Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken."

Transkript

1 Svenska politiska systemet 733G16 1 Grupp A: Mimmi Muleta Josefine Stephani Johanna Tydén Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken. - Ska Gotlandstrafiken ses som transportinfrastruktur eller olönsam kollektivtrafik?

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Metoddel Statens förhållande till Gotlandstrafiken Olika aktörer och intressegrupper inom Gotlandstrafiken Gotlandsbolaget Gotlandsbåten Region Gotland och näringslivet som intressenter Vision Gotland Gotlandsupproret Diskussion Slutsats Referenslista Litteratur Internetsidor... 18

3 Svenska politiska systemet 733G Inledning 1.1 Bakgrund Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ligger som ansvar på staten. Staten ska se till att det finns goda färjeförbindelser och har hand om upphandlingarna. Det har sett ut på detta sätt sedan 1970 då det efter flera statliga utredningar bestämdes att färjetrafiken borde regleras. Statens uppdrag i denna fråga är att besörja Gotland med en tillfredsställande året-runt transportkommunikation med fastlandet. Sedan detta beslutades 1970 hade staten avtal med Rederi AB Gotland Därefter trädde en annan operatör in mellan åren nämligen Nordstöm & Thulin. Efter detta återtog Rederi AB Gotland transportsträckan och har kontrakt fram till I dagsläget har Trafikverket, som företräder staten i frågan, skjutit upp förhandlingarna om Gotlandstrafiken i hopp om större konkurrens på marknaden. Upphandlingarna av Gotlandstrafiken är en känslig fråga då det berör statens förhållande till dels ett bolag, i och med att staten ger bidrag på 400 miljoner kronor per år, men också beroende på gotlänningarnas intressen. Hur trafiken ska betraktas och vilka kvalitetssänkningar som kan göras för att vidga marknaden är således en del i allt som Trafikverket behöver överväga när det gäller upphandlingarna. Det finns många olika aktörer och intressegrupper i frågan, däribland gotlänningarna själva. En av de stora intresseorganisationerna kan ses vara Gotlandsupproret som opinerar för att Gotlandstrafiken ska klassas som en riksväg mellan Gotland och fastlandet. Denna ställning i frågan är inte särskilt främmande då både invånarna och näringslivet på Gotland är beroende av en fungerande färjetrafik. Färjetrafiken till Gotland kan ses motsvara väg- och järnvägstrafik i resten utav landet. De skilda intressena i frågan om Gotlandstrafiken kan således delas in i två stora kategorier: privata och statliga intressen. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka hur staten ska göra sin avvägning gällande Gotlandstrafiken; om den ska likställas med en riksväg eftersom det är invånarnas koppling till fastlandet eller om det ska ses som en turistort- dvs. olönsam kollektivtrafik. Det har lett till en monopolsituation i

4 färjetrafiken eftersom det bara finns en verksam aktör på marknaden. Vilket i sin tur lett till försämrade villkor gentemot en konkurrenskraftig marknad. Detta har gjort att både gotlänningar och turister önskar en utveckling av Gotlandstrafiken. Arbetet kommer således att handla om den status Gotlandstrafiken ska ha och hur staten ska hantera upphandlingen med respekt för alla olika aktörer. 1.3 Metoddel Fakta till denna rapport har hämtats in främst via internetsökningar och då från pålitliga och berörda källor som Trafikverket, Riksdagens och Region Gotlands hemsidor. Litteraturstudier har också använts men då i form av kurslitteraturen, Norén Bretzners Sveriges politiska system. Vi har också använt oss av tidningsartiklar och reportage för att sätta oss in i dels allmän opinion men också för att få ett större sammanhang, samt för att studera frågan i lekmannatermer. Vi har använt oss av en längre rapport som har diskuterat upphandlingsprocessen inom Gotlandstrafiken, Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken, denna rapport innehåller många förbättringsförslag när det gäller färjeförbindelsen. Eftersom vi har fokuserat på olika aktörers roll i frågan så har vi använt oss av Gotlandstrafikens hemsida och den information som de ger ut, satt oss in i den av Trafikverket ledda upphandlingsprocessen samt tittat på vad Region Gotland anser i frågan. För att förbättra underlaget för rapporten hade vi kunnat söka efter fler rapporter på ämnet eller intervjuat fler personer. 2. Faktadel 2.1 Statens förhållande till Gotlandstrafiken För staten är det viktigt att transporter och resor till och från Gotland fungerar väl. De har därför valt att subventionera Gotlandstrafiken med en summa runt 400 miljoner kronor per år (2007) 1. Sedan 1971 har lagen om linjesjöfart på Gotland gällt. Detta innebär att staten ansvarar för att det finns ett företag som bedriver färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet. Då Gotlands enda förbindelse med fastlandet har staten vidtagit åtgärder för att säkerställa en god transportkommunikation via färjetrafiken. För att upprätthålla en god marknad och för att se till sitt ansvar i situationen delar staten således ut en koncession, dvs. tillstånd att bedriva 1 Sveriges radio, URL:

5 Svenska politiska systemet 733G16 5 viss verksamhet med hänsyn till verksamhetens betydelse för samhällsordningen och med särskild tanke på hur många aktiva aktörer det kan finnas på marknaden. 2 Statens ställföreträdare i detta är trafikverket som ansvarar för upphandlingarna av linjesjötrafiken till och från Gotland. Avtalen som ingås ska innehålla krav såväl på personsom godstrafik samt värna om den regionala utvecklingen. De krav som ställs på upphandlaren av koncessionen är på flera olika ämnen som turtäthet, året-runt verksamhet, miljöaspekter samt kvalitéten på verksamheten. Inför varje ny upphandling skrivs ett förfrågningsunderlag som kan skilja sig från år till år. Ett av de största problemen som Trafikverket har stött på är bristen på intressanter i upphandlingen. Detta har resulterat i att en aktör har hamnat i en position utan konkurrens. 3 För att motverka detta har Trafikverket sänkt vissa krav och utarbetat flera olika strategier för att höja intresset för Gotlandstrafiken. De olika tillvägagångssätten som Trafikverket kan använda sig av för att förbättra konkurrensen inom Gotlandstrafiken syns i bilden till höger. Bilden är hämtad från en rapport som utkom i september 2008, Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken 4, där upphandlingsprocesserna för år då ingen anmälde sitt intresse för upphandlingen av Gotlandstrafiken- och då endast Rederi AB Gotland gick in i upphandlingen- utvärderades. Denna oberoende utvärdering beställdes av Näringsdepartementet. Slutsatserna som kunde dras av rapporten var främst att trots Gotlandstrafikens växande passagerarantal, stigande statlig ersättning och lönsamhet saknades intresserade operatörer. 2 Trafikverket.se, Färjetrafik mellan Gotland och fastlandet från 2017, och- utreda/utredning- av- langvaga- kollektivtrafik/utredningar- om- trafikavtal/farjetrafik- mellan- Gotland- och- fastlandet- fran- 2017/ Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 11, Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 5-6,

6 I rapporten Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken utvärderades båda upphandlingsprocesserna för att se hur man skulle kunna utveckla upphandlingen för att få fler operatörer intresserade av Gotlandstrafiken. Det man kom fram till var att många olika aktörer inom färjetrafiken var intresserade men valde att avstå från att lägga ett anbud på Gotlandstrafiken på grund att upphandlingsprocessen var för krånglig, kraven som ställdes var för många och komplicerade samt att det rederi som hade hand om färjekommunikationen, nämligen Rederi AB Gotland, hade ett alltför stort försprång på just den marknaden det handlade om. 5 Trafikverket har sedan dess arbetat med att tillämpa dessa förbättringsförslag i upphandlingarna genom att bland annat förlänga upphandlingstiden vid bristande intresse men också genom att omvandla det hela till ett nettoavtal vilket innebär att operatören av färjetrafiklinjen får en fast ersättning och behåller intäkterna från trafiken. Detta har gjorts med främsta syfte för operatören att öka resandet och hålla en god standard på färjetrafiken. Andra förändringar som har gjorts är bland annat att Trafikverket satt låga minimikrav för att släppa in flera aspiranter på marknaden och därigenom öka konkurrensen. 6 Trots dessa förändringar i upphandlingsprocessen syns inget större resultat om man ser till antalet ansökningar om upphandling som har inkommit. Anledningen till att staten vill ha en ökad konkurrens på marknaden är främst för att se till att marknaden inte domineras av ett enda företag, vilket i nuläget är fallet. Med en skapad monopolsituation är risken att kvalitén på färjetrafiken minskar till fördel för företagets intäkter. Det skulle också kunna medföra att staten får dela ut höga summor för att företaget är det enda som agerar på sagda marknad. En monopolsituation som denna riskerar alltså att dels sänka standarden och därigenom försämra transportkommunikationen men också att staten får oskäligt höga utgifter. I kontraktet som staten stiftar med upphandlande rederi har staten stora åtaganden för att säkra att det finns några, eller så många som möjligt, anbudsgivare genom att ta halva risken för bränslekostnadsökningar och att så gott som garantera en ensamrätt till linjen. I utbyte reglerar staten turtäthet, hastighet och biljettpris. 7 5 Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 9-16, Trafikverket.se, Nu startar upphandlingen av Gotlandstrafiken, startar- upphandlingen- av- Gotlandstrafiken/ Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s ,

7 Svenska politiska systemet 733G16 7 Anledningen till en nödgad ensamrätt på marknaden i Gotlandstrafiken är främst de stora skillnader som råder i persontransport. Under hela februari månad transporteras lika många människor med gotlandstrafiken som tre dygn i juli. Dessa stora skillnader medför således att för att få en året-runt verksamhet att fungera behöver man intäkterna från högsäsongen för att klara lågsäsong. Om inga anbudsgivare går in i den pågående anbudstiden- som går ut den 28 oktober- kommer staten i december ha behövt utveckla en plan för en statlig färjetrafik mellan Gotland och fastlandet. 8 Detta skulle ske genom ett så kallat statligt ägt tonnage- nämligen att staten skulle köpa upp färjor som ett eller flera företag sedan får hyra för en fortsatt god färjelinjetrafik, detta skulle öppna upp för fler företag på marknaden. För införskaffandet av fartyg i den klass som krävs för att bedriva färjelinjen mellan Gotland och fastlandet är staten villig att lägga 4,5 miljarder kronor. Anledningen till detta förslag är just den ytterst bristfälliga konkurrensen om färjetrafiken och statens ansvar att tillgodose Gotlands behov av person- och godstransport. Om Trafikverket får igenom ett trafikavtal för Gotlandstrafiken i den pågående upphandlingsprocessen kommer dessa åtgärder inte vara nödvändiga. 9 Mycket kritik har riktats mot förslaget om ett förstatligande av Gotlandstrafiken, främst i det hänseende att Gotlandstrafiken har varit på den privata marknaden i uppemot 150 år och att ett förstatligande troligtvis skulle leda till en försämring av färjetrafiken, genom bland annat hastighetssänkningar Olika aktörer och intressegrupper inom Gotlandstrafiken Gotlandsbolaget Rederi AB Gotland, även kallat Gotlandsbolaget är en koncern som består av tre verksamheter: hotellverksamhet, förvaltning av egna fastigheter samt rederirörelser. Det sistnämnda är det vi i denna undersökning ska fokusera på. Staten slöt ett avtal med Rederi AB Gotland om att ta hand om färjetrafiken Operatören Nordström & Thulin trädde därefter in mellan åren Hädanefter återtog Rederi AB Gotland transportsträckan och har skrivit kontrakt fram till år När det 8 Riksdag och departement, Gotlandstrafiken kan bli statlig, kan- bli- statlig, Sveriges Radio, Staten kan köpa gotlandsfärjor för 4,5 miljarder, Svenska Dagbladet, Regeringen tror på förstatligande, tror- pa- forstatligande_ svd,

8 kommer till färjetrafik har Rederi AB Gotland, historiskt sätt, varit den största aktören på marknaden. Om man inte ser till Nordström och Thulin - perioden har dem också i stort sett varit den enda driftiga aktören på marknaden. Rederi AB Gotland har historiskt sett varit den störste aktören när det gäller färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet. Bortsett från perioden så har de i stort sett varit den ende verksamma aktören på marknaden. Rederi AB Gotland har bedrivit linjetrafik på sträckan sedan 1865 då bolaget grundades. Det är via dotterbolaget Destination Gotland som Rederi AB Gotland driver trafiken mellan Gotland och fastlandet. Enligt avtal med den svenska staten bedriver dem färjetrafiken mellan Visby, Nynäshamn och Oskarshamn. Nuvarande avtal med Trafikverket gäller fram 31 januari Det Destination Gotland vill göra för färjetrafiken är att utveckla miljö- och säkerhetsdrivna fartyg, ge rimliga biljettpriser samt snabba transporter till dess passagerare. Uppdraget till sjöss sköts av tidigare nämnt dotterbolaget Destination Gotland. Men på flera håll talas det om hur företaget myglar med sitt inkomstbringande facit. Under förra året fick Destination Gotland 473 miljoner kronor för persontrafiken mellan ön och fastlandet. De transporterade då 1,6 miljoner resenärer vilket innebär att subventionerna fördelat på antalet resenärer uppgår till en summa av 300 kr per enkelbiljett. Av Destination Gotlands omsättning år 2012 kan 38 % av intäkterna härledas från staten. Men trots att dessa subventioner ges har Destination Gotland visat i sina resultat att deras lönsamhet är mager, när den i själva verket är oerhört vinstgivande. På olika sätt kan Destination Gotland manipulera sina vinstgivande resultat. Genom den höga avskrivningstakten på Gotlandsfärjorna har vinsten tryckts ner med 100 miljoner kronor per år. Detta ger dem goda anledningar till att ta ut högre biljettpriser och ger dem större chanser att få statliga subventioner. När avskrivningarna upphör skulle man tro att det inte finns en möjlighet att hålla ner resultatet, men det går. Destination Gotland kan fiffla med sin bokföring, hyra ut färjorna till en annan part, köpa nya till sig själva och börja om hela processen med de höga avskrivningarna igen. I sådana fall flyttas färjornas möjliga övervärden över på nya bolag och 11 Företaget, URL: Årsrapport 2013 URL:

9 Svenska politiska systemet 733G16 9 den eventuella vinsten kommer inte synas på Destination Gotlands resultat, endast på koncernens Gotlandsbåten Gotlandsbåten är ett projekt som leds av Pigge Werkelin och som han hoppas kommer igång till Gotlandsbåten vill agera som en lågprisfärja mellan sommarstäderna Västervik och Visby. Målet med färjan är att utmana det nuvarande destination Gotland med låga priser och därigenom attrahera nya turister till ön ex. småbarnsfamiljer. Gotlandsbåten ska ligga ungefär 30 % under det pris som destination Gotland har på sina färjeturer. Fartyget är redan utsett, med plats för 1000 passagerare, 200 bilar och med en fart på 19 knop. Turen till Gotland kommer gå på 3 timmar och 20 minuter. Planen är att särskilda bussar kommer gå från Stockholm till Västervik där biljetterna kommer kosta ca 100 kr för att sedan ta färjan från Västervik till Visby. Det är möjligt att bibehålla den lägre taxan eftersom Gotlandsbåten är mindre, långsammare och förbrukar vara en fjärdedel så mycket bränsle som Destination Gotlands snabbare färjor gör. Med initiativet till Gotlandsbåten hoppas gotlänningarna och Pigge Werkelin att öka turismen och konkurrensen om färjetrafiken. I en intervju med Affärsvärlden menar Pigge Werkelin att det kommer bli priskrig eftersom Destination Gotland blir utsatt för hård konkurrens. Biljettpriserna kommer sjunka vilket kommer att leda till ett ökat antal resenärer till och från Gotland. 14 I en intervju berättar Pigge mer ingående om iden bakom Gotlandsbåten och vad det i framtiden kommer att leda till. De som inte åker till Gotland idag pga. priset ska, när Gotlandsbåten startar, börja åka dit som lågpristurister. När de sedan kommer tillbaka om fem år, har de en lite bättre kassa och om tio år kommer de hit och köper sommarhus. Får vi inte hit folk som köper hus, faller fastigheterna på Gotland Med detta menar Pigge att Gotlandsbåten inte bara kommer bidra med billigare priser och mer turism, utan också en ljusare framtid för Gotlands fastighetsmarknad. Han nämner också att invånarna på Gotland måste få fler valmöjligheter inom transport till och från ön. Det är inte 13 Staten och kapitalet i samma båt, URL: Priskrig i Gotlandstrafiken, URL:

10 acceptabelt med en leverantör. År 2020 bedömer Pigge Werkelin att Västervik kommer uppfattas som Sveriges nya Skavsta- den nya lågprislinjen till och från Gotland Region Gotland och näringslivet som intressenter Vision Gotland 2025 Inom ramen för EU:s Lissabonstrategi 16 och de strukturfonder som därigenom har fastställts har Sverige upprättat Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 17. I enlighet med lag (2002:34) 18 i svensk författningssamling (SFS) har Region Gotland sedan utarbetat ett regionalt utvecklingsprojekt (RUP) 19, Vision Gotland 2025, som ligger till grund för de mål och visioner som kommunen avser att sträva efter vad gäller den hållbara tillväxten på ön. En central del av utvecklingsprojektet är kommunikationen med övriga Sverige och således också strävandet efter en hållbar transportväg till fastlandet. Gotland har som en integrerad och dynamisk region i Europa och som ett centrum i Östersjöområdet en transportstruktur som gynnar tillväxt och utveckling och som är miljömässigt hållbar 20. Denna målbild ligger till grund för dem strategier som Region Gotland har utformat för färjetrafiken och kommunikationen med fastlandet. Med hjälp av målbilden och strategierna arbetar kommunen följaktligen för att på lång sikt utveckla färjetrafiken och därmed öka tillväxten på Gotland. I regionens RUP beskrivs vikten av en god kommunikation med fastlandet utifrån aspekter så som näringslivets utveckling, möjligheten för privatpersoner att enkelt ha förbindelse med övriga Sverige samt att Gotland genom en god transportförbindelse blir delaktig i den pågående regionförstoringen och således också får möjligheten att ta del av ett ökat utbud av såväl service som arbetstillfällen. Följaktligen skulle Gotland även bli en mer attraktiv plats att resa till och även underlätta för de privatpersoner som valt att pendla antingen till eller från Gotland 21. En annan nyckelfråga är den som rör Gotlands konkurrenskraft gentemot övriga Sverige; med kontinuerlig färjetrafik och sänkta kostnader skulle transportmöjligheterna underlätta för näringslivet då både transporten av varor till ön samt transporten av varor från ön skulle bli ett 15 Gotlandsbåten 2013 intervju, URL: Lissabonstrategin verkar för att stärka långsiktig utveckling och hållbar tillväxt och sysselsättning (Norén Bretzer, Y. (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur 17 Regeringskansliet, URL: Rättsnätet, Notisum AB, URL: Lissabonstrategins förverkligande på regional nivå går genom RUP:erna i de olika kommunerna. 20 RUP Vision Gotland 2025, URL: , se s RUP Vision Gotland 2025, URL: , se s. 24

11 Svenska politiska systemet 733G16 11 mindre problem. Vision Gotland 2025 tar även upp vikten av att Gotlands färjetrafik måste ses och prioriteras på samma sätt som annan infrastruktur runt om i landet så som järnvägar, broar, tunnlar och vanliga landsvägar då det är den enda förankringen till fastlandet Näringslivets påverkan - två synvinklar Näringslivet: jordbruk och livsmedel Gotland är en plats där framförallt småföretagandet är en etablerad del av näringslivet. Jordbruk och turism är två huvudsakliga delar som utgör en stor del av den totala näringen på ön. Jordbruks- och skogssektorn samt förädlingsindustrin är delar av näringslivet som framförallt är beroende av en fungerande och hållbar transportmöjlighet då den totala exporten från Gotland utgör hela % av produktionen 23. För att denna del av Gotlands näringsliv ska kunna existera, utvecklas och konkurrera med övrig näring i landet är behovet av en välfungerande och året-runt baserad färjetrafik av största vikt. Till skillnad från besöksnäringen, som också den är en viktig del av Gotlands näringsliv, är jordbruksnäringens konkurrenskraft således beroende av en året-runt trafik som främjar exporten av gotländska varor. I dagsläget samlas 0,4 procent av de totala fraktkostnaderna in från de rikstäckande fraktbolagen och ges sedan vidare i fraktsubventioner till Gotlandstrafiken. Detta avdrag kallas Gotlandstillägget och har varit i bruk (efter Riksdagsbeslut) sedan Procentsatsen började på 0,9 procent men har sedan dess reducerats ned till dagens 0,4. Trots tillägget på 0,4 procent ligger de gotländska fraktkostnaderna hela procent över övriga kostnader runt om i landet då fraktbolagen själva tar ut en merkostnadsavgift. Således är näringslivet på Gotland i riskzonen för avveckling då det i längden inte är lönsamt att bedriva produktion på ön med hänvisning till den stora fraktkostnad som tillkommer. Detta visade sig i ett verkligt exempel då Arla Foods 2011 flyttade halva sin produktion från Gotland till Linköping på grund av de stigande fraktkostnaderna 24. Det framkommer tydligt att en försämrad transportkommunikation med fastlandet skulle resultera i ytterligare nedskärningar inom det gotländska näringslivet (se tabell nedan). 22 Gotland har även en flygplats, Visby Flygplats, där flygen går till antingen Bromma eller Arlanda. 23 Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: , s Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: , s. 7

12 Subventionerna för fraktkostnaderna är ur detta perspektiv av största vikt för utvecklingsmöjligheterna i näringslivet. Den hårda press som råder på priserna inom framförallt jordbruks- och livsmedelssektorn skulle påverkas ytterligare om kostnaderna för transport ökade. Gotland, som redan i dagens situation är ett utsatt område på marknaden, skulle lida än större förluster i form av bristande investeringar och avveckling. I längden skulle denna förlust påverka den gotländska ekonomin negativt 25. I bilden ovan påvisas den effekt som eventuella ändringar skulle medföra på näringslivet. Förstudien Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt (2012) är gjord på uppdrag av Region Gotland och avser att utreda de skador som ändrad färjetrafik kan åstadkomma Besöksnäringen: turismen personer reste till Gotland under 2012 och av dessa reste med färjetrafiken. Detta indikerar på att besöksnäringen på Gotland är en stor del av näringslivet och det bevisas dessutom genom att besöksnäringen årligen bidrar med närmare 1,1 miljarder svenska kronor till det gotländska samhället. Konsumtionen ligger då främst inom servicesektionen. Turismen är således viktig för den gotländska utvecklingen och dessutom beroende av färjetrafiken. I tabellen på nästkommande sida redovisas de teser kring ekonomiska skador på den gotländska marknaden vid eventuella ändringar i färjetrafiken till och från Gotland. Minskad turtäthet och höjda priser är de ändringar som indikerar att skapa störst påverkan på besöksnäringen och är således de faktorer som torde vara värst för den gotländska ekonomin. De resenärer som väljer Gotland som semestermål klassas som budgetresenärer vilket resulterar i att de är känsliga för prishöjningar. En viktig aspekt i den gotländska besöksnäringen är således variation och anpassning så att en bredare marknad av turister väljer färjetrafiken som transportmedel Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: , se s Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: , se s. 10

13 Svenska politiska systemet 733G16 13 I bilden ovan demonstreras hypotetiska skador på besöksnäringen vid eventuella ändringar inom färjetrafiken. Tabellen är en del av Region Gotlands förstudie Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt (2012) Gotlandsupproret I december 2005 gick Gotlands Idrottsförbund, Gotlands Hotell & Restaurangvärdar, Gotlands Campingvärdar och ICA handlarna på Gotland samman och bildade hemsidan Vägpris.nu. Målsättningen var att få ned färjetrafikens priser till samma nivå som råder för övriga transportvägar i Sverige. Priset för enkel resa till och från Gotland skulle således likställas med landsvägskonstnaderna för samma sträcka på fastlandet. Vägpris.nu gjorde utifrån denna ståndpunkt en kalkyl för vad transportkostnaderna skulle komma att innebära, detta redovisas i tabellen nedan: Förslag på prissättning i Gotlandstrafiken från vägpris.nu Sträcka Oskarshamn-Visby Nynäshamn- Visby Avstånd 12 mil 15 mil Snittavstånd 14 mil (då det är fler passagerare på nynäshamnslinjen) Hur kostnadssättningen borde se ut inom Gotlandstrafiken räknat på en avdragsgrundande bilkostnad baserad på 23:-/mil* och ett snittantal på 1,8 passagerare/bil. Uträkning 14 x 23 = 322:-/ enkel resa med bil delat på antal passagerare blir således 161:- Kostnad för barn 6-18 Kostnad för vuxen Kostnad för biltrafik Förslag på kostnadssättning inom Gotlandstrafiken (enkel resa) 50:- 90:- 165:-

14 De baserade sin ståndpunkt på en definition som Region Gotland, tillsammans med andra intressenter från bland annat näringslivet, redan under 1990-talet hade utarbetat: Vägpriset skall motsvaras av de rörliga kostnaderna för att framföra en personbil 27. Denna ståndpunkt har de sedan dess drivit gentemot staten och de rederier som genom historien har trafikerat sträckorna mellan Gotland och Nynäshamn respektive Oskarshamn. Våren 2013 när upphandlingen om färjetrafiken för 2017 startade utvecklade Vägpris.nu en motaktion som de valt att kalla Gotlandsupproret till syfte att ytterligare lyfta frågan kring färjetrafiken från och till Gotland. Tillsammans med fler intressenter på den gotländska näringslivsmarknaden (Lrf-Gotland, Landsbygdsupproret, LO-Gotland m.fl.) 28 har Vägpris.nu samordnat demonstrationer på Gotland och i Stockholm samt upprättat en namninsamling. Påtryckning på ansvariga politiker på regeringsnivå har även varit ett sätt för Gotlandsupprorets aktörer att centralisera frågan. 3. Diskussion Det finns många olika åsikter kring hur Gotlandstrafiken ska se ut och regleras; om den ska vara förstatligad, privat eller leasad. Vi har i vår rapport tagit upp olika aktörer och ståndpunkter som nyttjar eller förespråkar dessa olika alternativ. Det väsentliga i diskussionen om Gotlandstrafiken är de följder beslutet kommer innebära för Gotland som region utifrån ett invånarperspektiv samt för näringslivet och turismen. Frågan är följaktligen: hur ska färjetrafiken vara reglerad i hänsyn till Gotland bästa? De intressenter och aktörer som vi redogjort för i vår rapport är givna förespråkare för denna viktiga transportfråga, då det de arbetar för ett beaktande av Gotlandstrafiken som infrastruktur. Framförallt handlar det om att Gotland ska betraktas som en del av Sverige på lika villkor som övriga kommuner och regioner och att ön ska värderas och prioriteras inom samma ramar som för andra små orter. Således kommer Gotlandstrafiken att kunna klassas som infrastruktur i samma utsträckning som broar, järnvägar och övrig landsväg i Sverige. Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ska inte, som i dagsläget, betraktas som olönsam kollektivtrafik med fokus på ön som semesterort. Med en sådan inställning till Gotland 27 Vägpris.nu, URL: Vägpris.nu, URL:

15 Svenska politiska systemet 733G16 15 kommer de invånare som valt att bosätta sig där att missgynnas av en allt för säsongsanpassad färjetrafik och således kommer regionen att vara mål för turism i första hand och prioriteras som en kommun i andra hand. Det är viktigt att uppmärksamma och inkludera Gotland i den nationella gemenskapen i och med regionförstoringar och andra samarbetsprojekt. Vart kan problemet med färjetrafiken då härledas? Vi anser att den bristande konkurrensen på marknaden är en orsak till att Gotlandstrafiken inte går mot den utveckling som den borde utan snarare står still i gamla ramar. Fler aktörer skulle skapa bättre förutsättningar för prissättning, förhöjd service samt miljövänlighet och turtäthet. En viktig aspekt i frågan är dessutom möjligheten för Gotland att i ett nationellt, men även internationellt, sammanhang kunna konkurrera med andra produkter och tjänster inom olika områden. En mer anpassningsbar färjetrafik skulle underlätta för den gotländska marknaden i avseende på t.ex. livsmedelsproduktionen både i etableringen av gotländska varor och produkter men även i transporten av de varor och tjänster som Gotland är i behov av. Nedskärningar inom gotländskt näringsliv skulle också motverkas genom en förbättrad färjetrafik eftersom länken till den större marknaden är just Gotlandstrafiken och dess kapacitet att anpassa och underlätta för det gotländska näringslivet. Turismens inverkan på Gotlandstrafiken syns tydligt i skillnaderna mellan intäkterna under sommar- och vinterhalvåret. Dessa skillnader medför även att det inte finns rum för flera olika aktörer på färjetrafikmarknaden samtidigt eftersom intäkterna sett på ett helårsperspektiv inte är särskilt stora. Lönsamheten inom Gotlandstrafiken bygger således på statligt stöd som vi har beskrivit i rapporten. Då färjetrafiken är i ständigt behov av de statliga subventionerna för att överhuvudtaget skapa en vinstdrivande situation och då samtidigt locka aktörer till uppdraget tror inte vi att marknaden skulle ha rum för fler än ett bolag. En konkurrens inom trafikeringen skulle på så sätt gynna resenärerna (genom prissättning och eventuellt högre hastigheter) men inte rederierna eftersom att priserna skulle pressas i hopp om att locka resenärer till det egna bolaget. De krav på turtäthet, prissättning etc. som staten ställer på upphandlaren av färjetrafiken leder till att få aktörer väljer att gå in på marknaden. Som det står beskrivet i rapporten bidrar dessa krav med att få aktörer väljer att ens lägga ett anbud på färjetrafiken eftersom komplexiteten i själva anbudsprocessen och reglerna kring själva upphandlandet inte är gynnsamma eller intressanta att sätta sig in i. Dessa faktorer gör det inte lätt för vissa bolag att slå sig in på

16 marknaden. Svåra anbudsprocesser och krångliga regelverk leder därför till en ofrivillig monopolsituation där det rådande bolaget, Destination Gotland, både i erfarenhet och kompetens har ett väldigt långt försprång gentemot andra intressenter. Den vinst som Destination Gotland sedan kan ta ut är således baserad på de statliga bidrag som subventioneras ut, utan dessa skulle inte Gotlandstrafiken vara en intressant marknad och det leder till en ohållbar situation där naturlig konkurrens inte går att etablera. Eftersom behovet av Gotlandstrafiken är så pass stort i alla olika områden uppstår en problematik i vilka åtgärder som borde göras för att skapa en långsiktigt hållbar transportlinje mellan ön och fastlandet. Alla olika aktörer, från den enskilda gotlänningen till dem rederier som trafikerar linjen, vill ha något att säga i upphandlingen och på lång sikt krockar många åsikter och behov med varandra. Det finns många aspekter att väga in i resonemanget kring en åtgärdsplan och staten som är uppdragsgivare har i största utsträckning den slutgiltiga beslutanderätten (delegerat via Trafikverket). Nämnt i rapporten finns en plan på ett eventuellt statligt övertagande av Gotlandstrafiken om den pågående upphandlingen inte får det utfall som man önskar. Genom en sådan reglering av linjesjöfarten skulle den trafik som idag drivs av Destination Gotland bli en totalt statlig angelägenhet och de färjor som trafikerar linjen skulle således vara helt statligt ägda. Om färjorna sedan ska drivas i statens regi eller hyras ut till den aktör som vinner anbudsprocessen är en följdfråga som får diskuteras vid eventuellt utfall. Vi tror att ett sådant genomförande skulle kunna bidra till en mer anpassningsbar färjetrafik då staten inte behöver gå med vinst på samma sätt som de privata aktörerna måste. Fokus skulle då kunna riktas på de behov som existerar och därefter kunna anpassas mer efter t.ex. privatpersoners behov av att kunna göra dagsturer, företagens behov av kontinuerliga leveranser och rimligare fraktkostnader. Samtidigt bidrar en konkurrenskraft till ständig utveckling av verksamheten vilket helt skulle försvinna vid ett statligt förvaltande. Det som det i dagsläget råder brist på är konkurrens i själva upphandlingsprocessen. Fler intressenter i själva anbudsprocessen skulle bidra till att den mest lönsamma och konkurrenskraftiga aktören fick koncessionsrätten. På så vis skulle färjetrafiken redan i upphandlingen påverkas av de viktiga aspekter och krav som staten och den gotländska befolkningen ställer på linjesjöfarten. Skulle statligt ägda färjor och en statligt bedriven färjetrafik bidra till lägre kostnader för staten? På det hela taget finns det följaktligen tre linjer som verkar som de mest relevanta lösningarna på färjetrafikfrågan enligt den information vi har tagit del av; en medvetet

17 Svenska politiska systemet 733G16 17 utformad monopolsituation där ett bolag i enlighet med de krav och riktlinjer som finns beskrivna i upphandlingen får sköta färjetrafiken utan konkurrens från andra statligt subventionerade bolag (som det ser ut i dagsläget), en statligt bedriven färjetrafik där antingen staten äger samt bedriver trafiken eller äger de färjor som används men sedan ger uppdraget till ett inhyrt bolag, eller att situationen som i dagsläget existerar men att andra privata aktörer så som Gotlandsbåten i regi av Pigge Werkelin kan ta sig in på marknaden och konkurrera med det etablerade bolaget. Ytterligare en viktig aspekt i diskussionen är balansen mellan regional makt och statligt styre. I enlighet med dem regionala utvecklingsfrågorna ligger beslutet om en långsiktig utvecklingsplan av transportinfrastrukturen på Region Gotland dvs. kommunen 29. Dessutom har Gotlands kommun fått ta över de ansvarområden som i övriga län ligger på länsstyrelsens bord. Kan man på så sätt argumentera för ett större regionalt inflytande i upphandlingsprocessen? Gotlands kommun borde i och med sin regionala utvecklingsplan (RUP) ha ett större inflytande på den process som föregår ett beslut om upphandling. Med hänsyn till alla de intressenter, aktörer och politiska riktlinjer som finns, tycker vi att Gotlandstrafiken ska betraktas som infrastruktur. 4. Slutsats Det vi har diskuterat i vår rapport är Gotlandstrafiken utifrån ett flertal olika perspektiv. Vi har lagt fokus på regeringens, aktörernas och Region Gotlands perspektiv i frågan om hur färjetrafiken ska betraktas. Det vi har kommit fram till är att det finns många olika åsikter och ställningstaganden men att det som måste gå före allt är Gotlands förbindelse till fastlandet ur ett regionperspektiv istället för ett turistortsperspektiv. Detta gör man främst genom att i upphandlingsprocessen betrakta regionens behov före dem som rederier och stat ställer. Detta betyder självklart inte att man ska bortse från de viktiga miljöaspekterna men att en försämring inom Gotlandstrafiken bidrar till en försämring av regionens kontakt till fastlandet och i förlängningen dess position som en del av Sverige. 29 Sedan 1 januari 2011 benämner sig Gotlands kommun som Region Gotland. Region Gotland har landsting- och kommunalansvar.

18 5. Referenslista 5.1 Litteratur Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Studentlitteratur AB: Lund Internetsidor Vägpris.nu, URL: Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: RUP Vision Gotland 2025, URL: Rättsnätet, Notisum AB, URL: Regeringskansliet, URL: Affärsvärlden, URL: URL: Trafikverket.se, Färjetrafik mellan Gotland och fastlandet från 2017, Sveriges Radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, Riksdag och departement, Gotlandstrafiken kan bli statlig, Sveriges Radio, Staten kan köpa gotlandsfärjor för 4,5 miljarder, Svenska Dagbladet, Regeringen tror på förstatligande,

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år Miljösmarta förslaget om gotlandstrafiken. Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år När jag har funderat kring gotlandstrafiken ser jag bara möjligheter

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärsforum medlem i Sveriges Konsumenter EPF European Passengers

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11

Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Kvalitets- och miljöledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003. 2 februari 29

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer