Modell- och parameterval vid fretting fatigue
|
|
- Lina Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modell- och parameterval vid fretting fatigue Bo Alfredsson KTH Hållfasthetslära UTMIS Vårmöte Karlstad, 9 10 juni 2009
2
3
4
5 Modell- och parameterval vid frettingutmattning Vad är fretting? Händelseförloppet Några resultat från KTH Modell för dimensionering mot frettingutmattning Fretting mot kontaktblock Roterande böjning av krymppassning Viktiga parameterar Generella åtgärder mot fretting
6 Fretting i gasturbin Centripetalkraft Aerodynamisk kraft Q P σ bulk
7 Fretting i krymp- eller presspassning Montera Böjbelastning Rotera
8 Vad är fretting? Degradation of properties due to a repeated sliding between surfaces over small relative displacements (S. Suresh) nötning, kärvning, friktionskorrosion, nötningskorrosion, passningsrost (Teknisk ordbok) Frettingutmattning: reduktion av utmattningsegenskaper i form av tidigt sprickinitiering och lägre utmattningsgräns % reduktion
9 Men, vad är fretting? Nötning Ytförändring: ytråhet, oxid, adhesion Sprickstart Kort spricka Lång spricka LEFM Brott Contact pressure Tangential force Coefficient of friction External load Slip amplitude Contact area/size Frequency of vibration Number of cycles Hardness of contact surfaces Temperature Thickness of oxide layers Surface roughness Ambient atmosphere (air, nitrogen, etc.) Atmospheric pressure Humidity Lubricants Residual stresses Work-hardening of surface Materials of contact members Morphology of the materials Corrosion susceptibility Microstructure External load ratio Plain fatigue level Size effect Metallurgical compatibility Fatigue crack growth parameters Fatigue crack threshold Fracture toughness Dobromirski (1992)
10 1) Oxidbildning - korrosion Tallian, 1992
11 2) Gropar under oxidsamlingar Oxider har etsats bort Tallian, 1992
12 x y 3) Ändrad ytstruktur ytprofil (Kula mot plan) Vidhäftning Brott av vidhäftning Materialöverföring provkropp y y intryckare x x Alfredsson & Cadario 2004
13 4) Ändring av friktionskoefficient Al4%Cu Hills and Nowell (1994)
14 μ n 5) Ändring av slipområdet (Kula mot plan) c o c n a x c a = 3 1 Q μp y Alfredsson & Cadario 2004
15 6) Storlek hos mikroglidning påverkar livslängd: utmattning nötning Vingsbo och Söderberg, 1988
16 7) Två konkurerande skadefenomen Sprickinitiering Nötning Tallian, 1992 Spricktillväxt Utmattningsbrott Nöter bort mikrosprickor Kan förhindra utmattning Friktion Förluster Formändring Partiklar
17 8) Sprickinitiering I slipområdet Flera sprickor Mycket tidig start Conner et al. (2003) Lamacq et al. (1999)
18 Frettingexperiment Utmattningsinitiering och spricktillväxt P Q(t) P och σ bulk konstant Q cyklisk Referensprov: P konstant Q och σ bulk cykliska i fas σ bulk σ bulk
19 Lastriktning Konstant σbulk Frettingsprickor Cyklisk σbulk
20 9) Spricktillväxt Linjär brottmekanik 0,2 * 0,7 mm elliptisk startspricka σ bulk = konstant σ bulk = cyklisk N init / kcykler N tillv. / kcykler N init / kcykler N tillv. / kcykler Experiment Simulation 180 Simulated Experimental Experiment Simulation 200* * inkl. slutningseffekter y / mm z / mm y / mm x / mm z / mm Simulated Experimental
21 10) Tillväxtriktning σ bulk = konstant 1 Simulated Experimental x / a x / a 0.5 z / a 1 Simulated Experimental y / a 1.5 x / a σ bulk = cyklisk Simulated Experimental z / a 1 2 x / a Simulated Experimental y / a 4
