Företagens användning av datorer och Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagens användning av datorer och Internet"

Transkript

1 Företagens användning av datorer och Internet 2003

2

3 Företagens användning av datorer och Internet 2003 Statistiska centralbyrån 2004

4 Use of ICT in Swedish enterprises 2003 Statistics Sweden 2004 Producent SCB Producer Box , SE Stockholm, SWEDEN Förfrågningar Eric Hellsing, tfn Inquiries e-post: Maria Säfström, tfn e-post: Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: Statistiska centralbyrån, Företagens användning av datorer och Internet , Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

5 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 6 INLEDNING 7 TILLGÅNG TILL OCH ANVÄNDNING AV IT I FÖRETAG 8 Användning av datorer på arbetsplatsen 8 Användning av datorer utanför arbetsplatsen 10 Användning av Internet 10 Anslutningsalternativ till Internet 12 Företag med EDI (EDIFACT) 13 Företag med hemsida/webbplats 14 Företag med intranät och extranät 15 Företag med lokala nätverk 16 Video- och bildkonferensutrustning 17 ANVÄNDNING AV INTERNET I FÖRETAG 18 Användningsområden för Internet 18 Inköp via Internet 19 Kontakter med myndigheter via Internet 20 IT-SÄKERHET 22 Säkerhetsanordningar 22 Säkerhetsproblem 24 E-HANDEL 26 Försäljning via Internet 26 Internetförsäljning B2B och B2C 29 Internetförsäljning till Sverige respektive utlandet 29

6 4 Online-betalningar vid Internetförsäljning 30 Specialiserade marknadsplatser 30 Förtroendeskapande åtgärder för Internethandel 30 Försäljning via EDI 31 ÖVRIGA FRÅGOR 33 Personalens IT-kompetens 33 Miljökrav vid inköp av IT-produkter 34 IT-system för hantering av beställningar eller inköp 35 TABELLER 37 KVALITETSDEKLARATION 58 Statistikens innehåll 58 Statistiska målstorheter 58 Statistikens tillförlitlighet 60 Statistikens aktualitet 63 Jämförbarhet och Samanvändbarhet 63 Tillgänglighet och förståelighet 64 BILAGA 1. ENKÄTEN 65

7 Sammanfattning 5 Nästan alla företag använder datorer och Internet Tillgången till och användningen av IT är mycket hög bland svenska företag. Under våren 2003 använde omkring 97 procent av företagen med tio anställda eller fler datorer. En nästan lika hög andel, cirka 95 procent, använde sig av Internet. Skillnaderna mellan branscherna samt mellan stora och små företag är relativt sett små. Allt vanligare med snabba anslutningar till Internet Omkring 62 procent av företagen med tio anställda eller fler hade under januari 2003 tillgång till höghastighetsanslutningar 1 till Internet, vilket är en kraftig ökning i förhållande till 2001 då endast 44 procent av företagen hade tillgång till sådana anslutningar. Parallellt med denna utveckling har andelen företag med tillgång till Internet via modem och vanlig telefonlinje minskat från 48 till 36 procent. Det är främst företag med färre än 50 anställda som gått över från modem och vanlig telefonlinje till höghastighetsanslutningar. Närmare 8 av 10 företag har hemsida Cirka 79 procent av företagen hade en hemsida under våren Det är främst de större företagen som har en hemsida. Av företag med anställda hade 72 procent en hemsida, medan hela 98 procent av företagen med 500 anställda eller fler hade det. Viruskontroll och andra programvaror för säkerhet vanliga Den vanligaste formen av säkerhetsanordning som företagen använder sig av för att skydda sig mot dataintrång och virusangrepp är viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet, vilket cirka 85 procent av företagen använder. Den näst vanligaste säkerhetsanordningen som används är brandväggar, som finns i närmare 70 procent av företagen. Nästan samtliga företag med 200 anställda eller fler använder viruskontroll eller andra programvaror för säkerhet och brandväggar. Bland de minsta företagen som undersökts, de med anställda, är det däremot endast omkring 60 procent som använder brandväggar och cirka 81 procent som använder virusskydd eller andra programvaror för säkerhet. Internetförsäljningen fortfarande relativt marginell Under 2002 hade cirka 11 procent av företagen sålt varor eller tjänster via Internet. Omkring 9 procent av företagen hade en Internetförsäljning som uppgick till en procent eller mer av omsättningen. Internetförsäljningen står fortfarande för en relativt begränsad andel av samtliga företags omsättning, under 2002 var denna andel uppskattningsvis 3 procent. 1 Med höghastighetsanslutningar menas ADSL, SDSL eller liknande + annan fast anslutning med kapacitet under 2Mb/sekund + annan fast anslutning med kapacitet på 2Mb/sekund eller mer

8 Summary 6 Nearly all enterprises use computers and the Internet Access to IT and IT use is very high among Swedish enterprises. During the spring of 2003, about 97 per cent of all enterprises with ten or more employees used computers. The share of Internet users was nearly as high, or about 95 per cent. The differences between industries as well as those between large and small enterprises are relatively small. High-speed connections to the Internet are becoming more and more common About 62 per cent of enterprises with ten or more employees had access to high-speed connections 2 to the Internet in January This is a dramatic increase compared to 2001 when only 44 per cent of enterprises had access to these kinds of connections. In parallel with this development, the percentage of enterprises with access to the Internet via modem and normal telephone lines has decreased from 48 to 36 per cent. The switch from modem and normal telephone lines to high-speed connections is most common among enterprises with less than 50 employees. About 8 out of 10 enterprises have a website About 79 per cent of the enterprises had a website in the spring of 2003, most of which were large enterprises. 72 per cent of enterprises with employees had a website, while 98 per cent of enterprises with 500 employees or more had such. Virus control and other software for security purposes are common The most common forms of security facilities used by enterprises to protect themselves from computer intrusion and virus attacks are virus control programs and other security software. 85 per cent of enterprises use these security facilities. The second-most common security facility is firewall use, found in about 70 per cent of the enterprises. Nearly all enterprises with 200 employees or more use virus control or other software for security, and firewalls. Among the smallest enterprises in the survey (those with employees), only about 60 per cent used firewalls and about 81 per cent used virus protection or other security software. Internet sales still relatively marginal During 2002, about 11 per cent of the enterprises had some kind of sales of goods or services via the Internet. About 9 per cent of the enterprises had Internet sales amounting to at least one per cent of their total turnover. Internet sales still account for a relatively limited share of turnover from all enterprises; in 2002 this share was roughly 3 per cent. 2 High-speed connections include ADSL, SDSL or similar + other fixed connections with a capacity under 2Mb/second + other fixed connections with a capacity of 2Mb/second or more

9 Inledning 7 För fjärde året i rad undersöker SCB användningen av informationsteknik (IT) bland svenska företag med tio anställda eller fler inom tillverkningsindustrin, energi-, byggoch tjänstesektorn. Syftet med undersökningen är att visa hur god tillgången till IT är och hur den används. Vissa jämförelser görs med undersökningen som genomfördes år I kapitlet Tillgång till och användning av IT i företag presenteras uppgifter om tillgång till samt användning av olika tekniker. Bl.a. undersöks användningen av datorer, användningen av Internet, vilka anslutningsalternativ företagen har till Internet samt förekomsten av hemsidor. I år undersöks för första gången användningen av lokala nätverk (LAN), inklusive trådlösa lokala nätverk (WLAN). I kapitlet Användning av Internet i företag redogörs för vilka områden företagen använder Internet till, bl.a. finns uppgifter om hur vanliga inköp via Internet är samt för vilka ändamål företag använder sig av Internet vid kontakter med myndigheter. I kapitlet IT-säkerhet presenteras vilka säkerhetsanordningar företagen har för att skydda sig mot dataintrång och virusangrepp samt uppgifter om säkerhetsproblem. I kapitlet E-handel återfinns bl.a. uppgifter om hur stor Internetförsäljningen samt EDI-försäljningen varit under I det sista kapitlet, Övriga frågor, återfinns bl.a. ett avsnitt om vilka miljökrav företagen ställer vid inköp av IT-produkter. Av intresse är att denna undersökning också genomförts i ett antal andra europeiska länder inom ramen för EU-samarbetet. Arbetet med genomförandet av undersökningarna i de olika länderna har samordnats via EU:s statistikmyndighet Eurostat. Resultatredovisning på europeisk nivå kommer att ske i publikationer från Eurostat. Förutom de EU-harmoniserade frågorna har också ett antal nationella frågor ingått i undersökningen. Dessa frågor har utformats av SCB i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Post- och telestyrelsen, IT-kommissionen, Statens institut för kommunikationsanalys, Statskontoret, NUTEK, samt Näringsdepartementet. Undersökningen är bekostad av Eurostat och Näringsdepartementet. Studien är en urvalsundersökning vilket innebär att alla resultat som redovisas i rapporten är skattningar som innehåller en viss osäkerhet. Vid jämförelser mellan branscher och storleksklasser har hänsyn tagits till osäkerheten, men den redovisas inte i övrigt i texten. Tabellerna, som återfinns i tabellbilagan, innehåller däremot 95- procentiga konfidensintervall vilket möjliggör jämförelser mellan t.ex. branscher. Osäkerheten i undersökningen beskrivs vidare i rapportens kvalitetsdeklaration. Undersökningen innehåller flera referensperioder. Om inget annat anges i rapporten avser uppgifterna undersökningstillfället, dvs. främst mars-maj 2003.

10 8 Tillgång till och användning av IT i företag Tillgången till och användningen av IT är mycket hög bland svenska företag. Nästan alla företag med tio anställda eller fler använder t.ex. datorer. Det finns dock skillnader mellan små och stora företag, mätt efter antalet anställda, samt mellan branscher. Alla stora företag, företag med 500 anställda eller fler, har datorer och tillgång till Internet, många har också en hemsida och ett intranät. Bland de minsta företagen i undersökningen, de med anställda, använder 4 procent inte datorer alls. Om man skulle inkludera företag med färre än tio anställda i undersökningen skulle förmodligen andelen företag som inte använder datorer vara högre. Det finns också skillnader mellan branscher. Tillgången till informationsteknik är mycket god i de flesta sektorer, med undantag för bygg- och transportsektorn där tillgången är relativt sett låg. Användning av datorer på arbetsplatsen Det är mycket vanligt att använda datorer bland företag i Sverige idag. Av företag med tio anställda eller fler använder så många som 97 procent datorer. Med datorer menas här persondatorer, arbetsstationer eller terminaler. Bland företag med 50 anställda eller fler uppskattas samtliga använda datorer. Andelen företag som använder datorer är genomgående mycket hög i samtliga branscher. Datoranvändningen är relativt sett något lägre i transportsektorn där cirka 91 procent av företagen använder datorer. Av företagen inom energisektorn, som här varken räknats till industrin eller tjänstesektorn, använder cirka 99 procent datorer. Inom den finansiella sektorn använder samtliga företag datorer. Datoranvändningen inom de olika storleksklasserna och branscherna illustreras i diagram 1 på nästa sida samt i tabell 1 i tabellbilagan. En stor andel av företagens sysselsatta använder sig av datorer på arbetsplatsen. Totalt sett använder sig 65 procent av företagens sysselsatta av datorer på arbetsplatsen. Det finns en tydlig skillnad mellan de olika branscherna vad gäller andelen av företagens sysselsatta som använder datorer på arbetsplatsen. Den största andelen återfinns inom den finansiella sektorn där 99 procent av de sysselsatta använder datorer. Inom byggsektorn är andelen däremot endast 29 procent. Det finns även ett tydligt samband mellan andelen sysselsatta som använder sig av datorer på arbetsplatsen och storleken på företaget. I större företag tenderar en större andel av de sysselsatta att använda sig av datorer än i de mindre företagen. Cirka 56 procent av de sysselsatta i företag med anställda använder sig av datorer i arbetet medan cirka 70 procent av de sysselsatta gör det i företag med 100 anställda eller fler. Se diagram 2 på nästa sida samt tabell 2 i tabellbilagan.

11 9 Diagram 1 Andel företag som använder datorer efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2 Andel av företagens sysselsatta som använder sig av datorer på arbetsplatsen efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

12 10 Användning av datorer utanför arbetsplatsen På vissa företag har de sysselsatta möjlighet att med löneavdrag få tillgång till en persondator i hemmet. Cirka 29 procent av företagens sysselsatta har tillgång till persondator i hemmet genom att företaget via löneavdrag hyr ut datorn. Detta är vanligare i större företag än bland mindre. Det är vanligare inom tillverkningsindustrin än inom tjänstesektorn att sysselsatta har tillgång till persondator i hemmet via löneavdrag. Inom energisektorn har 54 procent av företagens sysselsatta tillgång till persondator i hemmet via löneavdrag. Även i den finansiella sektorn är detta relativt vanligt, andelen ligger där på 43 procent. Se tabell 3 i tabellbilagan. Med distansarbete menas förvärvsarbete som stadigvarande eller regelbundet är förlagt utanför arbetsgivarens lokaler, t.ex. till arbetstagarens hem eller till särskilda lokaler på annan ort. 3 I det följande antas att företag har distansarbetare om de har sysselsatta som regelbundet, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, arbetar utanför själva företaget och som kommunicerar elektroniskt med företaget (t.ex. via e-post). Cirka 36 procent av företagen har sysselsatta som regelbundet arbetar utanför själva företaget och som använder sig av elektronisk kommunikation gentemot företaget. Ju större företaget är, desto vanligare är det att det har sysselsatta som regelbundet ägnar sig åt distansarbete. 87 procent av företagen med 500 anställda eller fler har distansarbetare medan detta endast är fallet för 29 procent av företagen med anställda. Det finns stora variationer mellan branscherna. De branscher där arbete på distans är vanligast är sektorn för företagstjänster samt kommunikationssektorn, där det är fallet för 54 respektive 71 procent av företagen. Inom byggsektorn och transportsektorn är det endast 18 procent av företagen som har distansarbetare. Se tabell 4 i tabellbilagan. Användning av Internet Även användningen av Internet är idag hög bland de svenska företagen. Under våren 2003 använde hela 95 procent av företagen med tio anställda eller fler Internet. Alla företag med 50 anställda eller fler använder enligt denna undersökning Internet, medan 92 procent av företagen med anställda och 95 procent av företagen med anställda använder Internet. Internetanvändningen är generellt mycket hög i de olika branscherna. Transportsektorn ligger på en jämförelsevis låg nivå, med 86 procent av företagen som använder Internet. Se diagram 3 på nästa sida samt tabell 5 i tabellbilagan. Totalt sett använder 52 procent av företagens sysselsatta Internetanslutna datorer i arbetet. Andelen av företagens sysselsatta som i arbetet använder Internetanslutna datorer varierar mycket mellan branscherna. Den finansiella sektorn har en jämförelsevis hög andel med 96 procent, medan byggsektorn uppvisar en låg andel; endast 26 procent av de sysselsatta i byggsektorn använder sig av Internetanslutna datorer. Se diagram 4 på nästa sida och tabell 6 i tabellbilagan. 3 Källa: Nationalencyklopedin (NE).

13 11 Diagram 3 Andel företag som använder Internet efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redov isningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillv erkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) By ggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), v arav : Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, v ideo-, radio- och TV-v erksamhet, serv icev erksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 4 Andel av företagens sysselsatta som i arbetet använder sig av Internetanslutna datorer efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64)* Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) *: Uppgiften är alltför osäker för att redovisas 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

14 12 Anslutningsalternativ till Internet Omkring 36 procent av samtliga företag med tio anställda eller fler hade i januari 2003 tillgång till analogt modem och vanlig telefonlinje, 34 procent av företagen hade tillgång till en ISDN-anslutning 4, 62 procent av företagen hade en höghastighetsanslutning 5 och 13 procent hade en anslutning via mobiltelefonnätet 6. Observera att företagen har kunnat ange flera anslutningsalternativ till Internet. Det finns stora skillnader mellan branscherna vad gäller förekomsten av de olika anslutningsalternativen till Internet. Cirka 45 procent av företagen inom byggsektorn har analogt modem och vanlig telefonlinje medan endast 15 procent av företagen inom energisektorn har denna typ av anslutning. Den största andelen företag med tillgång till mobiltelefonnätet för att koppla upp sig mot Internet återfinns inom kommunikationssektorn, 34 procent. Den lägsta andelen finns bland företag inom byggsektorn där endast 8 procent av företagen har denna typ av anslutning. Bland de som har ISDN återfinns den största andelen företag, 41 procent, inom handel, hotell och restaurang. Lägst andel företag med ISDN återfinns inom energisektorn och transportsektorn där 22 respektive 23 procent av företagen har detta anslutningsalternativ. Ungefär nio av tio företag inom kommunikationssektorn, energisektorn och den finansiella sektorn har tillgång till höghastighetsanslutningar. Lägsta andelen återfinns inom transportsektorn och byggsektorn där cirka 50 procent av företagen har dessa snabba anslutningar. Det är totalt sett en större andel av företagen inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin som har tillgång till höghastighetsanslutningar. Se tabell 7.1 i tabellbilagan för en uppdelning av anslutningsalternativen till Internet efter storleksklass och bransch. Det har skett stora förändringar jämfört med år 2001 vad gäller anslutningsalternativen till Internet. ISDN samt modem och vanlig telefonlinje har minskat i betydelse sedan 2001 medan andelen företag med höghastighetsanslutning till Internet har ökat från 44 procent till 62 procent. Även tillgången till mobiltelefonnätet som anslutningsalternativ till Internet har ökat från 10 till 13 procent. Se diagram 5 på nästa sida. Det är framförallt företag med färre än 50 anställda som i mindre utsträckning har ISDN samt analogt modem och vanlig telefonlinje som anslutningsalternativ. För företag med 50 anställda eller fler har det inte skett några större förändringar jämfört med 2001 vad gäller tillgången till ISDN och traditionella modem. Detta tyder på att de större företagen förmodligen behåller sina långsammare anslutningsalternativ trots 4 ISDN står för Integrated Services Digital Network. 5 Med höghastighetsanslutning menas Asymmetric Digital Subscriber Line (ADSL), Singleline Digital Subscriber Line (SDSL) eller liknande + annan fast anslutning med kapacitet under 2 Mb/sekund + annan fast anslutning med kapacitet på 2 Mb/sekund eller mer. 6 Exempel på mobiltelefonnätsanslutningar är General Packet Radio Standard (GPRS) och High Speed Circuit Switched Data (HSCSD).

15 13 att de i större utsträckning har andra, snabbare, alternativ. Det är framförallt företag med 50 anställda eller fler som ökat sin tillgång till mobiltelefonnätet som anslutningsalternativ till Internet. Se tabell 7.2 i tabellbilagan för en uppdelning av företagens anslutningsalternativ till Internet efter storleksklass och bransch för år Diagram 5 Andel företag med tillgång till olika anslutningsalternativ till Internet år 2001 respektive januari 2003, 10 anställda eller fler Traditionellt modem (analogt modem och vanlig telefonlinje) Mobiltelefonnätet ISDN Höghastighetsanslutningar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 2001 Januari 2003 Företag med EDI (EDIFACT) Electronic Data Interchange, EDI, är standardiserade elektroniska affärsdokument baserade på EDIFACT-standard, som gör att företag kan kommunicera direkt med varandra. Exempel på användningsområden för EDI är beställningar, fakturor, betalningsuppdrag till banken, prisuppgifter och varubeskrivningar. Omkring 13 procent av alla företag med tio anställda eller fler använde sig av EDI i något syfte under År 2001 var motsvarande siffra 17 procent. Den minskning som skett mellan åren kan tänkas bero på en tydligare definition av EDI i årets enkät. Företagen skall endast inkludera EDI som baseras på EDIFACT-standard och detta har lyfts fram betydligt mer i årets enkät jämfört med enkäten avseende år EDI förutsätter stora investeringar, relativt Internetlösningar, och används därför huvudsakligen av stora företag. Av företag med 500 anställda eller fler använde sig 56 procent av EDI medan endast 9 procent av företagen med anställda gjorde det. I en jämförelse mellan branscher sticker energisektorn ut. 39 procent av företagen i energisektorn använder sig av EDI. Byggsektorn är den sektor där lägst andel företag använder EDI, endast 4 procent av byggföretagen använde sig av EDI under I

16 14 tabell 8 i tabellbilagan återfinns data över EDI-användningen uppdelat på storleksklass och bransch. Företag med hemsida/webbplats Hemsidan är företagets fönster ut mot Internet. Den har med tiden blivit ett allt mer vanligt sätt att marknadsföra sig på då allt fler privatpersoner och företag har tillgång till Internet. Ett enskilt företag kan antingen ha en egen hemsida eller, om företaget tillhör en koncern eller företagsgrupp, finnas representerat på dennas hemsida. I resultaten ingår både hemsidor på företagens egna servrar och hemsidor på webbhotell. Cirka 79 procent av alla företag med tio anställda eller fler hade en hemsida vid undersökningstillfället under våren Av företag med anställda hade 72 procent en hemsida, medan hela 98 procent av företagen med 500 anställda eller fler hade det. Det finns vissa skillnader vad gäller förekomsten av hemsidor i de undersökta branscherna. Byggsektorn och transportsektorn är de branscher där lägst andel företag har tillgång till hemsidor. Endast ca 64 procent av företagen i byggsektorn och 66 procent av företagen inom transportsektorn har en hemsida. Inom kommunikationssektorn, energisektorn samt den finansiella sektorn har däremot mellan 90 till 94 procent av företagen tillgång till en hemsida. Se diagram 6 nedan samt tabell 9 i tabellbilagan. Diagram 6 Andel företag som har en hemsida/webbplats efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) Film-, video-, radio- och TV-verksamhet, serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% En hemsida kan anpassas till personer som har funktionshinder på olika sätt. Ett sätt att anpassa hemsidan är att ge möjlighet för användarna att förstora texten; ett annat sätt är att göra versioner med lättläst information. Uppskattningsvis 4 procent av

17 15 företagen med hemsida har den anpassad så att den är tillgänglig för personer med funktionshinder. Det går inte se någon större skillnad i andelarna mellan storleksklasserna eller mellan de olika branscherna. Se tabell 10 i tabellbilagan. 38 procent av företagen som har en hemsida erbjuder information på främmande språk på hemsidan. Det finns en tydlig skillnad mellan storleksklasserna och större företag tenderar att i större utsträckning ha information på främmande språk på sin hemsida. 72 procent av företagen med 500 anställda eller fler som har en hemsida erbjuder detta medan motsvarande andel endast är 28 procent för företag med anställda. Även mellan branscherna kan man se en viss skillnad. Byggsektorn har, med 11 procent, den lägsta andelen medan kommunikationssektorn har den största andelen med 54 procent. Se tabell 11 i tabellbilagan. Företag med intranät och extranät Intranät är ett nätverk för distribution av information inom företaget. Cirka 43 procent av företagen använder ett sådant system. Här är skillnaderna mycket stora mellan små och stora företag. Omkring 33 procent av företagen med anställda använder ett intranät, medan 95 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det går att tyda en viss ökning av andelen företag med intranät bland de största företagen jämfört med år 2001 då andelen låg på 89 procent. I små företag är behovet av sådan teknik antagligen inte lika stort, eftersom information lätt kan spridas på andra sätt. Intranät är något vanligare inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin. Detta trots att intranät är vanligare bland stora företag och att tjänstesektorn består av en större andel små företag än industrin. Inom tjänstesektorn använder 49 procent av företagen ett intranät, medan motsvarande andel för tillverkningsindustrin är 37 procent. Inom tjänstesektorn är intranät vanligast inom kommunikationssektorn och inom de finansiella företagen. Inom energisektorn som varken hör till tillverkningsindustrin eller tjänstesektorn använder sig 82 procent av företagen ett intranät. Se tabell 12 i tabellbilagan. En del företag som använder ett intranät har även ett extranät. Ett extranät är en del av företagets intranät som är tillgängligt endast för en avgränsad grupp av användare utanför företaget, via lösenord eller liknande tekniska lösningar. Ungefär 17 procent av alla företag med tio anställda eller fler använder extranät. Ju större företagen är, desto vanligare är det att de använder ett extranät. Endast 12 procent av företagen med anställda använder ett extranät medan hela 62 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det är vanligare att använda extranät inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin. Cirka 21 procent av företagen inom tjänstesektorn använder extranät medan ungefär 13 procent av företagen inom tillverkningsindustrin gör det. Inom tjänstesektorn är det den finansiella sektorn och kommunikationssektorn som har de största andelarna med 40 respektive 47 procent. Se tabell 13 i tabellbilagan.

18 Företag med lokala nätverk 16 Närmare 70 procent av företagen med tio anställda eller fler använde sig under våren 2003 av LAN, dvs. lokala nätverk. Ett lokalt nätverk är ett datornät som täcker ett relativt begränsat område. De flesta lokala nätverken finns i en enda eller ett fåtal närliggande byggnader som tillhör samma företag. Stora företag använder sig i större utsträckning av LAN än vad mindre företag gör. Uppskattningsvis 59 procent av företagen med anställda använder sig av ett lokalt nätverk medan hela 99 procent av företagen med 500 anställda eller fler gör det. Det finns stora skillnader mellan branscherna vad gäller användning av LAN. Inom transportsektorn och byggsektorn använder sig 50 respektive 53 procent av LAN medan över 90 procent av företagen inom energi-, kommunikations- samt den finansiella sektorn gör det. Se diagram 7 nedan samt tabell 14 i tabellbilagan. Diagram 7 Andel företag som använder lokala nätverk (LAN) respektive trådlösa lokala nätverk (WLAN) efter storleksklass och bransch, år 2003, 10 anställda eller fler Redovisningsgrupper Totalt (SNI 15-93) anställda anställda anställda anställda anställda 500 eller fler anställda Tillverkningsindustrin (SNI 15-37) Energisektorn (SNI 40-41) Byggsektorn (SNI 45) Tjänstesektorn (SNI 50-93), varav: Handel, hotell och restaurang (SNI 50-55) Transportsektorn (SNI 60-63) Kommunikationssektorn (SNI 64) Finansiella sektorn (SNI 65-67) Företagstjänster (SNI 70-74) serviceverksamhet (SNI samt 93) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% LAN WLAN Vissa företag med LAN använder sig av trådlösa lokala nätverk, så kallade WLAN. I trådlösa lokala nätverk sker överföringen av nätverkssignalerna genom trådlös överföring. Cirka 12 procent av företagen använde sig av trådlösa lokala nätverk vid undersökningstillfället under våren Förekomsten av trådlösa lokala nätverk blir vanligare ju större företagen är. Ungefär 9 procent av företagen med anställda

19 17 använder sig av WLAN medan 45 procent av företagen med 500 anställda eller gör det. Även här finns det stora skillnader mellan branscherna. Endast 4 procent av företagen inom byggsektorn använder sig av trådlösa lokala nätverk medan detta är fallet för 33 procent av företagen inom kommunikationssektorn. Endast 7 procent av företagen inom den finansiella sektorn använder sig av WLAN trots att cirka 90 procent av de finansiella företagen har LAN. Se diagram 7 på föregående sida samt tabell 14 i tabellbilagan. Video- och bildkonferensutrustning Video- och bildkonferensutrustning möjliggör bland annat för företag att vid möten låta de inblandade kommunicera på distans. Detta kan leda till att företag sparar både pengar och restid för de anställda som vid användning av denna typ av utrustning kan befinna sig på olika platser under ett möte eller en konferens. Uppskattningsvis 10 procent av företagen med tio anställda eller fler använder sig av video- och bildkonferensutrustning. Det finns en stor skillnad vad gäller förekomst av video- och bildkonferensutrustning beroende på storleken på företagen. Bland företag med anställda är det endast 5 procent som använder denna typ av utrustning medan 63 procent av företagen med 500 eller fler anställda gör det. Det finns stora skillnader även mellan de olika branscherna. Vanligast är det inom den finansiella sektorn och kommunikationssektorn där 24 procent respektive 34 procent av företagen använder detta. Inom energisektorn är andelen 21 procent. Den lägsta andelen återfinns inom byggsektorn där endast 1 procent av företagen använder video- och bildkonferensutrustning. Se tabell 15 i tabellbilagan.

20 18 Användning av Internet i företag Det här avsnittet syftar till att belysa hur integrerad informationstekniken, framförallt Internet, är i affärsprocessen. Några enkla och vanliga sätt att använda Internet på är allmän informationssökning samt att göra finansiella transaktioner. Användningsområden för Internet Att söka allmän information är det som företag med tio anställda eller fler använder Internet till i störst utsträckning, vilket 89 procent av företagen gjorde vid undersökningstillfället. Cirka 76 procent av företagen med tio anställda eller fler använder Internet för finansiella transaktioner i vid bemärkelse, begreppet inkluderar här t.ex. lönebesked och betalning av fakturor. De små företagen använder Internet för finansiella transaktioner i högre grad än de stora. Bland företag med anställda använder 77 procent detta, medan endast 59 procent av de största företagen gör det. Ett annat vanligt användningsområde för Internet är att få service och support. Drygt 70 procent av företagen med tio anställda eller fler använder Internet för detta ändamål. Ju större företagen är desto vanligare är det att de använder Internet för att få service och support. Uppskattningsvis 68 procent av företagen med anställda och 90 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet i detta syfte. Kommunikationssektorn och energisektorn har de största andelarna med 87 respektive 90 procent. Många företag laddar också ner digitala produkter, t.ex. programvara, digitala böcker eller tidskrifter. Årets undersökning visar att 62 procent av alla företag med tio anställda eller fler gör det. De stora företagen laddar ner digitala produkter i större utsträckning än de små. Bland olika branscher är det vanligast att ladda ner digitala produkter i energisektorn, där 86 procent av företagen använder sig av Internet i detta syfte. Även inom kommunikationssektorn, den finansiella sektorn samt i sektorn för företagstjänster är detta vanligt. Inom transportsektorn är det däremot endast 46 procent av företagen som laddar ner digitala produkter från Internet. Ungefär 45 procent av företagen använder Internet för att analysera konkurrenter. Detta användningsområde är vanligare bland stora företag än bland små. Omkring 75 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet i detta syfte, medan endast 39 procent av företagen med anställda gör det. Det finns vissa skillnader mellan branscherna vad gäller detta användningsområde. Inom byggsektorn använder 19 procent av företagen Internet för detta ändamål medan den finansiella sektorn, med 71 procent, har den högsta andelen. Att använda Internet för att lära upp och utbilda personalen är det användningsområde som företagen använder sig av i minst utsträckning. Ungefär 20 procent av företagen med 10 anställda eller fler använder Internet för detta. Omkring 46 procent av företagen med 500 anställda eller fler använder Internet för upplärning och utbildning av personalen medan detta endast är fallet för 16 procent av företagen med anställda. Inom byggsektorn hittar man den lägsta andelen, 6 procent.

Företagens användning av datorer och Internet

Företagens användning av datorer och Internet Företagens användning av datorer och Internet 2004 Företagens användning av datorer och Internet 2004 Statistiska centralbyrån 2004 Use of ICT in Swedish enterprises 2004 Statistics Sweden 2004 Tidigare

Läs mer

Företagens användning av IT 2007

Företagens användning av IT 2007 Företagens användning av IT 2007 Företagens användning av IT 2007 Statistiska centralbyrån 2007 Use of ICT in Swedish enterprises 2007 Statistics Sweden 2007 Tidigare publicering Previous publication

Läs mer

Företagens användning av datorer och Internet 2001

Företagens användning av datorer och Internet 2001 Företagens användning av datorer och Internet 2001 Rapport 2002-01-29 Alexandra Kopf Avdelningen för ekonomisk statistik Programmet för forskning och informationsteknik 1 Innehållsförteckning INLEDNING

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 Statistiska centralbyrån 2004 Use of computers and the Internet by private persons in 2004

Läs mer

IT i företag A. Allmänna uppgifter IT0101

IT i företag A. Allmänna uppgifter IT0101 IT i företag 2005 IT0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning av och tillgång till IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Företagens användning av IT

Företagens användning av IT mling avs Företagens användning av IT 2008 Företagens användning av IT 2008 Statistiska centralbyrån 2008 Use of ICT in Swedish enterprises 2008 Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering IT i hem och

Läs mer

Företagens användning av IT

Företagens användning av IT mling avs Företagens användning av IT 2008 K Företagens användning av IT 2008 Korrigerad version Statistiska centralbyrån 2008 Use of ICT in Swedish enterprises 2008 Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering

Läs mer

DFO/IF. Lösenord: IT-användning i företag Uppgifterna som lämnas ska endast avse den företagsenhet vars namn och organisationsnummer

DFO/IF. Lösenord: IT-användning i företag Uppgifterna som lämnas ska endast avse den företagsenhet vars namn och organisationsnummer Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Samråd har skett

Läs mer

NÄRINGSLIVETS STRUKTUR IT I FÖRETAG

NÄRINGSLIVETS STRUKTUR IT I FÖRETAG NÄRINGSLIVETS STRUKTUR IT I FÖRETAG Företagens användning av it 2013 Företagens användning av it 2013 Statistiska centralbyrån 2014 ICT usage in enterprises 2013 Statistics Sweden 2014 Tidigare publicering

Läs mer

Företagens användning av IT 2010

Företagens användning av IT 2010 mling avs Företagens användning av IT 2010 Företagens användning av IT 2010 Statistiska centralbyrån 2011 Use of ICT in Swedish enterprises 2010 Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering Företagens

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Statistiska centralbyrån 2004 Use of computers and the Internet by private persons in 2003

Läs mer

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Statistiska centralbyrån 2008 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Företagens användning av it 2012

Företagens användning av it 2012 mling avs Företagens användning av it 2012 Företagens användning av it 2012 Statistiska centralbyrån 2013 ICT usage in enterprises 2012 Statistics Sweden 2013 Tidigare publicering Företagens användning

Läs mer

Idnr DFO/IF. Lösenord: IT-användning i företag Uppgifterna som lämnas ska endast avse den företagsenhet vars namn och organisationsnummer

Idnr DFO/IF. Lösenord: IT-användning i företag Uppgifterna som lämnas ska endast avse den företagsenhet vars namn och organisationsnummer Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100) Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Samråd har skett med Näringslivets

Läs mer

Företagens användning av IT 2009

Företagens användning av IT 2009 Företagens användning av IT 2009 Företagens användning av IT 2009 Statistiska centralbyrån 2010 Use of ICT in Swedish enterprises 2009 Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering IT i hem och företag

Läs mer

Företagens användning av IT 2011

Företagens användning av IT 2011 mling avs Företagens användning av IT 2011 Företagens användning av IT 2011 Statistiska centralbyrån 2012 ICT usage in enterprises 2011 Statistics Sweden 2012 Tidigare publicering Företagens användning

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Företagens användning av. datorer och Internet 2002

Företagens användning av. datorer och Internet 2002 Företagens användning av datorer och Internet 2002 Avdelningen för Ekonomisk statistik Programmet för Forskning och informationsteknik 29 januari, 2003 2 Företagens användning av datorer och Internet 2002

Läs mer

Företagens användning av IT 2011

Företagens användning av IT 2011 mling avs Företagens användning av IT 2011 Företagens användning av IT 2011 Statistiska centralbyrån 2012 ICT usage in enterprises 2011 Statistics Sweden 2012 Tidigare publicering Företagens användning

Läs mer

IT-användning i företag 2008 IT0101

IT-användning i företag 2008 IT0101 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(77) i företag 2008 IT0101 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV0116

IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV0116 IT i företag 2010 (vissa frågor avser 2009) NV06 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Statistiska centralbyrån 2007 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2008

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2008 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

IT i företag 2008 (vissa frågor avser 2007) IT0101

IT i företag 2008 (vissa frågor avser 2007) IT0101 IT i företag 2008 (vissa frågor avser 2007) IT0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Ja 98 97 100 100 100 98 100 100 90 98 98 99 97 98 Nej 2 3 0 0 0 2 0 0 10 2 2 1 3 2. Bas, (st) 208 158 12 18 20 142 20 26 20 115 93 72 61 74

Ja 98 97 100 100 100 98 100 100 90 98 98 99 97 98 Nej 2 3 0 0 0 2 0 0 10 2 2 1 3 2. Bas, (st) 208 158 12 18 20 142 20 26 20 115 93 72 61 74 Vad är ditt huvudsakliga ansvar på företaget? VD 32 40 15 20 5 44 35 8 40 30 34 30 38 27 IT-chef 12 4 8 24 50 7 20 38 0 11 13 14 8 14 Försäljning eller Marknadschef 8 7 12 16 8 4 15 12 25 11 4 7 7 10 Intern

Läs mer

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Statistiska centralbyrån 2005 Use of computers and the Internet by private persons in 2005

Läs mer

Säkerhet på Internet. Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon

Säkerhet på Internet. Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon Säkerhet på Internet Bristande säkerhet på Internet beror i första hand på 3 saker 1. UOkunskap 2. Slarv 3. Oseriösa användare Informationssäkerhet För mycket skydd

Läs mer

IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116

IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116 IT i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) NV0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2009 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

DFO/IF. It-specialister och it-kunskaper. It-användning i företag 2015

DFO/IF. It-specialister och it-kunskaper. It-användning i företag 2015 Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Frågorna 35-37

Läs mer

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878

Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 Nätstudie Resebranschen 2009 Peter Hellman pwh@telia.com 0709-503878 2009-08-03 Alf Hedlund & Peter Hellman 1 AFFÄRSRESOR Reseindustrins affärsområden 2007 Total omsättning 236 miljarder Sysselsätter 160

Läs mer

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014

Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Statistik 2015:17 Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Publiceringsdatum: 17 juni 2015 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Använder ej internet

Använder ej internet Rapport från Företagarna Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 2 Internetanvändning... 3 Försäljning via internet... 6 Betalningar via internet...8 Uppgiftslämnande och regel-värk... 9 Behövs mer

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Handledning i informationssäkerhet Version 2.0

Handledning i informationssäkerhet Version 2.0 Handledning i informationssäkerhet Version 2.0 2013-10-01 Dnr 1-516/2013 (ersätter Dnr 6255/12-060) Informationssäkerhet 6 saker att tänka på! 1. Skydda dina inloggningsuppgifter och lämna aldrig ut dem

Läs mer

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband

Vi finns nära dig. Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Vi finns nära dig TSPxxxx xxxx Telia Connect 4.1 Installationshandbok för PC Uppkopplingsprogram för Telia Mobilt bredband Personlig kundtjänst Privat: tel. 90 200 Företag: tel. 90 400 Öppet vardagar kl

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015. Special transport services and national special transport services 2015. Statistik 2016:24

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015. Special transport services and national special transport services 2015. Statistik 2016:24 Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015 Special transport services and national special transport services 2015 Statistik 2016:24 Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015 Special transport services and national

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2007

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2007 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se S Stockholm Skolwebb Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb Innehållsförteckning Säkerhet i Stockholm Skolwebb... 3 Roller i Stockholm Skolwebb... 3 Hur definieras rollerna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2013

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2013 Datainsamling Företags- och miljömaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 09 17341, Fax 09 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på denna blankett konfidentiella.

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER ANSLUTA=RISK Fast bredband attraktiv plattform att angripa från Mobilt bredband/trådlösa nätverk/bluetooth lätt att ta

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Åttapartivalet 2010

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Åttapartivalet 2010 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Åttapartivalet 2010 Innovationsverksamhet i svenska företag 2008 2010 Innovationsverksamhet i svenska företag 2008 2010 Statistiska centralbyrån 2012 Innovation

Läs mer

Skicka drivrutin. Administratörshandbok

Skicka drivrutin. Administratörshandbok Skicka drivrutin Administratörshandbok Januari 2013 www.lexmark.com Översikt 2 Översikt Med Skicka drivrutin kan du enkelt hämta en skrivardrivrutin för en specifik skrivarmodell. Programmet skickar ett

Läs mer

Skolbiblioteksstatistiken 2002

Skolbiblioteksstatistiken 2002 Skolbiblioteksstatistiken 2002 KU0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och Fritid A.2 Statistikområde Bibliotek A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

MALL TILL MÄTINSTRUMENT

MALL TILL MÄTINSTRUMENT MALL TILL MÄTINSTRUMENT Denna mall används för att sammanställa mätinstrumentet. Här finns svar på vad varje kryss i mätinstrumentet innebär för matrisen. Mallen visar var i matrisen man skall sätta kryss

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Innovationsverksamhet i svenska företag

Innovationsverksamhet i svenska företag Innovationsverksamhet i svenska företag 2006 2008 Innovationsverksamhet i Svenska företag 2006 2008 Statistiska centralbyrån 2009 Innovation activity in Swedish enterprises 2006 2008 Official Statistics

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2008

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2008 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17 341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

IT-riktlinjer Nationell information

IT-riktlinjer Nationell information IT-riktlinjer Nationell information Syftet med denna It-riktlinje: den ska vägleda i användningen av Studiefrämjandets gemensamma datornätverk och dess it-resurser, vilket även innefattar den egna datorarbetsplatsen.

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer

Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer Introduktion till P@L och AribaNetwork FAQ - vanliga frågor från leverantörer P@L, Procurement at Lantmännen, är sättet som vi hanterar inköp av indirekt material och tjänster på Lantmännen Indirekt material

Läs mer

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1

Nätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1 Nätverk Hemma Han ringer på hos en jättelik karl för att demonstrera sin dammsugare. Hemmet är synnerligen välstädat och det finns inte ett dammkorn någonstans. Men "försäljare Rhuter" vet råd. Han tar

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter

Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Säkra trådlösa nät - praktiska råd och erfarenheter Emilie Lundin Barse Informationssäkerhetsdagen 2007, Karlstad 1 Om mig och Combitech Informationssäkerhetskonsult på Combitech Stationerad på Karlstadskontoret

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2012

Enkät om datateknik och elektronisk handel vid företagen år 2012 Företagsstrukturer Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) 17341, Fax (09) 1734 2465 tiede.teknologia@stat.fi Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer