostadsförhållanden uppmärksammas särskilt under året. I samverkan med avdelningens beroendevård utökas arbetsmarknadsåtgärder i samarbete med arbetsförmedlingen, med syfte att ett ökat antal hushåll kan bli självförsörjande. Enheten arbetar i ett nära samarbete med enheten Fält och Fritid och informerar medborgaren om stadsdelens olika fritidsaktiviteter samt möjlighet all söka fritidspeng. För att motverka utanförskap och bidra till att introducera ungdomar i stadsdelen till arbetslivet kommer förvaltningen satsa på att erbjuda ungdomar i aktuell målgrupp

9 Sid 8 (64) feriearbeten under såväl sommar- som vinterferier. Förväntat resultat Antalet bidragstagare minskar och antalet personer som får arbete ökar. Långvariga ärenden förväntas minska. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedöminingen att arbetet som bedrivs bidrar till att hushållen blir självförsörjande. Antalet hushåll har minskat stadigt under året och målet om en minsking med 100 hushåll under året är uppnått. I januari uppbar 1107 hushåll ekonomiskt bistånd, i juni var siffran Den preliminära siffran för december är 927. Det är en minskning med 180 hushåll. Kostnadsutvecklingen har följt utvecklingen och har sjunkit från 9,4 mnkr per månad i januari, till 8,7 mnkr i juni och 8,0 mnkr per månad i december. Under året har enheten arbetat med följande insatser för att nå resultatet: När det gäller hushåll med boendeproblematik där målsättningen är att hitta långsiktiga och hållbara boendelösningar har arbetet fokuserats på c:a 70 hushåll. Metodutveckling och rutiner har setts över. Arbetsplaner är ett viktigt verktyg i klientmötet, samt med täta uppföljningar i varje klientärende. Gemensam mötesstruktur över enheten har tagits fram med tydlig dagordning och minskad mötestid för att frigöra tid till handläggning/myndighetsutövning. Samordnare har rekryterats som bland annat metodutvecklar och introducerar nyanställda. Samordnaren ansvarar också för att ta fram rutiner, att leda en rutingrupp samt uppdatera kvalitetsledningssystemet. En extern utbildningssatsning har påbörjats i augusti 2014 i praktisk utbildning om hur man arbetar med långvarigt bidragsberoende för att fokusera på förändringsarbete i allt klientarbete. En handlingsplan har tagits fram tillsammans med arbetsförmedling och jobbtorg i syfte att öka antal klienter i egen försörjning via arbete eller studier. Projekt Snabbspår till försörjning är ett förvaltningsövergripande arbete som bedrivs tillsammans med jobbtorg och arbetsförmedling. Förvaltningen erbjuder ett års anställning i syfte att klienten får arbetslivserfarenhet, samt är självförsörjande under anställningstiden. Under året har 51 individer fått anställning inom förvaltningen. Vad gäller klienter som har en sjukskrivning, bedrivs en särskild insats där en grupp socialsekreterare respektive bidragshandläggare arbetar med att utveckla arbetssätt och metoder kring att ansvara för hela ärendet. Gruppen har utökats och omfattar nu också arbete med unga vuxna, där målgruppen är klienter upp till 29 år. Bohandläggare arbetar nära socialsekreterare och ansvarar för boendefrågor då klient har en osäker boendesituation och vid alla boendeplaceringar

10 Sid 9 (64) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholms livsmiljö är hållbar genom ett medvetet och långsiktigt miljöarbete. Med utgångspunkt i nämndens Miljöhandlingsplan sker arbetet på bred front, bl.a genom miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, hållbar användning av mark och vatten, miljöeffektiv avfallshantering och sund inomhusmiljö. Förvaltningen har ingen resepolicy framtagen i enlighet med Stockholm stads miljöprogram Mot bakgrund av nya miljömål 2015 kommer förvaltningen att ta fram en resepolicy under Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel dubbdäck 13,33 % 20 % 15 % tas fram av nämnden/ styrelsen 2014 Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 21 % 15 % 20 % 20 % VB 2014 Vid inköp av livsmedel särskiljs inte alltid de ekologiska livsmedlen vilket innebär ett stort administrativt arbete att plocka ut de ekologiska livsmedlen från fakturor och särredovisa. Därför redovisas färre ekologiska livsmedel än vad som faktiskt köps in. Andel elbilar 6,67 % 6,67 % 9 % 9 % 2014 Andel miljöbilar i stadens bilflotta 92,86 % 86,67 % 100 % 100 % VB 2014 Under året har nämnden tagit beslut om specialfordon för en av de bilar som inte är klassad som miljöbil. Orsaken är att dt inte finns någon miljöklassad bil som uppfyller verksamhetens krav. Andel miljöbränslen i stadens etanoloch biogasfordon 76,14 % 70,67 % 100 % tas fram av nämnd/ styrelse VB 2014 Förvaltningen har informerat alla som har bilar att de ska tanka miljöbränsle. Eftersom det ibland är svårt att få tag på fordonsgas och endast vissa bensinstationer har detta är det svårt att endast tanka detta för de bilar som går på gas. Målet om 100% är därför nästintill omöjligt att uppnå. Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljöoch hälsofarliga ämnen inte ingår % tas fram av nämnd/sty relse 2014 Förvaltningen har deltagit i gemensamma upphandlingar, där har kraven ställts. Elanvändning per kvadratmeter 48, kwh/kv 33 kwh

11 Sid 10 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period kwh/kvm kwh/kvm m Den realtivt höga elanvändningen i förvaltningens lokaler visar tydligt att fastighetsbeståndet är ålderstiget vilket bland annat medför äldre och ineffektiv belysningsarmatur. Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 68,4 % 68,4 % 40 % 45% 2014 Nämndmål: Spånga-Tensta har en hållbar livsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Arbetet sker med utgångspunkt i förvaltningens miljöhandlingsplan. Förvaltningen informerar och utbildar medarbetare i hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan med utgångspunkt i miljöhandlingsplanen. Förvaltningen har miljövänliga bilar, använder ekologiska livsmedel och beaktar miljöaspekter vid upphandlingar. Förväntat resultat Verksamheterna minskar sin klimatpåverkan Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att arbetet som bedrivs bidrar till en hållbar livsmiljö. Arbetet har delvis haft sin utgångspunkt i förvaltningens Miljöhandlingsplan. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Förvaltningens bilar använder miljöbränslen och många tjänsteresor görs med cykel eller med kollektiva färdmedel. Dubbelsidig utskrift används och i möjligaste mån används presentationer via dator istället för att använda papperskopior. Många enheter handlar ekologiska varor när det är möjligt att välja och sopsortering och återvinning sker. Inom förskolan arbetar barnen med skräpmaterial (återvinning) i verksamhetens bygghörnor och målarrum. Under året har avdelningen förskola samlat in uttjänt lekelektronik från sina enheter för återvinning. Förvaltningen har tagit fram nya rutiner för nyinköp av bilar samt redovisning av bränsleförbrukningen. Dessa har implementeras under året. Avseende miljöstationerna har lokalenheten tillsammans med samhällsplaneraren träffat en leverantör som ska återkomma med ett förslag på nya miljöstationer till förvaltningshuset

12 Sid 11 (64) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm Uppfylls delvis Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Det byggs många bostäder i Stockholm genom att utifrån vår roll och ansvarsområde följa gällande lagstiftning i samband med byggnation av bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning. I samband med ett nybyggt område i Bromsten planeras en gruppbostad med sex lägenheter. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 0 tas fram av nämnden 0 1 tas fram av nämnden KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet "Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm" genom att erbjuda barn och unga en meningsfull och strukturerad fritid. Nämndens egna verksamheter samarbetar med olika entreprenörer, Kulturförvaltningen och det lokala föreningslivet. Under loven har många olika aktiviteter genomförts och barn och unga med funktionsnedsättning har fått tillgång till riktade lovaktiviteter, samtidigt som de kunnat delta i ordinarie utbud. Nämndmål: Barn och unga deltar i olika former av kolloverksamhet Uppfylls helt Beskrivning Ett nära samarbete mellan förvaltningen och olika kollarrangörer. Samarbete med andra stadsdelar på Järvafältet, samt skolor, föräldrar och föreningar. Öka kunskapen och sprida information, riktat och generellt om verksamheten så att föräldrars trygghet ökar och därmed möjliggör att barn i större utsträckning deltar. Anmälan ska kunna göras både digitalt och manuellt

13 Sid 12 (64) Förväntat resultat Antal barn och unga från hela stadsdelsområdet som deltar i olika former av kolloverksamhet under sommaren ökar. Kolloverksamheterna planeras så att fler barn och unga med funktionsnedsättning erbjuds att delta i ordinarie verksamhet. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att de satsningar som gjorts har gett resultat och fler barn och unga har tagit del av det stora utbudet av både traditionellt kollo och dagkolloverksamheter som arrangerades i sommar. 171 barn har åkt på kollo och fördelningen av avsökningarna är Spånga-Bromsten 75% och Tensta-Hjulsta 25%. C:a 450 barn och unga deltog dagligen i dagkollo under sommaren, vilket är en ökning med nära 50 barn per dag jämfört med föregående år. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Parklekarna, fältenheten, skolorna och de lokala föreningarna har genomfört olika former av aktiviteter där dagkollo varit en del. Exempel på dagkollo är; Verdandi Tensta Badutflykter, Tensta Basket Idrottskollo i Nydalsparken, Vasalund Fotbollskollo på Spånga IP och Nydal. Parklekarna har informerat både muntligt och genom affischering inför lov om de dagkollon och andra aktiviteter som finns i området. För att öka andelen barn på sommarkollo har förvaltningen arbetat med information på flera plan. I ett samarbete mellan västerortsstadsdelarna och kolloarrangörerna har ett kolloevent anordnats i Kista galleria i mars. Fältenheten har utökat sin närvaro i skolorna för kunna nå fler ungdomar med information om kollo och meningsfull fritid. Fokus har varit på Tensta- Hjulsta området där fältenheten har arbetat uppsökande och spridit information om dagkollo och sommarkollo. Enheten har genomfört egna dagkolloaktiviteter tillsammans med mindre och större ungdomsgrupper under sportlovet. Kollokataloger och informationsbrev har spridits till samlingsplatser för barn och unga, såsom i skolor, bibliotek, Tensta simhall, Medborgarkontoret, Familjecentralen, fritidsgårdar och parklekar m.fl.) Även de olika enheterna inom individ och familjeomsorgen har fått denna information. Kolloinformation har också givits i samband med samverkansledningsmöte inom SamTidigt FörSt. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen barn och unga som deltar i kolloverksamhet Andelen barn som deltagit på kollo har ökat jämfört med tidigare år. Barn som deltagit i traditionell sommarkolloverksamhet var 168 och deltagare på dagkollo var

14 Sid 13 (64) Nämndmål: Barn och unga har ett varierat och innehållsrikt kultur- och fritidsutbud under hela året Uppfylls helt Beskrivning Kultur- och föreningsverksamhet bidrar till ökad social samvaro och integration. Inom stadsdelen verkar många kulturutövare. Parklekarna har ett behovsstyrt öppethållande för att erbjuda fler barn och unga meningsfull och strukturerad fritid. Genom samarbete med fritidsgårdarna, Kulturförvaltningen och det lokala föreningslivet skapas ett varierat idrotts-, fritids- och kulturutbud som erbjuds alla barn och unga. Lovaktiviteter speciellt riktade till barn och unga med funktionsnedsättning ska genomföras. Förskolan uppmuntrar barnen att utvecklas genom musik, drama och skapande verksamhet. Förväntat resultat Barn och unga är nöjda med utbudet av lek-, idrotts-, frilufts- och kulturaktiviteter. Barn i förskolan har tillgång till olika kulturella aktiviteter och verksamheten utmanar barn i deras eget skapande av kultur. Under året har följande resultat uppnåtts: I förskolorna sker ett arbete med en mångfald av kultur, där barn erbjuds varierande aktiviteter och är medskapare av kultur. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Barnen i förskolan utvecklar sin kreativitet i t ex projekt och temaarbeten genom olika estetiska uttryckformer så som bild, sång, musik, dans, drama, rytmik och rörelse. En bredare kultursatsning har genomförts under året med bl. a en konsertserie under hösten. Ett samarbete tillsammans med Kulturförvaltningen startades inom ramen för El Sistema och ett 70-tal femåringar deltar från fyra förskoleenheter i Tensta. Barnen är medskapare och får möjlighet att växa genom musiken. Att arbeta med El Sistema innebär även täta kontakter med barnens föräldrar och därmed involveras hela familjen delaktig i verksamheten. Förvaltningen samarbetar med biblioteken inom projektet Stockholm högläser. Under hösten startade studiecirklar för 49 läsombud representerade från alla förskoleenheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Spånga-Tensta erbjuder riktade lovaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning. Spånga-Tenstas fritidsverksamheter ska planeras så att hänsyn tas till att aktiviteterna är tillgängliga för funktionsnedsatta barn och ungdomar. Spånga-Tenstas parklekar erbjuder tillgänglighetsanpassade lekmiljöer Spånga-Tenstas parklekar har lekmiljöer som är tillgänglighetsanpassade

15 Sid 14 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Spånga-Tenstas parklekar ska planera och genomföra aktiviteter för åldersgruppen år KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad genom att arbeta med prevention, trygghetsfrågor och utemiljö. Samarbete sker med många aktörer som är aktiva i området för att stärka de "goda krafterna", skapa delaktighet och öka ansvarstagandet. En trygghetsgrupp har bildats inom förvaltningen för att stärka samarbetet över enhets- och avdelningsgränserna samt för att främja helhetstänkandet och skapa synergieffekter. Arbete pågår med att skapa en attraktiv och säker utemiljö. Internt inom förvaltningen genomförs olika utbildningar inom säkerhet och krishantering. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 48 % 46 % 55 % 73 % 2014 Andelen medborgare som anser att den totala känslan av trygghet har ökat, är 48 procent Från 2012 har andelen medborgare som i stort känner sig trygga ökat med nio procent. Förvaltningens trygghetsarbete har en tydlig struktur och arbetar enligt stadens trygghets och säkerhetsprogram För att öka andelen trygga medborgare bör förvaltningen skapa delaktighet med fler medborgare samt utveckla kommunikationen så att medborgare känner till vad som sker inom stadsdelens trygghetsarbete. Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 61 % 52 % 54 % 62 % % 100 % 100 % 100 % risker är identifierade och 7 är klara. De övriga riskerna är delvis klara och/eller har en plan till åtgärd. I flera identifierade risker forgår en kontinuerlig förbättring och utveckling för att åtgärda risken som i exempelvis riskerna; social oro, hot- och våld mot personal samt ersättare för personal i viktiga funktioner. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens program för kvinnofrid och riktlinjer för personal inom socialtjänsten som möter våld i nära relationer i stadens verksamheter Förvaltningen arbetar med riktlinjerna och de har implementerats i verksamheterna kontinuerligt. Förvaltningen har under året anställt en relationsvåldsamordnare, med ansvar för bl.a strategiska frågor och stödjer verksamheterna med råd och stöd

16 Sid 15 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med ett könsneutralt förhållningssätt i arbetet med våld i nära relationer Förvaltningen arbetar enligt riktlinjer och ger stöd till till både mannen och kvinnan. Stadsdelsnämnderna ska i enlighet med kommunstyrelsens beslut implementera riktlinjer för idéburen stadsförbättring Stadsdelsnämnden har under året beviljat ett medborgarförslag som ligger i linje med riktlinjerna för idéburen stadsförbättring. Under året har samtal förts med exploateringskontoret om ett gemensamt projekt om stadsodling i Bromstensstaden. Nämndmål: Boende besökare och verksamma upplever att park- och grönområden är rena och välskötta Uppfylls helt Beskrivning Genom nätverk och samverkansgrupper skapas en enhetlig stadsmiljö. En satsning på att förbättra parkerna genomförs och tillgänglighetsfrågor beaktas i den dagliga verksamheten. De boendes idéer kommer att beaktas i samband med planering och frågor som rör närmiljön. För att säkerställa god kvalitet av skötseln ingå kommer uppföljning att ske vad gäller parkskötsel- och renhållning på entreprenad. En ny upphandling avseende parkskötsel- och renhållning genomförs under året. I samband med upphandlingen kommer kvalitetsaspekter särskilt ett beaktas. Förväntat resultat Park- och grönområden är välskötta och bidrar till en ökad trivsel för alla. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att park- och grönområden är välskötta och bidrar till en ökad trivsel. Resultaten från Medborgarundersökningen har genomgående höjts, men Förvaltningen ser att det fortsatt finns utvecklingsområden. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Övergången från PEAB till den nya entreprenören Svensk Markservice gick enligt plan och slutbesiktning är genomförd. Den nya entreprenörer påbörjade sitt uppdrag i oktober Förvaltningen har genomfört ett uppskattat sommarblomsprogram i stadsdelen. Fas två av renoveringen av plaskdammen vid Erikslund påbörjades i juli. Under ombyggnationen har plaskdammen varit stängd. Lunda Gravfält har tack vare att förvaltningen har haft sommarjobbare haft möjlighet vårda fornminen

17 Sid 16 (64) Förvaltningen har påbörjat investeringsprojektet upprustning av Edingegången. Projektet slutförs under hösten I juni genomfördes en avhysning av de bosättningar som har funnits i Hjulsta. En omfattande städning av områdena gjordes. Förvaltningen har påbörjat ett samarbete tillsammans med fastighetsbolaget och centrumägaren om att sätta upp julbelysning i Hjulsta och Spånga. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen som tycker att det är rent och städat i stadsdelen 64 % 57 % 2014 Andelen invånare som anser att det är rent och städat i stadsdelen har ökat med tio procentenheter från 2013 till Fler trygghetsvandringar genomförs i området. Föreningar får genom projektet Järva Rent och Snyggt tilldelade områden som städas varannan vecka. Stockholm stads trafikkontor har Stockholmsvärdar som plockstädar i Tensta och Hjulsta under vardagarna. Andelen invånare som anser att allt klotter tas bort snabbt på byggnader och anläggningar, t.ex. skolor och förskolor i den stadsdel de bor ökar. 49 % 41 % 51 % 2014 Andelen invånare som anser att allt klotter tas bort snabbt på byggnader och anläggningar har ökat under året. Fler trygghetsvandringar genomförs i området. Föreningen Grannstöd Spånga-Tensta och projektet Järva Rent och Snyggt arbetar med att informera boende var de kan felanmäla klotter. Staden har en effektiv hantering av felanmälan, aktiv klotterpolicy. Andelen invånare som anser att belysningen är så bra som de kan begära i den stadsdel där de bor ökar. 59 % 51 % 53 % 2014 Andelen invånare som anser att belysningen är så bra de kan begära har ökat. Fler trygghetsvandringar genomförs i området. Föreningen Grannstöd Spånga-Tensta och projektet Järva Rent och Snyggt arbetar med att informera boende var de kan felanmäla trasiga lampor och platser som anses otrygga p.g.a att det är mörkt. Andelen invånare som anser att de känner sig trygga när de går hem ensamma på kvällen där de bor ökar. 40 % 39 % 51 % 2014 Andelen invånare som anser att de känner sig trygga när de går hem ensamma på kvällen har ökat 6 procentenheter sedan Förvaltningens trygghetsarbete har en tydlig struktur och arbetar enligt stadens trygghets och säkerhetsprogram För att öka andelen trygga medborgare bör förvaltningen skapa delaktighet med än fler medborgare och utveckla kommunikationen så att medborgare känner till vad som sker inom stadsdelens trygghetsarbete

18 Sid 17 (64) Nämndmål: Boende i området upplever och deltar aktivt i att skapa en trygg, trivsam och nytänkande stadsdel Uppfylls helt Beskrivning Samarbete sker tillsammans med andra huvudmän och föreningar som verkar i området, samt stadsdelsöverskridande. Stöd ges till organiserandet av nattvandring, grannsamverkan och grannstöd. Arbetet i Järva rent och snyggt ger möjlighet för fler vuxna att engagera sig i trygghets- och trivselskapande aktiviteter genom volontärinsatser. Det är viktigt att stärka samverkansarbetet på alla nivåer för att få ytterligare effekt i det förebyggande arbetet. Förväntat resultat Tryggheten för de som bor och verkar i Spånga-Tensta ökar och det brottsförebyggande arbetet utvecklas. Boende i området deltar i trygghetsskapande aktiviteter. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att det långsiktiga arbetet bidrar till att öka tryggheten för de som bor och verkar i Spånga-Tensta. Boende i området deltar i trygghetsskapande aktiviteter. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Förvaltningen har ett välorganiserat samarbete med andra huvudmän, stadsdelar och föreningar som verkar i området. Inom ramen för Trygg i Tensta har arbete genomförts tillsammans med tillsammans med socialtjänst, skola, polis, arbetsplatser, föräldrar och arbetsförmedling. Förvaltningen har också arbetat med Järvaandan, Järva rent & snyggt, brottsförebyggande arbete (BRÅ) och ungdomsarbetet SamTidigtFörSt. Arbetet med sociala insatsgrupper pågår och genom projektet unga vuxna över 20 år med livsstilskriminellt beteende sker ett samarbete med att stödja individen att etablerar en socialt trygg tillvaro. Nattvandringar har genomförts, grannsamverkan och grannstöd verkar i området och arbetet i Järva rent och snyggt har gett möjlighet för medborgarna att engagera sig i trygghets- och trivselskapande aktiviteter. Planeringsarbete har påbörjats tillsammans med SFI, Medborgarkontoret, och studieförbund för att boende och verksamma i föreningar i området ska få kunskap om samhällsinstitutioner och väcka samhällsengagemang. I samarbete med Studiefrämjandet och Kvinnocenter i Spånga-Tensta har Maria Ungdom arrangerat tre föreläsningar. Fyra föreläsningar om cannabis har filmats och sänts på somalisk TV. Staden arbetar med kampanjer till föräldrar för att öka deras kunskap om drogen cannabis. Det drogförebyggande arbete med utbildningsförvaltningen och skolor i området sker i samverkan inom SamTidigt Först (skola-socialtjänst, polis, fält). Ett arbete med att utveckla nya metoder att via TV/radio och hemspråk nå grupper med information om drogens effekter och vilka stödinsatser som Stockholm stad kan erbjuda pågår

19 Sid 18 (64) Förvaltningen utvecklar samarbete med fastighetsägarföreningen där trygghetsvärdar/väktare blir en resurs i att sprida information till boende om stadens stödinsatser. Fridagruppens dagverksamhet har startat en miljögrupp som kommer att arbeta för att plocka skräp i Tensta, en motsvarande grupp finns redan i Spånga. En temadag kring Maskulinitet och våld har hållits inom ramen för SamTidigt FörSt i samarbete med Ungdomsstyrelsen och Män för jämställdhet. Personal från förskola, skola, socialtjänst, polis och fritid deltog. Arbete har påbörjats för att öka kännedomen om spelmissbruk, en kontakt har etablerats med Stödlinjen. Under våren kommer en föreläsning erbjudas föreningar. Förvaltningen utvecklar samarbete med fastighetsägarföreningen där trygghetsvärdar/väktare blir en resurs i att sprida information till boende om stadens stödinsatser Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen som upplever att den totala känslan av trygghet har ökat 48 % 50 % 2014 Andelen medborgare om anser att den totala känslan av trygghet har ökat, är 48 procent Från 2012 har andelen medborgare som i stort känner sig trygga ökat med nio procent. Förvaltningens trygghetsarbete har en tydlig struktur och arbetar enligt stadens trygghets och säkerhetsprogram För att öka andelen trygga medborgare bör förvaltningen skapa delaktighet med fler medborgare samt utveckla kommunikationen så att medborgare känner till vad som sker inom stadsdelens trygghetsarbete. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trygghetsarbetet ska i samarbete med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning strukturera det trygghetsskapande arbetet genom att ange tydliga mål och förväntade resultat som går att följa upp Samarbetet har under året bestått i en gemensam konferens avseende öppenvård för unga, samt en utbildningsresa till Glasgow. Syftet med resan var att studera deras arbete med barn och ungdomar i utanförskap. Trygghetsarbetet ska skapa en strukturerad 18 + verksamhet som ett komplement till de individstödjande åtgärderna Förvaltningen deltar i ett 3 årigt projekt för målgruppen år som vänder sig till livsstilskriminella. Sedan starten har 42 individer varit aktuella för insatser

20 Sid 19 (64) Nämndmål: Spånga-Tensta har ett välorganiserat trygghets- och säkerhetsarbete Uppfylls helt Beskrivning Arbetet sker med utgångspunkt i Stockholms stads "Trygghets- och säkerhetsprogram för ". Förvaltningen bedriver ett målinriktat och proaktivt arbete för att skapa trygghet och säkerhet för såväl boende, företagare och besökare. Vi förebygger risker och minimerar sannolikheten för att oönskade händelser inträffar. Om allvarliga händelser inträffar har förvaltningen en god krisberedskap och de skadliga effekterna för människa, miljö och egendom ska minimeras. Förväntat resultat Spånga-Tensta upplevs som tryggt och säkert. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att Spånga-Tensta har ett välorganiserat trygghets- och säkerhetsarbete. Stockholms stads "Trygghets- och säkerhetsprogram för ", samt underliggande säkerhetsinformation finns tillgängligt på intranätet. Verksamheterna har effektiva och kvalitativa säkerhetsprocesser vad gäller krisberedskap, risk- och sårbarhets analys, systematiskt brandskydd, hot- och våldssituationer samt incidentrapportering. Krisdokumentationen är uppdaterad, krisledningsgruppen är utbildad och övning genomförd. Statistik och viss analys över gjord rapportering i incidentrapporteringssystemet RISK har publicerats på Intranätet. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Med utgångspunkt i Stockholms stads "Trygghets- och säkerhetsprogram för " har trygghets- och säkerhetsarbetet utvecklas ytterligare och en trygghetsgrupp har bildats. Detta forum knyter ihop förvaltningens olika funktioner kring främst trygghetsfrågor. Säkerhetsstrategen planerar och administrerar olika säkerhetsrelaterade utbildningar. Arbete pågår med att säkerställa att alla verksamheter har kännedom om var de kan hitta stöd- och styrdokument och vilken hjälp de kan få i sitt säkerhetsarbete på enhetsnivå. Säkerhetsinformationen finns tillgänglig på intranätet. Styr- och stöd dokument uppdateras kontinuerligt och informationsmaterial tas fram i samarbete med kommunikationsstrateg. Information har lämnats muntligt och vid verksamhetsbesök. Utbildning har genomförts i incidentrapporteringssystemet RISK för enhetsrapportörer och chefer. Brandutbildning finns tillgängligt för alla medarbetare samt utbildning i personlarm för berörd personal i förvaltningen. En utrymningsövning anordnad tillsammans med brandförsvaret har genomförts. Utbildning i förvaltningshusets olika larm (främst bråklarm) samt "Hot- och Vålds-plan" har genomförts med enheten för Ekonomiskt Bistånd. Verksamheterna får stöd i processerna incidentrapportering - RISK, systematiskt brandskyddsarbete - SBA och risk och sårbarhetsanalys - RSA. Incidentrapporteringssystemet - RISK är uppdaterat med aktuell information och att ny statistik om inrapporterade incidenter finns att tillgå varje månad

21 Sid 20 (64) Årets Risk och Sårbarhets - RSA steg 1, 2 och 3 har avslutats. StyrEl är klar och inrapporterad till stadsledningskontoret. Förvaltningen och polisen har tecknat ett gemensamt avtal avseende de samverkansforum där myndigheterna samarbetar. Syftet med detta avtal är att förtydliga den samverkan som redan finns mellan förvaltning och polis, med fokus på styrning och uppföljning av aktiviteter. En gemensam kommunikationsplan är framtagen. Förvaltningens säkerhetsstrateg har tillsammans med Västerortspolisens processat fram avtalet med råd och stöd från sakkunniga i respektive samverkansforum. KF:s inriktningsmål: 2. Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål genom att använda resultatinformation i form av bl.a. brukarundersökningar, internkontroll och revisionsgranskningar för att skapa långsiktiga förutsättningar för verksamheterna att utvecklas och genom att underlätta brukarnas val av utförare. Verksamheterna arbetar med att skapa transparens gentemot brukaren, tydliga strukturer, arbetssätt och kunskapsbaserade metoder där medarbetarnas engagemang är viktigt. Verksamheterna bidrar till ökad kvalitet genom att ha gott bemötande och genom att värna om integritet, självbestämmande och delaktighet i de olika processerna. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald genom sitt arbete med att informera brukarna om de alternativ som finns såväl muntligt, som via informationsmaterial och Jämför Service. Genomförda brukarundersökningar visar på en ökning vad gäller upplevd valfrihet. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom förskola Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning 84 % 83 % 84 % 77 % % 66 % 69 % 69 % 2014 Nöjdheten har ökat med en procentenhet från förra årets mätning, dock uppnås inte årsmålet fullt ut. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst 67 % 95 % 95 % 90 %

22 Sid 21 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Resultatet har gått ner med 28 procentenheter och årsmålet uppnås inte. Alla äldre ska beredas möjlighet till egna val av hemtjänstutförare och nämndens beställarenhet ger saklig och tydlig information om vilka valmöjligheter som finns samt ger vägledning utifrån brukarens specifika önskemål. Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vårdoch omsorgsboende 95 % 80 % 84 % 84 % 2014 Nämndmål: Brukaren har kunskap som gör det möjligt att välja bland tillgängliga utförare Uppfylls helt Beskrivning Brukare ska ha tillgång till information om utbudet av utförare. Ett aktivt val av utförare ger brukare möjlighet att påverka sin livssituation. Förvaltningen underlättar för den enskilde genom att informera om alla olika utförare. Utförarenheterna håller information om verksamheten uppdaterad på Jämför Service och aktuell information finns tillgänglig på medborgarkontoret. Handläggarna ger information både muntligt och skriftligt i samband med att ansökan tas upp. Förväntat resultat Brukare och vårdnadshavare är informerade om vilka olika alternativ till utförare som finns. Brukare inom äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt brukare inom socialpsykiatrin och deras närstående får saklig och opartisk information. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att brukare och deras närstående/gode män har information om vilka alternativ till utförare som finns inom ramen för respektive biståndsbeslut. För brukare som har biståndsbedömd hemtjänst finns saklig och opartisk information om olika utförare. För de brukare som väljer att inte göra ett val finns även ett så kallat "ickevalsalternativ". Informationen på Jämför service är aktuell och uppdaterad för alla enheter. Brukarna inom socialpsykiatrin har god kännedom om att de kan välja fritt enligt eget önskemål och intresse. Handläggarna ger information både muntligt och skriftligt i samband med att ansökan tas upp och vägleder brukaren utifrån dennes speciella önskemål om inriktning hos utföraren, t ex språk eller olika diagnoser såsom stroke och demens. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Brukarna har informerats sakligt och opartiskt om de utföraralternativ som ingår i Jämför service och fått kännedom om att han/hon kan välja samt byta utförare fritt enligt eget önskemål och intresse

23 Sid 22 (64) Vidare har handläggarna deltagit i utbildningar, informationsmöten och nätverk inom respektive verksamhetsområde för att ha så goda kunskaper som möjligt om valfrihetssystemet och Jämför service. De egna utförarenheterna håller informationen om sin verksamhet uppdaterad på Jämför service. Förskoleenheterna har utvecklat sin externa information genom bland annat broschyrer, utställningar om verksamheten samt planerade informationstillfällen på förskolorna. En gemensam informationsbroschyr med allmän information om förskola har tagits fram och översatts till engelska. Denna distribueras vi förskolorna, bvc, öppna förskolorna, medborgarkontoret samt när erbjudande om plats går ut. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla nya brukare som omfattas av valfrihetssystemet får muntlig och skriftlig information om valfrihetssystemet Alla nya brukare har av handläggarna fått saklig och opartisk information, både muntligt och skriftligt, om valfrihetssystemet. I utredningen framgår att information om valfrihetssystemet getts I utredningen dokumenteras att information om valfrihetssystemet getts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet "Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden" genom att erbjuda en förskoleverksamhet som präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska inne- och utemiljön är utmanande och pedagogernas förhållningssätt främjar barns förmågor och lärande. Förskolan vilar på demokratins grunder och dess verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Verksamheterna upptäcker på ett tidigt stadium barns olika förmågor och behov och ger stöd. För att leva upp till kraven i läroplanen ska förskollärarens och arbetslagets roll och ansvar förtydligas och medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden 2014 Andel förskollärare av antal anställda 35 % 38 % 50 % 41 % 2014 Under året har antalet anställda ökat med ca 12 heltidstjänster. Vi har dock inte lyckats rekrytera förskollärare vilket resulterar i att andelen förskollärare minskar. En rekryteringsplan gällande år finns för förskoleverksamheten

24 Sid 23 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda föräldrar 81 % 80 % 83 % 85 % 2014 Andelen nöjda föräldrar, i brukarundersökningen, utifrån totalintrycket av förskolan visar på en fortsatt positiv tendens, en ökning med 1% enhet från föregående år Antal barn per grupp 16 barn/avd. 15,7 barn/avd Uppgifterna är räknade på totalt antal inskrivna barn per den 15 oktober (uppgift från Sweco) dividerat med totalt antal avdelningar (stadsdelens egna uppgifter). Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,95 st 5,13 st 4,9 4, För att tillgodose föräldrars valfrihet och önskemål har antalet barn per årsanställd varit något högre än förväntat. En positiv utveckling 4,95 i jämförelse med 5,13 föregående år. Önskemålen från föräldrar avser ofta val av förskola. Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,61 3,51 3,7 3, Resultatet är en sammanräkning av de sju enheternas resultat i de olika områdena. Det är en fortsatt positiv utveckling och värdet är något högre än föregående år, 3,61 jämfört med 3,51. Fortsatt finns en variation mellan enheterna ex. Naturvetenskap och teknik 3,0-4,4. Utvecklingsarbetet i mål- och resultatstyrning har ökat medvetenheten hos pedagogerna om kvaliteterna i det pedagogiska arbetet i förhållande till uppdraget. Arbetet med självvärderingen ger underlag till förskolans utvärdering och bidrar tillsammans med andra underlag till förskolans resultat. I de fall det finns avdelningar som ligger under nivå 3, upprättas åtgärdplan. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska i samverkan ta fram konkreta strategier för att säkerställa att andelen legitimerade förskollärare ökar Förvaltningen har tagit fram en mentorsorganisation i syfte att erbjuda nyutexaminerade förskollärare ett introduktionsår. Två huvudmentorer under året utarbetat ett underlag för introduktionsåret som bygger på de fyra kompetensprofilerna i Skolverkets anvisningar. Introduktionstillfällena har påbörjats. Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att handlingsplaner är framtagna för övergången förskola - skola i enlighet med stadens riktlinjer Förskola och skola har samverkat enligt den lokalt framtagna handlingsplanen för övergång förskola-skola. Ett samverkansmöte har genomförts, vid detta möte var även stadsdelens fristående verksamheter inbjudna. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Satsningar har under året genomförts för att rekrytera förskollärare och vidareutbilda barnskötare till

25 Sid 24 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse förskollärare. Under året går fyra pedagoger på vidareutbildning till förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska i nära samarbete med utbildningsnämnden och kulturnämnden inom projektet Stockholm högläser verka för att litteratur och läsning ska bli en mer naturlig del i barnens utbildning Under året har förvaltningen samarbetat med de lokala biblioteken. En föreläsning har genomförts och en kompetenssatsning i form av läscirklar för 49 läsombud pågår. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Förskolorna har under året arbetat med projekt utifrån språk, matematik, naturvetenskap och teknik som utmanat barnen i sitt lärande. Pedagoger har genomgått utbildning inom NTA. Förskoleenheterna har frekvent använt den gemensamma matteverkstan. I årets brukarundersökning har resultatet ökat med 4% enheter inom både matematik och naturvetenskap. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan Utvecklingsarbetet bedrivs enligt stadsdelens språkprogram. Utbildning i flerspråkighet har anordnats för ett stort antal personal. Nämndmål: Barn i förskolan utvecklar identitet, förmågor och kunskaper i utmanande pedagogiska miljöer Uppfylls helt Beskrivning Förskolornas miljöer och personalens bemötande samt interkulturella förhållningssätt främjar barns förmåga till empati och omtanke om andra. Barnen ska vara trygga och känna tillit för att våga utforska och tillägna sig nya färdigheter och kunskaper oavsett kön. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn ska ges möjlighet att uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och att få vara en tillgång i gruppen. Enheterna upptäcker tidigt barns olika förmågor och behov samt ger stöd. Alla barn får bredda sina lekmönster och intressen samt utvidga sina möjligheter att utvecklas och lära på alla områden, oavsett kön. Personalen skapar förutsättningar i verksamheten så att barnen inkluderas i de gemensamma läroprocesserna. Barn ses som kompetenta, och de får stöd samt utmaningar i att utveckla kunskaper och förmågor inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik. En särskild satsning görs på högläsning inom förskolan för att stärka språkutveckling och intresse för litteratur. Barn uppmuntras i att uttrycka sina tankar och åsikter, deras behov och intressen fångas upp så att barnen får möjlighet att påverka sin vardag och sitt lärande. Enheterna utformar inne- och utemiljön så att de lockar till lek och erbjuder meningsfulla sammanhang. Förskollärare ansvarar för att genomföra de målstyrda processerna i läroplanen

26 Sid 25 (64) Utemiljön ses som ett pedagogiskt rum och ger tillfällen till aktiv utevistelse med fysisk rörelse. Förskolorna serverar alla barn god, varierad och näringsriktig mat. Förväntat resultat Barn utvecklar självkänsla och identitet samt förståelse för sin omvärld utifrån demokratiska värden. Förskolorna arbetar aktivt med jämställdhet och utifrån ett genusperspektiv så att alla barn får tillgång till möjligheter och utmaningar som den pedagogiska verksamheten erbjuder. Förskolornas verksamhet utgör en helhet som innehåller lek, lärande, kreativitet och omsorg. Förskolan utgår ifrån att varje barn är kompetent, nyfiket, aktivt och kreativt med lust att lära. Barn har möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån egna behov och förutsättningar så att insikt i det egna lärandet främjas. Barn med annat modersmål än svenska ska stödjas i sin flerspråkighet. Förskolornas verksamhet bidrar till att lägga en god grund för barns utveckling, hälsa, kost och motionsvanor. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att barn utvecklar identitet, förmågor och kunskaper i utmanande pedagogiska miljöer. Barn har utforskat, tillägnat sig nya kunskaper och färdigheter enskilt, i grupp och i samspel med personalen. Barns olika förmågor och behov har upptäckts tidigt. De pedagogiska miljöerna har bidragit till att utmana barn språkligt, matematiskt och naturvetenskapligt. Barn har getts möjlighet att utveckla sina intressen oavsett kön. Förskolorna har en verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Resultatet på kvalitetsindikatorn visar en variation mellan förskolor och avdelningar. Handlingsplaner upprättas för de avdelningar som ej når nivå tre. PIM-utbildningen (praktisk IT och mediakompetens) har fortsatt varit i fokus när det gäller kompetensutveckling, denna satsning är nu avslutad. Genom denna kompetensutveckling har IT som verktyg i det pedagogiska arbetet utvecklats och blivit en del i verksamheten. Resultatet från förskoleundersökningen visar att stadsdelens föräldrar är generellt mer nöjda från föregående år. Under området normer och värden har nöjdheten ökat med en procentenhet, utveckling och lärande har ökat med fyra procentenheter och barns inflytande och delaktighet med fem procentenheter. Enheternas resultat gällande mat ligger mellan 63-79% och detta är ett förbättringsområde. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Förskolornas arbetssätt, pedagogiska miljöer och personalens förhållningssätt har gett barnen möjlighet att utveckla sina förmågor. Förskolornas arbete strävar mot likvärdiga förutsättningar för alla barn, med utrymme för olikheter och mångfald och där alla barn deltar på sina egna villkor. Stödenheten har under våren arrangerat en studiedag för förskolans ledningssystem på temat inkludering (av barn i behov av särskilt stöd)

27 Sid 26 (64) Ett normkritiskt arbetssätt gör att personalen upptäcker könsskillnader i vardagen och kan utmana barn och sig själva i deras/sina föreställningar om könsroller. Specialpedagogen har haft kurser i tecken som stöd för personal i förskolan. Förskolornas arbete med projekt utifrån språk, matematik, naturvetenskap och teknik har utmanat barnen i sitt lärande. Personal fortsätter att utbildas inom NTA. I syfte att identifiera behov och resurser har en språkkartläggning tagits fram på barnens och personalens modersmål. Under hösten anordnades en utbildning för förskolans personal. Arbetet i måloch resultatstyrning har bidragit till att fånga och tydliggöra personalens förmåga att skapa förutsättningar för barns lärande, utveckling samt inkludering i enlighet med läroplanens intentioner. Det systematiska barnsäkerhetsarbetet har bidragit till att förskolans miljö är trygg och säker. Förskolorna har genomfört utvecklingssatsningar inom området mat och hälsa. och konsekvens: Den pedagogiska dokumentationen i förskolan utgör grunden för personalens reflektion. En fortsatt satsning avseende pedagogisk dokumentation. Språkkartläggningen visade att en satsning på flerspråkighet behöver prioriteras även under Arbetet med mat och hälsa bör också prioriteras. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda föräldrar inom området utveckling och lärande ökar Andelen nöjda föräldrar inom området har ökat med 4%enheter från 73 till 77. Sett över tva år har ökningen varit 6%enheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Alla barn med funktionsnedsättningar som sökt förskoleplats har inkluderats i de ordinarie verksamheterna i stadsdelen, grannstadsdelarna eller i kranskommuner Förskolorna ska arbeta med mål och resultatstyrning - MoRS för att utvärdera verksamhetens förmåga att leva upp till mål och intentioner i läroplanen Alla förskolor använder MoRS, mål och resultatstyrning, som dokumentations och uppföljningsinstrument. Som underlag ligger pedagogisk dokumentation. Förvaltningen har utarbetat en systematik för detta arbete. Språkpolicyn ska implementeras på förskolorna Implementeringen pågår med stöd av stadsdelens språknätverk. Förvaltningen har kommunicerat med pedagoger från förskoleenheterna om implementeringsarbetet

28 Sid 27 (64) Nämndmål: Förskola, vårdnadshavare och skola samverkar förtroendefullt för att främja barns utveckling och lärande Uppfylls helt Beskrivning Resultat uppnås genom följande insatser under året: Förskolorna tar del av föräldrars synpunkter för utveckling av verksamheten och erbjuder olika former av samverkan. Förskolorna är tydliga i fråga om mål och innehåll så att föräldrar har möjlighet att påverka inom ramen för de kommunala och nationella målen. Föräldrar får en god introduktion vid barnets start, innehållande utförlig information om förskolans verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen fungerar som underlag vid utvecklingssamtalen så att föräldrarna på ett konkret sätt kan ta del av sitt barns lärande i förskolan. Förskola och skola samarbetar för att främja barns lärande. Förskolorna utvecklar dokumentationen så att den visar hur verksamheten bidragit till att utveckla barnets förmågor och främjat barnets insikt i sin egen möjlighet till lärande. Dokumentation för det enskilda barnet lämnas till föräldern och dokumentationen gällande förskolans verksamhet lämnas till skolan. Förväntat resultat Föräldrars kännedom om vad förskolan gör för att uppmuntra och stödja deras barns lärande och utveckling ökar. Föräldrar ska ha kunskap om mål och åtaganden och få en helhetsuppfattning om förskolans verksamhet. Föräldrarna upplever att det finns ett nära och förtroendefullt samarbete med förskolan och att de har möjlighet att påverka. Föräldrar har kunskap om förskolans ramtider och om rätten till barnomsorg när förskolan har stängt. Alla barn och föräldrar upplever övergången mellan förskola till skola som välorganiserad oavsett regiform. Övergången ska innefatta dokumentation om vad förskolan har arbetat med samt barnets behov och lärande. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att förskola, vårdnadshavare och skola samverkar förtroendefullt för att främja barns utveckling och lärande. Förskoleundersökningen visar att nöjdheten inom området samverkan med hemmet ökat med fyra procentenheter. Det finns strukturer för hur förskolorna tar emot synpunkter och klagomål från föräldrarna och använder informationen för att utveckla verksamheten. Skolan och förskolan har samarbetat för att erbjuda barn och föräldrar en välorganiserad övergång. Barns tidiga lärande i förskolan har uppmärksammats och överlämnandet av dokumentationen till skolan har genomförts tillsammans med föräldrarna. Förskola och skola har samverkat utifrån den lokala handlingsplanen, för övergång förskola-skola, som är framtagen utifrån stadens riktlinjer. 87 % av de 615 tillfrågade föräldrarna uppger att de har kännedom om förskolans ramöppettider samt rätt till barnomsorg då förskolan är stängd

29 Sid 28 (64) Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Förskolorna har erbjudit föräldrar samverkan genom samtal med olika innehåll såsom information om verksamheten och det enskilda barnet, föräldramöten, föräldraråd, workshops och temakvällar. Förskolornas arbete med generellt föräldrastöd, ABC, har bidragit till en ökad samverkan. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för utvecklingssamtalet så att föräldrar kan ta del av sitt barns lärande på ett konkret sätt. Årets förskoleundersökning delades ut av förskolans personal till varje förälder för att öka svarsfrekvensen. Samarbetet med skolan har utvecklats genom den framtagna handlingsplanen för övergång mellan förskola och skola. Handlingsplanen har konkretiserat, utifrån styrdokument och övergripande riktlinjer, arbetet med barnens övergång. Detta har skett utifrån de lokala förutsättningarna och behov. Ett samverkansmöte har genomförts, vid detta möte var även stadsdelens fristående verksamheter inbjudna. Vid detta möte gjordes en genomgång av den lokala handlingsplanen. För de barn som haft behov av särskilt stöd i förskolan uppmärksammades övergången särskilt och stödenheten deltog vid behov i överlämningssamtal. För att säkerställa att föräldrar har kännedom om förskolans ramöppettider och rätt till barnomsorg när förskolan är stängd har förvaltningen under året genomfört stickprov. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel nöjda föräldrar inom området samverkan med hemmet ökar Andelen nöjda föräldrar inom området har ökat med 4%enheter från 76 till 80. Sett över två år har ökningen varit 7%enheter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolorna för en dialog om resultaten i brukarundersökningen med föräldrar Resultaten har kommunicerats med föräldrar i olika forum. Förvaltningen har under hösten haft fokusgrupper, i Spånga respektive Tensta, med föräldrar där dialog förts om brukarundersökningens resultat. Förskolorna genomför aktiviteter för att öka svarsfrekvensen på brukarundersökningen Förskolorna har genomfört olika aktiviteter som gett en av svarprocent från 78% (2013) till 79% att jämföra med staden svarsprocent på 72% Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång I övergången från förskola till skola har särskild samverkan med berörda parter skett. I en del fall har stödenheten varit representerad. Samordnaren inom stödenheten är en av representanterna i stadsdelens "BUS-grupp

30 Sid 29 (64) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg genom att barn, ungdomar och vuxna som av olika skäl är i behov av stöd i sin vardag får hjälp anpassad efter det individuella behovet. De genomförandeplaner som enheterna upprättar är framtagna i samråd med brukaren. Alla insatser planeras i samråd med brukaren och de beviljade insatserna speglar brukarens önskemål om insatsernas utförande. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 83,45 % 79,43 % 83 % 84 % VB 2014 Andel enskilda som ökat sin funktionsförmåga inom socialpsykiatrin 23,75 % 38,51 % 90 % tas fram av nämnden 2014 Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (IoF) 77 % 82 % 89 % 80 % 2014 Eftersom värdena viktas ger det en bild av att nöjdheten med utredningarna har minska över lag när det i själva verket är så att nöjdheten avseende utredningarna har ökat avseende boendestödet från 60% till 77% i jämförelse med föregående år och från 92% till 100% avseende sysselsättningen. Den reella minskningen återfinns därmed bara när det gäller stödboende. Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar 87,31 % 75 % 75 % tas fram av nämnden 2014 Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 67,48 % 76,74 % 77 % 77 % VB ,48 % 76,74 % 77 % 77 % VB % 38 % 20 % 20 %

31 Sid 30 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden 2014 Utredningsinstrumentet DUR används alltid vid varje utredning för personer med funktionsnedsättning. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 87 % 80 % 84 % 84% 2014 Resultatet har ökat med sju procentenheter sedan förra årets undersökning och årsmålet uppnås. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 68 % 57 % 74 % 74% 2014 Resultatet har ökat med 11 procentenheter sedan förra årets mätning, trots detta uppnås inte årsmålet. Verksamheterna fortsätter att på olika sätt arbeta för att nå uppsatt mål. Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 66 % 55 % 68 % tas fram av nämnden 2014 Resultatet har ökat med 11 procentenheter sedan förra årets mätning och ligger nu strax under årsmålet. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerade bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 89 % 83 % 84 % tas fram av nämnden 2014 Resultatet har ökat med med 6 procentenheter och årsmålet uppnås. Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Två personer av 95 har övergått till lönearbete. 2,1 % 0,01 % 0,01 % tas fram av nämnden 2014 Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 84 % 93 % 94 % 91 %

32 Sid 31 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 83 % 83 % 91 % 91 % 2014 Resultatet är samma som vid förra årets mätning. Verksamheten kommer att arbeta med de områden i brukarundersökningen som fått mindre bra resultat för att därigenom uppnå ett bättre helhetsresultat. Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 100 % 94 % 95 % 91 % % 77 % 90 % 90% 2014 Nöjdheten har ökat med 10 procentenheter sedan mätningen 2013, dock uppnås årsmålet inte helt. Verksamheten kommer att arbeta med de områden i brukarundersökningen som fått mindre bra resultat för att därigenom uppnå ett bättre helhetsresultat. Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) 87 % 100 % 98 % 95 % 2014 Nöjdheten har sjunkit med 13 procentenheter sedan förra årets mätning. Frågan kommer att ingå i den handlingsplan verksamheten upprättar utifrån resultatet av brukarundersökningen. Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 84 % 82 % 85 % 85 % 2014 Nöjdheten har ökat med två procentenheter sedan år 2013, dock nås årsmålet ännu inte fullt ut. Enheterna kommer att arbeta vidare med de områden i brukarundersökningen som fått mindre bra resultat för att därigenom uppnå ett bättre helhetsresultat. Andelen nöjda omsorgstagare - vårdoch omsorgsboende (äldreomsorg) 82 % 86 % 86 % 85 % 2014 Resultatet har gått ner med fyra procentenheter och årsmålet uppnås inte. Verksamheterna kommer på olika sätt att arbeta med att öka den sammantagna nöjdheten. Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 67 % 78 % 82 % 77 % 2014 Resultatet har gått ner med 11 procentenheter sedan 2013 och årsmålet uppnås inte. Ett av vård- och omsorgsboendena har, strax innan årsskiftet, bytt kostleverantör vilket ökar möjligheten till nöjdare brukare. Regelbundna kostråd sker mellan stadsdelsnämndens leverantör av kost och deras kunder. Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 65 % 76 % 76 % 76 % 2014 Resultatet har gått ner med 11 procentenheter och årsmålet uppnås inte. Verksamheterna kommer att fortsätta arbetet med måltidssituationen och måltidsmiljön på olika sätt för att öka nöjdheten

33 Sid 32 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 83 % 76 % 77 % 76 % % 86 % 87 % 86 % 2014 Resultatet har gått ner med tre procentenheter och årsmålet uppnås inte. Ett ständigt arbete pågår på enheterna för att brukarna ska känna trygghet, bland annat genom att alla brukare har en egen kontaktperson och möjlighet att påverka hur och insatserna ska genomföras. Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 75 % 88 % 90 % 90 % 2014 Resultatet har gått ner med 13 procentenheter och årsmålet uppnås inte. Verksamheterna fortsätter att arbeta med att öka tryggheten för de boende bla genom personalkontinuitet och att skapa en meningsfull dag och en känsla av sammanhang. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna utreda en sammanhållen organisation för öppenvårdsinsatser för barn och unga Förvaltningen har inte deltagit vid något sådannt samarbete och inget samarbete har initsierats av kommunstyrelsen. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera reviderade riktlinjer för familjehemsvård Riktlinjer implementeras löpande i verksamheterna. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna implementera stadens hemlöshetsstrategi Förvaltningen har arbetat med målgruppen som är definierad i stadens hemlöshetstrategi. Antalet stadigvarande boendelösningar samt sysselsättningsgraden hos målgruppen har ökat. Barnperspektivet är i fokus. Det förebyggande arbetet vänder sig till klienter som riskerar att bli hemlösa, bland annat har drop-in tider införts för denna grupp. Det finns ett samarbete med Vi har arbetat med Bostad först. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla formerna för uppföljning av placerade barn och unga i syfte att säkerställa att uppföljning sker på likartat sätt i staden Placerade barn och unga följs upp kontinuerligt, arbete pågår för att göra det enligt stadens intention. Stadsdelsnämnderna ska genomföra uppsökande verksamhet av unga i utanförskap med inspiration av det arbete som sker i Skarpnäcks stadsdelsnämnd

34 Sid 33 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förvaltningen genomför uppsökande verksamhet av unga i form av en utvecklad Fältgrupp, samt genom Trygg i Tensta. Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen och fastighetsnämnden inventera möjligheten att bygga om/omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder Stadsdelsnämnden påtalar fortlöpande behovet av gruppbostäder och servicebostäder i kontakter med bostadsbolagen och fastighetsnämnden. Stadsdelsnämnderna ska redovisa hur arbetet med att tillgodose behovet av bostäder med särskilt stöd och service fortskrider. Arbetet ska redovisas till kommunstyrelsens genomförandegrupp Stadsdelsnämnden har fortlöpande kontakter med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret då behovet av nya LSS-boenden påtalas. Dessa förvaltningar kan i sin tur, i förhandlingar med exploatörer, ställa krav på att särskilda boenden skapas i samband med markanvisningar och stadsutvecklingsprojekt. Stadsdelsnämnderna, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra i tidigt skede planera för omsorgslägenheter i stadsutvecklingsområden Samtliga berörda förvaltningar har etablerade samarbetsformer då diskussioner förs om behoven av omsorgsboenden, förskolor och annan service vid exploateringsprojekt. Bistå äldrenämnden i att ta fram en utevistelsegaranti för äldre i vård- och omsorgsboenden Stadsdelsförvaltningen är representerad vid möten på äldreförvaltningen och deltar i arbetsgrupper när uppdrag ges. Stadsdelsnämnder ska succesivt under 2014 införa den fördjupade kvalitetsanalysen med uppföljare/observerare för förändrad kravställning och uppföljning Stadsdelsförvaltningen har en person anställd på 0,50% för uppdraget. Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Alla enheter inom stadsdelsförvaltningen registrerar i Senior Alert och Palliativa registret. Utveckla stadens information om vård- och omsorgsboendens popularitet Stadsdelsförvaltningen är representerad vid möten på äldreförvaltningen och deltar i arbetsgrupper när uppdrag ges

35 Sid 34 (64) Nämndmål: Individer som utsätts för våld i nära relation erbjuds stöd i sin livssituation Uppfylls helt Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att kvinnor som utsatts för våld i en nära relation erbjuds stöd i sin livssituation. Skyddsbedömningar har gjorts och insatser i form av skyddat boende och/eller stödsamtal har givits. Våldsutövande män har under perioden erbjudits behandlande samtal. Tryggare barn, ett manualbaserat behandlingsprogram som erbjudits föräldrar där anmälan om att föräldrar utövat våld mot sina barn inkommit till utredningsgruppen. Rekryteringen av relationsvåldssamordnare har genomförts. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: I förvaltningens kvinnofridsnätverk ingår representanter från verksamhetsområdena äldre och funktionshinder, Individ- och familjeomsorg samt ekonomiskt bistånd. Från och med augusti leds nätverket av en relationsvåldssamordnare. Förvaltningen medverkar i Relationsvåldscentrum vid Västerortspolisen. Inom Individ och familjeomsorgen arbetar man med hög tillgänglighet för de utsatta kvinnorna och erbjuder kontakt samma dag som informationen om våld inkommer. Kvinnan erbjuds stödkontakt på resursenheten och utifrån en riskbedömning i den akuta situationen kan hon erbjudas ett skyddat boende. Resursenheten har flera medarbetare utbildade i metoden Tryggare barn, ett manualbaserat behandlingsprogram för föräldrar som utövar våld mot sina barn. Den våldsutövande mannen kontaktas av Järva Manscentrum (JMC), om det kan ske utan fara för kvinnan, och erbjuds en stödkontakt, baserad på VASKA (Våld Ansvar Sammanhang Konsekvenser Alternativ). Barnen erbjuds krisbearbetning genom Trappan-samtal. Barnen kan också delta i en gruppverksamhet för barn som bevittnat våld i familjen. Kvinnan erbjuds att delta i grupp för våldsutsatta kvinnor. Enheten för barn och unga gör alltid en förhandsbedömning av barnets situation för att bedöma om utredning ska inledas och generellt inleds utredning. Enheten utreder barnets behov av skydd och stöd och erbjuder insatser. Med hjälp av Signs of Safety utreds risk- och skyddsfaktorer och enheten samverkar med det privata och professionella nätverket. Enheten samverkar även med stadsdelens öppenvård, resursenheten, som kan erbjuda stöd och behandling till barnet och föräldrarna. Enheten för barn och unga tar hjälp av verktyg som "de tre husen", "mitt trygga hem" och "ord- och bildförklaring" för att öka begripligheten för barnet. Insatserna till barnet följs upp i en genomförandeplan. Enheten för statistik över ärenden där barn är utsatta för våld

36 Sid 35 (64) Nämndmål: Brukare och närstående upplever att de får stöd och hjälp i sin situation Uppfylls helt Beskrivning Beställarenheterna gör brukarna delaktiga i utredningsprocessen genom användandet av utredningsinstrument DUR och ASI. Enheten för barn- och ungdom gör barnets utredning i enlighet med BBIC och barnet, ungdomen och deras föräldrar är delaktiga i utformandet av utredningsplan, vårdplan och genomförandeplan. Beställarenheten är anträffbar på telefontider och mottagningstelefon. Alla personer som fyllt 80 år och ännu inte har någon form av insats erbjuds hembesök för information. Biståndshandläggarna lämnar tydlig information om hur utredningsprocessen utförs, har en god kommunikationsförmåga och ett gott bemötande. Alla brukare har en namngiven biståndshandläggare. Anhörigkonsulenten informerar, arrangerar utbildningar och anhörigcirklar samt bygger nätverk. De utbildade anhörigombuden bidrar till att stödet är individualiserat och utgår från ett genusperspektiv, att det är flexibelt, av hög kvalitet och att det ges vid rätt tidpunkt. Förvaltningen utformar insatserna så att de passar både brukaren och dennes närstående. Förvaltningen erbjuder olika former av sociala aktiviteter, såsom underhållning, bingo och temaaktiviteter i anslutning till storhelger. Förväntat resultat Utredningsprocessen är transparent och tillgängligheten till och kommunikationen med nämndens beställarenhet är god. Beställarenheten arbetar med uppsökande verksamhet och kontinuiteten vad gäller biståndshandläggare är god. Anhörigstöd ordnas i olika former för att underlätta för personer som vårdar närstående eller för personer vars närstående har någon annan form av biståndsbedömda insatser. Barn och unga upplever att de är delaktiga i utredningsprocessen samt vid utformandet av insatser. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att brukare och närstående får stöd och hjälp i sin situation. Genomförandeplaner som utgår från de beviljade insatserna har upprättats i samråd med varje enskild brukare där insatsernas utförande tydligt beskrivs utifrån den enskildes önskemål och behov. Alla brukare har en namngiven handläggare. Handläggarna har egna telefontider samt mottagningstelefon. Anhörigkonsulenten har under perioden haft ett flertal enskilda samtal för att stötta närstående samt i olika sammanhang informerat om vilket anhörigstöd som finns att tillgå

37 Sid 36 (64) Anhörigcirklar i samarbete med övriga stadsdelsförvaltningar i Västerort har genomförts, både på dag- och kvällstid. Under perioden har även en anhörigcirkel riktad till unga vuxna med dement förälder genomförts på kvällstid. Samarbete sker med bl.a. Järva öppna psykiatrimottagning, minnesmottagningen och olika patientföreningar i syfte att utveckla samarbetet kring anhörigstödet. Anhörigkonsulenten har under perioden besökt två föreningar i stadsdelen för att presentera anhörigstödet samt medverkat på anhörigveckan i oktober. Tre utflykter för anhörigvårdare har genomförts under perioden. De personer som fyllt 80 år under 2014 har blivit kontaktade och erbjudna att på olika sätt få information om äldreomsorgen. Olika former av sociala aktiviteter har erbjudits genom förvaltningens öppna dagverksamhet Elin och Elingymmet på Tensta servicehus. Förvaltningen har under perioden erhållit utvecklingsmedel från äldreförvaltningen för att utveckla en öppen träffpunkt för äldre i centrala Spånga. Den arbetsgrupp som har till uppgift att arbeta fram ett förslag på utformning av verksamheten har träffats vid ett par tillfällen. Viss komplettering av utrustning i den tilltänkta lokalen behöver göras. Under kommande period fortlöper arbetet med att planera verksamheten och dess innehåll. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning har brukarens behov kartlagts genom DURutredningar som ligger till grund för det stöd och hjälp brukaren får utifrån sin situation. Därefter har brukaren och närstående, i möte med biståndshandläggaren, informerats om vilka insatser som finns att tillgå. Biståndshandläggaren ansvarar för att regelbundna vårdplaneringar och nätverksmöten har skett när brukaren önskat och/eller när behov uppstått och att alla inblandade parter i brukarens nätverk har samverkat. Det säkerställs vid dessa möten att brukare och närstående får stöd och hjälp i sin situation och att de känner sig trygga med förvaltningens insatser. Genom anhörigkonsulenten och de utbildade anhörigombuden inom avdelningen för äldre och funktionsnedsättning kan ett flexibelt och individuellt utformat anhörigstöd erbjudas. Anhörigkonsulenten har genomfört hembesök, deltagit i nätverk, anordnat anhörigcirklar och varit tillgänglig på Medborgarkontoret på fasta tider. Samarbete har startats med stadsdelens avdelning Individ och familj inför årets anhörigvecka, där ett gemensamt program kring anhörigstöd runt missbruk och våld i nära relationer presenterades. Även en gemensam broschyr har tagits fram. Utförarenheterna och beställarenheten har arbetat med att öka tillgängligheten och därmed brukarens upplevelse av att snabbt och lätt kunna komma i kontakt med avdelningens medarbetare. På utförarenheternas anhörigträffar har synpunkter och önskemål gällande verksamheten fångats upp. En översyn av organisationen av anhörigkonsulenterna i Västerort har påbörjats för att se över förutsättningarna och möjligheterna för en regionalisering av denna funktion. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla brukare inom äldre och funktionshinder får kontakt med biståndshandläggare inom 24 h vid sökt kontakt Biståndshandläggarna har egna telefontider, därutöver finns en mottagningstelefon som handläggare svarar i under kontorstid. Den enskilde brukaren får stöd för att kunna delta i utbildning och nå målen

38 Sid 37 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I den individuella genomförandeplanen anges vilka individuella mål som ska uppnås samt hur insatserna ska utföras för att nå målen. Frivilligorganisationer bjuds in till diskussion om hur samverkan kan organiseras/möjliggöras Anhörigkonsulenten har träffat flera olika frivilligorganisationer för att diskutera former för samverkan. Frivilligorganisationer är även involverade i äldreomsorgens öppna sociala verksamhet. Nämndmål: Brukaren har inflytande över insatserna Uppfylls helt Beskrivning Enheterna upprättar genomförandeplaner i samråd med brukaren. Brukaren uppnår sina individuella mål genom att delta i utformandet av den egna genomförandeplanen och har ett stort inflytande över insatsernas genomförande. Medarbetarna är införstådda med och har kunskap om syftet med den sociala dokumentationen samt vad som ska dokumenteras. För att förankra värdighetsgarantierna hos medarbetare och de brukare som har insatser från äldreomsorgen använder sig enheterna av det material som äldrenämnden tar fram för ändamålet. Förväntat resultat Brukare och deras företrädare är delaktiga i utformandet av utredningsplan, vårdplan och genomförandeplan. Brukaren har en aktuell genomförandeplan för beviljade insatser och den löpande sociala dokumentationen är tillräcklig, väsentlig och korrekt. Medarbetare inom äldreomsorgens verksamheter arbetar utifrån lagstadgad värdegrund och Stockholms stads värdighetsgarantier. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att brukaren har inflytande över insatserna. Brukarna inom äldre och funktionsnedsättning har aktuella genomförandeplaner. Inom daglig verksamhet har samtliga brukare erbjudits verksamhet mellan klockan Arbetet med värdegrundsfrågor pågår inom äldreomsorgen och har även startat inom enheterna för personer med funktionsnedsättning. Inom äldreomsorgen har arbetet letts av en värdegrundsledare och utgått ifrån mindre dialoggrupper för att sedan föras ut till hela arbetsgruppen. Flertalet av medarbetarna inom äldreomsorgen har fått utbildning i social dokumentation samt att upprätta genomförandeplaner. Beställarenheten har använt de olika kartläggnings- och bedömningsinstrument som finns för utredning av insatser och den enskilde har varit delaktig i processen

39 Sid 38 (64) Genomförandeplaner har upprättats i samråd med brukaren. Familjerna inom individ- och familjeomsorgen får på ett lättbegripligt sätt information om ramar för utredning, lagstiftning och de beslut som tas genom hela processen. I samarbete med familjen tas viktiga behovsområden fram och frågeställningar och genomförandeplaner formuleras utifrån dessa. Enheten för beroendevård utreder klienterna med stöd av ASI för att säkra deras delaktighet i utredningsprocessen. Vid utredning av behov för personer som omfattas av LSS används DUR och för personer som omfattas av SoL används det utredningsinstrument som finns i Paraplyet. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Inom Äldre- och funktionsnedsättning, samt Individ och familj upprättas planer tillsammans med den enskilde brukaren och i förekommande fall även i samråd med dennes närstående/gode man. Genomförandeplanen utgår från de beviljade insatserna och speglar klart och tydligt den enskildes önskemål och behov av hur och när insatserna ska utföras. Uppföljning sker vid behov, dock minst en gång/år. Enhetscheferna gör regelbundna stickprov av den sociala dokumentationen. Värdegrundsutbildningen i dialogform på enheterna inom avdelningen för äldre och funktionsnedsättning är en möjlighet för medarbetare från olika arbetsgrupper att reflektera och diskutera olika frågeställningar tillsammans. Fyra medarbetare har utbildats till värdegrundsledare för att därefter kunna hålla i utbildning och reflektion inom de egna arbetsgrupperna. Enheten för beroendevård utreder med stöd av ASI sedan flera år och är ett implementerat arbetssätt hos de utredande socialsekreterarna. Sedan förra året är upprättandet av genomförandeplaner också ett fungerande arbetssätt hos utförarna. Arbetssättet med genomförandeplaner och vikten av dessa har förtydligats ytterligare i och med stadens införande av ParaDifo som är ett dokumentationssystem för utförare inom bland annat missbruksvården. Arbetssätten garanterar att klienterna är delaktiga i sin egen utredningsprocess och i utformandet av sin behandlingsinsats. Enheten för barn och ungdom använder sig av BBIC och Signs of Safety vid utredning. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andel genomförandeplaner där avvikelser förekommit VB 2014 Utfallet baseras på inkomna klagomål på insatsernas utförande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla brukare inom äldre och funktionshinder har en aktuell genomförandeplan Alla brukare har en aktuell genomförandeplan som klart och tydligt speglar önskemålen om hur insatserna ska utföras utifrån den enskildes önskemål. Regelbundna uppföljningar görs för att säkerställa att genomförandeplaner är upprättade och aktuella

40 Sid 39 (64) Nämndmål: Brukaren upplever att kvaliteten på utförda insatser är god Uppfylls helt Beskrivning Enheterna formulerar medarbetaråtaganden utifrån bemötande och kommunikation. Stockholms stads bemötandeguide implementeras i alla verksamheter inom funktionshinderområdet. Alla former av avvikelser från brukarens genomförandeplan dokumenteras. Dokumentationen sker i personakt samt på avsedd mall för statistik. Rutiner runt tillgänglighet och kontinuitet revideras årligen i samband med analysen av brukarenkäten. Utveckla arbetsmetoder och implementera dessa i syfte att få en ökad svarsfrekvens och på så sätt ett bättre resultat på stadens brukarenkät. Upprätta handlingsplaner för de områden i brukarundersökningen där resultaten varit mindre bra. Förväntat resultat Brukaren upplever att omvårdnadspersonalens tillgänglighet, kontinuitet och bemötande är gott samt att det finns en väl fungerande kommunikation. Fler brukare kommer till tals genom att svarsfrekvensen på stadens brukarenkät ökar. Resultatet av brukarundersökningen används i arbetet med enheternas kvalitetsutveckling. Under perioden har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att kvaliteten på utförda insatser är god. Alla enheter har formulerade medarbetaråtaganden. Enheterna har arbetat med att upprätta och revidera sina rutiner samt att implementera kvalitetsledningssystemet enligt SOSFS 2011:9. Kontaktmannaskap och upprättandet av genomförandeplaner och arbetskort har medfört en större kontinuitet i insatsernas utförande hos den enskilde. Arbetet med medarbetaråtaganden utifrån brukarperspektiv är ytterligare ett sätt att aktivt arbeta med kvalitetssäkringen av de utförda insatserna. Under perioden har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Alla enheter har formulerat medarbetaråtaganden utifrån ett brukarperspektiv. Enheterna har upprättat genomförandeplaner tillsammans med den enskilde. Detta tillsammans med tydliga arbetskort och kontaktmannaskap har medfört en större kontinuitet i insatsernas utförande hos den enskilde. Arbetsscheman har setts över för att anpassas till brukarnas behov. Arbete med att säkra att dokumentation av avvikelser och händelser av vikt runt den enskilde sker på ett tillfredsställande sätt pågår på enheterna och bemötandefrågor har diskuterats i olika forum. Resultatet av stadens brukarundersökning har analyserats och handlingsplaner har upprättats för de områden där resultaten varit mindre bra. Arbete pågår på enheterna utifrån handlingsplanerna. Enheten för daglig verksamhet har under perioden startat en dramagrupp under ledning av en dramapedagog samt planerar även för nya inriktningar, bl a en secondhand-verksamhet

41 Sid 40 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal brukare som byter utförare under pågående beslut VB 2014 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Deltagarna i daglig verksamhet ges möjlighet till kontakter med den ordinarie arbetsmarknaden. Stadsdelsnämnden samarbetar med arbetsmarknadsnämnden i syfte att visa vägar till arbete Samarbete pågår med arbetsförmedlingen i projektet Arbete resurs. Detta har lett till att två brukare utökat sin arbetstid på praktikplatsen. Två brukare har avslutat sin dagliga verksamhet och gått till anställning på sin praktikplats. Information om stadsdelsnämndens aktiviteter för äldre ska finnas lättillgängligt via Äldre direkt Information om aktiviteter lämnas till Äldre Direkt. Nämndmål: Brukaren är självständig och har rätt att bo kvar i den invanda miljön Uppfylls helt Beskrivning Vård- och omsorgspersonal arbetar utifrån ett rehabiliterande synsätt och enheterna genomför arbete i syfte att förebygga fallskador och brandrisk vid rökning. Biståndshandläggare samt enheternas medarbetare genomför webbaserad utbildning i Demens ABC. I beslut och beställning framgår brukarens eget önskemål om vilken boendeform som önskas. Förväntat resultat De beviljade insatsernas utformning främjar brukarens förmåga till självständighet och kvarboende, såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer. De nationella riktlinjerna för demenssjukdomar är implementerade i nämndens verksamheter. I enlighet med av staden beslutade riktlinjer, samt inom ramen för rättssäkerhet och likhetsprincip tas brukarens önskemål om boendeform tillvara. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att brukaren är självständig och har rätt att bo kvar i den invanda miljön. I biståndshandläggarnas utredningar framgår klart och tydligt målet med insatsen samt brukarens egna önskemål och behov. Insatserna ska främja den enskildes självständighet. Rätten till kvarboende beaktas och omfattar både ordinärt boende och särskilda boendeformer

42 Sid 41 (64) Brukares känsla av otrygghet beaktas och biståndshandläggarna tillvaratar brukarens önskemål om boendeform i utredningen vilket framgår klart och tydligt i både utredning och beslut. Under året har arbetet med hur värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas samt implementering av de nationella riktlinjerna för demenssjukdomar pågått. Både inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning har värdegrundsutbildning pågått under året. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: I den genomförandeplan som upprättas för varje brukare finns tydlig information om insatsernas utförande utifrån den enskildes behov och önskemål. Omvårdnadspersonalen har ett rehabiliterande synsätt och insatserna har utförts på ett sådant sätt att de bidrar till att bibehålla den enskildes förmåga och självständighet. Genomförandeplaner har upprättats i samråd med varje enskild brukare och i förekommande fall även med närstående/god man och kompletterats med arbetsbeskrivningar och rutiner. Inom LSS-verksamheterna har brukarna tränats i vardagssituationer genom olika hjälpmedel och pedagogiker. Veckoscheman gör att brukaren har överblick över sin vardag och fritid. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Behovet av olika anpassade boendeformer för personer med funktionsnedsättning inventeras 1 gång per år Inventering görs varje kvartal i samband med att icke verkställda beslut rapporteras till IVO. De äldre erbjuds kulturaktiviteter De äldre har erbjudits olika former av kulturaktiviteter. Den öppna dagverksamheten Elin har bl a anordnat musikunderhållning, utställningar samt uppmärksammat olika högtider. I samarbete med Äldreförvaltningen har ett konstpaket innehållande fem tavlor hängts upp i korridoren på Tensta Servicehus. Till tavlorna finns ett samtalsmaterial som underlättar samtal om motiven med personer som har en demenssjukdom. Det finska minoritetsspråket har uppmärksammats genom olika aktiviteter. De äldre erbjuds möjlighet att komma ut på dagsutflykter Möjlighet till dagsutflykter har erbjudits genom den öppna dagverksameten Elin. Även en utflykt i samarbete med PRO och SPF har anordnats. Personer med funktionsnedsättning får tydlig information om anpassade boendeformer Handläggarna informerar om anpassade boendeformer på ett tydligt sätt, både muntligt och skriftligt. Personer med funktionsnedsättning får tydlig information om hur ansökan om bostadsanpassning går till Handläggarna har både muntligt och skriftligt informerat om hur ansökan om bostadsanpassning går till

43 Sid 42 (64) Nämndmål: Barn och ungdomar har en trygg och socialt accepterad vardag Uppfylls helt Beskrivning I socialtjänstens uppdrag för att uppnå målet ingår att, med respekt för barns, ungdomars och föräldrars självbestämmande och delaktighet, bedriva arbetet på ett sådant sätt att de som behöver stöd och hjälp erbjuds rätt form av insatser så tidigt som möjligt. Barn och ungdomar som placeras utom hemmet uppmärksammas särskilt. Utredningsenheten genomför föräldrasamtal inom 48 timmar med föräldrar till ungdomar under 15 år som påträffas påverkade av alkohol eller andra droger. För alla ungdomar under 15 år som är anmälda för brott kallas föräldrarna till samtal inom 48 timmar. Vid allvarlig orosanmälan gällande barn ska föräldrarna kontaktas inom 24 timmar. Enheten vidareutvecklar rutiner för att inleda eller inte inleda utredning inom 14 dagar. Vidare förväntas enheterna ha fem ungdomar parallellt i sociala insatsgrupper under året. Genom motivationsarbete ökar också föräldrars och ungdomars vilja att ta emot stödinsatser. Fältverksamheten ansvarar för avdelningens del av det förebyggande och uppsökande arbetet bland ungdomar i riskzon i stadsdelen. Förvaltningen vidareutvecklar samverkansformer för att tillämpa det kommunala uppföljningsansvaret för åringar. Familjestödsenheten erbjuder god öppenvård i egen regi som alternativ till slutenvård och extern öppenvård. Intentionen är färre placeringar på institution och att hitta former för insatser på hemmaplan. Förväntat resultat Barn och ungdomars behov blir tillgodosedda. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att barn och ungdomar har en trygg och socialt accepterad vardag mot bakgrund av det arbete som bedrivs inom ramen för avdelningen Individ och familjeomsorg. Enheten hade i början av året sex ungdomar med insatsen social insatsgrupp (SIG) och sedan i våras tre pågående SIG. I augusti tillträdde en SIG-samordnare på halvtid som bland annat ansvarar för uppföljning och utvärdering av SIG-ärendena vilket kommer att öka möjligheterna att ha fem parallella ungdomar pågående under resten av året. Under perioden har föräldrarådgivningen samordnat en föräldragrupp i komet, samt 11 ABCgrupper i samverkan med med gruppledare från föräldrarådgivning, förskola, parklek, fält, skola och SFI (svenska för invandrare). Under perioden har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Det arbete som bedrivs inom enheten för barn- och ungdom bygger på att identifiera risk- och skyddsfaktorer och att upprätta säkerhetsplaner då det bedöms nödvändigt

44 Sid 43 (64) Enheten arbetar för att under förhandsbedömningen kontakta föräldrar till alla ungdomar upp till 15 år som är misstänkta för brott och/eller användning av alkohol/droger inom 48 timmar. Bland annat medverkar vi i polisförhör då det bedöms möjligt att prioritera. Biträdande enhetschef i mottagningsgruppen följer upp alla ärenden i målgruppen. Enheten samarbetar med bland annat polis, skola och familjeresursen för att, där behov vinns, kunna erbjuda social insatsgrupp till ungdomar som stöd för att bryta en destruktiv utveckling med kriminellt beteende. I övriga insatser har vi täta uppföljningar för att säkerställa att det stöd som erbjuds ungdomen är hjälpsamt och ger önskad effekt. Nämndmål: Vuxna personer lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Vuxna personer med missbruks- eller beroendeproblematik erbjuds i första hand öppenvård. Öppenvårdsbehandling sker vid All-villan. Där bedrivs bland annat ett strukturerat öppenvårdsprogram, motivationsarbete och återfallsprevention såväl individuellt som i grupp. Socialpsykiatrins uppdrag är att ge brukaren med psykiska funktionsnedsättningar stöd och omsorg samt adekvat sysselsättning efter enskilda behov men också betrakta och stödja brukarens möjlighet till återhämtning. Förväntat resultat Brukare har en förbättrad livssituation inom ASI och DUR- livsområden där insatser ges. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att vuxna personer lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultat: Beroendevården strävar efter att uppnå en förbättrad livssituation för klienterna, många av klienterna har dock en komplex problematik vilket medför att målet då är att bibehålla en dräglig livssituation, inte att förbättra den. För att arbetssätten och metoderna ska ge effekt är det viktigt att samverkan med andra myndigheter/intressenter som exempelvis landstingets beroendevård och psykiatri fungerar. Allteamets deltagande i projektet Bostad först har bedrivits fortsatt i enlighet med de beslut som Socialtjänstnämnden fattat. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Uppfylls helt

45 Sid 44 (64) Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten genom att arbeta för att skapa delaktighet och medvetenhet i verksamheterna vad gäller mål, resultat och ansvar. Medarbetarna har en tydlig roll och är delaktiga i att utveckla både verksamheten och sig själva. Verksamheternas kunskap om jämställdhet och mångfald i ökar i verksamheterna. Förvaltningen har två traineer. Arbetet med att minska sjukfrånvaron ger resultat och nivån sjunker succesivt. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 921 st 909 st 880 st Aktivt Medskapandeindex Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 29,41 % 36,84 % 75 % 100 % % 71 % 72 % 80 % % 91 % 92 % 92 % 2014 Sjukfrånvaro 7,7 % 7,7 % 7 % 4,4 % VB 2014 Siffrorna avser november då lönekörning inte är gjord innan VB ska vara färdigt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna se över och utveckla stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal Stadsdelen har två representanter i detta arbete, som pågår enligt plan. Arbetet har delats i olika grupper med olika fokus Nämndmål: Arbetsmiljön är god Uppfylls helt Beskrivning Medarbetarna tar ansvar för sin hälsa och chefer ger stöd. Medarbetarna är delaktiga i planering och prioritering av sitt arbete och uppmuntras till dialog. Enheterna utvecklar arbetsmiljön utifrån ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv samt genom en aktiv rehabiliteringsprocess

46 Sid 45 (64) Förväntat resultat Medarbetarna har en bra arbetssituation, AMI stiger och sjukfrånvaron sjunker Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att medarbetarna tar ansvar för sin hälsa och att chefer ger stöd. Processer och arbetsinsatser har genomförts på olika nivåer, både förvaltningsövergripande och på enhetsnivå utifrån behov. Många medarbetare har använt friskvårdstimmen och nyttjar friskvårdspengen. Sjukfrånvaron ligger kvar på 7,7%, vilket är samma som föregående år, men korttidsfrånvaron har minskat och är lägst i staden. Medarbetarenkäten visar att medarbetarna är nöjda och AMI har höjts från 81 till 83, vilket är det högsta resultatet av alla stadsdelar. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Majoriteten av enheterna har aktivt arbetat med friskvård och hälsa. Hälsoarbetet omfattar även arbetsbelastning, delaktighet och möjligheter att påverka sin arbetssituation. Enheterna har gjort detta genom att arbeta med delaktighet på APT, medarbetarsamtal och temamöten inom enheterna. Det har även anordnats egna aktiviteter i verksamheten, såsom sociala aktiviteter, gemensamma promenader mm. Inom ramen för ett friskvårdsprojekt som drivits på en av förskolorna har friskvård schemalagts på försök. Ett utökat friskvårdserbjudande med fokus både på fysisk och psykosocial hälsa har tagits fram och genomförts samt subventionerats för alla medarbetare inom förvaltningen. Exempel på aktiviteter är möjlighet att göra hälsoprofiler, gratis prova på träning i simhallen samt på Friskis och Svettis, vi har haft stresseminarium i grupp som varit oerhört populära. Arbetet med sjukfrånvaron har skett såväl förebyggande som främjande och rehabiliterande. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgör en viktig del av det förebyggande arbetet och inom det främjande området satsar förvaltningen bland annat på ett tydligt ledarskap med ökad delaktighet samt ansvar i medarbetarrollen. Uppföljning av långtidssjukskrivna (90 dagar) har gjorts tillsammans med Previa och det har tagits fram rutiner vid korttidsfrånvaro. Hälsoseminarier har hållits för ökad medvetenhet om hälsa och egenansvar i grupper med hög korttidsfrånvaro, dessutom sker kontinuerlig uppföljning av sjuktal. Operativt stöd ges till chefer i enskilda ärenden. När det gäller korttidsfrånvaro har fem enheter valts ut för att ett särskilt arbete och ett inledande möte har ägt rum mellan enhetschefer och HR. En inventering av behov har genomförts och en planering för aktiviteter är gjord. Dessa har följts upp av avdelningschefer tillsammans med sina enhetschefer. Tre av de fem enheterna sänkte sin korttidsfrånvaro. Vad gäller arbetsmiljöfrågor, genomförs utbildningar för chefer och personlig handledning med stöd från HR har erbjudits. Riskfaktorer har identigfierats bl.a. genom att kontinuerligt följa upp i RISK, på APT, i medarbetarenkäten samt att använda psykosociala skyddsronder där behov så funnits. Förvaltningens arbetsmiljökalender säkerställer att det systematiska arbetsmiljöarbetet i Spånga Tensta är en naturlig del i verksamheten, på alla nivåer i organisationen. Kalendern har vidareutvecklats under 2014, liksom flera av de verktyg och stöddokument som finns kopplade till kalendern

47 Sid 46 (64) En särskild satsning för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Barn & Ungdom har genomförts under 2014, bl. a. genom temaluncher och särskilda avgångssamtal. Förtydligade rutiner och ökade kunskaper om tidiga insatser vid tecken på ohälsa är en del i förvaltningens strategi för ökad frisknärvaro på arbetsplatserna. Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete har genomförts för förvaltningens chefer och skyddsombud, liksom utbildning i stadens rehabiliteringsprocess för förvaltningens chefer. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen medarbetare som inom ramen för uppdraget upplever att de har möjlighet att påverka hur de ska utföra sitt arbete. Andelen medarbetare som upplever att de har en bra arbetssituation Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter har en hot och våldsplan Enheterna har arbetat med att ta fram hot och våldsplan. I samband med årets internkontroll genomfördes stickprover inom samtliga avdelningar. Samtliga enheter hade uppdaterade hot och våldsplaner som förankrats på olika sätt. Nämndmål: Chefer leder medarbetare att utföra uppdraget och nå resultat Uppfylls helt Beskrivning Chefer tydliggör enhetens mål och resultatkrav. Det finns en regelbunden dialog om mål, resultat, uppdrag samt förändrade krav och förutsättningar. Chefer skapar delaktighet hos medarbetarna genom att aktivt lyssna, vara tydliga i sin kommunikation och genom att vara inkännande och medkännande. Chefer leder verksamheten genom att visa förtroende, delegera och följa upp samt genom att ge feedback. Chefer ger medarbetare möjlighet till utveckling och ökat ansvarstagande. Förväntat resultat Medarbetarna känner till och förstår uppdraget. De har förutsättningar att vara delaktiga i planering och uppföljning. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att chefer är tydliga med verksamhetens målsättning och uppdrag. Det finns ett förvaltningsövergripande fokus på budgetprocessen och framtagandet på verksamhetsplan, där medarbetarna är delaktiga

48 Sid 47 (64) Medarbetarsamtalet är tydligt kopplat till enhetens målsättning och genom medarbetaråtaganden tydliggörs individens mål ytterligare. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Enheterna diskuterar mål och åtaganden samt budget och resultat tillsammans. Det har ökat delaktigheten och förståelsen för uppdraget. Inom flera verksamheter är medarbetarna delaktiga i utvecklingsarbetet och cheferna har bidragit till att skapa en tydlig struktur med tydliga ansvarsområden. Ett arbete har genomförts för att tydliggöra kopplingen till aktuella lönekriterier och prestation resultat lön. Tydligt uttalade förväntningar samt en dialog är förutsättningen för medarbetare att kunna utföra uppdraget. Det är också viktigt att få medarbetarna att själva ta vara på möjligheten till delaktighet och att medarbetarna tar ansvar. Sjukfrånvaro Deltid till heltid KF:s inriktningsmål: 3. Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål genom att styra resurser med syftet att göra rätt saker och åstadkomma önskat resultat. Förvaltningens verksamheter är kostnadseffektiva. Förvaltningen redovisar ett resultat som är 0,1 mnkr mot budget efter resultatöverföring. Alla verksamheter prognostiserar ett budgetöverskott eller en budget i balans förutom verksamhetsområdet äldreomsorg. Verksamhetsområdet äldreomsorg prognostiserar ett budgetunderskott om 7,6 mnkr som avser ökade kostnader på grund av införandet av nytt ersättningssystem inom hemtjänst samt fler placeringar inom särskilda boenden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Budgeten är i balans Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Budgeten är i balans genom att verksamheten ryms inom fastställd budget och prognossäkerheten för det ekonomiska utfallet är hög. Bedömningen av resultatet är bland annat gjord utifrån månatliga uppföljningsmöten. Vissa verksamheter har en större prognososäkerhet än andra beroende på verksamhetens art vilket är en viktig parameter att ta hänsyn till vid prognostisering. Under perioden har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Varje månad analyserar och diskuterar enhetscheferna utfall, prognos och eventuella åtgärder med controller och avdelningschef. Vid behov har utbildningsinsatser eller möten genomförts med vissa enheter

49 Sid 48 (64) Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 99,95 % 100 % 100 % VB % 99,9 % 100 % 100 % VB 2014 Nämndens prognossäkerhet T2 0 % 0 % +/- 100 % Nämndmål: Prognoserna är rättvisande Uppfylls helt Beskrivning +/- 1 % 2014 Chefer följer upp månadsrapporten nio gånger per år. Med stöd av controller görs analyser och uppföljning av kostnader och intäkter. Vid befarade underskott vidtas åtgärder och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna. Chefer inhämtar information och deltar i utbildningar och aktiviteter. Förväntat resultat Den fastställda budgeten rymmer hela verksamheten. Chefer har goda kunskaper i ekonomi och gör rättvisande prognoser på årsutfallet. Prognosvariationerna är mindre jämfört med tidigare år. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att målet är uppfyllt då nämnden presenterar en budget i balans efter resultatöverföring. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Månatliga ekonomiska avstämningar har skett på enhetsnivå för att noggrant följa den ekonomiska utvecklingen. Eventuella avvikelser från budget analyseras. Vid avvikelser tas handlingsplaner fram som följs upp enligt plan

50 Sid 49 (64) av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Verksamhetens intäkter har ökat med 33,0 mnkr jämfört med Samtidigt har verksamhetens kostnader ökat med 54,3 mnkr. Sammantaget är det en kostnadsökning om netto 21,2 mnkr, vilket motsvarar en ökning om 2,1 procent av den totala omslutningen. Förvaltningens ökade intäkter beror bland annat på ökade intäkter från migrationsverket och att beviljade medel för ytterstadssatsningen ökat. Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat med 45,7 mnkr i jämförelse med föregående år. Orsaken är att det nya hemtjänstsystemet medfört en kostnadsökning och att antalet platser i heldygnsomsorg inom äldreomsorgen har ökat. Personalkostnaderna har ökat med 2,4 mnkr och beror på personalförändringar under året och årets löneöversyn. Lokalhyror och drift har ökade kostnader om 0,1 mnkr jämfört med 2013 och avser hyreshöjningar. Övriga kostnader har ökat med 4,5 mnkr jämfört med föregående år och beror på att avdelningen individ och familj har använt tillfälligt inhyrd personal för att täcka upp vakanser. Ökade kostnader för avskrivningar och räntor följer planen för ökade kapitalkostnader för genomförda investeringar under verksamhetsåret. Gräns för periodiseringar av kostnader och intäkter har i detta bokslut fastställts till 50 tkr

51 Sid 50 (64) Stadsdelsnämnden redovisar ett bokslut med ett överskott om 0,1 mnkr efter resultatöverföring mot budget. Före resultatöverföring är utfallet ett budgetöverskott om 5,2 mnkr. Utfallet med ett budgetöverskott om 0,1 mnkr är högre än prognosen i tertialrapport 1 och 2 som prognostiserades att vara en budget i balans efter resultatöverföring. Prognosavvikelsen efter resultatöverföring är 0,01 procent jämfört med tertialrapport 1 och 2. Förvaltningens preliminära budget för 2014 var vid årets början netto 1010,0 mnkr. Under året har budgeten netto justeras med sammanlagt 7,1 mnkr, varav prestationsjusteringar -2,0 mnkr och övriga budgetjusteringar motsvarar 9,1 mnkr. Den slutliga nettobudgetramen för året är 1017,1 mnkr. Resultatenheterna hade vid årets början en ingående fond om 4,7 mnkr. Om den utgående fonden är lika stor, fast negativ, har resultatenheterna en oförändrad resultatfond. Skillnaden mellan den ingående och utgående resultatfonden är en ökad fond om 5,1 mnkr. Förvaltningen överför en resultatfond om 9,8 mnkr till Prognos per verksamhetsområde Nedan redovisas utfallet i mnkr för respektive verksamhetsområde mer i detalj. Prognoser i tertialrapporterna jämförs med årets och förra årets resultat i tabellerna nedan. Avvikelsen jämfört med budget är inklusive resultatfond i mnkr

52 Sid 51 (64) Det ekonomiska utfallet visar en positiv avvikelse om 2,2 mnkr jämfört med budget. Inom verksamhetsområdet ligger avdelningen strategiska staben. Den strategiska staben ska ge ett övergripande stöd i strategiska frågor och säkra att rätt kompetens, resursanvändning och utveckling finns, samt skapa gemensamma arbetssätt. Budgetavvikelsen beror framför allt på minskade personalkostnader på grund av att ett flertal vakanser, så som upphandlare och förvaltningschef delvis varit vakanta och inte har blivit tillsatta under året. Det ekonomiska utfallet visar en positiv avvikelse om 5,4 mnkr jämfört med budget före resultatöverföring. Detta beror på att nämnden fått intäkter från migrationsverket, för den så kallade generalschablonen på 14,6, vilket är en ökning jämfört med tidigare prognoser. Detta beror på ett ökat flyktingmottagande inom stadsdelsnämndsområdet. Barn och ungdom redovisar ett underskott om 8,5 mnkr. Underskottet förklaras av ökade kostnader för placeringar för stödboenden, jourhem och öppenvård jämfört med tidigare. Vidare är det svårt att få platser i familjehem varvid dyrare placeringar har används. Missbruk redovisar ett positivt resultat om 0,3 mnkr mot budget. Utfallet för socialpsykiatrin är ett underskott om 1,0 mnkr beroende på ökade kostnader för placeringar i HVB hem. Detta balanseras upp av intäkter på 1,0 mnkr från migrationsverket varvid området redovisar ett resultat i balans mot budget. Resultatenhet och utförare socialpsykiatri Bromstensgården är helt intäktsfinansierad och är verksamhetsområdets enda resultatenhet. Bromstensgårdens har en resultatfond om 1,5 mnkr. I enlighet med stadens regler för resultatöverföringar får resultatenheten maximalt föra över 10 procent av omsättningen. Förvaltningens tre utförare inom socialpsykiatrin i egen regi gör sammantaget ett bokslut med ett budgetöverskott om 2,3 mnkr. Huvuddelen av överskottet kommer från stödboendet. Det ekonomiska utfallet visar ett bokslut med en budget i balans. Budgeten för stadsmiljö har under året huvudsakligen använts till underhåll av stadsdelens parker i enlighet med entreprenadavtalet. Utfallet visar en positiv avvikelse om 2,2 mnkr jämfört med budget före resultatöverföring och ett resultat i balans efter resultatöverföring

53 Sid 52 (64) Budgetöverskottet beror framför allt på att antalet inskrivna förskolebarn under året har varit fler än vad förvaltningen har budgeterat med. Budgeterat antal barn var i genomsnitt 1972 medan antalet inskrivna förskolebarn har under året varit Vårdnadsbidraget Kostnaderna för vårdnadsbidraget belastar inte förvaltningens budget. Kostnaderna har under 2014 varit 2,6 mnkr vilket är det samma som för år Sedan 2011 har kostnaderna minskat med 0,5 mnkr. Antalet vårdnadsbidrag har ökat något under året. Antalet personer som har fått utbetalt vårdnadsbidrag under året är 148 heltid och 18 deltid. Utförare Förskolan har sju resultatenheter. Resultatenheternas ekonomiska utfall är sammantaget ett budgetöverskott om 5,4 mnkr inklusive resultatfond från Förskoleenheternas budgetöverskott är större jämfört med tidigare prognoser. Det ekonomiska utfallet visar en negativ avvikelse om -7,6 mnkr jämfört med budget. Underskottet beror på ökade kostnader både inom hemtjänsten och inom vård- och omsorgsboende. Som tidigare rapporterats har stadens nya ersättningssystem inneburit en stor ekonomisk osäkerhet och fördyring av verksamheten eftersom utförandegraden för beställda timmar blivit högre än beräknad modell för resurstilldelning. I Spånga-Tensta finns många anhöriganställda som utför hemtjänst, främst hos privata utförare, utförandegraden är högre hos dessa brukare vilket i sin tur drar upp genomsnittstiden i kundunderlagen. Beställarenheterna samarbetar även rent praktiskt kring detta, bland annat genom att implementera nya rutiner och arbetssätt för handläggarna vid uppföljning och granskning av kundunderlag. Inrapporteringssystemet Paragå har inte heller fungerat helt tillfredsställande, vilket har medfört fel i registrerat antalet utförda timmar. Inom äldreomsorgen har arbetet under året fortsatt med att effektivisera såväl beställarverksamheten som utförarenheterna. Utförarenheter Förvaltningens utförarenheter prognostiserar ett budgetunderskott om 5,0 mnkr. Stora delar av det ökade budgetunderskottet inom kommunal hemtjänst består av för hög personalvolym i förhållande till utförda timmar. Detta gäller för både servicehuset och hemtjänst i ordinärt boende i Tensta. Förvaltningen arbetar med att effektivisera verksamheten genom att öka samarbetet med personalplanering mellan Spånga och Tensta. På sikt kommer detta att leda till ett minskat antal vikarier och ökad kontinuitet för brukarna samt bättre arbetsförhållanden Utfallet visar en positiv avvikelse om 2,9 mnkr jämfört med budget före resultatöverföring

54 Sid 53 (64) Beställarenheten och ledningen redovisar totalt ett nollresultat. Dock finns underskott inom externt köp av vuxenboende enligt LSS. Inget av de externa gruppboendena är med i LOV vilket innebär placeringskostnader som ligger högre än tilldelningen i budget. Inom hemtjänsten redovisas också ett minder underskott, främst beroende på externt köp där utförandegraden är högre än budgettilldelningen. Personlig assistans enlig LASS redovisar också ett mindre underskott beroende på retroaktiva domar. Överskott mot budget finns bland annat inom externt köp av korttidshem för barn samt inom avlösning och ledsagning. Återsökta medel från Migrationsverket gav också mer intäkter än budgeterat. Utförarenheter Förvaltningens utförarenheter i egen regi har sammantaget ett ekonomiskt utfall med ett budgetöverskott om 3,5 mnkr. Budgetöverskottet finns främst inom förvaltningens två enheter för bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Deras samlade överskott landade på 3,7 mnkr, varav 2,9 mnkr förs med i resultatfond till Förvaltningens restauranger i Tensta och Bromsten redovisade ett samlat underskott på 0,6 mnkr. Utfallet visar ett nollresultat jämfört med budget. Verksamhetsområdets budget har bland annat använts till föreningsstöd, fritidsgårdar, parklekar och kolloverksamhet. Utfallet visar ett nollresultat jämfört med budget. En stor del av verksamhetsområdets budget har avsatts till feriearbetare. Förvaltningen erbjöd 921 ungdomar sommarjobb varav 74 ungdomar tackade nej samt 847 ungdomar skrev på avtal varav 836 ungdomar kom till sina arbetsplatser. Därtill har förvaltningen haft 93 feriearbetare under jullovet. Under året har även 51 personer med ekonomiskt bistånd anställts i tillfälliga kvalitetshöjande arbeten inom förvaltningen under projektet snabbspåret. Utfallet visar en positiv avvikelse om 0,1 mnkr jämfört med budget. Förvaltningen kan konstatera att trenden med en minskad budgetavvikelse för ekonomiskt bistånd fortsätter jämfört med tidigare år. Motsvarande budgetavvikelsen för 2013 var -7,2 mnkr. I bokslutet 2012 hade förvaltningen en budgetavvikelse om -13,8 mnkr. Enligt den senaste statistiken har antalet hushåll med ekonomiskt bistånd fortsatt att vara lägre även i december månad jämfört med tidigare prognoser under året. Antalet hushåll i december månad är preliminärt 927 och följer därmed den trend med minskade hushåll som har pågått

55 Sid 54 (64) sedan september månad. Vid motsvarande period under förra året 2013 hade 1087 hushåll sin försörjning från ekonomiskt bistånd. Förvaltningen kan konstatera att det metodiska arbetssätten har gett resultat inom verksamheten. Bland annat har enheten tagit fram ett gemensamt arbetssätt för alla biståndshandläggare inom enheten, med en tydlig struktur om att fortsätta minska antalet hushåll inom ekonomiskt bistånd. Fokus ligger på aktuella arbetsplaner och förändringsplaner samt tätare uppföljningar av samtliga klientärenden. Förvaltningens nära samverkan med arbetsförmedling och jobbtorg fortsätter. En gemensam handlingsplan är framtagen för att få fler i arbete. I bilaga 07 redovisas ekonomiskt bistånd, utbetalt belopp, antal hushåll och kronor per hushåll. Resultatenheter För stadens resultatenheter gäller att enheter som redovisade budgetöverskott i bokslutet 2013 får disponera detta under Omvänt gäller om enheten redovisade ett budgetunderskott i bokslutet måste det täckas under Resultatenheterna får ta med sig 100 procent av såväl över- som underskott till nästkommande år, men maximalt 5 procent av bruttobudgeten innevarande år. Enhetens ackumulerade överskott får inte överstiga 10 procent av bruttobudgeten. Förvaltningen har tio resultatenheter, varav sju är förskoleenheter. Resultatenheternas fondöverföring till 2014 att bli ett budgetöverskott om 9,8 mnkr. Skillnaden mellan ingående och utgående fonden är 5,1 mnkr. Resultatenheten Bromstensgården har nått gränsen enligt stadens regel om maximalt resultatöverföring. Det är skälet till att den ingående och utgående fonden är densamma. Förskolornas prognostiserade resultatöverföring är 5,5 mnkr, de två resultatenheterna inom funktionsnedsättning har en utgående fond om 2,9 mnkr och Bromstensgården 1,5 mnkr. Resultatenheterna redovisas mer i detalj i bilaga

56 Sid 55 (64) Investeringar budget 2014 finns avsatta medel om 10,1 mnkr för investeringar fördelat på 7,9 mnkr för parker och 2,2 mnkr för maskiner och inventarier. Förvaltningen har använt investeringsramen för maskiner och inventarier till att köpa in nya möbler där behov finns. Vidare har budgetet använts till att köpa in nya kokgrytor och en tvättmaskin till Resultatenheten Daglig verksamhet. Av maskiner och inventarier har nämnden använt 1,2 mnkr. Förvaltningen har haft följande investeringsprojekt under året. Edinge/Harlingegången Projekt för upprustning av gångstråk med nya trädplanteringar, ytskikt och sittmöbler. 1,5 mnkr fanns avsatt för projektet varav 1,0 mnkr har använts. Avvikelsen beror på att belysning har utelämnats samt att färre träd i skelettjord och en billigare entreprenad än förväntat. Lunda gravfält Lunda gravfält är ett projekt som pågår under många år framöver. Det är ett projekt som syftar till att restaurera, bevara och utveckla fornminnesområdet Lunda-Skesta. 0,5 mnkr fanns avsatt för projektet i år och 0,3 mnkr har förbrukats. En skötselplan för det fortsatta arbetet har tagits fram. Erikslunds plaskdamm Etapp 2 av projekt Erikslund pågick under 2014, vilket innebar omfattade renovering av plaskdamm. Under 2013 byggdes ett nytt pumphus. Avsatta medel för projektet 2014 var 2,7 mnkr varav 1,5 mnkr har används. Tillgänglighetsinvesteringar Förvaltningen erhöll i tertialrapport 1 extra medel om 2,5 mnkr för tillgänglighetsinvesteringar. Förutom dessa hade nämnden avsatt 0,7 mnkr till tillgänglighetsinvesteringar. Medlen ska bland annat användas dessa till projektet att bygga en ny lekplats i Hjulsta, asfaltsarbeten, utegym vid Spånga IP och till Erikslunds plaskdamm. Förvaltningen har under året använt 6,6 mnkr och skulle vilja begära en ombudgetering av 2,5 mnkr till 2015 för investeringar inom stadsmiljö. Förvaltningen har under året inte använt alla de medel som funnits avsatta för investeringar. Orsaken till detta har främst varit omfattande personalomsättning inom verksamhetsområdet. I början av 2014 tillträde en ny enhetschef för enheten där stadsmiljö ingår. Förvaltningens parkingenjör slutade i juni 2014 och tjänsten var vakant fram till augusti månad vidare har även driftentreprenör bytts ut

57 Sid 56 (64) Allt sammantaget har förvaltningen under 2014 inte haft möjlighet att följa upp de planerade investeringarna på ett önskvärt sätt. Försäljningar av anläggningstillgångar Inga försäljningar av anläggningstillgångar har skett under året. Stora projekt som inte är investeringar Inga betydande projekt som inte är investeringar har bedrivits under året. Ombudgeteringar Förvaltningen begär budgetjusteringar för investeringar inom stadsmiljö om totalt 2,5 mnkr. Förvaltningens budgetjustering finns även i bilaga 04. Medel för lokaländamål Inga medel för lokaländamål redovisas i detta ärende av balansräkning Anläggningstillgångarna är ett resultat av förvaltningens investeringar och har ökat med 3,1 mnkr jämfört med föregående år. Omsättningstillgångarna har ökat med totalt 22,8 mnkr jämfört med föregående år och avser till största del förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ökat med 18,7 mnkr

58 Sid 57 (64) Ökningen kan härledas till att många intäkter släpar, till exempel intäkter avseende ytterstadssatsningen. Diverse kortfristiga fordringar har ökat med 5,7 mnkr jämfört med 2013 och avser fordringar hos Migrationsverket som ännu inte inkommit förvaltningen men som avser Eget kapital har förändrats som en följd av förändringarna i balansräkningen samt av ökade resultatfonder. Kortfristiga skulder har ökat med totalt 20,9 mnkr jämfört med föregående år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter uppgår till 34,6 mnkr vilket är en ökning med 20,2 mnkr jämfört med Det nya systemet för ersättning per timme inom hemtjänsten har medfört att periodiserade kostnader blivit högre då utförare inte längre kan fakturera förvaltningen i förskott. Tidigare fick utförarna ersättning för olika nivåer och då krävdes ingen avstämning av utförda timmar. Fakturorna kunde skickas tidigare. Det nya systemet innebär att utförarna måste stämma av utförda timmar och fakturor har som tidigast skickats den 6 januari. Leverantörsskulderna uppgår till 54,1 mnkr och avser utgifter som redovisats 2014 men förfallit till betalning Ökningen mot föregående år är 1,3 procent. Gräns för periodiseringar av kostnader och intäkter har i detta bokslut fastställts till 50 tkr. Övrigt Medel för flyktingmottagande I budgeten för 2014 beslutades att en del av den statliga schablonersättning som utgår för flyktingmottagande ska fördelas av arbetsmarknadsnämnden direkt till stadsdelsnämnderna. Ersättningen utgår till den stadsdelsnämnd där individen är folkbokförd vid första utbetalningen vilket innebär att det ekonomiska tillskottet till stadsdelsnämnen styrs av mottagandets omfattning. Totalt har stadsdelsnämnden fått 14,6 mnkr utbetalat i ersättning för generalschablon. Medlen har gått till följande:

59 Sid 58 (64) Närmare 63 procent av medlen har gått till kostnader för att lösa boendeproblematik genom dels kostnader för boende, tolk men även två boendehandläggare. Boendehandläggarnas roll är extremt viktig i framtiden utifrån att på lång sikt lösa boendeproblematiken inom stadsdelsnämndsområdet. Vidare har medlen också gått framförallt till informationstjänster både inom individ och familjeomsorgen som till medborgarkontoret. Flyktingmottagandet är stort av ensamkommande barn varvid två socialsekreterare arbetar enbart med denna grupp samt en familjehemssekreterare. Det tar cirka två år innan förändring av befolkningsunderlaget slår igenom i resursfördelningssystemet och att stadsdelsnämndsområdet därmed får korrekt tilldelning utifrån att antalet nyanlända ökar. Att fördela ut generalschablonen direkt är en mycket bra lösning för att minska sårbarheterna i befintliga resursfördelningssystemet i form av att förändringar just tar tid samt att fördelningen till respektive verksamhetsområde inte alltid ökar utifrån det faktiska behovet. Genom att generalschablonen fördelats direkt har därför ökade kostnader för boende och tolk därmed kunnat finansieras utan att annan verksamhet blivit lidande. Att flyktingmottagandet ökar påverkar i första hand verksamhet inom individ och familjeomsorgen som ändå har hög ärendebelastning. Genom generalschablonen så finns det möjlighet att tillsätta extra personal som därmed tar hand om denna grupp så att övrig personal kan fokusera på övriga ärenden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Uppfylls helt Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet "Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva" genom att erbjuda ett professionellt strategiskt stöd inom förvaltningen. Arbetet som bygger på ett helhetsperspektiv och nyttomaximerande synsätt utvecklar uppföljningsmetoder och kvalitet. Under ett par år har det pågått ett arbete kallat Rondellen inom förvaltningen som bidrar till effektiva och nyttomaximerande processer. Rondellen är ett arbete för att tydliggöra den röda tråd som binder samman de olika delarna till en helhet. Målet är att organisationen, våra roller, vårt ansvar och våra uppdrag ska vara tydliga för alla oss medarbetare. Alla medarbetare ska känna sig betydelsefulla och delaktiga. Ordet rondell syftar på navet, mittpunkten, hela förvaltningen. I rondellen pågår en ständig rörelse som aldrig upphör, med olika flöden in eller ut där alla samverkar för bästa resultat. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Administrationens andel av de totala kostnaderna 3,34 % 3,15 % 3,79 % minska 2014 Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen 2 st 1 st 1 st tas fram av nämnden

60 Sid 59 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Formulera nämndindikatorer som mäter effektivitet för respektive verksamhet I samband med arbetet med verksamhetsplanen för 2014 tog förvaltningen fram 9 stycken egna indikatorer som stöd för bedömningen av uppfyllnad av nämndmål. Effektivitetsindikatorer har ej tagits fram. Kommunstyrelsen ska i samverkan med servicenämnden, stadsdelsnämnderna se över riktlinjerna för vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget upphör Servicenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna införa central avgiftshantering för bland annat förskola Arbetet pågår. Stadsdelen kommer att införa detta andra kvartalet 2015 Utbildningsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, stadsdelsnämnderna och de fristående förskolorna införa den nya gemensamma ingången till den gemensamma förskolekön och de fristående förskolornas köer Genomfört enligt projektplan Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen se över riktlinjerna för barnomsorg på obekväm arbetstid Arbetet är påbörjat och pågår även under Nämndmål: Chefer följer upp uppdrag och avtal såväl internt som externt för att säkerställa kvaliteten Uppfylls helt Beskrivning Chefer har kunskap om avtalshantering och agerar tydligt och konsekvent i sin roll som beställare. Chefer följer regler och riktlinjer kring avtalsuppföljning. Förväntat resultat Chefer gör tydliga uppdragsbeskrivningar, följer upp uppdrag och avtal såväl internt som externt och säkerställer kvaliteten

61 Sid 60 (64) Under perioden har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att chefer följer upp avtal såväl internt som externt för att säkerställa kvaliteten. Arbetet med uppföljningar bidrar till god kvalitet i samband med uppdrag och avtalsuppföljningar. Under perioden har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Verksamhetsuppföljningar har genomförts enligt plan och vid behov har handlingsplaner tagits fram. och konsekvens: Kunskapsnivån behöver höjas hos chefer vad gäller avtalsuppföljning och beställningar för att en god kvalitet ska kunna säkerställas. Chefer behöver mer stöd vad gäller att formulera tydliga kravspecifikationer, följa upp uppdrag och agera tydligt och konsekvent i sin roll som beställare. Under året har upphandlartjänsten varit vakant, vilket minskat möjligheterna för chefer i förvaltningen att få stöd inom området. Under hösten kommer en utbildning anordnas för chefer för att öka kunskapsnivån. Chefen för enheten för verksamhetsutveckling ska också under hösten genomföra en utbildning med inriktning på LOU och avtal för att kunna erbjuda erforderligt stöd inom området. Nämndmål: Medarbetare och chefer har rätt kompetens för uppdraget Uppfylls helt Beskrivning Enheterna arbetar strategisk med den årliga personalplaneringen och förvaltningens kommande behov av kompetens Det operativa arbetet sker vid rekryteringar och utveckling av medarbetare. I samband med medarbetarsamtalet diskuteras uppdrag och arbetsuppgifter kopplat till enhetens VP och det individuella behovet av kompetensutvecklande insatser. Både medarbetare och chefer tar aktivt ansvar för sin kompetens och deltar i relevanta kompetensutvecklande insatser. Förväntat resultat Medarbetare och chefer har rätt kompetens för uppdraget Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att medarbetare och chefer har rätt kompetens för uppdraget. Medarbetarsamtal med ett gemensamt ansvar för individernas kompetensutveckling kopplat till verksamhetens behov och individens mål för året har genomförts. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: En chefs- och ledarutvecklingsplan har tagits fram och utbildningar i kompetensbaserad rekrytering, arbetsrätt, ekonomi och verksamhetsutveckling, arbetsmiljö och rehabilitering samt förändringsledarskap har genomförts. Det har även genomförts ett ledarutveckingsprogram i två omgångar. För nyanställda chefer har två omgångar chefsintroduktion genomförts. När det gäller medarbetare är kompetensutvecklingen individbaserad och sker inom ramen för verksamheten

62 Sid 61 (64) Det som genomförts är visionsworkshopar för alla medarbetare där de fått knyta an sin verksamhet till förvaltningens vision. Indikator Periodens utfall Periodens utfall VB 2013 Årsmål KF:s årsmål Period Andelen medarbetare som upplever att de tar egna initiativ till att utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov Andel förskolelärare som har en förskollelärareexamen ,17 % 95 % 2014 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter har en plan för personalplanering Arbetet har genomförts enligt plan. Nämndmål: Medarbetaren har brukaren, företagaren och den boende i fokus och ger ett professionellt bemötande i varje samtal och kontakt Uppfylls helt Beskrivning Vi agerar som goda representanter för staden och brukaren är i fokus. Medarbetarna deltar aktivt i dialoger om förväntningar i uppdraget och om vad ett professionellt bemötande innebär. Rondellens utvecklingsarbete utgör en bas för arbetet och Spånga-Tenstas vision omsätts på enhetsnivå. Förväntat resultat Vi gör skillnad för människan i vardagen Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att medarbetaren har brukaren, företagaren och den boende i fokus och ger ett professionellt bemötande i samtal och kontakt. Medarbetarna strävar efter att vara goda representanter för staden och brukaren är i fokus. Arbetet inom ramen för Rondellen stärker brukarfokus och bemötande är en av grundstenarna. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Inom ramen för Rondellen har arbetet med att ta fram en Vision för samtliga avdelningar inom förvaltningen fortsatt. Visionsarbetet genomförs genom Visionsdagar på avdelningarna, dessa dagar har arrangerats av HR tillsammans med kommunikationsfunktionen. Förvaltningens vision "Vi gör skillnad för människan i vardagen" har brutits ner på avdelningsnivå och avdelningsspecifika visionstavlor har tagits fram och satts upp på enheterna

63 Sid 62 (64) Nästa steg i arbetet är att implementera visionen på enhetsnivå, vilket påbörjas under Syftet är att alla medarbetare skall känna sig betydelsefulla, engagerade, delaktiga och göra skillnad för människan i vardagen. Arbetet utgår ifrån brukar- medborgarperspektivet och strävar mot en ökad medvetenhet och kvalitet i tjänster och service. De olika brukarundersökningarna samt klagomål- och synpunktshanteringen utgör ett underlag att arbeta med. Bemötande är en av grundstenarna när det gäller att skapa en bra och kvalitativ verksamhet. Redan idag finns ett stort engagemang inom förvaltningen för dessa frågor och arbetet med bemötande och professionellt förhållningssätt har en central roll i verksamheterna. Den nya ombyggda receptionen bidrar både till en bra lugnare miljö och bättre bemötande av besökare. Nya möbler, mattor och textilier är inköpta. Nyttjandet av ytor för information och kommunikation till besökare har optimerats. Receptionsytan är omdisponerat, kölappssystem har införts och en särskild lucka för socialsekreterare och deras klienter har byggts. Det bidrar till en ökad integritet för de besökare som önskar tala med en socialsekreterare. Nämndmål: Stöd, styrning och uppföljning ökar effektiviteten och skapar kvalitet Uppfylls helt Beskrivning Strategiska staben ger stöd till avdelningarna utifrån uppdrag och styrsignaler. Genom att förbättra och vidareutveckla processerna inom Strategiska staben ökar effektiviteten och kvalitet skapas. Förväntat resultat Kvaliteten säkerställs och processerna är effektiva. Under året har följande resultat uppnåtts: Förvaltningen gör bedömningen att de interna processerna bidrar till att skapa god kvalitet och att göra processerna effektiva. Arbetet med rondellen har fortsatt inom ramen för ordinarie verksamhetsprocess. Under året har enheterna arbetat med följande insatser för att nå resultatet: Strategiska staben har gett stöd till avdelningarna utifrån aktuella uppdrag och styrsignaler. Varje avdelning har ett team kopplat till sig bestående av HR personal, verksamhetscontroller, ekonomicontroller, kommunikationsstrateg och lokalstrateg. Arbetet med teamen har bidragit till ett helhetsperspektiv. De resultat som förvaltningen får följs upp och analyseras och vid behov upprättas handlingseller åtgärdsplaner. Resultaten kommer ifrån synpunkter och klagomål, brukarundersökningar, revisionsgranskningar och revisionsrapporter, den egna internkontrollen, lex Sarahrapporter, RISK rapporter, avtals- och verksamhetsuppföljningar, ekonomiskt utfall, sjukfrånvaronivåer samt utfall på indikatorer och aktiviteter och måluppfyllelse. Arbetet utvecklas kontinuerligt för att öka effektiviteten och höja kvaliteten

64 Sid 63 (64) För att tydliggöra styrsignaler, öka delaktigheten och skapa forum för gemensamt lärande har ett flertal processer genomförts under året. Bland annat har återkoppling genomförts på enheternas tertialrapporter både individuellt och i grupp. Förvaltningen har enligt plan inte genomfört några egna upphandlingar under året, varpå avvikelser från aktivitetsplanen ej föreligger. I samband med arbetet med VP 2015 har en tydlig arbetsmodell följts, där avdelningsdagar har hållits i syfte att diskutera resultat, måluppfyllelse, förbättringsområden. Avdelningarna har också genomfört en Risk och väsentlighetsanalys, för att ytterligare ringa in utvecklingsområden inför Ett särskilt arbetsmaterial har tagits fram avdelningsvis, där resultat, styrsignaler samt ekonomiska ramar framgår. Synpunkter och klagomål Förvaltningen håller på att ta fram ett övergripande system för klagomål och synpunkter som kommer att gälla alla avdelningar. I dagsläget sker rapporteringen på olika sätt och under olika rubriker beroende på avdelning. Alla avdelningar rapporterar inte synpunkter och klagomål i samband med tertialer och verksamhetsberättelse Förskola BERÖM KLAGOMÅL SYNPUNKTER Organisation Uppdtag Barnsäkerhet Bemötande Totalt Åtgärder som vidtagits är samtal med berörda pedagoger, förskolechef och föräldrar samt i något fall avdelningschef. I förekommande fall har även fastighetsägaren kontaktats. I en del fall har åtgärden också följts upp samt återkopplats efter en period. Förskolan har utvecklat sina rutiner för synpunkts- och klagomålshantering. Arbete sker för att föräldrar ska känna sig välkomna att framföra synpunkter och klagomål på verksamheten, ett led i enheternas verksamhetsutveckling. Äldre- och funktionsnedsättning BERÖM KLAGOMÅL SYNPUNKTER Insatsernas utförande Handläggning Bemötande Verksamhetsfrågor Övrigt Total

65 Sid 64 (64) De åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålen är samtal med berörd personal, brukare och närstående samt genomgång och översyn av rutiner och arbetssätt. Arbetet med klagomålshanteringen har uppmärksammats i verksamheterna och detta gör att fler synpunkter och klagomål tas om hand och åtgärdas. Förvaltningen ser mycket positivt på detta, då det leder till en ökad öppenhet och dialog mellan brukare/närstående och utförare samt är ett led i enheternas förbättringsarbete. Övrigt

66 Sida 1 (8) Handläggare Ida Malmborg Telefon: Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014 Intern kontroll Enligt kommunallagen 6 kap. 7, har kommunen och dess nämnder ett ansvar för att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna har även ett ansvar att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt kommunallagen 3 kap. 16 gäller detta även när driften av en kommunal verksamhet har lämnats över till någon annan. Det innebär att varje nämnd ansvarar för att utforma och organisera att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Kommunfullmäktiges Regler för ekonomisk förvaltning 6 kap. 1 beskrivs hur nämnden ska utforma ett system för internkontroll. Utifrån dessa regler har stadsledningskontoret i samråd med revisionskontoret tagit fram tillämpningsanvisningar (dnr /2010). Nämnden antog (dnr /2013) förvaltningens förslag till system för intern kontroll för Spånga-Tensta stadsdelsnämnd där en grund för arbetet med internkontroll fastslogs. Syftet med internkontrollen är att med en rimlig grad av säkerhet uppnå: en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig rapportering och information om verksamheternas måluppfyllelse och budgethållning säkerställa att tillämpliga lagar, föreskrifter, styrdokument, riktlinjer m.m. följs Arbetet med att skapa en god intern kontroll innebär till stor del att inventera vilka risker som finns i verksamheterna (risk- och väsentlighetsanalys) och vilka befintliga kontrollsystem som finns.

67 Sida 2 (8) Därefter görs en analys av om kontrollsystemen är tillräckliga för att undvika stora risker och upptäcka allvarliga fel eller om kompletterande kontrollsystem behöver skapas. Genom detta ges förvaltningsledningen och nämnden en helhetsbild av de verktyg som används för att styra både verksamhet och ekonomi. Internkontrollarbetet är en del i arbetet med verksamhetsplanen och avser att stärka det ständigt pågående arbetet med att utveckla verksamheterna och dess kvalitet. Det innebär att fel och brister som upptäcks används för att hjälpa verksamheterna att bli ännu bättre. Till grund för enhetens internkontrollarbete ligger en risk- och väsentlighetsanalys genomförd på varje avdelning. Risk- och väsentlighetsanalysen kan beskrivas som ett verktyg för att hitta förbättringsområden inom verksamheten. Enhetens risk- och väsentlighetsanalys är en metod för att på ett systematiskt sätt bilda sig en uppfattning om vilka områden enheten har god intern kontroll. Den används också för att identifiera inom vilka områden som enhetens interna kontroll behöver förbättras för att minska risken för att oönskade händelser inträffar. Utifrån de identifierade riskerna läggs grunden för förvaltningens internkontrollplan. Framtagande av Risk- och väsentlighetsanalysen samt internkontrollplan har genomförts i fyra steg enligt nedan; 1. Riskkartläggning: Bedömning har gjorts avdelningsvis avseende vilka risker som finns inom den egna verksamheten med utgångspunkt i verksamhetens processer och de mål och åtaganden som finns. 2. Bedömning av sannolikhet och väsentlighet: Riskkartläggningen ger en lista med risker som bedömts, både små och stora. För att värdera deras dignitet (viktighet) har följande värdering gjorts; Hur stor är sannolikheten (risken för fel) att händelsen inträffar? Vilken väsentlighet (ekonomisk-, teknisk-, mänsklig-, verksamhetsmässig-, politisk konsekvens etc.) får det om händelsen inträffar? Sannolikheten ges poängen 1-5 där 1 är osannolikt och 5 är mycket sannolikt. Väsentligheten ges också poängen 1-5 där 1 är försumbar och 5 är mycket allvarlig. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under Arbetssätt, rutiner och löpande interna kontroller är centrala faktorer i bedömningen av sannolikhet och väsentlighet. Dokumenterade arbetssätt, rutinbeskrivningar och löpande kontroller av att dessa efterlevs kan begränsa eller minska risken

68 Sida 3 (8) för att fel och misstag begås och kan även minska väsentligheten av de fel eller misstag som begås. Resultatet av bedömningen visar vilka områden och processer som behöver förbättras och kontrolleras. Poängsiffrorna för sannolikhet och väsentlighet multipliceras. Om summan är; 16-25: Upprätta en internkontrollplan 10-15: Rutinen bör kontrolleras. 5-9: Rutinen/processen bör hållas under uppsikt. 1-4: Inget agerande krävs, vi accepterar riskerna. 4. Upprättande av en internkontrollplan De områden/processer som fått höga poäng, från 16 till 25 har sammanställts inom förvaltningen och utgör årets internkontrollplan. Sedan 2010 har förvaltningen vidareutvecklat arbetet med den interna kontrollen och en funktion för intern revision upprättades. Från och med 2012 har förvaltningen arbetat med att knyta internkontrollen till verksamhetsplanen och för att säkerställa processen från granskning till genomförande. Enheten för verksamhetsutveckling har ett övergripande ansvar över den interna kontrollen på förvaltningen. Förvaltningen har förutom internkontrollplanen också genomfört kontroller avseende vissa väsentliga processer där risk föreligger även om poängen inte uppgår till 16. Dessa kontroller redovisas endast till ansvarig avdelningschef. Målsättningen är att stärka det ständigt pågående arbetet med att utveckla verksamheterna och dess kvalitet. Det innebär att fel och brister som upptäcks används för att hjälpa verksamheterna att bli ännu bättre. I samband med tertialrapport 2, redovisades återkontrollen av de handlingsplaner avseende risker som upprättats under I några fall pågick fortfarande arbetet med att hantera de brister som granskningen 2013 hade visat. Stadsdelen har därför i december 2014 gjort ytterligare en kontroll av de fall där arbetet fortfarande pågår. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014 Metoderna för kontrollen har varierat beroende på risk. I vissa fall har besök genomförts, där enheterna redogjort för metoder, arbetsätt och rutiner. Dessutom har enheterna beskrivit för hur man säkerställer att förekommande lagar, regler, policys och styrdokument etc. tillämpas och följs. Man har också kontrollerat hur ansvarsfördelningen ser ut, hur förekommande lagar, regler,

69 Sida 4 (8) policys och styrdokument görs kända på enheten, hur uppföljningen går till och om man genomför kontroller för att säkerställa att enheten följer de bestämmelser som finns. Ibland har dessa besök kombinerats med stickprov och i vissa fall har enbart stickprov genomförts. Respektive avdelningschef beslutar om enheten har en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en tillförlitlig rapportering och tillämpning av lagar, föreskrifter, styrdokument, riktlinjer etc. I de fall där brister konstaterats har en handlingsplan upprättats med instruktioner om vad som skall åtgärdas, samt hur och när återkoppling skall ske till avdelningschef/ verksamhetscontroller. Resultat och uppföljning Under året har internkontrollplanens 7 risker granskats. Utifrån granskningarna som skett löpande över året gör förvaltningen bedömningen att enheterna generellt sett har en tillförlitlig rapportering och rutiner för att säkerställa att tillämpliga lagar, föreskrifter, styrdokument, riktlinjer m.m. efterlevs. Ett antal förbättringsområden har identifierats på såväl ett övergripande plan som på respektive enhet. I vissa fall har handlingsplaner tagits fram. Inom andra områden där bristerna varit av mer generell karaktär, har åtgärder skrivits in i verksamhetsplanen för Målsättningen är att förbättra de områden där bedömning gjorts att en rimlig grad av säkerhet inte uppnår kraven. Handlingsplaner kontrolleras och följs upp under De brister som skrivits in i verksamhetsplanen följs upp i samband med tertialer och verksamhetsberättelsen Risk, bedömning och åtgärd 1. Säkerställa att drift kan upprätthållas för samtliga funktioner vid frånvaro HR-enheten fick i uppdrag att göra en inventering av förvaltningens nyckelpersoner. Inventeringen skulle även beskriva den beredskap förvaltningen har om någon nyckelfunktion faller bort. HR-enheten har under 2014 gjort en sådan inventering samt en beskrivning över den beredskap som finns ( /2014). Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014

70 Sida 5 (8) 2. Säkerställa att känslig information inte förekommer i Agresso Granskningen visar att på ett urval på 60 fakturor fanns det avvikelser i 8 av fallen, vilket är ca 13 % av det totala urvalet. Från augusti fram till december hittades inga avvikelse. Det finns tydliga rutiner för hur man ska hantera känslig information i Agresso. Ekonomienheten arbetar också mycket med att få ut information till förvaltningen. Redovisningsansvarig genomför internkontroller i systemet under året för att säkerställa att gällande rutiner följs. Åtgärd: En handlingsplan är upprättad. Området kommer att följas upp under Förtroendekänsliga poster - ekonomi Granskningen har tittat på kurser, utbildningar, konferenser och personalrepresentation. Det ska finnas ett syfte angivet samt en deltagarförteckning. Om berörd chef själv har deltagit ska överordnad chef attestera fakturan. För kurser och utbildningar har granskningen gjorts över tidsperioden januari 2014 till oktober Urvalet avser summor över kr. Av 21 tillfällen fanns det anmärkningar på tre, vilket är ca 14 % av det totala urvalet. För konferenser har granskningen gjorts över tidsperioden januari 2014 till september Urvalet avser summor över kr. Av 16 tillfällen fanns det anmärkningar på 9, vilket är ca 56 % av det totala urvalet. För personalrepresentation har granskningen gjorts över tidsperioden januari 2014 till september Urvalet avser summor över kr. Av 31 tillfällen fanns det någon (ofta flera) anmärkningar på 12, vilket är ca 39 % av det totala urvalet. Det finns tydliga rutiner för vad som förväntas och hur det ska gå till. Ekonomienheten arbetar också mycket med att få ut information till förvaltningen. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014 Redovisningsansvarig genomför internkontroller i systemet under året för att säkerställa att gällande rutiner följs.

71 Sida 6 (8) Åtgärd: En handlingsplan är upprättad. Området kommer att följas upp under Säkerställa att hot och våldsrutiner efterlevs. Vid granskningen har sju olika enheter/arbetsgrupper på förvaltningen fått besök för att säkerställa att de följer och känner till de rutiner som finns kring hot och våld. Tanken var att besöka två enheter på varje avdelning (totalt åtta stycken) men en förskola föll bort. Ekonomiskt bistånd: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process, men rekommenderas att systematisera rapporteringen av hot och våld. Socialpsykiatrin: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Tensta servicehus: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Ekonomienheten: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Fridagruppen: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. All-villan: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Förskola, enhet Salagatan 44: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Medborgarkontoret: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under Kontroll av löner samt semesteruttag. Vid granskningen har sju olika enheter/arbetsgrupper på förvaltningen fått besök för att säkerställa att de följer och känner till de rutiner som finns lönelistorna. Tanken var att besöka två enheter på varje avdelning (totalt åtta stycken) men en förskola föll bort.

72 Sida 7 (8) Socialpsykiatrin och All-Villan: Hör till enheten All-Teamet. Där enhetschefen har hand om att lönelistorna för respektive arbetsgrupp. Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Ekonomiskt bistånd: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Tensta Servicehus: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Ekonomienheten: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Fridagruppen: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Förskola, enhet Salagatan 44: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Medborgarkontoret: Granskningen visar att enheten har en välfungerande process. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. 6. Säkerställa att rutiner fungerar avseende rsättnings- och avgiftssystem i samband med systembyte. Det nya stadsövergripande ersättnings- och avgiftssystemet avseende hemtjänsten infördes vid årskiftet 2013/2014. I Spånga-Tensta togs det i bruk i juni Det har visat sig att det nya systemet har medfört ökade kostnader för stadsdelsförvaltningarna. Därför har avdelningen äldre- och funktionsnedsättning tillsammans med Äldreförvaltningen tittat på olika åtgärder. Avdelningen har exempelvis avsatt två handläggare som har till uppgift att kontrollera och göra stickprov i systemet. Arbetet pågår kontinuerligt. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Det avdelningen gör idag tillsammans med Äldreförvaltningen bedöms vara tillräckligt. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014

73 Sida 8 (8) 7. Säkerställa att rutiner avseende posthantering och diarieföring följs. De förvaltningsövergripande rutinerna är framtagna av registratorn och denne har även implementerat dem hos övriga berörda medarbetare.(aktexpeditionen). Rutiner och riktlinjer är kända och arbetsuppgifter och processer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns rutiner för posthanteringen, dessa kan behöva utökas ytterligare för att beskriva processflödet på ett tydligare sätt. Det är också osäkert om samtliga medarbetare som är involverade i posthanteringen känner till sitt ansvarsområde. Vissa problem finns inom postahanteringen, där klagomål framkommit om att viss post försvunnit, eller att post delats i fel handläggares fack. Inflödet av post kommer från flera håll. 1. Externt, delas internt i förvaltningen 2. Internt i förvaltningen, delas internt och externt 3. Funktionsbrevlådor, delas internt i förvaltningen 4. Receptionen, delas internt (oftast till ekonomiskt bistånd) 5. Medborgarkontoret (ofta till ekonomiskt bistånd) Flera personer är således involverade i att ta emot post, sortera, samt förmedla/ dela post. Detta medför en ökad sårbarhet, där det är extra viktigt att samtliga berörda vet sin del/ ansvarsområde i kedjan. Ett planering/processsmöte ska hållas i början av januari för att ringa in problemet och ett åtagande ska formuleras i samband med VP De åtgärderna bedöms som tillräckliga för att säkerställa att bristerna i posthanteringen ska åtgärdas. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Redovisning av förvaltningens internkontrollarbete under 2014

74 Nämndens Nämndens Avvikelse Resultat- Överföring Nämndens Avvikelse Av nämnden Tillstyrkta Förvaltning: (SC) Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta PRDAGR budget utfall budget/ enheternas av resultat- utfall 2014 budget/ begärda om- ombudge- Uppföljning av budget utfall resultat enheternas inkl. resultat- utfall budgeteringar teringar Verksamhetsberättelse inkl. budget- exkl. resultat- från 2013 resultat i dispositioner till justeringar dispositioner (1-2) överskott (-) bokslut 2014 (2+4+5) (1-6) underskott (+) överskott (+) underskott (-) Mnkr Anslag för nämndens verksamhet 1 017, ,9 5,2-4,7 9, ,0 0,1 0,0 0,0 Kostnader 1 188, ,8-19,4-4,7 9, ,9-24,5 0,0 0,0 Drift och underhåll 1 185, ,4-19,3-4,7 9, ,5-24,4 0,0 0,0 Avskrivningar 2,3 2,4-0,1 0,0 0,0 2,4-0,1 0,0 0,0 Internränta 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter (-) -171,3-195,9 24,6 0,0 0,0-195,9 24,6 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd - netto 1 017, ,9 5,2-4,7 9, ,0 0,1 0,0 0,0 Investeringsplan Utgifter 10,1 6,6 3,5 6,6 3,5 2,5 0,0 Inkomster (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 10,1 6,6 3,5 6,6 3,5 2,5 0,0 Bilaga 2 Anmärkning: siffrorna i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt Rapportnamn: UB031 - Budgetuppföljn VB Stadsdelsförv 1) Efter avstämning med anledning av nämndens budget/verksamhetsplan samt av kommunstyrelsen därutöver beslutade budgetjusteringar t.o.m. december Rapportlayout uppdaterad: ) Före ianspråktagande av resultatfond i bokslut 2013 och överföring av resultatenheternas resultat till 2015 (i bokslut 2014) 3) Exkl. resultatfond i bokslut 2013 och överföring av resultatenheternas resultat till 2015 (i bokslut 2014) 4) Resultatenheternas resultat, överskott (-), underskott (+) från ) Överföring av resultatenheternas resultat till 2015 (i bokslut 2014), överskott (+) underskott (-) 6) Efter ianspråktagande av resultatfond i bokslut 2013 och överföring av resultatenheternas resultat till 2015 (i bokslut 2014) 7) Inkl. resultatfond i bokslut 2013 och överföring av resultatenheternas resultat till 2015 (i bokslut 2014) 8) För nämnds löpande verksamhet ska inga ombudgeteringar begäras. I särskilda fall kan undantagsvis medel av engångskaraktär, t.ex. för interna projekt, begäras ombudgeterade. Förvaltningschefens underskrift :52 UB031_sdn01(blank 1.1)

75 Nämndens Nämndens Avvikelse Resultat- Överföring Nämndens Avvikelse Av nämnden Tillstyrkta Förvaltning: (SC) Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta budget utfall 2014 budget/ enheternas av resultat- utfall 2014 budget/ begärda om- ombudge- Uppföljning av budget 2014 exkl. resultat- utfall resultat enheternas inkl. resultat- utfall budgeteringar teringar Verksamhetsberättelse inkl. budget- dispositioner från 2013 resultat i dispositioner till justeringar (1-2) överskott (-) bokslut 2014 (2+4+5) (1-6) Nämndens fördelning per verksamhetsområde underskott (+) överskott (+) NETTOKOSTNADER underskott (-) Mnkr Bilaga 2 Nämnd- och förvaltningsadministration 38,3 36,1 2,2 0,0 0,0 36,1 2,2 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 155,1 149,7 5,4-1,5 1,5 149,7 5,4 0,0 0,0 varav socialpsykiatri 20,0 20,0 0,0 0,0 0,0 20,0 0,0 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 10,1 10,1 0,0 0,0 0,0 10,1-0,0 0,0 0,0 avskrivningar 2,3 2,4-0,1 0,0 0,0 2,4-0,1 0,0 0,0 internräntor 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Förskoleverksamhet 264,3 262,1 2,2-3,2 5,4 264,3 0,0 0,0 0,0 Äldreomsorg 216,2 223,8-7,6 0,0 0,0 223,8-7,6 0,0 0,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 176,7 173,8 2,9-0,0 2,9 176,7-0,0 0,0 0,0 Barn, kultur och fritid 21,9 21,9 0,0 0,0 0,0 21,9 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 8,2 8,2 0,0 8,2 0,0 0,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 123,0 122,9 0,1 122,9 0,1 0,0 0,0 varav handläggare 24,2 29,2-5,0 29,2-5,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd 1 017, ,9 5,2-4,7 9, ,0 0,1 0,0 0,0 Investeringsplan Utgifter 10,1 6,6 3,5 6,6 3,5 2,5 0,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 10,1 6,6 3,5 6,6 3,5 2,5 0, :01 verknetto(blank1.2 o 1.3)

76 22,0 132,1 29,2 6,6 Nämndens Nämndens Avvikelse Resultat- Överföring Nämndens Avvikelse Av nämnden Tillstyrkta budget utfall budget/ enheternas av resultat- utfall 2014 budget/ begärda om- ombudge- Förvaltning: (SC) Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta utfall resultat enheternas inkl. resultat- utfall budgeteringar teringar Uppföljning av budget inkl. budget- exkl. resultat- från 2013 resultat i dispositioner till 2015 Verksamhetsberättelse justeringar dispositioner (1-2) överskott (-) bokslut 2014 (2+4+5) (1-6) 2014 underskott (+) överskott (+) underskott (-) Nämndens fördelning per verksamhetsområde KOSTNADER Mnkr Nämnd- och förvaltningsadministration 38,4 38,5-0,1 0,0 0,0 38,5-0,1 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg 208,4 214,9-6,5-1,5 1,5 214,9-6,5 0,0 0,0 varav socialpsykiatri 20,0 27,3-7,3 0,0 0,0 27,3-7,3 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 12,6 12,0 0,6 0,0 0,0 12,0 0,6 0,0 0,0 avskrivningar 2,3 2,4-0,1 0,0 0,0 2,4-0,1 0,0 0,0 internräntor 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Förskoleverksamhet 281,6 281,6 0,0-3,2 5,4 283,8-2,2 0,0 0,0 Äldreomsorg 261,5 272,6-11,1 0,0 0,0 272,6-11,1 0,0 0,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 199,4 201,0-1,6-0,0 2,9 203,9-4,5 0,0 0,0 Barn, kultur och fritid 30,0 29,7 0,3 0,0 0,0 29,7 0,3 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 22,3 22,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,0 Ekonomiskt bistånd 130,9 132,1-1,2 0,0-1,2 0,0 0,0 varav handläggare 24,2 29,2-5,0 0,0-5,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd 1 188, ,8-19,4-4,7 9, ,9-24,5 0,0 0,0 0,0 Investeringsplan Utgifter 10,1 6,6 3,5 3,5 2,5 0, :02 verkkost(blank1.2)

77 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämndens Nämndens Avvikelse Resultat- Överföring Nämndens Avvikelse Av nämnden Tillstyrkta budget utfall budget/ enheternas av resultat- utfall 2014 budget/ begärda om- ombudge- Förvaltning: (SC) Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta utfall resultat enheternas inkl. resultat- utfall budgeteringar teringar Uppföljning av budget inkl. budget- exkl. resultat- från 2013 resultat i dispositioner till 2015 Verksamhetsberättelse justeringar dispositioner (1-2) överskott (-) bokslut underskott (+) överskott (-) underskott (+) Nämndens fördelning per verksamhetsområde INTÄKTER (-) Mnkr Nämnd- och förvaltningsadministration -0,1-2,4 2,3-2,4 2,3 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg -53,3-65,2 11,9-65,2 11,9 0,0 0,0 varav socialpsykiatri 0,0-7,4 7,4-7,4 7,4 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet -2,5-1,8-0,7-1,8-0,7 0,0 0,0 avskrivningar 0,0 internräntor 0,0 Förskoleverksamhet -17,3-19,5 2,2-19,5 2,2 0,0 0,0 Äldreomsorg -45,3-48,8 3,5-48,8 3,5 0,0 0,0 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning -22,7-27,2 4,5-27,2 4,5 0,0 0,0 Barn, kultur och fritid -8,1-7,8-0,3-7,8-0,3 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder -14,1-13,8-0,3-13,8-0,3 0,0 0,0 Ekonomiskt bistånd -7,9-9,2 1,3-9,2 1,3 0,0 0,0 varav handläggare 0,0 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0-0,0 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd -171,3-195,9 24,6 0,0 0,0-195,9 24,6 0,0 0,0 Investeringsplan Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, :02 verkint(blank1.3)

78 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Driftverksamhet Specifikation av avvikelser mellan nämndens budget och nämndens utfall (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Avskrivningar Internränta Netto Nämndens budget inkl. budgetjusteringar (kolumn 1 i agressorapporten) 1 185,1-171,3 2,3 1, ,1 Avvikelser mot nämndens budget Nämnd och förvaltningsadminstration - vakanta tjänster, 0,1 2,1 0,0 0,0 2,2 Stadsmiljö 0,6-0,7 0,1 0,0 0,0 Indvid och familjeomsorg - huvudsak ökad generalschablon -6,5 11,9 0,0 0,0 5,4 Förskolevekrsamhet - Resultatenhternas resultat 0,0 2,2 0,0 0,0 2,2 Äldreomosrg - Högre kostnader för hemtjänst samt demensboende -11,1 3,5 0,0 0,0-7,6 Funktionsnedsättning - Resultatenheternas resultat -1,6 4,5 0,0 0,0 2,9 Ekonomiskt bistånd - ökning återbetalning -1,2 1,3 0,0 0,0 0,1 Barn, kultur och förening 0,3-0,3 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsinsatser 0,3-0,3 0,0 0,0 0,0 Nämndens utfall 2014 exkl resultatdispositioner (kolumn 2 i agressorapporten) 1 166,0-147,1 2,4 1, ,3 Resultatenheternas resultat från 2013 (kolumn 4 i agressorapporten) 4,7 4,7 Överföring av resultatenheternas resultat i bokslut 2014 (kolumn 5 i agressorapporten) -9,8-9,8 Nämndens utfall 2014 inkl resultatdispositioner (kolumn 6 i agressorapporten) 1 160,9-147,1 2,4 1, ,2 Specifikation av nämnden begärda ombudgeteringar till 2015 (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Tillstyrks Av nämnden begärd ombudgetering (kolumn 8 i agressorapporten) Ökade kostnader för: 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0, :04 avvikelser drift 3.2a

79 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Investeringsverksamhet Specifikation av avvikelser mellan nämndens budget och nämndens utfall (-) = minskade utgifter/ökade inkomster Mnkr Utgifter Inkomster Netto Nämndens budget inkl. budgetjusteringar (kolumn 1 i agressorapporten) 10,1 0,0 10,1 Avvikelser mot nämndens budget Maskiner och inventarer - förbrukat under året -1,2 0,0-1,2 Stadsmiljöinvesteringar - förbrukat under året - se investnetto -5,4 0,0-5,4 Nämndens utfall ,5 0,0 3,5 Specifikation av nämnden begärda ombudgeteringar till 2015 (-) = minskade utgifter/ökade inkomster Mnkr Utgifter Inkomster Tillstyrks Av nämnden begärd ombudgetering (kolumn 8 i agressorapporten) Ökade utgifter för: Ombudgetering stadsmiljöinvesteringar 2,5 0,0 Summa 2,5 0,0 0, :04 avvikelser invest 3.2aa

80 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Har resultatet Resultat 2014 Ackumulerad enheternas resultat- enheternas uppkommit av (exkl. resultatfond) resultatöverföring *) (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat resultatenhetens Överskott (-) till bruttobudget från 2013 eget handlande? Underskott (+) Överskott (+) 2014 Överskott (-) Underskott (-) tkr Underskott (+) JA / NEJ ,0 Förskolor Område 1 (Tenstavägen mfl) , ,7-748,0 JA -797, ,0 Förskolor Område 2 (Tensta Allé mfl) , ,3-678,0 JA 283,0 395,0 Förskolor Område 3 (Skydraget mfl) , ,3 337,0 JA -476,0 139,0 Förskolor Område 4 (Sundbyvägen mfl)*1 0,0 0,0-538,0 JA 0,0 0,0 Förskolor Område 5 (Elinsborgsbacken mfl) , ,1-853,0 JA 92,0 761,0 Förskolor Område 6 (Spånga Kyrkväg mfl) , ,2-596,0 JA -382,0 978,0 Förskolor Område 7 (Duvbovägen mfl) , ,9-299,0 JA -688,0 987,0 Förskolor Område 8 (Salagatan mfl) , ,5 179,0 JA -769,0 590,0 Fridagruppen, daglig verksamhet, Funktionsnedsättning* , ,4 0,0 JA , ,0 Bostäder med särskild service, Funktionsnedsättning , ,1 0,0 JA , ,0 Bromstensgården, IoF* ,0 790, ,0 JA -30, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa resultatenheter , , , ,0 *) Resultatöverföringen får maximalt uppgå till 5 procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent och ett underskott om maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget. Se vidare "Regler för ekonomisk förvaltning" :04 reseenh.res.

81 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Totalt projektet Netto (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) mnkr Netto VP 2014 (3) (4) (5) (6) (7) S:a Utfall t.o.m. netto fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvik netto Genomf. Avvik Prognos ing ning projekt ritering 2014 beslut Stadsmiljöprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hjulsta torg ,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 Pumphus och plaskdamm Erikslunds parklek 2,0 1,7 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2 1,5 Komplettering vattenlek erikslund 0,0 1,0 0,0-1,0 0,0 0,0 0,0-1,0 0,0 Lunda Gravfält 0,0 0,5 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2 0,3 Edingegången 0,0 1,5 0,0-0,5 0,0 0,0 0,0-0,5 1,0 Tillgänglighetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kanstensprojekt Spånga by - tillgänglighet 0,0 1,0-0,5 0,0 0,0 0,0 0,0-0,5 0,5 Ny-asfalteringar - tillgänglighet 0,0 0,5 0,0-0,4 0,0 0,0 0,0-0,4 0,1 Parkmöbler - tillgänglighet 0,0 0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2 0,0 Komplettering av parkbänkar och papperskorgar 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 Nya asfaltsbeläggningar 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 5,0 7,9 0,0-2,5 0,0 0,0 0,0-2,5 5,4 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner 0,0 2,2 0,0-1,0 0,0 0,0 0,0-1,0 1,2 SUMMA TOTALT 10,1 0,0-3,5 0,0 0,0 0,0-3,5 6,6 0,0 0,0 0,0 1. Investeringsutgifter t.o.m Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2014, se bilaga Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsutgift för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringutgiften (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10. Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 12). Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet :04 InvestNetto

82 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) mnkr Utgift VP 2014 (3) (4) (5) (6) (7) S:a Utfall t.o.m. Utgift fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvik utgift Genomf. Avvik Prognos ing ning projekt ritering 2014 beslut Stadsmiljöprojekt 0,0 0,0 0,0 Hjulsta torg ,0 0,5 0,5 0,5 0,0 Pumphus och plaskdamm Erikslunds parklek 2,0 1,7-0,2-0,2 1,5 0,0 Komplettering vattenlek erikslund 1,0-1,0-1,0 0,0 0,0 Lunda Gravfält 0,5-0,2-0,2 0,3 0,0 Edingegången 1,5-0,5-0,5 1,0 0,0 Tillgänglighetsinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Kanstensprojekt Spånga by - tillgänglighet 1,0-0,5-0,5 0,5 0,0 Ny-asfalteringar - tillgänglighet 0,5-0,4-0,4 0,1 0,0 Parkmöbler - tillgänglighet 0,2-0,2-0,2 0,0 0,0 Komplettering av parkbänkar och papperskorgar 0,5 0,0 0,5 0,0 Nya asfaltsbeläggningar 1,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 5,0 7,9 0,0-2,5 0,0 0,0 0,0-2,5 5,4 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner 2,2-1,0-1,0 1,2 SUMMA TOTALT 10,1 0,0-3,5 0,0 0,0 0,0-3,5 6,6 0,0 0,0 0,0 1. Investeringsutgifter t.o.m Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2014, se bilaga Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsutgift för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringutgiften (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10. Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 12). Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet :04 Investeringsutgifter

83 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Totalt projektet Investeringsinkomster (-) (1) (2) Avvikelser p.g.a. (8) (9) (10) (11) (12) (-) ökade inkomster, (+) minskade inkomster Inkomst VP 2014 (3) (4) (5) (6) (7) S:a Utfall t.o.m. inkomst fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvik inkomst Genomf. Avvik Prognos ing ning projekt ritering 2013 beslut Stadsmiljöprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SUMMA TOTALT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1. Investeringsutgifter t.o.m Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2014, se bilaga Ökad/minskad investeringsinkomst under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsinkomst för projektet (kolumn 11 eller 12). 4. Ökad/minskad investeringsinkomst under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte den totala investeringinkomsten (kolumn 11 eller 12). 6. Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10.Totalt beslutad inkomst under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsinkomsten enligt inriktningsbeslutet. 11. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsinkomst (kolumn 11). Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet :04 Investeringsinkomster

84 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för utbyggnad av särskilda boenden inom socialpsykiatrin (SoL) Utbetalade medel Antal platser färdigställda 2014 under 2014 Nya Varav övriga Belopp i mnkr platser platser*) Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa 0,0 0,0 0,0 *) Avser platser som ersätter platser som avvecklats, tex enligt gammal norm :04 stimulansbidrsocpsyk

85 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för ny- och ombyggnad av äldreboenden Belopp i mnkr Utbetalade medel under 2014 Antal platser färdigställda 2014 Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa 0, :04 stimulansbidragäo

86 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för ny- och ombyggnad av särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning (LSS) Utbetalade medel Antal platser färdigställda 2014 under 2014 Nya Varav övriga Belopp i mnkr platser platser*) Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa 0,0 0 0 *) Avser platser som ersätter platser som avvecklats, tex enligt gammal norm :04 stimulansbidragho

87 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler Utbetalade medel Faktiskt utbyggnad under 2014 Tillkomna platser Avdelningar Datum Belopp i mnkr 2014 Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa 0, :04 stimulansbidrförskol

88 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Bilaga 3 Projekt med extern finansiering Nämnden ska besluta om belopp som ska ombudgeteras till 2015 Projektnamn Startdatum Slutdatum Total Extern Ingående Bokförd Belopp Belopp att År, månad År, månad finansiering finansiering balans (IB) kostnad som återstår balansera till Belopp i tkr *) EU-projekt (Ange EU-program och projektnamn) Övriga projekt SIG grupper år, finansiering statsbidrag PRIO medel Barn och Unga PRIO medel Vuxna Våldutsatta kvinnor och barn, Barn och Ungdom Framtid Stockholm/Trygghetspriset *) Även medel som betalas från en annan stad i Sverige eller Europa ska bokföras som EU-bidrag om det är del av ett EU-projekt :04 Externa projekt

89 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Kostnader och intäkter (-) för betydande projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m Total Budget Utfall Budget Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Belopp i mnkr Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) intäkt kostnad intäkt kostnad datum datum datum datum Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- respektive slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd :04 stora proj.ej inv.

90 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 3 Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut 2014 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget :04 KÖV

91 Budgetavräkning - Stadsdelsförvaltning Period: Förvaltning: SC Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Drift och underhåll , , ,03 Avskrivningar , , ,77 Internränta , , ,07 Kostnader , , ,87 Intäkter (-) , , ,40 Summa drift , , ,53 Investeringsplan Utgifter , , ,96 Inkomster (-) 0,00 0,00 0,00 Summa investering , , ,96 Period är exkluderat i rapporten för att erhålla en korrekt investeringsplan.

92 Budgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: Förvaltning: SC Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Drift och underhåll 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar 0,00 0,00 0,00 Internränta 0,00 0,00 0,00 Kostnader 0,00 0,00 0,00 Intäkter (-) 0,00 0,00 0,00 Summa drift 0,00 0,00 0,00 Investeringsplan Utgifter 0,00 0,00 0,00 Inkomster (-) 0,00 0,00 0,00 Summa investering 0,00 0,00 0,00 Exploateringsinkomster (budgeterade) 0,00 0,00 0,00 Exploateringsinkomster (budgeterade) 0,00 0,00 0,00 Investering netto inklusive exploateringsinkomster 0,00 0,00 0,00 Försäljningsbeting 0,00 0,00 0,00 Period är exkluderat i rapporten för att erhålla en korrekt investeringsplan.

93 Budgetavräkning - Sluten redovisningsenhet Period: Förvaltning: SC Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Verksamhetens intäkter (-) 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens kostnader 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens nettokostnader (res 1) 0,00 0,00 0,00 Avskrivningar 0,00 0,00 0,00 Räntenetto 0,00 0,00 0,00 Res. e. avskrivngar & fin. poster (res 2) 0,00 0,00 0,00 Ägartillskott (-) / avkastningskrav (+) 0,00 0,00 0,00 Årets res. - förändring av eget kap. (res 3) 0,00 0,00 0,00 Investeringsplan Utgifter 0,00 0,00 0,00 Inkomster (-) 0,00 0,00 0,00 Summa investering 0,00 0,00 0,00 Försäljningar (-) 0,00 0,00 0,00 Realisationsvinst (-) 0,00 0,00 0,00 Realisationsförlust (+) 0,00 0,00 0,00 Period är exkluderat i rapporten för att erhålla en korrekt investeringsplan.

94 Balansräkning Period: Förvaltning: SC Kr Förändring UB IB Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar , , ,01 0,00 0, ,01 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , ,70 0,00 0, ,70 12 Maskiner och inventarier , , ,31 0,00 0, ,31 Omsättningstillgångar , , , , , ,52 15 Kundfordringar , , ,49 0, , ,49 16 Diverse kortfristiga fordringar , , ,07 0, , ,07 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , , , , ,11 19 Kassa och bank ,85 240, ,85 0,00 0, ,85 Summa Tillgångar , , , , , ,53 Eget kapital , , ,99 0, , ,99 20 Eget kapital , , ,99 0, , ,99 Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , , , ,54 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut o kunder , , , ,00 0, ,50 25 Leverantörsskulder , , , , , ,33 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , , , , ,71 Summa Skulder & Eget kapital , , , , , ,53 Ekonomichefens underskrift den. Handläggarens underskrift den bilaga 4 UH018 Spånga-Tensta sdf 4 (14) Utskrift: :05

95 Resultaträkning Period: Förvaltning: SC Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) , , , ,40 30 Försäljning av varor, material ,39 0, , ,39 31 Fastställda taxor o avgifter av kommunfullmäktige ,88 0, , ,88 32 Övriga avgifter ,00 0,00 0, ,00 34 Hyror och arrenden ,38 0, , ,88 35 Bidrag , , , ,16 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader , , , ,01 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 158,13 0,00-0,21 157,92 Verksamhetens kostnader (+) , , , ,54 40 Inköp av anläggningstillg o fin omsättningstillg ,40 0,00 0, ,40 41 Anläggnings- och underhållsmaterial ,33 0,00 0, ,33 45 Lämnade bidrag ,96 0, , ,96 46 Köp av huvudverksamhet ,76 0, , ,38 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden ,66 0, , ,66 51 Löner ej arbetad tid ,27 0,00 0, ,27 53 Andra ersättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 54 Kostnader för naturaförmåner till anställda 4 190,00 0,00 0, ,00 55 Kostnadsersättningar ,92 0,00 338, ,92 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 1 664,39 0, , ,69 57 Pensionskostnader ,00 0,00 0, ,00 60 Lokal- och markhyror , , , ,28 61 Fastighetskostnader o fastighetsentreprenader , , , ,11 62 Bränsle, energi och vatten , ,90 0, ,96 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar , , , ,77 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmateriel , , , ,97 65 Kontorsmateriel och trycksaker ,84 0,00 0, ,84 66 Reparation o underhåll av maskiner och inventarier , ,75 0, ,24 68 Tele- och datakommunikation samt postbefordran , , , , bilaga 4 UH018 Spånga-Tensta sdf 5 (14) Utskrift: :05

96 Resultaträkning Period: Förvaltning: SC Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 69 Kostnader för transportmedel ,46 640, , ,46 70 Kostnader för transporter, frakt och resor , , , ,94 71 Representation ,74 0, , ,74 72 Annonser, reklam och information ,75 0, , ,15 73 Försäkringar och riskkostnader , ,00 0, ,88 74 Övriga främmande tjänster , , , ,23 75 Tillfälligt inhyrd personal ,78 0,00 0, ,78 76 Diverse kostnader ,92 60, , ,03 Verksamhetens nettokostnader , , , ,14 Avskrivningar (+) ,77 0,00 0, ,77 79 Avskrivningar ,77 0,00 0, ,77 Skatteintäkter (-) Generella stadsbidrag och utjämning (-) Finansiella intäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0, ,00 84 Finansiella intäkter ,00 0,00 0, ,00 Finansiella kostnader (+) ,49 0, , ,56 85 Finansiella kostnader ,49 0, , ,56 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter (-) Extraordinära kostnader (+) Årets resultat , , , ,47 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , , bilaga 4 UH018 Spånga-Tensta sdf 6 (14) Utskrift: :05

97 Resultaträkning Period: Förvaltning: SC Kr Ekonomichefens underskrift Handläggarens underskrift Externt Stadens bolag Internt Totalt den. den bilaga 4 UH018 Spånga-Tensta sdf 7 (14) Utskrift: :05

98 Anläggningsinformation Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Förvaltning: SC Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0, , ,79 0,00 Periodens förändring (anskaffning) 0, , ,56 0,00 UB Anskaffningar 0, , ,35 0,00 IB Avskrivningar 0, , ,19 0,00 Periodens förändring (avskrivning) 0, , ,85 0,00 UB Avskrivningar 0, , ,04 0,00 Summa bokfört värde 0, , ,31 0,00 varav Bokfört på vertyp LP, H*, U* och M* 0, ,24 0,00 0,00 Summa förändring i Huvudbok (exkl LP, H*, U*, M*) 0, , ,71 0,00 (vilket specas från anl.reskontran nedan) (i summan ingår ej 117x) Information från Anläggningsreskontran Periodens avskrivningar (AA) 0, , ,85 0,00 Periodens aktiveringar (AB) 0, , ,56 0,00 Periodens byte av anl.grp (AC) 0,00 0,00 0,00 0,00 Periodens försäljningar (AS) 0,00 0,00 0,00 0,00 Periodens utrangeringar (AS) 0,00 0,00 0,00 0,00 Periodens nedskrivningar (AS) 0,00 0,00 0,00 0,00 Värdeöverföringar (AS) 0,00 0,00 0,00 0,00 Övrigt (AS) 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0, , ,71 0,00 Diff Huvudbok kontra Anläggningsreskontra 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar

99 Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00

100 Kr, Period: Anläggnings- och rörelsekapital Förvaltning: SC Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital ,10 Drift Intäkter ,40 Kostnader ,87 Summa ,47 Investering (period är exkluderad) Inkomster 0,00 Utgifter ,04 Summa ,04 Totalt ,51 Stadskassans konto Externa inbetalningar ,06 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar ,28 Interna utbetalningar ,14 Summa ,36 Fordran/skuld stadskassan ,89 Årets förändring av resultatfond ,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital ,11 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital ,99

101 Kr, Period: Konckto Kontokontroller Förvaltning: SC Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0, Reversering leverantörsfakturor 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart ,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta , Överföring mot annan förvaltning än finansförv , Moms , Nystartsjobb , PF , LISA-löner ,16 SUMMA Konto 904x och 905x , Manuella betalningsuppdrag via stadskassan 0, Plusgiroutgifter 0, Bankutgifter 0, Plusgiroinkomster 0, Bankinkomster 0,00 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0, Personalförsäkring 0, Avräkning internränta 0, Nystartsjobb 0, Genomgångskonto kreditfakturor 0, Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0, Förvaltningsinterna försäljningar (PARAPLYET) , Förvaltningsinterna köp (PARAPLYET) ,48 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00

102 9830 Betalning från andra förvaltningar 0, Returnerade löner 0, Genomgångskonto kundreskontra IOF Paraplyet 0, Oidentifierade inbetalningar 0, Genomgångskonto inkasso 0, Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0, Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra koncernkonto Summa koncernkonto ,22 Summa konto ,22 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift ,47 Summa drift enligt resultatrapport ,47 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering Summa investeringsinkomster/utgifter ,80 Summa aktiverat (789x) ,80 SUMMA 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen ,47 Summa drift enligt anl. & rör.kap ,47 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital ,11 Summa bokfört på konto 2021 (ej intern motp - 1xxx) ,11 SUMMA 0,00 Tillgångar ,53 Skulder & Eget kapital ,53 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00

103 Kontroll UB kontra IB Konckto UB IB Mark, byggnader och tekniska anläggningar , ,14 12 Maskiner och inventarier , ,60 15 Kundfordringar , ,15 16 Diverse kortfristiga fordringar , ,77 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , ,65 19 Kassa och bank , ,85 SUMMA Tillgångar , , Eget kapital, ingående värde , , Årets resultet ,07 0,00 SUMMA Eget kapital , ,10 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut o kunder , ,50 25 Leverantörsskulder , ,79 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , ,77 SUMMA Skulder , ,06

104

105 Resultaträkning enl bokslutfil DRIFT Förvaltning: SC Period: Kr Konckto Text Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter , , , ,40 3 Intäkter/inkomster , , , ,40 30 Försäljning av varor, material ,39 0, , ,39 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige ,88 0, , ,88 32 Övriga taxor och avgifter ,00 0,00 0, ,00 33 Personalförsäkring 0,00 0,00 0,00 0,00 34 Hyror och arrenden ,38 0, , ,88 35 Bidrag , , , , Därav driftbidrag från staten ,21 0, , , Därav driftbidrag från AMS ,00 0, , , Därav statliga investeringsbidrag 0,00 0,00 0,00 0, Därav EU-bidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader , , , ,01 37 Återvunna kundförluster 158,13 0,00-0,21 157,92 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton 0,00 0,00 0,00 0, Försäljning av maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Bokfört värde, maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsvinst maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Försäljning av mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Bokfört värde, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsvinst, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Bokfört värde, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsvinst, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 39 Övriga intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens kostnader , , , ,53 4 Kostnader/Utgifter ,45 0, , ,07 40 Inköp av anläggningstillgångar ,40 0,00 0, ,40 41 Anläggnings- och underhållsmaterial ,33 0,00 0, ,33 43 Inköp av elkraft och vatten för distribution 0,00 0,00 0,00 0,00 45 Bidrag och transfereringar ,96 0, , , bilaga 6 RR uh016a_ (5) Utskrift: :06

106 Resultaträkning enl bokslutfil DRIFT Förvaltning: SC Period: Kr Konckto Text Externt Stadens bolag Internt Totalt 4511 Försörjningsstöd ,17 0, , ,17 46 Entreprenader och köp av verksamhet ,76 0, , , Husbyggnadsentreprenader 0,00 0,00 0,00 0, Anläggnings- och reparationsentreprenader 0,00 0,00 0,00 0,00 47 Konsulttjänster 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Kostnader för arbetskraft ,24 0, , ,54 50 Löner och arvoden ,66 0, , ,66 53 Andra kontanta ersättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 54 Kostnader för naturaförmåner till anställda 4 190,00 0,00 0, ,00 55 Kostnadsersättningar ,92 0,00 338, ,92 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 1 664,39 0, , ,69 57 Pensionskostnader ,00 0,00 0, , Därav årets nyintjänade pensioner 0,00 0,00 0,00 0, Därav pensionsutbetalningar 0,00 0,00 0,00 0,00 58 Personalsociala kostnader m.m. 0,00 0,00 0,00 0,00 59 Övriga personalkostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 6 Övriga verksamhetskostnader , , , ,18 60 Lokal- och markhyror, fastighetsservice , , , ,28 61 Hyra/leasing av anläggningstillgångar , , , ,11 62 Bränsle, energi och vatten , ,90 0, ,96 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial , , , ,97 65 Kontorsmateriel och trycksaker ,84 0,00 0, ,84 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier , ,75 0, ,24 67 Diverse främmande tjänster 0,00 0,00 0,00 0,00 68 Tele- och datakommunikation samt postbefordran , , , ,55 7 Övriga kostnader , , , ,74 70 Kostnader för transporter och resor , , , ,94 71 Representation ,74 0, , ,74 72 Annonser, reklam och information ,75 0, , ,15 73 Försäkringar och riskkostnader , ,00 0, ,88 76 Diverse kostnader ,92 60, , ,03 78 Diverse periodiseringskonton 0,00 0,00 0,00 0, Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, bilaga 6 RR uh016a_ (5) Utskrift: :06

107 Resultaträkning enl bokslutfil DRIFT Förvaltning: SC Period: Kr Konckto Text Externt Stadens bolag Internt Totalt 7812 Bokfört värde, maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsförlust, maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0, Förlust vid avyttring av mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Bokfört värde, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsförlust, mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0, Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Försäljningspris, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Bokfört värde, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Realisationsförlust, finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Aktivering av driftskostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens nettokostnader , , , ,13 Avskrivningar ,77 0,00 0, ,77 79 Avskrivningar ,77 0,00 0, , Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0, Avskrivning på byggnader och tekniska anläggningar ,92 0,00 0, , Avskrivning på maskiner och inventarier ,85 0,00 0, , Nedskrivning av anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 8 Resultaträkningens övriga intäkter och kostnader ,51 0, , ,56 Skatteintäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 80 Skatteintäkter 0,00 0,00 0,00 0, Allmän kommunalskatt 0,00 0,00 0,00 0, Begravningsavgift 0,00 0,00 0,00 0, Skatteavräkning 0,00 0,00 0,00 0, Mellankommunal kostnadsutjämning 0,00 0,00 0,00 0, Övriga skatter 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella statsbidrag och utjämning 0,00 0,00 0,00 0,00 81 Skattekostnader 0,00 0,00 0,00 0, Avgift mervärdesskatt, skattefria verksamheter (Ludvikamoms) 0,00 0,00 0,00 0,00 82 Generella statsbidrag 0,00 0,00 0,00 0, Generellt statsbidrag 0,00 0,00 0,00 0, Mervärdesskattebidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 83 Inkomst- och kostnadsutjämning 0,00 0,00 0,00 0, Utjämningsbidrag för inkomstutjämning 0,00 0,00 0,00 0, bilaga 6 RR uh016a_ (5) Utskrift: :06

108 Resultaträkning enl bokslutfil DRIFT Förvaltning: SC Period: Kr Konckto Text Externt Stadens bolag Internt Totalt 832 Utjämningsavgift för inkomstutjämning 0,00 0,00 0,00 0, Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning 0,00 0,00 0,00 0, Utjämningsavgift för kostnadsutjämning 0,00 0,00 0,00 0, Införandetillägg 0,00 0,00 0,00 0, Införandeavdrag 0,00 0,00 0,00 0, Inomregional skatteutjämning 0,00 0,00 0,00 0,00 Finansiella intäkter ,00 0,00 0, ,00 84 Finansiella intäkter ,00 0,00 0, , Utdelning på aktier och andelar 0,00 0,00 0,00 0, Ränteintäkter 0,00 0,00 0,00 0, Ränteintäkter, kortfristiga fordringar 0,00 0,00 0,00 0, Ränteintäkter, långfristiga fordringar 0,00 0,00 0,00 0, Intern ränta, investeringar 0,00 0,00 0,00 0, Ränta, grundkapital 0,00 0,00 0,00 0, Dröjsmålsränteintäkter ,00 0,00 0, , Valutakursvinster 0,00 0,00 0,00 0, Orealiserade valutakursvinster, kortfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Orealiserade valutakursvinster, långfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Realiserade valutakursvinster, kortfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Realiserade valutakursvinster, långfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Övriga finansiella intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Finansiella kostnader ,49 0, , ,56 85 Finansiella kostnader ,49 0, , , Räntekostnader 0,00 0, , , Räntekostnader, kortfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0, Räntekostnader, långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0, Intern ränta, investeringar 0,00 0, , , Ränta, grundkapital 0,00 0,00 0,00 0, Ränta på pensionsskuld 0,00 0,00 0,00 0, Kostnader för dröjsmålsränta ,69 0,00 0, , Bank- och postgirokostnader 750,00 0,00 0,00 750, Valutakursförluster 3 780,80 0,00 0, , Orealiserade valutakursförluster, kortfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Orealiserade valutakursförluster, långfristiga 0,00 0,00 0,00 0, bilaga 6 RR uh016a_ (5) Utskrift: :06

109 Resultaträkning enl bokslutfil DRIFT Förvaltning: SC Period: Kr Konckto Text Externt Stadens bolag Internt Totalt 8583 Realiserade valutakursförluster, kortfristiga 3 780,80 0,00 0, , Realiserade valutakursförluster, långfristiga 0,00 0,00 0,00 0, Övriga finansiella kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Resultat före extraordinära poster , , , ,47 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0, Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0, Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat , , , , Årets förändring av resultatfond 0,00 0, , , Ökning av resultatfond 0,00 0, , , Minskning resultatfond 0,00 0,00 0,00 0,00 Ekonomichefens underskrift den Handläggarens underskrift den bilaga 6 RR uh016a_ (5) Utskrift: :06

110 Ekonomiskt bistånd 2014 (utbetalningar för den månad de avser) Bilaga 7 Uppföljning för december månad Belopp, mnkr Avvikelse Hushåll, antal Avvikelse Kr/hushåll Avvikelse År jmf mån År jmf mån År jmf mån % % % jan 9,7 9,1 9,9 9,3 9,4 1,1% ,8% ,9% feb 9,7 9,1 9,8 9,6 9,0-6,3% ,4% ,0% mar 9,4 9,4 10,2 9,3 9,2-1,1% ,2% ,1% apr 9,5 9,6 10,3 9,7 9,3-4,1% ,1% ,0% maj 9,5 9,7 9,9 9,4 8,8-6,4% ,0% ,6% jun 9,6 9,9 9,6 10,0 8,7-13,0% ,0% ,5% jul 9,4 9,4 9,3 9,2 8,6-6,5% ,8% ,5% aug 9,1 9,6 9,8 9,4 8,2-12,8% ,4% ,9% sep 9,1 9,7 8,9 9,3 7,9-15,1% ,2% ,3% okt 9,0 9,8 9,2 9,3 8,2-11,8% ,6% ,7% nov 8,9 9,9 9,3 9,3 8,3-10,8% ,5% ,1% dec 9,2 10,1 9,4 9,0 8,0-11,1% ,7% ,2% S:a 111,9 115,3 115,6 112,8 103,6-8,2% Snitt ,8% Snitt ,9% Hela staden jan 80,7 80,4 83,4 81,1 80,7-0,5% ,1% ,6% feb 81,2 81,1 85,2 81,7 81,5-0,2% ,0% ,2% mar 82,1 81,7 86,4 82,3 82,4 0,1% ,9% ,1% apr 81,8 83,1 86,3 83,8 83,5-0,4% ,9% ,6% maj 81,7 83,2 84,9 82,6 81,4-1,5% ,7% ,3% jun 82,6 82,7 83,5 81,7 80,0-2,1% ,7% ,6% jul 80,3 81,7 78,5 78,6 78,0-0,8% ,2% ,5% aug 80,1 81,8 80,6 79,7 78,3-1,8% ,9% ,2% sep 77,4 80,2 77,4 77,4 77,4 0,0% ,0% ,2% okt 79,5 80,7 80,1 79,5 79,0-0,6% ,8% ,3% nov 79,6 83,2 80,5 80,3 79,8-0,6% ,0% ,6% dec 78,4 85,1 82,6 82,5 76,5-7,3% ,3% ,0% S:a 965,3 984,9 989,4 971,2 958,5-1,3% Snitt ,9% Snitt ,7%

111 Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen Bilaga 9 Redovisning ytterstadsprojekt - Verksamhetsberättelse 2014 Period: Nämnd: Spånga-Tensta sdf Projektnamn Konto IKB Nämndens motpartsnummer Belopp Kommentar Feriearbete kr Föreningssamverkan kr Social oro kr Samtidigt först kr Trygg i Tensta kr Trygghetsvärdar kr Järva rent & snyggt kr Lovaktiviteter (fritid) kr Totalt: kr Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen Ragnar Östbergs plan Stockholm Telefon johanna.lofvenius@

112 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING Strategiska staben Sida 1 (10) Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen under perioden 1 augusti till 31 december 2014 Servicehus, egen regi Tensta servicehus Tensta servicehus har 48 lägenheter och vid uppföljningstillfället ca 25 brukare av hemtjänst. Verksamheten bedöms vara väl fungerande, personalen har utbildning och lång erfarenhet av yrket. Genomförandeplanerna är klara och tydliga och speglar väl den enskildes behov och förutsättningar. I den sociala dokumentationen finns löpande anteckningar om avvikelser och händelser av vikt, dock finns inte alltid uppföljning av händelser av vikt. All personal har/kommer att under hösten/vintern 2014/2015 få information om social dokumentation. Avvikelser enligt HSL finns gällande viss dokumentation samt vissa rutiner. Bristerna ska vara åtgärdade till nästa års verksamhetsuppföljning, våren Ett varierat utbud av sociala aktiviteter erbjuds genom den öppna dagverksamheten Elin samt Elingymmet. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett sänkt värde från 64 % till 60 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet med hemtjänsten. På vissa frågor har verksamheten höjt sitt resultat betydligt: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt, nöjdheten har ökat från 71 till 87 %. Brukar personalen komma på avtalad tid, nöjdheten har ökat från 60 till 77 %. Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten, nöjdheten har ökat från 31 till 44 %. Den fråga där nöjdheten minskat mest avser hur personalen utför sina arbetsuppgifter, där utfallet gått från 77 till 38 %.

113 Sida 2 (10) Verksamheten kommer att diskutera resultatet av brukarundersökningen och upprätta en handlingsplan för de områden som fick ett mindre bra resultat. Servicehus, entreprenad Fristad servicehus, Attendo Fristad servicehus har 153 lägenheter och vid uppföljningstillfället ca 130 brukare av hemtjänst. Verksamheten är väl fungerande och bedriver en god service, omvårdnad samt hälso- och sjukvård. För att säkerställa att behovet av hälso- och sjukvård tillgodoses har verksamheten ökat sjuksköterskebemanningen med 60 %. Dokumentation enligt SoL har förbättrats avsevärt, dock saknades vid granskningstillfället uppföljning av händelser av vikt i några akter. Enhetens arbete med att upprätta genomförandeplaner gör att de nu är tydliga och utgår från den enskildes önskemål om insatsernas utförande. HSL-dokumentationen är fortfarande ett förbättringsområde som kommer att följas upp. De boende erbjuds ett rikt utbud av organiserade sociala aktiviteter. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett ökat värde från 79 till 81 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet med hemtjänsten. Verksamheten har höjt sitt resultat på alla frågor inom alla frågeområden. Störst höjning har dessa frågor fått: Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten, nöjdheten har ökat från 40 till 66 %. Brukar du kunna påverka vilka tider personalen kommer, nöjdheten har ökat från 40 till 62 %. Hur tycker du att personalen utför sina arbetsuppgifter, nöjdheten har ökat från 72 till 91%. Värt att notera är dessutom att nöjdheten på frågorna Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt ökat från 94 till 100 % och Jag känner förtroende för personalen ökat från 91 till 95 %.

114 Sida 3 (10) Dagverksamhet, egen regi Dagverksamheten Hedvig Dagverksamheten Hedvig vänder sig till personer med demensproblematik och har plats för åtta gäster/dag. Vid uppföljningstillfället fanns åtta personer med varierat antal beviljade dagar inskrivna i verksamheten. Verksamheten är väl fungerande och har en hög personalkontinuitet. Genomförandeplanerna är klara och tydliga och anteckningar finns om avvikelser och händelser av vikt. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten en minskad nöjdhet på flera av frågorna. De frågor där nöjdheten minskat mest är Jag har möjlighet att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i min dagverksamhet, nöjdheten har sjunkit från 67 till 25 %. Mina synpunkter och klagomål tas omhand, nöjdheten har sjunkit från 100 till 75 %. Personalen lyssnar på mina önskemål, nöjdheten har sjunkit från 100 till 80 %. Att notera är dock att flera frågor har ett utfall på 100 % nöjdhet, dessa frågor handlar om maten och måltidssituationen samt personalens bemötande och förtroendet för personalen. Verksamheten kommer att diskutera resultatet av brukarundersökningen och upprätta en handlingsplan för de områden som fick ett mindre bra resultat. Dagverksamhet, entreprenad Dagverksamheten Träffen (Belägen på Fristad servicehus), Attendo Dagverksamheten Träffen vänder sig till personer med demensproblematik och har plats för 12 gäster/dag. Vid uppföljningstillfället fanns 13 personer med varierat antal beviljade dagar inskrivna i verksamheten. Verksamheten är mycket väl fungerande och har en hög personalkontinuitet. Den sociala dokumentationen är god och genomförandeplanerna är klara och tydliga och speglar väl den enskildes önskemål och behov.

115 Sida 4 (10) Gästerna erbjuds olika aktiviteter, möjlighet till trädgårdsarbete på innergården finns och alla högtider och traditioner uppmärksammas. Dagverksamheten deltar även i vissa av de aktiviteter som Fristad servicehus anordnar. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 har enheten ett utfall på mellan % nöjdhet på samtliga frågor. Då inget svarsresultat finns för föregående år (pga för lågt deltagande) kan ingen jämförelse av resultatet göras över tid. Vård- och omsorgsboende, entreprenad Fristad vård- och omsorgsboende, Vingslaget Fristad vård- och omsorgsboende har 22 lägenheter fördelade på två enheter, boendet vänder sig till personer med demensproblematik. Verksamheten är mycket väl fungerande och bedriver en god och säker vård och omsorg. Personalen är kunnig och har lång erfarenhet. Den sociala dokumentationen är sammantaget mycket god och genomförandeplanerna är klara och tydliga och utgår från den enskildes behov och önskemål. Utbudet av aktiviteter är varierat och tillgodoser även personer med stort omvårdnadsbehov. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett ökat värde från 90 till 100 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet. De frågor där nöjdheten ökat mest är Brukar du kunna påverka vilka tider du får hjälp, nöjdheten har ökat från 50 till 100 %. Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras, nöjdheten har ökat från 40 till 100 % Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds, nöjdheten har ökat från 50 till 83 %. De frågor där nöjdheten minskat mest är Är det trivsamt utomhus runt ditt boende, nöjdheten har minskat från 100 till 71 % Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på demensboendet, nöjdheten har sjunkit från 64 till 38 %. Brukar personalen meddela tillfälliga förändringar i förväg, nöjdheten har sjunkit från 50 till 33 %.

116 Sida 5 (10) Även frågorna om personalens bemötande samt att kunna påverka vilka tider man får hjälp har fått ett utfall på 100 % nöjdhet. I verksamhetens åtagande ingår att analysera resultatet samt arbeta med de frågor som fått ett lägre resultat. Elinsborgs vård- och omsorgsboende, Kavat Vård Elinsborg har 37 lägenheter fördelade på fyra enheter, boendet vänder sig till personer med demensproblematik. Verksamheten är väl fungerande och bedriver en god och säker vård och omsorg. Personalstyrkan är kunnig och stabil, verksamhetschefen arbetar med ständig utveckling av arbetslaget. Genomförandeplanerna är klara och tydliga och den sociala dokumentationen innehåller avvikelser och händelser av vikt. Aktivitetsutbudet är rikt och varierat, utevistelse erbjuds varje dag. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett minskat värde från 88 till 75 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet. De frågor där nöjdheten ökat mest är Vet du att du har möjlighet att välja äldreboende, nöjdheten har ökat från 64 till 100 %. Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende?, nöjdheten har ökat från 45 till 64 %. De frågor där nöjdheten minskat mest är Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?, nöjdheten har minskat från 64 till 42 %. Hur brukar maten smaka?, nöjdheten har minskat från 88 till 67 %. Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet?, nöjdheten har minskat från 41 till 25 %. Resultatet av brukarundersökningen kommer från förvaltningens sida att tas upp till vidare diskussion vid nästa avtalsuppföljning, våren Korttidsboendet Linnéan, Kavat vård Korttidsboendet Linnéan har 37 platser för avlastning/växelvård. Verksamheten är väl fungerande och har alla rutiner som krävs för att bedriva en god och säker vård och omsorg. Genomförandeplaner

117 Sida 6 (10) finns liksom löpande dokumentation om avvikelser och händelser av betydelse. Vård- och omsorgsboende, privat drift: Broby Gård Broby gård är ett demensboende med 54 platser som drivs av Opalen vård AB och är beläget i Täby. Verksamheten följdes upp i september månad och bedömdes vid tillfället bedriva en god och säker hälso- och sjukvård. Hemtjänst, egen regi Spånga hemtjänst Spånga hemtjänst hade vid uppföljningstillfället 126 brukare. Verksamheten är väl fungerande, personalen har lång erfarenhet och enhetschefen arbetar med utveckling av arbetslaget. Den löpande sociala dokumentationen kan bli bättre i fråga om uppföljning av händelser av vikt och sammanfattande anteckningar. En del av genomförandeplanerna saknar uppgift om hur de beviljade insatserna ska utföras utifrån den enskildes önskemål samt vem som varit med vid upprättandet. Några genomförandeplaner saknar underskrift av den enskilde. All personal har/kommer att under hösten/vintern 2014/2015 få information om social dokumentation. Ett par rutiner saknas för att kvalitetsledningssystemet ska vara komplett. Enhetschefen är medveten om bristerna och arbetar aktivt för att åtgärda dem. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett minskat värde från 83 till 75 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet. Resultatet visar ett sämre utfall på nästan samtliga frågor i undersökningen. De frågor där nöjdheten minskat mest är Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig?, nöjdheten har minskat från 91 till 78 %. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov?, nöjdheten har minskat från 65 till 54 %. Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?, nöjdheten har minskat från 87 till 79 %.

118 Sida 7 (10) Värt att notera är att trots att nöjdheten minskat på frågan om personalens bemötande ligger årets resultat fortfarande mycket högt och visar 95 % nöjdhet. Verksamheten kommer att diskutera resultatet av brukarundersökningen och upprätta en handlingsplan för de områden som fick ett mindre bra resultat. Tensta hemtjänst Tensta hemtjänst hade vid uppföljningstillfället 43 brukare. Verksamheten är väl fungerande, personalen har lång erfarenhet och enhetschefen arbetar med utveckling av arbetslaget. Den löpande sociala dokumentationen kan bli bättre i fråga om uppföljning av händelser av vikt och sammanfattande anteckningar. De flesta genomförandeplanerna är detaljerade och utgår från den enskildes önskemål om hur hjälpen ska utföras. All personal har/kommer att under hösten/vintern 2014/2015 få information om social dokumentation. Ett par rutiner saknas för att kvalitetsledningssystemet ska vara komplett. Enhetschefen är medveten om bristerna och arbetar aktivt för att åtgärda dem. I Socialstyrelsens brukarundersökning för 2014 uppvisade verksamheten ett ökat värde från 82 till 90 % när det gäller brukarnas sammantagna nöjdhet. Resultatet visar ett bättre utfall på nästan samtliga frågor i undersökningen. De frågor där nöjdheten ökat mest är Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten?, nöjdheten har ökat från 52 till 70 %. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov?, nöjdheten har ökat från 64 till 81 %. Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig?, nöjdheten har ökat från 72 till 86 %. De frågor där nöjdheten minskat är: Fick du välja utförare av hemtjänsten?, nöjdheten har minskat från 68 till 46 %. Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer?, nöjdheten har minskat från 52 till 50 %. Värt att notera är dessutom att frågan om personalens bemötande fått ett ökat utfall från 88 till 97 %.

119 Sida 8 (10) Verksamheten kommer att diskutera resultatet av brukarundersökningen och upprätta en handlingsplan för de områden som, trots bättre utfall, fortfarande har ett mindre bra resultat. Hemtjänst, privat regi 1:a aktiva valet i Norden AB Vid uppföljningsbesöket i oktober framkom det brister i den sociala dokumentationen då det fanns handskrivna journalanteckningar kring en av verksamhetens kunder. Utföraren åtgärdade bristen dagen efter besöket. För övrigt är verksamheten väl fungerande och utföraren hade alla rutiner som efterfrågades. Nura Omsorg Föregående års uppföljning visade brister i den sociala dokumentationen. Vid årets uppföljning kvarstår att kontaktpersonernas namn inte har skrivits in i genomförandeplanerna. Utföraren behöver också följa upp händelser av vikt i sociala dokumentationen. Avvikelsen ska vara åtgärdad senast I övrigt hade utföraren de rutiner som efterfrågades och bedöms bedriva en väl fungerande hemtjänst. Vårliljan AB Vid uppföljningsbesöket i september framkom det att utföraren har obefintlig social dokumentation och bristfälliga genomförandeplaner. Utföraren fick två veckor på sig att inkomma med en åtgärdsplan för hur och när de ska komma till rätta med bristerna. Övriga efterfrågade rutiner finns. Bedömningen är att verksamheten bör följas upp redan under våren 2015 för att säkerställa att bristerna har åtgärdats. Loki AB Verksamheten följdes upp under oktober månad och alla efterfrågade rutiner fanns. Enheten har genomfört insatser för att höja kvalitén på den sociala dokumentationen sedan förra årets uppföljning och bedöms bedriva en väl fungerande hemtjänst. Bäst omsorg Verksamheten följdes upp under september månad och det framkom då brister i den löpande sociala dokumentationen. Det fanns vid uppföljningstillfället inga rutiner för egenkontroll och riskanalys,

120 Sida 9 (10) delegering eller lex Sarah. Ny granskning kommer att göras under december månad för att följa upp att efterfrågade rutiner finns samt att den sociala dokumentationen har förbättrats. Vid uppföljningen i december kunde verksamheten uppvisa de rutiner som saknades vid förra uppföljningen. Den sociala dokumentationen hade förbättrats och kommer att följas upp igen under våren AG-hemtjänst Äldreförvaltningen har tidigare följt upp verksamheten utifrån brister i den sociala dokumentationen och genomförandeplanerna. Vid årets uppföljning, som gjordes i oktober, konstaterades att dokumentationen har förbättrats men att genomförandeplanerna fortfarande behöver utvecklas. Attendo Västerort Vid uppföljningen i maj 2014 uppvisade verksamheten stora brister i den sociala dokumentationen. Dokumentation saknades helt i flera av de granskade akterna samt behövde förbättras i flera av akterna. Alla genomförandeplaner var inte aktuella samt saknades helt i en del fall. Ny uppföljning av den sociala dokumentationen i oktober 2014 visade på förbättringar, dock kvarstår vissa brister varför verksamheten kommer att följas upp på nytt i mars Verksamhetschefen är medveten om bristerna och arbetar aktivt med att åtgärda dem. Aktiv hemtjänst och service i Järfälla Vid uppföljningen i maj 2014 framkom mycket stora brister i den sociala dokumentationen. Ny uppföljning av dokumentationen gjordes i november 2014 och visade då att dokumentationen blivit bättre men att vissa brister fortfarande kvarstod. Med anledning av detta kommer ny uppföljning att göras i mars Om bristerna kvarstår kommer verksamheten att lämnas över till Äldreförvaltningen för fortsatt granskning och ställningstagande. Verksamheten är i övrigt strukturerad och har alla rutiner som behövs. Sollentuna Omsorg Vid uppföljningen i maj 2014 uppvisade verksamheten kvarstående brister i den sociala dokumentationen samt avsaknad av flera rutiner i kvalitetsledningssystemet varför verksamheten överlämnades till Äldreförvaltningen för vidare granskning och ställningstagande. Efter avslutad granskning av Äldreförvaltningen då bristerna kvarstod togs beslut om att häva avtalet. Avtalet mellan Stockholms

121 Sida 10 (10) stad och Sollentuna Omsorg hävdes således av Äldreförvaltningen Uppföljning av entreprenadavtal Elinsborg och Linnéan, Kavat Vård Avtalsuppföljning genomfördes i syfte att följa upp verksamhetens följsamhet till avtalet och de utlovade mervärdena i detta. Förvaltningen bedömer att avtalet följs och att mervärdena uppfylls. Dialogen mellan utföraren och förvaltningen är god. Personalbemanningen följer avtalet. Vid den oanmälda nattillsynen tidigare under året konstaterades att viss dokumentation fördes på ett inte helt tillfredsställande sätt. Detta hade rättats till vid nuvarande uppföljning.

122 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSNÄMND TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (13) Handläggare: Barbro Eriksson Telefon: Kvalitetsredovisning Strukturella förutsättningar och organisation Förskoleverksamheten är organiserad i sju geografiska enheter och varje enhet leds av en förskolechef. Enheterna organiserar verksamheten utifrån sina behov och förutsättningar. Organisationen ger förutsättningar att erbjuda barn i stadsdelen en likvärdig förskoleverksamhet. För att stödja enheternas arbete med barn i behov av särskilt stöd finns samordnare, förskolepsykolog och tal- och specialpedagog. Förskoleverksamheten har under året i snitt haft 1995 barn (2013 var siffran 2057 barn), av dessa har ca 1252 barn annat modersmål än svenska. Antalet barn i stadsdelen beräknas minska något de närmaste åren. Förskoleverksamheten har totalt 392,96 anställda (omräknat i heltidstjänster). Av dessa är 35,75 % förskollärare. Vi har ökat antalet anställda, dock ej lyckats anställa förskollärare, vilket resulterat i att andelen förskollärare minskar. Andel medarbetare med annat modersmål än svenska: ca 60 % Antal barn per personal: 4,95 Antal barn per avdelning: 16 Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande Spånga-Tenstas förskoleenheters kvalitetsarbete utgår ifrån stadens kvalitetssystem, ILS - integrerad ledning och styrning. Enheterna upprättar sina verksamhetsplaner utifrån kommunfullmäktiges budget och mål, stadsdelsnämndens mål, stadens förskoleprogram, läroplan för förskolan, skollag och barnkonventionen samt aktuella utvecklingsområden. I verksamhetsplanen formulerar enheten sina åtaganden som följs upp i tertialrapporterna, verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. Uppföljning sker på samtliga nivåer. Förvaltningens redovisning grundar sig på uppföljningar, genomförda på olika nivåer, för att skapa en samlad bild av måluppfyllelsen. Förskoleenheternas tertialrapporter, kvalitetsredovisningar, verksamhetsberättelser samt kvalitetsindikatorn (självärdering) ger tillsammans med förskoleundersökningen och medarbetarenkäten information om hur målen uppfyllts. I den reviderade läroplanen är kraven på uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten förtydligade. Arbetet med mål och resultatstyrning, MoRS, har bidragit till

123 SID 2 (13) enheternas bedömning av verksamhetens förmåga att leva upp till läroplanens mål och intentioner. Övergripande bild av måluppfyllelsen De samlade resultaten visar att förskoleverksamheten utvecklats i enlighet med förskolans uppdrag inom ett antal områden men att det också finns flera utvecklingsområden som behöver prioriteras. Arbetet med mål och resultatstyrning har ökat pedagogernas kunskap och förståelse för det pedagogiska uppdraget utifrån reviderad läroplan. Aktivt medskaparindex (AMI) är 83. AMI består av tre delindex motivationsindex, ledarskapsindex och styrningsindex, och ingår i en nationell mätning. Medarbetarnas motivation leder till engagemang som är en viktig del för att skapa verksamheter av hög kvalitet. Förskolornas motivationsindex är 84. Andelen förskollärare har minskat något i stadsdelen från föregående år, från 37,47 % till 35,75 %. Förskollärartätheten varierar mellan enheterna, från cirka 26 % upp till 46 %. Enheterna har säkerställt att förskolans målstyrda processer genomförts och planerats av förskollärare genom att organisera så att det finns förskollärare på varje avdelning i så stor utsträckning som möjligt, kompetensutveckling för barnskötare, nätverk för erfarenhetsutbyte samt genom reflektion och handledning. Under året har stadsdelens mentorsorganisation kommit igång och åtta nyutexaminerade förskollärare har påbörjat sitt introduktionsår. Under denna introduktionsperiod inbjuds de till fyra träffar som behandlar fyra kompetensprofiler utifrån Skolverkets anvisningar samt en extra kompetensprofil med Mål och Resultat styrning(mors). Barnskötarnas erfarenhet och kompetens har tagits tillvara och de har erbjudits olika former av fortbildningsinsatser. Stadsdelen har under året haft fyra barnskötare som går den erfarenhetsbaserade förskollärarutbildningen. Stadsdelen har haft en fortsatt satsning på att utveckla arbete med NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, då den visat sig ha fallit väl ut. Förskolorna beskriver att NTA ökar kompetensen och nyfikenheten, för naturvetenskap, hos både barn och personal. I stadsdelen finns en utbildare som håller i utbildningar både inom och utanför stadsdelen. Alla sju enheter har deltagit PIM - utbildning, Praktisk IT- och Mediekunskap. Utbildningen slutfördes i juni Vid slutförandet hade 85 % av medarbetarna nått nivå tre i utbildningen, vilket är det näst högsta resultatet i staden. Stadsdelens resultat från förskoleundersökningen 2014 gällande de kommunala förskolorna har ökat från föregående år. Resultaten varierar mellan förskolor och mellan avdelningar från högsta och till lägsta andel nöjda föräldrar. Det är en fortsatt utmaning i förskolornas kvalitetsarbete att arbeta för en likvärdig förskola för de barn som är inskrivna i den kommunala verksamheten.

124 SID 3 (13) Nedan redovisas index per frågeområde samt NFI (Nöjd föräldraindex) de tre senaste åren. Frågeområde Utveckling & lärande Normer & värden Inflytande & delaktighet Samverkan med hemmet NFI 71* *2012 baserades NFI på tre frågor. Sedan 2013 är det indexering av fråga 23, vilket gör att siffran inte är jämförbar mellan åren. Förskolornas resultat ökade på samtliga av de fyra områdena som omfattar förskolans uppdrag, utveckling och lärande, normer och värden, inflytande samt samverkan med hemmet. NFI (nöjd föräldraindex) ligger på fortsatt hög nivå, detta värde är en indexering av fråga 23 "Jag är som helhet nöjd med mitt barns förskola" och mäts i skalan % av föräldrarna är som helhet nöjda med sin förskola och lika många kan rekommendera sitt barns förskola. 88 % av föräldrarna uppger att de är nöjda med att deras barn känner sig trygga på sin förskola och på frågan om de upplever förskolan i sin helhet trygg och säker har nöjdheten ökat med 2-6 procentenheter. Föräldrar är fortsatt mest nöjda med att pojkar och flickor ges lika möjlighet att utvecklas, 88 %. I frågeområdet utveckling och lärande ökade resultatet med 2-5 procentenheter. Utifrån resultaten är språk, naturvetenskap, kultur och mat prioriterade områden 2015 Mål/Åtaganden Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Barn i förskolan utvecklar identitet, förmågor och kunskaper i utmanande pedagogiska miljöer Indikator Andel nöjda föräldrar inom området utveckling och lärande ökar. Periodens utfall Årsmål Period Aktivitet Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna. Startdatum Slutdatum

125 SID 4 (13) Aktivitet Förskolorna ska arbeta med mål och resultatstyrning - MoRS för att utvärdera verksamhetens förmåga att leva upp till mål och intentioner i läroplanen. Startdatum Slutdatum Språkpolicyn ska implementeras på förskolorna Bedömning och analys Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Utveckling och lärande Förskolorna har utvecklat sina arbetssätt för att möta och utmana barnen i sin utveckling och öka deras kunskap. Det projekterande förhållningssättet har fått en större genomslagskraft på förskolorna. Barnen har utmanats i sitt lärande genom pedagogiska miljöer och material samt pedagogernas förhållningssätt. Förskolorna har arbetat i olika former av projekt och teman där språk, matematik samt naturkunskap och teknik ingår. Arbetet i mindre grupper bidrar det till ökad kommunikation och fler möjligheter att utforska och lära. Ett stort antal av stadsdelens förskolepersonal har deltagit i utbildning i pedagogisk dokumentation som anordnats av pedagogistor i stadsdelen. Årets sommarseminarium anordnades vis två tillfällen och hade ca 90 deltagare. Temat för dagarna var "Allt hänger ihop" och syftet var att få förståelse för hur våra dokument hänger ihop och stödjer den pedagogiska verksamheten. För att utmana barns språkutveckling har personalen arbetat språkutvecklande och med olika uttrycksmedel. Att medvetet benämna och konkretisera ord och begrepp tillsammans med barnen i olika situationer lägger grund för en god språkutveckling. För att öka kompetensen och skapa en gemensam grund för förskolans språkutvecklande arbete och förståelse för flerspråkighet och mångfald implementeras stadsdelens språkprogram för förskoleverksamheten under året. Programmet presenterar teorier och strategier för barns språkutveckling utifrån både förstaspråk och flerspråkighetsaspekter. Stadsdelens utbildningssatsning i flerspråkighet ökar personalens kompetens i arbetet med flerspråkiga barn. Behov av fortsatt utbildningssatsning kvarstår. I förskolorna sker ett arbete med en mångfald av kultur, där barn erbjuds varierande aktiviteter och är medskapare av kultur. En bredare kultursatsning har genomförts under året med bl a en konsertserie under hösten. Ett samarbete tillsammans med Kulturförvaltningen startades inom ramen för El Sistema och ett 70-tal femåringar deltar från fyra förskoleenheter i Tensta. Barnen är medskapare och får möjlighet att växa genom musiken. Att arbeta med El Sistema innebär även täta kontakter med barnens föräldrar och därmed involveras hela familjen delaktig i verksamheten. Resultaten från förskoleundersökningen 2014 visar att 77 % av föräldrarna är nöjda med området utveckling och lärande, det är ökning med fyra procentenheter

126 SID 5 (13) från Enheternas analyser visar att detta fortsatt är område måste prioriteras för att öka nöjdheten hos föräldrarna. Det framgår att det fortsatt finns behov av att diskutera barn- och kunskapssyn för att leva upp till läroplanens intentioner, att öka kommunikationen med föräldrar och utveckla dokumentationen kring varje barn. Åtgärder och handlingsplaner har inarbetats i enheternas verksamhetsplaner Normer och värden Förskolornas medvetna arbete med värdegrunds- och demokratifrågor resulterar i att barn utvecklar respekt och förståelse för varandra och olikheter. Barn ses som kompetenta och utrustade med många olika förmågor. Barn har i ökad omfattning lärt sig hantera och lösa sina problem i dialog med varandra. Personalens strävar efter ett bemötande som utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Detta ställer krav på personal att ständigt reflektera över sina värderingar inte bara i arbetslaget utan även tillsammans med barn och föräldrar. Öppna och respektfulla möten mellan pedagoger, barn och föräldrar bidrar till en ökad trygghet för barnen under deras förskolevistelse. Barns olikheter ses som tillgång. Det inkluderande synsättet dominerar när det gäller att integrera varje barns egna behov i det pedagogiska arbetet. Externa placeringar på specialförskolor efterfrågas i liten omfattning. Stödenhetens vägledning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd bidrar till en ökad möjlighet att inkludera alla barn i det dagliga arbetet. Stödenheten har anordnat en gemensam studiedag under temat inkludering. En enhet har varit representerade vid en förskolekonferens i Tyskland, där de berättade om sitt inkluderingsarbete. Genus/normkritiskt- och jämställdhetsarbete är viktiga utvecklingsområden för förskolan där värderingar, erfarenheter och kunskap hos personalen har stor betydelse. Detta arbete har fördjupats under året. Att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete innebär att personalen reflekterar och synliggör sina egna värderingar för att kunna arbeta utifrån det uppdrag som läroplanen anger. Enheterna fortsätter följa upp verksamhetens innehåll utifrån ett genus och normkritiskt perspektiv. Likabehandling Förskolorna omarbetar årligen sina planer mot diskriminering och kränkande behandling för att säkerställa att de uppfyller lagstiftningens krav. Förskolorna arbetar för att få barn och föräldrar delaktiga i processen. I det dagliga arbetet är alla personers lika värde, inkludering och jämlikhetsfrågor i fokus. Personalen lägger stor vikt vid reflektion och beskriver en ökad medvetenhet om hur betydelsefullt det egna förhållningssättet är i förhållande till det resultat de uppnår i barngrupperna. Resultatet i förskoleundersökningen bekräftar det arbetet då 84 % av föräldrarna anser att deras barn känner sig trygga i förskolan, detta är en ökning med 6 procentenheter. Barns inflytande Barnen är med och påverkar utformandet av den pedagogiska miljön och den dagliga verksamheten. Genom att skapa olika former för möten och samtal ges

127 SID 6 (13) barnen utrymme att göra aktiva val, komma med förslag och ta egna initiativ. Personalens observationer och dokumentationer leder till att barnen får möjlighet till inflytande över sin tid i förskolan. Det finns förskolor som arbetar systematiskt med att reflektera med barnen om deras eget lärande och ger på så sätt barnen möjlighet att få inblick i sina lärstrategier. I och med personalens förhållningssätt och respektfulla bemötande av önskningar och tankar blir barnen medvetna om sin möjlighet till påverkan. I de förskolor där barns intressen, förmågor och lusta att lära ligger till grund för den pedagogiska miljön ökar barns reella inflytande. Personalens förmåga att skapa delaktig och inkludering är avgörande för processen. Inkludering har under är varit ett stadsdelsövergripande utvecklingsområde. Förskolorna beskriver hur processen med barn inflytande och inkludering har utvecklats under året. Flera förskoleenheter lyfter barns inflytande och det reflekterande arbetssättet som ett fortsatt utvecklingsområde. Resultaten i förskoleundersökningen varierar under de tre sista åren från 78 % (2012), 77 % (2013) 83 % (2014) dock är det inte riktigt jämförbart då antalet frågor har ändrats. Samverkan NÄMNDMÅL: Förskola, vårdnadshavare och skola samverkar förtroendefullt för att främja barns utveckling och lärande Indikator Andel nöjda föräldrar inom området samverkan med hemmet ökar Periodens utfall Årsmål Period Aktivitet Förskolorna för en dialog om resultaten i brukarundersökningen med föräldrar. Förskolorna genomför aktiviteter för att öka svarsfrekvensen på brukarundersökningen. Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång. Startdatum Slutdatum Bedömning och analys Samverkan med hemmet Förskolorna har erbjudit olika former av samverkan såsom uppstarts- utvecklingsoch uppföljningssamtal, föräldramöten, föräldraråd och andra mötesformer. Föräldraaktiv inskolning är utbredd bland förskolorna, vilket har upplevts som

128 SID 7 (13) positivt både av föräldrar och av pedagoger. Förskolor erbjuder uppstarts och uppföljningssamtal i samband med inskolningen för att skapa ett förtroendefullt samarbete. Föräldrars synpunkter och klagomål utgör en viktig del för utvecklingen av förskoleverksamheten. Antalet inkomna synpunkter och klagomål fortsätter att öka, vilket ses som positivt och ett tecken på att förskolorna systematiserat sin klagomålshantering. Många synpunkter är beröm från föräldrarna till verksamheten. 82 % av föräldrarna känner sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten vilket får ses som ett gott resultat. Förskolornas strategiska arbete för att öka föräldrars nöjdhet rörande information om förskolans mål och arbetssätt visar gott resultat. Här ökade andelen nöjda föräldrar från 77 % till 80 %. Sett över en treårsperiod har nöjdheten ökat med 8 procentenheter. Samverkan med skolan Förskola och skola har samverkat enligt den lokalt framtagna handlingsplanen för övergång förskola-skola. Med handlingsplanen som utgångspunkt förväntas resultatet, en väl genomförd övergång ur ett barn- och föräldraperspektiv, bli en mer utbredd samverkan mellan personal i de båda skolformerna. Ett samverkansmöte har genomförts, vid detta möte var även stadsdelens fristående verksamheter inbjudna. Samarbetet mellan förskolorna och skolorna fortsätter att utvecklas. För att samarbetet inte bara ska handla om praktiska frågor behöver förskola och skola fördjupa diskussionen kring barn- och kunskapssyn och det pedagogiska innehållet i överlämnandet. Tidigare utvecklingsinsatser Under året har flera gemensamma utbildningsinsatser genomförts för utveckling mot de nationella målen: Mål- och resultatstyrning: Pirkko Leporanta-Morleys (utbildningsförvaltningen) stöd och konsultation till enheternas stödpedagoger har under året minskat i omfång. En styrgrupp har tillsatts för att säkerställa fortsatt utveckling. Pedagogisk dokumentation: Pedagogistor har haft kurser där ett stort antal personal deltagit Språk: Föreläsning "Hur utvecklas genrepedagogik?" för all personal Lässatsning: Studiecirkel i samarbete med de lokala biblioteken, för 49 läsombud. Cirklarna har haft Agneta Edwards bok Bilderbokens mångfald och möjligheter som underlag. Kompetensutveckling i flerspråkighet "Flerspråkiga barn i förskolan" för ca 50 medarbetare Introduktionstillfällen för nyutexaminerade förskollärare. Dessa tillfällen bygger på Skolverkets kompetensprofiler.

129 SID 8 (13) NTA-utbildning: Stadsdelens NTA utbildare har hållit i utbildning, för personal, på lådorna Luft, Vatten och Ljud. Utbildningarna har bidragit till att öka barnens och personalens intresse, nyfikenhet och kunskap i naturvetenskap. Autismföreläsning för all personal Utbildning om lekgrupper: Specialpedagog och personal från smågrupper. Kvalitetsindikatorn Enheterna beskriver arbetet med kvalitetsindikatorn tillsammans med mål- och resultatstyrning (MoRs) som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Indikatorn ger en bild av avdelningarnas utvecklingsområden såsom att koppla vetenskapliga teorier till praktiken, ämnesfördjupningar, utveckla den pedagogisk dokumentation, utveckla reflektion med barn, IKT, utveckla pedagogiska miljöer. Pedagogisk dokumentation används som stöd i bedömningarna. Indikatorn ökar medvetenheten i arbetslagen gällande miljön och sin verksamhet. Fem arbetslag gör bedömningen att de ligger under nivå tre. För dessa arbetslag upprättas en handlingsplan. Pedagogisk miljö och material Genomsnitt Variation 3,6 3,0-4,0 Kommentar: Snittet har ökat något från föregående år. Enheter lyfter detta som ett område man haft fokus på under året. Det finns enheter som beskriver en ojämn kvalitet i den pedagogisk miljön och att det finns olika förutsättningar och utvecklingsbehov gällande t ex IKT, utforskande miljö samt barns inflytande och delaktighet vid utformandet av miljön. Den pedagogiska miljön följs upp i reflektionsprotokoll (MoRs, Mål och Resultat styrning). Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Genomsnitt Variation 3,7 3,3-4,3 Kommentar: Detta är även i år det område med den högsta värderingen. Här beskriver enheterna barns inflytande och delaktighet som en viktig del. Arbetet följs upp i reflektionsprotokoll.

130 SID 9 (13) Barns språkliga och kommunikativa utveckling Genomsnitt Variation 3,6 3,0-4,2 Kommentar: Detta område har över tid haft hög variation. Enheterna beskriver fortsatt behov av att implementera stadsdelens språkprogram. Programmet reflektion, pedagogisk dokumentation och IKT är stöd och framgångsfaktorer för det språkutvecklande arbetet. Kompetenssatsningar har under året gjorts på barns flerspråkiga utveckling samt lässatsning i förskolan. Barns matematiska utveckling Genomsnitt Variation 3,5 3,0-4,0 Kommentar: Enheter beskriver behov av diskussioner om vad matematik är eller kan vara för barn i förskolan. Matematik är en del i det pedagogiska arbetet, dock finns på flera förskolor behov av fördjupade kunskaper. Naturvetenskap och teknik Genomsnitt Variation 3,6 3,0-4,4 Kommentar: detta är området med den högsta variationen. Flera enheter har haft fortbildningssatsningar inom NTA (Naturvetenska och teknik för alla) samt personal som studerat på universitetet.

131 SID 10 (13) Stadsdelsgemensamma insatser Under året har mentorsorganisationen och introduktionsåret för nyutexaminerade förskollärare kommit igång. Mentorsorganisationen består av två huvudmentorer samt mentorer förskoleenheterna. I dagsläge saknar några enheter utbildade mentorer. Huvudmentorerna har utarbetat ett underlag för de fyra kompetensprofiler utifrån Skolverkets anvisningar och en extra kompetensprofil med MoRs (mål och resultatstyrning). Under introduktionsåret får förskollärarna träffas vid fem profiltillfällen ledda av huvudmentorerna. Förnärvarande genomgår åtta förskollärare introduktionsperioden. En styrgrupp är tillsatt med syfte att ansvara och säkerställa att mentorsorganisationens innehåll genomförs enligt Skolverkets krav på huvudmannen. Övriga uppgifter för styrgruppen är resurstilldelning, att ha en övergripande bild av utbildningsbehovet av mentorer samt stödja och leda huvudmentorerna. Under hösten -14 och våren -15 genomförs tillsammans med Spånga och Tensta bibliotek en satsning på läsning i förskolan. 49 läsombud på förskolan deltar i en studiecirkel där samtal om bilderböcker och läsning förs. Studiecirkeln utgår från Agneta Edwards bok Bilderbokens mångfald och möjligheter. Denna lässatsning med en kickoff. Vid detta tillfälle hölls två föredrag. Susanna Ekström, litteraturpedagog som talade om "Vikten av att läsa högt och leva, leka intrycken från bilder och ord och Anna Bengtsson, författare pratade, utifrån egna och andras bilderböcker, om Bilden/texten/berättelsen IKT (informations- och kommunikationsteknologi) är en stor utmaning för enheterna. Med stöd av staden har vi gjort en stor satsning på fiberkabel till förskolorna och påbörjat införande av trådlösa nätverk. Detta ger personal och barn större möjligheter att använda IKT som ett verktyg för sitt lärande. PIMutbildningen gav en kompetenshöjning hos personalen och barnen ha börjat inkluderas i arbetet. För att säkerställa att alla barn, oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand, har stadsdelens huvudkulturombud fått ett utökat uppdrag. Uppdraget innebär inventering av vilka olika kulturaktiviteter som genomförs inom förskolan, information om det reviderade kulturprogrammet på enheternas APT samt utarbeta ett förslag till strategisk plan för hur kulturen kan förtydligas och integreras i verksamheten. Stadsdelens analys av kvaliteten Utifrån MoRs-uppföljningar, kvalitetsindikatorn, kvalitetsredovisningar, förskoloundersökningen och dialog i fokusgrupper bedömer vi att kvaliteten förbättras över år. Det pedagogiska uppdraget i läroplanen har utvecklats genom arbetet med mål och resultatstyrning, MoRs. Enheterna står på olika nivåer i processen p g a olika faktorer. Vi kan se att de arbetslag som utvecklat arbetet med pedagogisk dokumentation har lättare att använda reflektionsprotokollen och reflektera utifrån sin verksamhet och se barnens läroprocesser. En styrgrupp är

132 SID 11 (13) tillsatt för att säkra fortsatt utveckling. Arbetet med mål och resultatstyrning, MoRS stödjer verksamhetens kvalitetsutveckling. Genom den modellen har personalen fått kunskap om hur verksamheten bidragit till utveckling, lärande och delaktighet hos barnen och bedömer huruvida alla barn är inkluderade i läroprocesserna. Vid resultatdialog med förskoleenheterna framkom att personalen ser en svårighet i att göra bedömning av andel inkluderade barn, och beskriver detta som ett fortsatt utvecklingsområde. Personalen har observerat, dokumenterat och analyserat arbetet med stöd av reflektionsprotokoll. Pedagogisk dokumentation ökar kunskapen och insikten om det pedagogiska arbetet i förskolan och synliggör barns läroprocesser samt förmågor. Den skapar förutsättningar för återkoppling till barn om deras lärande, visar föräldrar hur det pedagogiska arbetet skapas samt hjälper pedagogerna i att utveckla och hålla den pedagogiska miljön levande. En utbildningssatsning i pedagogisk dokumentation genomfördes Under 2015 kommer denna satsning fortsätta men med fördjupat fokus på barn- och kunskapssyn. Resultatet på självvärderingen av kvalitetsindikatorn visar stora skillnader i utfall. Skillnaderna har dock minskat i sett över de tre senaste åren. Enheterna vittnar om att personalen fått större insikt och mer kritiskt granskar sin verksamhet. I förskolans läroplan beskrivs förskollärarens förtydligade roll och utökade ansvar. Stadsdelen står inför en stor utmaning att öka andelen förskollärare. Ett led i detta är samarbete med universitet och högskolor. Förnärvarande har ett 40 tal studenter sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i vår stadsdel. En ytterligare del i arbetet med att öka andelen förskollärare är vidareutbildning för barnskötare till förskollärare. Barnskötarna är viktiga i arbetslaget och yrkesrollen behöver fortsätta att utvecklas. Många barnskötare i stadsdelen har lång erfarenhet och yrkeskunskap. För att vara en attraktiv stadsdel är karriärssatsningar för förskollärare såsom chefsrekryteringsutbildning, traineeplatser och rektorsutbildning viktiga delar. Utbildningsinsatser har genomförts för att öka kompetensen hos förskolans medarbetare och grund- eller vidareutbildning erbjuds till barnskötare eller förskollärare. Förskolornas arbete med IKT prioriteras nu i vår stadsdel. Med den satsning på trådlösa nätverk som genomförs skapas goda förutsättningar för att utveckla detta arbete. Efter den genomförda PIM utbildningen, där 85 % av förskolan personal lyckades nå nivå tre vid utbildningen slut, finns ett stort intresse att utveckla detta arbete.. Utvecklingsområden på Stadsdelsnämndsnivå Enheterna lyfter åtta utvecklingsområden. Stapeldiagrammet nedan visar antal enheter som ser respektive område som ett utvecklingsområde. IKT och språk är de utvecklingsområden alla enheter identifierat. Inom området språk avses flera delar såsom genrepedagogik, flerspråkighet, lässatsning och språkprogrammet.

133 SID 12 (13) Utifrån enheternas utvecklingsområden har stadsdelen identifierat följande utvecklingsområden på stadsdelsnivå Implementeringen av stadsdelens språkprogram fortsätter under 2015 och stadsdelens språknätverk stödjer detta arbete. Språkombud finns i alla enheter. Stadsdelen har en styrgrupp för språkutvecklande arbetet för att säkerställa fortsatt utveckling. Det är viktigt påbörjade satsningen "Flerspråkighet i förskolan" fortsätter så att kompetensen finns hos all personal i förskolan. Under året har utbildning av läsombud påbörjats. Denna utbildning genomförs i samarbete med de lokala biblioteken och kommer fortgå under Enheterna beskriver den positiva utveckling PIM gett inom verksamheten. Under 2014 och 2015 pågår fiberdragning till förskolorna och en satsning på trådlösa nätverk genomförs som ett led i utveckling av IKT. En förutsättning för arbetet med MoRs, mål och resultatstyrning, är pedagogisk dokumentation. Stadsdelen har under ett antal år haft utbildning i pedagogisk dokumentation. Det finns arbetslag som fortsatt har grundläggande utbildningsbehov. Flera enheter uttrycker att de behöver utveckla och fördjupa det pedagogiska dokumentationsarbetet. Under 2015 kommer seminariedagar genomföras under temat "Barnsyn- och kunskapssyn" Matematik finns i den pedagogiska verksamheten. Enheterna efterlyser fördjupade kunskaper om matematik i förskolan. Vad är matematik för små barn? Under 2015 kommer personal erbjudas studiecirklar där teori varvas med praktik.