22 8 10) Start och tillväxt av frettingspricka Frettingsprickan startar i slipområdet Nära kontaktranden (r=0,9a) Inte nödvändigtvis vid störst spänning Axisymmetriska kontakten alla omkretspositioner Nominella spänningar och töjningar räcker ofta inte för att helt förutsäga initiering Glidning, yt- och materialförändring behöver tas med för initiering Frettingparametrar existerar: τδ, τδσ, men Cyklisk eller konstant bulkspänning ger lika många cykler till sprickstart Kontaktparametrarna styra initiering Linjär brottmekanik fungerar för långa frettingsprickor Tillväxt vinkelrät mot största huvudspänning till en spänningsmatris med respektive komponents omfång Δσ ij Kan man få frettingsprickan att stanna? Cyklisk bulklast nödvändig för tillväxt till slutbrott om kroppen tillräckligt stor Resttryckspänningar i kontaktytan kan stoppa kort frettingspricka
23 Tillväxt av 50 μm lång spricka i Ti da/dn / nm/cycle ΔK I / MPa m 1/2 test 10962, R=0.3 test 10963, R=0.3 test 10964, R=0.55 test 10966, R=0.1 test 10967, R= test 10967, R=0.7 test 10968, R=0.1 Long crack, closure free
24 Modell- och parameterval vid frettingutmattning Vad är fretting? Händelseförloppet Några resultat från KTH Modell för dimensionering mot frettingutmattning Fretting mot kontaktblock Roterande böjning av krymppassning Viktiga parameterar Generella åtgärder mot fretting
25 Brottmekanisk modell för dimensionering mot fretting-utmattning Tidig start Noll initieringsliv Frettinginducerad friktionskoefficient hög Linjär brottmekanik, modus I Liten startspricka (t.ex. 50 μm) Materialdata från K I,max prov Slutning vid längre spricka 3-dim. Modell Elliptisk kantspricka som ändrar form tre parametrar: a, c, y 0 Spricktillväxt baserat på belastning utefter hela sprickfronten Alla spänningar Bulk Kontakt Restspänningar Ändring av restspänning pga plasticering
26 Frettingexperiment kontaktblock
27 3D modell
28 Frettingexperiment Konstant normalbelastning Cyklisk bulkspänning Friktionskraft: t μp σ bulk stick slip
29 Uppmätta restspänningar σ x slip REF stick σ x Yta röntgenmätning: 0,5 x 5,1 mm Kontaktyta: 2 x 8,5 mm
30 Restspänningar, efter fretting Området för restspänningsmätningen
31 Slutsatser: restspänningar + FEM Mätningar visar bara lite relaxation FEM visar mer relaxation och mycket skarpa gradienter Kritisk analys av experimentella mätningar Bra kvalitativ (kvantitativ?) överensstämmelse FEM/mätningar FEM med bra plastisk modell kan användas för uppskattning av relaxation
32 Spricktillväxt: beräkningar Med/utan kulbombning, jämför med experiment Initiallängd a 0 = 50 μm LEFM + modus I Materialdata: K Imax metod μ = 0,83 Ti6-4 mot Ti17 i frettingzonen
33 3D modell, semielliptisk kantspricka σ(x,y) σ(x,y) approximeras med tredjegradspolynom K I längs sprickfronten från en databas Spricktillväxt längs sprickfronten: da/dn=c(δk I ) n da/dn dc/dn via minsta kvadratanpassning (bästa möjliga semielliptiska sprickan)
34 Initialspricka: form Tillväxt baklänges från experimentella frettingsprickor tills a = a 0 = 50 μm Med σ res a 0 /c 0 = 0.07 Utan σ res a 0 /c 0 = 0.6
35 LEFM och 3D sprickmodell ger bra uppskattning av livet Ta hänsyn till belastning längs hela sprickfronten vid skarpa gradienter Slutningsnivån är kritisk vid σ res 3D modell nödvändig (2D modell bra första approximation för av långa sprickor)
36 Roterande böjning av krympassning ω σ rb = 117 MPa σ ur = 300 MPa 20 F Δ / μm Frettingutmattning Inget brott N / cykler Exjobb: - Patrick Mzimba
37 Fretting liv vid roterande böjning μ = 0,3 0,6 Linjär brottmekanik, modus I Ingen slutning Böj- och kontaktspänning Ingen plasticering eller restspänning N = 3,2 Mcykler Elliptisk startspricka a 0 = 0,2 mm b 0 = 0,3 mm Exjobb: - Lena Nilsson - Renaud Gutkin
38 Två olika slip: monotont och cykliskt φ y x z P Cykliskt slip djup φ z Monotont slip djup Skillnad på monotont och cykliskt slip y-z är inte symmetriplan map slip
39 Rotation nödvändig för rätt slip Cykliskt slip djup Monotont slip djup Kurva B, före rotation, men med symmetri, är ett mellansteg mot det monotona slip-djupet
40 Modell- och parameterval vid frettingutmattning Vad är fretting? Händelseförloppet Några resultat från KTH Modell för dimensionering mot frettingutmattning Fretting mot kontaktblock Roterande böjning av krymppassning Viktiga parameterar Generella åtgärder mot fretting
41 Viktiga parametrar Spricktillväxtdata Konstant K I,max prov Sprickslutning vid lång spricka Friktionskoefficient i slipzonen Restspänningar från tillverkning Ändring av restspänning pga plasticering i kontakten Elastisk-plastisk materialmodell Slip är inte reversibelt Se upp med symmetrier Steady-state
42 Bestämning av friktionskoefficent i frettingzonen μ μ n μ o = 0,37 0,45 Ti6-4 Ti17 N μ n c n c o x a y
43 Friktionsprov med konstant Q Q Q Q max μ o P Q > μ o P μ* = Q max P = qda pda Q < μ o P N μ n Q μ* = μ + o 1 1 μ np μo 2 / 3 3 / 2 dμ n
44 Friktionsprov med inkrementellt ökande Q N Q μ o P Q Q max + = / o* N / o* n / o* o a c a c a c μ a c μ μ* 2 o o 2 o 2 2 o* 2 1 = n n n c N a c μ μ μ μ μ μ 1/3 1 = P Q a c n N μ μ* = μ n = = pda qda P Q max μ*
45 Friktionskoefficient vid inkrementellt ökande Q
46 Friktionsresultat Q /kn Q max /kn μ * μ n 0 - Qmax Qmax Qmax > > > Stabilast Begränsad Q max P = 5,44 kn Välj μ n = 0,83
47 Modell- och parameterval vid frettingutmattning Vad är fretting? Händelseförloppet Några resultat från KTH Modell för dimensionering mot frettingutmattning Fretting mot kontaktblock Roterande böjning av krymppassning Viktiga parameterar Generella åtgärder mot fretting
48 P Q<μP Normal- och tangentiallast p,q / (2P/πa) Normaltryck p(x) Skjuvfördelning Skjuvfördelning, om kontakt utan glidning antas x/a 1 Kräver μ för x a! Alltid mikroglidning vid kontaktranden! (stationär kontakt Q < μp)
49 Åtgärder mot fretting*: Bult och nitförband Nithål Shaffer och Glaeser, 1996 Styrd last: Öka klämkraft och friktion Vidhäftande medel Eftergivligt skikt Styrd förskjutning: Sänk klämkraft och friktion Hålla tätt Ökad belastning på nitar *Shaffer och Glaeser, 1996
50 Ta bort spänningskoncentrationer Pinne Klämförband Ta bort högt belastat material Större radie vid inspänningen Spänningsreducerande käl Öka klämtryck
51 Infästning blad skiva Spänningsreducerande käl Rörelseupptagande mellanlägg i kontakten Friktionsminskande skikt Blästring/kulbombning
52 Kablage och wire Elektrisk kabel Shaffer och Glaeser, 1996 Tekniska museet Minska friktionen med smörjmedel Skydda mot korrosiv miljö Förzinka stålwire Waterhouse, 1981
53 Lager Tallian, 1992 Fretting minska friktion med: Ytbeläggning/skikt Ickemetalliskt mellanlägg Smörjfilm False Brinelling : Motionera lagret regelbundet
54 Generella åtgärder mot fretting Minska fretting Skydda mot korrosiv miljö Ytbeläggningar (förzinka stålwire, ) Kapsla in Smörja MnS Rörelseupptagande och isolerande mellanlägg Ändra laster och glidsträcka Styrd last Q: ökat klämtryck p ger minskad rörelse i slipområdet Styrd sidoförskjutning δ T : minskat klämtryck p ger minskad påkänning Ta bort spänningskoncentrationer Inför käl, öka kälradien, ta bort högt belastat material Stoppa spricktillväxt Resttryckspänningar i ytan Sätthärdning Kulbombning Ej cyklisk bulklast Lagom mycket nötning
55 Modell- och parameterval vid fretting fatigue Minska risk för fretting Tillämpningsspecifika åtgärder Stoppa tidig spricktillväxt Bestämma liv med detaljerad brottmekanisk analys Friktionskoefficient i slipzonen Spricktillväxtdata K I,max Noll initiering Liten 3D startspricka Bulkspänning Kontaktspänning Restspänning Plasticering Steady-state
UTMIS nätverksmöte i Örebro Tack x 3 för inbjudan att hålla föredrag!
UTMIS nätverksmöte i Örebro Tack x 3 för inbjudan att hålla föredrag! Mårten Olsson KTH Hållfasthetslära mart@hallf.kth.se Kort om forskningsområden vid KTH Hållfasthetslära Brottmekanik och utmattning
Läs merÅterblick på föreläsning 22, du skall kunna
Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar
Läs merShort Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms. English Svenska Notation
Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms English Svenska Notation alloy legering application tillämpning area moment of inertia areatröghetsmoment I axis axel beam balk bending böjning body
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs mer= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Läs merUtmattningsdimensionering med FEM kriterier och metodik. Mårten Olsson, KTH Hållfasthetslära och Sven Norberg, Scania CV AB
Utmattningsdimensionering med FEM kriterier och metodik Mårten Olsson, KTH Hållfasthetslära och Sven Norberg, Scania CV AB Denna presentation handlar om kriterier FAST utmattningsanalys med FAST FAST =
Läs merFatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell
Fatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell UTMIS, Jönköping, 6/2-2018 PÄR JOHANNESSON, TORSTEN SJÖGREN Research Institutes of Sweden RISE Safety and Transport Mechanics Research 2015
Läs merP R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merKOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER
KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH
Läs merHållfasthetslära Sammanfattning
2004-12-09 Enaxlig drag/tryck & skjuvning Anders Ekberg Hållfasthetslära Sammanfattning Anders Ekberg Ekvationsnummer hänvisar till Hans Lundh, Grundläggande Hållfasthetslära, Stockholm, 2000 Denna sammanfattning
Läs merProjekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt
Projekt 241831: Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Beräkningsrapport: Olinjär finit elementberäkning av testrigg för limträknutpunkt Mats Ekevad LTU Träteknik 2013-04-05 Sammanfattning Testriggen
Läs merInverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor
Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor BeFo rapport nr. 128, 2013 Fredrik Johansson, Tekn Dr. KTH Jord och Bergmekanik / SWECO Grasselli G. Shear strength of rock joints
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merLunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning
Läs merVejdimensionering som bygger på observationsmetodik
Vejdimensionering som bygger på observationsmetodik Ulf Ekdahl Ekdahl GeoDesign AB NCHRP Project 21-09 Intelligent Soil Compaction Systems FoU arbete sommaren 2008 i Dynapacs forskningshall Analytisk vägdimensionering
Läs merStorfinnforsen och Ramsele lamelldammar
1 Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar Förstudie av ny klimatvägg och utredning av instrumenteringsbehov Foto: Jonas Andrén Storfinnforsen (SFF) Togs i drift 1954 81 monoliter Höjd ca 6 41 m (medel
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs mer23 Utmattning. σ(t) < σ s. Cyklisk belastning Utmattning Haveri för σ << σ B. Initiering av utmattning. Utmattning. Korta utmattningssprickor
Cyklisk belastning Utmattning Haveri för
Läs mer2. Förklara vad en egenfrekvens är. English: Explain what en eigenfrequency is.
Linköpings Universitet, Hållfasthetslära, IEI/IKP TENTAMEN i Mekaniska svängningar och utmattning, TMMI09 2007-10-16 kl 14-18 L Ö S N I N G A R ---- SOLUTIONS 1. Ange sambanden mellan vinkelfrekvens ω,
Läs merNYA INFALLSVINKLAR PÅ FOGUTFORMNING FÖR UTMATTNING. Erik Åstrand, PhD Student, IWE Manufacturing Engineering VCE, Braås
NYA INFALLSVINKLAR PÅ FOGUTFORMNING FÖR UTMATTNING Erik Åstrand, PhD Student, IWE Manufacturing Engineering VCE, Braås Bakgrund Kritiskt krav Mindre kritiskt krav Olika lastfall Olika krav Olika svetsprocedurer
Läs merFEM modellering av instabilitetsproblem
FEM modellering av instabilitetsproblem Richard Malm, Andreas Andersson KTH Brobyggnad Uppgiftsbeskrivning En balk med I-tvärsnitt bestående av två hopsvetsade U-profiler är fritt upplagd med en spännvidd
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merSkjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns
Läs merFinita Elementmetoden
Bilder: Elena Kabo Finita Elementmetoden Anders Ekberg Teknisk mekanik / CHARMEC anders.ekberg@me.chalmers.se Bakgrund Allmängiltighet Geometri Last Material Datorbaserat CAD -> CAE -> CAM Beräkningsintensivt
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 27:e Maj 10:15 15:00 Föreläsning 19 Repetition PPU203 Hållfasthetslära Fredagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går igenom
Läs merMaterial, form och kraft, F9
Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet
Läs merPPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT
PPU408 HT16 Stål, utmattning 1 De flesta haverier som sker i lastbärande konstruktioner orsakas av utmattning. Detta beror bl.a. på att: - hållfastheten vid upprepade belastningar, speciellt vid hög anvisningsverkan
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 30:e Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Fortsättning från föreläsning 1 Rast Föreläsning
Läs merProgram för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013
Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer
Läs merINL1.2 Skruvförband, Lösningsförslag
PPU07 IN. Skruvförband, ösningsförslag En inspektionslucka på höljet till en pumpanordning är monterad med ett skruvförband. Övertrycket i höljet växlar ett par gånger per minut mellan p 0 och p max [MPa].
Läs merMaterial, form och kraft, F4
Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan
Läs merParking garage, Gamletull. MDM-piles, pre-installation testing RÄTT FRÅN GRUNDEN!
Parking garage, Gamletull MDM-piles, pre-installation testing Gamletull, MDM-pålar 1 CPT tests Gamletull, MDM-pålar 2 CPT test results Cone resistance Undrained shear strength Gamletull, MDM-pålar 3 Interpretation
Läs merAngående skjuvbuckling
Sidan 1 av 6 Angående skjuvbuckling Man kan misstänka att liven i en sandwich med invändiga balkar kan haverera genom skjuvbuckling. Att skjuvbuckling kan uppstå kan man förklara med att en skjuvlast kan
Läs merMaterial föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 20:e februari 9:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Utmattning, friktion och nötning ch 9 11 Paus Termiska egenskaper ch 12-13 Paus
Läs merMaterial, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Läs merTENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!
TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med
Läs merKommentar Belastningshastighetens inverkan på insatsens brottseghet
Kommentar Belastningshastighetens inverkan på insatsens brottseghet Jonas Faleskog, Hållfasthetslära, KTH, 28 augusti, 2012 Sammanfattning Relevansen av de brottmekaniska tester utförda vid hög lasthastighet
Läs merFasta förband. Funktion - Hålla fast
KPU207 HT16 Fasta förband 1 Funktion - Hålla fast Indelning - M.a.p. sätt att hålla saan Kraftsaanhållande friktionskrafter verksaa - Skruv-, krymp-, pressförband Formsaanhållande håller ihop m.h.a. geometrisk
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merKTH Royal Institute of Technology
KTH Royal Institute of Technology Nya förbättringsmetoder för ökad livslängd och bättre prestanda Thomas Holmstrand Avdelningen för Lättkonstruktioner Forskargrupp Design och tillverkning av svetsade konstruktioner
Läs merEn kort introduktion till. FEM-analys
En kort introduktion till FEM-analys Kompendiet är framtaget som stöd till en laboration i kursen PPU203, Hållfasthetslära, och är en steg-för-steg-guide till grundläggande statisk FEM-analys. Som FEM-verktyg
Läs merSamverkanspålar Stål-Betong
Samverkanspålar Stål-Betong Pålkommissionens anvisningar för användandet av Eurocode 1994 med i rör innesluten betong som kompositpåle Pålkommissionen Rapport 108 Håkan Karlsson Skanska Teknik Anläggning
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum: 004-08- Observera Om tentamensuppgiften är densamma som på den nya kursen MTM3 är uppgiften löst med den metod som är vanligast i denna kurs.
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 31:a Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Repetition Rast Föreläsning: Normaltöjning Deformation
Läs merBANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15
BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 2004-08-21 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar
Läs merMaterial föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel
Läs merTentamen i hållfasthetslära fk för M3 (MHA160) måndagen den 23/5 2005
Tentamen i hållfasthetslära fk för M (MHA160) måndagen den /5 005 uppg 1 Spänningsanalys ü Delproblem 1 Studera spänningstillståndet: σ 0 = i j k Huvudspänningar:fås ur: 140 60 0 60 80 0 0 0 10 y z { A
Läs merUnderhåll av räler med hänsyn till: -Val av räl hårdhet -Profil underhåll, kontroll -Re profilering -Felavhjälpning / Förebyggande underhåll
Underhåll av räler med hänsyn till: -Val av räl hårdhet -Profil underhåll, kontroll -Re profilering -Felavhjälpning / Förebyggande underhåll Geometri Friktion Hårdhet Hårdhet och kvalite för Räler Under
Läs merTextil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:
Textil mekanik och hållfasthetslära 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Tentamen Textilingenjörsprogrammet TI2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: 14.00-18.00
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i inköping, IK DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) NAMN... 1. Vilken typ av ekvation är detta: ε = d u(x) d x Ange vad de ingående storheterna betyder, inklusive deras dimension i SI-enheter.
Läs merHjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal
Textil mekanik och hållfasthetslära Provmoment: tentamen Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Textilingenjörsprogrammet TI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merav borstål Mats Oldenburg Per Salomonsson Avdelningen för hållfasthetslära Luleå tekniska universitet
Studier av värmeöverföringring vid varmformning av borstål Per Salomonsson Avdelningen för hållfasthetslära Luleå tekniska universitet Mats Oldenburg Avdelningen för hållfasthetslära Luleå tekniska universitet
Läs merRikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar
Rikard Hellgren KTH / WSP Brottanalys av bergförankrade betongdammar Rikard Hellgren Doktorandprojekt: Tillståndsbedömning av vattenkraftens betongkonstruktioner WSP Vattenbyggnad Modell för tillståndsbedömning
Läs merLÅGCYKELUTMATTNING (engelska: LOW CYCLE FATIGUE, LCF)
LÅGCYKELUTMATTNING (engelska: LOW CYCLE FATIGUE, LCF) Rekapitulation från högcykelutmattning (HCF): Vi skär alltså normalt av Haigh-diagrammet med en linje som gör att vi inte tillåter att bli. Men i en
Läs merTentamen MF1039 DoP Komponenter
Tentamen MF1039 DoP Komponenter 2012 torsdag 15 mars 14-18 Tillåtna hjälpmedel är: Skrivmaterial, Miniräknare, Maskinelement Handbok, SKF-katalog NAMN: Personnummer: Tentamen består av: 25 p A-del 1-6
Läs merID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.
Svarsformulär för A-delen ID-Kod: Program: [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan. A.1a [ ] 0.75 kg [ ] 1.25 kg [ ] 1 kg [ ] 2 kg A.1b [ ] 8rπ [ ] 4rπ [ ] 2rπ [ ] rπ A.1c [ ] ökar [ ] minskar
Läs mer------------ -------------------------------
TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs mer2017:03. Forskning. Inverkan av inre tryck på sprickytan vid gränslastanalyser. Petter von Unge. Författare:
Författare: Petter von Unge Forskning 2017:03 Inverkan av inre tryck på sprickytan vid gränslastanalyser Rapportnummer: 2017:03 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM perspektiv
Läs merElektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Läs merTentamen. TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 20 oktober, 2008, kl
Tentamen TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 20 oktober, 2008, kl. 14 18 Hjälpmedel: Miniräknare. Ansvarig lärare: Jan Åslund, 281692. Totalt 50 poäng. Betygsgränser: Betyg 3: 23 poäng Betyg 4: 33 poäng
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
Läs merEffekten av 5kg TNT. Make your world a safer place
Effekten av 5kg TNT OPCW Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons Nobels fredspris 2013 Bild från svt Nobelstudion del 3 2013-12-08 Låda i position att föras in i laddkammare 1 Låda i
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs merAdvanced die structure analysis
Advanced die structure analysis johan pilthammar Techtank 2016 1 Projektdeltagare 2 projektdeltagare 3 bakgrund Utveckling och tillverkning av pressverktyg är: Tidskrävande Dyrt Mycket manuellt arbete
Läs merTentamen. TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 14 januari, 2017, kl. 8 12
Tentamen TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 14 januari, 2017, kl. 8 12 Hjälpmedel: Miniräknare. Ansvarig lärare: Jan Åslund, 281692. Totalt 50 poäng. Betygsgränser: Betyg 3: 23 poäng Betyg 4: 33 poäng
Läs merMatrismetod för analys av stångbärverk
KTH Hållfasthetslära, J aleskog, September 010 1 Inledning Matrismetod för analys av stångbärverk Vid analys av stångbärverk är målet att bestämma belastningen i varje stång samt att beräkna deformationen
Läs merBöjutmattning av Skruv
28 Böjutmattning av Skruv Xiyue Huang Examensarbete i Hållfasthetslära Avancerad nivå, 30 hp Stockholm, Sverige 0 2014 Böjutmattning av Skruv Xiyue Huang Examensarbete i Hållfasthetslära Avancerad nivå,
Läs mer25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning
25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merEN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master
Läs merLösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett
Läs merTentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150
Tentamen i Hållfasthetslära för K4 HA 150 aximal poäng är 18. För godkänt krävs 9 poäng 17 april 004, 8.45 1.45 4 timmar) Allmänt Hjälpmedel 1. Läroböcker i hållfasthetslära och mekanik.. Handböcker, formelsamlingar,
Läs merBronsbussning COB098F fläns DIN 1494
Produkter Lager Glidlager och Bussningar Brons Bronsbussning COB098F fläns DIN 1494 Bronsbussning försedd med genomgående hål Större lagringskapacitet av smörjmedel som tillåter längre smörjintervaller
Läs merGrundläggande Lastanalys
SP Bygg och Mekanik Pär Johannesson Par.Johannesson@sp.se Nivåkorsningar Lastspektrum Rainflowmatris 1 Målet med lastanalys Vi behöver verktyg för att: Beskriva lasten så att informationen blir användbar.
Läs merRoterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar
Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Rotation, krit. varvtal, s 1 m 0 Roterande obalans e Modeller för roterande maskiner ej fullständigt utbalanserade t ex tvättmaskiner, motorer, verkstadsmaskiner
Läs merAnalys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz
Analys av lyftarm för Sublift Stefan Erlandsson Stefan Clementz Examensarbete på grundnivå i hållfasthetslära KTH Hållfasthetslära Handledare: Mårten Olsson Juni 2010 Sammanfattning Syftet med rapporten
Läs merHållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 5:e Januari 13:15 17:00 Extraföreläsning Repetition PPU203 Hållfasthetslära Tisdagens repetition Sammanfattning av kursens viktigare moment Vi går
Läs mer2010:47. Forskning. Utveckling av programpaket för analys av termisk utmattning. Jonathan Mullins. Författare:
Författare: Jonathan Mullins Forskning 2010:47 Utveckling av programpaket för analys av termisk utmattning Rapportnummer: 2010:47 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:
Läs merVälkomna till Gear Technology Center. 1
Välkomna till Gear Technology Center www.geartechnologycentre.se 1 Vilka är ni och vad förväntar ni er av kursen? www.geartechnologycentre.se 2 Redan de gamla grekerna www.geartechnologycentre.se 3 Redan
Läs merPrototyp av sandspridarskopa
Prototyp av sandspridarskopa Dimensionering av svetsfogar Andreas Wrang och Niklas Karlsson Handledare: Sören Östlund Examensarbete i maskinteknik Grundläggande nivå, 15 hp KTH, Stockholm, Sverige, maj
Läs merInstruktioner till arbetet med miniprojekt I
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS035: Matematisk statistik för M Miniprojekt I Instruktioner till arbetet med miniprojekt I Innan ni börjar arbeta vid Datorlaboration 2
Läs merKompositberä kning i Solidworks
Kompositberä kning i Solidworks Uppdaterad 2014-12-03 Här följer en kort beskrivning av hur en komposit kan beräknas i SolidWorks. Beräkningen utgår från ett enkelt lastfall, som på bilden. Kriterier Modell
Läs mer2015:03. Forskning. Brottmekaniska K-lösningar för sprickor i massiv stång med icke-linjärt rotationssymmetriskt
Författare: Daniel Bremberg Forskning 2015:03 Brottmekaniska K-lösningar för sprickor i massiv stång med icke-linjärt rotationssymmetriskt spänningstillstånd Rapportnummer: 2015:03 ISSN:2000-0456 Tillgänglig
Läs merMekanik FK2002m. Kraft och rörelse II
Mekanik FK2002m Föreläsning 5 Kraft och rörelse II 2013-09-06 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 5 Introduktion Vi har hittills behandlat ganska idealiserade problem, t.ex. system i avsaknad
Läs merRIKTVBC. Sven Haglund och Hans Kristoffersen Hållbar Produktionsteknik
RIKTVBC Sven Haglund och Hans Kristoffersen 2011-10-20 Hållbar Produktionsteknik Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 FEM-simulering... 5 5. Resultat... 7
Läs merCorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna
CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50
Läs merGruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel. Erik Isaksson, Inspecta Technology AB
Gruvhissar Analys och mätning, ett projektexempel Erik Isaksson, Inspecta Technology AB 1 Aktuellt gruvspel och kritiska komponenter Toppskiva Markmonterat friktionsspel med två ekipage Verifierade komponenter
Läs merOrdinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Tid och plats: Fredagen den 1 juni 2018 klockan 08.30-12.30 Johanneberg. Hjälpmedel: Matte Beta och miniräknare. Examinator: Stellan Östlund Jour: Stellan Östlund,
Läs merDammsäkerhet :spruckna betongdammar : översikt och beräkningsmetoder
Dammsäkerhet :spruckna betongdammar : översikt och beräkningsmetoder Björnström, Jonas; Ekström, Tomas; Hassanzadeh, Manouchehr 2006 Link to publication Citation for published version (APA): Björnström,
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETF85) Tid och plats: 25 oktober, 2017, kl. 14.00 19.00, lokal: Gasquesalen. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 222 40 89
Läs merTentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150
Tentamen i Hållfasthetslära för K4 MHA 150 28 augusti 2004, 8 45 12 45 (4 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel: 772 480 Maximal poäng är 18. För godkänt krävs 9 poäng Allmänt Hjälpmedel 1. Läroböcker i hållfasthetslära
Läs mer