2007:2. Ett viktigt stråk för svenskt gods. Bygg ut E20 till motorväg.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007:2. Ett viktigt stråk för svenskt gods. Bygg ut E20 till motorväg."

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:2 ISSN Ett viktigt stråk för svenskt gods. Bygg ut E20 till motorväg. Det samlade värdet av de kommande fyrtio årens produktionsökning som det skulle leda till uppgår till miljarder kronor i dagens penningvärde.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Sammanfattning Ett årligt tillskott till Sveriges ekonomi på mellan miljoner kronor. Det är en av de effekter som en utbyggnad av E20 till motorvägsstandard skulle kunna leda till enbart till följd av bättre tillgänglighet för godset, enligt beräkningar som Västsvenska Industri- och Handelskammaren låtit konsultföretaget Inregia 1 utföra. Beräkningarna baserar sig på en enkätundersökning av drygt 550 företag som i dag utnyttjar E20 som godstransportstråk. Resultaten av enkätundersökningen visar bland annat att: Vägstandarden har en stor betydelse för företagens transporteffektivitet och transportekonomi. Fyra av fem företag räknar med att en utbyggnad av E20 till motorvägsstandard skulle minska transporttiderna liksom risken för förseningar, olyckor och skador. Den minskning av transportkostnaderna som en utbyggnad av E20 till motorvägsstandard skulle ge upphov till, beräknas ge betydande produktionsökningar. För Sverige innebär dessa produktionsökningar att nivån på den samlade produktionen ökar med 900 till miljoner per år. Det samlade värdet av de kommande fyrtio årens produktionsökning (som en utbyggnad av E20 skulle leda till) uppgår till miljarder kronor i dagens penningvärde, baserat på en ränta på 4 procent och uppräkning av trafiken med 2,5 procent om året. Ungefär en femtedel av företagen inom tillverkningsindustri som svarade på enkäten uppger att om inte E20 byggs ut inom tio år finns det en risk att verksamheten läggs ned delvis, flyttar utomlands, eller att expansion läggs utomlands. Ett sådant produktionsbortfall skulle innebära stora effekter på bruttonationalprodukt och sysselsättning. Det är dock svårt att närmare kvantifiera dessa effekter. E20 mellan Göteborg och Örebro är ett av Västsveriges viktigaste stråk för godstransporter. Räknat över alla transport- Numera WSP slag är Västsverige 2 den region i Sverige som har de största godstransporterna både totalt och inom den egna regionen. År 2001 svarade Västra Götalands län för närmare en fjärdedel av godstransportsarbetet på väg i riket som helhet. 3 Denna andel kommer knappast att minska. De officiella prognoserna över lastbilstransporternas utveckling visar att antalet tonkilometer på väg kommer att öka mest i Västra Götaland. Av svensk industris totala investeringar under gjordes mer än en fjärdedel i västra Götaland. 65 procent av de containrar som skeppas från Sverige går via Göteborg tog Västsvenska Industri- och Handelskammaren med hjälp av Internationella Handelshögskolan i Jönköping fram värdet av de dynamiska effekter som skulle uppstå som följd av förstorade arbetsmarknadsregioner vid en utbyggnad av E20 i Västra Götaland. Dessa effekter motsvarar cirka 10 miljarder kronor. Samtidigt uppstår stora restids- och trafiksäkerhetsvinster för privatbilister om E20 byggs ut. Om E20 inte byggs ut finns det risk att många företag tvingas etablera sig i områden som mindre optimala än längs med en utbygd E20. Det innebär sämre logistikflöde och ökade kostnader för företagen. Mot bakgrund av detta bör E20 byggas ut till motorvägsstandard så snart det är tekniskt möjligt. Det är en mycket bra affär för hela Sverige. Rapporten är framtagen med stöd av Länsförsäkringar Skaraborg, Länsförsäkringar Älvsborg, Länsförsäkringar Göteborg och Bohus län samt Länsförsäkringar Bergslagen. Stefan Gustavsson Chef Affärsklimat Västsvenska Industrioch Handelskammaren Västra Götaland och Halland SIKA Rapport 2005:9 Prognoser för godstransporter 2020

4

5 Innehåll Sammanfattning Västsverige, en viktig region för Sveriges godstransporter 7 Effekter av förbättrad vägstandard på E20 9 Risken för förseningar 10 Risken för olyckor och skador 11 Lagerkostnader 11 Omsättning 11 Andra effekter av en bättre vägstandard 11 Effekter om E20 inte byggs ut inom 10 år 12 Verksamheten läggs ner helt 12 Verksamheten läggs ner delvis 12 Verksamheten flyttar utomlands 13 E20s betydelse för Sverige 13 Direkta effekter 15 Indirekta, regionalekonomiska effekter 15 Bilagor finns att ladda ner på Bilaga 1 Så gjordes undersökningen Bilaga 2 Företagen i undersökningen Bilaga 3 Beräkning av indirekta och direkta effekter på den regionala ekonomin Bilaga 4 Frågeformulär 5

6

7 Västsverige, en viktig region för Sveriges godstransporter Västsverige spelar en viktig roll i transportsammanhang. År 2004/2005 transporterades gods till ett värde av cirka 645 miljarder kr från Västsverige 4. Det motsvarar drygt 30 procent av värdet av de totala avgående sändningarna från Sverige (ca miljarder kr). Motsvarande andel av värdet på avgående exportleveranser var ännu högre - drygt en tredjedel. Västsverige är också den region i Sve- rige som har de största interna godsflödena 5, vilket illustreras i figur 1. De interna godsflödena i Västsverige uppgick 2001 till cirka 27 miljoner ton. Även när de externa flödena inkluderades låg Västsverige högst av alla regioner. En stor andel av varuflödet i Västsverige utgörs av relativt högvärdigt gods i form av verkstadsprodukter. Nästan hälften av godset som transporterades med lastbil år 2000 bestod av verkstadsprodukter, som till stor del skall exporteras ut i världen. Detta illustreras av figur 2. Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Västsverige Sydsverige Småland med öarna Figur 1. Beräknade interna godsflöden per riksområde år Miljoner ton. Källa: SIKA Östra Mellansverige Stockholm 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Figur 2. Lastbilstransporter i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län, Varugruppers andel av de totala transporternas vikt och värde. Procent. Oljeprodukter Dagligvaruhandel Sand och grus Andel av värde Andel av vikt Mineral Övrig tillverkning Kemiska produkter Verkstadsprodukter Järn och stål Trävaror Massa och papper Rundvirke Livsmedel Jordbruksprodukter 0% 10% 20% 30% 40% 50% Varuflödesundersökningen 2004/2005. SIKA Statistik 2006:12 Avser summan av alla transportslag för riksområdet Västsverige (Västra Götaland och Halland). 5 Prognos för godstransporter år SIKA Rapport 2005:9. Avser riksområdet Västsverige (Västra Götaland och Halland) 7

8 Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods skala 1mm=4 miljoner ton Figur 3: Gopdstransportflöden beräknat i värde blått = sjöfart,1mm=200 Figur miljarder 4. Förändringkronor av godstransportflöden mellan 2001 och skala rött = väg, grönt = järnväg. 1 mm=150 mdr. Källa Sika Rapport Skala: 1 mm = 200 miljarder kr. Källa: SIKA rapport 2005:9 Prognoser 2005:9 Prognoser för godstransporter för godstransporter år Figur 3.7. Förändring av godstransportflöden totalt i ton och kronor mellan 2001 oc (huvudscenario). Västsveriges betydelse för landets godstransporter illustreras också av att stråket Göteborg-Stockholm är ett av de sex mest dominerande godstransportstråken i riket, enligt den definition SIKA har gjort för den första Godstransportdelegationens räkning. Figur 3 och 4 illustrerar de värdet av respektive tillväxten flöden utefter de godstransportstråk som dominerar i Sverige. Västsverige står redan i dagsläget för en betydande del av Sveriges godstransporter. År 2001 stod Västra Götalands län för nästan en fjärdedel av godstransportarbetet på väg i riket som helhet. Och denna andel kommer att öka. Mellan 2001 och 2020 pekar de nu gällande officiella prognoserna på en tillväxt i godstransportarbetet i hela riket med 21 procent. Transportarbetet med lastbil väntas öka ännu mer med 30 procent. Mätt i värde kommer transportvolymen nästan att fördubblas under motsvarande period i riket. Ökningen i antalet tonkilometer på väg beräknas bli störst i Västra Götaland. Mellan 2001 och 2020 beräknas transportarbetet i Västra Götaland öka med 2,6 miljarder tonkilometer. SIKA 2005 Godset i siffror Varje dag passerar på E20 i Västra Götaland mellan 1300 lastbilar på det ställe där det är minst trafik och upp till 2000 lastbilar där det är som mest. Varje dag har cirka chaufförer E20 i Västra Götaland som sin arbetsplats. I snitt omkommer eller skadas svårt en person var tionde dag på E20 i Västra Götaland. Ökningen av godstrafik mellan Floda och Alingsås var på nio år cirka 45 procent ( ). Det skall jämföras med ökningen i riket som under samma period uppgick till 28 procent. Ökningen mellan Alingsås och Vårgårda var på nio år cirka 40 procent ( ). Den ökningstakten innebär en fördubbling av godstrafiken var 20:e år. Trafiksiffror Källa vägverket. Kalkylen bygger på en genomsnittlig körsträcka på 104 km. Källa SIKA Källa Vägverket Källa Vägverket och SIKA

9 Transporttid Förseningar Olyckor och skador Lagerkostnader Figur 5. Effekter på transporttider, förseningar och olyckor/skador. Andel av företagen. E20s betydelse för näringslivet Mot bakgrund av den roll som Västsverige spelar för landets godstransporter har Västsvenska Industri- och Handelskammaren genomfört en enkätundersökning om E20 som godstransportstråk och dess betydelse för näringslivet. Enkäten riktade sig till företag i Västra Götaland, västra Mälardalen och östra Värmland. Cirka 550 företag inom industri- och transportbranschen svarade. I enkäten ingick ett antal frågor som hade till syfte att illustrera vilka effekter en utbyggnad av E20 till motorvägsstandard skulle få för företagen. Flera olika tänkbara effekter belystes: Transporttider Risken för förseningar Risken för olyckor och skador Lagerkostnader Omsättning Effekter av förbättrad vägstandard på E20 Företagens svar om effekterna på de tre första faktorerna transporttider, förseningar och olyckor/skador visar att en utbyggnad av E20 är viktig. Resultaten sammanfattas i figur 5 nedan. Minska avsevärt Minska något Ingen skillnad Öka något Öka avsevärt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% En hög andel av enkätföretagen mellan 30 och 40 procent räknar med avsevärda positiva effekter. Ännu högre är andelen som förväntar sig några positiva effekter: mellan 40 och 50 procent av företagen. Vad gäller lagerkostnaderna är effekterna av en utbyggnad inte lika stora. En hög andel av företagen två tredjedelar räknar inte med några som helst effekter på lagerkostnaderna. Andelen som väntar sig avsevärda minskningar är också väsentligt mindre än för de övriga faktorerna. Effekterna på transporterna får i flera fall tydliga återverkningar på transportkostnaderna. I figur 6 redovisas svaren på frågan om hur stora kostnadsminskningar som skulle uppstå vid en utbyggnad av E20. Det är enbart de företag som räknat med positiva effekter som fått frågan om kostnadsreduktionens storlek. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Transporttid Förseningar >10 procent 6-10 procent Olyckor och skador 2-5 procent 0-1 procent Figur 6. Andel företag som räknar med kostnadsminskningar efter minskningens storlek. Beroende på frågeställning är det företag som angett att en utbyggd E20 bidrar till att minska deras kostnader. I figur 6 illustreras i vilken mån företagen anser att deras kostnader minskar. De olika staplarna anger grad av kostnadsminskning, och staplarnas höjd illustrerar andelen av företagen som räknar med respektive kostnadsminskning. Störst påverkan på transportkostnaderna har minskade transporttider. Därefter kommer minskade kostnader på grund av färre förseningar respektive färre olyckor/skador. Andelen företag som väntar mycket stora eller medelstora minskningar av sina totala transportkost- 9

10 nader är mellan 10 och 20 procent. Den förväntade kostnadsreduktionen är något lägre per företag för olyckor/ skador än för de båda övriga faktorerna. Skillnaderna är dock små. Nedan följer en fördjupning av svaren på respektive fråga. Transporttider Snabba transporter blir allt viktigare för företagen. En utbyggnad av E20 skulle innebära betydliga tidsvinster. Detta bekräftas av företagen i enkäten. Den första frågan avsåg vägstandardens betydelse för transporternas tidsåtgång. Transporttider Antal företag Procent Minska avsevärt % Minska något % Ingen skillnad 40 12% Öka något 9 3% Öka avsevärt 12 3% Summa % Tabell 1. Antal företag efter förändring i transporttiderna om E20 får motorvägsstandard. Hur skulle företagets transporttider påverkas om E20 byggs ut till motorvägsstandard? Svarens fördelning på de fem svarsalternativen framgår av tabellen nedan. Drygt 80 procent av företagen räknar med en minskning, trots att långt ifrån alla företag ligger utmed E20. Närmare en tredjedel av företagen menar att transporttiderna skulle minska avsevärt. Andelen varierar något mellan branscherna och ligger högst bland transportföretagen, där mer än hälften räknar med en avsevärd minskning. De företag som svarat att transporttiderna skulle minska ombads göra en uppskattning av hur mycket transportkostnaderna skulle reduceras som en följd av de minskade transporttiderna. Nästan en fjärdedel av företagen räknar med kostnadsminskningar på mer än 5 procent. Hälften av företagen räknar med kostnadsminskningar på 2-5 procent och en fjärdedel räknar med mindre än 1 procent. Risken för förseningar En dålig vägstandard innebär en osäkerhet när det gäller möjligheten att leverera gods vid utlovad tidpunkt. Därför fick företagen en fråga om risken för förseningar: Hur skulle företagets risker för förseningar påverkas om E20 byggs ut till motorvägsstandard? Samma svarsalternativ gavs som i föregående fråga. Resultaten framgår av följande tabell. Förseningar Antal företag Procent Minska avsevärt % Minska något % Ingen skillnad 56 16% Öka något 3 1% Öka avsevärt 2 1% Summa % Även i det här fallet är det drygt 80 procent av företagen som räknar med en minskning. Dessa företag har fått frågan om hur transportkostnaderna skulle förändras som följd av de minskade riskerna för förseningar. Fördelningen på svarsalternativ framgår av följande tabell. Minskning av transportkostnaderna Antal företag Procent 0-1 % 92 34% 2-5 % % 6-10 % 41 15% >10 % 11 4% Summa % Tabell 3. Antal företag efter förändring i risken för förseningar om E20 får motorvägsstandard. Tabell 4. Antal företag efter förändring av transportkostnaderna som följd av förändrade risker för förseningar Minskning av transportkostnaderna Antal företag Procent 0-1 % 70 25% 2-5 % % 6-10 % 49 18% > 10 % 12 4% Summa % Tabell 2. Antal företag efter förändring av transportkostnaderna som följd av förändrade transporttider. Fördelningen påminner något om den som angavs för kostnadsförändringar på grund av tidsvinster. Ungefär hälften av företagen väntar sig en minskning i intervallet 2-5 procent. En tredjedel av företagen räknar med kostnadsminskningar på mindre än 1 procent, medan en femtedel menar att kostnadsreduktionen kommer att överstiga 5 procent. 10

11 Tabell 5. Antal företag efter förändring i risken för olyckor/ skador om E20 får motorvägsstandard. Tabell 6. Antal företag efter förändring i transportkostnaderna som följd av förändrade risker för olyckor/skador. Risken för olyckor och skador Förbättrad vägstandard påverkar även olycks- och skadefrekvenser. Därför fick företagen frågan: Hur skulle företagets risker för olyckor/ skador på fordon/gods påverkas om E20 byggs ut till motorvägsstandard? Fördelningen på svarsalternativ påminner om den som redovisats för de föregående faktorerna, vilket framgår av nedanstående tabell. Olycksrisker Antal företag Procent Minska avsevärt % Minska något % Ingen skillnad 74 22% Öka något 1 0% Öka avsevärt 2 1% Summa % Även här är det omkring 80 procent av företagen som väntar sig en minskning. Drygt en tredjedel tror att minskningen blir avsevärd. De som svarat att risken skulle minska har uppskattat den förväntade kostnadsreduktionen. Se tabellen nedan. Minskning i transportkostnaderna Antal företag Procent 0-1 % % 2-5 % % 6-10 % 31 12% >10 % 8 3% Summa % Jämfört med tidigare faktorer förefaller den kostnadsminskning som uppstår tack vare en nedgång i risken för olyckor/skador vara något lägre. Lagerkostnader Eftersom en bättre vägstandard kan leda till kortare och pålitligare transporttider kan företagen i vissa fall minska sina lager. I enkäten ställdes därför följande fråga: Hur skulle företagets lagerkostnader påverkas om E20 byggs ut till motorvägsstandard? Denna fråga ställdes inte till transportföretagen. Lagerkostnader Antal företag Procent Minska avsevärt 9 3% Minska något 74 28% Ingen skillnad % Öka något 1 0% Öka avsevärt 2 1% Summa % Tabell 7. Antal företag efter förändring i lagerkostnaderna om E20 får motorvägsstandard Det är framför allt inom verkstadsindustrin (inkl. fordonsindustrin) som företagen svarat att lagerkostnaderna skulle minska. Närmare 30 procent av företagen i dessa branscher förväntar sig minskade lagerkostnader om E20 får motorvägsstandard. Omsättning Den sista frågan om vägstandardens betydelse avsåg omsättningen: Hur skulle företagets omsättning påverkas om E20 byggs ut till motorvägsstandard? Drygt 200 av de 340 företag som besvarat frågan har uppgivit att omsättningen inte skulle påverkas. Däremot menar 30 företag att omsättningen skulle komma att öka mycket. (Se tabellen nedan) Hälften av dessa företag angav den förväntade ökningen till över 5 procent. Omsättning Antal företag Procent Öka mycket 31 9% Öka något % Inte alls % Summa % Tabell 8. Antal företag efter förändring i omsättningen om E20 får motorvägsstandard. Andra effekter av bättre vägstandard För att komplettera bilden av effekterna av en bättre vägstandard fick företagen en öppen fråga om det fanns ytterligare faktorer som skulle påverka företagen om E20 fick motorvägsstandard. Drygt en tredjedel av enkätföretagen har gett exempel på sådana faktorer. En hel del av synpunkterna avser persontransporter. Den vanligaste kommentaren är att personalens arbetsresor 11

12 underlättas. Det innebär bland annat att det blir enklare att rekrytera personal. En annan återkommande synpunkt är att andra typer av resor med personbil skulle gynnas av en utbyggnad av E20. Här avses resor till kunder och leverantörer, men också resor till och från Göteborg-Landvetter Airport. Förbättrad arbetsmiljö för chaufförerna nämns av några företag. Minskade fordonskostnader är en annan fördel. Några företag pekar på minskad bränsleförbrukning med åtföljande positiva effekter på utsläppen. Större marknad och stimulans av näringslivet nämns av några företag. Effekter om E20 inte byggs ut inom 10 år Ungefär en femtedel av företagen inom tillverkningsindustrin som svarade på enkäten uppger att om inte E20 byggs ut inom tio så finns det en risk att verksamheten läggs ned helt, delvis eller flyttar utomlands. De sista frågorna i enkäten syftade till att ge ett underlag för en samlad bedömning av effekterna på näringslivet av att E20 inte byggs ut till motorvägsstandard inom de närmaste 10 åren. Den inledande frågan till detta avsnitt av enkäten löd: Om E20 inte byggs ut till motorvägsstandard inom 10 år kommer detta att påverka sannolikheten att verksamheten läggs ned helt, delvis eller flyttar utomlands? De fyra svarsalternativen var påverkar sannolikheten att verksamheten läggs ned helt påverkar sannolikheten att verksamheten läggs ned delvis påverkar sannolikheten att verksamheten flyttar utomlands ingen påverkan Denna fråga ställdes inte till transportföretagen. Fördelningen på svarsalternativ framgår av följande tabell. Förändring Antal företag Procent Läggs ned helt 3 1% Läggs ned delvis 32 13% Flyttar utomlands 14 6% Ingen påverkan % Summa % De allra flesta företag påverkas ej. Andelen företag som svarat ingen påverkan är lägst inom verkstadsindustrin (inkl fordonsindustrin). Där har ungefär en tredjedel av företagen räknat med någon form av påverkan. Endast tre företag har svarat att sannolikheten att verksamheten läggs ned helt skulle komma att påverkas. Väsentligt fler, 32 företag, har svarat att verksamheten skulle kunna komma att läggas ned delvis. 14 företag har svarat att verksamheten kan komma att flyttas utomlands. Följdfrågorna gällde hur stor sannolikheten var att företagen skulle lägga ned verksamhet eller flytta den utomlands. Företagen ombads dessutom att kvantifiera omfattningen av dessa alternativ. Att de flesta företag inte räknat med någon påverkan, innebär att följdfrågorna kom att ställas till ett mycket litet antal företag. Resultaten får tolkas med hänsyn till detta. Det rör sig mer om en beskrivning av ett litet antal företag där det är svårt finna några tydliga mönster. En slutsats av svaren på dessa frågor är att det finns ett antal företag som menar att den dåliga vägstandarden är av sådan betydelse för verksamheten att den på sikt kan drabba produktion och sysselsättning. Om så verkligen skulle bli fallet får det stora effekter på ekonomin. Verksamheten läggs ned helt Endast tre företag har inledningsvis valt detta alternativ. Det är svårt att peka på några gemensamma drag hos företagen som besvarat följdfrågan. Där finns både stora och små företag, flera branscher är representerade och antalet leveranser via E20 varierar. Verksamheten läggs ned delvis Inledningsvis svarade 32 företag att det fanns en sannolikhet att verksamheten skulle läggas ned delvis. Ytterligare några företag har besvarat följdfrågan om den Tabell 9. Antal företag efter sannolikheten att verksamheten påverkas på olika sätt. 12

13 Tabell 10. Antal företag som svarat att verksamheten läggs ned delvis, efter förväntad sannolikhet och omsättningsminskning. Sannolikhet för delvis nedläggning Omsättningsminskning 1-25% >25% Summa 1-10 % % % >50 % 1 1 Summa minskning i omsättning som skulle bli följden. Fördelningen av företagen efter förväntad omsättningsminskning och sannolikheten att verksamheten skulle läggas ned delvis framgår av följande tabell. Det helt övervägande antalet företag har svarat att sannolikheten ligger i intervallet 1-25 procent. Närmare hälften av dessa företag har också svarat att omsättningen skulle minska med procent som en följd av nedläggningen. Företagen återfinns i alla omsättningsklasser: här finns både stora och små företag. Verksamhet flyttar utomlands Att verksamhet skulle flyttas utomlands som följd av en utebliven utbyggnad av E20 togs upp i två frågor. Den första frågan löd: Hur stor är sannolikheten att verksamheten flyttar utomlands? 17 företag har besvarat frågan om sannolikheten att företag flyttar verksamhet utomlands. Av dessa har 13 angett att sannolikheten ligger i intervallet 1-25 procent. Den andra frågan gällde om expansion av verksamheten skulle förläggas utomlands. Först frågades om sannolikheten för en sådan utflyttning och därefter hur stor minskning av omsättningen som utflyttningen skulle ha resulterat i efter en 5-årsperiod. Svar på båda frågorna har lämnats av 27 företag. Fördelningen på olika svars- alternativ framgår av följande tabell. Närmare en tredjedel av företagen räknar med en sannolikhet i intervallet 1-25 procent och en omsättningsminskning i intervallet procent. Fem av företagen räknar med mycket påtagliga effekter. I dessa företag är sannolikheten för en utflyttning som minst kommer att halvera omsättningen, högre än 25 procent. E20s betydelse för Sverige Den negativa påverkan som en dålig vägstandard har på företagen leder till betydande negativa effekter på hela samhällsekonomin. Till de direkta effekterna på företagens ekonomi kommer att läggas de indirekta effekter som uppstår i den regionala ekonomin - i de regioner som är direkt berörda och i övriga regioner i landet. Mot bakgrund av detta belyser denna undersökning även frågan: Hur skulle den regionala ekonomin påverkas om E20 inte byggs ut till motorvägsstandard inom en 10-årsperiod? Analysen gjordes med hjälp av en regionalekonomisk modell (raps) som använts i ett flertal sammanhang, bland annat av den senaste Långtidsutredningen. Som indata till analyserna användes resultaten från företagsenkäten, som redovisats i föregående kapitel. Först gjordes en beräkning av kostnader och omsättning som hämtats från enkätresultaten. Dessa summerades till vad vi kallat direkta effekter. Utifrån dessa gjordes en beräkning av de regionalekonomiska effekterna. Dessa ger även de indirekta effekterna och därmed även de totala effekterna på den regionala ekonomin. Tabell 11. Antal företag som svarat att verksamheten flyttar utomlands, efter förväntad sannolikhet och omsättningsminskning. Minskning av Sannolikhet för utflyttning omsättning 1-25% >25% S:a 1-10% % % >50%

14 Kostnader Enkätsvaren innehåller information om hur företagens kostnader kan påverkas vid förändringar i vägstandarden. Det gäller i första hand transportkostnader, men även lagerkostnader har tagits upp. I enkäten redovisas de effekter på transportkostnaderna som uppkommer via: tidsvinster mindre förseningar mindre olyckor/skador Vi börjar med att beräkna den genomsnittliga kostnadsminskningen per bransch för dessa tre typer av effekter. Detta har gjorts genom att vi väger samman de angivna procentuella minskningarna per företag med företagets omsättning. Stora företag får med andra ord en större inverkan på branschgenomsnittet än små företag. Resultatet av denna sammanvägning framgår av figur 7 som visar den genomsnittliga kostnadsminskningen i de 11 branscherna. Om vi kan förutsätta att de tre typerna av kostnadsbesparingar är oberoende av varandra kan vi summera dem till en sammanlagd effekt på transportkostnaderna. En sådan summering per bransch ligger till grund för följande figur. I fem av branscherna skulle i enkätföretagen transportkostnaderna kunna reduceras med mer än 10 procent. Högst ligger bussar/taxi med drygt 17 procent. Därefter kommer fordonsindustri, transportörer och byggnadsverksamhet med runt 14 procent. Effekten av de minskade transportkostnaderna blir störst i branscher där transporterna svarar för en stor del av de totala kostnaderna. Här skiljer sig transportföretagen markant från övriga företag. Den relativt kraftiga reduktionen i transportkostnaderna i dessa branscher bör därför motsvaras av en märkbar minskning av de totala kostnaderna. Omsättning Flera frågor i enkäten kan illustrera hur omsättningen påverkas av vägstandarden. I samtliga fall gäller dock att antalet svar är relativt begränsat. De siffror som redovisas i det följande får därför ses som Livsmedel Massa-, papper, trä Fordonsindustri Övrig verkstadsindustri Kemisk industri Övriga industribranscher Byggnadsverksamhet Partihandel Transportörer/speditörer Bussar, taxi Övriga branscher 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Figur 7. Transportkostnadsminskning per bransch som följd av tidsvinster, minskade förseningar och färre olyckor/skador. Procent. Livsmedel Massa-, papper, trä Fordonsindustri Övrig verkstadsindustri Kemisk industri Övriga industribranscher Byggnadsverksamhet Partihandel Transportörer/speditörer Bussar, taxi Övriga branscher grova indikatorer. I det ena fallet rör det sig om vad som händer med omsättningen om E20 byggs ut till motorvägsstandard. I det andra fallet är frågan däremot vad som händer om E20 inte kommer att byggas ut inom 10 år. Eftersom de uppgifter vi har över företagens omsättning endast avser storleksklasser kan vi inte ur enkätmaterialet få en exakt bild av omsättningens storlek i olika branscher. Problemet ligger i första hand i den högsta klassen som innehåller företag med mer än 500 miljoner kronor i omsättning. Om vi antar att medelvärdet för företagen i den högsta klassen uppgår till 750 miljoner kr blir enkätföretagens sammanlagda omsättning drygt 60 miljarder. Vi vet samtidigt att bland enkätföretagen ingår de mycket stora biltillverkarna. Därför har vi i en kalkyl med hjälp av Tidsvinster Förseningar Olyckor/skador 0% 5% 10% 15% 20% Figur 8. Sammanlagd transportkostnadsbesparing p g a tidsvinster, färre förseningar och olyckor/skador per bransch. Procent 14

15 andra data gjort en grov uppskattning av omsättningen i de tre stora fordonsföretagen. Detta ger väsentligt högre värden på omsättningen i fordonsindustrin än dem vi fått i den tidigare kalkylen. För samtliga enkätföretag skulle med den senare kalkylen omsättningen ha uppgått till cirka 190 miljarder år Det är denna senare beräkning som lagts till grund för de regionalekonomiska kalkylerna. Siffran kan jämföras med officiella beräkningar över omsättningen i Västra Götaland. För hela ekonomin privat och offentlig verksamhet uppskattas omsättningen år 2005 ha uppgått till cirka 1110 miljarder. Enkätföretagen skulle därmed ha haft en omsättning motsvarande 17 procent av produktionen i länet som helhet. Direkta effekter De direkta effekterna delas upp i två grupper: 1) ökad produktion på grund av minskade transportkostnader om E20 byggs ut 2) minskad omsättning på grund av att en utebliven utbyggnad av E20 innebär en risk att verksamheten läggs ner helt, läggs ner delvis, flyttar utomlands eller expansion sker utomlands som annars skett i Sverige Vägtransporterna svarar som regel för en liten andel av företagens totala kostnader och denna andel varierar kraftigt mellan branscher, se figur 9. Gruvor utom malm Malm Livsmedel TEKO Trä Papper och massa Grafisk Petroraff Kemisk Gummi och plast Jord och sten Stål och järn Maskin Elektro Motorfordon Övriga fordon Övr tillverkning bl a möbler Tillverkningsindustrin som helhet 0,00% 0,03% 0,06% 0,09% 0,12% 0,15% Figur 9. Vägtransporter som andel av kostnader för svensk tillverkningsindustri. Källa: SCB Om vi tillämpar de uppskattade kostnadsbesparingarna, se figur 7, på dessa nationella kostnadsandelar kan vi göra en grov kalkyl av effekterna på tillverkningsindustrins kostnader av att E20 byggs ut till motorvägsstandard. Resultatet av en sådan kalkyl blir, exempelvis, att trävaruindustrins kostnader minskar med 7,6 promille, livsmedelsindustrins med 6,3 promille och fordonsindustrins med 2,5 promille. Med stöd av en faktorefterfrågemodell 7 är det möjligt att simulera de mer långsiktiga effekterna på industrins produktion av dessa sänkta transportkostnader enligt (1) ovan. En grov kalkyl indikerar att produktionen ökar med 0,18 procent om vi antar att de uppskattade kostnadsbesparingarna gäller för alla företag i berörda branscher och regioner. Denna produktionseffekt kan uppskattas motsvara ca 450 mkr, d v s nästan en halv miljard om året. Omsättningsminskning enligt (2) ovan på grund av helt nedlagd verksamhet, delvis nedlagd verksamhet, flytt/expansion utomlands är ytterst svår att beräkna exakt främst därför att så många faktorer spelar in. Uppskattningen är dock att dessa effekter skulle kunna bli betydande. Det är svårt att hävda att en utebliven utbyggnad av E20 skulle vara det enda skälet till en utlandsflytt. Men å andra sidan är just infrastrukturinvesteringar en av de få handlingsparametrar samhället förfogar över för att förbättra företagens produktionsförutsättningar. Indirekta, regionalekonomiska effekter Dessa direkta effekter ger upphov till indirekta effekter i flera led, såväl i de direkt berörda regionerna som i regioner runt om i landet. Dessa indirekta effekter berör dels underleverantörer i flera led, dels effekter via inkomstbortfall i flera led. Denna modell har tidigare använts för, bl a, en analys av effekterna på basindustrins konkurrenskraft av införandet av ett europeiskt handelssystem med utsläppsrätter. Se Modellen är även aktuell i ett pågående uppdrag som SIKA och ITPS genomför för att analysera hur införandet av en kilometerskatt för tunga fordon kan inverka på näringar och vilka konsekvenser det kan bli för olika regioner i landet. 15

16 För att bedöma de regionalekonomiska effekterna av en omsättningsminskning har vi använt raps, som visar sambanden mellan olika aktiviteter i den regionala ekonomin. Modellen beräknar förhållanden mellan produktion i olika branscher och mellan produktion, sysselsättning, inkomster och konsumtionsefterfrågan. De analyser som är aktuella här innebär att en flerregional modell tillämpas, främst för att kunna kalkylera hur direkta effekter i en region sprider sig till andra regioner via ändrade handelsflöden. De effekter som kan analyseras inom modellens ram är de efterfrågeeffekter som en omsättningsminskning ger upphov till. Dessa effekter brukar även kallas bakåtriktade effekter. Här ingår direkta effekter på produktion och sysselsättning, indirekta effekter genom kopplingar i leverantörssystemet, så kallade inducerade effekter genom återverkningar från minskade inkomster på konsumtionen. Här ingår också effekter på kommunal ekonomi. Till denna första ordningens effekter kommer även återverkningar genom den påverkan på flyttningar som genereras via arbetsmarknaden. I föregående avsnitt konstaterades att den uppskattade transportkostnadsminskningen vid en utbyggnad av E20 till motorvägsstandard beräknas ge upphov till att produktionen ökar med ca 450 miljoner kronor. Dessa direkta effekter ger upphov till indirekta effekter som kan uppskattas till cirka miljoner kronor. Det innebär en årlig total effekt på den svenska ekonomin på miljoner kronor. En nuvärdesberäkning på 40 år och 4 procents kalkylränta ger en effekt på miljarder kronor. Antar vi att nyttan av vägen ökar proportionellt med trafikökningen, som beräknas uppgå till 2,5 procent om året, ger det en total effekt på Sveriges ekonomi motsvarande miljarder kronor. Vägverket har uppskattat kostnaden för att bygga ut E20 till motorväg till 7 miljarder kronor. Kalkylen finns i bilaga 3 som liksom övriga bilagor finns att ladda ner från www. handelskammaren.net/rapporter. Effekterna av en omsättningsminskning som bygger på en riskuppskattning att verksamheten flyttas utomlands, delvis eller helt läggs ned eller att framtida expansion sker utomlands om E20 inte byggs ut, skulle kunna bli mycket stora. Eftersom det bygger på en riskbedömning är det svårt att exakt bedöma dessa effekter. Det handlar både om minskad BNP och om minskad sysselsättning. 16

17 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige en tyst del av Sverige Rapport 2002:2 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige en tyst del av Sverige Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Svenska produktionsvillkor i global konkurrens Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapporterna finns att ladda ner på

18

19

20 Rapporten är framtagen med stöd av: Länsförsäkringar Skaraborg, Länsförsäkringar Älvsborg, Länsförsäkringar Göteborg och Bohus län samt Länsförsäkringar Bergslagen. Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 6:4 ISSN 16-7965 Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar KTH Järnvägsgrupp 2013 06 30 Bo Lennart Nelldal Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar 1. Bakgrund Stora delar av svensk industri, kanske särskilt exportindustrin, är beroende av

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965. Bygg ut E20 till motorväg

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965. Bygg ut E20 till motorväg Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:9 ISSN 1650-7965 Bygg ut E20 till motorväg Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2005. Citera oss gärna, men ange källa. Bygg

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Trafikslagsbyte för godstransporter

Trafikslagsbyte för godstransporter Trafikslagsbyte för godstransporter - Underlag till utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Andreas Forsgren CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM; Umeå universitet; 901

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

2 SIKA Rapport 1998:3

2 SIKA Rapport 1998:3 2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

effekterna av en regional flygplats

effekterna av en regional flygplats Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Sårbarhetsindex 2007 2007:3

Sårbarhetsindex 2007 2007:3 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:3 ISSN 1650-7965 Sårbarhetsindex 2007 En jämförelse av de västsvenska kommunernas sårbarhet Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige Godsflöden Östra Mellansverige Bakgrund Gods allt viktigare för regional utveckling Stråk och noder pekas ut av staten Behov av underlag inför nästa planomgång Problem Vi vet inte hur godsflödena målpunkter,

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Järnvägens transportproblem År 2006 mdr tonkm År 2050 Tillgänglig kapacitet 22,3

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2007:5. Farliga förbindelser

2007:5. Farliga förbindelser Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:5 ISSN 1650-7965 Farliga förbindelser Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Endast 3 cm hindrar Tingstadstunneln från att vattenfyllas och sjunka

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Vilken är din kännedom om Nya Ostkustbanan Kön Ålder Utbildning. Vad av följande tror du att Nya Ostkustbanan är? Kön Ålder Utbildning

Vilken är din kännedom om Nya Ostkustbanan Kön Ålder Utbildning. Vad av följande tror du att Nya Ostkustbanan är? Kön Ålder Utbildning Vilken är din kännedom om Nya Ostkustbanan Kön Ålder Utbildning Totalt Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65- år Grundskola Gymnasium Universitet Antal intervjuer 1000 503 497 212 354 258 176 117 483

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo Ramböll Sverige AB Borås Stad Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo Göteborg 2008 03 11, rev 2008 08 11 Borås Stad Datum 2008 03 11, rev 2008 08 11 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Peter Johansson Staffan

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg

Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Borås Göteborg Sveriges sämsta järnväg Rapport 2011:2 ISSN 1650-7965 Författare Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren. stefan.gustavsson@handelskammaren.net Publicerad av Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Bilaga 3 persontrafik

Bilaga 3 persontrafik Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013

Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013 Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013 Hushållen tror på fortsatta prisökningar Trots debatten om hög skuldsättning, bobubblor och övervärderade bostäder tror de svenska hushållen på fortsatta

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-2 2008 September 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 000-009 0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 000 001 00 003 004 005 00 00 00 009 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-00 September 00 0 000 0 000 50 000 40 000 30 000 0 000 000

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer