Innehåll Inledning Tio-i-topp av anmälda fall 2017 Årsstatisk 2017 i tabellform - kommentarer för utvalda diagnoser Influensasäsongen

Transkript

1 i Östergötland Information från Smittskydd och vårdhygien Nr 11, mars 2018 Innehåll Inledning Tio-i-topp av anmälda fall 2017 Årsstatisk 2017 i tabellform - kommentarer för utvalda diagnoser Influensasäsongen Tillsammans mot VRI Endoskopi Förekomst av MRSA och användande av NGS vid smittspårning Mässling, sjukdomen och vaccination Handhygienens dag 4/5 rena händer räddar liv Uppdaterade styrande dokument Inledning Tillsammans mot VRI Region Östergötlands VRI-strategi (vårdrelaterade infektioner) lanserades 1 januari Samtliga anställda, drygt personer berörs av detta och är delaktiga. Tillsammans måste vi kunna förhindra smittspridning inom hälso- och sjukvården i Region Östergötland. Regionledningen har beslutat att 2018 är Patientsäkerhetsåret. Målet är att etablera arbetssätt som skall förhindra alla undvikbara VRI-fall. Smittskydd och vårdhygien har det övergripande ansvaret att ta fram strategier, ge stöd och service där behov finns samt etablera en uppföljande funktion. Förhoppningsvis skall Region Östergötland se minskande antal fall av VRI. Influensasäsongen domineras av typ B Olyckligtvis innehåller inte årets trivalenta (två typ A virus och ett typ B virus) influensavaccin den typ B stam som visat sig dominera bland sjukdomsfallen. Läs mer om detta i aktuellt nummer av Nytt om smitta. Statistiken över anmälningspliktiga sjukdomar Statistiken från 2017 finns att läsa om via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. I detta nummer kommenteras endast de diagnoser som på något sätt sticker ut. Östergötland har t.ex. sett en kraftig ökning av antalet rapporterade fall av gonorré under 2017.

2 Nytt om smitta i Östergötland Roligt att du läser. Du får gärna mejla in synpunkter, både positiva och förslag om förbättringar. Du kan även mejla in förslag på ämnen du vill se belysta i ett framtida nummer. Vi har nu att se fram emot april, maj, juni, juli, augusti och september. Under hösten kommer sedan nästa nummer av Nytt om smitta. Tio i topp av anmälda fall 2017 Rapporterade fall till Smittskydd Region Östergötland 2017 Plats (2016) Diagnos Antal fall (1) Klamydia (2) Campylobacter (3) ESBL (4) MRSA (7) Cryptosporidium (9) Salmonella 94 7 Pneumokocksepsis 69 8 (10) Hepatit C 66 9 Gonorré (5) EHEC 59 Årsstatistik 2017 i tabellform (jämfört med 2016) Statistik Diagnoser Atypiska mykobakterier Betahemolyserande grp A streptokocker (GAS) (invasiv infektion) Botulism 0 0 Brucellos 0 1 Campylobacter Cryptosporidium (infektion med) Denguefeber 6 10 Difteri 0 0

3 Echinokockinfektion 4 0 EHEC (Enterohemorragisk E coli) Entamöba histolytica 2 3 ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamase) ESBL-carba (anmälningspliktig sedan 2012) 3 3 Fågelinfluensa (H5N1) 0 0 Giardia Gonorré Gula febern 0 0 Hiv 9 11 HTLV I el II (infektion med) 0 1 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 14 6 Harpest (Tularemi) 1 2 Hepatit A 6 1 Hepatit B Hepatit C Hepatit D 2 2 Hepatit E 1 0 Influensa A(H1N1) * * Influensa A * * Influensa B * * Kikhosta Klamydiainfektion Kolera 0 0 Legionellainfektion 7 4 Leptospirainfektion 0 0 Listeriainfektion 4 3 Malaria 5 6 Meningokockinfektion (invasiv infektion) 4 3 MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) (infektion med) Mjältbrand 0 0 Mässling 0 0 Papegojsjuka 0 0 Paratyfoidfeber 1 0 Pest 0 0 PNSP (Pneumokocker med nedsatt känslighet för PcG) 0 2 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) Polio 0 0 Påssjuka 2 2 Q-feber 0 0 Rabies 0 0 Röda hund 0 0 Salmonellainfektion SARS 0 0 Shigellainfektion 8 9

4 Sorkfeber (Nephropathia epidemica) 0 0 Stelkramp 0 0 Syfilis 2 1 TBE (Viral meningoencefalit) Trikinos 0 0 Tuberkulos Tyfoidfeber 0 1 VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) 2 1 Vibrioinfektion (exkl kolera) 0 2 Viral meningoencefalit (utom TBE) 24 0 Virala hemorrhagiska febrar 0 0 Yersinia * Influensa statistik är baserad på säsong i stället för år/höst 2017 till våren 2018 Läs mer om årsstatistiken på Smittskydd Östergötlands hemsida Kommentarer för utvalda diagnoser Campylobacter 2017 anmäldes 520 fall, en minskning med 12 % jämfört med Andelen östgötar som uppgav att de smittats i Sverige var 56 %. Det nationella utbrottet som började under sensommaren 2016 och som orsakades av svenskt färskt kycklingkött, avklingade snabbt under senare delen av 2017 som en följd av vidtagna åtgärder från kycklingindustrin. Cryptosporidium Totalt anmäldes 123 fall av cryptosporidios i Östergötland 2017, en dubblering av antalet fall på två år. Vad den stora ökningen beror på är bara delvis känt. En anledning kan vara att det förekom flera utbrott i enskilda familjer, med många smittade familjemedlemmar. Gonorré Gonorré är en av de diagnoser som stack ut mest 2017 med 63 fall jämfört med 40 fall Andelen män var 69 %, och andelen av männen som uppgav att de smittats genom sex med män var 48 %. Medianålder för kvinnor var 22 år (spridning år) och för män 29 år (spridning år). 62 % uppgav att de smittats i Sverige. I Östergötland sågs ökningen 2017 framförallt hos kvinnor som har sex med män. I nationell statistik ses den största ökningen bland män som har sex med män. Harpest Ett fall av harpest rapporterades under Patienten insjuknade i slutet av augusti med en svullen fot som första symtom. Patienten hade haft ett 20-tal fästingbett under sommaren och just fästingar är en av smittkällorna för harpest. Sannolik smittort uppgavs vara belägen sydväst om sjön Roxen utanför Linköping. Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Under 2017 anmäldes 14 fall av invasiv Haemophilus influenzae infektion (Hib). Antalet fall ökade både i länet och nationellt från året innan och incidensen i Östergötland var bland de högsta i landet. Hib blev anmälningspliktig 1996 för att följa upp vaccinationseffekten efter införandet av hib-vaccination i barnvaccinationsprogrammet I Östergötland anmäldes under 2017 tre barn i en ålder under ett år. Det yngsta barnet insjuknade endast en dag gammal och var därför ovaccinerad. Övriga två barn var fullvaccinerade med tre doser enligt barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationsgenombrotten utreds vidare av Folkhälsomyndigheten.

5 Kikhosta Antal fall ökade kraftigt mellan 2016 och 2017 från 21 till 40. Ökningen beror bland annat på att smittspårning i familjer har genererat 18 anmälningar. Det kan också bero på en ökad uppmärksamhet bland vårdpersonal på diagnosen efter Folkhälsomyndighetens publicering 2016 av Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn. Rekommendationerna vänder sig till hälso- och sjukvården i syfte att stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. Faktabladet Förebygga kikhosta hos spädbarn sammanfattar de viktigaste åtgärderna för att minska risken för svår sjukdom. I Östergötland rapporterades under 2017 åtta spädbarn med kikhosta med en åldersspridning från 2 veckor 5 månader. Majoriteten har sjukhusvårdats (6) och har haft andningskomplikationer (7). Samtliga har behandlats med Erytromycin. Två barn - 2 och 4 veckor gamla - hann inte få någon vaccindos innan insjuknandet medan övriga var vaccinerade med en dos.

6 Salmonella Totalt 94 fall jämfört med 68 året innan. Andelen som uppgav att de smittats i Sverige var 35 %. Under augusti och september smittades ovanligt många i Sverige, totalt rapporterades 16 inhemska fall då. Sex av dessa tillhörde ett nationellt utbrott där spansk salami (Fuet) fastställdes som smittkälla. Det stora flertalet har dock inte kunnat kopplas till någon specifik smittkälla. TBE 2017 rapporterades 26 fall av TBE i Östergötland, av dessa hade sju personer troligen smittats i ett annat län. Andra smittskydd rapporterade om ytterligare tre personer som själva uppgav att de smittats i vårt län. Inför säsongen 2018 har vaccinationsrekommendationerna för TBE uppdaterats, nu gäller att samtliga 50-åringar och äldre ska ha fyra vaccindoser det första året. Se 1177.se Yersinia Antal Yersinia-fall fortsätter att öka i Östergötland och 2017 har länet den högsta incidensen i landet. Majoriteten har smittats i Sverige (12) vilket dock ligger på samma nivå som året innan. Det har inte framkommit någon sannolik smittkälla i något av fallen och på grund av att samtliga inhemska fall bedömts vara sporadiska så har ingen provtagning av varken mat eller vatten utförts.

7 Influensasäsong Influensasäsongen Influensasäsongen har varit intensiv med fler personer provtagna och fler anmälda fall än föregående säsong. Under influensatoppen vecka 7 anmäldes 96 fall i Östergötland, se figur 1. Totalt i Sverige samma vecka har inte så många prover analyserats sedan pandemin enligt Folkhälsomyndigheten. En anledning till den ökade provtagningen de senaste säsongerna kan vara den ökade tillgängligheten av snabba laboratorieanalyser för influensa inom vården. I Östergötland kan det också bero på att en betydligt lättare provtagningsmetod, pinnprov, har införts som ett alternativ till den mer avancerade metoden nasopharynxaspirat. Figur 1 I Östergötland har prover analyserats och 440 (33 %) har påvisat influensa, se figur 2. Säsongsinfluensa B har dominerat. FOHM har subtypat ett antal av proverna som visar att det i huvudsak är influensa B, Yamagatalinjen som cirkulerar. Det trivalenta vaccinet som använts under säsongen innehöll inte den subtypen av influensa B. Korsimmunitet mellan de två influensa B subtyperna gjorde att vaccinet ändå hade en skyddande effekt mellan % för influensa B. Av de anmälda fallen tillhörde cirka 25 % ingen riskgrupp. För övriga anmälda fall var ålder 65 år och äldre (228) den vanligaste riskgruppen. För personer under 65 år var kronisk lungsjukdom den vanligaste riskgruppen följt av kraftigt nedsatt immunförsvar och diabetes mellitus. Mer än hälften (62 %) av de diagnostiserade fallen har sjukhusvårdats. Av de sjukhusvårdade fallen har totalt tio intensivvårdats, varav sex i respirator. De flesta diagnostiserades med influensa B (7) och resterande fall med influensa A (3). Majoriteten (9) av de intensivvårdade tillhör riskgrupper som rekommenderas influensavaccination men endast en var vaccinerad. Två personer avled trots intensivvård.

8 Figur 2 Östergötland följde den nationella starten av vaccinationskampanjen den 7 november. Andra mätningen av vaccinationstäckningen i länet gjordes i slutet av december 2017 och visade att 46 % av gruppen 65 år och äldre var vaccinerade, se figur 3. Resultatet var lägre än vid samma tid föregående säsong. Sannolikt har inte alla vaccinationer registrerats i patientjournalen vid mätningen med tanke på att vårdcentralernas vaccinationstäckning varierade kraftigt från 5 67 %. Glädjande är att åtta av länets 42 vårdcentraler vid tiden för mätningen har nått länets mål om minst 60 % vaccinationstäckning. Täckningsgraden för personer under 65 år var 1,9 % viket ligger något lägre än under föregående säsong. För personer under 65 år saknas informaton om vilka av de vaccinerade som tillhör en riskgrupp så därför är resultatet svårtolkat. Den avslutande mätningen sker vid influensasäsongens slut i maj. Av de 440 rapporterade fallen var 96 vaccinerade. I gruppen som inte var vaccinerade tillhör 66 % en riskgrupp där vaccination rekommenderas.

9 Figur 3 Personer i åldersgrupperna år och år som sökte vård och diagnostiserades med influensa hade en betydligt lägre vaccinationstäckning i jämförelse med hela åldersgruppen 65 år och äldre i Östergötland, se figur 3. Bland de allra äldsta, 85 år och äldre, var vaccinationstäckningen något bättre, 44 %. Figur 4 Åldersgrupp Antal anmälda fall Antal vaccinerade Andel vaccinerade % % 85 år eller äldre % Av de anmälda fallen med en ålder under 65 år tillhörde 94 av 213 en riskgrupp. Endast nio var vaccinerade, det vill säga 10 % av de som rekommenderas vaccination. Journalgranskning av samtliga rapporterade influensafall kommer att pågå till maj 2018 då den förstärkta övervakningen av influensa avslutas för säsongen. Influensastatistiken kommer därefter att sammanställas och publiceras på Smittskydd och vårdhygiens hemsida. Figur 5 Åldersgrupp Antal anmälda fall Antal som tillhör riskgrupp Antal vaccinerade av de som tillhör riskgrupp Andel vaccinerade av de som tillhör riskgrupp < 65 år %

10 Tillsammans mot VRI Så här kan vi arbeta för att förhindra vårdrelateraade infektioner varje dag! I Östergötland har vi under en längre tid arbetat för en minskning av VRI-vårdrelaterade infektioner men de insatser vi gjort har inte haft tillräcklig effekt. Vi har allt för länge levt med statistik som visar bottenläge vad gäller vårdrelaterade infektioner i jämförelser i riket och där vi fastnat på ca 10% i regionen. Det är inte tillräckligt och nu har Smittskydd och vårdhygien på uppdrag av regionens ledning utformat en handlingsplan för att tydliggöra det VRI-förebyggande arbetet på alla nivåer. Smittskydd och vårdhygien får nu en tydligare stödjande och uppföljande roll till verksamheterna. Målet är klart, fram till 2020 ska vi tillsammans halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Tillsammans mot VRI utgår från WHO guidelines och SKL:s framgångsfaktorer. En tydligare struktur med styrning av aktiviteter och uppföljning är det som genomsyrar handlingsplanen. En ledning som skapar förutsättningar och är en aktiv aktör, som skapar forum och bygger upp strukturer för att följa upp förebyggande insatser blir en viktig del. En ny obligatorisk E-utbildning tillsammans med introduktion där kunskap om enhetens VRO- och VRI förebyggande arbete görs kända ökar kunskapen hos alla medarbetare. Egenkontroller som utförs fyra gånger per år ska hjälpa verksamheten att hitta och åtgärda risker så det blir bättre hygienförutsättningar och mindre risk för att drabbas av en infektion. Att patienten själv är en viktig faktor för att förhindra VRI är en annan del som lyfts fram. Här har vi sett exempel som mobiliseringstrappan som aktiverar patienter och ökar förståelsen kopplat till att förebygga riskerna för pneumonier. Risker i vården ska kunna identifieras och dokumenteras för att vi ska bli bättre på att förebygga vårdskador, där VRI utgör en stor del. Våra lokaler ska vara säkra och inte utgöra risk för smitta, vår apparatur och material som används skall vara säkra och kunna rengöras är ett exempel där vårdhygieniska tänket finns med i upphandlingar och avtal för att göra vården säkrare. Att samverka med externa aktörer såsom LiU, kommunen och andra är viktigt för att vården skall fungera och säkra hela vårdkedjan. Till sist är det viktigt att bygga system för att kunna mäta och följa upp VRI så att vi kan få igång förbättringsarbeten och kunna utvärdera effekten. Vi arbetar med detta på många olika nivåer i regionen och därför tror vi att vi måste göra detta Tillsammans mot VRI. Martin Zetterlund, VRI-Processledare Region Östergötland, tel.nr

11

12 Endoskopi Endoskopi-en snabb väg in i vårt inre med hygienrisker. Internationellt har på senare tid uppmärksammats allt fler incidenter där olika typer av endoskop misstänks visats vara smittkällan. Man har t.ex. hittat samma bakterie i såväl patient som endoskop. I dessa fall har nästan undantagslöst avvikit från de desinfektions standarder som finns. Endoskopisk teknik har funnits i form av stela endoskop med optik sedan 1800-talet. Genombrottet med böjbara endoskop kom på 1950 talet och utvecklingen har sedan dess varit näst intill explosionsartad. I Region Östergötland finns f.n. ca.160 endoskop av diverse sorter allt från korta s.k. råttsvansar på ca 30 cm med bara optik till riktigt långa komplicerade endoskop på 200cm med video och ett flertal arbetskanaler. Användningsområden är allt från att bedöma sväljfunktion till att inspektera och ta biopsi från colon, duodenum, lunga, urinblåsa och gallvägar. Med komplexiteten ökar också kraven på rengöring som är en komplex kedja av olika moment där målet är att varje patient som får i sig ett skop skall kunna veta att man inte får i sig bakterier eller virus från patienten innan! För att detta inte skall ske måste en del fundamentala rengöringsmoment skötas. Viktigt är också att skopen är hela utan skador på ställen där bakterier kan vara svåra att få bort. För komplexiteten i ett modernt skop se nedan. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 12

13 Rengöringsprocessen startar med att man redan efter användning gör en manuell avtorkning och rengöring av skopet med borstrensning av kanalerna i skopet för att biologiskt material inte skall torka in. Därefter görs ofta ett läcktest som oftast görs integrerat i endoskopdiskmaskinen. Därefter tas skopet till ett dedikerat sköljrum där skopet kopplas till en mängd slangar som gör att enskopdiskmaskinen kan spola igenom detta på ett effektivt sätt. Detta görs med olika rengöringsmedel och sköljningar och slutligen användande av ett dekontamineringsmedel oftast någon form av aldehyd vid en lätt förhöjd temperatur. Därefter vidtar noggrann genomspolning för att få bort desinfektionsmedlet. Att sista sköljvattnet är rent är viktigt. Avslutningsvis måste skopen blåsas torrt och förvaras i ett tätslutande skop för att bevara renheten. OBS! inga orena fingrar på rengjorda skop! För hela processen finns dels instruktioner från leverantörer av endoskop och diskmaskiner dels våra egna nyligen publicerade riktlinjer för en god hygienisk standard. Allt etta ansluter till ett antal olika standards som SS EN-15883:1, 4 och 5 samt SIS-TR 46:2014. Kontroller att allt sköts enligt riktlinjer ligger dels på verksamheten som tar stöd av medicinteknik, vårdhygien och mikrobiologi. I dagsläget är RÖ på god väg att få en hållbar hantering av endoskopen på de större endoskopiska enheterna med relativt många nya endoskop, moderna diskmaskiner och nu senast också en bra förvaring i ändamålsenliga torkskåp. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 13

14 Förekomst av MRSA och användande av NGS vid smittspårning I Smittskydd och vårdhygiens uppdrag ingår att bevaka förekomsten och utbredningen av multiresistenta bakterier, inom sjukvården och i samhället. Detta genom ett proaktivt förhållningssätt för att förhindra smittspridning likväl som att agera vid händelser där smittspridning redan har skett. Samarbetet inom Smittskydd och vårdhygien blir särskilt tydligt och viktigt när det kommer till MRSA (meticillin-resistenta Staphylococcus aureus ). Under 2017 konstaterades 159 nya fall av MRSA i Östergötland, varav åtta personer smittats inom sjukvården. Diagrammet nedan visar utvecklingen i Östergötland mellan åren 2004 och Under 2017 togs det sammanlagt odlingar för MRSA på Klinisk mikrobiologi Universitetssjukhuset i Linköping fördelat på 3820 patienter. MRSA påvisades i 468 prover och fördelades på 214 patienter. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 14

15 MRSA i Östergötland Antal MRSA odlingar/år (screening- och smittspårningsodlingar) Antal odlingar År Det är olika faktorer som spelar in vid misstanke om att smittspridning förekommit inom sjukvården. Fler än ett fall, och där samtliga nedanstående punkter uppfylls: Samma eller angränsande avdelning under samma tidsperiod Överensstämmande resistensmönster Samma spa-typ För att säkert kunna uttala sig om att smittspridning har skett måste bakterieisolaten även sekvenseras. Next generation sequencing (NGS) är ett samlingsnamn för nya sekvenseringstekniker med mycket hög kapacitet som gör det möjligt att sekvensera hela bakteriegenom inom en rimlig tid och till allt lägre kostnader. Jämfört med andra molekylära typningsmetoder är NGS bättre på att upptäcka små, men väsentliga, genetiska skillnader mellan isolat. I en smittspårningssituation kan isolat med överensstämmande resistensmönster och samma spa-typ, och där patienterna dessutom har ett epidemiologiskt samband i tid och rum, förefalla vara samma stam men kan med hjälp av NGS visas vara subtyper eller till och med obesläktade. Klinisk mikrobiologi har under andra delen av 2017 utfört validering av NGS i syfte att börja använda metoden i rutinmässig diagnostik. För Smittskydd och vårdhygiens arbete har implementeringen av NGS varit av stor positiv betydelse. Tidigare har isolat skickats till Folkhälsomyndigheten för NGS, men från och med i år sker alltså all sekvensering lokalt vilket innebär kortare svarstider, lägre kostnader som dessutom hålls inom regionen och en närmare kontakt med utförande laboratorium. Vid nya fall av MRSA utförs numera spa-typning som en del av NGS, till skillnad mot tidigare då det var en enskild analys. Sekvenseringsdata sparas därmed och kan snabbt tas fram för analys vid en misstänkt smittspridning. Smittskydd och vårdhygien har hittills använt sig av NGS vid ett flertal tillfällen, varav vid ett tidigare beskrivet MRSA-utbrott som inträffade under början av Den orsakande stammen hade spa-typ t386 och sekvenseringsresultatet bidrog till att avgöra utbrottets omfattning. Totalt ingick 13 personer i utbrottet där sju var smittade på sjukhus och de återstående sex personerna (inklusive indexfallet) bedömdes inom kategorin familjesmitta/hushållskontakt. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 15

16 I och med utbrottet hamnade t386 på en andra plats över de vanligast förekommande spatyperna i Östergötland under Sedan 2013, då de första fyra MRSA-fallen med t386 observerades, har denna spa-typ endast förekommit vid totalt 22 fall varav 13 tillhörde det beskrivna utbrottet. Nedanstående staplar visar de 10 vanligaste spa-typerna för 2017; att jämföras med de vanligaste för 2016: t304 (18), t223 (18), t127 (12), t044 (8). Spa-typ t386 har endast förekommit i det beskrivna utbrottet. 16 MRSA Östergötland 2017: spa-typer Antal Spa-typer: de 10 vanligaste Klinisk mikrobiologi i Linköping är idag ett av få laboratorier runt om i Sverige som infört NGSmetoden. Sannolikt kommer NGS inom en snar framtid att ersätta nuvarande molekylära typningsmetoder vid fler laboratorier. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 16

17 Mässling, sjukdomen och vaccination Sjukdom och smittspridning Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in via ögat. Mässlingvirus inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlevnadstid i luft eller på ytor är högst två timmar. Inkubationstiden är oftast dagar från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 20 dagar. Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Ett annat tydligt och tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar). Andra symtom som är vanliga är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående och ibland generaliserad lymfkörtelförstoring. Komplikationer Komplikationer är ganska vanliga (cirka 30 %). Små barn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässling kan ibland (1/1 000) leda till allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut men kvarstående hjärnskador och dödsfall förekommer. Smittsamhet Smittsamheten är högst tidigt under den symtomatiska fasen när patienten är viremisk, har feber och tilltagande luftvägssymtom. Smittspridning i ett samhälle kan endast förhindras genom effektiva vaccinationsprogram. I ett samhälle där andelen mässlingsvaccinerade (eller personer med immunitet efter tidigare genomgången infektion) är alltför låg för att uppnå flockimmunitet ökar risken för smittspridning. Mässling är därför en vanlig barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Sjukdomsförekomst och vaccination Före introduktionen av vaccin mot mässling i Sverige gick sjukdomen i vågor med toppar var 3-5 år med tiotusentals rapporterade fall och de flesta hade haft sjukdomen vid 15 års ålder. Antalet dödsfall var enligt statistik från tidigt 1900-tal flera hundra om året. Allmän vaccination av barn mot mässling infördes i Sverige 1971 men vaccinationstäckningen var låg under första delen av 70- talet och mässling var fortfarande vanligt förekommande rapporterades 3540 fall, över 350 behövde sjukhusvård och 15 drabbades av hjärninflammation. I och med införandet av ett tvådosschema med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) 1982 ökade andelen vaccinerade så mycket att den inhemska smittan stoppades i slutet av 1980-talet. Under 2000-talet har färre än 60 fall av mässling rapporterats per år. Majoriteten av fallen har haft koppling till smitta utomlands. Ibland sker en begränsad spridning i Sverige runt personer som blivit smittade utomlands. Majoriteten av de som insjuknar är ovaccinerade. Under senare år har återigen mindre utbrott av mässling skett. Nu senast har ett 30-tal personer i Göteborgsområdet insjuknat i mässling. Utbrottet initierades av att en ovaccinerad person besökte Baltikum och smittades där. Smittan spreds framför allt inom den nyanlända gruppen personer som kommit till Sverige under senare år och inom vården. I Östergötland kontrolleras alla barn och ungdomars vaccinationsstatus av barnrespektive skolhälsovården. I samband med Region Östergötlands satsning mot vårdrelaterade infektioner Tillsammans mot VRI har Smittskydd och vårdhygien tagit fram ett förslag om vaccinationer och immunitetsundersökningar för regionanställda, vilket just nu ligger på regionledningens bord. Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 17

18 Handhygienens dag 4/5 rena händer räddar liv Detta uppmärksammas internationellt den 5/5, Kom och träffa oss från Smittskydd och vårdhygien fredagen den 4/5. Vi finns vid entréerna kl på alla sjukhus, US (södra och norra), ViN, LiM och i Finspång Ta med kollegorna och testa hur duktiga ni är på handdesinfektion Passa på att ställa frågor om både smittskydd och vårdhygien Möjlighet att vinna fina priser i ett quiz Stoppa smitta med rena händer - sprita händerna: 1. Före patientkontakt 2. Före rent arbete 3. Efter orent arbete 4. Efter patientkontakt 5. Efter arbete i patientens närmiljö Uppdaterade styrande dokument Vårdhygien Multiresistenta bakterier (MRB) - screeningodlingar patienter - screeningodlingar personal Smittskydd Kontrollprover vid tarmsmitta Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 18

19 Ha en fin VÅR så återkommer vi med ett nytt nummer under hösten 2018! Smittskydd och vårdhygien Gasverksgränd 2, Linköping Fax.nr E-post smittskydd: E-post vårdhygien: Telefonrådgivning smittskydd Telefonrådgivning vårdhygien Britt Åkerlind, smittskyddsläkare Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare/bitr. smittskyddsläkare Åsa Melhus, professor/överläkare Karin Festin, specialistläkare Anna Byléhn, enhetschef Boo Jarhall, smittskyddssjuksköterska Eva Lundmark, smittskyddssjuksköterska Lena Svensson, smittskyddssjuksköterska Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska Christina Cammerudh, hygiensjuksköterska Ingrid Ljungström, hygiensjuksköterska Magnus Burström, hygiensjuksköterska Maria Smedéus, hygiensjuksköterska Susanne Lind, hygiensjuksköterska Kersti Osmin, stramakoordinator Maria Lindqvist, stramabiolog Martin Zetterlund, processledare VRI Maria Nilsson, smittskyddsadministratör Madeleine Karlsson, administrativ assistent Nytt om smitta i Östergötland nr 11/ År 2018 Sida 19