Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Material. VT1 1,5 p Janne Färm"

Transkript

1 Material VT1 1,5 p Janne Färm

2 Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning Paus Deformationshärdning och glödgning : Kapitel 8 Stelning : Kapitel 9 2

3 Brottmekaniken - Solidmekaniken I solidmekaniken räknar vi med perfekta solider Materialet är homogent isotropt och linjärt elastiskt I Brottmekaniken förutsätter vi att materialet har defekter Materialet har sprickor hur mycket kan vi belasta? Vid en given last hur stora kan sprickorna högst vara? 3

4 Styrka mot Seghet Styrka Motstånd mot plasticering -> segt brott Seghet Motstånd mot spricktillväxt -> sprött brott Figure 8.1

5 Seghetstestning Figure 8.2 De här testmetoderna ger oss möjlighet att jämföra materials seghet Det ger dock inte segheten som en materialegenskap

6 Nominell spänning som belastar en skarp spricka Den lokala spänningen ökar drastiskt vid sprickspetsen Figure 8.3 c spricklängd r avstånd till sprickspetsen σ nominell spänning Y geometrisk konstant

7 Spänningsintensitetsfaktorn Mod 1 spänningsintensitetsfaktor Mod 1 gäller för dragspänning vinkelrätt mot sprickan

8 Brottseghet Fracture toughness Sprickor växer då spänningsintensitetsfaktorn nått ett visst kritiskt värde Det kritiska värdet är brottsegheten för materialet, K 1c σ* - kritisk dragspänning då sprickan växer Figure 8.4

9 En plastisk zon bildas framför sprickspetsen där spänningen annars skulle överstiga sträckgränsen Storleken på processzonen Processzon Figure 8.6

10 Ett material övergår från plastisk deformation till brott vid en kritisk spricklängd Kritisk spricklängd Brottspänning för given spricklängd Figure 8.7

11 Kritisk spricklängd är ett mått på materialets skadetålighet Sega material kan innehålla stora sprickor men ändå plasticera på ett segt och kontrollerat sätt

12 Brottseghet- E-modul Värden varierar från MPa m Figure 8.8

13 Brottseghet- Styrka Kritisk spricklängd varierar från 1m för metaller nedtill 10 µm för keramer och polymerer Figure 8.9

14 Sprött Klyv Brott Typiskt för glaser och keramer Lokala spänningen stiger som 1/ r vid spriskspetsen Figure 8.11

15 Segt Brott Materialet innehåller inneslutningar som ger spänningskoncentrationer Inneslutningarna separerar från grundmaterialet vilket skapar små håligheter som växer till brott uppstår Figure 8.12

16 Omslagstemperaturen Ductile-to-Brittle Transition Vid låga temperaturer blir många metaller och alla polymerer spröda När temperaturen sjunker ökar sträckgränsen för de flesta materialen vilket leder till en minskad plastisk zon Bara metaller med FCC-struktur förblir sega vid riktigt låga temperaturer

17 Styrka Seghet En ökning av sträckgränsen minskar den plastiska zonen runt en spricka Detta leder till minskad brottseghet Figure 8.18

18 Utmattning - Fatigue Utmattningsbrott sker på grund av cyklisk belastning på nivåer under materialets sträckgräns Beror på spänningsnivån, S, och antalet cykler, N Antalet cycler kan vara flera miljoner för ett flygplan Utmattningsprovning kräver miljontals cykler för att ge relevanta data Figure 9.2

19 S-N kurvor Utmattningsdata läggs ofta in i S-N kurvor Spänningsamplitud, S Medelspänning Utmattningsgräns, σ u Spänningsnivå som inte ger utmattning eller efter mycket många cykler (>10 7 ) Figure 9.3

20 Utmattningsgräns - Brottgräns Utmattningsgränsen är den viktigaste egenskapen Metaller/Polymerer Glaser/Keramer Figure 9.8

21 Laboration: Härdning och hårdhetsprovning Laborationen behandlar värmebehandling av stål Tre olika stålsorter ska härdas och anlöpas Hårdheten för proverna kommer att mätas före och efter varje värmebehandling Varje grupp gör en gemensam rapport på max 3 sidor där resultaten redovisas. Inlämning av rapporten max 1 vecka efter laborationen. 21

22 Härdning genom värmebehandling? Järn är speciellt då det byter kristallstruktur mellan BCC och FCC vid 910 C Ferrit, BCC a-järn vid rumstemperatur kan lösa max 0,03 vikt % kol Austenit, FCC g-järn kan lösa upp till 2,1 vikt % kol Cementit, Fe 3 C innehåller 6,7 vikt % kol (25 atom %) Stål vid rumstemperatur och stabil jämvikt är en två-fas blandning av Ferrit och Cementit 22

23 Fastransformationer i kolstål Fast kolstål börjar som austenit, FCC γ-järn vid 1000 C Vid 910 C startar en fastransformation till BCC α-järn Transformationen startar vid korngränserna, a-kornen växer genom att atomer diffunderar över korngränsen. Då flera a-korn växer i samma g-korn fås en mindre kornstorlek i den nya mikrostrukturen. Figure GL2.35 Figure GL2.36

24 Eutektoid stelning av stål; 0,8 vikt % kol Austeniten övergår i två nya fasta faser, ferrit och cementit De två faser växer parallellt vid konstant temperatur: Solid γ -> Solid α + Solid β Figure GL2.37 Det bildas tunna plattor av ferrit och cementit, känd som perlit Perlit är en två-fasig mikrostruktur inte en fas

25 Fastransformationer i Hypo-eutektiska stål De flesta stålsorterna är hypo-eutektiska stål och innehåller mindre än 0.8 vikt % C Austenit och ferrit Ferrit och perlit Figure GL2.38

26 Foto av Ferrit-Perlit Mikrostruktur i ett Hypo-Eutektiskt kolstål Figure GL2.39

27 Figure GL2.40

28 Figure GL2.44 Fastransformationer kräver oftast diffusion för att atomerna ska kunna omgruppera sig till nya faser För martensitisk mikrostruktur som skapas vid släckning av stål sker ingen diffusion Istället skjuvas små austenitområden och formar BCC-kärnor och denna process propagerar snabbt genom hela kornen

29 Den martensitiska mikrostrukturen är mycket stark men har mycket låg seghet Genom anlöpning kan man återskapa en del av segheten I figuren visas hur sträckgränsen sänks vid anlöpning Figure GL2.45

30 Paus? Dags för en bensträckare! 30

31 Deformationshärdning Kallbearbetning Plastisk deformation genom t.ex kallvalsning eller tråddragning Den plastiska deformation får dislokationer att börja röra på sig och skapa nya Fler dislokationer låser varandra vilket höjer sträckgränsen Sträckgräns och brottgräns ökar med ökad deformationsgrad Deformationsgraden kan vara så hög som % 75 % motsvarar en halvering av diametern på en dragprovstav 31

32 Glödgning Ett kallbearbetat stål får inte bara högre sträckgräns Materialet blir sprödare med låg brottöjning Materialet får egenspännningar Materialet blir anisotropt med kraftigt deformerade korn Materialet har hög dislokationstäthet Glödgning kan åtgärda dessa negativa effekter Tre nivåer av glödgning Avspänningsglödgning Rekristalliserande glödgning Mjukglödgning 32

33 Avspänningsglödgning Stålet värms till cirka 600 C under några timmar och får sedan svalna långsamt Inre spänningar i materialet försvinner men strukturen är oförändrad Dislokationerna rör på sig men är lika många vilket innebär att hårdheten kvarstår i stort sett oförändrad 33

34 Rekristalliserande glödgning Stålet värms till cirka 650 C under kort tid och får sedan svalna långsamt Den kraftigt deformerade strukturen omkristalliseras och många nya korn skapas Både inre spänningar och dislokationer försvinner och metallen återfår sin låga styrka och höga seghet 34

35 Mjukglödgning Stålet värms till cirka 700 C under åtskilliga timmar och får sedan svalna långsamt Den kraftigt deformerade strukturen omkristalliseras och många nya korn skapas Den höga temperaturen gör att större korn växer på mindres bekostnad och materialet blir mjukare 35

36 Stelning av järn vid jämvikt Figure GL2.23 Om rent järn kyls sakta från ovan kokpunkten så uppvisar temperaturkurvan två platåer Vid varje platå sker en fastransformation vid konstant temperatur

37 Stelning av legering Figure GL2.24 Legeringar stelnar över ett temperaturintervall mellan likvidus och soliduslinjen. Fastransformeringarna sker inte vid konstant temperatur

38 Stelning av rena metaller Fasta kärnor bildas homogent och heterogent Kärnorna bildar små korn som växer av att atomer transformeras på kornytan Kornen växer tills all vätska transformerats Figure GL2.25

39 Figure GL2.26 Optiska bilder visar kornstrukturen för två metaller Vissa tekniker kan skapa olika färger för olika korn men det kan vara samma fas där bara kornens orienteering skiljer Rent järn och rent aluminium visas och båda är en-fasiga

40 Fasreaktioner När en fassammansättning ändras med temperaturen så sker en fasreaktion I ett en-fas område så är sammansättningen av fasen alltid densamma som hela legeringen och ingen fasreaktion sker vid kylning I ett två-fas område så är fassammansättningarna givna av de två fasgränserna Sammansättningen ändras med temperaturen och fasreaktioner sker

41 Stelning av legering 1) Över 305 C: En-fas vätska; ingen fasreaktion 2) 305 C 270 C: Vi har nått likviduslinjen och stelning av blyrik fas börjar. Kvarvarande vätska får högre tenn-halt och vätskan följer likviduslinjen medan den fasta fasen följer soliduslinjen. Fasreaktioner sker då tenn diffunderar in i den fasta fasen 3) 270 C 150 C: En-fas blyrik fas med samma sammansättning som legeringen; ingen fasreaktion Figure GL2.27 4) 150 C rumstemperatur: Den blyrika fasen blir instabil när fasgränsen nås. En tenn-rik fas utskiljs ur den blyrika fasen och vi får en två fasta faser med olika sammansättning Figure GL2.28

42 Eutektisk Stelning En eutektisk reaktion är en tre-fas reaktion där en vätska kyls och bildar två fasta faser vid konstant temperatur: Vätska, L -> Fast fas α + Fast fas β Proportionerna mellan faserna avgörs av positionen av den eutektiska punkten längs konoden. Om punkten ligger nära ena sidan bildas en matris av den fasen med den andra fasen som små isolerade partiklar Vanligen tillväxer de två faserna parallellt och bildar tunna skivor Figure GL2.29 Figure GL2.30

43 Gjutlegeringar är ofta icke-eutektiska Det gäller bl.a. för stelningen av Pb-30 vikt % Sn Ovanför den eutektiska punkten stelnar en bly-rik fas medan vätskan följer likviduslinjen mot den eutektiska punkten, där kvarvaande vätska undergår en eutektisk reaktion Två typer av mikrostruktur formas Den bly-rika fasen blir instabil och tenn-rik fast fas utskiljs som små korn i den blyrika fasen Pb-rich solid becomes unstable and Sn-rich solid precipitates Den eutektiska fasen formas precis som vid eutektisk stelning Figure GL2.31

44 Segring Figure GL2.32 När stelning startar, antingen spontant eller vid en vägg, så kommer den första kärnan vara renare än legeringen (vätskan vid likvidus, fast fas vid solidus) När stelningen är fullbordad så varierar sammansättningen i kornen Denna variation kallas för segring

45 Utskiljningsreaktion Om en fast fas vid nedkylning möter solvuslinjen så innebär det att den blivit övermättad och en ny fas utskiljs Utskiljning sker mest i korngränserna där lösningen har högst koncentration Denna fastransformation kallas utskiljning: α -> α + β Figure GL2.34

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den

Läs mer

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Beskrivning av dimensioneringsprocessen Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur

Läs mer

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1 Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

P R O B L E M

P R O B L E M Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Läs mer

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål

Läs mer

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se SYFTE Syftet med den här laborationen

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2 Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser

Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser Delrapport 4 Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser Jozefa Zajac, IM 2001-02-09 ACCRA Teknik AB AK-Konsult Amada/Promecam AB AvestaPolarit AB Bendiro AB Chalmers

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19 Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 1 Först lite information om hur en batchkokare fungerar Vid satsvis kokning (batchkokning) fylls kokaren med flis, vitlut och svartlut. Kokvätskan

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör

Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelning Maskin och Materialteknik Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör Kartläggning av olika parametrars påverkan Impact toughness of cold drawn seamless tubes

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

SmeBox stål och applikationer. Anneli Anhelm

SmeBox stål och applikationer. Anneli Anhelm SmeBox stål och applikationer Anneli Anhelm Att köpa en stålbit Kemisk sammansättning Mekaniska egenskaper Slagseghet Hårdhet Härdbarhet Svetsbarhet Lämplighet för galvanisering Dimension Längd Rakhet

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)

Läs mer

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER

KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER KOHESIVA LAGAR I SKJUVNING EN EXPERIMENTELL METOD MED PLASTICERANDE ADHERENDER Tomas Walander 1 1 Materialmekanik, Högskolan i Skövde, Box 408, 541 28 Skövde, e-post: tomas.walander@his.se Bild 1 END NOTCH

Läs mer

Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner

Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner Dimensionerande tillverkning utan material förstöring. Vad är VSR processen. Det är en metall fysikalisk process där Arbetsstycketn

Läs mer

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB Fordringar i EN 13445 och EN 13480 för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB 1 Sprödbrott i tryckkärl 2 Sprödbrott i ventil av gjuten aluminium 3 Typiskt för ett sprödbrott Ingen nämnvärd

Läs mer

Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms. English Svenska Notation

Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms. English Svenska Notation Short Glossary of Solid and Fracture Mechanics Terms English Svenska Notation alloy legering application tillämpning area moment of inertia areatröghetsmoment I axis axel beam balk bending böjning body

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

Utredning av utmattningspåverkande faktorer i en dragbalkskonstruktion Investigation of fatigue factors in a draw beam construction

Utredning av utmattningspåverkande faktorer i en dragbalkskonstruktion Investigation of fatigue factors in a draw beam construction Utredning av utmattningspåverkande faktorer i en dragbalkskonstruktion Investigation of fatigue factors in a draw beam construction Examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Maskiningenjörsprogrammet

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

KAN MAN SVETSA I ÄLDRE STÅLKONSTRUKTIONER?

KAN MAN SVETSA I ÄLDRE STÅLKONSTRUKTIONER? KAN MAN SVETSA I ÄLDRE STÅLKONSTRUKTIONER? Frågan är kanske något udda. Ska man verkligen svetsa i äldre järn/stål? Och vad menas egentligen med äldre konstruktionsstål? Denna artikel tar upp en del av

Läs mer

Järn- och stålframställning

Järn- och stålframställning Järn- och stålframställning Olegerade och låglegerade stål Jernkontorets utbildningspaket del 11 Photo: Sandvik" 2000 1996 Förord Jernkontorets utbildningspaket är ett läromedel i tolv delar som täcker

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval

Läs mer

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson

Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer. Modul 9. Brottmekanik. Kjell Eriksson Att konstruera med stål Läromedel för konstruktörer Modul 9 Brottmekanik Kjell Eriksson Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Gjutjärn som konstruktionsmaterial

Gjutjärn som konstruktionsmaterial Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden

Läs mer

Materiallära för M, 4H1063

Materiallära för M, 4H1063 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar

Läs mer

Skjuvning och skjuvspänning τ

Skjuvning och skjuvspänning τ 2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av

Läs mer

------------ -------------------------------

------------ ------------------------------- TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft

Läs mer

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer Definition 530117 Materialfysik II Ht 2010 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p 7 5 pearlite 1 ustenite (stable) earlite TE (727 C) Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen II (I3). Även teknologer

Läs mer

FERMO Seghärdat kallarbetsstål

FERMO Seghärdat kallarbetsstål F AKTA OM VERKTYGSSTÅL FERMO Seghärdat kallarbetsstål Där verktyg tillverkas Där verktyg används Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information

Läs mer

Värmebehandling 2013 Anders Ullgren

Värmebehandling 2013 Anders Ullgren Värmebehandling 2013 Anders Ullgren 2 Vad är värmebehandling? Vad är värmebehandling? Värmebehandling är en process där man med en kontrollerad värmning och kylning vill uppnå en förväntad struktur och

Läs mer

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries

Läs mer

Smidesseminarium i Karlskoga 9 april Krister Axelsson. Uddeholms AB

Smidesseminarium i Karlskoga 9 april Krister Axelsson. Uddeholms AB Smidesseminarium i Karlskoga 9 april 2013 Krister Axelsson Uddeholms AB Material för Smidesverktyg Intressanta materialegenskaper Bra varmhållfasthet och varmhårdhet. - Slitage, plastisk deformation, termisk

Läs mer

ESAB TRAINING & EDUCATION. Gjutjärnssvetsning

ESAB TRAINING & EDUCATION. Gjutjärnssvetsning ESAB TRAINING & EDUCATION Gjutjärnssvetsning 1 Innehåll Vad är gjutjärn?... 3 Vitt gjutjärn... 4 Grått gjutjärn... 4 Segjärn... 5 Aducerjärn... 5 Faktorer som påverkar svetsbarheten... 6 Egenspänningar...

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Plastisk bearbetning Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Vad är plastisk bearbetning? Materialet sträcks över elasticitetsgränsen. Formad detalj har i stort sett samma volym som utgångsämnet. Skiljer

Läs mer

Introduktion till CES

Introduktion till CES Introduktion till CES TMKM14 Konstruktionsmaterial, IEI Linköpings universitet HT 2014 Inledning Den här labben består av två uppgifter. Den första är avsedd att fungera som en introduktion till CES och

Läs mer

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering för moment Betong Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

VIDAREUTVECKLING AV DATORPROGRAM FÖR STUDIER AV SNABB SPRICKTILLWXT OCH SPRICKSTOPPNING I REAKTORTRYCKKÄRL

VIDAREUTVECKLING AV DATORPROGRAM FÖR STUDIER AV SNABB SPRICKTILLWXT OCH SPRICKSTOPPNING I REAKTORTRYCKKÄRL VIDAREUTVECKLING AV DATORPROGRAM FÖR STUDIER AV SNABB SPRICKTILLWXT OCH SPRICKSTOPPNING I REAKTORTRYCKKÄRL ROBERTO OLIVE I RA BJÖRK BRICKSTA: VETENSKAP OCH KONST RAPPORT 48 HÅLLFASTHETSLÄRA KTH i-ti- Ht-ti

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

AV STUDENTER FÖR STUDENTER

AV STUDENTER FÖR STUDENTER TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn T0006T Metallsiska och Polymera Material Datum LP2 11-12 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar

Läs mer

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap]

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap] 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast)

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer