Sårbarhetsindex :3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sårbarhetsindex 2007 2007:3"

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:3 ISSN Sårbarhetsindex 2007 En jämförelse av de västsvenska kommunernas sårbarhet Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg och dess kranskommuner. Nio av de tio högst placerade kommunerna tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation med närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 Så står sig de västsvenska kommunerna Vad gör man klockan när den vaniljstång man behöver till efterrätten inte finns i skafferiet? För många västsvenskar innebär detta inga större problem. Möjligen blir det något dyrare, men servicebutiken på hörnet räddar kryddningen. Andra västsvenskar får välja annan efterrätt. De har inte tillgång till en servicebutik inom rimligt avstånd. Denna skillnad i serviceutbud i olika delar av Västsverige är en realitet, och en skillnad som har ökat på senare år. Statistik från Konsumentverket visar att de personer som bor i västsvensk glesbygd får allt längre till affären. I Gullspång har det genomsnittliga avståndet till livsmedelsbutiken ökat med 32 procent sedan Samtidigt ser vi att utbudet av servicebutiker har ökat. Under tio år har antalet servicebutiker ökat med 39 procent och uppgick 2005 till mer än Det är inte en allt för vild gissning att flertalet av dessa återfinns i tätorterna. Siffror från analysföretaget Tema Stad & Trafik visar ett tydligt samband mellan befolkningstäthet och serviceutbud i 45 av Sveriges tätorter. Utbudet i de större städerna blir dessutom mer diversifierat. Somliga närbutiker väljer att anpassa utbudet till sitt geografiska läge, kanske genom att profilera sig med picknickkorgar för utflykten. Andra butiker väljer en profil där ekologiska varor från lokala producenter spelar en viktig roll. Ytterligare andra väljer låga priser medan några väljer ett exklusivt sortiment. I storstaden finns inte bara vaniljen. I storstaden finns valmöjligheterna. Utvecklingen är en naturlig följd av hur befolkningens sammansättning i olika delar av Västsverige har förändrats. Det finns ett flöde av unga människor från hela landet till storstadsregionerna. Av Västsveriges 51 kommuner är det idag bara 16 som har fler invånare i åldern år, än vad man hade för tio år sedan. Framförallt är det högskoleorterna (med kranskommuner) som har lyckats locka till sig unga. En kommuns förmåga att attrahera unga är ett sätt att värdera ortens möjligheter att möta framtiden. Med den här rapporten försöker vi fördjupa insikten i hur de enskilda västsvenska kommunerna står sig i konkurrensen med andra svenska kommuner. För många kommuner handlar det om att hitta vägar att vända en negativ trend. För andra handlar det om att vårda de villkor som hittills visat sig vara gynnsamma. Den här rapporten är ett inlägg i diskussionen om hur vi möter framtiden: Hur sårbara är Västsveriges kommuner? Västsverige juni 2007 Anders Källström, VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3

4

5 Innehåll Inledning 7 En värld i förändring 7 Regionen som ekonomisk motor 7 Kommunerna arbetsmarknadsregionens beståndsdelar 8 Sårbarhetsindex resultaten i korthet 8 Slutsatser och rekommendationer 10 Sårbarhetsindex 2007 fördjupad analys 11 Befolkningstillväxt 12 Demografi 13 Utbildningsnivå 14 Förvärvsintensitet 14 Hälsa 15 Nyföretagande 16 Arbetsgivarspridning 16 Bilaga 1. Tabeller 18 Bilaga 2. Så har vi räknat 21 5

6

7 Inledning En värld i förändring 1990 fanns 11 miljoner mobiltelefonabonnemang i världen fanns det 1,7 miljarder en ökning med mer än procent 1. För 40 år sedan var Zambia dubbelt så rikt som Sydkorea. I dag är Sydkorea 27 gånger rikare än Zambia. Sydkorea valde globalisering näringsfrihet och handelsutbyte. Det gjorde inte Zambia 2. Under 1990-talets sista månad hade ungefär 1,7 miljoner svenska hushåll Internetaccess. Det motsvarar knappt 40 procent av hushållen. I december 2005 var antalet uppe i drygt 3,3 miljoner cirka 70 procent av hushållen 3. Citaten ovan illustrerar olika aspekter av samma sak. Vi lever i en värld stadd i snabb förändring. Globaliseringen är ett faktum. Det talas om den nya geografin en geografi med två nivåer: världen och regionen. Världen är vår marknad. Där finns våra kunder, som vi genom mobil kommunikation och Internet, förbättrade språkkunskaper och harmoniserade regelverk kan utveckla närmast gränslösa relationer med. Samtidigt är regionen vår plattform en region som har formats av våra livsmönster och de sätt som dessa har ändrats över tid. För 150 år sedan rörde sig de flesta av oss inte mer än 500 meter från sängen för att ta oss till arbetet på åkern, i kyrkan eller byskolan. För 50 år sedan var motsvarande sträcka fem kilometer till närmaste orts fabrik, skola eller kommunalkontor. Idag rör vi oss i genomsnitt fem mil från sängen varje dag och passerar minst en, ofta flera kommungränser 4. Den nya geografins båda nivåer är nära sammanlänkade. Arbetsmarknadsregionen, snarare än riket, utgör den plattform från vilken våra företag ska nå världsmarknaden. Om vi har tillräckligt starka arbetsmarknadsregioner leder det till fortsatt tillväxt. 1 Källa: Det svenska teleundret, Anders Johnson, Ekerlids Förlag, Källa: Globalisering ger den enskilde möjlighet att välja, Johan Norberg, Sydsvenska Dagbladet, Källa: Svensk telemarknad 2005, PTS (Post- & Telestyrelsen). 4 Källa: Rapport 2005:10 Svenska nav, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Regionen som ekonomisk motor De arbetsmarknadsregioner som erbjuder bra utbildnings- och karriärmöjligheter lockar till sig unga, ambitiösa människor. Det medför i sin tur att befintliga företag får tillgång till kvalificerad arbetskraft. Förvärvsintensiteten stärks och nyföretagandet gynnas. Med ett stimulerande arbete stärks också förutsättningarna för en god hälsa. Den som trivs med sitt jobb mår ofta bättre. En positiv spiral bildas, där arbetsmarknadsregioner med rätt förutsättningar stärks och kan utgöra motorn för ekonomiskt tillväxt. I Västsverige utgör Göteborgs arbetsmarknadsregion en sådan motor. Göteborg placerar sig på tredje plats på listan över Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner, enligt en tidigare rapport från Västsvenska Industri- och Handelskammaren. I denna rapport vägdes parametrar som nettoinflyttning, demografisk sammansättning, utbildningsnivå och förvärvsfrekvens samman för samtliga Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner Stockholm (66) 2. Umeå (66) 3. Göteborg (60) 4. Malmö (55) 5. Jönköping (32) 6. Linköping (31) 7. Varberg (30) 8. Värnamo (25) 9. Helsingborg (22) 10. Strömstad (22) 11. Gislaved (21) 12. Västerås (17) 13. Halmstad (16) 14. Karlstad (16) 15. Örebro (13) 16. Älmhult (11) 17. Emmaboda (10) 18. Karlskrona (10) 19. Luleå (10) 20. Markaryd (10) 21. Perstorp (10) 22. Vetlanda (10) Källa: Rapport 2005:10 Svenska nav. Sveriges arbetsmarknadsregioner, för att ge en bild av vilka regioner i vårt land som har den kraft som krävs för att fungera som ekonomiska motorer. Göteborgs arbetsmarknadsregion föregås endast av Stockholms och Umeås arbetsmarknadsregioner. Övriga Västsverige är dock svagt representerat på listan ovan. Endast Varbergs och Strömstads arbetsmarknadsregioner kvalar in bland de 22 starkaste arbetsmarknadsregionerna, enligt de parametrar som användes i denna studie. Vi vill se fler västsvenska arbetsmarknadsregioner på listan. Göteborgs 7

8 arbetsmarknadsregion kommer även i framtiden vara det tydliga nav kring vilket tillväxten i Västsverige kretsar. Det innebär dock inte att Göteborg bör vara det allenarådande navet. Tvärtom bör fler arbetsmarknadsregioner kunna fungera som mindre nav, som sedan kopplas till det starka navet i mitten. Som ett komplext kugghjulssystem, där de enskilda kuggarna bidrar till tillväxtkraft för hela regionen. Kommunerna arbetsmarknadsregionens beståndsdelar Arbetsmarknadsregionen är alltså den mest relevanta nivån att utgå ifrån när ekonomisk tillväxt diskuteras. Samtidigt är kommunen det begrepp som de flesta utgår ifrån både kommunens invånare och dess politiker. Det är ofta kommunen som står för barnomsorg, skola, gatunät och så vidare områden som ligger nära den enskilde kommuninvånarens vardag. Likaså utgår kommunens förtroendevalda politiker självklart från sin kommuns specifika förutsättningar. Kommunen som begrepp lever alltså fortfarande kvar i hög grad. Ett sätt att analysera en arbetsmarknadsregions förutsättningar är att analysera dess beståndsdelar, kommunerna - både var för sig, i relation till andra kommuner i arbetsmarknadsregionen och i relation till riket. Hur sårbara är de västsvenska kommunerna om de ställs inför större, strukturella förändringar? Hur väl klarar kommunerna en nedläggning av den största arbetsgivaren på orten? Hur konjunkturkänsliga är kommunerna? Hur bidrar de till respektive arbetsmarknadsregions styrka? För snart fem år sedan genomförde Västsvenska Industri- och Handelskammaren en sådan jämförelse för första gången. Denna rapport utgör den tredje mätningen av de västsvenska kommunerna och deras sårbarhet inför förändringar Sårbarhetsindex Sårbarhetsindex resultaten i korthet Sårbarhetsindexet består av en sammanvägning av sex indikatorer: befolkningstillväxt, demografi, utbildningsnivå, förvärvsintensitet, hälsa och nyföretagande 5. Indikatorerna har valts för att ge en mångsidig bild av en kommuns sårbarhet inför förändringar. Totalt ingår 51 västsvenska kommuner i mätningen: 49 kommuner i Västra Götalands län, samt Kungsbacka och Varbergs kommun i Hallands län. När vi fortsättningsvis skriver Västsverige, är det dessa 51 kommuner som avses. Av 2007 års mätning framgår bland annat följande: Härryda, Kungsbacka och Lerum placerar sig i topp, med ett medelbetyg på 4,17 på en skala från ett till fem. Förutom Varberg ingår samtliga kommuner som placerar sig på topp-tiolistan i Göteborgs arbetsmarknadsregion 6. Längst ned hamnar Gullspång, med ett medelbetyg på 1,17. I bottenskiktet finns också Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud, Munkedal och Töreboda samtliga med ett medelbetyg på 1,67. Endast sju kommuner har förbättrat sitt medelbetyg mellan 2004 och 2007 års mätning och därmed minskat sin sårbarhet. Störst förbättring står Tranemo för. 16 kommuner har ett oförändrat medelbetyg, medan resterande 28 kommuner har försämrat medelbetyget sedan De högst placerade kommunerna 2007 Rank Kommun Medelbetyg 1 Härryda 4,17 1 Kungsbacka 4,17 1 Lerum 4,17 4 Bollebygd 3,83 4 Mölndal 3,83 4 Stenungsund 3,83 7 Göteborg 3,67 8 Partille 3,50 8 Varberg 3,50 10 Ale 3,33 10 Kungälv 3,33 10 Öckerö 3,33 5 En detaljerad beskrivning av metod och beräkningar finns i bilaga 2. Definerat enligt SCBs LA03.

9 De lägst placerade kommunerna 2007 Rank Kommun Medelbetyg 38 Essunga 2,17 38 Lysekil 2,17 38 Sotenäs 2,17 38 Tidaholm 2,17 38 Vara 2,17 38 Åmål 2,17 44 Dals-Ed 2,00 45 Lilla Edet 1,83 46 Bengtsfors 1,67 46 Färgelanda 1,67 46 Mellerud 1,67 46 Munkedal 1,67 46 Töreboda 1,67 51 Gullspång 1, Störst försämring uppvisar Dals- Ed, Götene, Lilla Edet, Orust och Vänersborg samtliga med -0,5 skalsteg. Befolkningstillväxt Störst befolkningstillväxt mellan 2001 och 2006 har Stenungsund haft, med en procentuell befolkningstillväxt på 9,5 procent - fyra gånger så stor som rikets. I nästan hälften av kommunerna har befolkningen minskat under den aktuella mätperioden. Bland de kommuner där befolkningen har minskat som mest finns Gullspång, Bengtsfors och Sotenäs. Demografi Härryda är den kommun som med 87,2 procent har störst andel av befolkningen som är under 64 år. Samtidigt står Härryda för den största minskningen av denna andel sedan undersökningen senast genomfördes år Minst andel under 64 år har Bengtsfors med 75,5 procent. Mer än två tredjedelar av kommunerna har minskat andelen som är under 64 år sedan Endast 14 av de 51 kommunerna har nu en större andel under 64 år än riket. Utbildningsnivå Utbildningsnivån är den indikator där Västsverige har flest kommuner med ett snitt under riket. Endast sex kommuner i Västsverige har en utbildningsnivå högre än rikets genomsnitt. Samtliga dessa kommuner tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. Högst utbildningsnivå har Göteborg med 29 procent, att jämföras med rikssnittet som är 21 procent. Lägst utbildningsnivå har Essunga och Gullspång, där endast 8 procent av befolkningen i arbetsför ålder har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Förvärvsintensitet Hela 42 kommuner av de 51 i Västsverige har en högre förvärvsintensitet än riket. Förvärvsintensiteten är 76,3 procent för Västra Götaland och 75,6 procent för riket. Högst förvärvsintensitet har Tranemo med 85,2 procent. Övriga kommuner i topp är Kungsbacka, Bollebygd och Öckerö. Dessa tre kommuner ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Bortsett från Göteborg, som med 70,7 procent har lägst förvärvsintensitet, är det i huvudsak kommuner i norra delen av Västsverige som har låga värden. Dit hör Strömstad och Gullspång. Hälsa 16 kommuner har bättre hälsa än rikets genomsnitt. Kungsbackaborna har bäst hälsa, med 30 sjukdagar per person 2006, vilket kan jämföras med rikssnittet 40 dagar. Högst ohälsotal har Gullspång med 58 sjukdagar. Övriga kommuner med höga ohälsotal är bl a Lysekil, Lilla Edet och Mellerud. Nyföretagande Endast fyra kommuner i Västsverige har ett nyföretagande som ligger över rikets snitt på 6,3 nyregistrerade företag per 1000 invånare: Göteborg, Sotenäs, Strömstad och Kungsbacka. Nyföretagandet är generellt sett lägst i Skaraborg där sju av de tio kommuner som har lägst nyföretagande ligger. Allra lägst är nyföretagandet i Mariestad. Arbetsgivarspridning Minst beroende av de tre största privata arbetsgivarna, och därmed minst 9

10 sårbarhet i förhållande till en genomsnittlig västsvensk kommun, är man i Alingsås. Därefter följer Lerum och Kungsbacka. Färgelanda är den kommun som är mest beroende av de största företagen. Fler jobbar här hos något av de tre största arbetsgivarna om man jämför med den genomsnittliga västsvenska kommunen. Slutsatser och rekommendationer Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg och dess kranskommuner. Det framgår tydligt när resultaten av sårbarhetsindex 2007 sammanfattas. Nio av de tio högst placerade kommunerna tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. På åttonde plats ligger Varberg, den enda av de tio främsta som inte ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion ännu. Det finns dock tydliga indikationer på att även Varberg inom en snar framtid kan komma att räknas till Göteborgs arbetsmarknadsregion. Varberg är också den enda västsvenska arbetsmarknadsregion som tillsammans med Göteborg och Strömstad kvalar in bland de 22 starkaste arbetsmarknadsregionerna i riket, enligt handelskammarens tidigare rapport Svenska nav. Samtidigt som Göteborg och dess kranskommuner lyser gröna på kartan på följande sida, ser vi en tydlig försämring sedan förra gången sårbarhetsindex sammanställdes. Mer än hälften, 55 procent, av de ingående 51 kommunerna har försämrat sitt medelbetyg sedan förra mätningen Särskilt synbar är skillnaden bland kommunerna vid Vänerns sydvästliga ände, där tre av dem gått från grönt till gult i kartan. Vi vill se en utveckling där kommunerna i Göteborgs arbetsmarknadsregion tillsammans blir ekonomiskt starkare. Samtidigt vill vi att andra västsvenska tätorter som Uddevalla, Trollhättan, Borås och Varberg, knyter an till den växtkraft som utgår från Göteborgsregionen. Detta gör i sin tur att de kommuner som ingår i de nämnda tätorternas arbetsmarknadsregioner också kan stärkas. Fler kommuner kan därmed gå från rött till gult, och från gult till grönt. För att åstadkomma detta handlar det i konkreta termer bland annat om att: Pendlingen mellan kommuner måste stärkas. Detta erfordrar i sin tur relevanta satsningar på infrastruktur, både vägar och järnvägar. Pendlingsbenägenheten hänger dock inte bara samman med fysisk infrastruktur. Även attityder som rörlighet och förändringsbenägenhet måste stimuleras. Satsa på skolan. Det är i skolan som grunden läggs till ovanstående attityder och andra viktiga attityder som ledarförmåga, ambition och entreprenörskap. Skolan spelar därför en högst väsentlig roll för en kommuns framtida attraktionskraft. Ambitiösa personer vill också ge sina barn en bra start på livet. En skola som kan ge detta borgar för att kompetensen stannar kvar i kommunen. Stärk högskolorna. Även den högre utbildningen i Västsverige måste hålla världsklass. Bra högskoleutbildning bygger på framstående forskning. Denna forskning måste vara relevant för regionens specifika branschkluster och därmed bidra till näringslivsutvecklingen. Utöver forskningen spelar också högskolornas varumärke och ortens attraktivitet som studieort stor roll för att locka till sig ungdomar med rätt attityder och ambitionsnivå. Utveckla livsmiljön. Ett attraktivt boende bygger på närhet till en stimulerande livsmiljö. Naturupplevelser, kulturutbud, sport- och fritidsmöjligheter och ett fungerande serviceutbud hör alla till faktorer som påverkar livsmiljön. En god livsmiljö, inom kommunen eller arbetsmarknadsregionen, borgar för att rätt kompetens väljer att bo kvar. Med sårbarhetsindex 2007 vill Västsvenska Industri- och Handelskammaren stimulera till en fortsatt diskussion om hur regionen kan stärkas genom att sårbarheten minskar bland de västsvenska kommunerna. Nästa gång vi genomför mätningen är det vår förhoppning att fler kommuner lyser gröna på kartan. Det är dock vi västsvenskar själva som ansvarar för att ta oss dit. 10

11 Sårbarhetsindex 2007 fördjupad analys Resultatet av 2007 års sårbarhetsindex är tydligt kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg med kranskommuner. Bland de tio kommuner som får högst medelbetyg är det bara en kommun Varberg som inte ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Av karta 1, som avser 2007, framgår att endast tre kommuner får ett medelbe- Färgsättning karta 1-3 Medelbetyg Bengtsfors >=4 3,33-3,99 2,67-3,32 2,01-2,66 <=2 Strömstad Dals-Ed Åmål Tanum Mellerud Färgelanda Munkedal Sotenäs Lysekil Vänersborg Uddevalla Trollhättan Orust Lilla Edet Tjörn Stenungsund Ale Alingsås Kungälv Göteborg Lilla Edet - Mariestad Töreboda Karlsborg Götene Lidköping Tibro Skara Grästorp Hjo Vara Essunga Tidaholm Gullspång Falköping Lerum Partille Mölndal Härryda Kungsbacka Varberg Öckerö Mark Ulricehamn Herrljunga Vårgårda Borås Tranemo Bollebygd Svenljunga Karta 1: Sårbarhetsindex Lilla Edet - Lilla Edet - Karta 2: Sårbarhetsindex Karta 3: Sårbarhetsindex

12 Samtliga kommuner som har förbättrat sitt medelbetyg sedan 2004 De fem kommuner som har försämrat sitt medelbetyg mest sedan 2004 Kommun Förändring Tranemo 3,17 2,67 0,50 Herrljunga 2,67 2,33 0,33 Vårgårda 3,17 3,00 0,17 Uddevalla 2,83 2,67 0,17 Tanum 2,50 2,33 0,17 Karlsborg 2,33 2,17 0,17 Falköping 2,50 2,33 0,17 tyg på 4,0 eller högre. Dessa tre är Härryda, Kungsbacka och Lerum, som samtliga har ett medelbetyg på 4,17 och därmed toppar rankinglistan. Detta innebär en försämring sedan förra gången undersökningen genomfördes 2004, då fem kommuner hade medelbetyget 4,0 eller högre. Mölndal och Stenungsund har tappat en placering vardera och går därmed från mörkgrön till ljusgrön färg i kartan. Dessa båda kommuner ingår bland de nio kommuner som tilldelats ljusgrön färg i 2007 års mätning. Också det innebär en försämring sedan förra mätningen 2004, då elva kommuner hade ljusgrön färg. Skillnaden märks tydligt vid Vänerns sydvästra ände, där tre kommuner Vänersborg, Grästorp och Lidköping gått från ljusgrönt till gult. Vänersborg är också en av de kommuner som minskat sitt medelbetyg allra mest, med 0,5 betygsteg. Kommun Förändring Vänersborg 2,83 3,33-0,50 Götene 2,67 3,17-0,50 Orust 2,50 3,00-0,50 Dals-Ed 2,00 2,50-0,50 Lilla Edet 1,83 2,33-0,50 Totalt sett är det endast sju kommuner som förbättrat sitt medelbetyg mellan 2004 och 2007 års mätning och därmed minskat sin sårbarhet. Störst förbättring står Tranemo för, med 0,5 skalsteg. 16 kommuner har ett oförändrat medelbetyg, medan resterande 28 kommuner har försämrat medelbetyget sedan Befolkningstillväxt Att ha en hög befolkningstillväxt visar att kommunen är attraktiv. En positiv befolkningstillväxt skapar en större arbetsmarknad och gör det möjligt att locka nya företag till kommunen. Befolkningstillväxten definieras här som förändringen i folkmängd från 2001 till 2006 i förhållande till 2001 års folkmängd. Befolkningstillväxten i hela riket var 2,3 procent under perioden. Kartan visar att en knapp tredjedel av de västsvenska kommunerna har haft en starkare befolkningstillväxt än riket Fem i toppen Fem i toppen Fem i toppen Fem i toppen Befolkningstillväxt förändring av folkmängd mellan 2001 och 2006 Stenungsund 9,52% Kungsbacka 7,84% Härryda 6,05% Lerum 5,01% Ale 4,72% Riket 2,29% Demografi andel av befolkningen under 65 år Härryda 87,2% Ale 86,0% Lerum 85,8% Mölndal 85,4% Partille 85,3% Riket 82,6% Utbildningsnivå andel av befolkningen mellan 25 och 64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning Göteborg 29% Mölndal 28% Partille 25% Härryda 24% Kungsbacka 23% Förvärvsintensitet andel av befolkningen mellan 20 och 64 år som arbetar Tranemo 85,2% Kungsbacka 84,2% Öckerö 83,8% Bollebygd 83,2% Grästorp 83,1% Riket 75,6% Dals-Ed -2,78% Essunga -2,87% Sotenäs -3,14% Bengtsfors -5,66% Gullspång -6,14% Fem i BOTTEN Karlsborg 76,8% Gullspång 76,8% Mellerud 76,2% Sotenäs 75,5% Bengtsfors 75,5% Fem i BOTTEN Riket 21% Vara 9% Lilla Edet 9% Svenljunga 9% Gullspång 8% Essunga 8% Fem i BOTTEN Bengtsfors 74,0% Dals-Ed 73,9% Gullspång 73,6% Strömstad 72,9% Göteborg 70,7% Fem i BOTTEN 12

13 Färgsättning karta 4-10 Betyg Karta 4: Befolkningstillväxt Källa: SCB, 2006 Karta 5: Demografi Källa: SCB, 2006 mellan åren 2001 och Det innebär dock inte att majoriteten av Västsveriges kommuner har en lägre befolkningstillväxt än den genomsnittliga kommunen i riket. I värdet för riket väger storstadskommunerna tungt, där befolkningstillväxten har varit hög. Detta medför att majoriteten av övriga kommuner får ett indextal som är lägre än rikets. Stenungsund toppar listan över befolkningstillväxt med en ökning på 9,5 procent. Därmed har Stenungsund haft en befolkningstillväxt som är drygt fyra gånger så stor som riket. Därefter kommer Kungsbacka med 7,8 procent, Härryda med 6 procent och Lerum med 5 procent. I nästan hälften av kommunerna har befolkningen minskat under den aktuella mätperioden. Bland de kommuner där befolkningen har minskat som mest finns Gullspång med -6,1 procent, Bengtsfors med -5,7 procent och Sotenäs med -3,1 procent. Jämfört med 2004, då vi gjorde undersökningen senast, har bilden inte förändrats nämnvärt. Även då hade endast en tredjedel av de västsvenska kommunerna en befolkningstillväxt som var högre än rikets genomsnitt. Demografi Sverige är ett av de länder som har högst medelålder i världen. Därmed blir försörjningsbördan tyngre och trycket ökar på välfärdstjänsterna. En stor andel unga är därför positivt för en kommun. Kartan över demografi visar andelen av kommunens befolkning som är under 65 år var denna andel 82,6 procent i hela riket. Härryda är den kommun som med 87,2 procent har högst andel under 64 år. Samtliga kommuner som har störst andel under 64 år ligger runt, eller i närheten av, Göteborg. Endast 14 av de 51 kommunerna har en större andel under 64 år än riket. Den kommun där andelen av befolkningen under 64 år är som minst är Bengtsfors, med en andel på 75,5 procent. Sedan undersökningen senast genomfördes 2004, har mer än två tredjedelar av kommunerna minskat andelen som är under 64 år i förhållande till riket ett tecken på att Sveriges unga är betydligt mer rörliga än de äldre. Störst minskning står Härryda för, som trots det behåller första platsen på listan över demografi. Desto allvarligare är det för Gullspång, som svarar för den näst största minskningen av andelen under 64 år och därmed kvalar in bland de fem lägst placerade kommunerna med avseende på demografi. 13

14 Fem i toppen Hälsa ohälsotal, antal utbetalda dagar Kungsbacka 30,0 Tranemo 35,0 Lerum 35,1 Varberg 35,1 Stenungsund 35,5 Riket 39,9 Töreboda 51,5 Mellerud 52,4 Lilla Edet 52,5 Lysekil 54,1 Gullspång 57,9 Fem i BOTTEN Fem i toppen Nyföretagande antal nyregistrerade företag per tusen invånare Göteborg 8,7 Sotenäs 8,1 Strömstad 8,0 Kungsbacka 7,4 Stenungsund 6,3 Riket 6,3 Lilla Edet 3,3 Åmål 3,1 Gullspång 2,9 Töreboda 2,8 Mariestad 2,5 Fem i BOTTEN Fem i toppen Arbetsgivarspridning andel som arbetar på de tre största arbetsgivarna av samtliga som arbetar i kommunen Alingsås 4,0% Lerum 4,1% Kungsbacka 4,5% Uddevalla 5,2% Tjörn 6,0% Västra Götaland 15,7% Essunga 27,2% Trollhättan 28,6% Götene 32,6% Vårgårda 33,8% Färgelanda 41,7% Fem i BOTTEN Utbildningsnivå Konkurrensen i världen ökar ständigt. Sveriges möjligheter att konkurrera beror till stor del på vår förmåga att utveckla nya produkter och tjänster. För att det skall vara möjligt krävs goda kunskaper. En hög utbildningsnivå minskar därmed sårbarheten i en kommun. Kartan över utbildningsnivå visar hur stor andel av befolkningen mellan år som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Denna andel var 21 procent i hela riket Av alla sex indikatorer är utbildnings nivån den indikator där Västsverige har flest kommuner med ett snitt under riket. Endast sex kommuner i Västsverige har en utbildningsnivå högre än rikets genomsnitt. Samtliga dessa kommuner tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. Högst utbildningsnivå har Göteborg med 29 procent. Därefter följer Mölndal och Partille. Inte någon av de övriga högskoleorterna Trollhättan, Borås och Skövde har en utbildningsnivå som är högre än rikets genomsnitt. Essunga och Gullspång ligger lägst med en utbildningsnivå på 8 procent. Utbildningsnivån i förhållande till riket har dock ökat i hela 43 av de 51 kommunerna sedan undersökningen senast genomfördes Störst är ökningen i Bollebygd, Götene och Varberg, som dock ökar från relativt låga nivåer. Förvärvsintensitet Karta 6: Utbildningsnivå Källa: SCB, 2006 Ju fler som förvärvsarbetar desto bättre ekonomi får kommunen och i förlängningen hela samhället. Förvärvsintensitet definieras som kvoten mellan antalet arbetande i åldern år och den totala befolkningen i samma åldersklass. Västsverige har en stor andel förvärvsarbetande i jämförelse med riket. Hela 43 kommuner av de 51 i Västsverige har en högre förvärvsintensitet än riket. Förvärvsintensiteten i Västra Götalands län är 76,3 procent att jämföras med 14

15 Lilla Edet - Karta 7: Förvärvsintensitet Källa: SCB, 2005 Karta 8: Hälsa Källa: Försäkringskassan, ,6 procent i hela riket. Den kommun som placerar sig högst är Tranemo, med en förvärvsintensitet på 85,2 procent. Övriga kommuner i topp är Kungsbacka, Öckerö samt Bollebygd. Dessa tre ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Bortsett från Göteborg, som har lägst förvärvsintensitet (70,7 procent), är det i huvudsak kommuner i norra och nordöstra delen av Västsverige som har låga värden. Dit hör Strömstad och Gullspång. I förhållande till riket har förvärvsintensiteten utvecklats positivt i 30 av de 51 kommunerna sedan undersökningen genomfördes förra gången Mest positiv utveckling står Munkedal, Strömstad och Tanum för. Noterbart är att Strömstad trots denna ökning fortfarande befinner sig bland de fem lägst placerade kommunerna när det gäller förvärvsintensitet. Bland de kommuner där förvärvsintensiteten utvecklats minst positivt sedan förra mätningen finns Skara, Trollhättan och Töreboda. De två sistnämnda kommunerna hamnar nu strax ovanför de fem lägst placerade i tabellen för förvärvsintensitet. Hälsa Om invånarna i kommunen har en god hälsa blir kommunen mindre sårbar. Fler kan förvärvsarbeta och skattemedel kan istället läggas på andra åtgärder som ökar välfärden och förbättrar ekonomin. Ohälsotalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning 7 från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldern år. I hela riket utbetalades i snitt 39,9 dagar Till skillnad från flera av de övriga indikatorerna är inte mönstret lika entydigt när det gäller hälsan. Göteborgs arbetsmarknadsregion utmärker sig exempelvis inte lika tydligt som den starkaste regionen. 16 kommuner har bättre hälsa än rikets genomsnitt. Kungsbackaborna har bäst hälsa, med ett ohälsotal på 30 dagar. Gullspång är den kommun som ligger sämst till med ett ohälsotal på 58 dagar per person och år. Övriga kommuner med höga ohälsotal är Lysekil, Lilla Edet och Mellerud. Endast tio av kommunerna har förbättrat sitt ohälsotal i förhållande till riket sedan förra mätningen Stenungsund och Kungsbacka står för de mest anmärkningsvärda förbättringarna. Båda kommunerna återfinns bland de fem Före år 2003 förtidspension och sjukbidrag. Alla dagar är omräknade till heldagar, t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. 15

16 Lilla Edet - Lilla Edet - Karta 9: Nyföretagande Källa: Jobs & Society, Nyföretagarcentrum, 2006 Karta 10: Arbetsgivarspridning Källa: Svenskt Näringsliv, 2005 högst placerade när det gäller hälsa. Bland de kommuner som har försämrat ohälsotalen mest finns Karlsborg, Vara, Essunga och Svenljunga. Av dessa placerar sig nu Vara precis över de fem lägst placerade kommunerna i tabellen för hälsa. Nyföretagande Ökad internationell konkurrens och förändrade konsumtionsmönster gör att många av de stora industrierna i Västsverige rationaliserar för att vara kostnadseffektiva och därmed konkurrenskraftiga. Nya företag behövs då för att skapa nya arbetstillfällen och välfärd. Nyföretagandet definieras som antal nyregistreringar i kommunen per invånare. I riket registrerades i genomsnitt 6,3 företag per invånare Endast fyra kommuner i Västsverige Göteborg, Sotenäs, Strömstad och Kungsbacka har ett nyföretagande som ligger över rikets snitt. Nyföretagandet är generellt sett lägst i Skaraborg. I den regiondelen återfinner vi sju av de tio kommuner som har lägst nyföretagande. Allra sist på listan placerar sig Mariestad, med 2,5 nyregistrerade företag per invånare. Nyföretagandet uppvisar en kraftig försvagning sedan undersökningen senast genomfördes Då hade 21 av de 51 kommunerna ett nyföretagande som var högre än rikssnittet. Endast nio kommuner har stärkt sitt nyföretagande i förhållande till riket sedan förra mätningen. Herrljunga och Färgelanda har ökat nyföretagandet mest, men båda kommunerna placerar sig fortfarande under rikets snitt. Strömstad är den kommun som minskat mest sedan förra mätningen, men kommunen placerar sig fortfarande på topplistan när det gäller nyföretagande. Arbetsgivarspridning En kommun är mindre sårbar och utsatt om den har många livskraftiga, privata arbetsgivare. Ju större andel som inte är anställda på något av de största arbetsgivarna, desto mindre sårbar är kommunen. Spridningen av arbetsgivare beräknas på basis av hur stor andel som är anställd vid de tre största privata arbetsgivarna i kommunen 8. Arbetsgivarspridningen bedöms i jämförelse med den västsvenska genomsnittskommunen och inte rikets snitt, som de övriga indikatorerna. Det är en anledning till att arbetsgivarspridningen inte ingår i beräkningen av kommunernas medelbetyg. Uppgifterna avser Den kommunala verksamheten, som ofta är den största arbetsgivaren, är inte medräknad. Inte heller arbetsgivare inom landstinget inkluderas. 16

17 En annan anledning är att en positiv förändring av detta indextal inte behöver vara av godo för kommunen. Om ett av de största företagen i kommunen tvingas lägga ned, skulle det inverka positivt på indextalet, eftersom en mindre andel då skulle vara anställda vid de tre största privata arbetsgivarna. En sådan förändring är dock inte att betrakta som positiv för kommunens invånare i synnerhet inte för de som var anställda på det nedlagda företaget. Den kommun som har störst spridning av arbetsgivare är Alingsås, där endast cirka 4 procent är anställd av någon av de tre största arbetsgivarna. Efter Alingsås följer Lerum och Kungsbacka. Färgelanda är den kommun som är mest sårbar vad gäller spridning av arbetsgivare. Hela 38 procent arbetar här på den enskilt största privata arbetsgivaren Lear Corporation. I Vårgårda är drygt 22 procent anställda vid Autoliv Sverige och i Götene är livsmedelsproducenten Gunnar Dafgård den största privata arbetsgivaren, med nästan 19 procent av dem som arbetar i kommunen. 17

18 Bilaga 1. Tabeller Tabell 1. Sårbarhetsindex 2007 Sorterat efter rank respektive bokstavsordning Rank Kommun Medelbetyg Kommun Medelbetyg 1 Härryda 4,17 Ale 3,33 2 Kungsbacka 4,17 Alingsås 3,17 3 Lerum 4,17 Bengtsfors 1,67 4 Bollebygd 3,83 Bollebygd 3,83 5 Mölndal 3,83 Borås 2,83 6 Stenungsund 3,83 Dals-Ed 2,00 7 Göteborg 3,67 Essunga 2,17 8 Partille 3,50 Falköping 2,50 9 Varberg 3,50 Färgelanda 1,67 10 Ale 3,33 Grästorp 3,00 11 Kungälv 3,33 Gullspång 1,17 12 Öckerö 3,33 Göteborg 3,67 13 Alingsås 3,17 Götene 2,67 14 Lidköping 3,17 Herrljunga 2,67 15 Tjörn 3,17 Hjo 2,67 16 Tranemo 3,17 Härryda 4,17 17 Vårgårda 3,17 Karlsborg 2,33 18 Grästorp 3,00 Kungsbacka 4,17 19 Borås 2,83 Kungälv 3,33 20 Skara 2,83 Lerum 4,17 21 Skövde 2,83 Lidköping 3,17 22 Trollhättan 2,83 Lilla Edet 1,83 23 Uddevalla 2,83 Lysekil 2,17 24 Ulricehamn 2,83 Mariestad 2,50 25 Vänersborg 2,83 Mark 2,67 26 Götene 2,67 Mellerud 1,67 27 Herrljunga 2,67 Munkedal 1,67 28 Hjo 2,67 Mölndal 3,83 29 Mark 2,67 Orust 2,50 30 Strömstad 2,67 Partille 3,50 31 Falköping 2,50 Skara 2,83 32 Mariestad 2,50 Skövde 2,83 33 Orust 2,50 Sotenäs 2,17 34 Tanum 2,50 Stenungsund 3,83 35 Karlsborg 2,33 Strömstad 2,67 36 Svenljunga 2,33 Svenljunga 2,33 37 Tibro 2,33 Tanum 2,50 38 Essunga 2,17 Tibro 2,33 39 Lysekil 2,17 Tidaholm 2,17 40 Sotenäs 2,17 Tjörn 3,17 41 Tidaholm 2,17 Tranemo 3,17 42 Vara 2,17 Trollhättan 2,83 43 Åmål 2,17 Töreboda 1,67 44 Dals-Ed 2,00 Uddevalla 2,83 45 Lilla Edet 1,83 Ulricehamn 2,83 46 Bengtsfors 1,67 Vara 2,17 47 Färgelanda 1,67 Varberg 3,50 48 Mellerud 1,67 Vårgårda 3,17 49 Munkedal 1,67 Vänersborg 2,83 50 Töreboda 1,67 Åmål 2,17 51 Gullspång 1,17 Öckerö 3,33 18

19 Tabell 2. Index, värde och rank för samtliga sex parametrar 2007 Befolkningstillväxt Demografi Utbildningsnivå Förvärsvintensitet Index Procent Rank Index Procent Rank Index Procent Rank Index Procent Rank Ale 106 4,7% 5 4,1 86,0% 2-38,1 13,0% 30 6,0 80,1 24 Alingsås 52 3,5% 10-0,7 82,1% 16-6,7 19,6% 7 6,2 80,3 22 Bengtsfors ,7% 50-8,7 75,5% 51-55,9 9,2% 45-2,1 74,0 47 Bollebygd 60 3,7% 9 2,7 84,9% 8-25,0 15,7% 19 10,1 83,2 4 Borås 29 3,0% 14-0,8 82,0% 17-22,0 16,4% 18 0,5 76,0 42 Dals-Ed ,8% 47-3,5 79,8% 34-52,3 10,0% 40-2,2 73,9 48 Essunga ,9% 48-3,6 79,7% 36-59,6 8,5% 51 8,5 82,0 10 Falköping -55 1,0% 25-4,0 79,4% 40-34,7 13,7% 28 6,0 80,1 25 Färgelanda ,5% 46-3,9 79,4% 39-56,2 9,2% 46 4,5 79,0 29 Grästorp ,5% 40-2,4 80,7% 27-45,3 11,5% 36 9,9 83,1 5 Gullspång ,1% 51-7,0 76,8% 48-59,6 8,5% 50-2,6 73,6 49 Göteborg 71 3,9% 7 3,2 85,3% 6 39,0 29,2% 1-6,5 70,7 51 Götene ,1% 33-1,3 81,6% 18-44,6 11,6% 35 8,2 81,8 11 Herrljunga ,4% 44-2,3 80,8% 25-52,2 10,0% 39 8,1 81,7 12 Hjo -87 0,3% 31-3,3 79,9% 31-28,2 15,1% 21 3,3 78,1 34 Härryda 164 6,0% 3 5,6 87,2% 1 16,4 24,4% 4 9,5 82,8 6 Karlsborg ,2% 42-7,0 76,8% 47-27,7 15,2% 20 1,5 76,7 39 Kungsbacka 242 7,8% 2 2,7 84,8% 9 8,7 22,8% 5 11,4 84,2 2 Kungälv 51 3,5% 11 0,7 83,2% 12-14,6 17,9% 9 8,7 82,2 9 Lerum 119 5,0% 4 3,8 85,8% 3 5,7 22,2% 6 9,4 82,7 7 Lidköping -15 2,0% 18-1,6 81,3% 20-19,1 17,0% 13 7,5 81,3 13 Lilla Edet ,6% 36 1,5 83,9% 11-56,9 9,0% 48 0,5 76,0 43 Lysekil ,1% 37-6,2 77,5% 45-28,3 15,0% 22 1,5 76,7 40 Mariestad -62 0,9% 26-4,3 79,1% 42-32,2 14,2% 23 2,7 77,6 36 Mark -15 1,9% 19-2,2 80,9% 23-41,2 12,3% 33 7,0 80,9 18 Mellerud ,6% 41-7,7 76,2% 49-54,5 9,5% 43-0,9 74,9 45 Munkedal ,5% 45-4,4 79,0% 43-54,9 9,5% 44 3,0 77,9 35 Mölndal 69 3,9% 8 3,3 85,4% 4 32,4 27,8% 2 6,1 80,2 23 Orust -72 0,6% 28-3,6 79,7% 35-33,6 13,9% 27 5,0 79,4 28 Partille -37,8 1,4% 22 3,3 85,3% 5 18,7 24,9% 3 5,7 79,9 26 Skara -35 1,5% 21-1,5 81,4% 19-32,3 14,2% 24 4,2 78,8 30 Skövde -5 2,2% 16 0,3 82,9% 14-8,2 19,3% 8 1,9 77,0 37 Sotenäs ,1% 49-8,6 75,5% 50-32,5 14,2% 26 3,4 78,2 33 Stenungsund 315 9,5% 1 3,2 85,3% 7-16,7 17,5% 11 7,3 81,1 16 Strömstad 35 3,1% 12-3,3 79,9% 29-32,3 14,2% 25-3,6 72,9 50 Svenljunga ,2% 38-3,3 79,9% 30-59,4 8,5% 49 6,9 80,8 19 Tanum -51 1,1% 23-5,9 77,8% 44-39,3 12,7% 31 3,8 78,5 31 Tibro -82 0,4% 30-3,4 79,8% 33-50,8 10,3% 37 1,5 76,7 41 Tidaholm -89 0,3% 32-3,6 79,6% 37-51,6 10,2% 38 6,7 80,7 20 Tjörn -54 1,1% 24-2,1 80,9% 22-19,7 16,9% 14 7,3 81,1 17 Tranemo ,3% 43-3,3 79,9% 28-53,9 9,7% 41 12,7 85,2 1 Trollhättan -17 1,9% 20 0,4 83,0% 13-21,9 16,4% 17-0,2 75,5 44 Töreboda ,3% 39-3,9 79,4% 38-54,4 9,6% 42-2,0 74,1 46 Uddevalla 11 2,5% 15-2,3 80,7% 26-16,4 17,5% 10 1,6 76,8 38 Ulricehamn -65 0,8% 27-3,4 79,9% 32-36,0 13,4% 29 7,4 81,2 14 Vara ,6% 35-4,1 79,3% 41-56,7 9,1% 47 6,7 80,7 21 Varberg 96 4,5% 6-1,7 81,3% 21-20,7 16,6% 15 7,4 81,2 15 Vårgårda -10 2,1% 17 2,2 84,5% 10-43,9 11,8% 34 9,1 82,5 8 Vänersborg -73 0,6% 29-2,2 80,8% 24-17,0 17,4% 12 5,2 79,5 27 Åmål ,4% 34-6,8 77,0% 46-41,0 12,4% 32 3,7 78,4 32 Öckerö 29 3,0% 13 0,0 82,6% 15-21,0 16,6% 16 10,8 83,8 3 19

20 Tabell 2 forts. Hälsa Nyföretagande Kommun Index Dagar Rank Index Antal Rank Ale -10,1 44, ,3 4,2 31 Alingsås -2,2 40, ,8 4,8 23 Bengtsfors -6,3 42, ,4 3,5 41 Bollebygd 6,7 37,4 7-20, Borås -10,9 44,8 33-1,6 6,2 6 Dals-Ed -16,7 47, ,2 4,9 21 Essunga -9,9 44, ,4 3,5 42 Falköping -0,5 40, ,6 3,3 46 Färgelanda -21,3 50, ,0 4,6 27 Grästorp 6,1 37,6 8-42,9 3,6 39 Gullspång -31,1 57, ,0 2,9 49 Göteborg 1,5 39, ,1 8,7 1 Götene -2,4 40, ,4 3,5 43 Herrljunga -18,9 49,2 43-1,6 6,2 7 Hjo -5,9 42, ,2 4,9 22 Härryda 10,8 36,0 6-7,9 5,8 10 Karlsborg -9,7 44, ,9 3,6 40 Kungsbacka 33,0 30,0 1 17,5 7,4 4 Kungälv 0,0 39,9 17-7,9 5,8 11 Lerum 13,7 35,1 3-15,9 5,3 14 Lidköping 1,8 39, ,0 5,1 15 Lilla Edet -24,0 52, ,6 3,3 47 Lysekil -26,2 54, ,0 5,1 16 Mariestad -9,5 44, ,3 2,5 51 Mark -14,6 46, ,3 4,2 32 Mellerud -23,9 52, ,2 4,4 29 Munkedal -22,5 51, ,4 3,5 44 Mölndal 5,6 37,8 9-3,2 6,1 8 Orust -13,8 46,3 39-3,2 6,1 9 Partille 0,8 39, ,0 5,1 17 Skara -10,3 44, ,4 4,7 26 Skövde 4,2 38, ,1 3,9 38 Sotenäs -19,7 49, ,6 8,1 2 Stenungsund 12,4 35,5 5 0,0 6,3 5 Strömstad -4,3 41, ,0 8 3 Svenljunga -13,6 46, ,0 5,1 18 Tanum -13,1 45, ,0 5,1 19 Tibro -11,9 45, ,3 4,2 33 Tidaholm -11,3 45, ,0 3,4 45 Tjörn 0,5 39,7 16-9,5 5,7 12 Tranemo 14,0 35,0 2-34,9 4,1 34 Trollhättan -5,5 42, ,9 4,1 35 Töreboda -22,5 51, ,6 2,8 50 Uddevalla -13,3 46, ,8 4,8 24 Ulricehamn -6,3 42, ,2 4,4 30 Vara -15,6 47, ,9 4,1 36 Varberg 13,7 35,1 4-27,0 4,6 28 Vårgårda 2,3 39, ,8 4,8 25 Vänersborg -5,9 42, , Åmål -8,1 43, ,8 3,1 48 Öckerö 2,8 38, ,1 5,

21 Tabell 3. Förändring av sårbarhetsindex från 2004 till Sorterat efter bokstavs- och storleksordning Förändring - Bokstavsordning Förändring - Storleksordning Kommun Förändring Kommun Förändring Ale 3,33 3,33 0,0 Tranemo 3,17 2,67 0,5 Alingsås 3,17 3,17 0,0 Herrljunga 2,67 2,33 0,3 Bengtsfors 1,67 1,83-0,2 Karlsborg 2,33 2,17 0,2 Bollebygd 3,83 3,83 0,0 Uddevalla 2,83 2,67 0,2 Borås 2,83 3,00-0,2 Falköping 2,50 2,33 0,2 Dals-Ed 2,00 2,50-0,5 Tanum 2,50 2,33 0,2 Essunga 2,17 2,17 0,0 Vårgårda 3,17 3,00 0,2 Falköping 2,50 2,33 0,2 Ale 3,33 3,33 0,0 Färgelanda 1,67 1,83-0,2 Alingsås 3,17 3,17 0,0 Grästorp 3,00 3,33-0,3 Bollebygd 3,83 3,83 0,0 Gullspång 1,17 1,50-0,3 Essunga 2,17 2,17 0,0 Göteborg 3,67 3,67 0,0 Göteborg 3,67 3,67 0,0 Götene 2,67 3,17-0,5 Lerum 4,17 4,17 0,0 Herrljunga 2,67 2,33 0,3 Lysekil 2,17 2,17 0,0 Hjo 2,67 2,83-0,2 Mariestad 2,50 2,50 0,0 Härryda 4,17 4,50-0,3 Mark 2,67 2,67 0,0 Karlsborg 2,33 2,17 0,2 Mellerud 1,67 1,67 0,0 Kungsbacka 4,17 4,33-0,2 Partille 3,50 3,50 0,0 Kungälv 3,33 3,50-0,2 Skara 2,83 2,83 0,0 Lerum 4,17 4,17 0,0 Sotenäs 2,17 2,17 0,0 Lidköping 3,17 3,33-0,2 Svenljunga 2,33 2,33 0,0 Lilla Edet 1,83 2,33-0,5 Ulricehamn 2,83 2,83 0,0 Lysekil 2,17 2,17 0,0 Åmål 2,17 2,17 0,0 Mariestad 2,50 2,50 0,0 Kungsbacka 4,17 4,33-0,2 Mark 2,67 2,67 0,0 Bengtsfors 1,67 1,83-0,2 Mellerud 1,67 1,67 0,0 Borås 2,83 3,00-0,2 Munkedal 1,67 1,83-0,2 Färgelanda 1,67 1,83-0,2 Mölndal 3,83 4,00-0,2 Kungälv 3,33 3,50-0,2 Orust 2,50 3,00-0,5 Munkedal 1,67 1,83-0,2 Partille 3,50 3,50 0,0 Mölndal 3,83 4,00-0,2 Skara 2,83 2,83 0,0 Skövde 2,83 3,00-0,2 Skövde 2,83 3,00-0,2 Stenungsund 3,83 4,00-0,2 Sotenäs 2,17 2,17 0,0 Trollhättan 2,83 3,00-0,2 Stenungsund 3,83 4,00-0,2 Varberg 3,50 3,67-0,2 Strömstad 2,67 3,00-0,3 Hjo 2,67 2,83-0,2 Svenljunga 2,33 2,33 0,0 Lidköping 3,17 3,33-0,2 Tanum 2,50 2,33 0,2 Tjörn 3,17 3,33-0,2 Tibro 2,33 2,67-0,3 Härryda 4,17 4,50-0,3 Tidaholm 2,17 2,50-0,3 Tibro 2,33 2,67-0,3 Tjörn 3,17 3,33-0,2 Öckerö 3,33 3,67-0,3 Tranemo 3,17 2,67 0,5 Gullspång 1,17 1,50-0,3 Trollhättan 2,83 3,00-0,2 Töreboda 1,67 2,00-0,3 Töreboda 1,67 2,00-0,3 Grästorp 3,00 3,33-0,3 Uddevalla 2,83 2,67 0,2 Strömstad 2,67 3,00-0,3 Ulricehamn 2,83 2,83 0,0 Tidaholm 2,17 2,50-0,3 Vara 2,17 2,50-0,3 Vara 2,17 2,50-0,3 Varberg 3,50 3,67-0,2 Dals-Ed 2,00 2,50-0,5 Vårgårda 3,17 3,00 0,2 Götene 2,67 3,17-0,5 Vänersborg 2,83 3,33-0,5 Orust 2,50 3,00-0,5 Åmål 2,17 2,17 0,0 Vänersborg 2,83 3,33-0,5 Öckerö 3,33 3,67-0,3 Lilla Edet 1,83 2,33-0,5 21

22 Bilaga 2. Så har vi räknat Sårbarhetsindex visar hur 51 kommuner i Västsverige (49 kommuner i Västra Götalands län, samt Kungsbacka och Varbergs kommun i Hallands län) ser ut utifrån sex indikatorer. Dessa är: 1) Befolkningstillväxt 2) Demografi 3) Utbildningsnivå 4) Förvärvsintensitet 5) Hälsa 6) Nyföretagande För varje indikator görs en karta där de olika kommunerna tilldelas en färg beroende på vilket betyg de har, d v s hur de placerat sig i förhållande till riket. De kommuner som fått en femma respektive en fyra får mörkgrön respektive ljusgrön färg. De kommuner som har ett värde något bättre eller något sämre än riket har fått en trea i betyg och därmed en gul färg i kartorna. Orange respektive röd färg har de kommuner med tvåa respektive etta i betyg. Det sammanvägda betyget för kommunerna i Västsverige utgår från genomsnittsbetyget av samtliga sex ingående indikatorer. Indikatorn som visar spridning av arbetsgivare ingår inte i det sammanvägda betyget, eftersom den är baserad på medelkommunen i Västsverige och inte genomsnittet för riket. Rapporten är sammanställd och författad av Kajsa Dahlsten och Stefan Gustavsson vid Västsvenska Industri- och Handelskammarens avdelning Affärsklimat. Varje kommuns index beräknas i förhållande till riket, där rikets index är lika med noll. Om kommunen får ett index över noll betyder det att den är mindre sårbar än rikets snitt. Erhåller kommunen ett indextal under noll innebär det således att den är mer sårbar än rikets snitt. Utifrån den indexserie som tas fram för varje indikator betygssätts kommunerna. Betygsskalan sträcker sig från ett till fem och utgår från värdet för riket. Av de kommuner som ligger över riket delas femmor, fyror och treor ut enligt följande fördelning: 20 procent får en femma 40 procent får en fyra 40 procent får en trea Av de kommuner som ligger under riket ges en likadan fördelning av betygen: 40 procent får en trea 40 procent får en tvåa 20 procent får en etta Därefter räknas ett medelvärde ut. 22

23 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 2002:2 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Har vi en industri i världsklass? Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapporterna finns att ladda ner på

24 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2009

Inkvarteringsstatistik januari 2009 Inkvarteringsstatistik januari 2009 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Kvartalsanalys Varje kvartal redovisas lite fler statistikvariabler, dels för länet som helhet och dels för länets fyra tillväxtområden. Denna

Läs mer

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning.

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning. Västra Götalands län oktober 2009 Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna

Läs mer

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland Regelförenkling på kommunal nivå Västra Götaland En väg in Västra Götaland Sverige Ja 88% Nej 12% Västra Götaland Ja 86% (av 35 svarande) Nej 14% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2012

Gästnattsrapport februari 2012 Gästnattsrapport februari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport juni 2012

Gästnattsrapport juni 2012 Gästnattsrapport juni 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2008

Inkvarteringsstatistik februari 2008 Inkvarteringsstatistik februari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport januari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, januari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Januari 300

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 2004-10-13 Foto Hans Zetterling Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 Inledning Miljösamverkan har under våren 2004 genomfört ett delprojekt om bilskrotar, vars övergripande syfte varit att genom

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2014

Gästnattsrapport januari 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com 1 Foto: Lisa Nestorson, Göteborg

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Västra Götalands län Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 2 (237) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan?

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Gästnattsrapport maj 2014

Gästnattsrapport maj 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn.

Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 6:4 ISSN 16-7965 Privata aktörer kan bidra till att modernisera och effektivisera den offentligt finansierade tjänstesektorn. Näringslivet har stått

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 212 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 1-441322 mobil 7 8875661

Läs mer

Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt DECEMBER 2014 En framtidsanalys av Västra Götalands län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt Författare: Ellen Karlsson Innehåll 1. Förord...2 1.1 Västra Götalands län...3 2. Sammanfattande

Läs mer

Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen?

Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen? Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen? Kemikalier i marken? Vem kollar det? Snacka med miljöskyddsenheten Kan kossan och ponnyn stå i samma bås? Snacka med veterinär- och djurskyddsenheten Vågar

Läs mer

TURISTSTATISTIK 2004

TURISTSTATISTIK 2004 Västsverige Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2004 GBG - 1 Index 4 Karta 6 Västsvenska Turistrådet 7 Västra Götalandsregionen 8 Definitioner av turism 9 Gästnätter 11 Jämförande

Läs mer

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län avsiktsforklaring.indd 1 2014-02-10 12:06:13 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Mariestad Färgelanda Mellerud Töreboda

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Västerhavet Missiv Diarienummer 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010

Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010 Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010 Handikappförbunden är en paraplyorganisation för de flesta handikapporganisationerna i Sverige. Vår vision är ett samhälle för alla, utan hinder. På vår webb

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige

Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965. Västsverige - en tyst del av Sverige Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:1 ISSN 1650-7965 Västsverige - en tyst del av Sverige Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2004 Långsam framgång ger mersmak

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Västsverige. Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2005

Västsverige. Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2005 Västsverige Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2005 Index 4 Karta 6 Västsvenska Turistrådet 7 Västra Götalandsregionen 8 Definitioner av turism 9 Gästnätter 1 1 Jämförande tal 12

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009

Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009 Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland

Klimatstrategi för Västra Götaland Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet av fossil energi i Västra Götaland till 2030 Behålla välfärden och skapa fler jobb Ta ansvar för kommande generationer Skapa långsiktigt samarbete mellan

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Rapport 2014:3 Tillväxt och utveckling. Demografi och flyttmönster i Västra Götaland 1990-2012

Rapport 2014:3 Tillväxt och utveckling. Demografi och flyttmönster i Västra Götaland 1990-2012 Rapport 2014:3 Tillväxt och utveckling Demografi och flyttmönster i Västra Götaland 1990-2012 Innehållsförteckning Förord... 1 Inledning... 2 Var bor Västra Götalänningarna?... 3 Var sker befolkningstillväxten?...

Läs mer

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2011

Inkvarteringsstatistik juli 2011 Inkvarteringsstatistik juli 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2011

Inkvarteringsstatistik februari 2011 Inkvarteringsstatistik februari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 KKiK 2013 1 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet....4 Fakta om kommunerna i SOLTAK....6 7 Kommunalråden har ordet....8

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer