Förslag till prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor

Transkript

1 ,... \ \ I " " ' LANTMÄTERIET ~~ ~2h, 2~ 1 (5) YTIRANDE Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr /3431 Förslag till prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor Sammanfattning Uppdraget har bestått i att lämna förslag på hur utvärdering av kvaliteten i forskningen kan ingå som komplement till dagens indikatorer publicering och citering, samt externa medel. Förslagen går bland annat ut på att: Endast bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens räknas som externa medel. Vetenskaplig excellens belönas genom att medel från European Research Council och Vetenskapsrådet viktas högre än andra externa medel - Samverkan premieras i proportion till intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning Ett pilotprojekt genomförs för att mäta samverkan genom att universitet och högskolor rapporterar en portfolio av fallstudier över forskningens externa påverkan En övergripande synpunkt från Lantmäteriet är att det föreslagna systemet premierar universitet och högskolor med väl etablerade forskargrupper som både får en stor del externa medel och uppdragsforskning, medan det gör det än svårare för högskolor med mindre etablerade forskargrupper att tilldelas större resurser. Lantmäteriets yttrande över förslag med beröring på myndighetens verksamhet: Hanna Ridefelt FoU-samordnare Geodatasekretariatet, lantmäteriet Tel. växel: Fax: E-post: hanna.ridefelt@lm.se Internet:

2 '- _ lantmäteriet 2 Lantmäteriet efterlyser en fördjupad diskussion kring värdet av vetenskaplig excellens jämfört med värdet av samverkan. Lantmäteriet ställer sig tveksam till förslaget att endast premiera uppdragsforskning och uppdragsutbildning, då samverkan kan ske på många andra sätt. Lantmäteriet ställer sig positiv till förslaget att genomföra ett pilotprojekt för att mäta samverkan med hänsyn till forskningens externa påverkan. I rapporten anges att det finns för få företagsdoktorander och adjungerade professorer i Sverige för att detta ska kunna användas som indikator vid resurstilldelning. Lantmäteriet efterlyser ett tydliggörande av detta ställningstagande. Bakgrund till myndighetens ställningstagande Förslagens effekter på olika forskningsområden, på tvärvetenskaplig forskning, nya forskningsområden och framtida kunskapsförsörjning samt balansen mellan olika typer av forskning: Det föreslagna systemet premierar väl etablerade forskargrupper som både får en stor del externa medel och uppdragsforskning, medan det gör det än svårare för mindre etablerade forskargrupper att tilldelas större resurser. De forskningsområden som ligger nära Lantmäteriets kärnverksamhet är till stor del smala forskningsområden (geodesi, fjärranalys, geovisualisering, geomatik), men nödvändiga för utvecklingen av myndighetens verksamhet och det uppdrag myndigheten har för att tillgodose samhällets behov. Dessutom angränsar flera andra forskningsområden som data- och systemvetenskaps, geografi och geovetenskap till dessa kärnämnen, vilket gör hela ämnesområdet tvärvetenskapligt. Idag ser vi också en framväxt av nya forskningsområden, inom e-förvaltningsområdet och frågor med beröring på geodatainfrastrukturer. Det är av stor vikt att det ges möjlighet för dessa nya forskningsområden att etableras, även om de i dagsläget varken kan hänföras till vetenskaplig excellens eller premieras genom uppdragsforskning.

3 ..~ lantmäteriet 3 Betydelsen aven tydlig profilering hos de mindre högskolorna borde uppmärksammas i diskussionen i rapporten, eftersom det föreslagna systemet troligen får den långsiktiga effekten att vissa mindre högskolor inte kommer att kunna fortsätta sin verksamhet. Detta kan få effekter på kunskapsförsörjningen i samhället. Lantmäteriet är förutom rekrytering från Lunds universitet och KTH också beroende av rekrytering från Högskolan i Väst och Högskolan i Gävle. Rimlighetsbedömning samt belysning av konsekvenserna av ett genomförande av förslaget Premiering av vetenskaplig excellens Lantmäteriet konstaterar att de flesta av de forskare som samverkan sker med inte i första hand får sin finansiering från Vetenskapsrådet eller ERC, utan från forskningsråd som Formas, Rymdstyreisen, Vinnova, KK-stiftelsen, och Mistra mfl. Vetenskapsrådet finansierar dock Onsala rymdobservatorium som är viktig för Lantmäteriets geodesiverksamhet. Lantmäteriets har sin kärnverksamhet inom samhällsbyggnadsområdet, med många tekniknära tillämpningar. Av stor betydelse idag är utvecklingen inom laserskanningsområdet. Tillämpningar finns inom många olika områden, såsom infrastrukturprojekt, exploatering och riskbedömningar av t ex översvämningar, men också inom den för Sverige mycket viktiga skogsindustri. Forskningen inom området har potential att generera stora samhällsnyttor. Likaså är den tjänsteutveckling som Lantmäteriet leder genom samordningen av uppbyggnaden aven nationell infrastruktur för geodata också beroende av innovationsnära forskning och utveckling med stora samhällsnyttor som följd. Vetenskaplig excellens är eftersträvansvärt, men inte alltid det som är av största värde i samverkan med andra aktörer. Myndigheter har idag krav på sig att arbeta mer innovationsnära, speciellt vad gäller tjänsteinnovation och en ökad samverkan med forskningen är ett viktigt led i detta. Att söka gemensamma projektmedel är ett viktigt sätt att samverka, men Vetenskapsrådet är sällan en relevant finansiär av den typ av FoU som är relevant för Lantmäteriet.

4 ,... ' lantmäteriet 4 Premiering av samverkan genom mätning av uppdragsforskning och uppdragsutbildning Lantmäteriet finansierar inom ämnesområdet geodesi uppdragsforskning. Men samverkan sker på andra sätt inom många andra ämnesområden inom ramen för Lantmäteriets kärnverksamhet: Finansiering av industridoktorander (i rapporten omnämnd som företagsdoktorander) Delfinansiering av professurer och finansiering av adjungerade professurer Medfinansiering tillsammans med Högskolan i Gävle och klusterorganisationen Future Position X av testlabb där vi bistår med 2,5 heltidstjänster under flera år. Medverkan i internationella FoU-nätverk, där representanter finns från både myndigheten och från universitet. Deltagande i FoU-projekt finansierade av EU där myndigheten bidrar med personalkostnader. Gemensamma FoU-projekt där myndigheten bidrar med personresurser, tillgång till system eller data, delfinansiering av professurer/ adjungerade professorer. Som komplement till uppdragsutbildning så samverkar myndigheten och forskare i stor utsträckning kring att ta fram kursmaterial för universitet och högskolor. Lantmäteriet ställer sig därför tveksam till att endast premiera uppdragsforskning och uppdragsutbildning, då samverkan kan ske på så många andra sätt. Denna samverkan är nödvändig för myndigheter, men beroende på hur myndighetsuppdraget är utformat så kan det finnas begränsningar i möjligheten att finansiera uppdragsforskning. Det är därför viktigt att det är attraktivt för forskare att samverka med myndigheter även på andra sätt. Förslaget lämnar möjligheter att utröna om det finns andra sätt att premiera samverkan genom det föreslagna pilotprojekt för att mäta samverkan. Lantmäteriet stödjer detta till fullo. Beslut om detta yttrande har tagits av generaldirektör Bengt Kjellson. Handläggning i ärendet har skett genom FoU-samordnare Hanna

5 Lantmäteriet 5 Ridefelt. Utredarna Ulf Sandgren, Margaretha Lindquist och utvecklingsdirektör Anders Olsson har även tagit del av ärendet. För Lantmäteriet ~~ Bengt Kjellson