1. Struktur egenskap samband

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Struktur egenskap samband"

Transkript

1 KOLT Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar, jon, kovalent, Van der Waals, metallisk Bindningar: Exempel på egenskaper Korn och korngränser Kristallkorn Vanliga kristalltyper: BCC, FCC, HCP Allotroper fasomvandlingar Isotrop och anisotrop Dragprovkurvan, E-modul, sträckgräns, plastisk deformation, duktilitet, deformationshärdning. Struktur och strukturoberoende egenskaper, E-modul, Smälttemperatur, Termisk utvidgningskoefficient. Introduktion till potentialkurvan Fas: Aggregationstillstånd. G, L, S Instuderingsfrågor. 1. Struktur egenskap samband Framgång av teknisk/ekonomisk lösning beror av materialval som matchar de specifika kraven för tillämpningen. Primitiva kulturer var begränsade till naturligt förekommande material. Stenålder, bronsålder, järnålder. Civilisationens framfart - större förståelse hur materialegenskaper beror av strukturen. 2. Exempel på material i en kapsåg 3. Indelning av material i olika huvudgrupper Metall Keram Polymer Komposit 1 Metalliska material 2 Keramer (glas och glas keramer) 3 Polymerer 4 Kompositer Andra sätt att klassificera material, tex. funktionell klassificering, strukturell klassificering. 4. Vilka är deras typiska egenskaper? Och varför? Metaller är duktila, starka, bra el- och värmeledare, metallisk lyster. 5. Alla material är uppbygda av atomer som består av P,N,e - Tenn (Sn) Keramer är spröda, starka, hårda, dåliga ledare av el- (insulator), hög smälttemperatur, generellt bra korrosionsmotstånd. Polymerer De mekaniska egenskaperna varierar mellan vida gränser. Generellt är de dåliga ledare av värme och el- och har låga smelt-temperaturer. Kompositer materialkombinationer med unika egenskaper. Glasfiberarmerad plast, hårdmetall.

2 6. Atomer, bindningar, kristaller Alla material är sammansatta av samma elementära partiklar: protoner, neutroner och elektroner som utgör byggstenarna till atomerna. Variationen av egenskaper beror av olika kombinationer av sammansättningen av atomerna. Bindningar mellan atomer. atombindningar. Aggregat av atomer molekyler, kristaller och amorfa aggregat. Atomstrukturen tillsammans med imperfektioner (dislokationer) har stor effekt på mekaniska egenskaper. 7. Atomstruktur, bindningar och strukturer är viktiga för att förstå material-egenskaper! Strukturen är nycklen till materialets egenskaper. Antal P,N och e - påverkar atomens egenskaper. Sammanslagning av atomer med olika typer av bindningar ger strukturer som: molekyler kristaller amorfa aggregat. 8. Egenskaper beror av alla nivåer av strukturen, mikro -makro 9. Atombindningar PRIMÄRBINDNINGAR Jonbindningar - Salter, Keramer Kovalenta bindningar - Polymerer Metalliska bindningar -Metaller SEKUNDÄRBINDNING Van der Waal - (svaga bindningar) -vatten 11. Kovalent bindning För att ge ett komplett elektronskal delas elektronerna mellan närliggande atomer. Tex. C med 4 valens-elektroner kan en atom dela dess valenselektron med var och en av 4 grannar. Resultatet blir ett 3D nätverk.

3 13. Metallisk bindning Atomers yttre elektroner är rörliga och formar ett elektronmoln. +joner kan röra sig fritt inom strukturen utan att bryta bindningarna Metaller kan deformeras genom glidning utan att förlora hållfasthet. Utgör basen för duktilitet och många formningsprocesser. 14. Van der Waals bindning -växelverkan mellan ämnen som har elektriska dipoler tex. vattenmolekyler. Svag bindning. 15. Exempel: Egenskaper- bindningar Diamant har bara kovalenta bindningar, är mycket hårt Grafit har dels kovalenta bindningar, dels van der Waals bindningar (mellan skikten). Spjälkning och glidning sker lätt mellan de svagt bundna skikten. Används som torr-smörjmedel. Fullerone C 60 Elektrisk insulator men kan dopas till ledare eller halvledare Nanotube Det starkast kända materialet GPa. ca 10x starkare än kolfiber! E-modul 1000Pa = TPa Brotttöjning ca 5%- 20% Kan vara metallisk ledare eller semiconductor. 17. Olika nivåer av atomiska arrangemang Oornad gas En kristall har ett ordnat gitter rymdmönster (lattice) Amorft silicate glass har ett inbördes sammanhang

4 18. Atom arrangemang i kristallina material (S) Atoms pack in regularly repeating 3D arrays (lattice) Crystalline grains Assembly of grains Make up solid Single crystal Nucleus + Polycrystalline 19. Korn och korngränser Kristallina material består av en eller flera kristaller. Varje kristall har ett atomer som är arrangerade i ett regelbundet system. En enkristall är ett kristallint material som är uppgjort av bara en kristall (det har inga korngränser) Polykristallint material består av flera sammansatta kristaller. Korngränser är regioner mellan korn av ett polykristallint material. 20. Kristaller, korn och korngränser 21. Korn och korngränser 22. Kristallgitter, enhetsceller och kristallsystem Den kristallina uppbyggnaden av kristallsystem. De vanligaste kristallsystemen (gitter) för metaller är: FCC, ytcentrerat kubiskt gitter (Face Centered Cubic) HCP, hexagonalt gitter (ej kubiskt) Hexagonal Close Packed. BCC, rymdcentrerat kubiskt gitter (Body Centered Cubic). Varje gitter kan betraktas som ett antal likformiga enhetsceller staplade ovanpå och brevid varandra. 23. FCC Enhets-cell (unit cell Gitter (lattice)

5 24. FCC. Staplingssekvens ABCABC 25. FCC staplingssekvens ABCABC FCC har 4 tätpackade plan (jämför med en tetrahedron- tetrapack) 26. HCP är inte kubiskt. Staplingssekvens ABABAB. Har bara två tätpackade glidplan. 27. HCP är lika tätpackad som FCC men är inte så duktil därför att den har färre tät-packade glidplan än FCC. 28. BCC har inga tätpackade plan

6 30. Isotropa och anisotropa egenskaper Vad är en enkristall? Konventionellt gjutet (CC) Riktat stelnande (DS) Enkristall (SC/SX) 31. Allotroper och allotropa fasomvandlingar Fe BCC(α) omvandlas vid 911ºC till Fe FCC (ϒ) Vid 1394ºC till Fe-BCC(δ) (011) Z (001) (111) X Dessa allotropa omvandlingar gör det möjligt för värmebehandlingsprocesser som kan ge stora skillnader i egenskaper. Y Korngränser i alla riktningar Många legeringsämnen Korngränser parallellt belastningsriktningen Många legeringsämnen Inga korngränser Färre legeringsämnen Högre smält- och upplösningstemperatur Mer härdning 33. Exempel: allotrop omvandling av Sn Tenn (Sn) Två olika kristallformer α-tenn stabilt under 13,2ºC och β-tenn till T 0 =231,9ºC Tennpest Sb, Bi,Ag 34. Dragprov kurva Vad händer då vi applicerar kraft på ett dragprov och plottar den mot förlängningen? (Spänning vs töjning). Följande kan erhållas: E-modul, sträckning av bindningar. Sträckgräns. Plastisk deformation. Duktilitet. Deformationshärdning. 35. Viktiga begrepp Elastisk deformation- deformation som försvinner när lasten försvinner Plastisk deformation- bestående deformation Sträckgräns- hur stor last innan plastisk deformation Duktilitet - hur stor plastisk deformation innan brott (seghet) Hårdhet- mäts med hårdhetstest, ofta proportionell mot sträckgräns. Deformationshårdnande. Hur förklarar man dessa egenskaper?

7 36. Strukturkänsliga och strukturokänsliga egenskaper Mikrostruktur Strukturkänsliga egenskaper Tex. Sträckgräns Duktilitet Utmattningshållfasthet. Strukturokänsliga egenskaper -relation till bindningsenergi -potentialkurva Smältpunkt E-modul Termisk utvidgningskoefficient 37. Bindnings-energi mellan atomer, Potentialkurvan. Atomer utsätts för både repulsions och attraktionskrafter. Vid ett visst avstånd (viloläge) balanseras attraktion med repulsion. Bindenergi är minst i viloläget. 38. Olika typer av bindningar 39. E-modul U Bindnings typ Bindningsenergi kj/mol Jon Kovalent Metall Van der Waal <40 R 40. Smältpunkt Potentiell energi Olika metalliska grundämnen har olika smältpunkt beroende på bindningskraft mellan atomerna. a 0 Atomavstånd Smält temp. ökar då bindningsenergi ökar. 0 K bindningsenergi mini 0 K bindningsenergi minimum E0

8 42. Sammanfattning Metall Pb Al Cu Fe W Smältpunkt C E-mod, GPa 1, Utvidgnings koeff Faser Vi behandlar tre faser i denna kurs i.e. fast (S), flytande (L) och gas (G). En fas är ett homogent och fysikaliskt distinkt del av ett system inom ett sammansättningsintervall och är separerat från andra delar av systemet med definitiva ytgränser. Det har ett atomiskt arrangemang som kan variera från att vara helt o-ordnat (G), med en viss fjärrordning, till att ha en kristallstruktur (S). Tex. is, vatten och ånga. Var och en fas är fysiskt distinkt, homogent och har definitiva fasgränser mellan faserna. Exempel på faser: vatten, smält koppar, Fe 3 C, FCC-α-mässing. Icke-exempel på faser: H 2 0, koppar, FCC, metall, mässing, ett korn Några instuderingsfrågor för Konstruktionsmaterial för T Förklara kort följande ord: legering, keram, komposit, fas, polymer. Vad är struktur? Vilka olika huvudgrupper av material finns? Vilka är deras egenskaper i grova drag? Förklara kort följande ord: bindningsenergi Vilka olika typer av atombindning finns, och vad kännetecknar dem? Rita för två atomer bindningsenergi och kraft som funktion av avstånd. Förklara egenskaper såsom E-modul, Smältpunkt och utvidgningskoefficient med hjälp av potentialkurvan. Förklara kort följande ord: amorf, anisotrop, tätpackad riktning, kristallstruktur,isotropi, gitter, gitterparameter, staplingssekvens, enhetscell, fjärrordning (long range order) Rita en BCC- och en FCC- -enhetscell. Förklara kort följande ord: dislokation, korn, korngräns, interstitiell defekt, punktdefekt, glidning, glidriktning, glidplan, glidsystem, staplingsfel, substitutionell defekt, ytdefekt, tvilling, vakans Rita en principskiss på en kantdislokation, glidriktning och glidplan. Förklara kort följande ord: duktilitet, elastisk deformation, brottförlängning, hårdhet, E-modul, plastisk deformation, brottgräns, sträckgräns, Vilken information kan man få från ett dragprov? Hur beror materialegenskaperna i allmänhet på temperaturen? Hur mäts hårdhet? Vilka andra materialegenskaper kan relateras till hårdhet? Diamant och grafit består av samma grundämne C. Förklara varför diamant är hård men grafit kan användas som smörjmedel.

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

1. Kristallstruktur Matematiska gitter

1. Kristallstruktur Matematiska gitter 1. Kristallstruktur 1.1. Matematiska gitter Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur på atomnivå. Strukturerna kan grovt uppdelas i två kategorier:

Läs mer

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper

Läs mer

Materialfysik 2010 Kai Nordlund. Ett kristallint ämne är ett där atomerna är ordnade i ett alltid helt lätt Men:

Materialfysik 2010 Kai Nordlund. Ett kristallint ämne är ett där atomerna är ordnade i ett alltid helt lätt Men: Materiens tre (fyra) faser 530117 Materialfysik vt 2010 Tre grundtillstånd Fast: atomer rör sig inte från sin plats - Kan vara ordnad (kristallin) eller oordnad (amorf) 3. Materials struktur 3.1 llmänt

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer

Materialfysik vt Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer Materiens tre (fyra) faser Tre grundtillstånd Fast: atomer rör sig inte från sin plats - Kan vara ordnad (kristallin) eller

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Materiallära för M, 4H1063

Materiallära för M, 4H1063 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet Föreläsning 1: Chemical Principles F17-F41, 2.1-2.14, 3.1 Repetition Atomer atomnummer Protoner, neutroner, elektroner Isotoper Periodiska systemet grupper och perioder Block s, p, d, f Metall halvmetall

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur 1. Kristallstruktur Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur på atomnivå. Strukturerna kan grovt uppdelas i två kategorier: amorfa och kristallina

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap]

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap] 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast)

Läs mer

Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans Ohms lag:

Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans Ohms lag: 530117 Materialfysik Ht 2010 8. Materials elektriska egenskaper 8.1 Bandstruktur 8.1.1. Allmänt Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans

Läs mer

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 2 - Halvledare Föreläsning 2 - Halvledare Historisk definition Atom Molekyl - Kristall Metall-Halvledare-Isolator Elektroner Hål Intrinsisk halvledare effekt av temperatur Donald Judd, untitled 1 Komponentfysik - Kursöversikt

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 2 - Halvledare Föreläsning 2 - Halvledare Historisk definition Atom Molekyl - Kristall Metall-Halvledare-Isolator lektroner Hål Intrinsisk halvledare effekt av temperatur 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Begrepp : struktur, strukturnivåer

Begrepp : struktur, strukturnivåer Avancerad materialteknologi Sammanfattning Kap. 1 Atomanordningar Begrepp : struktur, strukturnivåer Atombindningar begrepp : attraktionskraft, repulsionskraft, potentiellenergi primära : jon-, kovalent-,

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.) Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.

Läs mer

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 2014-05-31 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Materiens struktur II: fasta tillståndets fysik, kärnfysik, partikelfysik. Björn Fant Kai Nordlund

Materiens struktur II: fasta tillståndets fysik, kärnfysik, partikelfysik. Björn Fant Kai Nordlund Materiens struktur II: fasta tillståndets fysik, kärnfysik, partikelfysik Björn Fant Kai Nordlund 1 september 2011 2 Innehåll I Det fasta tillståndet 5 I.1 Översikt.............................. 5 I.1.1

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

Punktdefekt-typer i rena grundämnen. Punktdefekttyper i föreningar (GaAs som exempel) Defektnotation. Exempel på intrinsiska defekters struktur

Punktdefekt-typer i rena grundämnen. Punktdefekttyper i föreningar (GaAs som exempel) Defektnotation. Exempel på intrinsiska defekters struktur 3.6.1. Defekter i kristaller i allmänhet 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.6. Punktdefekter i kristaller Hittills har vi bara behandlat perfekta kristaller eller amorfa ämnen Men verkliga

Läs mer

4. Atomers växelverkningsmodeller: varför hålls material ihop

4. Atomers växelverkningsmodeller: varför hålls material ihop 4. Atomers växelverkningsmodeller: varför hålls material ihop [AM 19-20, HH 1.6, Kittel ] Vi har sett att fasta ämnen ordnar sig i kristaller. Frågan är nu varför? Dvs. varför är det energetiskt fördelaktigt

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval

Läs mer

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar. Materiens tillstånd Atomer Materiens minsta byggstenar Bilder från: http://www.qedata.se/js_ishotell-galleri.htm http://www.webkonzepte.de/ 24/2-2010 Bilder från: www.rock-on-rock-on.com www.konsthantverkarna.se

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial?

530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial? 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries

Läs mer

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E Mats Göthelid Plats: Forum Kista. Samma som för laborationerna i Fysik1. Hiss A våning 8 Uppgifter: Laborationen består av två delar: 1) strukturbestämning

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16]

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling

Utställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell

Läs mer