Företagens användning av IT Korrigerad version

Transkript

1 Företagens användning av IT 2006

2

3 Företagens användning av IT 2006 Korrigerad version Statistiska centralbyrån 2007

4 Use of ICT in Swedish enterprises 2006 Statistics Sweden 2007 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Förfrågningar Inquiries IT i hem och företag Företagens användning av datorer och Internet 2001 Företagens användning av datorer och Internet 2002 Företagens användning av datorer och Internet 2003 Företagens användning av datorer och Internet 2004 Företagens användning av datorer och Internet 2005 Use of ICT in Swedish homes and enterprises Use of ICT in Swedish enterprises 2001 Use of ICT in Swedish enterprises 2002 Use of ICT in Swedish enterprises 2003 Use of ICT in Swedish enterprises 2004 Use of ICT in Swedish enterprises 2005 SCB, enheten för investeringar, FoU och IT Box 24300, Stockholm Ingrid Persson, ingrid.persson@scb.se Eric Hellsing, eric.hellsing@scb.se 2007, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Företagens användning av IT 2006 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Use of ICT in Swedish enterprises 2006 Omslag Cover Ateljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2007-TKFT0701_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på

5 Företagens användning av IT 2006 Förord Förord Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av EU:s statistikorgan Eurostat och Näringsdepartementet genomfört denna undersökning om svenska företags användning av datorer och Internet. Uppgifterna har insamlats genom postenkäter till ett urval av svenska företag med tio anställda eller fler. I denna rapport ges en statistisk belysning av användningen av och tillgången till informationsteknik i svenska företag. Bland annat belyses företagens tillgång till och användning av datorer, Internet och egna hemsidor/ webbplatser. Dessutom redovisas hur vanligt det är att företagen har olika typer av nätverk och säkerhetsanordningar. Statistiska centralbyrån i januari 2007 Lars Melin Birgitta Mannfelt SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Företagens användning av IT 2006 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 85. Förord...3 Sammanfattning...7 Nio av tio företag har höghastighetsanslutning...7 Distansarbete mycket vanligt i stora företag...7 Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation...7 Ett av tio företag har lämnat ett elektroniskt anbud...7 Outsourcing ökar...7 Korrigering...8 Teckenförklaringar och förkortningar...8 Tillgång till och användning av IT...9 Alla större företag använder datorer...9 Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen...10 De flesta företagen har tillgång till Internet...11 Nio av tio företag har höghastighetsanslutning...13 Andel företag som har en webbplats oförändrad...15 Oförändrad förekomst av intranät...16 Allt vanligare med trådlösa lokala nätverk (WLAN)...17 Drygt vart tredje företag har IT-system för att hantera beställningar eller inköp...18 Användning av Internet...21 Fler företag erbjuder kundservice och support på hemsidan...21 Nio av tio företag använder Internetbank eller andra finansiella tjänster på Internet...22 Nära 70 procent av företagen beställer via Internet...24 Ett av tio företag har lämnat elektroniskt anbud gentemot myndigheter...25 Kommunikation med kunder och andra företag...27 Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation...27 Personalens IT-kompetens...29 IT-säkerhet...31 Allt fler företag använder säkerhetsanordningar...31 Ett av fem företag använder datakryptering...32 Minskande säkerhetsproblem...32 E-handel...35 Ett av fem företag tar emot beställningar via Internet...35 Endast 16 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige...38 Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser...38 Försäljning via andra datornätverk än Internet dominerar e-handeln...38 Outsourcing av IT-verksamhet...41 Outsourcing ökar...41 Tabellförteckning...43 Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Företagens användning av IT 2006 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Objekt och population...69 Statistiska mått...69 Redovisningsgrupper...69 Referenstider...70 Definitioner och förklaringar Definitioner...70 Så görs statistiken Urvalsram och urvalsförfarande...71 Insamling...71 Bearbetning...71 Aktualitet och frekvens...72 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt...72 Bra att veta Jämförbarhet...74 Tillgänglighet...76 Bilagor In English Summary Nine out of ten enterprises have high-speed connections...85 Working remotely very common in larger enterprises...85 Larger enterprises replace normal post...85 One out of ten enterprises have submitted offers electronically...85 Outsourcing increases...85 List of tables List of terms Explanatory symbols and abbreviations Statistiska centralbyrån

9 Företagens användning av IT 2006 Sammanfattning Sammanfattning Nio av tio företag har höghastighetsanslutning De flesta svenska företagen har tillgång till Internet och andelen företag som kopplar upp sig via höghastighetsanslutningar fortsätter att öka. Nära 90 procent av företagen, med tio anställda eller fler, hade en höghastighetsanslutning i januari Jämfört med 2001 innebär detta en fördubbling och jämfört med 2005 en ökning med 6 procentenheter. Även Internetanslutning via mobilnätet ökar. I januari 2006 hade 30 procent av företagen en sådan anslutning jämfört med 25 procent Distansarbete mycket vanligt i stora företag Teknikutvecklingen har medfört stora möjligheter för den anställde att arbeta på distans, dvs. från annan plats än arbetsgivarens lokaler. Drygt 40 procent av företagen med tio anställda eller fler, har medarbetare som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget med tillgång till företagets IT-system. Bland de små företagen, med anställda, är andelen drygt 30 procent medan bland de riktigt stora företagen, de med 500 anställda eller fler, är 90 procent av företagen som har medarbetare som arbetar på distans. Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation Många företag väljer att ersätta traditionell postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor. Framför allt är det de stora företagen, med 500 anställda eller fler som i hög grad eller till största delen ersatt vanlig post. Totalt bland företag med tio anställda eller fler, har 30 procent av företagen ersatt vanlig post till största delen eller i hög grad. Bland företag med 500 anställda eller fler är denna andel 65 procent. Ett av tio företag har lämnat ett elektroniskt anbud Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Drygt vart tionde företag med tio anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år Outsourcing ökar Andelen företag som outsourcat IT-verksamheten, dvs. överlåtit hela eller delar av driften av företagets IT-verksamhet till en extern part har ökat sedan Drygt 40 procent av företagen, med tio anställda eller fler, uppger att de hade outsourcat IT-verksamhet i januari Detta innebär en ökning sedan 2005 då motsvarande siffra var 35 procent. Statistiska centralbyrån 7

10 Sammanfattning Företagens användning av IT 2006 Korrigering Rapporten är uppdaterad den 15 februari Den version av rapporten som publicerades den 15 januari 2007 innehöll en felaktig bilaga, "Enkät IT användning i företag 2006": Teckenförklaringar och förkortningar.. Skattningen alltför osäker för att redovisas. Skattningar med felmarginaler som (avrundat) är 10 procentenheter eller större. - Frågan inte ställd till aktuell bransch (gäller finansiella företag) 8 Statistiska centralbyrån

11 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT Tillgång till och användning av IT Alla större företag använder datorer Svenska företag använder datorer i mycket hög utsträckning. Omkring 96 procent av företagen med tio anställda eller fler gör det. Med datorer avser vi här persondatorer, arbetsstationer och terminaler. Bland företag med 50 anställda eller fler använder samtliga företag datorer, medan datoranvändningen i företag med mellan 10 och 19 anställda är 94 procent. I energisektorn, kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn använder samtliga företag datorer. Datoranvändningen är lägre i branscher som byggsektorn, transportsektorn och sektorn för film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet. Se diagram 1 och tabell 1 i tabellbilagan. Diagram 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) Omkring 67 procent av företagens sysselsatta (i det följande används benämningen medarbetare) i företag med tio anställda eller fler använder regelbundet datorer som arbetsredskap. I de större företagen är det en högre andel av medarbetarna som regelbundet använder datorer jämfört med i de mindre. I företag i storleksklasserna med 100 anställda eller fler är det i genomsnitt drygt 70 procent av medarbetarna som använder datorer i det dagliga arbetet medan det i mindre företag, med färre än 50 anställda är knappt 60 procent. Det förekommer stora skillnader mellan branscherna. I den finansiella sektorn använder nästan samtliga medarbetare datorer och i Statistiska centralbyrån 9

12 Tillgång och användning av IT Företagens användning av IT 2006 energisektorn 85 procent. Lägst andelar noteras i byggsektorn, 30 procent, och i transportsektorn, 55 procent. Se diagram 2 och tabell 2 i tabellbilagan. Diagram 2 Andel av företagens sysselsatta som regelbundet använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) * Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. Distansarbete mycket vanligt i de stora företagen Teknikutvecklingen har medfört stora möjligheter för företagens medarbetare att arbeta på distans, det vill säga från annan plats än i arbetsgivarens lokaler. Med distansarbete avser vi här att företaget har medarbetare som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget, och som därifrån har tillgång till företagets IT-system (t.ex. företagets e-postsystem). Bland samtliga företag med tio anställda eller fler, är det drygt 40 procent som har medarbetare som regelbundet arbetar på distans. Det är ungefär samma andel som under de tre senaste åren. Andelen företag med distansarbetare ökar markant med storleken på företaget. Bland de små företagen, de med anställda, är andelen drygt 30 procent medan andelen bland de riktigt stora företagen, de med 500 anställda eller fler, är 90 procent. Sett till bransch är distansarbete vanligast i den finansiella sektorn (64 %) och i sektorn för företagstjänster (64 %). I branscher som byggsektorn och transportsektorn förekommer det inte i lika stor utsträckning. Här ligger andelen företag med medarbetare som arbetar på distans på 21 respektive 30 procent. När det gäller vilka platser utanför själva företaget varifrån medarbetarna kan nå företagets IT-system, så är hemmet den vanligaste platsen. Knappt 10 Statistiska centralbyrån

13 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT 40 procent av företagen med tio anställda eller fler, uppger att de har medarbetare som har tillgång till företagets IT-system hemifrån. Cirka 30 procent av företagen har medarbetare som kan nå företagets IT-system under affärsresor t.ex. från hotell och flygplatser. Ungefär samma andel (28%) av företagen uppger att medarbetare har tillgång till IT-systemen från företagets eller koncernens lokaler på andra orter. Slutligen uppger 21 procent av företagen att de har medarbetare som har tillgång till företagets ITsystem från kunders eller andra externa affärspartners lokaler. Se diagram 3 och tabell 3 och 4 i tabellbilagan. Diagram 3 Andel företag där de sysselsatta har tillgång till företagets IT-system från olika platser, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Från hemmet Under affärsresor t ex från hotell och fly gplatser Från företagets eller koncernens lokaler på andra orter Från kunders eller andra ex terna affärspartners lokaler Observera att skalan på diagrammet går till 50 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten. De flesta företagen har tillgång till Internet De flesta svenska företag med tio anställda eller fler har idag tillgång till Internet. Bland företag med 50 anställda eller fler har i princip samtliga företag tillgång till Internet. Internettillgången bland de mindre företagen, de med anställda, är något lägre, men 94 procent av dessa har i dag tillgång till Internet. I samtliga undersökta branscher ligger Internettillgången på 90 procent eller mer. I energisektorn, kommunikationssektorn och i den finansiella sektorn har samtliga företag tillgång till Internet. Se diagram 4 och tabell 5 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 11

14 Tillgång och användning av IT Företagens användning av IT 2006 Diagram 4 Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) Omkring 54 procent av medarbetarna i företag med tio anställda eller fler använder regelbundet Internetanslutna datorer i arbetet. Andelen är högre i de större företagen. I företag med 100 anställda eller fler använder närmare 60 procent av medarbetarna regelbundet Internetanslutna datorer medan andelen i de mindre företagen, i storleksklasserna med färre än 50 anställda, är drygt 45 procent. Andelen medarbetare som använder Internetanslutna datorer varierar också mellan branscher. Lägst andel finner vi i byggsektorn (28 %) medan den högsta andelen återfinns i den finansiella sektorn där 96 procent av företagens medarbetare använder Internetanslutna datorer i arbetet. Se diagram5 på nästa sida och tabell 6 i tabellbilagan. 12 Statistiska centralbyrån

15 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT Diagram 5 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet regelbundet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) * Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. Nio av tio företag har höghastighetsanslutning Som vi såg ovan har de allra flesta svenska företagen en Internetanslutning och andelen företag som använder höghastighetsanslutningar 1 vid uppkoppling till Internet fortsätter att öka. Totalt har 88 procent av företagen en sådan snabb anslutning, vilket kan jämföras med 82 procent Jämfört med 2001 har andelen företag som har höghastighetsanslutningar fördubblats. De större företagen har i mycket hög utsträckning höghastighetsanslutningar och bland företag med 500 anställda eller fler har samtliga företag en sådan anslutning. Bland de minsta företagen som undersöks här, de med anställda, har 83 procent höghastighetsanslutningar. Även andelen företag med anslutning via mobiltelefonnätet 2 ökar. I januari 2006 hade 30 procent av företagen en sådan anslutning att jämföras med 25 procent föregående år. Anslutning via mobiltelefonnätet är vanligare ju större företaget är. Knappt 70 procent av företagen i storleksklassen med 500 anställda eller fler har anslutning till Internet via mobiltelefonnätet, medan motsvarande siffra är 25 procent för företag med anställda. 1 Med höghastighetsanslutningar avses DSL-anslutningar (ADSL, SDSL och liknande) samt andra fasta anslutningar, t.ex. fiber eller radiolänk. 2 Exempel på mobiltelefonnätsanslutningar är General Packet Radio Standard (GPRS) och Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) även kallad 3G. Statistiska centralbyrån 13

16 Tillgång och användning av IT Företagens användning av IT 2006 Långsammare anslutningar såsom ISDN 3 och traditionellt modem fortsätter att minska i omfattning. I diagram 6 illustreras förändringen över tid av andelen företag med olika anslutningsalternativ till Internet. Notera att företagen har kunnat ange flera anslutningsalternativ i den fråga som ställdes. Ett företag kan, av olika skäl, välja att behålla en långsammare anslutning trots att de har en höghastighetsanslutning. Diagram 6 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet åren 2001, 2003, 2004, 2005 och 2006, 10 anställda eller fler, procent Traditionellt modem (analogt modem och v anlig telefonlinje) ISDN Mobiltelefonnätet Höghastighetsanslutningar Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006 Se tabell 7 i tabellbilagan för en redovisning av de olika anslutningsalternativen I 2006 års undersökning finns också en fråga kring den maximala hastigheten på företagets snabbaste Internetanslutning. Vart femte företag uppger att de har tillgång till minst 8 Mbit/s. En sådan snabb anslutning är vanligare ju större företaget är. Nästan två tredjedelar av de största företagen, med 500 anställda eller fler, har en sådan anslutning medan endast 15 procent av de små företagen, med anställda har en maximal hastighet på 8 Mbit/s. En branschvis jämförelse visar att det främst är inom energisektorn som företagen har en så snabb anslutning. Drygt 60 procent av företagen i den branschen har det, jämfört med 13 procent inom byggsektorn, som är den bransch som i lägst utsträckning har Internetanslutningar med en hastighet på minst 8 Mbit/s. Lite knappt vart tionde företag har en maximal hastighet på mindre än 256 kbit/s. Detta gäller främst de mindre företagen. 3 ISDN står för Intergrated Services Digital Network 14 Statistiska centralbyrån

17 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT Se diagram 7 nedan och tabell 8 i tabellbilagan. Diagram 7 Andel företag med tillgång till olika maximala hastigheter vid anslutning till Internet år 2006, 10 anställda eller fler, procent Mindre än 144 kbit/s Minst 144 kbit/s men mindre än 256 kbit/s Minst 256 kbit/s men mindre än 2 Mbit/s Minst 2 Mbit/s men mindre än 8 Mbit/s Minst 8 Mbit/s Observera att skalan på diagrammet går till 50 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten. Andel företag som har en webbplats oförändrad Hemsidan/webbplatsen på Internet är företagets ansikte utåt (i det följande används benämningen webbplats). Där informerar företaget om sin verksamhet och marknadsför sina varor och tjänster. I resultaten som presenteras här ingår de företag som har en egen webbplats, men också företag som tillhör en koncern eller en företagsgrupp och som därmed har sin webbplats på ett gemensamt webbhotell eller liknande. Andelen företag, med tio anställda eller fler, som har en hemsida/webbplats är 86 procent. Detta innebär att andelen i stort sett ligger kvar på samma nivå som 2005 (85 %). Sedan år 2002 har andelen dock ökat från 78 procent. Bland de små företagen, de med anställda, är det drygt 80 procent som har en hemsida/webbplats och sedan stiger andelen med storleken på företaget, mätt i antal anställda. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, har så gott som samtliga (98%) av företagen en hemsida/ webbplats. Sett till bransch är det vanligast med hemsida/webbplats i energisektorn (99 %), i kommunikationssektorn (99%) och i den finansiella sektorn (98 %). I bygg- och transportsektorerna är det mindre vanligt - här är det cirka 70 procent av företagen som har en hemsida/webbplats. Se diagram 8 nedan och tabell 9 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 15

18 Tillgång och användning av IT Företagens användning av IT 2006 Diagram 8 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) Oförändrad förekomst av intranät Genom ett intranät kan företaget snabbt och effektivt sprida information internt. Av företag med tio anställda eller fler är det 43 procent som har en sådan infrastruktur. Andelen företag som har ett intranät har inte ökat sedan föregående år utan har i stort sett legat på samma nivå sedan mätningarna startade Liksom tidigare år är det betydande skillnader om vi ser till storleksklass och bransch. Bland de största företagen, de med 500 anställda eller fler, är det 95 procent av företagen som har ett intranät, medan det bland småföretagen, med anställda, bara är knappt vart tredje företag som har ett intranät. Inom byggsektorn är intranät relativt ovanligt, endast 17 procent av företagen har ett intranät. Inom energisektorn och den finansiella sektorn har över 80 procent av företagen ett sådant. En del företag med intranät har också ett extranät. Med extranät menas här en del av företagets intranät som är tillgängligt endast för en begränsad grupp användare, t.ex. underleverantörer eller kunder. Tillträde till extranätet sker vanligen via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Totalt sett är det 19 procent av företagen med tio anställda eller fler som uppger att de har ett extranät. Bland stora företag är det betydligt vanligare med extranät än bland små. Extranät är vanligast i den finansiella sektorn (39%). I byggsektorn används extranät endast av 7 procent av företagen. Se diagram 9 och tabellerna 10 och 11 i tabellbilagan. 16 Statistiska centralbyrån

19 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT Diagram 9 Andel företag som har intranät respektive extranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI ) Intranät Ex tranät * Uppgiften är alltför osäker för att redovisas. Allt vanligare med trådlösa lokala nätverk (WLAN) Lokala nätverk (Local Area Networks, LAN) är datornätverk som täcker relativt begränsade geografiska områden. De flesta finns i en byggnad eller ett fåtal näraliggande byggnader inom ett enda företag. I sådana nätverk sker överföringen av nätverkssignaler antingen via kabel eller trådlöst, här kallade LAN via kabel respektive WLAN (Wireless Local Area Networks). Totalt är det 74 procent av företagen med tio anställda eller fler som har LAN via kabel och 30 procent som har WLAN. Jämfört med 2005 innebär det att företag med LAN via kabel minskat något (från 77 procent 2005) och förekomsten av trådlösa lokala nätverk ökat relativt markant (från 22 procent 2005) var andelen företag med WLAN endast 12 procent. Såväl LAN via kabel som WLAN är mycket vanliga bland de stora företagen, de med 500 anställda eller fler. Bland dessa har 99 procent LAN via kabel och 66 procent WLAN. Bland företag med anställda är förekomsten av sådana nätverk mindre, 66 procent med LAN via kabel och 26 procent med WLAN. Se diagram 10 nedan och tabell 12 i tabellbilagan. I diagram 10 illustreras förändringen över tid av andelen företag med LAN respektive WLAN. Tillgång till LAN via kabel är dock inte undersökt år I de undersökningarna ställdes frågan om LAN generellt, det vill säga tillgång till LAN och WLAN sammantaget. Statistiska centralbyrån 17

20 Tillgång och användning av IT Företagens användning av IT 2006 Diagram 10 Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2003, 2004, 2005 och 2006, 10 anställda eller fler, procent LAN WLAN Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006 Drygt vart tredje företag har IT-system för att hantera beställningar eller inköp IT-system kan användas för att effektivisera och automatisera inköps- och beställningsprocesser. Totalt sett har drygt 30 procent av företagen särskilda system för att hantera kunders beställningar eller företagets inköp 4 (i det följande används uttrycket order-/inköpssystem). De stora företagen har sådana system i större utsträckning än de små. Bland företag med 500 anställda eller fler är det 75 procent som uppger att de har sådana system medan motsvarande siffra är 24 procent för de små företagen, med anställda. Se tabell 13 i tabellbilagan. Order-/inköpssystemen kan i sin tur vara automatiskt sammankopplade med andra IT-system inom eller utanför företaget. Vanligast av dem som undersökts här är att koppla samman order-/inköpssystem med fakturerings- och betalningssystem. Detta gör 25 procent av företagen med tio anställda eller fler (exklusive den finansiella sektorn). Andelen ökar relativt till företagens storlek. Bland de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, har 69 procent kopplat samman order-/inköpssystemet med IT-system för faktureringar och betalningar. Sett till bransch är detta vanligast inom tillverkningsindustrin liksom inom handel, hotell- och restaurang, där 34 respektive 30 procent av företagen har en sådan sammankoppling av ITsystemen. 4 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom frågan inte ställdes i det frågeformulär som var riktad till den målgruppen. 18 Statistiska centralbyrån

21 Företagens användning av IT 2006 Tillgång och användning av IT Ett annat system som företagen kan koppla samman order-/inköpssystemen med är interna system för efterbeställning av varor. En sådan sammankoppling har 15 procent av företagen. Även här samvarierar andelen företag med storleken, från 10 procent bland de minsta, anställda, till 47 procent bland företag med 500 anställda eller fler. I transport- och byggsektorerna är sådana sammankopplingar av system ovanliga, 6 respektive 2 procent. Handel, hotell och restaurang är den sektor som i högst utsträckning kopplat ihop order-/inköpssystemet med system för efterbeställning av varor. Omkring 23 procent av företagen i denna sektor har en sådan koppling. Cirka 15 procent av företagen uppger att de har kopplat samman order-/ inköpssystemet med system för styrning av tillverkning, logistik eller tjänsteproduktion. Detta är särskilt vanligt inom tillverkningsindustrin där drygt en fjärdedel av företagen med tio anställda eller fler, har en sådan sammankoppling av system. Omkring fem procent av företagen kopplar sina order-/inköpssystem till kunders respektive leverantörers affärssystem. Vi avser då kunder och leverantörer utanför den eventuella koncern som företaget ingår i. Det är vanligare bland de större företagen att koppla sitt order-/inköpssystem till externa parters affärssystem. Cirka 28 respektive 25 procent av företagen med 500 anställda eller mer kopplar systemet mot leverantörers respektive kunders affärssystem. Handel, hotell och restaurang är den bransch där flest företag kopplat samman order-/inköpssystemet med leverantörers affärssystem. Drygt vart tionde företag inom den branschen har en sådan koppling av system. Vad gäller koppling mot kunders affärssystem är andelen störst i kommunikationssektorn där 17 procent har en sådan koppling. Observera dock att osäkerhetsmarginalen för kommunikationssektorn i detta fall är hög (±9 %). Se tabell 14 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 19

22 20 Statistiska centralbyrån

23 Företagens användning av IT 2006 Användning av Internet Användning av Internet Fler företag erbjuder kundservice och support på hemsidan I diagram 11 illustreras i vilken utsträckning som vissa här undersökta tjänster erbjuds på företagens hemsidor/webbplatser (i det följande används uttrycket webbplatser). Den vanligaste tjänsten av de undersökta är marknadsföring av varor och tjänster. Knappt 80 procent av företagen med tio anställda eller fler marknadsför sina varor och tjänster på webbplatsen. Det är vanligare bland stora företag än bland små, huvudsakligen beroende på att de förra har en webbplats i högre utsträckning. En branschvis jämförelse visar att företag i sektorn för företagstjänster, kommunikationssektorn, den finansiella sektorn och energisektorn marknadsför sig via webben i högst utsträckning - ungefär 90 procent av företagen i dessa branscher gör det. Företagen inom transport- respektive byggsektorn marknadsför sina produkter och tjänster på sin webbplats i lägst utsträckning, 61 procent. Produktkataloger eller prislistor på webbplatsen har närmare 40 procent av företagen. Cirka 64 procent av de stora företagen, de med 500 anställda eller fler, erbjuder konsumenterna sådan information. Det är dubbelt så stor andel som för de små företagen, de med anställda. Branschvis är de två extremerna i detta avseende energisektorn (85 %) och byggsektorn (8 %). Möjlighet att få service och support efter försäljning via företagets webbplats erbjuder 31 procent av företagen. Detta är en ökning med tio procentenheter sedan 2005, då 21 procent uppgav att de erbjuder service och support på hemsidan 5. Knappt 60 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder kundservice/support efter försäljning via sin webbplats jämfört med knappt 30 procent bland de minsta, anställda. Denna tjänst är relativt vanlig i energisektorn (61 %), i kommunikationssektorn (57 %) och i den finansiella sektorn (55 %), och mindre vanligt förekommande i transportsektorn (20 %) och byggsektorn (14 %). Se diagram 11 på nästa sida och tabell 15 i tabellbilagan. 5 Frågan har ändrats något sedan 2005 och resultaten är därför inte helt jämförbara var frågan om företaget erbjuder service och support, i 2006 års undersökning är frågan om företaget erbjuder kundservice/support efter försäljning. Eftersom frågan har blivit mer specifik och inte mer generell bedömer vi att den ökning vi ser i resultatet ändå är en faktisk ökning. Statistiska centralbyrån 21

24 Användning av Internet Företagens användning av IT 2006 Diagram 11 Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Marknadsföring av v aror/tjänster Produktkataloger eller prislistor Kundserv ice och support efter försäljning Nio av tio företag använder Internetbank eller andra finansiella tjänster på Internet Företag använder Internet för en mängd olika saker. Här har vi undersökt fem generella användningsområden där företagen använder Internet som redskap: Internetbank eller andra finansiella tjänster, få service och support efter inköp, bevaka marknaden, ladda ned digitala varor eller tjänster samt för att lära upp och utbilda personalen. Totalt använder 88 procent av företagen Internetbank eller andra finansiella tjänster via Internet 6. De största företagen med 500 anställda eller fler använder Internetbank i mindre utsträckning än de mindre företagen 87 procent bland företag med anställda jämfört med 79 procent bland företag med 500 anställda eller fler. Samtliga branscher använder sådana tjänster i relativt hög utsträckning; mellan 81 procent (i energisektorn) och 93 procent (i sektorn för företagstjänster). Drygt 70 procent av företagen använder Internet för att få service och support efter inköp. Detta är vanligare bland de stora än bland de små företagen. Bland de största företagen, med 500 anställda eller fler, använder 91 procent Internet för att få service och support efter inköp. I energisektorn är det 89 procent av företagen som använder Internet till detta, medan bara 64 procent av företagen inom byggsektorn använder Internet för detta ändamål. 6 Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom denna delfråga inte ställdes i det frågeformulär som var riktat till den målgruppen. Eftersom den finansiella sektorn innefattar ett relativt litet antal företag har detta endast en marginell inverkan på den totala andelen. Resultatet fördelat på storleksklasser påverkas i något större omfattning, dock högst med några procentenheter. 22 Statistiska centralbyrån

25 Företagens användning av IT 2006 Användning av Internet Genom Internet kan företagen erhålla viktig information. Knappt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler utnyttjar Internet till att bevaka marknaden, till exempel konkurrenter och priser. De större företagen gör det i större utsträckning; nära 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler utnyttjar Internet för detta ändamål. En branschvis jämförelse visar att företag i den finansiella sektorn använder Internet för att bevaka marknaden i högst utsträckning (90 %). Byggsektorn är den bransch som i lägst utsträckning använder Internet för att bevaka marknaden (58 %). Totalt använder 65 procent av de svenska företagen Internet för att ladda ned digitala varor eller tjänster. Dessa digitala varor kan vara t.ex. program, digitala böcker eller tidskrifter. Cirka 87 procent av företagen med 500 anställda eller fler, jämfört med 60 procent bland företag med anställda laddar ned digitala varor eller tjänster via Internet. Framför allt är detta vanligt i energisektorn (90 %). Det sista området för företagens användning av Internet som undersökts här är användning av Internet för att lära upp och utbilda personalen. Totalt sett anger 27 procent av företagen att de använder Internet för detta ändamål. Det är främst de stora företagen som utnyttjar Internet för att utbilda personalen. Andelen som gör detta är 63 procent bland företag med 500 anställda, jämfört med 22 procent av företagen med anställda. Den finansiella sektorn är den bransch som använder Internet för att utbilda personalen i störst utsträckning (58 %) medan motsvarande siffra i byggsektorn, som använder Internet för detta i lägst utsträckning, är 14 procent. Se diagram 12 nedan och tabell 16 i tabellbilagan. Diagram 12 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Internetbank/finansiella tjänster Få serv ice och support efter inköp Bev aka marknaden Ladda ned digitala v aror eller tjänster Lära upp och utbilda personalen Statistiska centralbyrån 23

26 Användning av Internet Företagens användning av IT 2006 Nära 70 procent av företagen beställer via Internet Knappt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler 7 beställde varor eller tjänster via Internet under år Att beställa via Internet är vanligare ju större företaget är - mätt i antalet anställda. Mer än 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler, jämfört med cirka 64 procent av företagen med anställda, beställde varor eller tjänster via Internet under Kommunikationssektorn och sektorn företagstjänster redovisar högst andelar, 92 respektive 83 procent. Det är ovanligare med beställningar via Internet i transportsektorn (50 %) och byggsektorn (55 %). Observera att beställningar som görs med vanlig e-post inte är medräknade här. Se diagram 13 nedan och tabell 17 i tabellbilagan. Diagram 13 Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI ) Inköpen via Internet står dock för en begränsad del av värdet på företagens totala inköp endast 20 procent av företagen som har gjort beställningar via Internet anger att värdet av beställningarna stod för 10 procent eller mer av värdet på företagets totala inköp under år I diagram 14 redovisas fördelningen av värdet på företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp under år Den finansiella sektorn är inte inkluderad i detta resultat eftersom frågan inte ställdes i det frågeformulär som var riktat till den målgruppen. Eftersom den finansiella sektorn innefattar ett relativt litet antal företag har detta endast en marginell inverkan på den totala andelen. Resultatet fördelat på storleksklasser påverkas i något större omfattning, dock högst med några procentenheter. 24 Statistiska centralbyrån

27 Företagens användning av IT 2006 Användning av Internet Diagram 14 Värdet av företagens Internetinköp som andel av värdet på företagens totala inköp, år 2005, 10 anställda eller fler*, procent Inget svar 25% eller mer 4% 9% 10-24% 11% Mindre än 1% 36% 5-9% 12% 1-4% 28% * Observera att andelarna i diagrammet endast refererar till de företag som gjort inköp via Internet under år Ett av tio företag har lämnat elektroniskt anbud gentemot myndigheter Internet som redskap för kontakter mellan företag och myndigheter kan vara effektivt och förhållandevis resurssnålt för båda parter. Totalt sett anger knappt 80 procent av företagen med tio anställda eller fler att de haft kontakt med myndigheter via Internet under år De mellanstora företagen har i störst utsträckning använt Internet vid kontakter med myndigheter under I storleksklasserna mellan 50 till 199 anställda har över 90 procent av företagen använt Internet vid sådana kontakter. Även i övriga storleksklasser är andelen hög, 76 procent av de små företagen, med anställda och 86 procent av de stora företagen, med 500 anställda eller mer har använt Internet vid kontakter med myndigheter. Se tabell 18 i tabellbilagan. I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilken typ av kontakter de haft med myndigheter om de bara sökt information via Internet, om de hämtat respektive lämnat ifyllda blanketter via Internet, om de använt fullständig elektronisk ärendehantering samt om de lämnat in anbud i elektroniska upphandlingssystem. De två vanligaste kontaktformerna som företagen har med myndigheter via Internet är att söka information och att hämta blanketter. Båda dessa kontaktformer anger 78 procent av företagen att de har med myndigheter. Stora företag tenderar att i större utsträckning än mindre företag ha dessa former av interaktion med myndigheter. Ett fördjupat användande av Internet i kontakten med myndigheter än att bara söka information och hämta blanketter är att returnera ifyllda blanketter. Drygt hälften, 53 procent, av företagen med tio anställda eller fler anger att de gjort detta under år Att returnera ifyllda blanketter till Statistiska centralbyrån 25

28 Användning av Internet Företagens användning av IT 2006 myndigheter är lite vanligare bland stora företag än bland små. Sett branschvis är energisektorn den bransch som returnerar ifyllda blanketter i störst utsträckning (78%) och handel, hotell och restaurang den bransch som gör detta i lägst utsträckning (45%). Ytterligare steg i fördjupningen av kontakterna med myndigheter är fullständig elektronisk ärendehantering. Med detta avses att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information och händelser avseende ärenden hos myndigheter. En fjärdedel av företagen med tio anställda eller fler har genomfört ärenden helt elektroniskt på detta sätt under Skillnaderna mellan företag av olika storlek är inte betydande. Energisektorn är den bransch där fullständig elektronisk ärendehantering är vanligast, där anger nära hälften av företagen att de använt detta. Företag som vill leverera varor och tjänster till myndigheter har möjlighet att lämna in anbud i elektroniska upphandlingssystem. Drygt vart tionde företag med tio anställda eller fler uppger att de har utnyttjat den möjligheten under år De stora företagen har utnyttjat denna möjlighet i större utsträckning än de små 22 procent bland företag med 500 anställda eller fler jämfört med 9 procent bland företag med anställda. I kommunikationssektorn (25 %) och i sektorn för företagstjänster (18 %) är elektroniska anbud vanligast. Se tabell 19 i tabellbilagan. 26 Statistiska centralbyrån

29 Företagens användning av IT 2006 Kommunikation med kunder och andra företag Kommunikation med kunder och andra företag Stora företag ersätter vanlig post med elektronisk kommunikation Den tekniska utvecklingen ger oss nya, snabbare sätt att kommunicera och förändrade kommunikationsvanor. Många väljer t.ex. att ersätta traditionell postbefordran med elektronisk kommunikation. I den här undersökningen har företagen tillfrågats om i vilken utsträckning de ersatt vanlig postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor under de senaste fem åren. Det vanligaste svaret är att företaget i liten grad ersatt vanlig post 37 procent av företagen med tio anställda eller fler har angett det. Drygt vart fjärde företag uppger dock att de inte alls ersatt vanlig post med elektronisk. Det gäller framför allt små företag medan de större företagen har ersatt traditionell postbefordran i större utsträckning. Endast 6 procent av de största företagen, med 500 anställda eller fler, uppger att de inte har ersatt vanlig post medan 65 procent av företagen i denna kategori till största delen eller i ganska hög utsträckning har ersatt vanlig post. Se diagram 15 nedan och tabell 20 i tabellbilagan. Diagram 15 Andel företag som under de senaste fem åren i olika utsträckning ersatt vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Till största delen ersatt v anlig post 7% Inte aktuellt/ ej sv ar 6% Inte ersatt v anlig post 27% I ganska hög grad ersatt v anlig post 23% I liten grad ersatt v anlig post 37% Statistiska centralbyrån 27

30 28 Statistiska centralbyrån

31 Företagens användning av IT 2006 Personalens IT-kompetens Personalens IT-kompetens Det rådande läget på arbetsmarknaden har stor inverkan på hur svårt det är för företagen att rekrytera personal med IT-kompetens. I årets undersökning har företagen tillfrågats om de någon gång under 2005 hade svårt att rekrytera personal med IT-kompetens. Med IT-kompetens avses här både grundläggande IT-kompetens och specialistkompetens. Cirka 4 procent av företagen, med tio anställda eller fler, uppger att de någon gång under 2005 haft problem med att rekrytera personal med ITkompetens. Bland de minsta företagen som undersökts, de med anställda, rapporterar 3 procent att de haft detta problem jämfört med 10 procent bland företag med 500 anställda eller fler. Det går dock inte utifrån den här undersökningen säga något om i vilken omfattning företagen haft problem, endast att de någon gång under 2005 haft problem med att rekrytera personal med IT-kompetens. En branschvis jämförelse visar att andelen företag som haft problem är högst inom kommunikationssektorn, där 13 procent av företagen någon gång under 2005 hade problem med att rekrytera personal med IT-kompetens. I transport- respektive byggsektorn rapporterar endast 2 procent av företagen att de haft problem med att rekrytera sådan personal under Se tabell 21 i tabellbilagan. I undersökningen har företagen även tillfrågats om vilka problem de haft vid rekrytering av personal med IT-kompetens under Totalt bland företagen, med tio anställda eller fler, rapporterar 2 procent att problemet bestod av att personer med nödvändiga kunskaper inom IT-användning (t.ex. användning av applikationer och standardprogramvara) inte fanns tillgängliga. En lika stor andel 2 procent anger att IT-specialister med nödvändiga kunskaper inte fanns tillgängliga. Bland de största företagen, med 500 anställda eller fler, rapporterar 8 procent att detta var ett problem under Endast 1 procent av företagen rapporterar att de haft problem att rekrytera personal med IT-kompetens därför att kostnaden för att anställa IT-specialister var för hög. Se tabell 22 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 29

32 30 Statistiska centralbyrån

33 Företagens användning av IT 2006 IT-säkerhet IT-säkerhet Allt fler företag använder säkerhetsanordningar Företagens åtgärder för att skydda sig mot IT-relaterade problem såsom virus och dataintrång med mera tycks öka. Sedan år 2003 har användandet av samtliga de säkerhetsanordningar som undersökts här, ökat bland företag med tio anställda eller fler. Se diagram 16 för att följa utvecklingen åren 2003 till År 2003 var andelen företag som använde viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet 85 procent. År 2006 är motsvarande andel 93 procent. I jämförelse med 2005 har det inte skett någon ökning, vilket inte är så konstigt eftersom i stort sett alla företag som använder Internet också använder ett virusskydd. Brandväggar används år 2006 av 90 procent av företagen vilket även i detta fall innebär att nästan alla företag som har Internet också har en brandvägg. Bland de stora företagen använder i stort sett alla brandväggar. Det har skett en dramatisk ökning i jämförelse med 2003 då endast knappt 70 procent använde en brandvägg. Diagram 16 Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar, år , 10 anställda eller fler, procent Viruskontroll eller andra programv aror för säkerhet Brandv äggar Data-backup utanför driftmiljön Serv rar med säkra anslutningar Januari 2003 Januari 2004 Januari 2005 Januari 2006 Ytterligare sätt för företagen att skydda sig är att använda data-backup utanför driftmiljön och servrar med säkra anslutningar. År 2003 var det 47 pro- Statistiska centralbyrån 31

34 IT-säkerhet Företagens användning av IT 2006 cent av företagen som använde sig av data-backup utanför driftmiljön för att skydda sina data, medan andelen år 2006 var 63 procent. Allt fler företag använder sig av servrar med säkra anslutningar. En server med säker anslutning är en server som stöder säkerhetsprotokoll såsom t.ex. SSL 8 eller SHTTP 9. År 2006 använde 57 procent av företagen denna teknik. Motsvarande andel år 2003 var 43 procent. Bland riktigt stora företag, de med 500 eller fler anställda, använder mer än 90 procent av företagen servrar med säkra anslutningar. Se diagram 16 och tabell 23 i tabellbilagan. Ett av fem företag använder datakryptering För att garantera en säker kommunikation mellan företaget och externa aktörer kan företaget använda sig av olika säkerhetsanordningar t.ex. datakryptering och digitala signaturer. Ungefär vart femte företag, 21 procent, med tio anställda eller fler, anger att det finns möjlighet för externa aktörer att kommunicera med dem med krypterad data. Denna möjlighet är mindre vanlig bland de små företagen 15 procent av företagen med anställda använder kryptering. Bland de största företagen används kryptering mer frekvent. Till exempel erbjuder 70 procent av företagen med 500 eller fler anställda sin motpart möjligheten att kommunicera med hjälp av datakryptering. Den bransch där det är mest vanligt att använda datakryptering är den finansiella sektorn där hela 60 procent av företagen använder denna teknik. System med digital signatur för att identifiera motparten används av 18 procent av företagen i kommunikationen med externa aktörer. Det är mindre vanligt bland små företag än bland stora att digitala signaturer används för att identifiera motparten. Av företagen med anställda har 15 procent stöd för att motparten signerar med en digital signatur, medan knappt 50 procent av företagen med 500 anställda eller fler erbjuder en sådan möjlighet. Se tabell 24 i tabellbilagan. Minskande säkerhetsproblem I takt med att företagen rapporterar ökad användning av säkerhetsanordningar såsom brandväggar och virusskydd anger de också att säkerhetsproblemen har minskat. Endast 15 procent av företagen med tio anställda eller fler anger att de utsatts för IT-säkerhetsproblem som resulterat i förlorad information eller arbetstid under Större företag utsätts i högre grad än mindre företag, delvis beroende på att de har tillgång till Internet i högre utsträckning. Vi analys av undersökningar om brister i IT-säkerheten är det viktigt att notera 8 SSL står för Secure Sockets Layer och är en säkerhetsmetod som finns i webbläsaren Netscape och som sägs medge helt säkra (krypterade) överföringar. (Källa: Paginas ITordbok, pagina.se/itord) 9 SHTTP står för Secure HTTP och är ett tillägg till HTTP för behörighetskontroll och kryptering av data mellan en webbserver och en webbläsare. Skrivs även https. (Källa: Paginas IT-ordbok,pagina.se/itord) 32 Statistiska centralbyrån

35 Företagens användning av IT 2006 IT-säkerhet att detta antagligen är ett känsligt område för företagen. Det kan därför vara rimligt att anta att en viss underrapportering förekommit på de frågor som rör företagens IT-säkerhet. En jämförelse med 2005 års undersökning visar på en minskning av ITsäkerhetsproblemen med 13 procentenheter. I förra årets undersökning uppgav 28 procent av företagen att de utsatts för något IT-säkerhetsproblem de senaste tolv månaderna. I 2006 års enkäten har formuleringen som resulterat i förlorad information eller arbetstid lagts till, vilket gör att resultaten dock inte är helt jämförbara. Se tabell 25 i tabellbilagan. Statistiska centralbyrån 33

36 34 Statistiska centralbyrån

37 Företagens användning av IT 2006 E-handel E-handel Med begreppet e-handel avses här beställningar av varor och tjänster oavsett betalnings- och leveranssätt som görs via Internet och via andra datornätverk än Internet. E-handel via Internet sker t.ex. via ett formulär på en webbsida eller en elektronisk katalog och avser beställningar via alla former av IP-baserade nätverk såsom www, extranät, EDI via Internet och VPN över Internet. Beställningar mottagna via vanlig e-post räknas inte som e- handel i undersökningen. E-handel via andra datornätverk än Internet sker t.ex. via EDI över icke IPbaserade nätverk. Resultaten som redovisas i detta avsnitt ska tolkas med stor försiktighet eftersom skattningarna är mycket osäkra. Företag från finansiella sektorn ingår inte i kapitlet om e-handel mot bakgrund av en mycket stor osäkerhet i resultaten avseende denna sektor. De resultat som redovisas i detta kapitel är därmed inte helt jämförbara med resultat från tidigare publikationer. Osäkerheten i skattningarna som avser e-handeln orsakas främst av bortfall och mätproblem. Inkomna svar, liksom uteblivna svar, från enskilda företag med stor e-handel får mycket stora konsekvenser för skattningarna, särskilt vad gäller uppgifterna som gäller handel i monetära termer. Uppgifter om beställningar via datornätverk enligt den definition som använts i denna undersökning är dessutom något som företagen vanligtvis inte följer upp i sina ekonomisystem. Lämnade uppgifter är därför ofta uppskattningar. I undersökningen har företagen ombetts att specificera hur stor andel av omsättningen som kommer från beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. Vid kontakter med företagen har det framkommit att det är mycket svårt att särskilja dessa typer av beställningar. Ett av fem företag tar emot beställningar via Internet Under 2005 tog 21 procent av företagen med tio anställda eller fler emot beställningar via Internet 10. Bland de stora företagen är det en större andel än bland de små som har tagit emot beställningar via Internet. Bland företag med 500 anställda eller fler uppger 37 procent att de tagit emot beställningar via Internet jämfört med cirka 20 procent av företagen med anställda. Mottagande av beställningar via Internet är vanligast inom handel, hotell och restaurang där 28 procent tog emot beställningar. Inom byggsektorn är och transportsektorn har relativt sett få företag tagit emot beställningar via Internet. Där är andelarna 13 respektive 15 procent. 10 Totalt sett har 24 procent av de svenska företagen med tio anställda eller fler tagit emot beställningar via Internet under år I detta avsnitt bortser vi dock från företag vars Internetförsäljning understiger en (1) procent av omsättningen, eftersom dessa endast i en mycket begränsad utsträckning haft någon Internetförsäljning. Statistiska centralbyrån 35

38 E-handel Företagens användning av IT 2006 Se diagram 17 och tabell 26 i tabellbilagan. Diagram 17 Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI ) * Uppgiften alltför osäker för att redovisas. Observera att skalan på diagrammet går till 40 % och inte till 100 % som andra liknande diagram i rapporten. Försäljningsvolymen via Internet i förhållande till den totala omsättningen är för de flesta företag relativt liten. Knappt 10 procent av samtliga företag har en försäljning via Internet som överstiger 10 procent av omsättningen. Se diagram 18 nedan. 36 Statistiska centralbyrån

39 Företagens användning av IT 2006 E-handel Diagram 18 Andel företag som har omsättning från försäljning via Internet, fördelat efter Internetförsäljningens andel av omsättningen, år 2005, 10 anställda eller fler, procent* % eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. En mycket grov uppskattning av värdet av de beställningar som togs emot via Internet under år 2005 är 240 miljarder kronor. Detta motsvarar uppskattningsvis 6 procent av den totala omsättningen i de undersökta branscherna. Denna uppskattning är mycket grov, se faktaruta i början på kapitlet. Endast 16 procent av företagens Internethandel sker med privatpersoner Privatpersoner står bara för en liten del av värdet på företagens Internetförsäljning. Endast 16 procent av värdet på företagens handel via Internet kommer från handel med privatpersoner. Den största delen av Internethandeln, 83 procent, kommer från företagens försäljning till företag, myndigheter och organisationer. Resterande andel, mindre än 1 procent, har företagen inte kunnat fördela på kundgrupp. Inom tillverkningsindustrin är det hela 97 procent av värdet på Internetförsäljningen som genereras genom försäljning till företag, myndigheter och organisationer. Inom tjänstesektorn kommer 77 procent av värdet på Internetförsäljningen från försäljning till dessa kundgrupper. Statistiska centralbyrån 37

40 E-handel Företagens användning av IT procent av företagens Internethandel sker med kunder i Sverige Värdet på företagens Internetförsäljning med kunder i Sverige står för 67 procent av den totala Internetförsäljningen. Kunder inom övriga EU står för 23 procent av värdet och kunder i resten av världen för 9 procent av försäljningsvärdet. Den resterande andelen, cirka 1 procent av värdet på Internethandeln, har företagen inte kunnat fördela på geografisk destination. Få företag säljer via specialiserade marknadsplatser Med specialiserade marknadsplatser menas webbplatser där företag och organisationer i en specifik bransch, t.ex. bilindustrin, erbjuder en avgränsad grupp av underleverantörer att leverera tjänster eller insatsvaror, t.ex. bilkomponenter. Att sälja via denna typ av kanal är relativt ovanligt och endast 5 procent av företagen uppger att de utnyttjar en sådan möjlighet. Se tabell 27 i tabellbilagan. Försäljning via andra datornätverk än Internet dominerar e-handeln Företagen tar även emot beställningar via andra datornätverk än Internet. Elektronisk handel via andra datornätverk än Internet sker t.ex. via EDI över icke IP-baserade nätverk. Drygt 3 procent av företagen, med tio anställda eller fler, har 10 procent eller mer av sin omsättning från handel via andra datornätverk än Internet. En relativt liten andel företag, cirka 1,5 procent, får 50 procent eller mer av sin omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet. Se diagram 19 för andel företag som har omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet fördelat efter försäljningens andel av omsättningen 38 Statistiska centralbyrån

41 Företagens användning av IT 2006 E-handel Diagram 19 Andel företag som har omsättning från försäljning via andra datornätverk än Internet fördelat efter försäljningens andel av omsättningen, år 2005, 10 anställda eller fler, procent* % eller mer 2% eller mer 5% eller mer 10% eller mer 25% eller mer 50% eller mer * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. En mycket grov uppskattning av företagens handel via andra datornätverk än Internet under år 2005 är att den uppgick till ett värde av cirka 340 miljarder kronor. Detta motsvarar 8 procent av företagens totala omsättning. Trots att det är betydligt färre företag som har försäljning via andra datornätverk än Internet än via Internet står handeln via andra datornätverk än Internet för en större andel av värdet på den totala e-handeln. Se diagram 20 för en fördelning av e-handeln mellan handel via Internet och handel via andra datornätverk än Internet. Statistiska centralbyrån 39

42 E-handel Företagens användning av IT 2006 Diagram 20 Värdet av e-handel hos företag fördelat på värdet av beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet, år 2005, 10 anställda eller fler, procent* Handel v ia Internet 41% Handel v ia andra datornätv erk än Interent 59% * Osäkerheten i dessa skattningar är stor. Diagrammet syftar endast till att ge en grov bild av fördelningen. 40 Statistiska centralbyrån

43 Företagens användning av IT 2006 Outsourcing av IT-verksamhet Outsourcing av IT-verksamhet Outsourcing ökar Outsourcing av IT-verksamhet sker när ett företag överlåter IT-verksamheten, som de tidigare skött själva, till ett annat företag. Outsourcing kan gälla hela eller delar av IT-verksamheten, t.ex. att man outsourcar support, underhåll av servrar, utveckling av webbplatsen och så vidare. Andelen företag som outsourcat IT-verksamheten, dvs. överlåtit hela eller delar av driften av företagets IT-verksamhet till en extern part, har ökat sedan I 2006 års undersökning uppger drygt 40 procent av företagen, med tio anställda eller fler, att de hade outsourcat IT-verksamhet. Detta innebär en ökning sedan 2005 då motsvarande siffra var 35 procent. Det är vanligare bland stora än små företag att outsourca IT-verksamhet. Cirka 66 procent av de största företagen, de med 500 anställda eller fler, anger att de har outsourcat IT-verksamhet. Bland företag med anställda är motsvarande andel 34 procent. Att outsourca IT-verksamhet är mest populärt i den finansiella sektorn, där 70 procent av företagen valt denna strategi. Även i energisektorn är det vanligt, här uppger 64 procent att de outsourcat IT-verksamhet. Minst populärt är det att outsourca i byggsektorn och transportsektorn, där uppger 29 respektive 34 procent av företagen att de valt denna lösning. Se diagram 21 nedan och tabell 28 i tabellbilagan. Diagram 21 Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93) Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, annan serv icev erksamhet (SNI ) Statistiska centralbyrån 41

44 42 Statistiska centralbyrån

45 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabellförteckning Tabell 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...45 Tabell 2 Andel av företagens sysselsatta som regelbundet använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...45 Tabell 3 Andel företag som har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som därifrån har tillgång till företagets ITsystem efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...46 Tabell 4 Andel företag där de sysselsatta har tillgång till företagets ITsystem från olika platser efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...47 Tabell 5 Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...48 Tabell 6 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet regelbundet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...48 Tabell 7 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...49 Tabell 8 Andel företag med tillgång till olika maximala hastigheter vid anslutning till Internet, efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...50 Tabell 9 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...51 Tabell 10 Andel företag som har ett intranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...52 Tabell 11 Andel företag som har ett extranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...52 Tabell 12 Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...53 Tabell 13 Andel företag som har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...53 Tabell 14 Andel företag som har sitt IT-system för att hantera beställningar eller inköp automatiskt sammankopplat med andra IT-system efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...54 Tabell 15 Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent...56 Statistiska centralbyrån 43

46 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 16 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Tabell 17 Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 18 Andel företag som använt Internet vid kontakter med myndigheter efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 19 Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter för olika ändamål efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 20 Andel företag som i olika utsträckning ersatt vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation under de senaste fem åren, efter storleksklass och bransch, år 2006,10 anställda eller fler, procent Tabell 21 Andel företag som någon under 2005 haft svårt att rekrytera personal med IT-kompetens, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent Tabell 22 Andel företag som någon under 2005 hade olika problem vid rekrytering av personal med IT-kompetens, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent Tabell 23 Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Tabell 24 Andel företag som det var möjligt att kommunicera med via olika säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Tabell 25 Andel företag som under år 2005 utsatts för IT-säkerhetsproblem som resulterat i förlorad information eller arbetstid, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent Tabell 26 Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 27 Andel företag som tagit emot beställningar via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent Tabell 28 Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent Statistiska centralbyrån

47 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 1. Share of enterprises using computers by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 96 ± 1 Storleksklasser anställda 94 ± anställda 97 ± anställda 100 ± anställda 100 ± anställda 100 ± eller fler anställda 100 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 97 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 100 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 93 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 96 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 96 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 92 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 100 ± 0 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 100 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 98 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 92 ± 4 Tabell 2 Andel av företagens sysselsatta som regelbundet använder datorer i arbetet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 2. Share of enterprises persons employed regularly using computers in their work by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 67 ± 2 Storleksklasser anställda 56 ± anställda 58 ± anställda 67 ± anställda 71 ± anställda 73 ± eller fler anställda 70 ± 5 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 66 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 85 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 30 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 71 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 73 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 55 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) ± Finansiella sektorn (SNI 65-67) 99 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 77 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 81 ± 3 Statistiska centralbyrån 45

48 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 3 Andel företag som har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som därifrån har tillgång till företagets IT-system efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 3. Share of enterprises with persons employed who regularly work outside of the enterprise s premises and have access to the enterprise s IT system from where they were working by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 41 ± 2 Storleksklasser anställda 33 ± anställda 41 ± anställda 56 ± anställda 69 ± anställda 78 ± eller fler anställda 90 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 42 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 44 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 21 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 45 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 36 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 30 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 64 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 64 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 41 ± 6 46 Statistiska centralbyrån

49 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 4 Andel företag där de sysselsatta har tillgång till företagets IT-system från olika platser efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 4. Share of enterprises where the persons employed have access to the enterprise s IT system from different places by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Från hemmet Från kunders eller affärspartners lokaler Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 38 ± 2 21 ± 2 Storleksklasser anställda 30 ± 3 16 ± anställda 37 ± 4 21 ± anställda 53 ± 7 27 ± anställda 66 ± 4 44 ± anställda 77 ± 2 53 ± eller fler anställda 89 ± 2 64 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 38 ± 4 18 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 41 ± 8 26 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 17 ± 6 7 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 42 ± 3 25 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 33 ± 3 17 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 27 ± 7 12 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 64 ± 4 32 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 61 ± 6 44 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 38 ± 6 23 ± 5 Från företagets eller koncernens lokaler på andra orter Under affärsresor, t. ex. från hotell eller flygplatser Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 28 ± 2 30 ± 2 Storleksklasser anställda 19 ± 3 23 ± anställda 26 ± 4 30 ± anställda 43 ± 8 46 ± anställda 60 ± 4 61 ± anställda 71 ± 2 71 ± eller fler anställda 87 ± 2 83 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 27 ± 3 32 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 28 ± 6 33 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 12 ± 5 11 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 31 ± 3 34 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 25 ± 3 27 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 17 ± 6 17 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 53 ± 4 49 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 45 ± 6 50 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 27 ± 5 32 ± 5 Statistiska centralbyrån 47

50 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 5 Andel företag med tillgång till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 5. Share of enterprises with access to the Internet by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 96 ± 1 Storleksklasser anställda 94 ± anställda 96 ± anställda 100 ± anställda 100 ± anställda 99 ± eller fler anställda 100 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 96 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 100 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 93 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 96 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 95 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 92 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64) 100 ± 0 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 100 ± 0 Företagstjänster (SNI 70-74) 98 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 90 ± 5 Tabell 6 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet regelbundet använder Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 6. Share of enterprises persons employed regularly using computers with Internet access in their work by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 54 ± 2 Storleksklasser anställda 46 ± anställda 47 ± anställda 54 ± anställda 57 ± anställda 59 ± eller fler anställda 57 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 47 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 72 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 28 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 61 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 57 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 44 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) ± Finansiella sektorn (SNI 65-67) 96 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 71 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 73 ± 3 48 Statistiska centralbyrån

51 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 7 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 7. Share of enterprises with access to different Internet connections by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Modem och vanlig telefonlinje Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 17 ± 2 30 ± 2 Storleksklasser anställda 15 ± 3 25 ± anställda 17 ± 3 29 ± anställda 22 ± 7 40 ± anställda 26 ± 4 53 ± anställda 24 ± 2 65 ± eller fler anställda 31 ± 4 68 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 20 ± 3 29 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 19 ± 6 29 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 18 ± 7 20 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 16 ± 2 33 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 15 ± 3 27 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 16 ± 6 28 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) ± ± Finansiella sektorn (SNI 65-67) 17 ± 3 45 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 19 ± 5 43 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 12 ± 4 29 ± 5 ISDN Mobiltelefonnätet Höghastighetsanslutningar Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 16 ± 2 88 ± 2 Storleksklasser anställda 15 ± 3 83 ± anställda 17 ± 3 91 ± anställda 17 ± 6 95 ± anställda 21 ± 3 98 ± anställda 25 ± 2 97 ± eller fler anställda 33 ± ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 15 ± 3 89 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 16 ± ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 13 ± 6 86 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 18 ± 2 88 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 20 ± 3 87 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 12 ± 5 82 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 24 ± ± 1 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 21 ± 4 95 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 16 ± 5 90 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 14 ± 5 85 ± 5 Statistiska centralbyrån 49

52 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 8 Andel företag med tillgång till olika maximala hastigheter vid anslutning till Internet, efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 8. Share of enterprises with acces to different maximum speeds to the fastest Internet connection by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Mindre än 144 kbit/s Minst 144 kbit/s men mindre än 256 kbit/s Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 6 ± 1 3 ± 1 Storleksklasser anställda 8 ± 2 5 ± anställda 5 ± 2 3 ± anställda 2 ± 2 1 ± anställda 0 ± 1 0 ± anställda 0 ± 0 0 ± eller fler anställda 0 ± 0 0 ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 5 ± 2 3 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 0 ± 0 0 ± 0 Byggsektorn (SNI 45) 10 ± 5 6 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 6 ± 2 3 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 5 ± 2 4 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 9 ± 5 4 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 1 ± 1 1 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 5 ± 3 2 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 5 ± 3 7 ± 4 Minst 256 kbit/s men mindre än 2 Mbit/s Minst 2 Mbit/s men mindre än 8 Mbit/s Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 26 ± 2 32 ± 2 Storleksklasser anställda 27 ± 3 31 ± anställda 28 ± 4 33 ± anställda 25 ± 6 35 ± anställda 24 ± 4 40 ± anställda 13 ± 2 34 ± eller fler anställda 7 ± 2 27 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 33 ± 4 32 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 8 ± 5 26 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 27 ± 8 29 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 33 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 27 ± 4 32 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 25 ± 7 34 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 17 ± 3 37 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 18 ± 5 35 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 20 ± 6 23 ± 6 50 Statistiska centralbyrån

53 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 8 (forts.) Table 8 (cont.) Minst 8 Mbit/s Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 20 ± 1 Storleksklasser anställda 15 ± anställda 20 ± anställda 31 ± anställda 33 ± anställda 47 ± eller fler anställda 64 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 18 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 61 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 13 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 22 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 16 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 15 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 37 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 32 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan ± serviceverksamhet (SNI samt 93) 29 6 Tabell 9 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 9. Share of enterprises with a homepage/web site by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 86 ± 1 Storleksklasser anställda 82 ± anställda 87 ± anställda 94 ± anställda 97 ± anställda 97 ± eller fler anställda 98 ± 1 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 88 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 99 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 72 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 88 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 87 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 70 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 99 ± 2 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 98 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 95 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 83 ± 6 Statistiska centralbyrån 51

54 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 10 Andel företag som har ett intranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 10. Share of enterprises with an intranet by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 43 ± 2 Storleksklasser anställda 32 ± anställda 43 ± anställda 69 ± anställda 80 ± anställda 88 ± eller fler anställda 95 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 42 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 83 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 17 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 48 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 46 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 31 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 81 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 56 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 36 ± 6 Tabell 11 Andel företag som har ett extranät efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 11. Share of enterprises with an extranet by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 19 ± 1 Storleksklasser anställda 15 ± anställda 19 ± anställda 29 ± anställda 39 ± anställda 49 ± eller fler anställda 59 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 18 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 28 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 7 ± 4 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 22 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 19 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 15 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 39 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 29 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 20 ± 5 52 Statistiska centralbyrån

55 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 12 Andel företag som har LAN via kabel respektive WLAN efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 12. Share of enterprises with wire based LAN resp. wireless LAN by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent LAN via kabel WLAN Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 74 ± 2 30 ± 2 Storleksklasser anställda 66 ± 3 26 ± anställda 77 ± 4 31 ± anställda 91 ± 4 38 ± anställda 97 ± 2 50 ± anställda 96 ± 1 53 ± eller fler anställda 99 ± 1 66 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 79 ± 3 31 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 97 ± 3 35 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 61 ± 8 18 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 74 ± 3 33 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 72 ± 4 36 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 61 ± 7 21 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 96 ± 3.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 88 ± 3 21 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 82 ± 5 33 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 65 ± 7 30 ± 6 Tabell 13 Andel företag som har särskilda IT-system för att hantera beställningar eller inköp efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 13. Share of enterprises with IT systems to manage the placement or reception of orders by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 32 ± 2 Storleksklasser anställda 24 ± anställda 33 ± anställda 46 ± anställda 57 ± anställda 70 ± eller fler anställda 75 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 40 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 35 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 12 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 32 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 38 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 21 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 50 ± 12 Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - Företagstjänster (SNI 70-74) 27 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 27 ± 5 Statistiska centralbyrån 53

56 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 14 Andel företag som har sitt IT-system för att hantera beställningar eller inköp automatiskt sammankopplat med andra IT-system efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 14. Share of enterprises with IT systems for managing orders linking automatically with other IT systems by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Faktureringsoch betalningssystem System för efterbeställning av varor Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 25 ± 2 15 ± 2 Storleksklasser anställda 18 ± 3 10 ± anställda 26 ± 4 16 ± anställda 37 ± 8 23 ± anställda 48 ± 4 28 ± anställda 59 ± 2 40 ± eller fler anställda 69 ± 3 47 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 34 ± 4 19 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 27 ± 7 7 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 9 ± 5 2 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 16 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 30 ± 4 23 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 17 ± 6 6 ± 4 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - - ± - Företagstjänster (SNI 70-74) 18 ± 5 9 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 18 ± 5 12 ± 4 System för styrning av tillverkning m.m. Leverantörers affärssystem Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 15 ± 2 6 ± 1 Storleksklasser anställda 8 ± 2 5 ± anställda 16 ± 3 5 ± anställda 27 ± 7 12 ± anställda 37 ± 4 9 ± anställda 49 ± 2 15 ± eller fler anställda 55 ± 3 28 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 27 ± 3 5 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 14 ± 5 8 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 3 ± 3 3 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 13 ± 2 8 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 14 ± 3 11 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 13 ± 5 4 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - - ± - Företagstjänster (SNI 70-74) 11 ± 4 4 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 13 ± 4 4 ± 2 54 Statistiska centralbyrån

57 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 14 (forts.) Table 14 (cont.) Kunders affärssystem Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 5 ± 1 Storleksklasser anställda 4 ± anställda 4 ± anställda 10 ± anställda 13 ± anställda 17 ± eller fler anställda 25 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 6 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 4 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 2 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 5 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 6 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 5 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64) 17 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - Företagstjänster (SNI 70-74) 5 ± 3 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 5 ± 2 Statistiska centralbyrån 55

58 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 15 Andel företag som via hemsidan/webbplatsen erbjuder olika tjänster efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 15. Share of enterprises that have a homepage/web site offering different services by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Marknadsföring av varor/tjänster Produktkataloger eller prislistor Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 78 ± 2 38 ± 2 Storleksklasser anställda 75 ± 3 32 ± anställda 79 ± 4 39 ± anställda 87 ± 6 54 ± anställda 90 ± 3 50 ± anställda 91 ± 1 56 ± eller fler anställda 93 ± 2 64 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 81 ± 3 40 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 90 ± 5 85 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 61 ± 8 8 ± 5 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 81 ± 2 43 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 80 ± 3 51 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 61 ± 8 30 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64) 92 ± 4.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 91 ± 3 58 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 89 ± 4 32 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 76 ± 6 43 ± 7 Kundservice/ support efter försäljning Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 31 ± 2 Storleksklasser anställda 28 ± anställda 30 ± anställda 44 ± anställda 40 ± anställda 47 ± eller fler anställda 59 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 30 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 61 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 14 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 35 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 37 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 20 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 57 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 55 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 36 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 32 ± 6 56 Statistiska centralbyrån

59 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 16 Andel företag som använder Internet för olika generella användningsområden efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 16. Share of enterprises using the Internet for different general purposes by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Internetbank/ finansiella tjänster Få service och support efter inköp Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 88 ± 2 71 ± 2 Storleksklasser ± ± anställda 87 ± 2 67 ± anställda 89 ± 3 72 ± anställda 93 ± 4 77 ± anställda 93 ± 2 86 ± anställda 88 ± 2 89 ± eller fler anställda 79 ± 3 91 ± 2 Branscher ± ± Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 89 ± 3 70 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 81 ± 7 89 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 88 ± 6 64 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 86 ± 2 73 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 86 ± 3 71 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 86 ± 6 68 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 86 ± 9.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - 79 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 93 ± 3 77 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 85 ± 5 72 ± 7 Bevaka marknaden Ladda ned digitala varor eller tjänster Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 69 ± 2 65 ± 2 Storleksklasser anställda 64 ± 3 60 ± anställda 69 ± 4 68 ± anställda 86 ± 6 70 ± anställda 86 ± 3 84 ± anställda 87 ± 2 85 ± eller fler anställda 89 ± 2 87 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 69 ± 4 68 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 84 ± 6 90 ± 5 Byggsektorn (SNI 45) 58 ± 8 65 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 71 ± 3 64 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 70 ± 4 57 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 62 ± 8 58 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 88 ± 8.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 90 ± 3 72 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 75 ± 6 76 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 74 ± 6 55 ± 7 Statistiska centralbyrån 57

60 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 16 (forts.) Table 16 (cont.) Lära upp och utbilda personalen Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 27 ± 2 Storleksklasser anställda 22 ± anställda 25 ± anställda 38 ± anställda 43 ± anställda 52 ± eller fler anställda 63 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 18 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 43 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 14 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 33 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 30 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 23 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 58 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 41 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 20 ± 6 Tabell 17 Andel företag som beställt varor eller tjänster via Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 17. Share of enterprises having ordered goods or services via the Internet by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 69 ± 2 Storleksklasser anställda 64 ± anställda 71 ± anställda 78 ± anställda 84 ± anställda 85 ± eller fler anställda 92 ± 2 Branscher ± Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 69 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 79 ± 7 Byggsektorn (SNI 45) 55 ± 9 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 70 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 70 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 50 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 92 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) ± Företagstjänster (SNI 70-74) 83 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 63 ± 7 58 Statistiska centralbyrån

61 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 18 Andel företag som använt Internet vid kontakter med myndigheter efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 18. Share of enterprises using the Internet for interaction with public authorities by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 79 ± 1 Storleksklasser ± anställda 76 ± anställda 79 ± anställda 92 ± anställda 91 ± anställda 87 ± eller fler anställda 86 ± 3 Branscher ± Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 81 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 91 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 74 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 80 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 78 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 70 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 92 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 91 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 86 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 75 ± 6 Tabell 19 Andel företag som använder Internet vid kontakter med myndigheter för olika ändamål efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 19. Share of enterprises using the Internet for interaction with public authorities for different purposes by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Söka information Hämta blanketter Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 78 ± 2 78 ± 2 Storleksklasser anställda 74 ± 3 75 ± anställda 78 ± 4 77 ± anställda 90 ± 5 90 ± anställda 90 ± 3 90 ± anställda 87 ± 2 86 ± eller fler anställda 84 ± 3 81 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 80 ± 3 80 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 91 ± 4 91 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 73 ± 8 74 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 78 ± 3 78 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 76 ± 3 75 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 68 ± 8 68 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 92 ± 8 92 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 89 ± 3 89 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 84 ± 5 85 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 72 ± 6 74 ± 6 Statistiska centralbyrån 59

62 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 19 (forts.) Table 19 (cont.) Returnera ifyllda blanketter Fullständig elektronisk ärendehantering Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 53 ± 2 25 ± 2 Storleksklasser anställda 48 ± 4 22 ± anställda 52 ± 4 26 ± anställda 68 ± 8 27 ± anställda 67 ± 4 33 ± anställda 64 ± 2 30 ± eller fler anställda 60 ± 4 29 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 60 ± 4 27 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 78 ± 7 49 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 48 ± 8 21 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 50 ± 3 24 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 45 ± 4 21 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 49 ± 8 27 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 67 ± 4 39 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 58 ± 6 27 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 47 ± 7 24 ± 6 Lämna anbud i elektr. upphandlingssystem Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 12 ± 2 Storleksklasser anställda 9 ± anställda 12 ± anställda 21 ± anställda 18 ± anställda 17 ± eller fler anställda 22 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 9 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 16 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 14 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 12 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 11 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 6 ± 4 Kommunikationssektorn (SNI 64) 25 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 9 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 18 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 7 ± 3 60 Statistiska centralbyrån

63 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 20 Andel företag som i olika utsträckning ersatt vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation under de senaste fem åren, efter storleksklass och bransch, år 2006,10 anställda eller fler, procent 20. Share of enterprises that have substituted traditional mail by electronic communication in the last five years, year 2006, 10 employees or more, per cent Inte ersatt vanlig post I liten grad ersatt vanlig post Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 27 ± 2 37 ± 2 Storleksklasser anställda 30 ± 3 38 ± anställda 27 ± 4 35 ± anställda 22 ± 7 41 ± anställda 12 ± 3 36 ± anställda 9 ± 1 35 ± eller fler anställda 6 ± 2 29 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 22 ± 4 40 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 13 ± 6 53 ± 9 Byggsektorn (SNI 45) 33 ± 8 43 ± 9 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 27 ± 3 35 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 28 ± 4 34 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 29 ± 8 39 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64) 16 ± 9.. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 18 ± 3 45 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 26 ± 6 33 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 23 ± 6 40 ± 7 I ganska hög grad ersatt vanlig post Till största delen ersatt vanlig post Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 23 ± 2 7 ± 1 Storleksklasser anställda 18 ± 3 7 ± anställda 27 ± 4 5 ± anställda 29 ± 8 8 ± anställda 41 ± 4 10 ± anställda 40 ± 2 14 ± eller fler anställda 42 ± 4 23 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 27 ± 4 7 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 25 ± 8 9 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 14 ± 6 2 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 24 ± 3 8 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 26 ± 4 6 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 17 ± 6 5 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. 14 ± 7 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 28 ± 4 6 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 24 ± 5 12 ± 4 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 19 ± 5 9 ± 4 Statistiska centralbyrån 61

64 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 21 Andel företag som någon under 2005 haft svårt att rekrytera personal med ITkompetens, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent 21. Share of enterprises having difficulties in recruiting personnel with IT skills during 2005 by size and industry, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 4 ± 1 Storleksklasser anställda 3 ± anställda 4 ± anställda 6 ± anställda 4 ± anställda 8 ± eller fler anställda 10 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 3 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 7 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 2 ± 3 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 4 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 3 ± 1 Transportsektorn (SNI 60-63) 2 ± 2 Kommunikationssektorn (SNI 64) 13 ± 6 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 4 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 8 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 7 ± 3 62 Statistiska centralbyrån

65 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 22 Andel företag som någon under 2005 hade olika problem vid rekrytering av personal med IT-kompetens, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent 22. Share of enterprises having different problems when trying to recruit personnel with IT skills during 2005 by size and industry, 10 employees or more, per cent Personer med kunskaper inom ITanvändning fanns inte tillgängliga IT-specialister fanns inte tillgängliga Andel år 2005, % Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 2 ± 1 2 ± 1 Storleksklasser anställda 1 ± 1 2 ± anställda 2 ± 1 2 ± anställda 4 ± 4 4 ± anställda 2 ± 1 3 ± anställda 4 ± 1 6 ± eller fler anställda 4 ± 1 8 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 2 ± 1 2 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 3 ± 3 4 ± 3 Byggsektorn (SNI 45) 1 ± 2 0 ± 0 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 2 ± 1 3 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 2 ± 1 1 ± 1 Transportsektorn (SNI 60-63) 0 ± 0 2 ± 2 Kommunikationssektorn (SNI 64) 4 ± 4 11 ± 5 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 2 ± 1 4 ± 2 Företagstjänster (SNI 70-74) 4 ± 2 7 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 3 ± 2 3 ± 2 Kostnaderna för ITspecialister för höga Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 1 ± 0 Storleksklasser anställda 1 ± anställda 1 ± anställda 2 ± anställda 1 ± anställda 2 ± eller fler anställda 4 ± 1 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 1 ± 1 Energisektorn (SNI 40-41) 2 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 1 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 1 ± 0 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 0 ± 0 Transportsektorn (SNI 60-63) 1 ± 1 Kommunikationssektorn (SNI 64) 5 ± 4 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 1 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 2 ± 1 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 4 ± 2 Statistiska centralbyrån 63

66 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 23 Andel företag som använder olika interna säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 23. Share of enterprises using different internal security facilities by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet Brandväggar - hårdvara eller mjukvara Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 93 ± 1 90 ± 1 Storleksklasser anställda 91 ± 2 88 ± anställda 94 ± 2 90 ± anställda 98 ± 2 97 ± anställda 98 ± 1 99 ± anställda 98 ± 1 99 ± eller fler anställda 100 ± ± 0 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 95 ± 2 91 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 99 ± 2 99 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 92 ± 5 84 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 93 ± 2 91 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 91 ± 2 90 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 89 ± 5 84 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64) 97 ± 3 99 ± 2 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 99 ± 1 99 ± 1 Företagstjänster (SNI 70-74) 97 ± 2 97 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 87 ± 5 85 ± 5 Data-backup utanför driftmiljön Servrar med säkra anslutningar Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 63 ± 2 57 ± 2 Storleksklasser anställda 60 ± 3 50 ± anställda 65 ± 4 59 ± anställda 68 ± 8 69 ± anställda 72 ± 4 78 ± anställda 78 ± 2 84 ± eller fler anställda 86 ± 3 92 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 66 ± 4 55 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 72 ± 8 75 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 51 ± 9 36 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 65 ± 3 62 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 62 ± 4 59 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 54 ± 8 47 ± 8 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. 85 ± 9 Finansiella sektorn (SNI 65-67) 91 ± 2 91 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 71 ± 6 72 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 57 ± 7 52 ± 7 64 Statistiska centralbyrån

67 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 24 Andel företag som det var möjligt att kommunicera med via olika säkerhetsanordningar efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 24. Share of enterprises that it was possible to communicate with using different security facilities by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Kryptering av data Digital signatur Andel år 2006, % Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 21 ± 2 18 ± 2 Storleksklasser anställda 15 ± 2 15 ± anställda 18 ± 3 17 ± anställda 32 ± 8 24 ± anställda 48 ± 4 27 ± anställda 59 ± 2 38 ± eller fler anställda 70 ± 4 49 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 21 ± 3 17 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 48 ± 8 34 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 10 ± 5 14 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 22 ± 2 19 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 16 ± 3 17 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 16 ± 6 13 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.... ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 60 ± 4 44 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 32 ± 5 22 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 19 ± 4 14 ± 4 Statistiska centralbyrån 65

68 Tabellförteckning Företagens användning av IT 2006 Tabell 25 Andel företag som under år 2005 utsatts för IT-säkerhetsproblem som resulterat i förlorad information eller arbetstid, efter storleksklass och bransch, 10 anställda eller fler, procent 25. Share of enterprises having encountered ICT related security problems that resulted in a loss of information or working time during 2005 by size and industry, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 15 ± 1 Storleksklasser anställda 15 ± anställda 16 ± anställda 10 ± anställda 13 ± anställda 14 ± eller fler anställda 25 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 14 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 7 ± 4 Byggsektorn (SNI 45) 18 ± 7 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 15 ± 2 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 14 ± 3 Transportsektorn (SNI 60-63) 10 ± 5 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 10 ± 3 Företagstjänster (SNI 70-74) 19 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 16 ± 5 Tabell 26 Andel företag som tagit emot beställningar via Internet motsvarande 1 % eller mer av omsättningen efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 26. Share of enterprises having received orders via the Internet for 1 % or more of the turnover by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 21 ± 2 Storleksklasser anställda 21 ± anställda 19 ± anställda 26 ± anställda 25 ± anställda 29 ± eller fler anställda 37 ± 4 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 20 ± 3 Energisektorn (SNI 40-41) 16 ± 6 Byggsektorn (SNI 45) 13 ± 6 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 23 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 28 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 15 ± 6 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) - ± - Företagstjänster (SNI 70-74) 19 ± 5 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 22 ± 6 66 Statistiska centralbyrån

69 Företagens användning av IT 2006 Tabellförteckning Tabell 27 Andel företag som tagit emot beställningar via specialiserade marknadsplatser på Internet efter storleksklass och bransch, år 2005, 10 anställda eller fler, procent 27. Share of enterprises having recieved orders via specialised Internet market places by size and industry, year 2005, 10 employees or more, per cent Andel år 2005, % Totalt (SNI 15-93) 5 ± 1 Storleksklasser anställda 3 ± anställda 5 ± anställda 10 ± anställda 9 ± anställda 9 ± eller fler anställda 9 ± 2 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 4 ± 2 Energisektorn (SNI 40-41) 3 ± 2 Byggsektorn (SNI 45) 1 ± 2 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 6 ± 1 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 8 ± 2 Transportsektorn (SNI 60-63) 5 ± 3 Kommunikationssektorn (SNI 64) 9 ± 8 Finansiella sektorn (SNI 65-67) ± Företagstjänster (SNI 70-74) 3 ± 2 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 3 ± 2 Tabell 28 Andel företag som outsourcat hela eller delar av IT-verksamheten efter storleksklass och bransch, år 2006, 10 anställda eller fler, procent 28. Share of enterprises having outcourced the whole or parts of the enterprise s IT-management by size and industry, year 2006, 10 employees or more, per cent Andel år 2006, % Totalt (SNI 15-93) 41 ± 1 Storleksklasser anställda 34 ± anställda 45 ± anställda 54 ± anställda 50 ± anställda 57 ± eller fler anställda 66 ± 3 Branscher Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) 43 ± 4 Energisektorn (SNI 40-41) 64 ± 8 Byggsektorn (SNI 45) 29 ± 8 Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: 42 ± 3 Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) 43 ± 4 Transportsektorn (SNI 60-63) 34 ± 7 Kommunikationssektorn (SNI 64).. ±.. Finansiella sektorn (SNI 65-67) 70 ± 4 Företagstjänster (SNI 70-74) 43 ± 6 Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, annan serviceverksamhet (SNI samt 93) 44 ± 7 Statistiska centralbyrån 67

70 68 Statistiska centralbyrån

71 Företagens användning av IT 2006 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Objekt och population Företagsenhet är det statistiska objekt som är undersökt och som redovisas i rapporten. I de allra flesta fall är företagsenheten densamma som den juridiska enheten. I vissa fall förekommer det dock att flera juridiska enheter har en så integrerad verksamhet att de av SCB bedöms vara en företagsenhet. I resultatdelen av rapporten används ordet företag. Rampopulationen utgörs av företagsenheter med tio anställda eller fler med verksamhet inom de branscher som redovisas i tabellen nedan. Branschtillhörigheten klassificeras med hjälp av svensk näringsgrensindelning (SNI 2002). Statistiska mått De mått som redovisas i rapporten är: andel företag med en viss egenskap e-handel som andel av omsättningen och i kronor andel anställda som använder en viss teknik. Redovisningsgrupper Statistiken redovisas totalt samt efter företagsstorlek och bransch. Indelningen i redovisningsgrupper med avseende på storleksklass sker efter antal anställda. Redovisningsgrupper, storleksklass Storleksklasser anställda anställda anställda anställda anställda 500- anställda Indelningen i redovisningsgrupper med avseende på bransch sker efter företagets näringsgrenstillhörighet (SNI 2002). På tvåsiffernivå, som används här, är SNI helt överensstämmande med den europeiska nomenklaturen NACE. Statistiska centralbyrån 69

72 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2006 Redovisningsgrupper, bransch enligt SNI 2002 SNI 2002 Formell beskrivning Benämning i rapporten Tillverkning Tillverkningsindustri El-, gas-, värme och vattenförsörjning Energisektorn 45 Byggverksamhet Byggsektorn Parti och detaljhandel Handel 55 Hotell- och restaurangverksamhet Hotell och restaurang Transport Transportsektorn 64 Kommunikation Kommunikationssektorn Finansiell verksamhet Finansiella sektorn Företagstjänster Företagstjänster Film- och videoverksamhet samt radio- och TV-programverksamhet samt annan serviceverksamhet Film-, video-, radio- och TV-verksamhet samt annan serviceverksamhet Referenstider Statistiken innehåller flera olika referenstider. För huvuddelen av variablerna är referenstiden januari För frågor som rör e-handel, rekrytering av personal med IT-kompetens, kontakter med myndigheter samt om företaget utsatts för IT-säkerhetsproblem är år 2005 referenstid. Frågan som rör ersättning av vanlig postbefordran med elektronisk kommunikation avser de senaste fem åren dvs. i första hand första kvartalet första kvartalet Definitioner och förklaringar Definitioner Nedan följer definitioner av vissa variabler i undersökningen. Elektronisk handel (e-handel) Med elektronisk handel menas de beställningar av varor/tjänster som företagen gör respektive tar emot via datornätverk. Alla beställningar ska räknas med oavsett betalnings- eller leveranssätt. EDI-beställningar via Internet räknas som handel via Internet. EDI-beställningar via andra datornätverk än Internet räknas som handel via dessa andra datornätverk än Internet. Beställningar via e-post räknas inte som en beställning via Internet. Extranät Med extranät avses en del av företagets intranät tillgängligt endast för en avgränsad grupp av användare utanför företaget, via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Fullständig elektronisk ärendehantering Med fullständig elektronisk ärendehantering menas att företaget med hjälp av inloggningsförfaranden kan initiera, komplettera, följa eller ta del av information/händelser avseende sina ärenden. 70 Statistiska centralbyrån

73 Företagens användning av IT 2006 Fakta om statistiken Höghastighetsanslutningar Höghastighetsanslutningar definieras som DSL-anslutningar (ADSL, SDSL eller liknande) samt andra fasta anslutningar (t.ex. fiber eller radiolänk). Specialiserade marknadsplatser Med specialiserade marknadsplatser menas webbplatser där företag och organisationer i en specifik bransch, t.ex. bilindustrin, erbjuder en avgränsad grupp av underleverantörer att leverera tjänster eller insatsvaror, t.ex. bilkomponenter. Så görs statistiken Urvalsram och urvalsförfarande Informationen i SCB:s företagsregister vid tillfället för urvalsdragningen, dvs. mars år 2006, ligger till grund för urvalsramen. Ramen utgörs av aktiva företagsenheter inom aktuella branscher och företagsstorlekar. Urvalsramen delas in i delgrupper (strata) efter bransch och storleksklass. I strata bestående av företagsenheter med 200 anställda eller fler har samtliga företag tagits med i urvalet. Över strata med anställda har ett stratifierat, slumpmässigt urval med optimal allokering dragits. I strata med 10 företag eller färre har samtliga företag inkluderats. I strata med fler än 10 företag har åtminstone 10 företag kommit med i urvalet. För att få så jämförbara resultat som möjligt över tiden har urvalet samordnats med förra årets urval. Urvalet kom att bestå av företagsenheter, varav 355 företagsenheter inom den finansiella sektorn (SNI 65-67). Insamling Datainsamlingen gjordes i form av en postenkät. Icke-finansiella företag gavs även möjligheten att besvara en Internetbaserad version av enkäten. Företag inom den finansiella sektorn fick en branschanpassad version av enkäten. Enkäten skickades till IT-chef/IT-ansvarig på företaget och medverkan i undersökningen var frivillig. Tre skriftliga påminnelser skickades ut, varav de sista två innehöll nya frågeblanketter och nya svarskuvert. Bland de företag som inte svarat efter de skriftliga påminnelserna valdes 228 företag ut för telefonpåminnelser. Bearbetning Inkomna enkäter och lämnade uppgifter har granskats utifrån hur svaren på de olika frågorna hänger ihop logiskt. Vid ologiskheter och/eller bortfall på viktiga frågor har ett antal företag återkontaktats för att ges möjlighet att komplettera lämnade svar. Särskild vikt har lagts vid att återkontakta större företag då deras svar har relativt sett större betydelse för undersökningens tillförlitlighet. För att hitta fel i materialet har såväl personell som maskinell granskning utförts. Vissa logiska upprättningar av materialet har skett. Registeruppgifter från momsregistret har använts för att beräkna e-handeln i kronor. I den mån sådana registeruppgifter inte varit tillgängliga har respondentens uppgifter i enkäten använts. SCB:s egenutvecklade program CLAN har använts för att beräkna punktskattningar och varianser. Statistiska centralbyrån 71

74 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2006 Aktualitet och frekvens Undersökningen genomfördes huvudsakligen under tiden mars-maj Kompletteringar av lämnade svar genomfördes främst i maj och juni. Resultat publiceras cirka åtta månader efter det att huvuddelen av enkäterna insamlats. Undersökningen om företagens användning av IT har genomförts årligen i sju år och avsikten är att den även i fortsättningen ska genomföras årligen. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Urvalsundersökningar som denna är normalt behäftade med flera olika felkällor som alla påverkar den totala tillförlitligheten. Nedan följer en beskrivning av dessa olika felkällor. Urval Urvalet som använts i denna undersökning utgör ett sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Ett sådant urvalsförfarande orsakar en slumpmässig, men beräkningsbar, osäkerhet hos resultaten eller skattningarna. Skattningarnas osäkerhet anges med felmarginaler. Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet det sanna värdet för populationen (givet att inga andra fel förekommer), se redovisning av osäkerhetsmått. Ramtäckning Problem med ramtäckning tar sig två olika uttryck. Dels att företag som inte skulle ha varit med i urvalsramen är det, t.ex. företag som gått i konkurs, vilket resulterar i övertäckning. Dels att företag som borde varit med i urvalsramen inte är det, t.ex. nystartade företag, vilket resulterar i undertäckning. De problem som uppstår när företag slås samman har hanterats efter följande riktlinjer: Hantering av företagssammanslagningar Situation Sammanslagning av två företag, A och B, som ingår i urvalet. B är det större företaget. Endast företag A, det mindre, ingår i urvalet. Endast företag B, det större, ingår i urvalet. Åtgärd Företag A ses som övertäckning, företag B besvarar enkäten (med variabelvärden för A+B om möjligt). Företag A ses som övertäckning. Företag B besvarar enkäten för A+B. Mätning För att mäta företagens användning av IT har ett frågeformulär använts som mätinstrument. Mätningen är naturligtvis mycket beroende av frågeformulärets utformning, de ställda frågorna liksom definitioner av olika begrepp. 72 Statistiska centralbyrån

75 Företagens användning av IT 2006 Fakta om statistiken Mätfel inträffar bland annat på grund av otydliga frågor, instruktioner och definitioner och att uppgiftslämnaren missförstår dessa. Lämnade svar och återkontakter med företagen indikerar att mätfelen främst gäller de kvantitativa variablerna: andel sysselsatta som arbetar med datorer respektive Internetanslutna datorer samt andelsangivelser gällande beställningar mottagna via Internet respektive via andra datornätverk än Internet. För enskilda kvalitativa variabler kan det vara svårt för uppgiftslämnarna att förstå vad frågan avser. Detta gäller t.ex. frågorna om extranät och servrar med säkra anslutningar. Bortfall I denna undersökning förekommer två typer av bortfall, objektsbortfall och partiellt bortfall. Objektsbortfallet utgörs av de företag som inte svarar på enkäten överhuvudtaget. Partiellt bortfall innebär att företagen svarar på flertalet frågor i enkäten men missar, eller låter bli, att besvara en eller flera frågor. Objektsbortfallet i denna undersökning är 32 procent och ligger på samma nivå som i förra undersökningen. Det relativt höga objektsbortfallet är ett problem i undersökningen och ökar osäkerheten i skattningarna. Särskilt bekymmersamt är det stora bortfallet bland de stora företagen. En redovisning över bortfallet efter redovisningsgrupp finns nedan. Objektsbortfall efter redovisningsgrupp, procent Redovisningsgrupp Objektsbortfall, % Totalt 32,2 Storleksklasser anställda 33, anställda 27, anställda 32, anställda 34, anställda 30,6 500 eller fler anställda 37,7 Branscher (SNI) , , , , , , , , ,2 En del företag har missat att fylla i vissa frågor i enkäten, vilket utgör det partiella bortfallet. Det är förmodligen så att de har missat att fylla i dessa för att de inte använder tekniken ifråga, men sannolikt har en del företag gjort så för att de inte förstått frågans innebörd. Vissa frågor, som till exempel de som behandlar e-handel, säkerhetsanordningar och säkerhetsproblem, kan av företagen upplevas som känsliga att besvara och kan därför vara överhoppade. Statistiska centralbyrån 73

76 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2006 Nedan finns en redovisning av frågor med särskilt stort partiellt bortfall. Det redovisade partiella bortfallet är för totalen. Det partiella bortfallet kan variera mellan olika redovisningsgrupper. Frågor med särskilt stort partiellt bortfall, procent Fråga Partiellt bortfall, % Extranät 10,1 Servrar med säkra anslutningar 9,6 Trådlöst lokalt nätverk (WLAN) 8,7 Kryptering av data 8,5 Digital signatur 7,8 Lära upp och utbilda personalen 7,7 Maximal anslutningshastighet till Internet 7,0 Fullständig elektronisk ärendehantering 6,9 Bearbetning I samband med hantering och bearbetning av blanketter, datafiler och tabeller kan fel uppkomma. Redovisning av osäkerhetsmått I samtliga tabeller i tabellbilagan anges 95-procentiga konfidensintervall för skattningarna. Ett 95-procentigt konfidensintervall ges av: Skattning ±1,96 x medelfel. Bra att veta Jämförbarhet Jämförbarhet över tid Resultaten på de flesta frågorna är direkt jämförbara med resultaten i förra årets svenska rapport kring företagens användning av datorer och Internet. Några frågor har dock tillkommit i årets undersökning medan vissa frågor som fanns 2005 inte ställts i 2006 års enkät. Det förekommer även att frågeformuleringen ändrats på några frågor och att resultaten därför inte är helt jämförbara. Ett par frågor har 2006 inte ställts till den finansiella sektorn och därmed är resultaten inte helt jämförbara med Nedan redovisas vilka frågor som berörs av ovanstående: 74 Statistiska centralbyrån

77 Företagens användning av IT 2006 Fakta om statistiken Nya frågor 2006: Frågorna som rör från vilka platser företagets medarbetare kan arbeta på distans (frågorna 5 a-d i enkäten, tabell 4 i rapporten) Frågan om den teoretiskt maximala hastigheten som företagets snabbaste Internetanslutning kan uppnå för att ta emot data (fråga 8 i enkäten, tabell 8 i rapporten) Frågan om i vilken utsträckning företaget har ersatt vanlig postbefordran av t.ex. fakturor och brev med elektronisk kommunikation via Internet, e-post och e-fakturor under de senaste fem åren (fråga 27 i enkäten, tabell 20 i rapporten) Frågor om svårigheter med att rekrytera personal med IT-kompetens (frågorna 25,26 i enkäten, tabell 21,22 i rapporten) Ändrade formuleringar 2006: Frågan om vilka anslutningar företaget har till Internet har förändrats när det gäller de fasta anslutningarna. I 2005 års undersökning var de fasta anslutningarna uppdelade i fyra kategorier (fyra delfrågor) medan det i 2006 års enkät endast finns två delfrågor avseende dessa anslutningar. Frågan avser ändå att täcka in samma typer av anslutningar som När det gäller delfrågan om mobiltelefonnätet nämns fler exempel i 2006 års enkät än i 2005 års enkät. Förändringen kan i någon mån påverka resultatet, men resultaten bedöms ändå jämförbara mellan åren. (fråga 7 c,d,e i enkäten, tabell 7 i rapporten). Frågan som rör olika användningsområden för Internet har ändrade formuleringar när det gäller två av delfrågorna. Delfrågan om företaget använder Internet för finansiella tjänster har ändrats till Internetbank eller andra finansiella tjänster 2006 att jämföras med Göra finansiella transaktioner, t.ex. lönebesked, betalning av fakturor Även om frågan syftar till att mäta samma sak bägge åren kan omformuleringen ha en viss inverkan som gör att resultatet inte helt är jämförbart mellan åren. Delfrågan Få kundservice och support efter inköp formulerades 2005 som Få service och support. Detta innebär att 2006 års fråga har en snävare formulering och resultaten är därmed inte helt jämförbara. (fråga 9 i enkäten, tabell 16 i rapporten) Frågan som handlar om vad företaget erbjuder på hemsidan/webbplatsen innefattar 2006 endast tre delfrågor. Två av delfrågorna som undersöktes 2005 finns inte med 2006 och en av delfrågorna har fått ändrad frågeformulering. Delfrågan Kundservice/support efter försäljning formulerades 2005 som Service och support. Detta innebär att frågan i fått en snävare innebörd. Resultaten är därför inte helt jämförbara. (fråga 13 i enkäten, tabell 15 i rapporten) Frågan om företaget utsatts för något IT-säkerhetsproblem under de senaste 12 månaderna har i 2006 års undersökning fått tillägget som resulterat i förlorad information eller arbetstid. Istället för att ha de senaste 12 månaderna som referensperiod har år 2005 använts som referensperiod. Resultaten är därför inte helt jämförbara. (fråga 21 i enkäten, tabell 25 i rapporten) Statistiska centralbyrån 75

78 Fakta om statistiken Företagens användning av IT 2006 Finansiella sektorn ingår ej 2006 men 2005: Vissa frågor ställdes till den finansiella sektorn 2005 men inte Detta innebär att resultaten inte är riktigt jämförbara på totalnivå och fördelat på storleksklass. Resultatet på totalnivå påverkas dock endast marginellt eftersom den finansiella sektorn är liten i förhållande till den totala populationen av företag. Dessa frågor är berörda: Frågan om företaget använder Internet till Internetbank eller andra finansiella tjänster. (fråga 9a i enkäten, tabell 16 i rapporten) Frågan om företaget beställt varor/tjänster via Internet 2005, och värdet på inköpen. (fråga 14a och 14b, tabell 17 i rapporten) Frågan om företaget tagit emot beställningar via Internet under 2005 och andel av omsättningen. (fråga 15a och fråga 15b i enkäten, tabell 26 i rapporten) Frågan om företaget tagit emot beställningar via specialiserade marknadsplatser (fråga 18 i enkäten, tabell 27 i rapporten) Frågan om företaget har särskilda IT-system för att hantera kunders beställningar eller företagets inköp samt om dessa är sammankopplade med andra IT-system. (frågorna 23 och 24 i enkäten, tabell 13 och 14 i rapporten) Jämförbarhet mellan grupper Statistiken är i princip jämförbar med övriga studier av IT-användning i företag som genomförts av andra länder inom ramen för det europeiska samarbetet. Det kan dock finnas skillnader mellan dessa studier som kan ha mer eller mindre påverkan på jämförbarheten, såsom frågeformulering, täckning, insamlingsmetod och svarsbortfall. Tillgänglighet Spridningsformer Utöver denna publikation publiceras material från undersökningen även på SCB:s webbplats, Resultat från denna undersökning och övriga undersökningar utförda av EU-länder presenteras av EU:s statistikorgan, Eurostat, se Dokumentation Det finns ingen ytterligare lätt tillgänglig dokumentation utöver Fakta om statistiken i denna rapport. Tillgång till primärmaterial Specialbearbetningar kan göras av materialet såsom andra aggregeringar efter branscher eller storleksklasser, förutsatt att resultatet inte medför att något enskilt företag går att identifiera. Avidentifierat material kan göras tillgängligt för forsknings- och statistikändamål efter godkännande vid särskild prövning. Upplysningstjänster Vid frågor kring undersökningen, kontakta någon som arbetar med ITstatistik vid SCB, via SCB:s växel eller skriv till IT-statistik@scb.se. Det går även att vända sig till den centrala informationsservicen vid SCB på telefonnummer eller skriva till infoservice@scb.se 76 Statistiska centralbyrån

79 Företagens användning av IT 2006 Bilagor Bilagor Statistics Sweden 77

80 Bilagor Företagens användning av IT Statistics Sweden

81 Företagens användning av IT 2006 Bilagor Statistics Sweden 79

82 Bilagor Företagens användning av IT Statistics Sweden

83 Företagens användning av IT 2006 Bilagor Statistics Sweden 81

84 Bilagor Företagens användning av IT Statistics Sweden

85 Företagens användning av IT 2006 Bilagor Statistics Sweden 83

86 Bilagor Företagens användning av IT Statistics Sweden