Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken."

Transkript

1 Svenska politiska systemet 733G16 1 Grupp A: Mimmi Muleta Josefine Stephani Johanna Tydén Subventioner och privata aktörer inom Gotlandstrafiken. - Ska Gotlandstrafiken ses som transportinfrastruktur eller olönsam kollektivtrafik?

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Metoddel Statens förhållande till Gotlandstrafiken Olika aktörer och intressegrupper inom Gotlandstrafiken Gotlandsbolaget Gotlandsbåten Region Gotland och näringslivet som intressenter Vision Gotland Gotlandsupproret Diskussion Slutsats Referenslista Litteratur Internetsidor... 18

3 Svenska politiska systemet 733G Inledning 1.1 Bakgrund Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ligger som ansvar på staten. Staten ska se till att det finns goda färjeförbindelser och har hand om upphandlingarna. Det har sett ut på detta sätt sedan 1970 då det efter flera statliga utredningar bestämdes att färjetrafiken borde regleras. Statens uppdrag i denna fråga är att besörja Gotland med en tillfredsställande året-runt transportkommunikation med fastlandet. Sedan detta beslutades 1970 hade staten avtal med Rederi AB Gotland Därefter trädde en annan operatör in mellan åren nämligen Nordstöm & Thulin. Efter detta återtog Rederi AB Gotland transportsträckan och har kontrakt fram till I dagsläget har Trafikverket, som företräder staten i frågan, skjutit upp förhandlingarna om Gotlandstrafiken i hopp om större konkurrens på marknaden. Upphandlingarna av Gotlandstrafiken är en känslig fråga då det berör statens förhållande till dels ett bolag, i och med att staten ger bidrag på 400 miljoner kronor per år, men också beroende på gotlänningarnas intressen. Hur trafiken ska betraktas och vilka kvalitetssänkningar som kan göras för att vidga marknaden är således en del i allt som Trafikverket behöver överväga när det gäller upphandlingarna. Det finns många olika aktörer och intressegrupper i frågan, däribland gotlänningarna själva. En av de stora intresseorganisationerna kan ses vara Gotlandsupproret som opinerar för att Gotlandstrafiken ska klassas som en riksväg mellan Gotland och fastlandet. Denna ställning i frågan är inte särskilt främmande då både invånarna och näringslivet på Gotland är beroende av en fungerande färjetrafik. Färjetrafiken till Gotland kan ses motsvara väg- och järnvägstrafik i resten utav landet. De skilda intressena i frågan om Gotlandstrafiken kan således delas in i två stora kategorier: privata och statliga intressen. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka hur staten ska göra sin avvägning gällande Gotlandstrafiken; om den ska likställas med en riksväg eftersom det är invånarnas koppling till fastlandet eller om det ska ses som en turistort- dvs. olönsam kollektivtrafik. Det har lett till en monopolsituation i

4 färjetrafiken eftersom det bara finns en verksam aktör på marknaden. Vilket i sin tur lett till försämrade villkor gentemot en konkurrenskraftig marknad. Detta har gjort att både gotlänningar och turister önskar en utveckling av Gotlandstrafiken. Arbetet kommer således att handla om den status Gotlandstrafiken ska ha och hur staten ska hantera upphandlingen med respekt för alla olika aktörer. 1.3 Metoddel Fakta till denna rapport har hämtats in främst via internetsökningar och då från pålitliga och berörda källor som Trafikverket, Riksdagens och Region Gotlands hemsidor. Litteraturstudier har också använts men då i form av kurslitteraturen, Norén Bretzners Sveriges politiska system. Vi har också använt oss av tidningsartiklar och reportage för att sätta oss in i dels allmän opinion men också för att få ett större sammanhang, samt för att studera frågan i lekmannatermer. Vi har använt oss av en längre rapport som har diskuterat upphandlingsprocessen inom Gotlandstrafiken, Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken, denna rapport innehåller många förbättringsförslag när det gäller färjeförbindelsen. Eftersom vi har fokuserat på olika aktörers roll i frågan så har vi använt oss av Gotlandstrafikens hemsida och den information som de ger ut, satt oss in i den av Trafikverket ledda upphandlingsprocessen samt tittat på vad Region Gotland anser i frågan. För att förbättra underlaget för rapporten hade vi kunnat söka efter fler rapporter på ämnet eller intervjuat fler personer. 2. Faktadel 2.1 Statens förhållande till Gotlandstrafiken För staten är det viktigt att transporter och resor till och från Gotland fungerar väl. De har därför valt att subventionera Gotlandstrafiken med en summa runt 400 miljoner kronor per år (2007) 1. Sedan 1971 har lagen om linjesjöfart på Gotland gällt. Detta innebär att staten ansvarar för att det finns ett företag som bedriver färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet. Då Gotlands enda förbindelse med fastlandet har staten vidtagit åtgärder för att säkerställa en god transportkommunikation via färjetrafiken. För att upprätthålla en god marknad och för att se till sitt ansvar i situationen delar staten således ut en koncession, dvs. tillstånd att bedriva 1 Sveriges radio, URL:

5 Svenska politiska systemet 733G16 5 viss verksamhet med hänsyn till verksamhetens betydelse för samhällsordningen och med särskild tanke på hur många aktiva aktörer det kan finnas på marknaden. 2 Statens ställföreträdare i detta är trafikverket som ansvarar för upphandlingarna av linjesjötrafiken till och från Gotland. Avtalen som ingås ska innehålla krav såväl på personsom godstrafik samt värna om den regionala utvecklingen. De krav som ställs på upphandlaren av koncessionen är på flera olika ämnen som turtäthet, året-runt verksamhet, miljöaspekter samt kvalitéten på verksamheten. Inför varje ny upphandling skrivs ett förfrågningsunderlag som kan skilja sig från år till år. Ett av de största problemen som Trafikverket har stött på är bristen på intressanter i upphandlingen. Detta har resulterat i att en aktör har hamnat i en position utan konkurrens. 3 För att motverka detta har Trafikverket sänkt vissa krav och utarbetat flera olika strategier för att höja intresset för Gotlandstrafiken. De olika tillvägagångssätten som Trafikverket kan använda sig av för att förbättra konkurrensen inom Gotlandstrafiken syns i bilden till höger. Bilden är hämtad från en rapport som utkom i september 2008, Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken 4, där upphandlingsprocesserna för år då ingen anmälde sitt intresse för upphandlingen av Gotlandstrafiken- och då endast Rederi AB Gotland gick in i upphandlingen- utvärderades. Denna oberoende utvärdering beställdes av Näringsdepartementet. Slutsatserna som kunde dras av rapporten var främst att trots Gotlandstrafikens växande passagerarantal, stigande statlig ersättning och lönsamhet saknades intresserade operatörer. 2 Trafikverket.se, Färjetrafik mellan Gotland och fastlandet från 2017, och- utreda/utredning- av- langvaga- kollektivtrafik/utredningar- om- trafikavtal/farjetrafik- mellan- Gotland- och- fastlandet- fran- 2017/ Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 11, Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 5-6,

6 I rapporten Anbudsförfarandet för Gotlandstrafiken utvärderades båda upphandlingsprocesserna för att se hur man skulle kunna utveckla upphandlingen för att få fler operatörer intresserade av Gotlandstrafiken. Det man kom fram till var att många olika aktörer inom färjetrafiken var intresserade men valde att avstå från att lägga ett anbud på Gotlandstrafiken på grund att upphandlingsprocessen var för krånglig, kraven som ställdes var för många och komplicerade samt att det rederi som hade hand om färjekommunikationen, nämligen Rederi AB Gotland, hade ett alltför stort försprång på just den marknaden det handlade om. 5 Trafikverket har sedan dess arbetat med att tillämpa dessa förbättringsförslag i upphandlingarna genom att bland annat förlänga upphandlingstiden vid bristande intresse men också genom att omvandla det hela till ett nettoavtal vilket innebär att operatören av färjetrafiklinjen får en fast ersättning och behåller intäkterna från trafiken. Detta har gjorts med främsta syfte för operatören att öka resandet och hålla en god standard på färjetrafiken. Andra förändringar som har gjorts är bland annat att Trafikverket satt låga minimikrav för att släppa in flera aspiranter på marknaden och därigenom öka konkurrensen. 6 Trots dessa förändringar i upphandlingsprocessen syns inget större resultat om man ser till antalet ansökningar om upphandling som har inkommit. Anledningen till att staten vill ha en ökad konkurrens på marknaden är främst för att se till att marknaden inte domineras av ett enda företag, vilket i nuläget är fallet. Med en skapad monopolsituation är risken att kvalitén på färjetrafiken minskar till fördel för företagets intäkter. Det skulle också kunna medföra att staten får dela ut höga summor för att företaget är det enda som agerar på sagda marknad. En monopolsituation som denna riskerar alltså att dels sänka standarden och därigenom försämra transportkommunikationen men också att staten får oskäligt höga utgifter. I kontraktet som staten stiftar med upphandlande rederi har staten stora åtaganden för att säkra att det finns några, eller så många som möjligt, anbudsgivare genom att ta halva risken för bränslekostnadsökningar och att så gott som garantera en ensamrätt till linjen. I utbyte reglerar staten turtäthet, hastighet och biljettpris. 7 5 Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s. 9-16, Trafikverket.se, Nu startar upphandlingen av Gotlandstrafiken, startar- upphandlingen- av- Gotlandstrafiken/ Sveriges radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, s ,

7 Svenska politiska systemet 733G16 7 Anledningen till en nödgad ensamrätt på marknaden i Gotlandstrafiken är främst de stora skillnader som råder i persontransport. Under hela februari månad transporteras lika många människor med gotlandstrafiken som tre dygn i juli. Dessa stora skillnader medför således att för att få en året-runt verksamhet att fungera behöver man intäkterna från högsäsongen för att klara lågsäsong. Om inga anbudsgivare går in i den pågående anbudstiden- som går ut den 28 oktober- kommer staten i december ha behövt utveckla en plan för en statlig färjetrafik mellan Gotland och fastlandet. 8 Detta skulle ske genom ett så kallat statligt ägt tonnage- nämligen att staten skulle köpa upp färjor som ett eller flera företag sedan får hyra för en fortsatt god färjelinjetrafik, detta skulle öppna upp för fler företag på marknaden. För införskaffandet av fartyg i den klass som krävs för att bedriva färjelinjen mellan Gotland och fastlandet är staten villig att lägga 4,5 miljarder kronor. Anledningen till detta förslag är just den ytterst bristfälliga konkurrensen om färjetrafiken och statens ansvar att tillgodose Gotlands behov av person- och godstransport. Om Trafikverket får igenom ett trafikavtal för Gotlandstrafiken i den pågående upphandlingsprocessen kommer dessa åtgärder inte vara nödvändiga. 9 Mycket kritik har riktats mot förslaget om ett förstatligande av Gotlandstrafiken, främst i det hänseende att Gotlandstrafiken har varit på den privata marknaden i uppemot 150 år och att ett förstatligande troligtvis skulle leda till en försämring av färjetrafiken, genom bland annat hastighetssänkningar Olika aktörer och intressegrupper inom Gotlandstrafiken Gotlandsbolaget Rederi AB Gotland, även kallat Gotlandsbolaget är en koncern som består av tre verksamheter: hotellverksamhet, förvaltning av egna fastigheter samt rederirörelser. Det sistnämnda är det vi i denna undersökning ska fokusera på. Staten slöt ett avtal med Rederi AB Gotland om att ta hand om färjetrafiken Operatören Nordström & Thulin trädde därefter in mellan åren Hädanefter återtog Rederi AB Gotland transportsträckan och har skrivit kontrakt fram till år När det 8 Riksdag och departement, Gotlandstrafiken kan bli statlig, kan- bli- statlig, Sveriges Radio, Staten kan köpa gotlandsfärjor för 4,5 miljarder, Svenska Dagbladet, Regeringen tror på förstatligande, tror- pa- forstatligande_ svd,

8 kommer till färjetrafik har Rederi AB Gotland, historiskt sätt, varit den största aktören på marknaden. Om man inte ser till Nordström och Thulin - perioden har dem också i stort sett varit den enda driftiga aktören på marknaden. Rederi AB Gotland har historiskt sett varit den störste aktören när det gäller färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet. Bortsett från perioden så har de i stort sett varit den ende verksamma aktören på marknaden. Rederi AB Gotland har bedrivit linjetrafik på sträckan sedan 1865 då bolaget grundades. Det är via dotterbolaget Destination Gotland som Rederi AB Gotland driver trafiken mellan Gotland och fastlandet. Enligt avtal med den svenska staten bedriver dem färjetrafiken mellan Visby, Nynäshamn och Oskarshamn. Nuvarande avtal med Trafikverket gäller fram 31 januari Det Destination Gotland vill göra för färjetrafiken är att utveckla miljö- och säkerhetsdrivna fartyg, ge rimliga biljettpriser samt snabba transporter till dess passagerare. Uppdraget till sjöss sköts av tidigare nämnt dotterbolaget Destination Gotland. Men på flera håll talas det om hur företaget myglar med sitt inkomstbringande facit. Under förra året fick Destination Gotland 473 miljoner kronor för persontrafiken mellan ön och fastlandet. De transporterade då 1,6 miljoner resenärer vilket innebär att subventionerna fördelat på antalet resenärer uppgår till en summa av 300 kr per enkelbiljett. Av Destination Gotlands omsättning år 2012 kan 38 % av intäkterna härledas från staten. Men trots att dessa subventioner ges har Destination Gotland visat i sina resultat att deras lönsamhet är mager, när den i själva verket är oerhört vinstgivande. På olika sätt kan Destination Gotland manipulera sina vinstgivande resultat. Genom den höga avskrivningstakten på Gotlandsfärjorna har vinsten tryckts ner med 100 miljoner kronor per år. Detta ger dem goda anledningar till att ta ut högre biljettpriser och ger dem större chanser att få statliga subventioner. När avskrivningarna upphör skulle man tro att det inte finns en möjlighet att hålla ner resultatet, men det går. Destination Gotland kan fiffla med sin bokföring, hyra ut färjorna till en annan part, köpa nya till sig själva och börja om hela processen med de höga avskrivningarna igen. I sådana fall flyttas färjornas möjliga övervärden över på nya bolag och 11 Företaget, URL: Årsrapport 2013 URL:

9 Svenska politiska systemet 733G16 9 den eventuella vinsten kommer inte synas på Destination Gotlands resultat, endast på koncernens Gotlandsbåten Gotlandsbåten är ett projekt som leds av Pigge Werkelin och som han hoppas kommer igång till Gotlandsbåten vill agera som en lågprisfärja mellan sommarstäderna Västervik och Visby. Målet med färjan är att utmana det nuvarande destination Gotland med låga priser och därigenom attrahera nya turister till ön ex. småbarnsfamiljer. Gotlandsbåten ska ligga ungefär 30 % under det pris som destination Gotland har på sina färjeturer. Fartyget är redan utsett, med plats för 1000 passagerare, 200 bilar och med en fart på 19 knop. Turen till Gotland kommer gå på 3 timmar och 20 minuter. Planen är att särskilda bussar kommer gå från Stockholm till Västervik där biljetterna kommer kosta ca 100 kr för att sedan ta färjan från Västervik till Visby. Det är möjligt att bibehålla den lägre taxan eftersom Gotlandsbåten är mindre, långsammare och förbrukar vara en fjärdedel så mycket bränsle som Destination Gotlands snabbare färjor gör. Med initiativet till Gotlandsbåten hoppas gotlänningarna och Pigge Werkelin att öka turismen och konkurrensen om färjetrafiken. I en intervju med Affärsvärlden menar Pigge Werkelin att det kommer bli priskrig eftersom Destination Gotland blir utsatt för hård konkurrens. Biljettpriserna kommer sjunka vilket kommer att leda till ett ökat antal resenärer till och från Gotland. 14 I en intervju berättar Pigge mer ingående om iden bakom Gotlandsbåten och vad det i framtiden kommer att leda till. De som inte åker till Gotland idag pga. priset ska, när Gotlandsbåten startar, börja åka dit som lågpristurister. När de sedan kommer tillbaka om fem år, har de en lite bättre kassa och om tio år kommer de hit och köper sommarhus. Får vi inte hit folk som köper hus, faller fastigheterna på Gotland Med detta menar Pigge att Gotlandsbåten inte bara kommer bidra med billigare priser och mer turism, utan också en ljusare framtid för Gotlands fastighetsmarknad. Han nämner också att invånarna på Gotland måste få fler valmöjligheter inom transport till och från ön. Det är inte 13 Staten och kapitalet i samma båt, URL: Priskrig i Gotlandstrafiken, URL:

10 acceptabelt med en leverantör. År 2020 bedömer Pigge Werkelin att Västervik kommer uppfattas som Sveriges nya Skavsta- den nya lågprislinjen till och från Gotland Region Gotland och näringslivet som intressenter Vision Gotland 2025 Inom ramen för EU:s Lissabonstrategi 16 och de strukturfonder som därigenom har fastställts har Sverige upprättat Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 17. I enlighet med lag (2002:34) 18 i svensk författningssamling (SFS) har Region Gotland sedan utarbetat ett regionalt utvecklingsprojekt (RUP) 19, Vision Gotland 2025, som ligger till grund för de mål och visioner som kommunen avser att sträva efter vad gäller den hållbara tillväxten på ön. En central del av utvecklingsprojektet är kommunikationen med övriga Sverige och således också strävandet efter en hållbar transportväg till fastlandet. Gotland har som en integrerad och dynamisk region i Europa och som ett centrum i Östersjöområdet en transportstruktur som gynnar tillväxt och utveckling och som är miljömässigt hållbar 20. Denna målbild ligger till grund för dem strategier som Region Gotland har utformat för färjetrafiken och kommunikationen med fastlandet. Med hjälp av målbilden och strategierna arbetar kommunen följaktligen för att på lång sikt utveckla färjetrafiken och därmed öka tillväxten på Gotland. I regionens RUP beskrivs vikten av en god kommunikation med fastlandet utifrån aspekter så som näringslivets utveckling, möjligheten för privatpersoner att enkelt ha förbindelse med övriga Sverige samt att Gotland genom en god transportförbindelse blir delaktig i den pågående regionförstoringen och således också får möjligheten att ta del av ett ökat utbud av såväl service som arbetstillfällen. Följaktligen skulle Gotland även bli en mer attraktiv plats att resa till och även underlätta för de privatpersoner som valt att pendla antingen till eller från Gotland 21. En annan nyckelfråga är den som rör Gotlands konkurrenskraft gentemot övriga Sverige; med kontinuerlig färjetrafik och sänkta kostnader skulle transportmöjligheterna underlätta för näringslivet då både transporten av varor till ön samt transporten av varor från ön skulle bli ett 15 Gotlandsbåten 2013 intervju, URL: Lissabonstrategin verkar för att stärka långsiktig utveckling och hållbar tillväxt och sysselsättning (Norén Bretzer, Y. (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur 17 Regeringskansliet, URL: Rättsnätet, Notisum AB, URL: Lissabonstrategins förverkligande på regional nivå går genom RUP:erna i de olika kommunerna. 20 RUP Vision Gotland 2025, URL: , se s RUP Vision Gotland 2025, URL: , se s. 24

