Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson"

Transkript

1 Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

2 Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel 2

3 Material, processer och miljön kapitel 20

4 Världskonsumtion av Material Vilka material förbrukar vi mest av? Figure 20.1

5 Konsumtionen ökar Figure 20.2 De flesta material förbrukas med en takt som ökar exponentiellt. Förbrukningen fördubblas med ett fast tidsintervall år. Enligt nuvarande data: Stålkonsumtionen fördubblas var 18:e år Polymerkonsumtionen fördubblas var 14:e år Med en ökning på bara 3 % per år kommer vi kommande 25 år förbruka mer material än vad mänskligheten förbrukat hittills!

6

7 Neodym Lantan

8 Livscykelanalys, LCA och energi Energi och material förbrukas i varje fas av en produkts liv Livscykelanalys används för att beräkna totala miljöpåverkan under en produkts livscykel från malmbrytning till återvinning Koldioxid och andra utsläpp kvantifieras tillsammans med resursanvändning Figure 20.3

9 Emergi ochco 2 -avtryck Emergi (från Embodied energy, H m (MJ/kg) för ett material är den energy som krävs för att skapa 1 kg CO 2 -avtrycket är utsläppet av CO 2 i kg/kg Emergi och CO 2 utsläpp är nästan ekvivalenta vad gäller en produkts miljöpåverkan

10 Återvinning av material Figure 20.6

11 Total energiförbrukning inkluderar emergin, tillverkningsenergin, transportenergin, förbrukningsenergin vid användning Vissa produkter förbrukar mest energi vid användning Vissa produkter domineras av emergin Figure 20.7

12 Figure 20.8

13 Val av Material för Eco-Design Figure En miljöansvarig design börjar med att identifiera vilken fas i livscykeln som påverkar mest

14 Miljöpåverkan för t.ex. bilar som förbrukar mest energi i användningsfasen Kan tjäna mer på att minimera vikten än emergin. Lättviktsmaterial såsom titan och kolfiber med högre emergi kan betala sig. Sportbilar däremot har låg energiförbrukning eftersom ingen har råd att köra dem särskilt långt Figure 20.13

15 Dags för en paus! 15

16 Viktiga delar från kapitel 1 Vi gör saker av material Vi formar, sammanfogar och ytbehandlar dem med processer Vi måste välja material och process som uppfyller våra designkritiska egenskaper Designkritiska egenskaper är designkraven översatta till krav på material- och processegenskaper 16

17 Viktiga delar från kapitel 2 6 olika materialfamiljer Metaller Polymerer Elastomerer Keramer Glas Hybrider 17

18 Viktiga delar från kapitel 2 Materialegenskaper Generella Densitet, pris Mekaniska Styvhet, E-modul Hårdhet Styrka, sträckgräns Styrka, brottgräns Brottöjning Utmattningsgräns Brottseghet Kemiska korrosionsegenskaper Termiska Maximal driftstemperatur Värmeutvidgningskoefficient Värmeledningsförmåga Värmekapacitet Elektriska Resistans Magnetiska Remanens Optiska Transparans brytningsindex 18

19 Viktiga delar från kapitel 3 Designprocessen Koncept Utformning Detalj Tre designfaser mellan marknadens behov och produktspecifikationen Material- och processdata behövs i varje steg men i olika bredd och djup 19

20 Viktiga delar från kapitel 3 Valstrategin (Viktigast på hela kursen) En process med 4 steg Översättning Omformulera designkraven till designkritiska egenskaper Sållning Sålla bort alla material som inte klarar jobbet Rangordna Lista de material som bäst uppfyller kraven Dokumentera Undersök bästa materialens historia 20

21 Viktiga delar från kapitel 4 Styrka och styvhet Styvhet är motståndet mot elastisk formändring E-modulen är materialegenskapen för styvhet Styrka är motståndet mot permanent formändring eller kollaps Sträckgräns och Brottgräns är materialegenskap för styrka Spänning-töjningskurvor Första delen är rak och elastisk Material återgår till ursprunglig form vid avlastning I den linjärt elastiska delen är töjningen proportionell mot spänningen Permanent deformation uppstår vid spänningar över sträckgränsen Materialet återfår inte sin ursprungliga form 21

22 Viktiga delar från kapitel GLU 1 Kristallstrukturer HCP, FCC, BCC Vilka är tätpackade? Vilka har störst interstillära platser? Vilken är minst duktil? Exempel på ämne med HCP, FCC och BCC? Figure GL1.1 22

23 Viktiga delar från kapitel 5 Riktlinjer baseras på materialindex Material på linjen är lika bra Material ovanför linjen är bättre Olika materialindex för olika belastning M t vid dragning av stång M b vid böjning av balk M p vid böjning av panel Figure

24 Viktiga delar från kapitel 6 Spänning Töjningskurva: Metall Sträckgränsen, R p0,2 är den spänning som ger 0.2% resttöjning Då spänningen passerar sträckgränsen deformationshärdar många metaller Maximala spänningen är definierad som brottgränsen R m Figure

25 Viktiga delar från kapitel 6 Kristallina defekter Defekter i metaller och keramer hindrar dem från att uppnå sin ideala styrka Vanliga defekter: (a) (b) (c) (d) Vakanser Inlösta atomer; substitutionslösning eller interstitiell lösning Dislokationer Korngänser Figure 6.11

26 Viktiga delar från kapitel 7 Styrka - Vikt Materialindex för en stark och lätt stång, balk och panel Figure 7.8

27 Viktiga delar från kapitel 8 Brottmekaniken Solidmekaniken I solidmekaniken räknar vi med perfekta solider Materialet är homogent isotropt och linjärt elastiskt I Brottmekaniken förutsätter vi att materialet har defekter Materialet har sprickor hur mycket kan vi belasta? Vid en given last hur stora kan sprickorna högst vara? Styrka mot Seghet Styrka Motstånd mot plasticering -> segt brott Seghet Motstånd mot spricktillväxt -> sprött brott 27

28 Utmattningsdata läggs ofta in i S-N kurvor Viktiga delar från kapitel 9 S-N kurvor Spänningsamplitud, S Medelspänning Figure 9.3 Utmattningsgräns, σ u Spänningsnivå som inte ger utmattning eller efter mycket många cykler (>10 7 )

29 Viktiga delar från kapitel 10 Materialindex för Brottsäker Design (a) (b) Lastbegränsad (c) Energibegränsad Figure 10.3 (d) Förskjutningsbegränsad

30 Viktiga delar från kapitel 11 Friktion och Slitage När ytor glider så slits dem material försvinner från båda ytorna Friktionskoefficient µ Figure 11.1

31 Viktiga delar från kapitel Materialegenskaper Termiska Maximal driftstemperatur Värmeutvidgningskoefficient Värmeledningsförmåga Värmekapacitet Elektriska Resistivitet Magnetiska Remanens Optiska Brytningsindex 31

32 Viktiga delar från kapitel Korrosion - Tumregler Räkna med viss korrosion Undvik vattenfickor Förhindra galvaniskt angrepp Undvik spalter Överväg katodisk skydd Se upp med spänningskorrosion och utmattningskorrosion Designa för besiktning och underhåll Tillverkningsprocesser Processval Strategin är snarlik den för materialval Designkraven ska översättas till begränsningar och målsättningar för att sålla, rangordna och slutligen välja lämplig process 32

33 Viktiga delar från kapitel 19 Processerna ändrar egenskaperna Egenskaper som styrka och resistivitet beror på mikrostrukturen och mikrostrukturen beror på processerna Järn kol fasdiagram Diagrammet visar upptill 6.7 vikt % kol Det täcker alla gjutjärn och stål Lösligheten för kol beror mycket på temperaturen då järn byter från BCC till FCC vid höga temperaturer De interstillära hålen som löst kol upptar är mycket mindre i BCC än i FCC vilket gör att mindre mängd kol kan lösas Figure GL

34 Viktiga delar från kapitel 20 Val av Material för Eco-Design Figure En miljöansvarig design börjar med att identifiera vilken fas i livscykeln som påverkar mest

35 Lämpliga uppgifter att jobba med inför tentamen 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, , 2.4, 2.8, , , , 5.2, 5.17, , , 8.4, , , 11.3, , , , , , 17.12, , , , 20.9 GL2 8, GL

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval

Läs mer

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 31:a Mars 13:15 17:00 Föreläsning 2 PPU203 Hållfasthetslära Eftermiddagens agenda Tips inför INL1.1 Repetition Rast Föreläsning: Normaltöjning Deformation

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5

Läs mer

P R O B L E M

P R O B L E M Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

Introduktion till CES

Introduktion till CES Introduktion till CES TMKM14 Konstruktionsmaterial, IEI Linköpings universitet HT 2014 Inledning Den här labben består av två uppgifter. Den första är avsedd att fungera som en introduktion till CES och

Läs mer

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 9:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms. English Svenska Notation

Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms. English Svenska Notation Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms English Svenska Notation alloy legering application tillämpning area moment of inertia areatröghetsmoment I axis axel beam balk bending böjning body

Läs mer

En kort introduktion till. FEM-analys

En kort introduktion till. FEM-analys En kort introduktion till FEM-analys Kompendiet är framtaget som stöd till en laboration i kursen PPU203, Hållfasthetslära, och är en steg-för-steg-guide till grundläggande statisk FEM-analys. Som FEM-verktyg

Läs mer

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Beskrivning av dimensioneringsprocessen Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR PP Korrugerad 9AI9/9492> :8=J/0 =4788 Avledning av regnvatten Avledning av industriellt avloppsvatten Avledning grundvatten Avledning av smutsvatten från hushåll

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) Tekniska Högskolan i inköping, IK DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) NAMN... 1. Vilken typ av ekvation är detta: ε = d u(x) d x Ange vad de ingående storheterna betyder, inklusive deras dimension i SI-enheter.

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB Fordringar i EN 13445 och EN 13480 för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB 1 Sprödbrott i tryckkärl 2 Sprödbrott i ventil av gjuten aluminium 3 Typiskt för ett sprödbrott Ingen nämnvärd

Läs mer

IKOT Steg 2. Grupp F5

IKOT Steg 2. Grupp F5 IKOT Steg 2 Grupp F5 Innehållsförteckning Förord... 2 2.1 Samverkan mellan kund och produkt... 2 2.2 Livscykelanalys... 4 Material... 4 Produktion... 4 Transport... 5 Användning... 5 Återvinning... 5 2.3

Läs mer

Smidesseminarium i Karlskoga 9 april Krister Axelsson. Uddeholms AB

Smidesseminarium i Karlskoga 9 april Krister Axelsson. Uddeholms AB Smidesseminarium i Karlskoga 9 april 2013 Krister Axelsson Uddeholms AB Material för Smidesverktyg Intressanta materialegenskaper Bra varmhållfasthet och varmhårdhet. - Slitage, plastisk deformation, termisk

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal

Hjälpmedel: Miniräknare, bifogat formelblad textilmekanik och hållfasthetslära 2011, valfri formelsamling i fysik, passare, linjal Textil mekanik och hållfasthetslära Provmoment: tentamen Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Textilingenjörsprogrammet TI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25 Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en

Läs mer

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/ Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P

Läs mer

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013 Utvecklingen av fysiska produkter och utforskandet av världen kräver kunskap om hur material, komponenter, och strukturer

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005 Examinator: Magnus Ekh (mekh@am.chalmers.se), tele: 7723479 Kurspoäng: 3 Kurslitteratur: "Grundläggande hållfasthetslära", Hans Lundh, KTH, Stockholm. "Exempelsamling

Läs mer

CES Inlämningsuppgift

CES Inlämningsuppgift Mälardalens Högskola Sida 1 av 9 Produktion och processutveckling Kurs: Material Författare: Marlene Zufic CES Inlämningsuppgift En rapport om materialval till en produkt Fig. 1. Sida 2 av 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

Materiallära för M, 4H1063

Materiallära för M, 4H1063 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion Rostfritt Material Korrosion Korrosionsmotstånd beror på omgivning och miljö Begränsningar beroende på media ger olika korrosionsbeständighet Kol och kol-mangan-stål Mikrolegerade stål Låglegerade stål

Läs mer

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski

Trådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk

Läs mer

Fasta förband metaller

Fasta förband metaller Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL

Läs mer

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper 1 Keramiska plattor Keramiska egenskaper Hög mekanisk hållfasthet även vid höga temperaturer. Utmärkt kemisk beständighet (hög resistens mot påverkan av syror, saltlösningar, baser osv.). Mycket hög hårdhet

Läs mer

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.

Läs mer

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Fagerhult Hållbarhetsarbete ur Fagerhults perspektiv Belysning gör skillnad. Vi är specialiserade

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer Modul 9 Brottmekanik Kjell Eriksson Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2008 Material, form och kraft (VSM131, 9hp) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 20 ALLMÄNT Välkommen till kursen i materiallära som omfattar 6 högskolepoäng. Undervisningen

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA 051. 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 2002-04-04:anek TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR I2 MHA 051 6 april 2002 08.45 13.45 (5 timmar) ärare: Anders Ekberg, tel 772 3480 Maximal poäng är 15. För godkänt krävs 6 poäng. AMÄNT Hjälpmedel 1. äroböcker

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: Textil mekanik och hållfasthetslära 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 51MH01 Tentamen ges för: Tentamen Textilingenjörsprogrammet TI2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Projekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt

Projekt : Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Projekt 241831: Samverkan upplagstryck-5 mm spikningsplåt Beräkningsrapport: Olinjär finit elementberäkning av testrigg för limträknutpunkt Mats Ekevad LTU Träteknik 2013-04-05 Sammanfattning Testriggen

Läs mer

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00

Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 LE1460 Föreläsnng 1 2005-11-02 Sal alfa. 08.15 12.00 pprop. Föreslagen kurslitteratur Elkretsanalys av Gunnar Petersson KTH Det finns en många böcker inom detta område. Dorf, Svoboda ntr to Electric Circuits

Läs mer

------------ -------------------------------

------------ ------------------------------- TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong Bror Sederholm Swerea KIMAB bror.sederholm@swerea.se Detta är Swerea KIMAB Korrosions- och metallforskningsinstitut 239 medlemsföretag 600 kunder per år 172

Läs mer

Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095)

Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095) LTH Kemiska institutionen Centrum för Analys och Syntes Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095) 7.5 hp, 56 timmar föreläsning och 14 timmar projektarbete

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ SVÅRT SOM DET VERKAR HUR KAN VI MINSKA VÅRT FOTAVTRYCK? VAD KAN VI GÖRA I VÅR VARDAG? GATU- OCH PARKDAGAR, NACKA 19/5 Klimatet, avtrycket, målen 5/19/2016

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer 7 Konstruera konceptet 7.1 Systemarkitektur En utförlig systemarkitektur har satts upp för att underlätta konstruktionen av produkten. Genom att omforma delsystemen till moduler fås en bättre översikt.

Läs mer

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se Målet med laborationen är förstå

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora

Läs mer

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master

Läs mer

Höghållfasta Rostfria Stål och Hållbar Utveckling

Höghållfasta Rostfria Stål och Hållbar Utveckling Höghållfasta Rostfria Stål och Hållbar Utveckling Av Anders Finnås, Outokumpu Stainless Norsk Ståldag 2015 19 November Grand Hotell, Oslo Hållbarhet Ett måste för framtiden Cleaned twice 1961 and 1995

Läs mer

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön BÄST I VÄRLDEN Svenskarna är bäst i världen på att panta. Tack vare det, blir svenskarnas påverkan på miljön mycket mindre än i andra länder,

Läs mer