effekterna av en regional flygplats

Transkript

1 Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof

2 Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse Exempel på effekter beräknade med raps Exempel på effekter beräknade med RUT Slutsatser

3 Bakgrunden Allt fler flygplatser har, eller får, lokala eller regionala ägare. Kunskapsunderlag och argument behövs. - ska vi köpa flygplatsen? - hur motiverar vi underskottstäckning med skattemedel? - är det värt det? Kan vi mäta en flygplats samhällsekonomiska värde? Kostnaderna vs intäkterna/nyttorna

4 Vad vet vi? Tillgänglighetens betydelse Empiriskt belagt samband mellan hög tillgänglighet och god tillväxt. Stora, befolkningstäta och diversifierade regioner växer mer därför de är attraktiva lokaliseringsplatser för människor och företag. Kunskapsdriven tillväxt Kommersialiseringen av kunskaper allt viktigare förklaringsfaktor för regionala skillnader i tillväxt företag har två alternativ, sänka kostnaderna eller förbättra produkterna. I det senare är koppling till kunskapsintensiva människor & miljöer viktigt. Handeln mellan regioner ökar mer än den totala produktionen Stigande inkomster genererar turism Flygets mekanism är att den främjar inflödet av personer vars kompetens och kapital bidrar till kunskapsstocken och ger konkurrensfördelar i den för tillväxten så viktiga kunskapsproduktionen.

5 Vad kan vi mäta? Förändringar i efterfrågan vid förändringar i flygplatsens verksamhet Utbudseffekter av förändrad tillgänglighet dessa två jämförs med nuläget Vad kan vi inte mäta? Det upplevda värdet av flygplatsens existens Regional attraktionskraft och varumärke Värdet av infrastrukturens alternativa nyttjande Värdet av arbetskraftens alternativa nyttjande

6 Olika typer av mätbara effekter Direkta effekter Sysselsättning och inkomster som helt eller till största del är kopplade till driften av flygplatsen Indirekta effekter Sysselsättning och inkomster som genereras i regionen genom kedjan av leverantörer av varor och tjänster kopplat till flygplatsen Inducerade effekter Sysselsättning och inkomster som skapas i den regionala ekonomin genom de flygplatsanställdas och indirekt sysselsattas konsumtion Katalytiska effekter Sysselsättning och inkomster som alstras i den regionala ekonomin genom flygplatsens roll för tillgänglighet, förbättrad produktivitet, attraktivitet för investeringar, turism, etc.

7 regionalt Analys- och prognossystem Flygplatsens (flygverksamhetens) direkta efterfrågeeffekter på sysselsättning i regionen utgör indata till raps. Med hjälp av raps beräknas de indirekta och inducerade effekterna på sysselsättning samt direkta, indirekta och inducerade effekterna på BRP i regionen.

8 RUT-modellen RUT - Regional Utvecklingsmodell Faktorerna tillgänglighet, pendling, arbetslöshet och utbildningsnivå har en avgörande inverkan på tre nyckelvariabler som är avgörande för den regionala utvecklingen: Trafikinvestering Pendling Arbetslöshet Tillgänglighet Högutbildade företagsutveckling inkomstutveckling Företagsutveckling Inkomstutveckling Sysselsättningsutveckling sysselsättningsutveckling

9 raps och RUT kompletterar varandra raps räknar på direkta, indirekta och inducerade effekter (efterfrågan) av flygplats-verksamheten på kort och medellång sikt (0-20 år) RUT-modellen beräknar långsiktiga (25-60 år) katalytiska effekter (utbud) på sysselsättning, lönesumma och antal företag Det är viktigt att understryka att dessa båda teoretiska tillväxtmodeller ger ett mått på relativa storleksförändringar snarare än ett exakt resultat eller utfall. Modellerna kompletterar varandra både i termer av vad de mäter och när effekterna inträffar. Effekterna som beräknats med hjälp av raps kan sägas ingå i effekterna som beräknats med hjälp av RUT. De kan alltså inte adderas till varandra.

10 Vanliga scenarier 1. Oförändrad passagerarvolym 2. Flygplatsen avvecklas - all verksamhet upphör 3. Ökning av passagerarvolymer/avgångar (ex + 50 %) Scenarierna utgör INTE faktiska handlingsalternativ eller förväntad utveckling. De är hypotetiskt antagna för att illustrera EFFEKTERNA av en förändring. Analyserna kompletteras också vanligen med en analys av regionens branschoch näringslivsstruktur, besökandestatistik samt med en kvalitativ intervjuundersökning.

11 Exempel på raps-resultat: Sysselsättning och BRP vid oförändrad trafikvolym 100,0 80,0 Antal sysselsatta 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 BRP, miljoner kr per år 0,0 0, År Sysselsättning (direkt) Sysselsättning (direkt + indirekt) BRP (direkt + indirekt) BRP (direkt)

12 Exempel raps-resultat: Sysselsättning och BRP-effekter vid avveckling 0,0 0,0-20,0-20,0-40,0 Antal sysselsatta -60,0-80,0-100,0-40,0-60,0-80,0 BRP, miljoner kr per år -120,0-140,0-100,0-160,0-120, År Sysselsättning (flygplatseffekt) BRP (flygplats + besökandeeffekt) Sysselsättning (flygplats + besökandeeffekt) BRP (flygplatseffekt)

13 Exempel raps-resultat: Effekter vid 50 % ökning av trafikvolymen 140,0 120,0 120,0 100,0 Antal sysselsatta 100,0 80,0 60,0 40,0 80,0 60,0 40,0 BRP, miljoner kr per år 20,0 20,0 0,0 0, År Sysselsättning (direkt) Sysselsättning (direkt + indirekt) BRP (direkt + indirekt) BRP (direkt)

14 Indata till RUT-analysen - Dagens förvärvsarbetande, lönesummor & antal företag - Tillgängligheten i vald reserelation - Total restid med olika färdmedel (för vald relation) - Reskostnader för olika färdsätt och biljettyper (för vald relation) - Den totala resemarknadens storlek per dag (i vald relation) Output - Effekter (år 25) på sysselsättning, lönesummor och antal företag - Tillgänglighetsförändring i de olika scenarierna - Färdmedlens marknadsandelar vid ändrade förutsättningar

15 Exempel Kalmar: Utgångspunkter RUT-analys År 2009 Förvärvsarbetande År 2009 Lönesumma Mkr År 2010 Antal företag Kommun Kalmar Oskarshamn Nybro Mörbylånga Mönsterås Borgholm Emmaboda Torsås Summa Upptagningsområdet Hela Sverige

16 Långsiktiga effekter (år 25) på sysselsättning, lönesumma och antal företag av ett avvecklat Kalmar Airport Kommun Antalet företag Långsiktig effekt i % av 2009 års Sysselsättning Effekt på Lönesumma (Mkr) Sysselsättning Lönesumma Antal företag Kalmar % -9% -14% Nybro % -8% -12% Mörbylånga % -6% -10% Mönsterås % -7% -10% Borgholm % -6% -10% Oskarshamn % -2% -3% Torsås % -7% -10% Emmaboda % -2% -3% Summa Upptagningsområdet ,1% -6,7% -10,0% Hela Sverige ,14% -0,14% -0,24% Andel upptagningsområdet 75% 75% 75%

17 Sammanfattning modellberäknade effekter I de analyser WSP genomfört genererar den direkta sysselsättningen på flygplatsen i snitt ytterligare knappt 50 % sysselsättning i regionen. I vårt exempel överstiger flygplatsens nuvarande BRP-bidrag kostnadstäckningen med en faktor 20. Exempel: En regional flygplats med 62 heltidsanställda genererar ytterligare regional sysselsättning för ca 25 personer motsvarande ett totalt årligt bidrag till BRP på ca 56 Mkr. I en kunskapsbaserad ekonomi är de långsiktiga effekterna av förbättrad tillgänglighet mycket stora. Exempel: På lång sikt (år 25) motsvarar ett avvecklingsscenario i vårt exempel att lönesummorna minskar med 7 %, sysselsättningen med 6 % och antalet företag med 10 %. Generellt sett hamnar ca tre fjärdedelar av de långsiktiga utbudseffekterna i upptagningsområdet.

18 Reflektioner De direkta, indirekta och inducerade effekterna av regionala flygplatser är relativt begränsade. Istället är det de katalytiska effekterna som är viktiga Tillgängligheten som flyget skapar (i brist på konkurrenskraftiga alternativ) är av mycket stort värde för konkurrenskraft, produktivitet och attraktionskraft. Flyget blir allt mer av ett normalt färdsätt andelen affärsresenärer har minskat. Betydelsen för näringslivet handlar inte om affärsresor det handlar om inflödet av kunskap och kapital och regionala lokaliseringsfaktorer. Intervjuer med näringslivsföreträdare bekräftar att flygplatser ofta är mycket viktiga lokaliseringsfaktorer men framför allt är flygplatsens upplevda bidrag till regionens tillgänglighet och attraktivitet viktig Det är det upplevda värdet och det regionalekonomiska bidraget som tillsammans ska sättas i relation till den faktiska kostnaden associerad med att driva flygplatsen.