Handhygienens dag 5/5 rena händer räddar liv Stenotrophomonas Kan vatten i vården smitta? Uppdaterade smittskyddsblad. Smittskyddsläkaren har ordet

Transkript

1 i Östergötland Information från Smittskydd och vårdhygien Nr 13 april 2019 Innehåll Smittskyddsläkaren har ordet Tio-i-topp av anmälda fall 2018 Årsstatisk 2018 i tabellform - kommentarer för utvalda diagnoser Influensasäsongen Tillsammans mot VRI Handhygienens dag 5/5 rena händer räddar liv Stenotrophomonas Kan vatten i vården smitta? Uppdaterade smittskyddsblad Smittskyddsläkaren har ordet Tillsammans mot VRI Region Östergötlands VRI-strategi (vårdrelaterade infektioner) lanserades 1 januari Samtliga anställda, drygt personer berörs av detta och är delaktiga. Målet är att etablera arbetssätt som skall förhindra alla undvikbara VRI-fall. Smittskydd och vårdhygien har det övergripande ansvaret att ta fram strategier, ge stöd och service där behov finns samt etablera en uppföljande funktion. Etapp 1 genomfördes 2019, etapp 2 genomförs i år och etapp 3 är under planering. Många kliniker är verkligen engagerade och det finns framgångsrika attitydförändringar. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har vi en minskning med 18 % av VRI-fallen (PPM-VRI mätningar). Förhoppningsvis skall Region Östergötland se fortsatt minskande antal fall av VRI. Medarbetarvaccinationer och vaccinationer till riskgrupper Det pågår arbetsinsatser inom Region Östergötland för att etablera långsiktiga funktioner och system för att tillgodose behovet av både 1) medarbetarvaccinationer utifrån Arbetsmiljöverkets Smittrisker (AFS 2018:4, november 2018) och 2) vaccinationer till riskgrupper utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Sida 1

2 Influensasäsongen domineras av typ A Årets dominerande stammar är av typ A. Både Influensa A (H1N1)pdm09 (framför allt i säsongsdebuten) och Influensa A (H3N2) (framför allt i slutet av säsongen) har cirkulerat. Få fall av influensa B har diagnostiserats. En kampanj med nya inslag innebar att rekordmånga i riskgruppen >65 år vaccinerades sig. Vi ser fortfarande låga vaccinationssiffror för grupperna 1) personer tillhörande riskgrupp <65 år och bland 2) våra egna medarbetare. Tyvärr tog vaccinet slut mot slutet av december, vilket framtvingade en prioritering. Läs mer om detta i aktuellt nummer av Nytt om smitta. Statistiken över anmälningspliktiga sjukdomar Statistiken från 2018 finns att läsa om via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. I detta nummer kommenteras endast de diagnoser som på något sätt sticker ut. Nytt om smitta i Östergötland Roligt att du läser. Du får gärna mejla in synpunkter, både positiva och förslag om förbättringar. Du kan även mejla in förslag på ämnen du vill se belysta i ett framtida nummer. Vi har nu att se fram emot maj, juni, juli, augusti och september. Under hösten kommer sedan nästa nummer av Nytt om smitta. Tio-i-topp Rapporterade fall till Smittskydd Region Östergötland 2018 Plats (2017) Diagnos Antal fall Klamydia Campylobacter ESBL MRSA (6) Salmonella (10) EHEC 89 7 (5) Cryptosporidium 88 8 Hepatit C 69 9 (7) Pneumokocksepsis (9) Gonorré 53 Sida 2

3 Årsstatistik 2018 i tabellform (jämfört med 2017) Statistik Diagnoser Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grp A streptokocker (GAS) (invasiv infektion) Botulism 0 0 Brucellos 0 0 Campylobacter Cryptosporidium (infektion med) Denguefeber 6 6 Difteri 0 0 Echinokockinfektion 1 4 EHEC (Enterohemorragisk E coli) Entamöba histolytica 1 2 ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamase) ESBL-carba (anmälningspliktig sedan 2012) 2 3 Fågelinfluensa (H5N1) 0 0 Giardia Gonorré Gula febern 0 0 Hiv 8 9 HTLV I el II (infektion med) 0 0 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 8 14 Harpest (Tularemi) 1 1 Hepatit A 5 6 Hepatit B Hepatit C Hepatit D 3 2 Hepatit E 3 0 Influensa A(H1N1) * * Influensa A * * Influensa B * * Kikhosta Klamydiainfektion Kolera 0 0 Legionellainfektion 7 7 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 4 4 Malaria 8 5 Meningokockinfektion (invasiv infektion) 3 4 MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) (infektion med) Sida 3

4 Mjältbrand 0 0 Mässling 1 0 Papegojsjuka 0 0 Paratyfoidfeber 0 1 Pest 0 0 PNSP (Pneumokocker med nedsatt känslighet för PcG) 1 0 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) Polio 0 0 Påssjuka 4 0 Q-feber 0 0 Rabies 0 0 Röda hund 0 0 Salmonellainfektion SARS 0 0 Shigellainfektion 7 8 Sorkfeber (Nephropathia epidemica) 1 0 Stelkramp 0 0 Syfilis 6 1 TBE (Viral meningoencefalit) Trikinos 0 0 Tuberkulos Tyfoidfeber 1 0 VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) 0 2 Vibrioinfektion (exkl kolera) 5 0 Viral meningoencefalit (utom TBE) Virala hemorrhagiska febrar 0 0 Yersinia * Influensa statistik är baserad på säsong i stället för år/höst 2018 till våren 2019 Läs mer om årsstatistiken på Smittskydd Östergötlands hemsida Kommentarer för utvalda diagnoser Betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) (invasiv infektion) Under 2018 sågs en markant ökning av antalet fall med invasiv infektion med betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS). Antalet ökade från 23 fall 2017 till 45 fall I Sverige rapporterades över 800 fall vilket gav den högsta incidensen hittills sedan invasiva infektioner med GAS blev anmälningspliktiga Enligt Folkhälsomyndigheten varierar incidensen av invasiva GAS både geografiskt inom landet och över tid. Under 2018 var incidensen i Östergötland bland de högsta i landet. Campylobacter 2018 rapporterades 399 fall av campylobacter i Östergötland, en minskning med 24 % jämfört med I november ökade antalet fall både i länet och nationellt. Ökningen av antalet rapporterade sjukdomsfall sammanföll med rapporter om ovanligt hög förekomst av campylobacter i kycklingflockar, enligt analyser från Statens veterinärmedicinska anstalt. Det tyder på att färsk kyckling är en mycket vanlig smittkälla i Sverige, visar en rapport från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Sida 4

5 Enterohemorragisk E Coli (EHEC) Under 2018 ökade antal fall kraftigt både i länet och nationellt. I juli månad startade ett utbrott som till slut gav 116 fall nationellt och fem i Östergötland. Under året har även ett mindre utbrott om 13 fall utretts varav två anmäldes i Östergötland. Incidensen var den högsta i landet. Den höga incidensen kan bero på att den känsliga diagnostikmetoden PCR används i länet och att EHEC ingår i ett analyspaket vid misstanke om tarmsmitta, det vill säga alla patienters prover analyseras. Länen i Sverige har olika urval av vilka prover som analyseras för EHEC och vilken diagnostisk metod proverna analyseras med vilket försvårar tolkningen av statistiken mellan länen. Hepatit B I Östergötland har antalet fall sjunkit kraftigt under de två senaste åren från 93 fall 2016 till 36 fall Antalet är nu i nivå med tiden innan de ökade migrationsströmmarna under 2014 och Mer än hälften av fallen upptäcktes via screening, det vill säga hälsoundersökning, inom mödravård, beroendevård och kriminalvård. Kikhosta Under 2018 anmäldes 25 fall vilket var en kraftig minskning från året innan (40). Under 2016 publicerade Folkhälsomyndigheten Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn till hälso- och sjukvården för att höja kunskapsnivån och uppmärksamheten bland personal. Detta för att förebygga svåra sjukdomsfall bland spädbarn. Faktabladet Förebygga kikhosta hos spädbarn sammanfattar de viktigaste åtgärderna för att minska risken för svår sjukdom. MRSA Utfall och trend Under 2018 anmäldes i Sverige totalt 3864 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet anmälda nya fall 182. Det är 23 fall fler än föregående år. Trenden med ökande antal fall i vårt län fortgår och ökningen ses i samhället men inte inom vård och omsorg. Ingen smittspridning inom vård och omsorg har kunnat ses i Östergötland, vilket är till stor glädje. Smittländer Sverige anges som smittland i de fall en person uppehållit sig i landet under de sex senaste månaderna. I hela 81 % av de anmälda fallen anges Sverige som smittland men troligen har flertalet av dessa redan ett bärarskap från sitt tidigare hemland. Antal provtagningar och spatyper Under 2018 togs det sammanlagt odlingar för MRSA fördelat på 3299 patienter. Sida 5

6 I genomsnitt tas 3,4 prover per patient vid screening- och smittspårningsodlingar. MRSA påvisades i 561 prover och dessa var i sin tur fördelade på 255 patienter. 182 patienter var nya fall i Östergötland under Liksom tidigare år så är de vanligaste spatyperna t304 (27), t223 (20) samt t127 (11). Nya rutiner kring screening av familjer Från och med provtas endast en patients familjemedlemmar om det framkommer att det finns riskfaktorer hos dessa. Detta är en bedömning som görs av personal på Infektionskliniken i Östergötland i samband med uppföljning av indexpatienten, vid behov i samråd med Smittskydd och vårdhygien. Vibrio exklusive kolera Vibriobakterier lever främst i bräckt vatten men finns ibland även i sötvatten. Sommaren 2018 var ovanligt varm vilket gynnar tillväxten av Vibriobakterier i vattnet och förlänger badsäsongen vilket i sin tur kan leda till ett ökat antal infektioner. Under året anmäldes fem fall i Östergötland. I landet såg man en kraftig ökning av antalet fall från 48 år 2017 till 178 under Influensasäsongen Enligt Folkhälsomyndigheten (FOHM) visar samtliga övervakningssystem att influensan nådde sin topp under vecka 6, och att säsongen blev medelhög jämfört med de tre tidigare säsongerna. Förra säsongen var influensafallen betydligt fler vid samma tidpunkt. I Östergötland anmäldes 52 fall under vecka 6, se figur 1. Förra säsongen rapporterades 96 fall under influensatoppen. Figur 1 Sida 6

7 I Östergötland har prover analyserats och 397 (20 %) har påvisat influensa, se figur 2. Säsongsinfluensa A har dominerat. FOHM har subtypat ett antal av proverna som visar att både Influensa H1N1 och H3N2 har cirkulerat, med en övervikt av H1N1. Av de fall som rapporterats i landet hittills under säsongen är det enligt FOHM främst barn 0 4 år samt personer 65 år och äldre som drabbats i störst utsträckning. Eftersom influensa A(H1N1)pdm09 inte har cirkulerat i större omfattning i Sverige sedan säsongen är det många yngre barn som inte har infekterats av denna influensasort tidigare. I Östergötland låg åldersspridningen mellan 0 98 år och medelåldern var 57 år. Av de anmälda fallen tillhörde cirka 25 % ingen riskgrupp. För övriga anmälda fall var ålder 65 år och äldre (175) den vanligaste riskgruppen. För personer under 65 år var kronisk lungsjukdom den vanligaste riskgruppen följt av kraftigt nedsatt immunförsvar och diabetes mellitus. Mer än hälften (60 %) av de diagnostiserade fallen har sjukhusvårdats. Av de sjukhusvårdade fallen har totalt 13 intensivvårdats, varav sju i respirator. Två av de respiratorvårdade fallen har ECMO-behandlats (Extracorporeal Membran Oxygenering). Majoriteten (11) av de intensivvårdade tillhör riskgrupper som rekommenderas influensavaccination, fyra var vaccinerade. En person avled trots intensivvård. Totalt har 4 % av de rapporterade fallen avlidit inom 30 dagar efter influensadiagnosen, så kallad influensarelaterad död enligt FOHM. Figur 2 Östergötland följde den nationella starten av vaccinationskampanjen den 6 november. Nytt för säsongen var att alla vårdcentraler hade öppna mottagningar under samma tid och dagar. Till nuvarande säsong upphandlades ett fyrvalent vaccin som innehöll två influensa A och två influensa B stammar. I slutet av november uppstod vaccinbrist och FOHM gick ut med en rekommendation att reservera kvarvarande doser för riskgrupper. Sida 7

8 Östergötland följde rekommendationen. Vaccindoserna som fanns kvar omfördelades mellan vårdcentraler och Infektionskliniken så att fördelningen skulle vara jämn. Under cirka en månads tid prioriterades inte vaccinering av Region Östergötlands personal vilket kan ha påverkat vaccinationstäckningen i gruppen. I slutet av december gjordes den andra mätningen av vaccinationstäckningen, och fler personer har vaccinerat sig jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av antalet vaccinerade kan ses i alla åldersgrupper. I gruppen 65 år och äldre har länet redan nått en vaccinationstäckning om 59 %, se figur 3, vilket är 13 procentenheter högre än vid samma tidpunkt förra säsongen. Östergötlands ökning var den högsta i landet och länet låg långt över den genomsnittliga vaccinationstäckningen i Sverige som visade 47 %. Den avslutande mätningen som sker i maj får visa om länet når målet om 60 % vaccinationstäckning i gruppen 65 år och äldre. Glädjande är att 23 av länets 43 vårdcentraler vid tiden för mätningen nådde länets mål om minst 60 % vaccinationstäckning och 10 vårdcentraler låg 1 2 % från att nå målet. Täckningsgraden för personer under 65 år var 3,3 % vilket ligger högre än under föregående säsong (1,9 %). För personer under 65 år saknas information om vilka av de vaccinerade som tillhör riskgrupp så därför är resultatet svårtolkat. Av de 397 rapporterade fallen var 120 vaccinerade. I gruppen som inte var vaccinerade tillhör 179 personer en riskgrupp där vaccination rekommenderas. Figur 3 Den 1 december 2015 ändrades anmälningsplikten av influensa. Alla influensa A och B anmäls men enbart från laboratorierna. Det innebär att smittskydd saknar information om fallen riskgruppstillhörighet, allvarlighetsgrad av infektionen och vaccinationsstatus via klinisk anmälan. För att få kunskap om hur det ser ut i Östergötland har smittskydd journalgranskat alla anmälda fall under tre säsonger. Journalgranskningen av samtliga rapporterade influensafall kommer att pågå till maj 2019 då den förstärkta övervakningen av influensa avslutas för säsongen. Influensastatistiken kommer därefter att sammanställas och publiceras på Smittskydd och vårdhygiens hemsida. Sida 8

9 Tillsammans mot VRI VRI-teams utbildning Vårdrelaterade infektioner (VRI) förebyggs genom flera insatser på samtliga nivåer i organisationen. Region Östergötland har en gemensam strategi för arbetet mot VRI där insatserna tydliggörs för varje nivå inom organisationen. Verksamhetschefen ansvarar för de insatser som utförs inom sin organisation och ska tillsätta ett multiprofessionellt VRI-team som strukturerat leder verksamhetens arbete mot färre VRI. Tid ska avsättas för uppdraget. Medlemmar i ett VRI-team utgör en viktig roll i klinikernas VRI-förebyggande arbete. Vårdhygien har utarbetat en ny föreläsning riktad till medlemmar i VRI-team och som drygt 100 medarbetare hade förmånen att delta i under hösten Under utbildningstillfället presenterades bland annat evidensen bakom basala hygienrutiner och klädregler samt grundläggande mikrobiologi. VRI-teamen behöver mer kunskap för att förstå, förklara och motivera kollegor till ett infektionspreventivt arbete. Under våren kommer nya tillfällen ges för att fler medlemmar i VRI-teamen ska ges möjlighet att bygga på sina kunskaper inom vårdhygien. Sida 9

10 Handhygienens dag 5/5 rena händer räddar liv Handhygienens dag 5 maj Digital kampanj vecka 18 Stenotrophomonas Kan vatten i vården smitta? När tre patienter på en avdelning inom några dagar får positiva odlingar från sina luftvägar då börjar vi på SMVH att ana ugglor i mossen. Är detta ett sammanträffande eller har fyndet av en ovanlig bakterie någon gemensam faktor? Bakterien som hittades hos fyra patienter hittas varje år hos ca fall men dessa är då väldigt spridda på olika avdelningar och odlingslokaler under året. Att ett flertal fall förekommer samtidigt på en avdelning är ovanligt. Smittämnet Stenotrophomonas maltophilia (f.d. Xanthomonas och Pseudomonas före 1993) är en gramnegativ multiresistent opportunistisk bakterie. Den är en humanpatogen som orsakar fula infektioner på sjukhus speciellt i immundefekta individer. Bakterien är en aerob bakterie närbesläktad med Pseudomonas. S. maltophilia är naturligt förekommande i miljön och finns i jord och vatten såväl som bland växter och djur. Den bildar biofilm och tillväxer lätt på sjukvårdsutrustning. Bakterien har ett flertal resistensmekanismer bland annat två inducerbara beta laktamaser (penicillinas resp. cefalosporinas) och är bara normalt känslig för Trim-sulfa. Förekomst I litteraturen anges incidensen till mellan 7,1 37 per sjukhusvårdade med en tendens att öka på senare tid (d.v.s. något lägre än det vi ser inom RÖ). Riskfaktorer för infektion innefattar intensivvård, HIV, malignitet, cystisk fibros, benmärgstransplantation, hemodialys samt späd ålder. Ett antal utbrott i världen har rapporterats med utgångspunkt från kontaminerat vatten eller bronkoskop. På US i Linköping har de senaste fem åren årligen mellan patienter smittats med S. maltophilia. Klinik De vanligaste infektionstyperna är pneumoni och bakteriemi. Skillnaden mellan kolonisering och pneumoni avgörs oftast av individens immunstatus. Bakteriemier är oftast associerade med olika former av katetrar. Sida 10

11 Utredningen Med kunskap om bakterien så visste vi att den trivs i vattenmiljöer och kan finnas i dricksvatten så därför genomfördes en utförlig provtagning ifrån handfat, avlopp och alla andra ställen där det finns stillastående vatten ex. i sköljhinkar och vattenfällor på apparater. Odlingar gjordes även på instrument som används på flera patienter som ex. bronkoskop och en ultraljudsprob. Resultatet Av de 43 tagna miljöodlingarna visade sig 15 vara positiva för Stenotrophomonas. För att se om det fanns samband med patientproverna gjordes en s.k. SNP analys som förenklat visar om det finns släktskap mellan patient och den påvisade miljöbakterien. Vi kunde då se att exakt samma Stenotrophomonas hittades hos tre patienter som vårdats i närtid på samma rum. Samma stam hittades också i en sköljhink på samma rum och i en kalorimeter. En annan smittkedja kunde även påvisas mellan en annan patient och dess sköljhink. Dessutom hittades flera olika kloner i andra handfat som vad vi vet inte smittat till patienter. Slutsatser Vi omges av en mängd bakterier som i vissa fall finns i vår närhet inte bara i vår hemmiljö men även i närheten av våra mest sårbara patienter. Medvetenheten om att handfat och stillastående vatten lätt blir en källa till infektioner måste spridas och hela tiden motverkas med goda förebyggande arbetssätt. Den aktuella avdelningen har nu ytterligare skärpt upp sina hygienrutiner och vårdhygien medverkar till att identifiera risker runt handfat och andra vattenmiljöer. Fig. SNP träd som visar genetiska avståndet mellan olika Stenotrophomonas stammar. De sex översta visar 6 stammar som hänger ihop mellan miljön och de tre patienterna som vårdats på samma rum. Den fjärde har en annan smittkedja. Övriga stammar som hittas finns på större genetiskt avstånd och hänger inte uppenbart ihop i närtid. Sida 11

12 Uppdaterade smittskyddsblad Uppdaterade smittskyddsblad Smittskyddsblad, patient- och läkarinformation på diagnoserna amöba, campylobakter, cryptospridium, EHEC, giardia, salmonella, shigella, tyfoid- paratyfoidfeber, yersinia och hygienråd vid tarmsmitta är uppdaterade och finns att läsa på Smittskyddsläkarföreningens hemsida. Ha en fin vår/sommar så återkommer vi med ett nytt nummer i höst! Smittskydd och vårdhygien Gasverksgränd 2, Linköping Fax.nr E-post smittskydd: smittskyddsenheten@regionostergotland.se E-post vårdhygien: vardhygien@regionostergotland.se Telefonrådgivning smittskydd Telefonrådgivning vårdhygien Britt Åkerlind, smittskyddsläkare Magnus Roberg, vårdhygienläkare/bitr. smittskyddsläkare Jens Raffelsberger, vårdhygienläkare Åsa Melhus, professor/överläkare Karin Festin, bitr. smittskyddsläkare Anna Byléhn, enhetschef Boo Jarhall, smittskyddssjuksköterska Eva Lundmark, smittskyddssjuksköterska Lena Svensson, smittskyddssjuksköterska (tjänstledig) Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska Annica Dahlberg, hygiensjuksköterska Christina Cammerudh, hygiensjuksköterska Ingrid Ljungström, hygiensjuksköterska Magnus Burström, hygiensjuksköterska Maria Smedéus, hygiensjuksköterska Susanne Lind, hygiensjuksköterska Kersti Osmin, stramakoordinator Maria Gideskog, biolog Martin Zetterlund, processledare VRI Madelene Karlsson, vårdhygienadministratör Maria Nilsson, smittskyddsadministratör Sida 12