i Östergötland Inledning Nytt om smitta i Östergötland nr 9/ År 2017 Sida 1 Information från Smittskydd och vårdhygien Nr 9, april 2017

Transkript

1 i Östergötland Information från Smittskydd och vårdhygien Nr 9, april 2017 Innehåll Inledning Tio-i-topp av anmälda fall 2016 Årsstatistik 2016 i tabellformat - kommentarer för utvalda diagnoser Influensasäsongen Sprututbytesprogram som projekt i Norrköping med start 2017 Handhygiendagen 5/5 rena händer räddar liv Fecesdiagnostik ny strategi Clostridium difficile en svår bakterie att bemästra TvNo tvättar vårdens arbets- och sängkläder mm TBE Genombrott VRI 20/4 Inledning Organisationsförändring och arbetssätt Smittskydd och vårdhygien har nu etablerat strategiska områden inom vårdhygien för att kunna jobba strukturerat och framgångsrikt. Ansvaret och utförandet ligger hos den vårdande delen av Region Östergötland. Smittskydd och vårdhygien har de övergripande strategierna, skall ge stöd- och service samt etablera en controller funktion. Tillsammans måste vi kunna förhindra smittspridning inom Region Östergötland. Inom smittskydd ser vi fortsatt ett högt antal av anmälda fall av campylobacterinfektion. Nationella myndigheter och producenterna jobbar tillsammans för att komma till rätta med detta. Statistiken över anmälningspliktiga sjukdomar Statistiken från 2016 finns att läsa om via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. I detta nummer kommenteras endast de diagnoser som på något sett sticker ut. Nytt om smitta i Östergötland Roligt att du läser. I detta nummer finns en artikel om den förändrade strategin inom diagnostik av gastroenteriter. Du får gärna maila in synpunkter, både positiva och förslag om förbättringar. Du kan även maila in förslag på ämnen du vill se belysta. Vi har nu att se fram emot april, maj, juni, juli, augusti och september. Under hösten kommer nästa nummer av Nytt om smitta. Sida 1

2 Tio i topp av anmälda fall 2016 Rapporterade fall till Smittskydd Region Östergötland 2016 Plats (2015) Diagnos Antal fall (1) Klamydia (2) Campylobacter (3) ESBL (4) MRSA (8) Hepatit B 93 6 (7) Giardia 82 7 (9) Cryptosporidium 79 8 ( ) EHEC 70 9 (5) Salmonella (6) Hepatit C 67 Årsstatistik 2016 i tabellform Diagnoser Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grp A streptokocker (GAS) (invasiv infektion) Botulism 0 0 Brucellos 1 2 Campylobacter Cryptosporidium (infektion med) Denguefeber 10 6 Difteri 0 0 Echinokockinfektion 0 2 EHEC (Enterohemorragisk E coli) Entamöba histolytica 3 0 ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamase) ESBL-carba (anmälningspliktig sedan 2012) 3 1 Fågelinfluensa (H5N1) 0 0 Giardia Gonorré Sida 2

3 Gula febern 0 0 Hiv HTLV I el II (infektion med) 1 0 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 6 7 Harpest (Tularemi) 2 0 Hepatit A 1 2 Hepatit B Hepatit C Hepatit D 2 5 Hepatit E 0 0 Influensa A(H1N1)pdm09 * * Influensa A * * Influensa B * * Kikhosta Klamydiainfektion Kolera 0 0 Legionellainfektion 4 3 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 3 4 Malaria 6 5 Meningokockinfektion (invasiv infektion) 3 3 MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) (infektion med) Mjältbrand 0 0 Mässling 0 3 Papegojsjuka 0 0 Paratyfoidfeber 0 0 Pest 0 0 PNSP (Pneumokocker med nedsatt känslighet för PcG) 2 5 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) Polio 0 0 Påssjuka 2 1 Q-feber 0 0 Rabies 0 0 Röda hund 0 0 Salmonellainfektion SARS 0 0 Shigellainfektion 9 8 Sorkfeber (Nephropathia epidemica) 0 0 Stelkramp 0 0 Syfilis 1 7 TBE (Viral meningoencefalit) 14 5 Trikinos 0 0 Tuberkulos Tyfoidfeber 1 0 VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) 1 0 Sida 3

4 Vibrioinfektion (exkl kolera) 2 3 Viral meningoencefalit (utom TBE) Virala hemorrhagiska febrar 0 0 Yersinia 16 3 Läs mer om årsstatistiken på Smittskydd Östergötlands hemsida Kommentarer för utvalda diagnoser Campylobacter Totalt anmäldes 585 fall av campylobacterinfektion i Östergötland Jämfört med 2015 innebar detta en ökning med nästan 30 %. I Sverige som helhet ökade antalet fall med ca 17 %. Andelen som uppgav att de smittats i Sverige var drygt 60 % jämfört med 54 % året innan. Vanligtvis brukar de flesta som smittas i Sverige insjukna under sommarmånaderna. Förra året inträffade en dramatisk ökning av antalet inhemskt smittade i augusti och fortsatte sedan in i september och oktober. I slutet av året var antalet fall nere på ungefär samma nivå som under motsvarande tidpunkt 2015, dock förhållandevis höga siffror jämfört med tidigare år, se diagram. Enligt Folkhälsomyndigheten, som utreder utbrottet tillsammans med Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket, var förekomsten av campylobacter i svenska kycklingflockar och antalet campylobacter i kycklingkött mycket högre 2016 jämfört med tidigare år. Sambandet är inte helt klarlagt då man inte jämfört prover på kyckling med människor 2016 men tidigare undersökningar har visat på en koppling. I Sverige finns ett övervakningsprogram för campylobacter hos kyckling sedan 1991 organiserat av branschorganisationen Svensk Fågel. Enligt SVA, som analyserar proverna, minskade andelen Campylobacter-positiva slaktkycklingsflockar från 20 procent 2002 till cirka nio procent 2012 och Den positiva trenden bröts 2014 och har fortsatt uppåt sedan dess. Förekomsten varierar mellan slakterierna. Enligt myndigheterna har konsumtionen av färsk kyckling ökat i Sverige de senaste åren. Frysning anses minska en stor del av de bakterier som kan finnas på köttet. Dock ska all rå kyckling hanteras med stor varsamhet. Noggrann handhygien, genomstek alltid kycklingkött och använd inte samma kniv och skärbräda till rå kyckling som till annan mat. Sida 4

5 EHEC I Östergötland ser vi en kraftig ökning av EHEC-fall under de senaste två åren. Från att i snitt ha legat på en nivå med 20 anmälningar årligen, rapporterades 51 fall 2015 och 70 fall Sannolikt beror ökningen på att diagnostiken ändrades i juni Tidigare analyserades EHEC på alla prover från barn och prover från personer med blodiga diarréer. För övriga fall behövde behandlande läkare fråga efter EHEC i remissen till laboratoriet. Efter juni 2015 används den känsliga diagnostikmetoden PCR och EHEC ingår som en del av ett analyspaket vid misstanke om tarmsmitta, det vill säga alla patienters prover analyseras. Av de 70 fallen har majoriteten smittats i Sverige, 52 (74 %). För att undvika att bli smittad av EHEC är det viktigt att följa Folkhälsomyndighetens råd: Tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur eller andra idisslare som till exempel får och getter. Smaka inte på rå köttfärs. Genomstek köttfärs ordentligt. Skölj grönsaker ordentligt. Var noga med att tvätta händerna efter att du har tagit i rått kött. Använd olika skärbrädor och knivar till rått kött och grönsaker. Yersinia I Östergötland har antalet Yersinia-fall ökat kraftigt under Incidensen i länet ligger högre än totalt i landet men vi har inte den högsta incidensen. Majoritetet har smittats i landet (13) vilket är det högsta antalet under de senaste tio åren. På grund av att samtliga fall bedömts vara sporadiska har ingen provtagning av varken mat eller vatten gjorts. Sida 5

6 Influensasäsongen Figur 1 Influensasäsongen har varit intensiv med fler personer provtagna och fler anmälda fall än föregående säsong. I Östergötland har till mitten av mars, 945 prover analyserats och 230 (24 %) har påvisat influensa. Säsongsinfluensa A har dominerat, se figur 1. Folkhälsomyndigheten har subtypat ett antal av proverna som visade att det i huvudsak är influensa A(H3N2) som cirkulerat. Denna subtyp är sedan tidigare känd för att drabba äldre personer och medelåldern är betydligt högre denna säsong 66 år, jämfört med säsongen innan då influensa A(H1N1)pdm09 dominerade. Majoriteten (80 %) av de diagnostiserade fallen har sjukhusvårdats varav 13 fall på intensivvårdsavdelning, se figur 2. Figur 2 Beskrivning av intensivvårdade fall Antal n = 13 Riskgruppstillhörighet: 65 år eller äldre 8 < 65 år tillhör medicinsk riskgrupp 4 Tidigare frisk 1 Antal influensavaccinerade 6 Intensivvårdad i respirator 9 Intensivvårdad ej i respirator 4 Var sjunde person tillhörde ingen riskgrupp. För övriga fall var ålder 65 år och äldre (149) den vanligaste riskgruppen och för personer under 65 år var kronisk lungsjukdom den vanligaste följt av kronisk hjärtsjukdom och kraftigt nedsatt immunförsvar. Sida 6

7 Figur 3 Östergötland följde den nationella starten av vaccinationskampanjen den 9 november. Tredje mätningen av vaccinations-täckningen i länet gjordes i början av februari och visade att 53 % av gruppen 65 år och äldre var vaccinerade, se figur 3. Östergötland låg därmed något högre än riksgenomsnittet som visade 47 % vaccinationstäckning. Vid tredje mätningen tangerar länet förra säsongens resultat men når inte riktigt fram till det uppsatta målet om 60 % vaccinationstäckning i åldersgruppen. Den sista mätningen kommer att göras i början av maj. Av de 230 rapporterade fallen har 93 vaccinerat sig. I gruppen som inte var vaccinerade tillhör tre av fyra en riskgrupp där vaccination rekommenderas. Sprututbytesprogram som projekt i Norrköpingmed start 2017 Av blodsmittorna hepatit B, C och hiv har hepatit C den starkaste kopplingen till intravenöst missbruk. Jämfört med befolkningen i stort så har personer som injicerar droger en avsevärt högre förekomst av hepatit C. Den höga förekomsten innebär förhöjd risk för fortsatt spridning i gruppen eftersom delande av injektionsverktyg är vanligt. I Östergötland kan vi se att östra länsdelen har haft den högsta incidensen av hepatit C under de senaste fem åren. Sedan 2014 pågår också ett utbrott i östra länsdelen med hepatit B i gruppen personer som injicerar droger. Däremot har ännu ingen smittspridning av hiv förekommit i gruppen. En viktig åtgärd för att minska risken med smittspridning och utbrott är införande av lågtröskelmottagningar, så kallade sprututbytesprogram. Detta är ett koncept med rådgivning, riskreducerande samtal, kostnadsfri provtagning och vaccination mot hepatit A och B, samt tillgång till rena kanyler och sprutor. För att öka tillgängligheten till sprututbytesverksamheter i Sverige ändrades. Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler den 11 januari Ändringen innebär att ansvaret för sprututbytesverksamheterna renodlas till landstingen/regionerna som blir ensam huvudman för att ansöka och driva verksamheten. Ändringen innebär också att åldergränsen för de som deltar i programmet har sänkts från 20 till 18 år. I Region Östergötland är den politiska viljeinriktningen i frågan tydlig och uppdraget är att initiera ett sprututbytesprogram i Norrköping under Verksamheten ska initialt drivas som ett projekt för att därefter utvärderas. Under hösten 2016 har en arbetsgrupp med deltagare från Beroendekliniken och Infektionskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt Smittskydd gjort en utredning av hur verksamheten skulle kunna utformas och bedömt resursbehoven. Under 2017 kommer Infektionskliniken, som blir huvudman, fortsätta arbetet med berörda enheter att färdigställa alla detaljer för att kunna starta en lågtröskelmottagning/ sprututbytesmottagning i Norrköping. Sida 7

8 Handhygiendagen 5/5 rena händer räddar liv Kom och träffa oss från Smittskydd och vårdhygien fredagen den 5/5. Vi finns vid entréerna på ditt sjukhus: US södra entrén kl , US norra entrén kl ViN huvudentrén kl , LiM huvudentrén kl Ta med kollegorna och testa hur duktiga ni är på handdesinfektion Passa på att ställa frågor om både smittskydd och vårdhygien Alla som kommer deltar i ett lotteri med fina priser Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är det största hotet mot vård och omsorg. Stoppa smitta med rena händer - sprita händerna: 1. Före patientkontakt 2. Före rent arbete 3. Efter orent arbete 4. Efter patientkontakt 5. Efter arbete i patientens närmiljö Fecesdiagnostik ny strategi Antalet etiologiska agens som kan orsaka diarrésjukdomar är omfattande och inkluderar virus, bakterier, protozoer och helminter. I de traditionella diagnostiska metoderna ingår kultur, mikroskopi och antigenbaserade tester. Odlingsmetoder för bakteriell agens är tidskrävande, kräver erfaren personal och har låg känslighet i jämförelse med molekylära metoder. Mikroskopi för parasiter är också okänslig och kräver avsevärd tid, utrustning och utbildning. Molekylärdiagnostik har en framväxande roll vid diagnos av infektionssjukdomar. Dessa tester innefattar i allmänhet PCR-amplifikation av DNA eller RNA (godkända nukleinsyraamplifiering tester finns redan för många infektionssjukdomar så som tuberkulos, gonorré, klamydia samt många virala infektioner inklusive HSV, CMV, hepatit B och C, HIV). Dessa molekylära tester har visat utmärkt känslighet jämfört med traditionell diagnostik. I början av juni 2015 införde vi den molekylära tekniken för detektion intestinala patogener som orsakar diarré. Vi använder en multiplex PCRbaserad detektion av ett flertal agens i samma prov. Den nya tekniken är som förväntat känsligare än odlings- respektive mikroskopiska metoder. Tabell (1) visar antalet kliniska fall som rapporterats under de senaste fem åren. Denna tabell illustrerar att känsligheten är högre genom ett ökat antal fall för ett flertal agens. Sida 8

9 Förutom de i tabellen nämnda patogenerna inkluderas även adeno-, rota- och norovirus i fecespaketet. Förutom ökad känslighet, har denna metod flera fördelar och möjligheter 1. Panelen av patogener vi letar efter kan lätt utvidgas till att omfatta andra bakterier (som enterovirulenta E.coli, EPEC, ETEC, EaggEC och Clostridium difficile), parasiter (Cyclospora cayetanensis och Dientamoeba fragilis) eller virus (astro- och sapovirus). 2. Metoden underlättar upptäckten av bakterier som är svåra att isolera med traditionella metoder, exempelvis virulenta typer av E. coli, speciellt EHEC. 3. Vården får minskade kostnader genom att använda PCR som en högkänslig screeningtest för att sortera bort prover som måste odlas på den konventionella testningen. 4. Analystiden är kortare och resultaten blir desamma oavsett vem som tolkar analysresultatet. Men för att förbättra användning och tolkning av testresultaten måste många fakta diskuteras 1. Med känslig detektion kan man upptäcka låga och kliniskt obetydliga nivåer av patogener och det kan vara svårt att fastställa om det är en smittsam infektion eller endast ett bärarskap. Det finns hittills inga övertygande studier som visar på eventuell smittsamhet hos dessa lågpositiva bärare. 2. Det finns inte någon gold standard -metod för att säkerställa genes till gastroenterit, varför den kliniska betydelsen är svårtolkad. 3. Detektion av DNA eller RNA skiljer inte mellan levande- och avdödade bakterier, dvs. man kan teoretiskt påvisa döda bakterier, som inte torde orsaka sjukdom. 4. Traditionellt har man ansett att gastroenterit orsakas av en agens, men med multiplex-pcr detekterar vi inte sällan fler patogener i samma prov. 5. Provtagning sker idag både på patienter med symtom och i smittspårningssyfte. På asymtomatiska lågpositiva bärare finns inga data på hur smittsamma de egentligen är, vilket kan leda till onödig avstängning från förskola eller vid arbete inom så kallade riskyrken. Möjlig förbättring av testet är att erbjuda kvantitativ PCR-analys, dvs. hur stor mängd agens som finns i provet för att tolka klinisk betydelse av fyndet. Det underliggande antagandet är att den patogen som förekommer vid hög mängd är mer sannolik att förknippas med sjukdom. Samtidigt vet vi att för flertalet agens har man intermittent utsöndring, dvs. man kan vara omväxlande hög- och lågpositiv. Vid flertalet agens är man som mest smittsam när man har symtom, men vart gränserna går att inte alltid lätt att avgöra i det enskilda fallet. Sammantaget kan man säga att den molekylära diagnostiken för diarrésjukdomar är här för att stanna, men för en framgångsrik användning kommer det att krävas både en noggrann förståelse av de tekniska aspekterna och ytterligare forskning för att definiera deras kliniska användbarhet. Tabell 1. Agens/ år Campylobacter Salmonella Yersinia Shigella EHEC E. histolytica G. intestinalis Cryptosporidium /Haitham Baqir, klin.mikro, US Sida 9

10 Clostridium difficile En svår bakteria att bemästra Clostridium difficile eller förkortat CD orsakar CD-infection (CDI) som är den internationella beteckningen på sjukdomen som ger en diarré som kan vara allt från bara besvärlig till livshotande. P.g.a. att den ffa drabbar äldre och immunsupprimerade är dödligheten relativt hög och kan i vissa riskgrupper vara ca.30 %. När vi upptäcker denna bakterie är det således särdeles viktigt att ta hänsyn till vilken patient den drabbar. Till riskgrupper hör patienter med långvarig antibiotikabehandling, hög ålder, uremi, immunosuppression, tarmsjukdomar, beh med antacida m.fl. Bakterien är speciell på flera sätt, dels genom att dem är relativt okänslig för många vanliga antibiotika, dels att den bildar toxiner och dels att den kan bilda sporer. Bakterien är en anaerob grampositiv stav som finns överallt i naturen och därför lätt koloniserar människan men finns också hos ett flertal djurslag i vår omgivning som gris, häst, hund o katt. Normalt så är ca 2-3% bärare av denna bakterie utan att ge symtom. På sjukhus ökar förekomsten upp mot 20 % bärarfrekvens. Nyfödda har ännu högre siffror av bärarskap men blir inte normalt inte sjuka. Sjukdomen uppstår när bakterien får en miljö där den kan tillväxa och bilda toxiner. Dessa är de som orsakar skada på tarmslemhinna så att diarréer uppstår. Vana undersköterskor brukar kunna känna igen dessa diarréer på lukten men säkrast är att identifiera toxinet eller odla fram bakterien från feces. I uttalade fall får vi blödningar i tarmslemhinnan (pseudomembranös colit) som kan övergå till en toxisk dilatation. Detta är ett urakut kirurgiskt tillstånd där oftast enda sätta att rädda patienten är en sk. colonamputation och anläggande av stomi. Sporer Utanför kroppen har bakterien en bra förmåga att överleva genom att bilda sk sporer dvs en inaktiv bakteriecell med ett väldigt hårt och svårpenetrerat skal. I så måtto liknar denna bakterie mycket mjältbrandsbakterien. Sporerna tål väldigt många normala sätt att avdöda bakterier som Alkoholer Värme UV ljus Syror exv. perättiksyra Kvartära ammoniumföreningar Fenoler Bakterien överlever väldigt länge på olika ytor i vården ofta i månader. Detta i kombination med att den är svårdesinficerad gör att extra mycket kraft måste läggas på städning och desinfektion runt en CDI patient Utbrott Bakterien är på grund av sina egenskaper något som vi på vårdhygien är extra vaksamma på och följer veckovis. Den ingår i det som vi kallar en larmbakterie och kan signalera exv. dålig städning, brist på hygienrutiner och en överdriven och felaktig antibiotika användning. Vissa stammar av denna bakterie speciellt en som kallas typ 027 har lett till utbrott på sjukhus med en ökad dödlighet som följd. Ett besvärligt utbrott med stammen 046 skedde vid Höglandssjukhuset Eksjö där man noterade en förhöjd dödlighet. Man kunde först efter stora ansträngningar under ett år lyckas med att begränsa den sannolikt klonala spridningen inom sjukhuset. För att studera situationen hos oss gjordes en fördjupad undersökning av 2014 års sjukhusvårdade CDI fall. Då noterades 272 patienter med Clostridie diagnos varav 22 dog. Fyra av dessa hade CDI som huvuddiagnos och resterande 18 som bidiagnos. Mortaliteten var 8 % vilket är i nivå med den i litteraturen och talar emot att vi hade specieltt besvärliga stammar här. Åldersspannet i studien var år (medel 81,5) och 19/22 hade cefotaxim som första ab Medelvårdtid för Cl. difficile diagnosen 17,3 dagar och tid från första antibiotika till död i medel 31 dar (2-60). Oavsett motivet till antibiotika insättandet så är det uppenbarligen en risk att sätta in antibiotika som gynnar tillväxten av CD. Samma år gjordes också en typning som inte visade på någon onormal fördelaning eller ovanligt allvarliga stammar. Som antyds ovan är antibiotikabehandling den största risken för att orsaka CD tillväxt och då speciellt den antibiotika som slår ut stora delar av tarmfloran som CD normalt konkurrerar med. De antibiotika som är mest ökända i dessa sammanhang är clindamycin, kinoloner, samt cefalosporiner men nästan alla antibiotika med något undantag kan orsaka CDI. Således ser vi en stark koppling till hur mycket antibiotika vi använder och frekvensen av CDI. Från att ha varit ett av de sämre CDI länen i Sverige 2013 Sida 10

11 har frekvensen under de senaste år stadigt sjunkit så att vi nu ligger på en medelnivå i landet. En viss uppgång under hösten 2016 har dock noterats (Fig 1 o 2) varför vi studerat detta närmare bl. med typningar för att se om vi har spridning av någon epidemisk typ. Preliminära data tyder dock inte på detta utan vi har en ganska normal fördelning om än på en för hög nivå. Orsaker till ökningen som vi tittar på som kan ha betydelse är vilken antibiotika profil vi har, hur bra städningen är och överbeläggningar och brist på enkelrum har ökat. Åtgärder är på gång inom alla dessa områden men är inte fullt ut genomförda. Vårdhygieniska åtgärder Åtgärder som vi betonar för att begränsa ett misstänkt utbrott och minimera tillväxt och spridning av CD är t.ex: Tillämpa Basala hygienrutiner strikt Betona både handtvätt och handspritning Vårda på enkelrum Sätt ut antibiotika om möjligt Undvik cefalosporiner, clindamycin och kinolonpreparat Se över städrutiner och använd sporicida medel (exv Actoklor) Informera och utbilda personal om sjukdomen Ha tätt samarbete mellan vårdhygien och kliniken Behandling Principen för behandling är att hämma den akuta inflammatoriska reaktionen i tarmen genom avlastning och ev kirurgi i extremfall. Dessutom är målsättningen på sikt att återställa den mikrobiella miljön vilket innebär att minska antibiotikatrycket i tarmen samtidigt som man ger specifik behandling mot clostridierna. Om detta inte lyckas kan man utföra sk. feces transplantation som går ut på att tillföra en ny tarmflora från annan person. Infektionskliniken är normalt den klinik som har störst erfarenhet av behandling av komplicerade fall. Sammanfattning: Clostridium difficile är en bakterie som snabbt anpassar sig till sin omgivning när vi ger den utrymme exempelvis som i modern sjukvård när vi behandlar med antibiotika. Spridningen av vissa speciellt resistenta och toxinintensiva stammar kan ge utbrott med förhöj dödlighet speciellt i de riskgrupper som ofta finns på sjukhus. Genom en aktiv övervakning och typning kan vi förhoppningsvis begränsa evt utbrott i sin linda. I Östergötland bedömer vi som läget är under kontroll men antalet fall bör kunna begränsas mer. Läs mer på: CDI vårdhygieniska rekommendationer inom RÖ Folkhälsomyndigheten CDC, Clostridium difficule Infektion /Healthcareassociated Infektions (HAI) TvNo tvättar vårdens arbets- och sängkläder mm Har någon undrat vart arbetskläderna och lakan mm tar vägen efter att man slängt dem i tvättsäcken? TvNo Textilservice AB startade sin verksamhet i Norrköping 1972 och är ett auktoriserat tvätteri inom Sveriges Tvätteriförbund. TvNo är ett av de större tvätterierna i landet med lång erfarenhet av tvätt och textilhantering. TvNo s största kunder finns inom vården i Östergötland och Jönköpings län och företagets ägare är Region Östergötland (49%) och Region Jönköpings Län (49%) samt Norrköpings kommun (2%). TvNo med sina ca 125 anställda servar idag ca 1300 kunder, alltifrån större sjukhus till mindre distriktssköterskemottagningar, folktandvårdsenheter och omsorgsenheter. För att garantera att en kvalitetssäker tvättprocess sker omfattande och regelbundna kontroller genom Sweco. Smittskydd och vårdhygien har under hösten och våren utökat samarbetet med TvNo och hållit utbildningar för anställda i ämnet hygien och hur smittvägar bryts. För att möjliggöra en kvalitetssäker tvättprocess är det inte bara maskinparken om måste uppfylla standarder utan det är av yttersta vikt att även medarbetare hanterar tvätten korrekt genom processerna. I arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner, VRI, ingår många länkar i kedjan och en fungerande tvätthantering är en viktig del som måste fungera. Nu närmast planeras för att utbilda ett antal hygienombud på TvNo som ska fortsätta med förbättringsarbeten kring hygienfrågorna och som ska fortsätta att inspirera sina kollegor på plats. Vårdhygien Jönköping och Vårdhygien Östergötland har tillsammans med TvNo arbetat fram hygienrekommendationer som ska gälla. Sedan tidigare finns textilkommittéer inom sluten och öppenvården där representanter från vården, vårdhygien, Sida 11

12 TvNo och FM-centrum träffas varje termin för att utbyta information samt fortsätta Förbättringsarbeten inom området. TvNo tar gärna emot studiebesök för intresserade tel: TBE Under 2016 anmäldes totalt 14 fall av TBE i Östergötland, ett ökat antal jämfört med 2015 då fem fall anmäldes. Årets första fall rapporterades i maj och det sista i början av oktober. Vanligaste smittmånaderna var juli (4) och september (4). Männen var som tidigare år i majoritet (71 %). Medianålder var 33,5 år (spridning 5-84 år). Sex patienter uppgav att de smittats i västra delen av länet, tre uppgav Kinda kommun, tre norra delen av länet och en Linköpings kommun. En av patienterna hade smittats i Kalmar län, i trakten kring Loftahammar. För mer information om smittområden i Östergötland, se karta. Smittskydd Östergötland strävar efter att öka allmänhetens kunskap om TBE och genomför under våren en informationskampanj. För mer information se Sida 12

13 Genombrott VRI 20/4 Var 10:e sängplats på våra sjukhus är redan upptagen av en patient med en vårdrelaterad infektion Vad kan vi göra? Inbjudan till slutseminarium Genombrott VRI i Linköping 20 april 2017, läs mer >> Ha en fin VÅR så återkommer vi med ett nytt nummer under hösten 2017! Smittskydd och vårdhygien Gasverksgränd 2, Linköping Fax.nr E-post smittskydd: smittskyddsenheten@regionostergotland.se E-post vårdhygien: vardhygien@regionostergotland.se Telefon, gemensam smittskydd Telefon, gemensam vårdhygien Britt Åkerlind, smittskyddsläkare Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare/bitr. smittskyddsläkare Åsa Melhus, professor/överläkare Anna Byléhn, enhetschef Boo Jarhall, smittskyddssjuksköterska Eva Lundmark, smittskyddssjuksköterska Lena Svensson, smittskyddssjuksköterska Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska Christina Cammerudh, hygiensjuksköterska Ewa Davidsson, hygiensjuksköterska Ingrid Ljungström, hygiensjuksköterska Magnus Burström, hygiensjuksköterska Maria Smedéus, hygiensjuksköterska Susanne Lind, hygiensjuksköterska Kersti Osmin, stramakoordinator Maria Lindqvist, Strama Biolog Martin Zetterlund, Processledare VRI Maria Nilsson, smittskyddsadministratör Madeleine Karlsson, administrativ assistent Sida 13