På vilka grunder fördelas de direkta statsanslagen för forskning?

Transkript

1 januari 2013 Storgatan 19, Stockholm Telefon emil görnerup Från departement till doktorand: På vilka grunder fördelas de direkta statsanslagen för forskning?

2 Inledning och bakgrund Staten har en viktig roll som forskningsfinansiär. Enligt ekonomisk teori kommer företagen på en fri marknad att investera mindre i FoU än vad som är samhälleligt optimalt. Det beror dels på att den samhälleliga avkastningen av FoU ofta är större än den privata nyttan hos den aktör som genomför FoU. Kunskapen är icke-exklusiv. Den kan därigenom användas och vidareutvecklas av många aktörer utan att värdet minskar. FoU är också associerat med hög risk vilket ofta utgör en barriär. Det finns tre övergripande instrument som staten har till sitt förfogande 1 : Staten kan ge direkt finansiering till företag och andra organisationer för att utföra FoU. Staten ge skatteincitament till företag för att stimulera till ökad FoU genom minskade kostnader. Staten kan själv utföra FoU vid egna universitet och forskningsinstitut, huvudsakligen finansierade av staten. Alla metoder har, i alla fall teoretiskt, både fördelar och nackdelar. Direkt finansiering till företag är vanligast för sådan forskning där staten har egen direkt nytta (exempelvis försvarsforskning). Nackdelen är förstås att konkurrensen snedvrids och svårigheten i att välja rätt projekt för finansiering. Skatteincitament för forskning har fördelen att konkurrensen inte snedvrids (mellan etablerade företag). En nackdel ur statens perspektiv är bristen på kontroll över vilka och vilken typ av projekt som genomförs (staten vill finansiera forskning med hög samhällelig nytta) I Sverige har staten valt att i huvudsak finansiera forskning genom egna universitet, vilket har en indirekt påverkan på tillväxt och företagens FoU. Oavsett hur staten finansierar forskning måste utgångspunkten vara att den ska leda till ökad samhällsnytta. Vägen dit, från kunskapsproduktion inom akademin till innovationer, är ofta (alltid) svåröverskådlig. Däremot är det nog säkert att säga att interaktionen mellan forskare och det omgivande samhället utgör ett viktigt steg på vägen. I en nyligen presenterad intervjuundersökning med några av världens mest forskningsintensiva företag anger närmare 7 av 10 att möjligheten till samarbete med universitet är en viktig eller mycket viktig faktor vid lokalisering av nya forskningsinvesteringar 2. De forskningsintensiva företagen har stor betydelse för Sveriges välstånd. De 20 största multinationella företagen i Sverige står för 50 procent av all forskning 3. 1 Svensson R (2008), Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen? Institutet för Näringslivsforskning (IFN) 2 Görnerup E (2012), Hur starkt står Sverige? Om de internationella företagens forskning, Svenskt Näringsliv 3 Andersson M, Dieden S, Ejermo O (2012), Sverige som kunskapsnation klarar sig näringslivet utan storföretagen? Entreprenörskapsforum 1

3 Inom högteknologi är siffran så hög som 92 procent. De 20 största multinationella företagen i Sverige bidrar vidare med 24 procent av alla anställda inom industrin och svarar för 80 procent av landets varuexport inom högteknologisk industri. Det måste därför ses som oroande för Sveriges framtid att endast sex procent av de intervjuade forskningscheferna i Demoskops undersökning ansåg att Sverige var ett mycket konkurrenskraftigt land att bedriva forskning i. 94 procent angav att Sverige under de senaste fem åren inte ens funnits med som ett seriöst alternativ vid beslut om nya forskningsinvesteringar. En av de viktigaste slutsatserna i OECD:s utvärdering av svensk innovationspolitik är att Sverige måste förankra storföretagens forskning i Sverige 4. Det handlar om att säkerställa att förutsättningarna för stora företag att bedriva FoU i Sverige är så pass bra att det inte är motiverat att flytta utomlands. Goda möjligheter till forskningssamarbete är en viktig del i detta. Statens direkta anslag till lärosätena utgör det kanske kraftfullaste verktyget för ökad samverkan och nyttiggörande då det möjliggör ekonomiska incitament som premierar nyttiggörande och forskning i samverkan. Det var också något som regeringen tog fasta på i 2008 år forskningsproposition då en ny fördelningsmodell för de direkta forskningsanslagen presenterades. Den innebar att 10 procent av det direkta anslaget varje år omfördelas mellan lärosätena i konkurrens. Frågan är vilken effekt den nuvarande fördelningsmodellen har haft på universitetens interna fördelning av forskningsmedel? Har det inneburit en förändring som på sikt kommer att leda till ökad kvalitet och nyttiggörande? Ökar den Sveriges möjligheter i konkurrensen om de internationella företagens forskningsinvesteringar? 4 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden,

4 Innehåll Inledning och bakgrund... 1 Fallstudie av svenska lärosäten... 4 Fördelning från departement till lärosäte Fördelning från lärosätets centrala ledningsnivå till fakultet... 6 Fördelning från fakultet till institution... 7 Konkurrens har skapat drivkrafter... 9 men endast i mindre grad mot sam verkan och forskningens nyttiggörande Referenser Bilaga över lärosätenas fördelning

5 Fallstudie av svenska lärosäten Den här rapporten är till stor del baserad på en studie genomförd av Faugert & Co på uppdrag av Svenskt Näringsliv under perioden juni till oktober De delar av studien som redovisas i den här rapporten utgick från följande frågeställningar: Hur fördelas de icke-konkurrensutsatta forskningsmedlen mellan lärosätena på utbildningsdepartementet? Finns det någon transparens kring detta? Hur fördelas och används de direkta forskningsanslagen på lärosätena? Vilka fördelningsmekanismer används lokalt? Några universitet har genomfört egna utvärderingar av typen research assessment exercises. Hur påverkar de fördelningen av medel? Studien genomfördes som fallstudier av följande tio lärosäten: Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungliga Tekniska högskolan Linnéuniversitet Örebro universitet. Urvalet baserades på en lista över de lärosäten som staten tilldelar störst fasta anslag för forskning och har därefter korrigerats något för att bättre täcka in mindre och yngre universitet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Företrädare för samtliga tio lärosäten har intervjuats genom besök på lärosätena utom i ett fall (Linköpings universitet). Intervjupersonerna har i nästan samtliga fall haft höga positioner inom administrationen. På ungefär hälften av lärosätena har rektor, prorektor, vicerektor eller förvaltningschef intervjuats. Dokumentstudierna är huvudsakligen baserade på strategidokument, verksamhetsplaner och resursfördelningsdokument på central nivå, fakultetsnivå och i förekommande fall även på nivåer mellan centrala administrationen och fakulteterna. Lärosätena har fått läsa och kommentera fullständiga utkast av de texter som beskriver dem själva. 4

6 Fördelning från departement till lärosäte Utbildningsdepartementet beslutar årligen om fördelningen av det direkta forskningsanslaget till universitet och högskolor. 10 procent av de direkta forskningsanslagen fördelas i konkurrens mellan lärosätena mot indikatorerna externa medel och vetenskaplig publicering. Fördelningsmodellen är sådan utformad att omfördelningen mellan lärosätena i praktiken blivit mycket liten. Det handlar om en omfördelning av några miljoner kronor per år, vilket utgör någon eller några promille av lärosätenas totala forskningsanslag. När det gäller den icke-prestationsbaserade delen av anslaget så visar Faugert & Co undersökning att lärosätena tilldelas ungefär lika mycket medel som året innan. Storleken på det enskilda lärosätets basanslag är därmed i hög grad beroende av hur mycket lärosätet en gång i tiden fick vid sitt tillskapande eller när det nuvarande systemet för direkta forskningsanslag en gång i tiden infördes. De stora traditionella lärosätena får därmed av hävd en stor andel av basanslaget och de mindre högskolorna och universiteten en mindre andel. Milj kr Ingår i studien Ingår inte i studien Lunds univ Uppsala univ Stockholms univ Göteborgs univ Karolinska Inst Kungl tekn högsk Sv lantbruksuniv Umeå univ Chalmers Linköpings univ Luleå tekn univ Linnéuniv Örebro univ Övriga 23 lärosäten 5

7 Fördelning från lärosätets centrala ledningsnivå till fakultet Fördelningen av basanslaget på det enskilda lärosätet sker på flera nivåer. Oftast sker en fördelning från den högsta centrala nivån till fakultetsnivå. Fakulteterna fördelar sedan i sin tur vidare till institutionsnivå. Slutligen sker fördelning ner till enskild forskargrupp. Faugert & Co undersökning visar att 6 av 10 lärosäten i undersökningen de senaste fyra till sex åren infört en prestationsbaserad fördelning på den högsta centrala nivån. Flera lärosäten använder en fördelningsmodell som speglar Utbildningsdepartementets fördelningsmodell. Riksdagens beslut att konkurrensutsätta en del av basanslaget har därmed haft en direkt påverkan på hur lärosätena själva fördelar sina forskningsmedel. De flesta lärosäten fördelar en mindre del av medlen på central nivå baserat på prestation, ofta runt 10 procent. Det är också vanligt att prestationsmåttet baseras på hur respektive fakultet presterat jämfört med tidigare år. Det sker därmed inte en direkt jämförelse mellan olika fakulteter då förutsättningarna anses skilja sig åt alltför mycket. Flera av de lärosäten som idag inte använder prestationsbaserad tilldelning på central nivå motiverar det med att en sådan fördelning sker bäst på fakultetsnivå. 6 av 10 lärosäten har också genomfört egna lärosätesomfattande utvärderingar av forskningen. Resultatet av utvärderingarna har också legat till grund för en intern omfördelning av lärosätenas forskningsmedel mot starka forskningsområden. Undantaget är Karolinska institutet som valt att inte omfördela baserat på utvärderingen utan istället fokuserat på att lyfta de forskningsmiljöer som kommit ut sämre i utvärderingen. 6

8 Fördelning från fakultet till institution Prestationsbaserad tilldelning av forskningsmedel från fakultet till institution är både vanligare och mer omfattande än den prestationsbaserade fördelningen på lärosätenas centrala nivå. De fakulteter som idag inte tillämpar prestationsbaserad tilldelning tillhör några få undantag. Ämnesområde Fördelar ej prestationsbaserat Fördelar prestationsbaserat Humaniora, konst och språkvetenskap Samhällsvetenskap, juridik och ekonomi Blandat humaniora och samhällsvetenskap Medicin och hälsa Natur- och teknikvetvetenskap Totalt Totalt Anm: Fakulteter som bara fördelar till en institution ingår inte. Linköpings universitet ingår inte då uppgifter om fördelning på fakultetsnivå saknas helt. Att prestationsbaserad tilldelning på fakultetsnivå är så pass vanlig och omfattande beror bland annat på att fördelningen sker inom ett och samma ämnesområde. Det ökar legitimiteten internt. Oavsett fakultet är det tre variabler som sticker ut: Antal examina i forskarutbildningen Storlek på externa anslag Bibliometri Ämnesområde Antal examina i forskarutbildning Storlek på externa anslag Bibliometri Annat Uppgift saknas Antal enheter som fördelar prestationsbaserat, totalt Humaniora, konst och språkvetenskap Samhällsvetenskap, juridik och ekonomi Blandat humaniora och samhällsvetenskap Medicin och hälsa Natur- och teknikvetenskap Totalt Anm: Fakulteter som bara fördelar till en institution ingår inte. Linköpings universitet ingår inte då uppgifter om fördelning på fakultetsnivå saknas helt. Även om variationen är ganska liten när det gäller typ av variabler så är skillnaden desto större sett till andelen av de totala medlen som omfördelas baserat på prestation. Störst andel omfördelas inom samhällsvetenskap, ca 40 procent, jämfört med 7

9 ca 27 procent inom humaniora och ca 20 procent inom medicin, teknik och naturvetenskap. Ett skäl till den lägre andelen för medicin, teknik och naturvetenskap är de stora resurser som avsätts för laboratorier, instrument m.m. samt att strategiska satsningar är betydligt vanligare inom dessa områden 5. Flera samhällsvetenskapliga fakulteter har efter införandet av prestationsbaserad tilldelning infört dämpningsmekanismer då utfallet skapat alltför stora svängningar från ett år till ett annat. De variabler som används för fördelning av medel på fakultetsnivå skapar troligen olika incitament. Att belöna antal forskarexamina skapar drivkrafter för ökad genomströmning av forskarstuderande men inte självklart ökad kvalitet. Att belöna externa forskningsbidrag stimulerar till både vetenskaplig kvalitet (medel från finansiär som tillämpar kollegial bedömning) och nyttiggörande (om medlen kommer från näringslivet). Ett antal fakulteter och lärosäten har valt att helt eller delvis premiera inomvetenskapliga finansiärer vilket pekar på att fakulteten inte har för avsikt att med variabeln skapa drivkrafter för ökad samverkan och nyttiggörande. Målsättningen med bibliometriska indikatorer (mätning av publikationer och citeringar) är att skapa drivkrafter för såväl ökad publiceringsvolym som kvalitet (med antagandet att antal citeringar av en vetenskaplig publikation utgör ett mått på vetenskaplig excellens). En viktig fråga är huruvida den prestationsbaserade tilldelningen av forskningsmedel på fakultetsnivå, på samma sätt som tilldelningen på central ledningsnivå, är en konsekvens av regeringens nuvarande fördelningsmodell? Svaret på den frågan är troligen ja. Från omkring fram till 2012 ökade 16 av de 27 fakulteter som studien har uppgifter om sin prestationsbaserade till delning. Ingen fakultet minskade den prestationsbaserade tilldelningen. Av de fakulteter som inte ökat den prestationsbaserade tilldelningen fördelade ungefär hälften redan en större del av anslaget via prestation. De flesta fakulteter i undersökningen som det finns uppgifter för har även tidigare haft en prestationsbaserad tilldelning men den har alltså ökat i omfattning. Fenomenet är därmed inte nytt men har ökat i omfattning de senaste åren. 5 Fasta kostnader för utrustning etc. ingår inte i den omfördelade andelen av forskningsanslaget 8

10 Konkurrens har skapat drivkrafter Den fördelningsmodell för de direkta forskningsanslagen som regeringen presenterade i Forskningspropositionen 2008 har troligen haft en direkt påverkan på lärosätenas egna interna fördelning av forskningsmedel. Bakomliggande faktorer är troligen en önskan om att maximera tilldelningen av medel (flera lärosäten använder sig på central nivå av samma fördelningsmodell som Utbildningsdepartementet) samt en generellt ökad legitimitet att på ledningsnivå använda prestationsbaserade mått vid fördelningen. Det går därmed att med ganska god säkerhet fastslå att prestationsbaserad tilldelning av forskningsmedel skapar drivkrafter och ett förändrat beteende på lärosätena. Som tidigare nämnts har den reella omfördelningen av forskningsmedel mellan lärosätena varit liten. Det behöver dock inte utgöra ett problem eftersom det inte är omfördelningen av pengar i sig som är målet utan drivkrafter mot det övergripande målet med forskningspolitiken. Själva signalvärdet av den nya omfördelningsmodellen verkar därmed ha varit tillräcklig för att påverka lärosätenas beteende. 9

11 men endast i mindre grad mot samverkan och forskningens nyttiggörande Svenska lärosäten har som en av sina huvuduppgifter att sprida och nyttiggöra forskningsresultat. Uppgiften formuleras i högskolelagen som: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (Lag 2009:45) I regeringens forskningsproposition från 2008 formulerades också tre huvudmål 6 : Stärkt fri forskning Forskning av högsta kvalitet och relevans Forskningen ska i högre grad än idag komma till nytta Trots att forskningens relevans och nyttiggörande finns inskrivet i Högskolelagen och lyfts fram som två av tre huvudmål i regeringens forskningsproposition 2008 måste drivkrafterna för lärosätena att verka mot dessa mål ses som fortsatt svaga. I lärosätenas egna modeller för fördelning av forskningsmedel finns samverkan och nyttiggörande endast delvis representerat genom indikatorn externa medel som dessutom har svagheter ur detta perspektiv. Samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat kan ske på många olika sätt. Det inkluderar inte alltid finansiella transaktioner. Externa bidrag från företag som indikator fångar därför bara upp en del av den verksamhet på lärosätet som bidrar till samverkan och nyttiggörande. Slutligen så visar Faugert & Co undersökning att flera fakulteter och lärosäten premierar delvis eller helt externa medel från inomvetenskapliga finansiärer. Det sänder en tydlig signal att denna typ av externa medel är mer eftersträvansvärda än forskningsbidrag från näringslivet och behovsinriktade forskningsfinansiärer. Det är också en naturlig följd av att lärosätena önskar att maximera sin tilldelning från indikatorn externa medel: Stora externa finansiärer premieras på bekostnad av de som har en mindre finansiell betydelse (näringslivet). I förlängningen innebär det att forskningen optimeras på lärosätesnivå (ökad forskningsvolym) istället för nationell/global nivå (ökat välstånd och livskvalitet). Att den nya fördelningsmodellen inte skapat tillräckliga drivkrafter mot ökad samverkan och nyttiggörande bekräftas också i en intervjustudie med 526 forskare som Demoskop, på Svenskt Näringslivs uppdrag, genomförde under Ett lyft för forskning och innovation, Regeringens proposition 2008/09:50 7 Görnerup (2011), Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften, Svenskt Näringsliv 10

12 Studien visade att en stor majoritet av forskarna i undersökningen ansåg att samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat är viktigt. 84 procent av de forskare som hade erfarenhet av samverkan ansåg att det hade haft en positiv inverkan på den egna forskningen. Allra mest positiva var forskare inom humaniora. Närmare 7 av 10 angav ökad forskningskvalitet som en viktig effekt. En annan bild framkom när det gällde arbetsgivarens intresse för forskning i samverkan. Endast var tredje forskare ansåg att arbetsgivaren var tydlig med att samverkan var en huvuduppgift. Inom humaniora var det endast en av fem forskare som ansåg att arbetsgivaren tydliggjort detta. Över hälften av forskarna i undersökningen ansåg att samverkan gav litet eller inget meritvärde i forskarkarriären. De huvudmål som regeringen satte upp i 2008 års forskningsproposition måste därmed anses ej till fullo uppnådda. Det är olyckligt. Inte bara för de forskare som därmed hålls tillbaka i sina ambitioner att samverka och sprida forskningsresultat utan för hela vårt samhälle som i förlängningen riskerar att gå miste om viktiga innovationer för ökad livskvalitet och välstånd. 11

13 Referenser Andersson M, Dieden S, Ejermo O (2012), Sverige som kunskapsnation klarar sig näringslivet utan storföretagen? Entreprenörskapsforum. Ett lyft för forskning och innovation, Regeringens proposition 2008/09:50 Görnerup (2011), Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften, Svenskt Näringsliv. Görnerup E (2012), Hur starkt står Sverige? Om de internationella företagens forskning, Svenskt Näringsliv. OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden, Svensson R (2008), Tillväxt genom forskning vad säger forskningslitteraturen? Institutet för Näringslivsforskning (IFN). 12

14 Bilaga över lärosätenas fördelning Allmänt om lärosätenas interna fördelning Lärosätenas interna fördelningar av forskningsmedel är relativt komplexa processer. I efterföljande avsnitt återges övergripande drag av fördelningen på de tio lärosäten som ingår i studien. Inför läsningen av de avsnitten bör några punkter hållas i minnet. Den mest centrala punkten rör de belopp som nämns i texten. Sedan något år tillbaka arbetar lärosätena efter principen att alla verksamheter ska bära sina egna kostnader, på motsvarande vis som i den så kallade SUHF-modellen för externa bidrag. Innebörden är att de belopp som nämns normalt sett även inkluderar kostnader för lokaler, administration, och så vidare. Uttaget för dessa kostnader varierar mellan lärosätena, vilket gör att belopp för olika lärosäten inte utan vidare kan jämföras med varandra. Det förefaller även som att resursfördelningsdokumenten i en del fall, särskilt på fakultetsnivå, är uppställda efter de riktlinjer som gällde tidigare, och alltså inte är helt i linje med de sätt på vilka interndebiteringen numera sker. Det gäller i synner het kostnader för lokaler. Vi har valt att inte borra djupare i denna komplicerade och redovisningstekniska fråga, utan nöjer oss med att konstatera att jämförelser bör göras med försiktighet. I övrigt bör följande punkter noteras: I de allra flesta fall har en enhet rätt att fördela sina erhållna resurser fritt, med undantag av medel till exempelvis strategiska satsningar beslutade på högre nivå det vill säga, även om 30 procent av en institutions medel från fakulteten motiveras med professorers lönekostnader, så har institutionen frihet att modifiera andelen medel som går till detta ändamål. Strategiska satsningar finansieras ofta från flera enheter och nivåer på lärosätena, och inte sällan även med externa medel de belopp som nämns nedan rör enbart tilldelningen från den enhet som nämns, och utgör alltså ofta inte hela det belopp som i slutändan utgör den fulla strategiska satsningen. Medel fördelas i regel i flera steg, där medel först reserveras till fasta poster såsom universitetsgemensamma kostnader och satsningar öronmärkta av regeringen eller högre nivå på lärosätet, och i ett andra steg görs fördelning av de medel som enheten de facto kan styra över en fördelning där en enhet anger att 15 procent av medlen baseras på prestation innebär ofta att det handlar om 15 procent av medlen i steg två. Ibland förekommer termen Professorsprogram, vilket avser specifika tjänster i princip motsvarande den tidigare tjänsten Lärostolsprofessur och därmed inte inkluderar alla forskare med titeln professor. Göteborgs universitet Göteborgs universitet (GU) fördelar de fasta medlen på i praktiken tre nivåer. Universitetsstyrelsen fördelade till de åtta fakulteterna: Sahlgrenska akademin (medicin 13

15 och hälsa), Naturvetenskapliga fakultetsnämnden, Humanistiska fakultetsnämnden, Konstnärliga fakultetsnämnden, Handelshögskolans fakultetsnämnd, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och IT-fakultetsnämnden. Fakultetsnämnderna fördelar i sin tur medel vidare till institutionerna. På institutionerna sker slutligen en fördelning av resurser till de enskilda forskarna. Det finns även ett 30-tal centrumbildningar, medel till dessa fördelas ofta på fakultetsnämndsnivå, men även på institutionsnivå och till viss del från centralt håll. GU har de senaste åren genomfört ganska genomgripande förändringar av sin organisation. Dessa pågår fortfarande. De två största förändringarna är att den centrala administrationen och institutionerna har fått ökat inflytande på bekostnad av fakulteterna, och att antalet institutioner har minskat betydligt. Syftet med förändringarna är att höja effektivitet och kvalitet i organisationen. Förändringarna har drivits från olika håll från centralt håll, men även av starka enskilda forskare och forskargrupperingar som vill se mer fokus på prestation, och av delar av organisationen som vill skifta andel medel från administration till forskning och utbildning. Förslag har även uppkommit att minska antalet fakulteter. Fördelning på central nivå Inför 2013 fördelar GU de fasta statliga forskningsmedlen enligt följande: 63 procent av de läggs ut i ett basanslag till fakultetsnämnderna. Storleken på basanslaget är i praktiken avgjord av historiska skäl; de tilldelas medel i motsvarande mån som föregående år. Vidare fördelar GU ca 15 procent av medlen till fakulteterna som prestationsdel, vilken till ca 50 procent baseras på bibliometri och till ca 50 procent på förmågan att attrahera externa anslag. Modellen ser dock olika ut för olika fakulteter; fakulteterna har själva fått avgöra hur de internt vill mäta sina prestationer. Att modellen ser olika ut beror på att GU syftar till att skapa incitament för kvalitetsförbättring och prestation snarare än att omfördela mellan fakulteter; nivån på fakulteternas prestationer avgörs i modellen genom jämförelse med deras egna prestationer från tidigare år. GU gör även strategiska avsättningar om ca 11 procent av totala anslaget. Dessa är interna strategiska satsningar som oftast sträcker sig över en kortare tidsperiod, t ex satsningar på särskild infrastruktur. Strategiska satsningar görs även på forskning inom områden viktiga för utbildning, t ex på språkområdet. Resterande ca 11 procent används bland annat till att täcka upp för OH-kostnader där externa finansiärers bidrag inte medger full kostnadstäckning och till specialstöd, 30 mnkr/år, till forskare som söker EU-medel, eftersom det uppfattas av forskarna som alltför arbetskrävande. GU skjuter även till extra medel till det av regeringens strategiska forskningsområden de fått huvudansvar för. För 2012 fördelade GU totalt 1368 mnkr. Förändringar i fördelningen de senaste åren har huvudsakligen handlat om två bitar. För det första har GU alltmer kommit att betona de prestationsbaserade måtten. De prestationsbaserade tilldelningen till fakulteterna har ökat från ca 10 procent till dagens ca 15 procent. Universitetet har även genomfört en Research assessment exercise (se vidare nedan) som resulterat i ytterligare insatser för att stärka kvaliteten i forskningen. För det andra har GU försökt skifta basanslag så att fakulteter som tidigare haft ett i nationell jämförelse lågt anslag fått mer resurser. Skiftet har till viss del inneburit att andra fakulteter fått se sina anslag minska något. Anledningen till skiftet har i grund och botten att göra med historiska skäl: GU har delvis tillkommit genom att relativt professionsinriktade högskolor, t ex Handelshögskolan och Socialhögskolan, har anslutit sig till universitetet där de blivit egna fakulteter. 14

16 Dessa tidigare fristående högskolor hade historiskt en låg andel forskning, vilket till stora delar levde kvar under tiden som regeringen öronmärkte forskningsmedlen till fakulteter. GU har nu försökt rätta till detta. Förändringar är dock svåra att genomföra dels för att forskning är synnerligen långsiktig verksamhet för vilken styrningen och förutsättningarna inte bör ändras mycket från år till år, dels för att GU är ett relativt decentraliserat lärosäte där de olika enheterna historiskt sett har haft en hög grad av självbestämmande. Fördelning på fakultetsnivå Sahlgrenska akademin fördelade för 2012 totalt 377,1 mnkr. Av dessa medel går 290,2 mnkr i ett icke-prestationsbaserat basanslag, vilket i sin tur uppdelat på olika poster, t ex 50,6 mnkr till lokaler, 87,7 mnkr till gemensamma aktiviteter och strategiska satsningar, 35,9 mnkr till core facilities och 138,3 mnkr i basanslag till institutionerna. Resterande 64,7 mnkr fördelas till institutionerna baserat på prestation. Detta innebar en förändring jämfört med 2011; medel har flyttats från basanslaget till institutionerna till den prestationsbaserade delen, som har ökat från 10 procent till 15 procent av de totala fakultetsmedlen (efter avdrag för medel till core facilities ) i linje med universitetsstyrelsens ändringar. De prestationsbaserade medlen fördelas till 75 procent utifrån andel externa bidragsinkomster och till 25 procent utifrån andelen bibliometripoäng enligt Brute Force-modellen enligt ett glidande värde för de tre föregående åren. Att på fakultetsnivå fördela baserat på prestation är förhållandevis nytt inom Sahlgrenska akademin: Inför 2009 fördelades inga medel på det viset. Den naturvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade för 2012 totalt 281,8 mnkr. Av dessa fördelades drygt hälften, totalt 105,6 mnkr, fördelades som basanslag som till stor del beräknades utifrån antalet tillsvidareanställd personal i olika kategorier (docenter och professorer etc). Den prestationsbaserade tilldelningen utgjorde 41,7 mnkr, och bestod till 33 procent av bibliometri, 56 procent av förmåga att attrahera externa bidrag och till 11 procent av antal examina i forskarutbildningen. Till strategiska satsningar avdelades 43,2 mnkr, av vilket hälften gick till forskningsplattformar och resterande del huvudsakligen till stöd till enskilda forskare samt till inrättande av specifika forskartjänster. Nämnden tillämpade en mycket snarlik fördelningsmodell även Humanistiska fakultetsnämnden fördelar sina medel för 2012 totalt 186,2 mnkr huvudsakligen i fyra delar. En del, 52,4 mnkr för 2012, utgörs av ett basanslag som beräknas för att täcka forskningstid åt professorer, docenter och lektorer som har forskningstid i tjänsten. Vidare fördelas medel, 44,8 mnkr för 2012, till institutioner baserat på prestation, mätt i publikationer (40 procent) enligt samma modell som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteten, förmåga att attrahera externa medel (25 procent), antal examina inom forskarutbildningen (25 procent) och externa bedömningsuppdrag (10 procent). En tredje del av fördelningen utgörs av forskarutbildningen, ca 50 mnkr för Efter några år med knapp några antagna doktorander på grund av ekonomiska begränsningar, har fakulteten expanderat forskarutbildningen kraftigt sedan Den sista, minsta, delen utgörs av ett mindre antal strategiska satsningar, 13,0 mnkr för Fördelningsmodellen har endast förändrats marginellt sedan Den konstnärliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 34,5 mnkr till institutionerna. Av dessa utgick 15,9 mnkr som ett basanslag, 9,9 mnkr till forskarutbildningen, 7,8 mnkr till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete och 0,9 mnkr 15

17 till strategiska satsningar. Jämfört med 2009 har forskning och konstnärligt utvecklingsarbete utökats något, medan forskarutbildning och strategiska medel har krympt delvis som följd av en något minskad tilldelning till fakulteten från universitetsstyrelsen. Den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 130,9 mnkr till forskning och forskarutbildning. Av dessa avdelades först 31,6 mnkr till särskilda avsättningar, vilket inkluderade lokalkostnader, medfinansiering, strategiska satsningar bland annat i kölvattnet av universitetets kvalitetsutvärdering, och satsningar på ett antal centrumbildningar. Därefter avdelades 6,2 mnkr till fakultetens speciella enheter, t ex SOM-institutet. Resterande 93,1 milj fördelades till 60 procent som basanslag till forskning och forskarutbildning varav en fjärdedel var prestationsbaserat till lika delar på bibliometri, examina/docenter och externa bidrag och till 40 procent som rörlig del till forskarutbildning baserat på antalet examina under föregående fem år. Modellen har i praktiken inte förändrats sedan Handelshögskolans fakultetsnämnd fördelade inför 2012 totalt 107,2 mnkr. Av dessa fördelades 37,95 mnkr till särskilda åtaganden, t ex 10,0 mnkr till lokalkostnader, 8,75 mnkr till Institutet för innovation och entreprenörskap och totalt 7,2 mnkr till styrkeområdena Globalisering respektive Transport. Resterande 69,2 mnkr fördelades till 25 procent i en modell som tagits fram 2011 och som fasas in under en åttaårsperiod, och till 75 procent enligt den gamla modellen. Den nya modellen består av ett fast anslag på 2 mnkr per institution som erbjuder en komplett miljö (denna del är ännu inte tagen i bruk) och resten prestationsfördelat till 40 procent på publikationer enligt samma (norska) modell som universitetsstyrelsen använder, till 30 procent på antalet doktorsexamina, till 20 procent på externa medel från de största svenska forskningsfinansiärerna (FAS, Formas, Vinnova, Vetenskapsrådet, MISTRA och Riksbankens Jubileumsfond) och till 10 procent på undervisningsmängd. Den gamla modellen består till 60 procent av ett fast basanslag och till 40 procent av en prestationsbaserad del. Den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden fördelade inför 2012 totalt 45,2 mnkr. Fördelningen sker i två steg: först avdelas medel till strategiska satsningar. Fakulteten har valt att basera sina strategiska satsningar på storleken på den prestationsbaserade andel de tilldelas av universitetsstyrelsen, det vill säga 10,2 mnkr för För 2011 avsattes hela denna tilldelningspost till strategiska satsningar. För 2012 ändrades avsättningen till halva den posten. I ett andra steg fördelas basmedel, totalt 40,1 mnkr, på ett flertal kriterier. Huvudprincipen är att fördela 50 procent av basmedlen baserat på forskarutbildningen, där hälften avgörs av antalet examinationer och hälften av antalet aktiva doktorander; 25 procent till forskande personal baserat kategori (professor, docent, lektor); och 25 procent baserat på forskningsaktivitet, vilket till hälften baseras på förmåga att attrahera externa medel och i övrigt till stor del förefaller utgöras av strategiska satsningar. Det är oklart hur fördelningen såg ut före IT-fakultetsnämnden är jämförelsevis liten; den fördelade för 2012 totalt 19,1 mnkr till forskning och forskarutbildning. Fakulteten har valt att fördela sina medel på precis samma modell som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteten. Det innebär att fakulteten efter att ha räknat bort 5,1 mnkr till strategiska satsningar huvudsakligen till ett centrum för visualisering och till dekanus strategiska medel fördelar till 85 procent (13,9 mnkr) baserat på föregående års tilldelning, och till 15 procent (2,6 mnkr) på prestation enligt GU:s centrala modell. Uppgifter om tidigare års fördelningar saknas. 16

18 Strategiska satsningar Grundtankarna bakom de strategiska satsningar GU gör beskrevs ovan. De återkommer även nedan, i stycket om den kvalitetsutvärdering som universitetet genomförde För 2012 kan följande satsningar på central nivå noteras: Särskilt stöd till universitetets styrkeområden, 48,0 mnkr Medfinansiering till EU-projekt, 15,0 mnkr per år Medfinansiering till Regeringens strategiska forskningsområden, 21,3 mnkr Medfinansiering till strategiskt område, vård, 20,0 mnkr Institutet för Innovation och Entreprenörskap, 5,3 mnkr Forskarskola om havsmiljö, 7,0 mnkr per år till 2014 Havsmiljöinstitutet, 10,4 mnkr Medfinansiering till Svensk nationell datatjänst för humaniora, samhällsvetenskap och medicin, 4,6 mnkr Universitetsstyrelsen gör även andra strategiska satsningar på centrumbildningar, forskarskolor och medfinansieringar av stora externa anslag motsvarande ytterligare nästan 20 mnkr för På fakultetsnivå görs bland annat följande strategiska satsningar under 2012: Strategiska forskaranställningar, Sahlgrenska akademin, 10,8 mnkr Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan, 8,75 mnkr Stöd till individuella forskare, Naturvetenskapliga fakulteten, 7,5 mnkr Styrkeområdena Globalisering och Transport, Handelshögskolan, totalt 7,2 mnkr Strategiska forskningsplattformar, Naturvetenskapliga fakulteten, 6,7 mnkr Forskarassistenter, Naturvetenskapliga fakulteten, 6,0 mnkr Forskarskola i språkteknologi, Humanistiska fakulteten, 5,5 mnkr Svenska som andraspråk, Humanistiska fakulteten, 3,4 mnkr Språkbanken, Humanistiska fakulteten, 2,7 mnkr NMR-centrum, forskning inom strukturbiologi, Sahlgrenska akademin, 1,5 mnkr Docentmeritering, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, 1,5 mnkr Kvalitetsutvärdering Universitetet genomförde under 2010 en kvalitetsutvärdering av verksamheten, RED10, som publicerades våren Avsikten med utvärderingen var att premiera de forskningsmiljöer som bedömdes som starka. RED10 har haft ett relativt stort genomslag. GU tog 50 mnkr centralt och styrde om på basis av utvärderingen. Dessa medel tilldelades fakulteterna med uppmaningen att styra om i verksamheten. Rektor följer åtgärderna förhållandevis noga, bland annat genom halvårsvisa möten med fakulteterna. På dessa möten rapporterar fakulteterna genomförda och planerade åtgärder, och där kan universitetsledningen markera vilka frågor de anser vara viktiga. Medel har till största delen tilldelats starka miljöer. Medel har inte riktats till specifika miljöer som kommit mindre bra ut och därför kan anses behöva stärkas, 17

19 däremot har andra insatser gjorts mot dessa. Förbättringsbehoven rör emellertid inte bara enskilda forskningsmiljöer, t ex konstaterade utvärderarna att GU generellt rekryterade för mycket forskare ur de egna leden, och i alltför låg grad från internationellt håll. GU har nu vidtagit åtgärder för att ändra på detta, t ex satsas det nu speciella medel på internationell rekrytering. RED10 ska även till stor del ligga till grund för GU:s nya visionsdokument fram till 2020, som ledningen ska ta beslut om i september Dokumentet baseras även på BLUE11, som är en nyligen genomförd utvärdering motsvarande RED10 för grundutbildningen. Karolinska institutet Karolinska institutet (KI) fördelar via konsistoriet (universitetsstyrelsen) de fasta statliga forskningsmedlen till Styrelsen för forskning respektive Styrelsen för forskarutbildning. Styrelsen för forskning har det strategiska ansvaret för planering av KI:s forskning, bland annat genom analys och prioritering av verksamheten. Styrelsen för forskarutbildning har en motsvarande roll för utbildning på forskarnivå. Dessa två styrelser lämnar förslag till rektor rörande resursfördelningen av de fasta statliga forskningsmedlen till institutionerna. Rektor fattar sedan det slutgiltiga beslutet. Institutionerna upprättar i sin tur en internbudget för vidare fördelning av medel till bland annat de enskilda forskargrupperna. Fördelning på central nivå Konsistoriet fördelade för 2012 totalt 1307,2 mnkr inom ramen för de fasta statliga forskningsmedlen. I ett första steg fördelades 231,9 mnkr till kärnverksamhet, vilket bland annat inkluderar gemensamma investeringar, vissa hyresmedel, basersättning till prekliniska institutioner och 25,0 mnkr till rektors strategiska medel. Resterande medel delades sedan upp i två delar: 890,5 mnkr till forskning och 184,8 mnkr till forskarutbildning. Av dessa två delar var endast medel inom regeringens strategiska forskningsområden öronmärkta till särskilda ändamål. Det är oklart hur fördelningen har förändrats de senaste åren. Fördelning på styrelsenivå På rekommendation av Styrelsen för forskning beslutade rektor för 2012 att fördela dessa totalt 890,5 mnkr under sju rubriker: 1. Aktivitet mm. Totalt 339,95 mnkr. I detta ingår till största delen fördelning efter forskningsaktivitet, 286,3 mnkr, vilken helt och hållet är baserad på prestation: till 40 procent på förmågan att attrahera extern finansiering, till 40 procent på bibliometri, till 10 procent på antal examina i forskarutbildningen och till 10 procent på antal postdoktormånader. Här ingår även medel för att stimulera en forskningsanknuten grundutbildning samt strategiska medel till prefekterna. 2. Särskilda enheter. Totalt 48,9 mnkr. Här ingår stöd till tvillingregistret och Institutet för Miljömedicin. 3. Strategiska satsningar. Totalt 139,5 mnkr. Detta syftar nästan uteslutande till finansiering av tjänster och individer som bedöms vara extra viktiga för KI, t ex medel att söka för framstående yngre forskare och basresurser till särskilt framstående professorer. Initiativen syftar bland annat till att skapa en sammanhållen och konkurrensutsatt karriärstege. 18

20 4. Core facilities. Totalt 48,2 mnkr. Dessa inkluderar t ex resurser till försöksdjursverksamheten, KI:s biobank etc. 5. Löpande utgifter, totalt 10,8 mnkr 6. Hyresmedel, totalt 166,8 mnkr 7. Regeringens strategiska forskningsområden, totalt 136,4 mnkr varav 12,2 mnkr för vidare fördelning till Umeå universitet och KTH. Rektor fördelade på förslag av Styrelsen för forskarutbildning medel för forskarutbildning, totalt 184,8 mnkr för 2012, till allra största delen till basfinansiering av doktorander. Basfinansieringen består 2012 av två huvudsakliga delar. Dels 79,7 mnkr till KID-anslag, som innebär delfinansiering av doktorandtjänster vilka fördelas genom interna utlysningar två gånger per år. Dels stöd till FoU-program, kurser och skolor om totalt 71,0 mnkr. Sammantaget fördelar KI en stor andel forskningsmedel genom konkurrensutsättning internt. KI använder i jämförelsevis stor utsträckning de fasta statliga forskningsmedlen som medfinansiering till externa anslag, t ex genom att endast delfinansiera doktorander och genom prestationsbaserad fördelning som bland annat speglar vilka forskningsmiljöer som attraherar externa medel. Uppgifter om tidigare års fördelningar saknas. Strategiska satsningar Ökningen av medel har huvudsakligen gått till strategiska satsningar, främst Färdplan KI-SLL , 8 en satsning kopplad till KI:s pågående omfattande nybyggnationer på campus och uppförandet av nya byggnader för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I övrigt går en betydande del av KI:s interna fördelning av forskningsmedlen till strategiska satsningar av olika slag, i synnerhet punkterna tre och fyra i tabellen ovan. Väsentliga delar av de strategiska satsningar som görs med de fasta statliga forskningsmedlen handlar om att skapa en karriärstege för forskare. Kvalitetsutvärdering KI genomförde en genomgripande kvalitetsutvärdering, kallad ERA, av forskningsverksamheten. Alla forskargrupper rankades från poor till excellent. KI har valt att inte låta utfallet direkt påverka den centrala tilldelningen av medel, utan istället följa upp effekterna på institutionsnivå. Den första uppföljningsomgången hösten 2011 var inriktad på att försöka rätta till verksamheter som befunnits inte hålla måttet och uppmanade institutionerna att genomföra åtgärder, t ex omorganisera eller utveckla nya modeller för intern resursfördelning. Åtgärderna har följts upp under början av hösten Denna uppföljning visade att effekterna av kvalitetsutvärderingen var betydande bland annat i fråga om nedläggning av lågpresterande forskargrupper och bättre uppföljning av verksamheten. En ny utvärdering planeras om tre till fyra år. Kungliga Tekniska högskolan De fasta statliga forskningsmedlen fördelas inom KTH i två eller tre steg. I ett första steg fördelas de från rektor till KTH:s tio skolor som del av respektive skolas verksamhetsuppdrag. I detta första steg skiljer sig KTH mot övriga lärosäten, där fördel- 8 SLL står för Stockholms läns landsting 19

21 ningen sker efter ett styrelsebeslut. KTH:s skolor motsvarar delvis de enheter som på de flesta andra lärosäten kallas institutioner. Flera av skolorna är dock större än vad institutioner normalt är, och det förekommer att skolorna internt fördelar till avdelningar som ett tredje steg innan medlen fördelas till de enskilda forskarna. Fördelning på central nivå KTH:s rektor fördelade för 2012 sammanlagt 1076,1 mnkr till skolorna. Dessa medel fördelas sedan 2011 efter en modell bestående av tre delar, där riktmärket är att cirka hälften av medlen ska gå till skolorna som basanslag, cirka en fjärdedel som prestationsbaserad tilldelning, och cirka en fjärdedel som strategiska satsningar (benämnt riktade medel). Balansen mellan dessa delar kan dock variera mellan skolorna beroende på historik och andra anledningar. Det har även förekommit att strategiska satsningar som löper under lång tid har omklassificerats till basanslag. KTH arbetar för närvarande med att tydliggöra fördelningsmodellen då skolorna inte upplever den som tillräckligt transparent. För 2012 uppgick de sammanlagda basanslagen till 436,9 mnkr, prestationsmedlen till 204,6 mnkr, och de riktade medlen till 272,3 mnkr. Utöver detta fördelades 17,5 mnkr till plattformar för att främja tvärvetenskaplighet, och 144,9 mnkr som öronmärkta medel inom ramen för regeringens strategiska forskningsmedel. KTH valde för 2012 att inte räkna upp bas- respektive prestationsanslagen med statliga medel för att kompensera för pris- och löneökningar; den summan fördelades istället helt som strategiska satsningar. Den prestationsbaserade delen består av antalet examina i forskarutbildningen, storleken på externa medel och citeringar på publikationer. Hittills har dock inga medel fördelats baserat på citeringar eftersom KTH inte ansett verktygen vara tillräckligt bra. För 2012 fördelades 80 procent baserat på antal examina i forskarutbildningen och 20 procent baserat på externa medel. Avsikten är att 10 procent ska baseras på citeringar, på bekostnad av andelen forskarexamina. Före 2011 fördelades huvuddelen av KTH:s fasta statliga forskningsmedel som basanslag till skolorna. En mindre del för 2009 cirka 20 procent var då prestationsbaserad på antalet examina i forskarutbildningen. Strategiska satsningar KTH:s fasta statliga forskningsmedel går till en fjärdedel till strategiska satsningar (riktade medel). Dessa består till allra största delen av öronmärkta medel till specifika verksamheter vid KTH:s skolor, t ex till mindre centrumsatsningar, medfinansieringar, infrastruktur, satsningar på hållbarutveckling, eller enskilda forskare. Dessa tilldelningar löper vanligtvis över ett flertal år. Tilldelningen sker efter att skolorna äskat medel hos rektor. De ökade statliga forskningsmedlen har i princip uteslutande kanaliserats till strategiska satsningar. Satsningarna görs delvis tematiskt i enlighet med de strategier som KTH:s ledning slår fast, dels övergripande över en treårsperiod, dels inför varje år. För perioden hade ledningen fyra övergripande forskningsområden som teman: Tekniska grundvetenskaper, med viss tyngdpunkt på tillämpad forskning Livsvetenskaper och medicinsk teknik, med tyngdpunkt på satsningar som ger synergieffekter och ytterligare konkurrenskraft 20

22 Energi- och miljöteknik, där KTH ingår i uppbyggnaden av European Institute of Innovation and Technology, EIT, med målet att ingå som permanent nod Informations- och kommunikationsteknologi, där KTH strävar efter att göra stockholmsområdet till ett ICT-kluster genom att etablera nära samarbete med forskningsinstitut och företrädare för industri och entreprenörer KTH satsar även på att etablera det tenure track-system som KTH införde 2010, vilket innebar en stor ökning av tjänstekategorierna lektor och biträdande lektor. Dessa tjänster har i många fall finansierats med strategiska medel motsvarande 0,75 mnkr eller mer per år under en fyraårsperiod. För 2012 prioriterades satsningar på infrastruktur, tenure track samt hållbar utveckling. Antalet satsningar är relativt stort för 2012 tilldelades de flesta skolor ca 3-10 satsningar var. Därtill löper tidigare fleråriga satsningar vidare över Kvalitetsutvärdering KTH har genomfört två kvalitetsutvärderingar, kallade RAE, den första 2008 och den andra under juni RAE 2008 resulterade i medel fördelade baserat på utfallet. Rapporten RAE 2012 presenteras preliminärt i december Medel kommer troligen avsättas för fördelning baserat på resultaten i RAE 2012, genom omfördelning av basanslaget till skolorna. Linköpings universitet Linköpings universitet (LiU) fördelar de fasta statliga forskningsmedlen på i praktiken tre nivåer. Universitetsstyrelsen fördelar till de fyra fakulteterna: Filosofisk fakultet, Medicinsk fakultet, Teknisk fakultet (ibland kallad Tekniska högskolan) och Utbildningsvetenskap. Fakulteterna fördelar i sin tur vidare medel till institutionerna. Institutionerna fördelar slutligen till de enskilda forskargrupperna. Organisationen av LiU skiljer sig åt mot övriga större svenska lärosäten. Istället för att ha ett stort antal institutioner som vardera bedriver verksamhet inom en etablerad akademisk disciplin, har LiU valt att samla verksamheten i 14 stora institutioner som i regel täcker ett brett område. Institutionerna sorterar heller inte under en enda fakultet, utan kan, beroende på inriktningen av den verksamhet de bedriver, få uppdrag av flera fakulteter. En institution kan således tilldelas fasta statliga forskningsmedel från två eller flera fakulteter. Fördelning på central nivå Universitetsstyrelsen fördelade för 2012 totalt 742,9 mnkr. Huvuddelen av dessa fördelades till fakulteterna i enlighet med de proportioner som gällde för Dessa proportioner återspeglar de proportioner som gällde under åren då staten fördelade medel till vetenskapsområden. Uppgifter om storleken på fördelningen till de respektive fakulteterna saknas. Styrelsen fördelar även medel till strategiska satsningar, se nedan. Dessa utgörs till övervägande del av satsningar på finansiering av tjänster och omfattade för 2012 åtminstone 122,5 mnkr. Utöver detta ingår i den statliga tilldelningen även medel till tre av regeringens statliga forskningsområden. Styrelsen har inte ändrat fördelningsprinciper sedan statens direktfördelning till vetenskapsområden avslutades. 21

23 Fördelning på fakultetsnivå Uppgifter saknas om hur fakulteterna fördelat medlen. Strategiska satsningar Universitetsstyrelsen har framförallt satsat på att finansiera strategiskt viktiga tjänster. Dit hör: Basfinansiering till framstående professorer, ca 70 mnkr per år. Forskarassistenter, 5-6 framstående forskare delar på ca 20 mnkr per år Karriärssteg efter forskarassistentstadiet, ca 20 mnkr per år Strategiska externrekryteringar, 12,5 mnkr per år till Rektors förfogande LiU för även interna diskussioner om att genomföra strategiska satsningar i syfte att stärka kopplingen mellan forskning och undervisning. Ett förslag som diskuteras är att ge forskningsmedel till lärare som fortbildning inom undervisningen. En annan diskussion som uppkommit rör infrastruktur. Efter att Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs minnesfond slutat finansiera infrastruktur måste lärosätena själva stå för finansieringen. LiU har tillsatt en infrastrukturkommitté för at hantera dessa frågor. Ett möjligt utfall är att det resulterar i strategiska satsningar från universitetsstyrelsen. Kvalitetsutvärdering LiU har inte genomfört någon kvalitetsutvärdering av forskningsverksamheten, och har för närvarande inga planer på att genomföra en sådan under de närmsta åren. Den främsta anledningen till att LiU valt att inte genomföra någon kvalitetsutvärdering är att det skulle föranleda intern omfördelning över disciplingränser, vilket LiU inte vill göra. Intern uppföljning av forskningsverksamheten genomförs emellertid fortlöpande. Universitetsledningen har under de senaste åren skickat tydliga signaler till övriga organisationen att bibliometriska mått och medel från externa finansiärer som tillämpar grundlig sakkunniggranskning av ansökningar är viktiga indikatorer på forskningskvalitet. Diskussioner om forskningskvalitet förs fortlöpande i rektors ledningsråd, där bland andra dekanerna från de fyra fakulteterna ingår, samt i rektors strategiska forskningsråd där forskare på LiU sitter. Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet (LnU) fördelar de fasta statliga forskningsmedlen på två nivåer. Universitetsstyrelsen fördelar till de fyra fakultetsnämnderna: Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap samt Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik. Dessutom fördelar universitetsstyrelsen till nämnden för utbildningsvetenskap, som bland annat ansvarar för forskning och forskarutbildning som knyter an till lärarutbildningen. Fakultetsnämnderna och nämnden för utbildningsvetenskap fördelar medel direkt till de enskilda forskarna. De tolv institutionerna fördelar således inga forskningsmedel. Denna organisationsform kommer att ändras. LnU har fattat beslut om att inrätta en struktur liknande den vid äldre lärosäten, med tydligare linjeorganisation och starkare 22