11 Svenska politiska systemet 733G16 11 mindre problem. Vision Gotland 2025 tar även upp vikten av att Gotlands färjetrafik måste ses och prioriteras på samma sätt som annan infrastruktur runt om i landet så som järnvägar, broar, tunnlar och vanliga landsvägar då det är den enda förankringen till fastlandet Näringslivets påverkan - två synvinklar Näringslivet: jordbruk och livsmedel Gotland är en plats där framförallt småföretagandet är en etablerad del av näringslivet. Jordbruk och turism är två huvudsakliga delar som utgör en stor del av den totala näringen på ön. Jordbruks- och skogssektorn samt förädlingsindustrin är delar av näringslivet som framförallt är beroende av en fungerande och hållbar transportmöjlighet då den totala exporten från Gotland utgör hela % av produktionen 23. För att denna del av Gotlands näringsliv ska kunna existera, utvecklas och konkurrera med övrig näring i landet är behovet av en välfungerande och året-runt baserad färjetrafik av största vikt. Till skillnad från besöksnäringen, som också den är en viktig del av Gotlands näringsliv, är jordbruksnäringens konkurrenskraft således beroende av en året-runt trafik som främjar exporten av gotländska varor. I dagsläget samlas 0,4 procent av de totala fraktkostnaderna in från de rikstäckande fraktbolagen och ges sedan vidare i fraktsubventioner till Gotlandstrafiken. Detta avdrag kallas Gotlandstillägget och har varit i bruk (efter Riksdagsbeslut) sedan Procentsatsen började på 0,9 procent men har sedan dess reducerats ned till dagens 0,4. Trots tillägget på 0,4 procent ligger de gotländska fraktkostnaderna hela procent över övriga kostnader runt om i landet då fraktbolagen själva tar ut en merkostnadsavgift. Således är näringslivet på Gotland i riskzonen för avveckling då det i längden inte är lönsamt att bedriva produktion på ön med hänvisning till den stora fraktkostnad som tillkommer. Detta visade sig i ett verkligt exempel då Arla Foods 2011 flyttade halva sin produktion från Gotland till Linköping på grund av de stigande fraktkostnaderna 24. Det framkommer tydligt att en försämrad transportkommunikation med fastlandet skulle resultera i ytterligare nedskärningar inom det gotländska näringslivet (se tabell nedan). 22 Gotland har även en flygplats, Visby Flygplats, där flygen går till antingen Bromma eller Arlanda. 23 Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: , s Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: , s. 7

12 Subventionerna för fraktkostnaderna är ur detta perspektiv av största vikt för utvecklingsmöjligheterna i näringslivet. Den hårda press som råder på priserna inom framförallt jordbruks- och livsmedelssektorn skulle påverkas ytterligare om kostnaderna för transport ökade. Gotland, som redan i dagens situation är ett utsatt område på marknaden, skulle lida än större förluster i form av bristande investeringar och avveckling. I längden skulle denna förlust påverka den gotländska ekonomin negativt 25. I bilden ovan påvisas den effekt som eventuella ändringar skulle medföra på näringslivet. Förstudien Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt (2012) är gjord på uppdrag av Region Gotland och avser att utreda de skador som ändrad färjetrafik kan åstadkomma Besöksnäringen: turismen personer reste till Gotland under 2012 och av dessa reste med färjetrafiken. Detta indikerar på att besöksnäringen på Gotland är en stor del av näringslivet och det bevisas dessutom genom att besöksnäringen årligen bidrar med närmare 1,1 miljarder svenska kronor till det gotländska samhället. Konsumtionen ligger då främst inom servicesektionen. Turismen är således viktig för den gotländska utvecklingen och dessutom beroende av färjetrafiken. I tabellen på nästkommande sida redovisas de teser kring ekonomiska skador på den gotländska marknaden vid eventuella ändringar i färjetrafiken till och från Gotland. Minskad turtäthet och höjda priser är de ändringar som indikerar att skapa störst påverkan på besöksnäringen och är således de faktorer som torde vara värst för den gotländska ekonomin. De resenärer som väljer Gotland som semestermål klassas som budgetresenärer vilket resulterar i att de är känsliga för prishöjningar. En viktig aspekt i den gotländska besöksnäringen är således variation och anpassning så att en bredare marknad av turister väljer färjetrafiken som transportmedel Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: , se s Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: , se s. 10

13 Svenska politiska systemet 733G16 13 I bilden ovan demonstreras hypotetiska skador på besöksnäringen vid eventuella ändringar inom färjetrafiken. Tabellen är en del av Region Gotlands förstudie Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt (2012) Gotlandsupproret I december 2005 gick Gotlands Idrottsförbund, Gotlands Hotell & Restaurangvärdar, Gotlands Campingvärdar och ICA handlarna på Gotland samman och bildade hemsidan Vägpris.nu. Målsättningen var att få ned färjetrafikens priser till samma nivå som råder för övriga transportvägar i Sverige. Priset för enkel resa till och från Gotland skulle således likställas med landsvägskonstnaderna för samma sträcka på fastlandet. Vägpris.nu gjorde utifrån denna ståndpunkt en kalkyl för vad transportkostnaderna skulle komma att innebära, detta redovisas i tabellen nedan: Förslag på prissättning i Gotlandstrafiken från vägpris.nu Sträcka Oskarshamn-Visby Nynäshamn- Visby Avstånd 12 mil 15 mil Snittavstånd 14 mil (då det är fler passagerare på nynäshamnslinjen) Hur kostnadssättningen borde se ut inom Gotlandstrafiken räknat på en avdragsgrundande bilkostnad baserad på 23:-/mil* och ett snittantal på 1,8 passagerare/bil. Uträkning 14 x 23 = 322:-/ enkel resa med bil delat på antal passagerare blir således 161:- Kostnad för barn 6-18 Kostnad för vuxen Kostnad för biltrafik Förslag på kostnadssättning inom Gotlandstrafiken (enkel resa) 50:- 90:- 165:-

14 De baserade sin ståndpunkt på en definition som Region Gotland, tillsammans med andra intressenter från bland annat näringslivet, redan under 1990-talet hade utarbetat: Vägpriset skall motsvaras av de rörliga kostnaderna för att framföra en personbil 27. Denna ståndpunkt har de sedan dess drivit gentemot staten och de rederier som genom historien har trafikerat sträckorna mellan Gotland och Nynäshamn respektive Oskarshamn. Våren 2013 när upphandlingen om färjetrafiken för 2017 startade utvecklade Vägpris.nu en motaktion som de valt att kalla Gotlandsupproret till syfte att ytterligare lyfta frågan kring färjetrafiken från och till Gotland. Tillsammans med fler intressenter på den gotländska näringslivsmarknaden (Lrf-Gotland, Landsbygdsupproret, LO-Gotland m.fl.) 28 har Vägpris.nu samordnat demonstrationer på Gotland och i Stockholm samt upprättat en namninsamling. Påtryckning på ansvariga politiker på regeringsnivå har även varit ett sätt för Gotlandsupprorets aktörer att centralisera frågan. 3. Diskussion Det finns många olika åsikter kring hur Gotlandstrafiken ska se ut och regleras; om den ska vara förstatligad, privat eller leasad. Vi har i vår rapport tagit upp olika aktörer och ståndpunkter som nyttjar eller förespråkar dessa olika alternativ. Det väsentliga i diskussionen om Gotlandstrafiken är de följder beslutet kommer innebära för Gotland som region utifrån ett invånarperspektiv samt för näringslivet och turismen. Frågan är följaktligen: hur ska färjetrafiken vara reglerad i hänsyn till Gotland bästa? De intressenter och aktörer som vi redogjort för i vår rapport är givna förespråkare för denna viktiga transportfråga, då det de arbetar för ett beaktande av Gotlandstrafiken som infrastruktur. Framförallt handlar det om att Gotland ska betraktas som en del av Sverige på lika villkor som övriga kommuner och regioner och att ön ska värderas och prioriteras inom samma ramar som för andra små orter. Således kommer Gotlandstrafiken att kunna klassas som infrastruktur i samma utsträckning som broar, järnvägar och övrig landsväg i Sverige. Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ska inte, som i dagsläget, betraktas som olönsam kollektivtrafik med fokus på ön som semesterort. Med en sådan inställning till Gotland 27 Vägpris.nu, URL: Vägpris.nu, URL:

15 Svenska politiska systemet 733G16 15 kommer de invånare som valt att bosätta sig där att missgynnas av en allt för säsongsanpassad färjetrafik och således kommer regionen att vara mål för turism i första hand och prioriteras som en kommun i andra hand. Det är viktigt att uppmärksamma och inkludera Gotland i den nationella gemenskapen i och med regionförstoringar och andra samarbetsprojekt. Vart kan problemet med färjetrafiken då härledas? Vi anser att den bristande konkurrensen på marknaden är en orsak till att Gotlandstrafiken inte går mot den utveckling som den borde utan snarare står still i gamla ramar. Fler aktörer skulle skapa bättre förutsättningar för prissättning, förhöjd service samt miljövänlighet och turtäthet. En viktig aspekt i frågan är dessutom möjligheten för Gotland att i ett nationellt, men även internationellt, sammanhang kunna konkurrera med andra produkter och tjänster inom olika områden. En mer anpassningsbar färjetrafik skulle underlätta för den gotländska marknaden i avseende på t.ex. livsmedelsproduktionen både i etableringen av gotländska varor och produkter men även i transporten av de varor och tjänster som Gotland är i behov av. Nedskärningar inom gotländskt näringsliv skulle också motverkas genom en förbättrad färjetrafik eftersom länken till den större marknaden är just Gotlandstrafiken och dess kapacitet att anpassa och underlätta för det gotländska näringslivet. Turismens inverkan på Gotlandstrafiken syns tydligt i skillnaderna mellan intäkterna under sommar- och vinterhalvåret. Dessa skillnader medför även att det inte finns rum för flera olika aktörer på färjetrafikmarknaden samtidigt eftersom intäkterna sett på ett helårsperspektiv inte är särskilt stora. Lönsamheten inom Gotlandstrafiken bygger således på statligt stöd som vi har beskrivit i rapporten. Då färjetrafiken är i ständigt behov av de statliga subventionerna för att överhuvudtaget skapa en vinstdrivande situation och då samtidigt locka aktörer till uppdraget tror inte vi att marknaden skulle ha rum för fler än ett bolag. En konkurrens inom trafikeringen skulle på så sätt gynna resenärerna (genom prissättning och eventuellt högre hastigheter) men inte rederierna eftersom att priserna skulle pressas i hopp om att locka resenärer till det egna bolaget. De krav på turtäthet, prissättning etc. som staten ställer på upphandlaren av färjetrafiken leder till att få aktörer väljer att gå in på marknaden. Som det står beskrivet i rapporten bidrar dessa krav med att få aktörer väljer att ens lägga ett anbud på färjetrafiken eftersom komplexiteten i själva anbudsprocessen och reglerna kring själva upphandlandet inte är gynnsamma eller intressanta att sätta sig in i. Dessa faktorer gör det inte lätt för vissa bolag att slå sig in på

16 marknaden. Svåra anbudsprocesser och krångliga regelverk leder därför till en ofrivillig monopolsituation där det rådande bolaget, Destination Gotland, både i erfarenhet och kompetens har ett väldigt långt försprång gentemot andra intressenter. Den vinst som Destination Gotland sedan kan ta ut är således baserad på de statliga bidrag som subventioneras ut, utan dessa skulle inte Gotlandstrafiken vara en intressant marknad och det leder till en ohållbar situation där naturlig konkurrens inte går att etablera. Eftersom behovet av Gotlandstrafiken är så pass stort i alla olika områden uppstår en problematik i vilka åtgärder som borde göras för att skapa en långsiktigt hållbar transportlinje mellan ön och fastlandet. Alla olika aktörer, från den enskilda gotlänningen till dem rederier som trafikerar linjen, vill ha något att säga i upphandlingen och på lång sikt krockar många åsikter och behov med varandra. Det finns många aspekter att väga in i resonemanget kring en åtgärdsplan och staten som är uppdragsgivare har i största utsträckning den slutgiltiga beslutanderätten (delegerat via Trafikverket). Nämnt i rapporten finns en plan på ett eventuellt statligt övertagande av Gotlandstrafiken om den pågående upphandlingen inte får det utfall som man önskar. Genom en sådan reglering av linjesjöfarten skulle den trafik som idag drivs av Destination Gotland bli en totalt statlig angelägenhet och de färjor som trafikerar linjen skulle således vara helt statligt ägda. Om färjorna sedan ska drivas i statens regi eller hyras ut till den aktör som vinner anbudsprocessen är en följdfråga som får diskuteras vid eventuellt utfall. Vi tror att ett sådant genomförande skulle kunna bidra till en mer anpassningsbar färjetrafik då staten inte behöver gå med vinst på samma sätt som de privata aktörerna måste. Fokus skulle då kunna riktas på de behov som existerar och därefter kunna anpassas mer efter t.ex. privatpersoners behov av att kunna göra dagsturer, företagens behov av kontinuerliga leveranser och rimligare fraktkostnader. Samtidigt bidrar en konkurrenskraft till ständig utveckling av verksamheten vilket helt skulle försvinna vid ett statligt förvaltande. Det som det i dagsläget råder brist på är konkurrens i själva upphandlingsprocessen. Fler intressenter i själva anbudsprocessen skulle bidra till att den mest lönsamma och konkurrenskraftiga aktören fick koncessionsrätten. På så vis skulle färjetrafiken redan i upphandlingen påverkas av de viktiga aspekter och krav som staten och den gotländska befolkningen ställer på linjesjöfarten. Skulle statligt ägda färjor och en statligt bedriven färjetrafik bidra till lägre kostnader för staten? På det hela taget finns det följaktligen tre linjer som verkar som de mest relevanta lösningarna på färjetrafikfrågan enligt den information vi har tagit del av; en medvetet

17 Svenska politiska systemet 733G16 17 utformad monopolsituation där ett bolag i enlighet med de krav och riktlinjer som finns beskrivna i upphandlingen får sköta färjetrafiken utan konkurrens från andra statligt subventionerade bolag (som det ser ut i dagsläget), en statligt bedriven färjetrafik där antingen staten äger samt bedriver trafiken eller äger de färjor som används men sedan ger uppdraget till ett inhyrt bolag, eller att situationen som i dagsläget existerar men att andra privata aktörer så som Gotlandsbåten i regi av Pigge Werkelin kan ta sig in på marknaden och konkurrera med det etablerade bolaget. Ytterligare en viktig aspekt i diskussionen är balansen mellan regional makt och statligt styre. I enlighet med dem regionala utvecklingsfrågorna ligger beslutet om en långsiktig utvecklingsplan av transportinfrastrukturen på Region Gotland dvs. kommunen 29. Dessutom har Gotlands kommun fått ta över de ansvarområden som i övriga län ligger på länsstyrelsens bord. Kan man på så sätt argumentera för ett större regionalt inflytande i upphandlingsprocessen? Gotlands kommun borde i och med sin regionala utvecklingsplan (RUP) ha ett större inflytande på den process som föregår ett beslut om upphandling. Med hänsyn till alla de intressenter, aktörer och politiska riktlinjer som finns, tycker vi att Gotlandstrafiken ska betraktas som infrastruktur. 4. Slutsats Det vi har diskuterat i vår rapport är Gotlandstrafiken utifrån ett flertal olika perspektiv. Vi har lagt fokus på regeringens, aktörernas och Region Gotlands perspektiv i frågan om hur färjetrafiken ska betraktas. Det vi har kommit fram till är att det finns många olika åsikter och ställningstaganden men att det som måste gå före allt är Gotlands förbindelse till fastlandet ur ett regionperspektiv istället för ett turistortsperspektiv. Detta gör man främst genom att i upphandlingsprocessen betrakta regionens behov före dem som rederier och stat ställer. Detta betyder självklart inte att man ska bortse från de viktiga miljöaspekterna men att en försämring inom Gotlandstrafiken bidrar till en försämring av regionens kontakt till fastlandet och i förlängningen dess position som en del av Sverige. 29 Sedan 1 januari 2011 benämner sig Gotlands kommun som Region Gotland. Region Gotland har landsting- och kommunalansvar.

18 5. Referenslista 5.1 Litteratur Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. Studentlitteratur AB: Lund Internetsidor Vägpris.nu, URL: Region Gotland, Färjeförbindelsens betydelse för regionens tillväxt förstudie, URL: Lrf, Färjetrafiken Gotland's livsnerv, URL: RUP Vision Gotland 2025, URL: Rättsnätet, Notisum AB, URL: Regeringskansliet, URL: Affärsvärlden, URL: URL: Trafikverket.se, Färjetrafik mellan Gotland och fastlandet från 2017, Sveriges Radio, Anbudsförfarandet inom Gotlandstrafiken, Riksdag och departement, Gotlandstrafiken kan bli statlig, Sveriges Radio, Staten kan köpa gotlandsfärjor för 4,5 miljarder, Svenska Dagbladet, Regeringen tror på förstatligande,

Motion till riksdagen 1985/86:330

Motion till riksdagen 1985/86:330 -l Motion till riksdagen 1985/86:330 RolfClarkson m. fl. (m) Färjetrafiken till Gotland (pro p. 1985/86: l 05) l. Sammanfattning l motionen framförs förslag till hur trafiken mellan fastlandet och Gotland

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet Motion till riksdagen 1989/90: av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland Mot. 1989/90-641 Avtalet Koncessionen på Gotlandstrafiken övergick den l januari 1988 till rederiet Nordström

Läs mer

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015 Datum 2008-02-04 1 (6) Diarienummer RT 2008/31 Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015 1 Bakgrund Det övergripande målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter.

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Havet är vår landsväg! Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna med fastlandet är avgörande för Gotlands

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år

Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år Miljösmarta förslaget om gotlandstrafiken. Sänk biljettpriset med 25% och investera 4,5 miljarder på utveckling för Gotland under 30 år När jag har funderat kring gotlandstrafiken ser jag bara möjligheter

Läs mer

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby

Kundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel En angelägenhet för ett tillgängligare och ett miljö smartare samhälle INTERNATIONELLA

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Läs mer

Kommunikationer i skärgården

Kommunikationer i skärgården Fritidsnämnden 2006 12 13 91 189 Fritidsnämndens arbetsutskott 2006 11 29 64 135 Kommunikaskär.p12 06.217 83 Kommunikationer i skärgården Bakgrund Frågan om tillgänglighet är en av skärgårdens viktigaste

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Kundundersökning mars 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

MP1301 Enskild motion

MP1301 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 01-055 062 PM-2 2001-09-12 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling). Ett antal kommuner

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Återreglering av viss flygtrafiktjänst

Återreglering av viss flygtrafiktjänst Näringsutskottets yttrande Återreglering av viss flygtrafiktjänst Till trafikutskottet Trafikutskottet beslutade den 6 maj 2014 att inom ramen för sitt planerade betänkande Luftfartsfrågor (bet. 2013/14:TU17)

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Beslut om förlängning av allmän trafikplikt för sjötrafik Storholmen Tranholmen Ropsten

Beslut om förlängning av allmän trafikplikt för sjötrafik Storholmen Tranholmen Ropsten 1(4) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-04-16, punkt 14 Beslut om förlängning av allmän trafikplikt för sjötrafik Storholmen Tranholmen Ropsten

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och

Läs mer

Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014

Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014 Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014 Flygets betydelse och Trafikverkets upphandling Världens snabbast växande näring Upphandlad flygtrafik Konsekvenser

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018

Ledningskontoret 2014-01-30. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Ledningskontoret 2014-01-30 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Avgränsning... 4 4 Kopplingar till andra program... 4 5 Partnerskap...

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011 En framtidsspaning inom besöksnäringen Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011 En framtidsspaning inom besöksnäringen Trendanalys: Vision 2020 151 miljarder 2000-2010 254 miljarder

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer