Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö

Transkript

1 . Buller på innergårdar och i boendemiljöer i Malmö Bullermätningar och enkätundersökning Emil Persson Planeringsavdelningen, miljöförvaltningen, 2005

2 1 (21) Sammanfattning Rapporten syftar till att undersöka vilka bullernivåer som förekommer på tio utvalda gårdar i Malmö och hur de boende på dessa gårdar upplever bullersituationen. Bakgrunden till undersökningen är att det i Malmö stads miljöprogram finns miljömål rörande buller. Rapporten är dock främst tänkt att användas som ett kunskapsunderlag att få erfarenhet från vid bland annat nyetablering av bebyggelse. Resultaten av rapporten visar på betydelsen av att boende har tillgång till en tyst sida och hur sovrum placeras i lägenheter. Vidare redovisas hur boende upplever sina innergårdar, vilka bullerkällor som stör de boende samt hur de använder sina innergårdar. Slutligen ges förslag på hur bullernivåer kan minskas med relativt enkla åtgärder och hur viktigt det är bullerfrågorna finns med från början i planeringsprocessen. Några punkter som är intressanta att gå vidare med om fortsatta studier ska genomföras framöver är att titta på gårdar med blandad bebyggelse, vilket innebär fler fläktar och annan ventilationsutrustning och därmed ökad risk för bullerstörningar. Ljudnivåer inomhus och på balkonger/uteplatser är också intressant. Stickprovsmätningar på ljudnivåer i parker och grönområden gjorda. Här kan man gå vidare och studera exempelvis bullerskyddsåtgärder?. Slutligen är det intressant att beräkna eller mäta trafikbullernivåer vid gatusidan för att kunna beräkna ljudnivåkvoter mellan gatusidan och gårdssidan.

3 2 (21) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Syfte Bakgrund om buller Studiens genomförande Brister i undersökningen Resultat Allmän basstatistik Kort beskrivning av gårdarna Ljudnivåer på gårdarna Hur uppfattar de boende bullersituationen på innergården? Vilka bullerkällor på gårdarna är det som stör de boende? Störningsgrad från olika bullerkällor Störning specifikt från olika typer av trafikbuller Är boende med sovrum mot gata mer störda av trafik? Är boende med tillgång till tyst sida mindre störda av trafik? Använder de boende sina innergårdar? Slutsatser... 20

4 3 (21) 1 Bakgrund Sommaren 2005 initierade Miljöförvaltningen två parallella studier syftande till att förbättra kunskaperna om bullersituationen på innergårdar i centrala Malmö. En av studierna genomfördes av konsultföretaget WSP och innebar ljudnivåmätningar på gårdarna. Den andra studien, vars resultat redovisas i denna rapport, genomfördes som ett projekt i förvaltningens egen regi genom en frågeenkät till de boende. Denna rapport redovisar information som framkommit genom enkäten. Intressanta mätresultat från i WSPs studie utnyttjas och sätts i relation till enkätsvaren. Bakgrunden till den genomförda studien är de miljömål för buller som finns i miljöprogram för Malmö stad Här finns mål med riktvärden för vilka bullernivåer som boende får utsättas för i sin bostad, på gatusidan respektive på gårdssidan av huset. På den tysta sidan (vilket i denna studie motsvaras av gårdssidan) är målet att bullernivåerna inte ska överstiga 40 dba. Eftersom det inte tidigare genomförts studier av det här slaget i Malmö saknas det uppgifter om hur situationen ser ut och hur de boende upplever det. Denna undersökning syftar till att få fram ett underlag om bullersituationen i Malmö och resultaten ska fungera som ett kunskapsunderlag att hämta erfarenhet från vid exempelvis nyetablering av bostäder. 2 Syfte Syftet med studien är dels att undersöka hur de boende uppfattar sin gårdsmiljö och sin boendemiljö, dels att undersöka vilka bullerkällor det är som stör de boende på innergårdarna och i vilken omfattning de störs. Slutligen jämförs resultaten från bullermätningar med de boendes svar för att se om bullersituationen överensstämmer med hur de boende uppfattar den. 3 Bakgrund om buller Buller definieras som störande och oönskat ljud som uppstår från maskiner, fläktar, trafik, etc. Buller måste betraktas som ett stort och växande miljöproblem eftersom det blir allt svårare att hitta opåverkade platser, framför allt i städer. Eftersom människan är biologiskt anpassad till en i stort sett bullerfri miljö kan buller ha flera skadliga effekter på människor. Som exempel kan nämnas hörselskador, sömnstörningar eller prestations- och koncentrationssvårigheter. Ljudnivåer och bullernivåer anges i enheten decibel (db) som är en logaritmisk enhet för ljudtrycksnivå. 3 db motsvarar en fördubbling av den fysikaliska ljudstyrkan medan en ökning med 10 db uppfattas som en fördubbling av ljudnivån. När man mäter buller uppfattar mätinstrumentet allt ljud som alstras, även ljud som vi människor inte kan höra. För att få en rättvis bild av hur bullret upplevs av människor använder man A-vägd ljudnivå (dba). Detta innebär att ljud som inte kan uppfattas av det mänskliga örat inte får lika stor inverkan på resultatet. dba är det mått som vanligen används vid ljudmätningar och det är denna enhet som resultaten från mätningarna på gårdarna som ingår i studien presenteras i.

5 4 (21) Ljudstyrkan på exempelvis en innergård kan variera kraftigt från en tidpunkt till en annan. Det kan vara en port som smäller igen eller glas som kastas till återvinning som skapar plötsliga ljudtoppar. För att få ett mer representativt värde mäter man medelljudnivån under en viss tid, detta kallas ekvivalent ljudnivå. De resultat som presenteras såväl i denna som i WSPs rapport är ekvivalenta ljudnivåer. 4 Studiens genomförande Studien är en tvådelad undersökning bestående dels av ljudmätningar, utförda på de aktuella gårdarna och dels av en enkätundersökning som skickats ut till de boende på samma gårdar. ljudnivåmätningarna har som tidigare nämnts utförts av konsultfirman WSP Akustik medan enkätundersökningen har genomförts av miljöförvaltningen i Malmö stad. De gårdar som har ingått i studien är utvalda efter lägen med en hög trafikbelastning och för att få en geografisk spridning över hela centrala Malmö. Dessutom har bara gårdar som är helt slutna och till övervägande del består av bostäder valts. En karta där de utvalda gårdarna är markerade finns bifogad denna rapport. Tillvägagångssätt för de tekniska mätningar som utförts av WSP presenteras i rapporten från deras studie, vilken bifogas denna rapport. Vid utformandet av enkäten till de boende i fastigheterna användes en enkät, som tidigare använts i Stockholm, som underlag. Den enkät som slutligen skickades ut liknar den som användes i Stockholm men med vissa förändringar, framför allt har frågor som rör innergården och dess miljö lagts till. Enkäten i sin helhet finns bifogad denna rapport. Enkäten har inte skickats ut till alla boende i de berörda fastigheterna, utan en viss sortering har gjorts. Alla boende över 18 år i de aktuella fastigheterna har tagits fram ur KommunInvånarRegistret. Därefter har personer som är gifta och bor på samma adress skiljts ut och en av makarna har strukits för att begränsa antalet enkäter som skickas ut och för att minska antalet hushåll som kan skicka in dubbla svar. Dock har inte personer som lever i samboförhållande eller barn över 18 som bor hemma kunnat skiljas bort eftersom detta skulle ha blivit allt för tidskrävande. Data från enkäterna har sammanställs och bearbetats i MS Access. Därefter har resultaten jämförts med resultat från ljudmätningarna. 5 Brister i undersökningen Under arbetet med att sammanställa enkätsvaren har brister i enkäten framträtt. Framför allt har det saknats alternativ för de svarande att fylla i. Exempelvis har många kommenterat att de har en fransk balkong, vilket inte fanns som alternativ i enkäten. En annan oklarhet framkommer i frågan som gäller hur många bilar hushållet har tillgång till. Frågan kan tolkas både som att det är antalet bilar i hushållet som söks och som att det är antalet personer i hushållet med tillgång till bil som söks. Av denna anledning har frågan ej använts vid sammanställningen av resultaten. Komplettering ska ske med trafikbullernivåer på gatusidan av fastigheterna. Detta för att sambandet mellan bullernivåerna på gatusidan och innergården ska kunna analyseras och redovisas tydligare.

6 5 (21) 6 Resultat I följande avsnitt redovisas resultat från delar av enkätundersökningen. I vissa fall jämförs även de boendes uppfattningar med resultaten från bullermätningarna. 6.1 Allmän basstatistik Enkäten har gått ut till 2119 personer av vilka 814 har svarat. Detta ger en svarsfrekvens på 38,4 %. Det är dock mer rimligt att beräkna svarsfrekvensen på hur många hushåll enkäten gått ut till eftersom man i de flesta fall inte kan räkna med att ett hushåll svarar mer än en gång även om de har fått flera enkäter. Hur många hushåll de 2119 personerna utgör har vi inga uppgifter på, dock är enligt de svarande det genomsnittliga antalet boende per hushåll 1,79 personer vilket innebär att enkäten har gått ut till1184 hushåll. Detta ger en svarsfrekvens på 55,9 %. Med stor sannolikhet är det en del hushåll som har skickat in mer än ett svar vilket skulle dra ner svarsfrekvensen per hushåll något men den bör ligga på strax över 50 % av hushållen. I figur 1 nedan redovisas antal svar och svarsfrekvensen för varje kvarter. För gårdarna var för sig redovisas inte svarsfrekvensen per hushåll eftersom det får stort genomslag på en mindre gård om ett par hushåll har skickat in flera enkäter. Kvarter Antal svar per gård Utskickade enkäter Svarsfrekvens Almedal ,5% Andréelund ,3% Ansvaret ,5% Falken ,9% Gnistan ,6% Helge ,5% Josefina ,0% Närke ,5% Senius ,7% Viske ,5% Totalt ,4% Fig. 1

7 6 (21) Av de 814 som svarat på enkäten är det 15 personer som inte uppgett om de är man eller kvinna. 301 personer har svarat att de är män och 498 att de är kvinnor. Fördelningen redovisas i figur 2 nedan. Enligt Statistiska centralbyrån var den 1 januari ,5 % av befolkningen i Malmö män och 51,5 % är kvinnor. Könsfördelningen bland de svarande skiljer sig alltså relativt mycket från Malmös befolkning i övrigt med en klar majoritet av kvinnor. Hur den aktuella könsfördelningen ser ut i just de fastigheter som ingår i studien vet vi inte och det skulle mycket väl kunna vara så att könsfördelningen bland de svarande följer könsfördelningen i fastigheterna. Könsfördelning Inget svar 2% Män 37% Kvinnor 61% Fig. 2 I figur 3 nedan redovisas de svarandes åldersfördelning och fördelningen för Malmös befolkning i övrigt. 12 svarande har inte uppgett sin ålder. Bland de svarande är betydligt fler under 35 år än siffran för Malmö i övrigt. Detta beror troligen på att gårdarna i undersökningen ligger centralt i Malmö vilket är ett attraktivt läge för ungdomar som flyttar hemifrån eller studenter som flyttar till Malmö. Åldersfördelning Svarande Malmö 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < Ålder Fig. 3

8 7 (21) 6.2 Kort beskrivning av gårdarna Här redovisas de ljudnivåer som WSP mätt på gårdarna. I kvarteret Helge avviker värdet för mätpunkt 1 (MP1) i rusningstrafik och är mycket högre än övriga värden. Detta beror på att hög musik strömmade ut från en närliggande lägenhet vid mättillfället. I kvarteret Josefina finns inga värden för mätpunkt 2 (MP2) och mätpunkt 3 (MP3) i rusningstrafik. Detta beror på att endast MP1 hann avläsas innan renoveringsarbeten påbörjades på gården. Gården på kvarteret Josefina är dock liten och MP1 är representativ för hela gården. Almedal (Vid Kirsebergsskolan) Kvarteret ligger inklämt mellan flera kraftiga bullerkällor i östra Malmö. Norr om kvarteret ligger Stockholmsvägen, Malmö rangerbangård och järnvägsspåren in till Malmö central. Stockholmsvägen är en kraftigt trafikerad in- och utfartsled. Söder om kvarteret ligger Lundavägen vilket också är en kraftigt trafikerad väg. Ur trafikbullersynpunkt ligger alltså Almedal mycket utsatt. Det finns sju fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i en stor gård och fem mindre gårdar avdelade med plank eller staket. Hela innergården är ca 2580m 2 och omges av fyra- och femvåningshus. Bullerkällor på gården är takinstallationer, ventilation från en restaurang, samt gallerportar som släpper in buller från gatorna runt kvarteret. Almedal är den gård i studien med högst ekvivalenta ljudnivåer. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Almedal MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 53 dba 50 dba 50 dba Med rusningstrafik 54 dba 51 dba 53 dba Andréelund (Vid St. Knuts torg) Kvarteret ligger centralt i Malmö vid St. Knuts torg. Sydväst om gården går Amiralsgatan som är en starkt trafikerad in- och utfartsled till centrala Malmö. Det finns tolv fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i tolv gårdar av varierande storlek avdelade med plank, staket, eller i vissa fall murar. Hela innergården är ca 4670 m 2 och omges av fyra- och femvåningshus. I kvarteret ligger bland annat ett bageri och en restaurang, vilka tillför en del buller på gården, bageriet framför allt tidigt på morgonen. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Andréelund MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 43 dba 43 dba 44 dba Med rusningstrafik 43 dba 43 dba 44 dba Ansvaret (Vid Nobeltorget) Kvarteret ligger vid den kraftigt trafikerade korsningen mellan Nobelvägen och Amiralsgatan. Det finns tio fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i tio gårdar av varierande storlek avdelade med plank eller staket. Hela innergården är ca 1890 m 2 och omges av fyravåningshus. I nordvästra hörnet ligger en livsmedelsbutik som har varuintag genom en portgång in på innergården och en stor fläkt till ett kylrum. Fläkten dominerar ljudbilden på de närliggande gårdarna. Vagnar som används till varuleveranser slamrar högljutt. I övrigt är gården omgiven av bostäder. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Ansvaret MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 49 dba 46 dba 45 dba Med rusningstrafik 49 dba 47 dba 44 dba

9 8 (21) Falken (Vid Triangeln) Kvarteret Falken ligger centralt i Malmö, vid Triangeln. Det finns två fastigheter i kvarteret men innergården är uppdelad i tre gårdar åtskiljda av huskroppar. Hela innergården är ca 4170 m 2 och omges av tre- och femvåningshus. Gården ut mot S. Förstadsgatan ligger dock över ett garage fyra till fem meter ovanför gården ut mot Mjölnaregatan, vilket innebär att femte våningen i princip blir som sjunde våningen. Mätningar på Falken har utförts på de tre innergårdarna. På gårdarna finns inga urskiljbara bullerkällor. Gårdarna är helt omgivna av bostäder. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Falken MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 45 dba 46 dba 47 dba Med rusningstrafik 49 dba 49 dba 50 dba Gnistan (Vid Nobeltorget) Kvarteret Gnistan ligger vid korsningen Amiralsgatan och Nobelvägen. Det finns nivåskillnader mellan de olika gårdarna eftersom en del av fastigheterna har garage under sina gårdar. Det gör att hela innergården känns mycket uppdelad. Det finns elva fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i elva gårdar av varierande storlek avdelade med staket eller gångar mellan garagen. Hela innergården är ca 5470 m 2 och omges av fyra- och femvåningshus. Mot både Nobelvägen och Amiralsgatan ligger flera restauranger och affärer av olika slag. På gården i östra hörnet av kvarteret finns två fläktar som dominerar ljudbilden på den gården och som även hörs på de intilliggande gårdarna. På en del gårdar står portarna öppna vilket släpper in buller från gatorna runt kvarteret. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Gnistan MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 39 dba 46 dba 42 dba Med rusningstrafik 43 dba 47 dba 44 dba Helge (Vid Värnhemstorget) Det enda kvarteret i undersökningen som har en stor sammanhängande gård beroende på att hela kvarteret består av en fastighet. Kvarteret ligger vid Värnhemstorget med en kortsida ut mot Drottninggatan. I övrigt omges kvarteret av måttligt trafikerade gator. Döbelnsgatan och Kungsgatan har dock genomfartstrafik i form av länsbussar på väg till Värnhemstorget. Gården är ca 2870 m 2 och omges av sjuvåningshus. Det finns inga urskiljbara bullerkällor på gården, bullret kommer från mänskliga aktiviteter så som musik och smällande i dörrar. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Helge MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 46 dba 46 dba 46 dba Med rusningstrafik 67 dba 47 dba 47 dba Josefina (Vid Västra skolan) Kvarteret Josefina ligger på Gamla Väster ut mot Slottsgatan. Gården består av två fastigheter. Innergården är inte uppdelad, är endast ca 180 m 2 stor och omges av bostadshus i fyra våningar. Det finns inga urskiljbara bullerkällor utan bullret kommer från trafik på Slottsgatan eller från lägenheter. Vid det andra mättillfället dominerade droppljud från stuprör. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Josefina MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 41 dba 39 dba 41 dba Med rusningstrafik 42 dba

10 9 (21) Närke (Vid Dalaplan) Kvarteret ligger vid korsningen mellan Ystadvägen och Fosievägen. Ystadvägen är kraftigt trafikerad, men i övrigt omges kvarteret av måttligt trafikerade gator. Det finns åtta fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i sju gårdar av varierande storlek, avdelade med staket eller plank. Hela innergården är ca 1900 m 2 och omges av tre- och fyravåningshus. Buller från trafik dominerar ljudbilden. Inga fläktar eller liknande finns monterade på gården. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Närke MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 40 dba 43 dba 43 dba Med rusningstrafik 42 dba 44 dba 45 dba Senius (Vid Heleneholm) Kvarteret ligger längs Ystadvägen, intill bryggeriet. I övrigt omges kvarteret av måttligt trafikerade gator. Det finns tolv fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i tio gårdar av varierande storlek avdelade med staket eller plank. Hela innergården är ca 3130 m 2 och omges av trevåningshus. Ystadvägen är kraftigt trafikerad och trafikbuller hörs tydligt in på gården. Även leveranser till affärerna i de gamla bryggerilokalerna hörs på gården. En del av gårdarna har gallerportar vilket bidrar till att släppa in trafikbuller. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Senius MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 41 dba 46 dba 46 dba Med rusningstrafik 43 dba 45 dba 47 dba Viske (Vid Kronprinsen) Kvarteret ligger längs med Mariedalsvägen ett kvarter norr om korsningen vid Regementsgatan. I övrigt omges kvarteret av måttligt trafikerade gator. Det finns tio fastigheter i kvarteret och innergården är uppdelad i nio gårdar av varierande storlek avdelade med staket eller låga murar. Hela innergården är ca 2660 m 2 och omges av fyraoch femvåningshus. Trafikbuller är det som dominerar ljudmiljön, dock i låga nivåer. En av fastigheterna har garage inne på gården och när bilar kör ut och in till dessa dominerar det ljudbilden totalt. Viske är det kvarter med lägst ekvivalenta ljudnivåer. De ljudnivåer som uppmätts på gården redovisas nedan i tabell. Viske MP1 MP2 MP3 Utan rusningstrafik 37 dba 35 dba 36 dba Med rusningstrafik 39 dba 40 dba 41 dba

11 10 (21) 6.3 Ljudnivåer på gårdarna I figur 4 och 5 redovisas ljudnivåerna för varje mätpunkt gårdsvis, både utan och med rusningstrafik. Gårdarna är sorterade i fallande ordning efter de uppmätta bullernivåerna i MP2 och därefter MP3. Eftersom Helge avviker kraftigt i MP1 vid andra mättillfället används inte denna mätpunkt för att rangordna kvarteren. Gårdarnas ordningsföljd skiljer sig åt mellan figur 4 och 5 men det är i princip bara gårdar med liknande ljudnivåer som byter plats med varandra, då skillnaderna i ljudnivå är små. Noteras kan att gårdarna med de högsta respektive lägsta bullernivåerna är samma, både med och utan rusningstrafik. Att kvarteret Almedal har högst ljudnivåer beror som tidigare nämnt på att det ligger i ett utsatt läge vad gäller trafikbuller. Att kvarteret Viske har så pass mycket lägre ljudnivåer (14 dba) beror troligen på flera faktorer. På tre sidor är kvarteret omgivet av måttligt trafikerade lokalgator. Den kraftigt trafikerade gatan (Mariedalsvägen) är inte alls lika kraftigt trafikerad som exempelvis Stockholmsvägen eller Lundavägen som Almedal utsätts för. På motstående sida av Mariedalsvägen ligger dessutom en idrottsplats och därefter en park, vilket innebär att bullret från vägen inte reflekteras mot en fasad utan kan spridas ut över de öppna ytorna bort från kvarteret dba Ljudnivåer på innergården utan rusningstrafik MP1 MP2 MP Almedal Falken Helge Senius Ansvaret Gnistan Andreélund Närke Josefina Viske Fig. 4 Ljudnivåer på innergården vid rusningstrafik dba MP1 MP2 MP Almedal Falken Helge Ansvaret Gnistan Senius Närke Andreélund Josefina Viske Fig. 5

12 11 (21) 6.4 Hur uppfattar de boende bullersituationen på innergården? Av de 814 svarande är det 14 personer som ej svarat på frågan om hur de uppfattar ljudmiljön på sin innergård. Som redovisat i figur 6 nedan är det totalt 673 personer som har angett att de uppfattar sin innergård som tyst eller relativt tyst. Det innebär att 82,7 procent anser att deras innergård är relativt tyst eller tyst trots att gårdarna medvetet är valda för att de ligger i särskilt trafikutsatta lägen. Värdena från WSPs bullermätningar visar dock att trafikintensiteten inte påverkar bullernivån i någon större utsträckning. Skillnaden i bullernivå vid lågtrafik och rusningstrafik är i regel inte mer än ett par dba. Eftersom ett av kriterierna för de utvalda gårdarna var att de till största delen skulle rymma bostäder, innebär det att relativt få gårdar har störande verksamheter, fläktar och kylanläggningar. Dessa typer av bullerkällor har troligen större inverkan på ljudmiljön på innergårdar än vad trafiken har. Eftersom de flesta gårdarna i studien är skonade från de nämnda bullerkällorna bidrar det till en relativt god ljudmiljö på de flesta gårdar som ingår. På de få delgårdar i studien som påverkas av fläktar eller liknande är det också betydligt fler boende som känner sig störda och många kommenterar just de bullerkällorna. I figuren nedan är dock alternativen Bullrig och Mycket bullrig inte kopplade till någon speciell bullerkälla utan de representerar en allmän uppfattning om ljudmiljön på gården. Hur uppfattar du ljudmiljön på din innergård? Antal svar Tyst Relativt tyst Bullrig Mycket bullrig Fig. 6

13 12 (21) I figur 7 visas sambandet mellan de uppmätta bullernivåerna på gårdarna och hur många procent av de boende på varje gård som uppfattar sin innergård som bullrig eller mycket bullrig. Bullervärdena är medelvärden för de tre olika mätpunkterna på gården. Almedal, som är den gård där högst bullernivåer uppmätts, är också den gård där de boende tycker ljudmiljön är sämst. Senius sticker ut med betydligt många fler störda boende än andra gårdar med ungefär samma bullernivåer. Detta kan bero på att mätningarna har genomförts vid tider då de bullerkällor som stör de boende inte hörs. På Senius har en del av de boende nämnt högljudda samtal och fester sent på kvällar som störningskälla vilket kan förklara att boende i hög grad känner sig störda, trots att de uppmätta bullernivåerna inte skiljer sig nämnvärt från övriga gårdar. Även på Närke är andelen störda boende lite högre än i övrigt. Här finns dock ingen speciell orsak som de boende nämner, vilket gör att det är svårt dra några slutsatser om störningsmoment på gården. Störning i förhållande till bullernivåer dba lågtrafik dba högtrafik Bullrig eller mycket bullrig dba , , , , ,3 44,7 43,3 43, , , Almedal Ansvaret Falken Helge Senius Andréelund Gnistan Närke Josefina Viske 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fig. 7 För att visa på skillnaderna mellan kvarteren i hur de boende uppfattar sina gårdar, exemplifierar vi här med de två innergårdar där högst respektive lägst bullervärden uppmätts. Den stora skillnaden i ljudnivåer (ungefär 14 dba) syns också tydligt i hur de boende upplever sin gård. På Almedal har alla svarat på frågan, medan det på Viske är en person som inte svarat. Hur uppfattas ljudmiljön på Almedal respektive Viske? Kvarteret Almedal Kvarteret Viske 50% 40% 30% % 10% 0% Tyst Relativt tyst Bullrig Mycket bullrig Fig. 8

14 13 (21) 6.5 Vilka bullerkällor på gårdarna är det som stör de boende? I figur 9 visas vilka bullerkällor som de boende specificerat att de är störda av på sina innergårdar. Dessa siffror är totalt för alla tio gårdarna i studien. Inget svar tolkas som att de boende inte störs av någon bullerkälla på gården. Detta bekräftas av att alla utom en av de svarande som angett inget svar även har svarat att deras gård är tyst eller relativt tyst. Även 32 svarande som har svarat annat och sedan specificerat med inget eller liknande har förts över till kategorin inget svar. I övrigt är det mycket varierande svar i kategorin annat men de vanligaste störningsmomenten är fester på kvällar och nätter, dörrar och portar som smäller samt utryckningsfordon. På några gårdar, bland andra Falken och Viske, är klagomål på häckande fiskmåsar vanligt. Klagomålen gäller både skrik och skrän från måsarna tidigt på morgnar, vilket stör sömnen för många, samt attacker från fåglarna som försvarar sina nykläckta ungar. De två störningskällor som är vanligast är det mycket svårt att göra något åt. Människor och de aktiviteter som vi sysslar med ger upphov till ljud. En småbarnsmamma reagerar kanske inte på barnskratt eller skrik, medan det kan uppfattas som oerhört störande för någon annan som vistas på gården eller i sin lägenhet. Att ett litet barn gråter är naturligtvis tillåtet och inget som kan eller behöver åtgärdas. Dock finns det andra störningsmoment från grannar som inte är godtagbara, exempelvis högljudd musik eller fest på natten. Detta är något som är lätt att åtgärda om man bara visar lite hänsyn mot sina grannar. Speciell bullerkälla som stör på din gård? Inget svar Grannar Lekande barn Trafikbuller Djur, ex hundar eller fåglar Annat Sophus el. sopsortering Fläktar Affär, restaurang eller Fig. 9

15 14 (21) 6.6 Störningsgrad från olika bullerkällor Nedan redovisas hur många av de boende som störs av olika bullerkällor. Störning från gata eller väg är det som i särklass stör flest boende, antingen dagligen eller någon gång i veckan. Störningsfrekvens från olika bullerkällor Dagligen eller någon gång i veckan Oavsett omfattning Flygtrafik 0 Tåg Parkering/garage Djur/husdjur Lokaler i fastigheten eller i närheten Hissar Ventilation VA-ledningarna Avfallshantering Trapphus Annat Grannar Gata/väg % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Fig. 10 När det gäller störning från olika bullerkällor i förhållande till kön och ålder kan följande konstateras. Varken för inre bullerkällor som exempelvis grannar, ventilation, VA-ledningar eller hissar, eller för någon typ av trafikbuller, finns några skillnader i störningsgrad mellan könen eller de olika åldersgrupperna jämfört med fördelningen för studien totalt. Detta innebär att det inte finns någon speciell åldersgrupp som upplever sig mer störd än andra åldersgrupper. Alltså syns inga belägg i denna studie för att äldre människor skulle vara känsligare för störningar eller att yngre människor skulle tåla mer störningar. Inte heller mellan könen finns alltså några skillnader, utan män och kvinnor störs i lika stor utsträckning av olika bullerkällor.

16 15 (21) I figur 11 kan det utläsas att boende på våning tre är de som i störst utsträckning är störda av buller från gata eller väg. Vad detta beror på är svårt att säga. Kanske utsätts de för mer reflexer av buller från gatan och buller från takinstallationer, vilket kan innebära högre ljudnivåer på denna våning. Det kan också vara så att boende närmare gatan har lättare att acceptera bullret från gatan än de som bor lite högre upp. Efter våning tre klingar troligtvis ljudnivån av mer, vilket innebär att störningsgraden minskar. Störs dagligen eller någon gång i veckan 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Bottenvåning Våning 1 Våning 2 Våning 3 Våning 4 Våning 5 Våning 6 Fig Störning specifikt från olika typer av trafikbuller Störning från gata eller väg är det som absolut flest boende störs av. Hela 50,7 % av de svarande uppger att de störs av buller från gata eller väg dagligen, eller någon gång i veckan. Resultaten från de olika gårdarna följer i stort sett den totala fördelningen för störning från de olika trafikslagen. Detta innebär att det som redovisas i följande avsnitt kan appliceras på gårdarna var för sig. Ett undantag är kvarteret Almedal, där de boende är kraftigt störda av buller från tågtrafik. Störning från gata/väg Dagligen Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Fig. 12

17 16 (21) Som de smalare staplarna i figur 16 visar, är störning från tåg totalt sett inget stort problem på gårdarna som ingår i studien. Vad som är viktigt att uppmärksamma är att 83, 1 % av dem som i någon mån störs av tåg bor i kvarteret Almedal. 75,6 % av de svarande från Almedal har angett att de störs av tåg i någon mån. Detta beror på att kvarteret Almedal ligger i anslutning till Malmö rangerbangård och järnvägsspåren in till Malmö central. Inga av de övriga nio kvarteren ligger så pass nära någon järnväg att det uppstår någon nämnvärd störning. Att det finns boende från exempelvis Andreélund som störs av tåg är dock märkligt. Rimligtvis kan boende där aldrig utsättas för buller från järnvägstrafik. Dock är det så pass få boende i jämförelse med Almedal som störs att det går att bortse från. Störning från tåg Almedal Almedal Totalt Totalt Dagligen Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Fig. 13 Störning från parkering eller garage är inget stort problem. 67,4 % svarar att de aldrig störs av parkering eller garage och endast 5,4 % uppger att de störs dagligen. Inget svar tolkas i det här fallet som att frågan helt enkelt inte var aktuell för den svarande. Att så få störs av parkering eller garage beror troligen på att bullret som uppstår blandas in i övrigt buller som uppstår från gata eller väg och uppfattas som vanligt buller från trafik. Inte heller flygtrafik är något problem för boende i Malmö. Endast 24 personer uppger att de överhuvudtaget störs av flygtrafik och ingen störs dagligen. Detta beror troligen på att det inte finns någon flygplats i Malmö eller omedelbart utanför. Om Bulltofta fortfarande hade fungerat som flygplats hade bilden sett helt annorlunda ut. Som det är nu uppkommer de enda störningarna av helikoptrar som ibland passerar, oftast polishelikoptrar för trafikövervakning eller spaning. Övrig flygtrafik passerar så pass högt att det inte innebär någon olägenhet.

18 17 (21) 6.8 Är boende med sovrum mot gata mer störda av trafik? I figur 17 nedan syns tydligt att sovrummets placering i huset har stor betydelse för hur störda de boende är av buller från gata eller väg. Boende i lägenheter med sovrum mot gata eller väg störs i dubbelt så stor utsträckning dagligen jämfört med boende med sovrum mot innergården. I de mer positiva alternativen med störning någon gång i månaden, mer sällan eller aldrig är boende med sovrum mot innergård i klar majoritet. Bland de som aldrig störs av gata eller väg är boende med sovrum mot innergård tre gånger så många. Av dem som har sovrum ut mot gata är det 4 % som inte har svarat på frågan och av dem som har sovrum mot innergård är det 8 % som inte har svarat. Störning från gata/väg beroende på sovrumsplacering Sovrum mot gata/väg Sovrum mot innergård 70% 60% 59 50% 40% 30% 20% 10% 0% 29 Dagligen 12 Flera gånger i veckan Någon gång i månaden 8 16 Mer sällan 8 24 Aldrig Fig Är boende med tillgång till tyst sida mindre störda av trafik? Tillgång till tyst sida innebär att lägenheten har rum med utsikt mot kvarterets innergård. Det framgår tydligt av enkätsvaren att boende som har tillgång till en tyst sida inte är lika störda av buller från gata eller väg och att de i större utsträckning svarar att de aldrig störs av gata eller väg. Detta beror troligtvis på att de boende kan dra sig undan från den störda delen av lägenheten och vistas i rum med utsikt mot en lugnare miljö. Dessutom kan de vädra sin lägenhet utan att vara tvungna att släppa in trafikbuller från gatan. Störning från gata/väg Tillgång till tyst sida Ej tillgång till tyst sida 60% 50% 48 40% 30% 20% 10% % Dagligen Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Fig. 15

19 18 (21) 6.10 Använder de boende sina innergårdar? Skillnaden mellan hur ofta boende i hyresrätt eller bostadsrätt använder sina innergårdar kan man utläsa ur figur 19 nedan. Ofta är boende i bostadsrätter mer involverade i hur gården ser ut och sköts, eftersom det är de boende som faktiskt bestämmer hur fastigheten ska skötas. Detta kan förklara att de använder den i större utsträckning. Iakttagelser som gjorts under besök på gårdarna i samband med studien visar att bostadsrättsföreningar ofta har mer välhållna, trevligare och grönare gårdar som inbjuder till vistelse, än en gård med endast plattor eller asfalt och dåligt skötta växter. Naturligtvis har inte alla bostadsrättsföreningar det välskött på sina gårdar och alla hyresfastigheter har inte asfaltsplaner, det finns exempel på motsatsen i båda fallen. Större fastighetsförvaltare sköter också i regel gårdarna bättre än mindre förvaltare, vilka kanske inte har samma resurser. Hur ofta använder du din innergård? Boende i hyresrätt Boende i bostadsrätt 40% 35% 36 30% 25% 20% 15% 10% % 0% Flera gånger i veckan Varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Aldrig Fig. 16 Som redovisas i figur 17 är den vanligaste och tredje vanligaste aktiviteten att äta/grilla samt att umgås med vänner/familj, båda sociala aktiviteter. Dessa aktiviteter skulle kunna främjas med fler och/eller trevligare uteplatser. Hur och när solen faller in på gården har också betydelse för hur gården används eftersom solning är en populär aktivitet. Det sista exemplet är något som måste beaktas redan i planeringen av nya bostadsområden, eftersom soltillgången inte går att ändra på när ett hus väl är uppfört. Vad använder du din innergård till? Vad använder du din innergård till? Äta/grilla Koppla av/läsa enumgås med bok vänner/familj Sola Annat Lek med barn/barnpassning Fig. 17

20 19 (21) Eftersom de svarande har kunnat markera mer än ett svar blir det betydligt fler svar än svarande i figur personer har svarat på frågan och de har angett igenomsnitt två alternativ var. 230 av dem som inte svarat har svarat aldrig på frågan om när de använder sin innergård. Med detta som grund kan inget svar tolkas som ingenting. Till inget svar kan då överföras 9 svar från annat som de svarande specificerat som ingenting. Totalt är det alltså 239 personer som inte alls använder sin innergård. Den största skillnaden mellan boende som uppfattar sin gård som tyst eller relativt tyst och boende som uppfattar den som bullrig eller mycket bullrig syns i hur många som aldrig använder sin gård. Både när det gäller kategorin Flera gånger i veckan och kategorin Varje vecka är skillnaden mycket liten mellan de olika grupperna av boende. Boende som tycker att deras gård är bullrig eller mycket bullrig använder gården flera gånger i veckan i lika stor utsträckning som de boende som uppfattar gården som tyst eller relativt tyst. Detta kan tyckas märkligt och det finns inga direkta förklaringar till det i svarsmaterialet. Möjligen är det så att de boende känner att de inte har något alternativ, eller så vänjer de sig vid bullernivåerna och kan koppla bort bullret. Hur mycket använder boende sin gård i förhållande till hur de uppfattar ljudmiljön? Tyst eller relativt tyst Bullrig eller mycket bullrig 50% 45 40% 30% 20% 10% % Flera gånger i veckan Varje vecka Någon gång per månad Någon gång per år Aldrig Fig. 18

21 20 (21) 7 Slutsatser Ett glädjande resultat som kan utläsas ur svarsmaterialet är att 82,7 % av de boende tycker att deras innergård är tyst eller relativt tyst, trots de utsatta lägen som har valts för kvarteren i studien. Detta är lovande för hur boende på betydligt mindre utsatta gårdar uppfattar sin ljudmiljö. Det ger en indikation på att Malmö stad i många fall mycket väl kan leva upp till målet om 40 dba på tyst sida. Kvarter som ligger mer skyddade, en bit ifrån starkt trafikerade gator, bör ha en betydligt bättre ljudbild än de som studerats i denna studie, kanske i nivå med resultaten från kvarteret Viske eller ännu lägre. Av ljudnivåmätningarna kan man utläsa att skillnaden mellan lågtrafik och rusningstrafik på gatorna utanför gårdarna inte verkar påverka ljudnivåerna nämnvärt inne på gårdarna. Dock spelar det stor roll för ljudnivåerna på gårdarna hur pass intensiv trafiken är på gatorna runt omkring. Kvarteret Almedal är det kvarter som utsätts för mest trafik på gatorna runt omkring och är också det kvarter med högst ljudnivåer. Ett tydligt störningsmoment för många är grannarna. Det är det vanligaste störningsmomentet på innergårdarna tillsammans med lekande barn, vilket också får anses vara en störning från grannar. Aktiviteter som tydligt påverkar ljudbilden på gårdarna är exempelvis ljud inifrån lägenheter, portar som smäller, samtal på gården, sopsortering osv. Naturligtvis måste människor få ge upphov till ljud och vid många vardagssysslor är det ofrånkomligt. Dock finns det problem med människor som inte visar hänsyn mot sina grannar och som sysslar med bullriga aktiviteter vid olämpliga tider. Det är svårt att komma tillrätta med sådana problem som ofta är en ordningsfråga, där polisen är ansvarig myndighet. Även om det troligtvis inte påverkar bullernivåerna på innergårdarna nämnvärt är det ändå intressant att titta på hur man kan minska buller från trafik, eftersom det är det i särklass största störningsmomentet för boende. Lägre bullernivåer vid gatusidan av fastigheterna är önskvärt för boende som ej har tillgång till tyst sida, eller boende med sovrum ut mot en trafikerad gata. Att minska trafikmängderna är ett sätt att minska bullernivåerna. Andra sätt kan vara andra typer av däck på bilar, bättre ljuddämpare samt alternativa vägbeläggningar. Vegetationsklädda tak kan bidra till att dämpa spridningen av trafikbuller över hustaken. Andra relativt enkla bullerdämpande åtgärder som kan vara specifika för olika gårdar rekommenderas i WSPs rapport och skulle kunna genomföras omgående. I de fastigheter där det finns gallerportar ut mot gata eller väg, bör denna bytas ut mot en solid port som stoppar buller betydligt mer effektivt. Även dubbla portar som finns i en del fastigheter är ett bra alternativ eftersom det ger extra ljudisolering mot gatan och dessutom dämpar ljud från trapphus och eventuellt sopsortering om detta finns i portgången. Överhuvudtaget bör sopsortering inte ske öppet på gården eftersom detta kan medföra höga ljudnivåer när glas och metall kastas i sopkärlen. Antingen kan hanteringen flyttas till ett sophus eller soprum eller så kan den placeras i portgången där detta är lämpligt. Går det dessutom undvika att sopkärlen dras över gården för att tömmas, försvinner ytterligare en störning och bullerkälla.

22 21 (21) Om man ska satsa på att motverka bullerstörningar genom att ge de boende tillgång till en tyst sida, är det viktigt att detta får vara med i planeringen från början så att alla boende får tillgång till den tysta sidan. Dessutom måste man värna tystnaden på innergården och vara restriktiv med var och hur många fläktar som placeras. Det kan kanske finnas andra alternativ än att montera fläktar på husväggar inne på gården. Ventilationsutrustning som placeras på taken ut mot gatan påverkar ljudmiljön inne på gården betydligt mindre än om utrustningen placeras in mot gården. Redan på planeringsstadiet måste man ta hänsyn till de aktiviteter de boende använder sin innergård till. Detta om man vill att de boende ska uppskatta och använda sin innergård. Först och främst ska gården inbjuda till sociala aktiviteter, det ska kännas lätt och naturligt att träffas och umgås på gården. Gården ska också ha en lugn atmosfär som gör att man kan koppla av och varva ner. Slutligen ska man utgå från hur solen faller in och se till att så mycket solljus som möjligt släpps in på gården. Några större skillnader i hur olika åldersgrupper eller kön uppfattar störningar finns inte. Som redovisat tidigare är det dock betydligt fler kvinnor än män som totalt har svarat. Det kan vara så att enkäten har gått ut till betydligt fler kvinnor än män, men det saknas det uppgifter om. Slutligen avses studien kompletteras med beräknade trafikbullernivåer på gatorna utanför de aktuella kvarteren. Detta är nödvändigt för att kunna gå vidare och dra slutsatser om hur mycket husen dämpar ljudnivåerna och för att kunna beräkna och ta fram ljudnivåkvoter mellan gatusidan och gårdsidan.