Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt - Förstudie

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt - Förstudie"

Transkript

1 Infrastructure Region Gotland Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt - Förstudie

2 Innehållsförteckning Avsnitt Översikt Sida 1 Sammanfattning 1 2 Introduktion 5 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen 9 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher 17 5 Effekter för övriga intressenter och boende 22 6 Den gemensamma ståndpunkten och det fortsatta arbetet 27 Bilagor 1 Transportpolitiska målsättningar 32 2 Exempel på ekonomisk skada: Livsmedel och jordbruk 34 3 Exempel på ekonomisk skada: Turism och besöksnäring 36 4 Exempel på ekonomisk skada: Byggindustrin 38 5 Exempel på ekonomisk skada: Tillverknings- och verkstadsindustrin 40

3 Avsnitt 1 Sammanfattning 1

4 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning om förstudien Uppdrag har på uppdrag av Region Gotland genomfört en förstudie av följderna av förändrade möjligheter att ta sig till och från Gotland med färja. Fokus ligger på att finna indikationer till grund för en djupare analys. Iakttagelserna i denna rapport är därför indikativa och gör inte anspråk på att återge vilka skador eller andra effekter som faktiskt är att vänta vid de tänkta förändringarna som förstudien utgår från. Förstudien är främst inriktad mot näringslivet, men även på andra intressenter och regionens tillväxt i allmänhet, för vidare analys. Arbetet bygger på skriftlig dokumentation som tillhandahållits av Region Gotland samt på intervjuer med representanter för ett urval av näringar på Gotland. Representanterna och näringarna som utgör huvudfokus för förstudien har Region Gotland valt ut i samråd med. Intressenter De intressenter som bedömts påverkas av förändrade färjeförbindelser har delats in i följande kategorier: - Turism och besöksnäring - Livsmedel och jordbruk - Byggindustri - Tillverknings- och verkstadsindustri - Transportbolag - Bank, försäkring och fastighet - Handel - Offentlig sektor - Föreningsliv - Företag och organisationer på fastlandet inkl. konkurrenter, leverantörer och kunder - Hel- och deltidsboende på Gotland - Turister/besökare Av dessa har en första omgång intervjuer genomförts med företrädare för branscherna turism och besöksnäring, livsmedel och jordbruk, byggindustri samt tillverknings- och verkstadsindustrin. Effekter för företagen på Gotland Vid intervjuerna fick de tillfrågade representanterna ta ställning till fyra tillgänglighetsaspekter. Resultatet av intervjuerna har sammanställts i tabellen på nästa sida. Tabellen visar även indikerad ekonomisk skada för respektive tillfrågad bransch. Utöver de indikerade skadorna tillkommer multiplikatoreffekter, vilka inte har inkluderats i denna förstudie. Analysen indikerar att försämrad tillgänglighet innebär risk för betydande skador om inte skademildrande åtgärder sätts in. Av de analyserade branscherna finns de största potentiella skadorna i livsmedelssektorn, turistnäringen och byggsektorn eftersom sektorerna är beroende av sammanhängande logistiklösningar och är känsliga för prishöjningar. Vår analys indikerar att skador huvudsakligen uppstår inom transporttunga näringar som livsmedel och tillverkningsindustrin då dessa främst är beroende av långsiktigt förutsägbar godstrafik. Trafiken måste vara regelbunden och behöver passa in i ett nationellt logistiksystem för att företagen inte ska förlora affärer. Även små förändringar i avgångs- och ankomsttider kan få stora konsekvenser indikativt innebär en halvtimmes tidigare avgång att en företagare inte klarar dagens verksamhet utan kännbara och kostsamma omställningar i produktionen. Enligt vår studie innebär en minskning av tillgängligheten på godstrafik ett ökat behov av lagerhållning inom handeln, vilket i så fall innebär att handlarna behöver ta ut högre priser. Flera av intervjupersonerna har påtalat att priserna för transporter i sin helhet är höga (där färjetrafiken utgör en del av priset) och att de höga priserna försvårar möjligheten att konkurrera på marknader där priset är avgörande. På sikt kan höga kostnader medföra att verksamhet flyttas från Gotland eller läggs ner. Detta har särskilt påtalats inom livsmedelsbranschen men borde gälla även inom andra näringar. 2

5 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning (forts.) Effekter för företagen på Gotland (forts.) För byggbranschen och turistverksamheterna är en regelbunden och prisvärd persontrafik av vikt. En god persontrafik till ett bra pris gör regionen till en attraktiv turistdestination och skapar underlag för fortsatt byggande av kommersiella fastigheter, småhus och sommarhus. Minskad turtäthet Längre överfartstid Begränsad helgtrafik Byggindustri Biljettpriserna stiger Livsmedel och jordbruk Turism och besöksnäring Påverkansfaktorer Medel Hög Hög/medel Medel Medel Låg Medel Medel Låg Medel/Låg Låg/Medel Låg Hög* Hög Hög Medel* Tillverknings- och verkstadsindustri Indikerad skada 880 MSEK/år ~6% av BRP MSEK/ år ~1,4-2,8% av BRP 2 mdr SEK till 2025, 160 MSEK 172 MSEK/år ~1,1% av BRP /år ~1,1 % av BRP *Respondenterna avser i stor utsträckning transportbolagens avgifter. Insyn saknas i hur stor påverkan färjans prissättning får på priset på godstransporter. För rekrytering av högutbildad personal är attraktiviteten viktig. För att regionens attraktivitet ska vara hög är en tät trafikförsörjning viktig. Effekter på privatpersoner För bofasta på Gotland och de som överväger att flytta till Gotland är det viktigt med tät persontrafik som möjliggör dagsturer till och från ön. På så vis kan gotlänningarna göra besök på fastlandet eller arbeta på annan ort. För att pendling, fastlandsresor, semesterresor m.m. ska vara praktiskt möjligt framhålls även behovet av förbättrade intermodala lösningar. För gotlänningarna utgör färjetrafiken en symbol för att staten satsar på Gotland. För såväl bofasta på Gotland, besökande och deltidsgotlänningar är låga biljettpriser av vikt. Flera har framhållit att det framför allt är priserna för icke-gotlänningar som behöver sänkas, vilket är i linje med turistnäringens behov. För att föreningslivet och idrottandet på Gotland ska kunna fungera krävs goda och snabba förbindelser till fastlandet även under helgen. För gotlänningarna är detta av vikt för att undvika social isolation. Försämrad tillgänglighet innebär att attraktiviteten i boendet sjunker. Sjunkande attraktivitet innebär i sin tur att Gotlands befolkning minskar och att skatteunderlaget och -intäkterna sjunker. Detta innebär i så fall försämrad offentlig service alternativt att Gotlands behov av skatteutjämning ökar. Minskad turtäthet Längre överfartstid Helgtrafiken Oskarshamn* Invånaren Behöver kunna göra dagsturer Behöver kunna göra dagsturer Minskar frihetskänsla Sport och föreningsliv För tidskrävande för att fortsätta Försvårar tävlande Påverkansfaktorer Deltidsgotlänningen Ökat planeringsbehov, svåra tider För tidskrävande för korta besök Turisten/ besökaren Ökat planeringsbehov, svåra tider Blir mindre attraktivt för konferenser Biljettpriserna Fastlands- För dyrt att För dyrt att Risk för att stiger främjande vara aktiv besöka andra resemål effekt väljs Framförda synpunkter på vad minskad tillgänglighet kan innebära för privatpersoner och föreningar med anknytning till Gotland. *Helgtrafiken på södra linjen, till och från Oskarshamn, begränsas. 3

6 Avsnitt 1 Sammanfattning Sammanfattning (forts.) Motstridiga intressen De olika intressenterna har motstridiga intressen. Med dagens färjetrafik tillfredsställs stora delar av de intressen som finns, men att kombinera intressenternas behov med minskad statlig finansiering är problematiskt. För att möta statens behov behöver kompromisser genomföras. Den tillgänglighetsfaktor som flest verkar anse möjlig att se begränsad är den om helgtrafik. Förslag till vidare analys I en fördjupande analys rekommenderas att ekonomiska skador på näringslivet analyseras djupare. Analysen får dessutom ytterligare tyngd om effekten av förändrade färjepriser på transportkostnaderna analyseras. Vidare bör det undersökas i vilken utsträckning Trafikverket beaktar effekterna på Gotlands ekonomi och de Gotländska ståndpunkterna vid utformningen av upphandling och förvaltning av färjetrafiken. Dessa frågor lämpar sig väl för fokusintervjuer och workshops. 4

7 Avsnitt 2 Introduktion 5

8 Avsnitt 2 Introduktion Uppdrag och syfte Uppdrag och syfte Region Gotland har vänt sig till med en förfrågan om att genomföra en sårbarhetsanalys av den gotländska tillväxten i allmänhet och näringslivsutveckling i synnerhet om det kommande trafikoperatörsavtalet skulle innebära förändringar/försämringar i förhållande till nuvarande standard, inklusive res- och transportkostnader. Förändringar kan bli aktuella bl.a. mot bakgrund av ökande drivmedelpriser samt ett införande av det s.k. svaveldirektivet. Frågorna är aktuella med anledning av statens upphandling av Gotlands färjetrafik inför kommande avtalsperiod. Analysen ska beskriva konsekvenserna av en försämrad servicenivå på färjeförbindelserna. Uppdragets syfte är att skapa en indikation/hypotes kring betydelsen av tillgänglighet för Gotlands näringsliv och regionens attraktivitet. Detta för att identifiera områden för fördjupad analys. Angreppssätt och avgränsning I en första fas har genomfört en förstudie. Förstudien bygger på tillgänglig skriftlig dokumentation kring bl.a. befintliga avtal, genomförda analyser, näringslivets sammansättning och planerade utveckling samt regionens strategiska planering. I tillägg till dokumentstudien har intervjuer genomförts med syfte att få ta del av synpunkter på de tillhandahållna dokumentationen samt för att få tillgång till ytterligare fakta. I förstudien har ett begränsat antal intervjuer genomförts, respondenterna är utvalda tillsammans med Region Gotland. Iakttagelserna i denna rapport är därför indikativa syftande till en följande djupanalys och gör inte anspråk på att återge vilka skador eller andra effekter som faktiskt är att vänta vid de tänkta förändringarna som förstudien utgår från. De ekonomiska skador som beskrivs kommer, om de blir verklighet, leda till följdeffekter i form av minskad sysselsättning, vikande skatteunderlag, Gotlands minskade attraktivitet m.m. Detta ger en multiplikatoreffekt med stor skada i andra och tredje ledet. Denna förstudie inkluderar inte beräkningar av dessa effekter. 6

9 Avsnitt 2 Introduktion Förstudien fokuserar på näringslivet Intressentmodell har tillsammans med regionen valt ut fyra branscher där representanter har fått komma till tals; turism och besöksnäring, jordbruk och livsmedel, byggindustri samt tillverknings- och verkstadsindustri. Bland de branscher som inte ingår i förstudien kan särskilt nämnas transportbolag, bank och försäkring samt handel. Dessa tre branscher utgör större arbetsgivare på Gotland, men har p.g.a. kort tidsutrymme valts bort. Denna förstudie redovisar de utvalda branschernas beroende av goda logistiska förbindelser samt exempel på organisatoriska och ekonomiska följder vid förändringar av tillgängligheten. De tillgänglighetsaspekter som legat till grund för diskussion redovisas till höger. Utöver detta utgör offentlig sektor, föreningsliv, nationella/ internationella transportbolag, företag och organisationer på fastlandet (konkurrenter, leverantörer eller kunder), hel- och deltidboende på Gotland samt turister/besökare viktiga intressenter. Intressenter / Bransch Omsättning* 2009 (MSEK) Andel av omsättning (30,1 mdr SEK) Antal anställda 2009 (st) Turism/Besöksnäring** 827 2,8% Jordbruk/livsmedelsindustri ,3% 995 Byggindustri ,1% Tillverknings- och verkstadsindustri ,7% 970 Transportbolag 613 2,0% 525 Bank, försäkring och fastighet ,1% 963 Handel ,1% Offentlig sektor N/A N/A N/A Föreningsliv N/A N/A N/A Företag och organisationer på fastlandet inkl. konkurrenter, leverantörer och kunder N/A N/A N/A Hel- och deltidsboende på Gotland N/A N/A N/A Turister/besökare N/A N/A N/A Källa: Region Gotland/SCB *Inrikes omsättning exklusive moms. **Omsättnings- och anställningssiffrorna avser hotell och restaurangbranschen 7

10 Avsnitt 2 Introduktion Antaganden om förändringar i färjetrafiken och andra ingångsvärden Förändringsfaktorerna påverkar förutsättningarna Logistiken till och från Gotland, som har stor betydelse för Gotlands näringsliv, är starkt beroende av färjetrafiken. Förändringar av färjans servicenivå, avgångs- och ankomsttider påverkar företagares förutsättningar. Små förändringar kan i vissa fall leda till påtaglig skada, denna förstudie återger exempel på detta. I vår diskussion med företagare och analys av effekter av förändrad färjeförbindelse har vi utgått från ett antal ingångsvärden som tagits fram i samråd med regionen: - Minskad turtäthet: Turtätheten minskar med ca 20% jämfört med minsta antalet turer i det nuvarande avtalet (se s. 14). - Längre överfartstid: Överfartstiden ökar med ca 20% på båda färjelinjerna. - Helgtrafiken Oskarshamn: Helgtrafiken på södra linjen, till och från Oskarshamn, begränsas. - Biljettpriserna stiger: En 10%-ig ökning på priserna för såväl persontrafik som gods. Detta baseras på ett antagande om 50% ökade bränslekostnader, att hälften är av kostnadsökningarna slår på biljettpriserna samt att bränslekostnaderna enligt uppgift i dagsläget utgör ungefär en tredje av biljettpriset. Övriga ingångsvärden i denna förstudie Tillgänglighetsfaktorerna som listats ovan har kommenterats och rangordnats av de tillfrågade respondenterna. Därefter har synpunkterna vägts samman till en effekt som antingen bedöms vara låg, medel eller hög och som ska spegla branschen som helhet. Indelningen låg, medel eller hög är inte fördefinierad, utan bygger på respondenternas egna uppfattningar. De uppskattade effekterna har relaterats till senaste tillgängliga BRPuppgifter, från

11 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen 9

12 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Region Gotland möter tillväxtutmaningar Regionen idag demokrati och BRP År 2010 hade Gotland ca invånare varav ca personer bodde i Visby. Mellan 1968 och 2010 har befolkningen på Gotland i genomsnitt ökat med 0,15% per år, emellertid har befolkningen minskat sedan början av talet. Gotland har en relativt riksgenomsnittet instabil befolkningspyramid, vilket innebär att andelen unga är lägre än i riket som helhet. Om befolkningstillväxten följer samma mönster som den har gjort under 2000-talet kommer befolkningen på Gotland att stagnera eller t.o.m. minska något fram till Detta illustreras av diagrammet nedan till höger. I likhet med andra öar har Gotland en isolerad arbetsmarknad, en traditionell näringsstruktur, ett starkt jordbruksberoende samt låga inkomstnivåer. Gotlands ekonomiska välstånd, mätt i bruttoregionprodukt per invånare uppgick till kr 2008, vilket motsvarade 75% av riksgenomsnittet om kr. Den disponibla inkomsten i regionen är relativt låg placerade Gotland sig på plats 16 av 21 av samtliga kommuner i landet. Förvärvsfrekvensen är något över genomsnittet i Sverige var 78% av nattbefolkningen i åldern år förvärvsarbetande, vilket kan jämföras med 75,9% i landet som helhet. Precis som i övriga landet finns det på Gotland krav på god offentlig service. Eftersom Gotland är en region med relativt få invånare måste den offentliga servicen finansieras av få skattebetalare. Detta har medfört att de har en relativt hög skattenivå, 33,1%, vilket är 1,5% högre än genomsnittet i landet. Befolkningspyramid Män Kvinnor Befolkningsutveckling och prognos Källa: SCB Befolkningsnivån innan den statliga färjetrafiken infördes Historisk utveckling Prognos enl Vision Gotland 2025 Källa: SCB, Region Gotland Stagnerat scenario 10

13 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Region Gotland vill växa med invånare till 2025 Vision Gotland 2025 Den övergripande visionen för Region Gotland formuleras i Vision Gotland 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Regionen har även satt upp fem övergripande mål som ska nås till 2025: - Minst invånare bor på Gotland. - Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. - Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. - Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. - Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor. För att man ska kunna uppnå målet om invånare, och därmed klara skatterna och en god offentlig servicenivå, krävs ett inflyttningsöverskott på närmare 400 personer per år samtidigt som nativiteten behöver öka. En befolkningsprognos i linje med Vision Gotland 2025 finns på till höger och visar att Gotlands befolkning behöver öka med 12% fram till 2025, eller med 0,8% per år. Skillnaden jämfört med ett stagnerat scenario är invånare år För att Gotland som region ska kunna ha en hållbar tillväxt och sysselsättning behöver sysselsättningen, inom framför allt privat sektor öka. Det är främst hos männen, som i dagsläget har ett lägre sysselsättningstal än riksgenomsnittet, som sysselsättningen behöver öka. Även folkhälsan och hållbarhetsperspektivet beaktas i Vision Gotland 2025 och regionen vill utnyttja potentialen för bioenergi, vindkraft och solenergi. Befolkningsutveckling och prognos Befolkningsnivån innan den statliga färjetrafiken infördes Historisk utveckling Prognos enl Vision Gotland 2025 Källa: SCB, Region Gotland Stagnerat scenario Bland övriga ett mål som tas upp i Vision Gotland 2025 kan t.ex. nämnas att antalet studerande vid högskolan ska fördubblas och att samverkan med näringslivet ska öka. 11

14 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Tillväxtpotentialen finns inom byggindustrin, handeln, jordbruket och hotell- och restaurangbranschen Stora och växande branscher Enligt publikationen Gotland i siffror 2011 förvärvsarbetar ungefär De branscher som beräknas bidra med störst sysselsättningstillväxt på människor på Gotland. Uppgifter från 2009 visar att offentlig Gotland är byggindustrin, HIO (hushållens icke-vinstdrivande sektor är den näringsgren som sysselsätter flest gotlänningar, följt av organisationer), parti- och detaljhandeln, jordbruket samt hotell- och handel, tillverkningsindustrin och byggindustrin (se diagram nedan till restaurangbranschen. höger). På Gotland finns ca företag och nyföretagandet har ökat sedan var Gotland ett av de företagstätaste länen i Sverige. Stora arbetsgivare inkluderar Region Gotland, PayEx Finance, Svenska Spel, Destination Gotland och Försäkringskassan. Enligt Rikstrafikens rapport RT 2008:38 beräknas de branscher som idag sysselsätter flest även sysselsätta störst andel av befolkningen och starkast bidra till BRP Omsättning per bransch % 8% 0% 1% 1%0% Anställda per bransch % 3% 22% 12% 4% De branscher som spås den största nedgången, i termer av sysselsatta, på Gotland mellan inkluderar tillverkningsindustrin, utbildningssektorn, förlagen samt företagstjänster/uthyrningsverksamheter. 9% 2% 7% 33% 8% 12% 16% Jord-, skogsbruk, jakt, fiske Energiförsörjning mm. Handel, transport mm. Finans, fastigheter mm. FoU; utbildning Näringsgren okänd 27% Utv. av mineral, tillverkningsindustri Byggindustri Personliga och kulturella tjänster Myndigheter, försvarmm. Hälso- och sjukvård mm, 10% Jord-, skogsbruk, jakt, fiske Energiförsörjning mm. Handel, transport mm. Finans, fastigheter mm. FoU; utbildning Näringsgren okänd 9% 10% Utv. av mineral, tillverkningsindustri Byggindustri Personliga och kulturella tjänster Myndigheter, försvarmm. Hälso- och sjukvård mm, Källa: Region Gotland Källa: Region Gotland 12

15 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen En stor andel av godset från Gotland består av jordbruksvaror Branscher med transportbehov Enligt Rikstrafikens rapport RT 2008:38 består 28% av godset som går med färja till Gotland av dagligvaror, samtidigt som maskiner och tillverkningsindustri stod för 22%. Andra stora branscher inkluderade styckegods/paket (14%), jordbruk (12%), byggmaterial/sten (5%) och kyloch frys (5%). Godset från Gotland består enligt samma rapport av jordbruk (22%), maskiner och tillverkning (16%) och kyl- och frys (12%). Övriga delar av godset från Gotland bestod av returemballage (10%), byggmaterial/sten (9%) och styckegods/paket (8%). Detta sammantaget med stora branscher visar att det framför allt är partioch detaljhandeln, byggindustrin och jordbruket som är beroende av färjetrafiken. Därtill är livsmedels-, dryckes-, och tobaksbranschen samt hotell och restaurangbranschen beroende av goda förbindelser eftersom de är beroende av besökare. Ytterligare en bransch som är beroende av transporter är sågverk samt träimpregneringsverken, men branschen är snarare krympande än växande. 13

16 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Antalet överfarter stiger kraftigt under sommarmånaderna Statens engagemang Staten har varit engagerad i Gotlandstrafiken sedan 1971 och trafiken har Enligt det nuvarande avtalet ska minst fyra dagliga enkelturer för både innan och sedan dess varit föremål för ett flertal utredningar. passagerare genomföras på den norra sträckan samt två dagliga enkelturer för passagerare på den södra linjen. Söndag till fredag ska minst två Eftersom trafiken blivit allt dyrare sedan början av 1970-talet genomfördes enkelturer per dag gå på morgonen/förmiddagen och på både linjerna ska en konkurrensutsatt upphandling av trafikoperatörer Konkurrensen trafiken vara anpassad till godstransporternas behov med avgång från och attraktiviteten att bedriva linjesjöfarten på kommersiella villkor har Visby sen eftermiddag/kväll. Turtätheten på båda linjerna får på dock varit svag, vilket fått till följd att staten subventionerat trafiken. lördagarna minskas med två enkelturer under vinterhalvåret (november till april respektive mars). Det nuvarande avtalet trädde i kraft 1 januari 2009 och gäller efter förlängning till Färjetrafiken idag Idag bedrivs Gotlandstrafiken med fyra fartyg, två stora Ro-pax-fartyg (SF 1 500) samt två mindre höghastighetsfartyg (SF 700). De stora Ro-paxfartygen har en kapacitet på passagerare och längdmeter medan de mindre höghastighetsfartygen har en kapacitet på ca 700 respektive 780 passagerare samt 145 respektive 160 personbilar. Färjetrafiken går på två linjer: Visby-Oskarshamn och Visby-Nynäshamn. Enligt Rikstrafiken går 75% av personresorna på den norra linjen medan godstransporterna är relativt jämnt fördelade mellan den norra och södra linjen. Överfartstiden på sträckan Visby-Nynäshamn är tre timmar och 15 minuter med SF och två timmar och 55 minuter med SF 700. På den södra linjen är överfartstiden ca 20 minuter kortare. Under 2011 genomfördes enkelresor, där antalet överfarter varierat över året (se grafen nedan). Flest överfarter genomfördes i juli månad (506 st) medan det lägsta antalet genomfördes i februari (146 st). Enkelturer 2011 Antal l Källa: Destination Gotland 14

17 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Både person- och godstrafiken är subventionerad Det nuvarande avtalet Anbudsprocessen för det nuvarande avtalet påbörjades 2005 men avbröts Genom det statliga transportstödet subventioneras färjetrafiken för såväl under 2006 eftersom inget rederi lämnade anbud på de villkor som gods- som persontrafik. Därtill kommer stöd till godset: arbetats fram. Därför förlängdes det tidigare avtalet ett år. Nuvarande - Högstprisregleringen en princip som innebär att transportbolagens avtal började gälla 2009 och har Destination Gotland som operatör. taxor för godstransporter till eller från Gotland ska motsvara taxan för Ursprungligen skulle det nuvarande avtalet gälla till 2015 men har en transport av motsvarande längd i övriga landet. förlängts till 2017 för att Trafikverket ska få mer tid för att få till en upphandling i konkurrens. Utöver ersättningen från staten reglerar avtalet bl.a. trafikutbudet, separat godstrafik, farligt gods, regularitet och biljettpriserna. Biljettpriserna får operatörerna sätta fritt så länge inte intäkterna från linjetrafiken överstiger de takbelopp som fastställts. Subventioner Gotlandstrafiken får stöd för att behålla en hög service och låg kostnadsnivå på transporterna mellan Gotland och fastlandet. Den största statliga subventionen är enligt Tillväxtanalys rapport 2009:03 färjeavtalet som sådant. - Det nuvarande avtalet är ett nettoavtal vilket innebär att rederiet får intäkterna från trafiken och får därutöver ersättning från staten vilket motsvarar det underskott som uppstår. Överfarten för personer som är bosatta på Gotland har subventionerade biljettpriser. Subventionens storlek bestäms i avtalet mellan staten och operatör. - Som kompensation för merkostnader vid transport till Gotland får transportbolagen ta ut ett extra frakttillägg i all inrikes fjärrtrafik, det s.k. Gotlandstillägget. Det är alltså en skatteuppbördsrätt på 0,4% av värdet av alla inrikes fjärrtransporter. 15

18 Avsnitt 3 Bakgrund - Gotland och färjeförbindelsen Försämrad logistik kan innebära kännbara ekonomiska skador Logistiksystemet idag Generellt kan logistiksystemet mellan Gotland och fastlandet sägas skötas av aktörerna transportföretag, stuverier och rederier. Transportföretagen/åkarna hämtar godset hos kunden för leverans till hamnen där stuveri eventuellt packar om och lastning sker. Därefter lastas godset på färjan för att köras över till fastlandet. Väl på fastlandet transporteras godset vidare till slutmål eller till terminal/hub för vidare transport. Transportsektorn på Gotland domineras av två aktörer, Schenker och DHL. Dessa är dominerande aktörer på den nationella transportmarknaden och utgör enligt Rikstrafikens rapport 75% av den gotländska marknaden. Till skillnad från mindre gotländska aktörer kan nationella aktörer ta upp Gotlandstillägg för transporter inom övriga Sverige. Förändrad tillgänglighet Längre rundtur avgångs- och ankomsttid Visby Att genomföra en förändring avseende tillgänglighetsaspekterna turtäthet eller överfartstid får följder för hur avgångar kan planeras och för hur den gotländska persontrafiken kan anpassas till kollektivtrafik och godstrafikens anpassning till logistiksystem. En förlängning av överfartstiden innebär exempelvis längre rundresa vilket kan komma att innebära tidigare avgångstider från Visby på eftermiddagarna och/eller senare ankomst på kvällarna till Visby. Tidiga avgångar inverkar enligt våra intervjupersoner negativt på företagen. Å andra sidan påverkas persontrafiken (exempelvis idrottsföreningar och besökare på fastlandet) negativt av sen ankomst till Visby, vilket i förlängningen innebär skador för besöksnäringen. Turtäthet företagen ska kunna leverera i tid till sina terminaler/hubbar och därmed för företagandet på ön. Ökade transportkostnader Om turtätheten och/eller överfartstiden försämras så att det medför avfärd utanför normala arbetstider innebär det ökade kostnader för transportbolagen. Detta då de måste få mer gjort på färre normalarbetstimmar. Det bedöms innebära ökade transportkostnader för transportföretagen i storleksordningen MSEK 1. Ökade transportkostnader kommer med stor sannolikhet att innebära ytterligare påslag för transportköpande företag, utöver befintliga påslag för Gotlandsregionen. Hur stora de faktiska kostnadsökningarna för de gotländska producerande företagen blir, går inte att säga. Ökningarna skulle potentiellt kunna bli relativt stora eftersom endast ett fåtal transportbolag dominerar marknaden och har makt att sätta höga priser. Turtätheten i gotlandstrafiken är avgörande för godstrafiken eftersom en anpassning till nationella logistikkedjor är av stor vikt för att transport- Eftersom de logistikintensiva företagen på Gotland i stor utsträckning finns inom lågförädlande branscher, exempelvis jordbrukssektorn, där konkurrensen är hård, priserna pressade och marginalerna små kan ytterligare kostnadsökningar innebära svårigheter att hävda sig i den nationella och internationella konkurrensen. Eftersom marginalerna är små är kostnadsbesparande faktorer och stordriftsfördelar viktiga. Med ökade kostnader riskerar efterfrågan på gotländska produkter att minska, vilket innebär att eventuella stordriftsfördelar eroderas. I förlängningen blir följden att företagen på Gotland blir olönsamma och behöver avvecklas om inte åtgärder sätts in. 1. Beräkningen baseras på att de stora transportbolagen omsätter 30 mdr kr i Sverige, varav 5% på Gotland. Personalkostnader motsvarar 1/3 av omsättningen. Vidare antas att övertidskostnader utgör 25% av personalkostnaderna. Ändrade tider antas medföra en 10%-ig ökning av övertidskostnaderna, vilket motsvarar 12,5 MSEK årligen. 16

19 Avsnitt 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher 17

20 Avsnitt 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher Livsmedelssektorn - nationella logistiksystem och låga priser allt viktigare Livsmedelsproducenter och jordbrukare på Gotland Den gotländska livsmedelsproduktionen och jordbruket omsatte respektive MSEK och sysselsatte närmare gotlänningar, varav 560 inom jordbruket och 430 inom livsmedelsproduktionen. I tabellen till höger redovisas en indikativ bedömning av effekten av respektive faktor baserad på intervjuer med branschföreträdare. Förändringarnas påverkan på näringen Bland de gotländska livsmedelsproducenterna finns aktörer som levererar direkt till de stora livsmedelskedjorna som Dagab och Ica, men även företag som levererar direkt till butiker eller andra företag. De producenter som levererar till de stora livsmedelskedjorna har ofta korta deadlines, särskilt i fall då leveransen ska hanteras i komplicerade logistikkedjor där passning av fastställda tider är avgörande. Livsmedelskedjornas logistikpartners har ett antal hubbar som producenterna måste kunna nå i tid för att produkterna ska nå butikerna i tid. För de fall gotländska producenter och grossister inte har möjlighet att leverera till hubbar i rätt tid finns hinder för att få riksavtal med de stora livsmedelskedjorna. Det kan innebära att gotländska företag kan behöva etablera sig på fastlandet för att få riksavtal. Att ha riksavtal med livsmedelskedjorna är en tillväxtmöjlighet, vilket innebär att företag med tillväxtambitioner i viss utsträckning väljer att utvidga sin verksamhet på fastlandet snarare än på Gotland, alternativt att tillväxten stannar av. Enligt uppgift kan gotländska varor f.n. nå två av en logistikpartners sex hubbar i tid. Producenterna befarar att minskad turtäthet eller längre överfarter kan göra det svårt för dem att leverera till kunderna i tid. De företag som inte levererar direkt till livsmedelskedjorna utan går via centrala/egna kedjor är inte lika beroende av anpassning till nationella logistiksystem. Påverkansfaktorer Effekt Rangordning Minskad turtäthet Medel/Hög* 2 Längre överfartstid Medel/Hög* 3 Helgtrafiken Oskarshamn Låg 4 Biljettpriserna stiger** Hög 1 *Effekten blir hög om transporterna inte matchar marknadens logistiksystem. ** Respondenterna avser i stor utsträckning de fall då transportbolagens avgifter ökar i samma omfattning som färjepriserna. Livsmedelsproduktion och jordbruk är branscher med hård prispress, vilket innebär att ökande transportkostnader slår direkt på bolagens förmåga att konkurrera med pris. Summering Eftersom marginalerna på vissa varor är låga är priset en viktig konkurrensfaktor inom livsmedelsindustrin. Höjningar av fraktpriset eller minskade subventioneringar kan alltså innebära att lönsamheten minskar, investeringar uteblir och att produktion flyttas till andra regioner. Intervjuresultaten (se bilaga 2) indikerar att skadan för de tillfrågade bolagen, som tillsammans bedöms motsvara ca 1/3 av den gotländska marknaden, vid bristande tillgänglighet kommer att uppgå till drygt 80 MSEK. Detta motsvarar 0,5% av BRP och 2,6% av livsmedels- och jordbrukssektorn på Gotland. En uppskattning 1, med hänsyn till varierande förutsättningar och produkter, indikerar att branschen riskerar skador om 880 MSEK, motsvarande 29% av sektorn eller 6% av BRP En viktig aspekt att ta hänsyn till är att det inte huvudsakligen är viktigt om turtätheten minskar eller biljettpriserna påverkas, utan det är främst är av vikt att färjetrafiken passar in i det övriga logistiksystemet och att transportföretagens priser inte ökar i samma utsträckning som eventuella biljettpriser. 1. Uppskattningen baseras på antaganden om att 15% av branschen läggs ner, 50% av branschen minskar omsättningen med 20% och resterande 35% minskar omsättningen med 10%. 18

21 Avsnitt 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher Turism- och besöksnäringen gynnas av god tillgänglighet inom persontrafiken och anpassning till resenärernas plånböcker Turistnäringen på Gotland Under 2010 reste närmare personer till och från Gotland med färja och flyg varav åkte färja. Antalet gästnätter under samma år uppgick till varav motsvarar besökare från utlandet. Närmare en fjärdedel av de resande besökte Gotland under juli månad. Ca 92% av turisterna uppskattas vara svenskar och ca 75% av svenskarna bedöms vara från Stockholm och Mälardalsområdet. Hotell- och restaurangbranschen på Gotland sysselsatte personer och omsatte ca 827 MSEK år Rederiverksamheten på Gotland omsatte samma år ca 1 miljard SEK och sysselsatte ca 160 personer. I tabellen till höger redovisas en indikativ bedömning av effekten av respektive faktor baserad på intervjuer med branschföreträdare. Förändringarnas påverkan på näringen Turistnäringen som helhet är beroende av goda transportmöjligheter till Gotland under semestrar och långhelger, framför allt under sommarhalvåret. Eftersom turistsäsongen är så pass koncentrerad till sommarmånaderna är det viktigt för näringen att turtätheten under främst juli och första halvan av augusti, är hög. Detta är viktigt för såväl persontrafiken som för att säkerställa det tillfälligt högre livsmedelsbehovet. Resterande del av året är turtätheten under framför allt vardagarna mindre viktig för branschen. Påverkansfaktorer Effekt Rangordning Minskad turtäthet Hög* 2 Längre överfartstid Låg 4 Helgtrafiken Oskarshamn Medel/Låg 3 Biljettpriserna stiger Hög 1 *Turtätheten är främst viktig under sommarmånaderna. Eftersom investeringar i hotell har genomförts under de senaste åren vore en utökning av turtätheten under sommaren motiverad, enligt en intervjuperson. Eftersom närmare 60% av övernattningarna på Gotland sker på vandrarhem, på campingplatser och i stugbyar har Gotland en hög andel budgetresenärer. Detta innebär sannolikt att en stor andel av turisterna är känsliga för prishöjningar. Å andra sidan torde budgetresenärer vara mindre känsliga för längre överfartstider. För att passa flera segment, inklusive budgetresenärer och konferensgäster vore varierade överfartstider och prisnivåer positivt. Summering Sammantaget beräknas försämrad turtäthet och ökade biljettpriser innebära synliga effekter för Gotlands ekonomi. Givet att effekter på bl.a. hotell och restaurangbranschen och handeln skulle slå igenom, skulle omsättningen inom dessa branscher minska med MSEK 1, vilket skulle motsvara 1,4-2,8% av 2008 års BRP. 1. Beräkningen bygger på antagandet att 40% intäkterna från turismen kommer från hotell och restaurangnäringen och att resterande intäkter (60%) kommer från andrabranscher, såsom exempelvis handeln. Vidare bygger beräkningen på att hotell och restaurangnäringen minskar med 10%-20% och antagandet att resterande intäkter krymper i samma grad. 19

22 Avsnitt 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher Efterfrågan inom byggsektorn är beroende av Gotlands attraktion och därmed goda personförbindelser Byggbranschen Ungefär personer var 2009 sysselsatta inom byggindustrin. Branschen omsatte samma år MSEK och bestod av närmare 500 företag/arbetsställen. På Gotland påbörjades under 2010 byggandet av 55 flerbostadshus och 78 småhus, se tabellen nedan. Byggnationer av ladugårdar, renoveringar och dylikt ingår inte i den tillgängliga statistiken. I tabellen till höger redovisas en indikativ bedömning av effekten av respektive faktor baserad på intervjuer med branschföreträdare. Förändringarnas påverkan på branschens logistik Enligt uppgift är byggbranschen på Gotland till största del lokal, d.v.s. merparten av bolagen bygger enbart på Gotland och verkar på en lokal marknad. För att kunna bygga på Gotland har byggbolagen behov av att få byggmaterial, inklusive trävaror, fönster, dörrar etc. till Gotland från andra delar av Sverige, eller från andra länder. Påbörjad nybyggnation - flerbostads- och småhus Antal Källa: SCB Flerbostadshus Småhus Påverkansfaktorer Effekt Rangordning Minskad turtäthet Hög/medel 2 Längre överfartstid Medel 3 Helgtrafiken Oskarshamn Låg/Medel 4 Biljettpriserna stiger Hög (indirekt effekt) 1 Byggbranschen kommer sannolikt att påverkas såväl direkt som indirekt av försämrad tillgänglighet av färjetrafik samt av att tvivel på Gotlands framtid kan påverka tillväxten och inflyttningen negativt. Vid samtal med branschrepresentanter bedöms följden av en minskad efterfråga på byggande av bl.a. sommarhus ha den största effekten på branschen samtidigt som minskad turtäthet innebär ett behov av längre framförhållning gällande leveranser, beställningar och lagerhållning av varor. Summering Vår analys indikerar att byggbranschen kommer att drabbas av minskad efterfrågan vid försämrad färjetrafik. Detta tillsammans med en bristande tillväxt hos befolkningen till följd av exempelvis regionens dåliga attraktivitet innebär att branschens utveckling stagnerar eller minskar. Den ekonomiska skadan för branschen beräknas uppgå till 2 miljarder kronor fram till 2025, baserat på utebliven tillväxt. Detta bygger på skillnaden mellan en tillväxt i linje med Vision Gotland 2025 och en stagnerad tillväxt. I genomsnitt beräknas skillnaden vara ca 160 MSEK per år mellan ch

23 Avsnitt 4 Ekonomisk skada och annan påverkan på företagare i ett urval av branscher Tillverknings- och verkstadsindustrin behöver kunna konkurrera med tidsoptimerade konkurrenter Tillverknings- och verkstadsindustrin Tillverknings- och verkstadsindustrin på Gotland omsätter årligen ca MSEK och sysselsätter ca 970 personer. I tabellen till höger redovisas en indikativ bedömning av effekten av respektive faktor baserad på intervjuer med branschföreträdare. Förändringarnas påverkan på näringen Tillverkningsindustrin är i hög utsträckning beroende av leveranser till och från Gotland. En försämrad turtäthet där morgonturerna från fastlandet alternativt kvällsturerna från Visby ställdes in skulle p.g.a. transportberoendet kunna innebära förlorade möjligheter för företag inom tillverkningsindustrin att ha en liten lagerhållning. Ökad lagerhållning och längre sammanlagda transporttider innebär även högre kapitalbindning, vilket är kostsamt och försvårar möjligheten för Gotlandsbaserade företag att konkurrera med just-in-time-anpassade konkurrenter. Just-in-time har länge varit en kostnadsbesparande trend i tillverkande industrier som möjliggör minskad lagerhållning och lagerkostnader. Nackdelen med just-in-time är att produktionen ifråga är beroende av goda logistikmöjligheter och att transporter anländer i tid för att passa den övriga produktionen. De gotländska företagen har sannolikt inte bara tidsoch lageroptimerande konkurrenter, utan även kunder som anser att optimering är viktigt. Har de gotländska företagen inte möjlighet att anpassa sin verksamhet till dessa leveranskrav är förlorade affärer troliga. Större tillverkningsföretag har ofta stora transportbehov och kan i vissa fall fylla hela lastbilar. Detta kan innebära att företag inom branschen inte är lika känsliga för ökade transportpriser som andra branscher. Detta då det är relativt billigt att transportera hela lastbilar jämfört med att Påverkansfaktorer Effekt Rangordning Minskad turtäthet Medel/Hög* 1 Längre överfartstid Medel/Hög* 2 Helgtrafiken Oskarshamn Låg 4 Biljettpriserna stiger Medel 3 *Effekten blir hög om transporterna inte matchar marknadens logistiksystem. transportera på pall. Trots detta skulle höjda transportpriser direkt inverka på branschens lönsamhet. Av ovan nämnda skäl bedöms en minskad turtäthet påverka den befintliga industrin negativt. Även längre överfartstider kan ge liknande effekter. Huvudsaken för branschen är dock att företagen har möjlighet att anpassa sina leveranser till större logistiksystem och att det finns god framförhållning för planering. Minskade kommunikationsmöjligheter skulle dessutom påverka ytterligare företagsetablering på ön. Följaktligen kommer branschen som helhet ha svårt att växa genom nyetablering av större industriföretag. Summering Tillverknings- och verkstadsindustrin på Gotland är i stor utsträckning beroende av att det är möjligt att passa in färjetrafiken med större logistiksystem. Finansiellt kommer industrin främst påverkas genom ökad kapitalbindning och genom att man inte prioriteras i tidskritiska / just-intime-uppdrag. Dessa skador uppskattas till 10% av industrins årliga omsättning, d.v.s. 172 MSEK, motsvarande 1,1% av Gotlands BRP. 21

24 Avsnitt 5 Effekter för övriga intressenter och boende 22

25 Avsnitt 5 Effekter för övriga intressenter och boende God tillgänglighet är viktigt även för andra branscher Transportbolag Ökade biljettpriser och längdmetertaxor samt längre överfartstider kan inverka negativt på de gotländska transportbolagen då dessa förändringar borde ge upphov till högre kostnader. Samtidigt är det troligtvis möjligt för transportbolagen att överföra kostnaderna till deras kunder så länge de större konkurrenterna reagerar på samma sätt, vilket historiska höjningar av DHL:s och Schenkers priser antyder. Vilka följderna och eventuella skadorna blir bör undersökas ytterligare. Bank- och försäkringsbolag Bank- och försäkringsbranschen på Gotland kommer inte att i någon större utsträckning påverkas av försämrade trafikförbindelser med fastlandet. Den största effekten bör vara att det på sikt kan bli svårt att hitta kompetent och välutbildad arbetskraft som är villig att bosätta sig på ön. Huruvida det finns tillväxtpotential i övrigt bör dock analyseras vidare. Handel Handeln på Gotland borde till stor del vara beroende av en god varuförsörjning och en pålitlig och tät godstrafik. Handlaren på Gotland är till skillnad från handlaren på fastlandet till allra största del beroende av färjetrafiken och skulle om den försämrades behöva öka sin lagerhållning vilket kan innebära ökade kostnader. Konsumenthandeln på Gotland skulle även påverkas om Gotland blev en mindre attraktiv bostadsort eller om turismen minskades. Ökade transportkostnader får sannolikt genomslag på konsumentpriserna. Om prisskillnaden skulle öka markant finns risk att turister handlar mindre Gotland samt att fler väljer att göra större inköp vid besök på fastlandet. Den fullständiga effekten på handeln bör utredas vidare, i synnerhet då branschen är en stor arbetsgivare på Gotland. 23

26 Avsnitt 5 Effekter för övriga intressenter och boende God tillgänglighet är viktigt även för andra branscher (forts.) Offentlig sektor och högskolan På Gotland finns lokala myndigheter, politiskt styrda församlingar, hälsovård och utbildning samt statliga myndigheter. Sämre färjetrafik kan drabba regionen och den offentliga sektorn genom att Gotland blir mindre attraktivt som bostadsplats, vilket skulle kunna få till följd att skatteunderlaget minskade. Följden av detta skulle potentiellt innebära försämrad service för invånaren men även att regionen skulle få ökat behov av skatteutjämning. En försämrad fastlandsförbindelse får negativa konsekvenser för den offentliga arbetsgivaren och högskolan i likhet med merparten av företagen. Detta då det minskar möjligheten att attrahera arbetskraft respektive studenter. För att Gotland ska få fler högavlönade arbeten är det viktigt att regionen klarar att attrahera studenter. För studenterna är det viktigt att det finns goda möjligheter att regelbundet och till en rimlig kostnad hälsa på familjen. En fungerande högskola kan skapa innovationsbaserade företag och bygga upp inkubatorer. Kommunikationerna och högskolans utveckling uppges ha varit viktiga faktorer historiskt för att bibehålla befolkningsmängden. För att i fortsättningen kunna attrahera inflyttande är goda kommunikationer en basförutsättning, andra faktorer såsom Sommargotland och historiska Visby är i det sammanhanget viktiga men beroende av fastlandsförbindelsen. Företag och organisationer på fastlandet inklusive konkurrenter, leverantörer och kunder I vilken utsträckning företag på fastlandet påverkas av förändrad färjetrafik beror på vilken relation företaget har till Gotland. Leverantörer till företag på ön torde i likhet med de gotländska företagen behöva planera sina leveranser bättre samtidigt som företag som köper från Gotland i värsta fall kan komma att bli av med en leverantör eller tvingas byta leverantör. Den ekonomiska skadan för fastlandsföretag är sannolikt mindre än skadan för de gotländska företagen, eftersom de sannolikt har flera potentiella handelspartners. Följaktligen skulle konkurrenter till de gotländska företagen gynnas av sämre förbindelser till Gotland. Vilka företag som påverkas och i vilken utsträckning de skulle vända sig till andra partners bör utredas vidare. 24

27 Avsnitt 5 Effekter för övriga intressenter och boende Privatpersoner påverkas då minskad tillgänglighet medför minskad attraktivitet och signalerar försämring Den gotländska invånaren Enligt översiktsplanen för Gotlands kommun är en förutsättning för hållbar tillväxt på Gotland att invånarantalet stiger. I synnerhet är det viktigt att barnfamiljer flyttar till Gotland samt att befintliga familjer väljer att stanna kvar. En avgörande faktor för att bo på Gotland är möjligheten till attraktiva arbeten. Attraktiva arbetstillfällen skapas bl.a. av privata företagare. För att regionen ska vara attraktiv som boendeort krävs dessutom goda personförbindelser med fastlandet. Enligt intervjuade personer bör turerna vara lagda så att det är möjligt att göra dagsturer till fastlandet, vilket innebär att en morgontur bör gå från Gotland och att en kvällstur bör gå från fastlandet samt att turerna inte får ta för lång tid av dagen i anspråk, ungefär tre timmar i vardera riktning är i dagsläget acceptabelt. Regelbundna och snabba färje- och flygförbindelser möjliggör pendling mellan Gotland och t.ex. Stockholm, vilket gör Gotland till en mer attraktiv bostadsort. Gotlänningarna beskriver även att intermodala lösningar bör eftersträvas, d.v.s. att övrig kollektivtrafik bör matcha ankomst- och avgångstider för färjetrafiken. Intervjupersonerna indikerar att marknadskrafterna har gjort att trafiken främst är anpassad till godstrafiken. Flera av gotlänningarna anser att priset för transporter till och från ön bör motsvara kostnaderna att åka samma sträcka på en vanlig landsväg. Trots detta framhåller flera att de subventionerade priserna för gotlänningar är relativt acceptabla, till skillnad från priset för de som inte är skrivna på ön. Flera gotlänningar framhåller att de höga biljettpriserna för människor som inte är skrivna på Gotland hämmar besöken till Gotland och att man till följd av detta tidvis känner av social isolation. Att ha goda färjeförbindelser utgör även ett symbolvärde för de boende på Gotland. Det visar att Gotland är en region som Sverige som land väljer att satsa på och att staten vill att regionen ska utvecklas in i framtiden. Sport och föreningsliv Gotland har ett rikt föreningsliv och är det föreningstätaste länet i Sverige med närmare 1000 föreningar och aktiva invånare. Intervjupersoner framhäver att ett rikt föreningsliv och framgångsrika idrottsklubbar är viktigt för att regionen ska vara en attraktiv bostadsort. För aktiva idrottsföreningar som tävlar i nationella ligor är det viktigt med snabba överfarter och goda kommunikationer även på helgerna. Utan goda kommunikationsmöjligheter tappar regionen spelare, vilket på sikt kan innebära att förebilder försvinner från ön och att unga invånare saknar möjlighet att utöva sport på hög nivå på hemorten. Att det är möjligt att aktivt utöva sport är även viktigt för att främja hälsotalen på Gotland och för att attrahera besökare. 25

28 Avsnitt 5 Effekter för övriga intressenter och boende Deltidsgotlänningen är viktiga konsumenter Deltidsgotlänningen Närmare 40% av Gotlands småhus är fritidsbostäder. Detta är dubbelt så stor andel som för landet i genomsnitt. Följaktligen är deltidsboende på Gotland en viktig källa till inkomster på ön och en viktig grupp för det fortsatta välståndet. För att fler deltidsgotlänningar ska lockas till ön och för att befintliga gotlänningar ska spendera mer tid på ön (helger etc.) är god tillgång på biljetter, snabba överfarter och billiga biljettpriser viktigt. För närvarande finns ca fritidshus på Gotland. Enligt en bedömning innehas ett par tusen av dessa av deltidsgotlänningar. Under antagande att det i varje hus i genomsnitt bor tre personer under två veckor per år och att varje person i genomsnitt spenderar 500 kr/dygn för mat, shopping, bensin och övrig konsumtion ( bedömning) spenderar deltidsgotlänningarna årligen ca 40 MSEK. Om besökandet i likhet med turismen skulle minska med 10% i och med ett scenario då biljettpriserna ökar med 10% skulle intäkterna från deltidsgotlänningarna minska med ca 4 MSEK. Turisten/besökaren Liksom beskrivits i tidigare avsnitt är den gotländska besökaren inte en heterogen grupp människor. Anledningarna för att resa till Gotland varierar mellan nöjesresande, besök hos släkt och vänner, fritidshus, tjänste- och arbetsresor och övriga orsaker. Eftersom gruppen är så pass heterogen prioriterar olika grupperingar olika aspekter. Resenärer med begränsad budget och som reser på fritiden prioriterar låga priser högre än snabba överfarter, vilket kan vara viktigt för exempelvis konferensgäster och arbetspendlare. Rimligtvis skulle dock besöken till Gotland minska om priserna ökade och tillgängligheten till ön minskade. Minskad turtäthet Längre överfartstid Helgtrafiken Oskarshamn Biljettpriserna stiger Invånaren Behöver kunna göra dagsturer Behöver kunna göra dagsturer Minskar frihetskänsla Fastlandsfrämjande effekt Sport och föreningsliv För tidskrävande för att fortsätta Försvårar tävlande För dyrt att vara aktiv Påverkansfaktorer Deltidsgotlänningen Ökat planeringsbehov, svåra tider För tidskrävande för korta besök För dyrt att besöka Turisten/ besökaren Ökat planeringsbehov, svåra tider Blir mindre attraktivt för konferenser Risk för att andra resemål väljs Framförda synpunkter på vad minskad tillgänglighet kan innebära för privatpersoner och föreningar med anknytning till Gotland. 26