K T H s P E R S O N A LT I D N I N G NR 2 / 0 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "K T H s P E R S O N A LT I D N I N G NR 2 / 0 5"

Transkript

1 Återinför snuvakuten L å n g t i d s s j u ka skulle gynnas om fö re t a g s- h ä l s ovå rden fick behandla va n l i ga snuvo r. Då skulle bako m l i ggande fa k to rer ka n s ke u p p t ä c ka s, menar Nadas personalchef. Sid 8 Upptakt för kvinnor Kv i n n l i ga lära res och fo r s ka res situat i o n på kt h s tod i fo kus på Q-sem. A ka d e- m i s ka världens struktur gör det svå ra re för kv i n n o r, e n l i g t Ka r l s t a d re k to r. Sid 14 B i l l i ga datalagringsmedier med ex t re mt hög ka p a c i t e t.m e toder för at t s t y ra medicin till rät t p l ats i kroppen vid cance r- b e h a n d l i n g. D e t är några exempel på hur Ly u b ov Belova, avd e l n i n gen för Te k n i s k m at e r i a l fys i k, vill använda sin fo r s k n i n g procent av undervisningen i de högre årskurserna kommer vara på engelska. Sid 3 Fra mtidens fo r s k n i n g s l e d a re K T H s P E R S O N A LT I D N I N G NR 2 / 0 5 LYUB OV BE LOVA verkar va ra rena växthu s et för nya idéer. Nyl i gen va l des hon ut av Sti f tels en för Stra tegisk Forskning (ssf) som en av 1 7 u n ga fors k a re med po ten tial att bl i f ra m ti dens fors k n i n gs l ed a re inom näri n gs l iv ell er högs ko l a. S t u d e nt på t i l l vä x t En stor utmaning för mig är faktiskt att hitta de människor inom andra om r å den s om kan hjälpa oss att ut veckla idéern a. Som ny i landet tar det lite tid att bygga upp de n ä t verk som krävs, s ä ger hon. Sid 6 Utskott för högre kvalitet H ö g re kva l i t e t på fo r s k n i n g,u t b i l d n i n g och anställningspro cess är målet för a r b e t e t i fa kultetsnämndens t re nya u t s ko t t. Sid 4 A n d reas Ståhlfors är en av alla de gy m n a- sister som snart tar studenten och fundera r på vad de ska gö ra till hösten. Jobb eller studier? Et t v i k t i g t val även för kth. Va r j e h e l å r s s t u d e nt ger cirka kro n o r. A N DREAS VAR EN av drygt s om napp a- de på ch a n s en att få följa med en k t h- s tu dent under en dag. Hans guide, te k n o- l ogen Beh rang Ma s o u m i, ger hon om en f ö rsta inbl i ck i stu den t l ivet. Men kom m er An d reas att finnas med bland de sökande ti ll höstens utbi l d n i n ga r? Va l et är natu rl i g t vis vi k ti gast för hon om s j ä lv, m en vad han och hans jämnåri ga v ä l j er är också ett mycket vi k tigt val för l a n dets univers i tet och högs ko l or. Vi får upp s k a t tn i n gs vis k ron or per hel å rs s tu dent och hel å rs pre s t a ti on av s t a ten så visst vi ll vi att våra utbi l d n i n ga r ska va ra attra k tiva och locka många motiverade sökande, s ä ger Ca rin Lindbor g, en h et s ch ef på re k tors planeri n gs en h et. Sid 11 Enkätundersökning: Lärarna vill undervisa mer online

2 Å S I K TE N INNE H Å L L Vassare engelska i sikte 3 Högre kvalitet med nya utskott 4 Designprislapp ger bättre ekonomi 5 En gjuten ledare för framtiden 6 Företagshälsan mer förebyggande 8 Lärarna vill undervisa mer online 10 Kampen om studenterna har ett pris 11 Humanist med böjelse för teknik 14 Kvinnor i karriären på kth 14 Kuriosa: 1935 års män 15 Hallå där, Seth Jonsson 16 Kampen om re s u r s e r ST UD E NTERNA HAR ETT PRIS upp s k a t tn i n gs vis k ron or. Un gefär så mycket får kth betalt från staten för ett års utbi l d- ning av en te k n o l og. Men kths ansva ri ga är inte nöjda med sakernas ti ll s t å n d. Å teri gen ansöker högs kolan om att få en högre så kall ad de s i gn pri s l a pp för ark i te k tu rs tu den tern a. Lyckas det skull e kth få yt terl i ga re totalt 25 m i l j on er kron or. Ak tivi teterna för att re k rytera stu den ter ti ll hösten är nu inne i ett inten s ivt skede inför sista ansöknings d a gen 1 5 a pri l. Om en av dem, S tu dent för en dag, kan du läsa i detta nu m m er. En som är gl ad att slippa ägna tid åt att söka pen gar är fors k a ren Ly u bov Bel ova, s om du kan läsa om på sidorna 6 7. Med tryggat anslag från sfs kan hon kon cen trera sig helt på att gjuta lagri n gs m ed i er med hjälp av pro tei n er. Hennes vi s i on är dataminnen som kan lagra flera hu n d ra milja rder bitar per kvad ra tcen ti m eter. C H R I ST E R G U M M E S O N Ansvarig utgivare: Åsa Johansson, ,e - p o s t : o s a j o a d m i n. k t h. s e. Redaktör: Christer Gummeson, , e - p o s t :c a m p a d m i n. k t h. s e. Redaktion: Christer Gummeson, Magnus My ré n, H å kan Soold. Redaktionskommitté: Anders J T h o r, o rd fö ra n d e, Chris Druid, S a co, Jan-Erik Gustafs s o n,at f, Le n n a rt Pe r s s o n, S e ko, Pe r- Le n n a rtlarsson och Anders Vä s t b e rg, fa ku l t e t s ko l l e g i e t, M a g n u s My ré n,re d a k tö r, Christer Gummeson, re d a k tö r. Foto: Christer Gummeson där i n ge t a n n ata n ge s. Layout: Hasse Berg m a n, C i t at. Tryck: Tryckindustri Info r m at i o n, S o l n a. Papper: A rctic Vo l u m e. ISSN: Po s t a d re s s : kt h, I n fo r m at i o n s- e n h e t e n, Sto c k h o l m. Besöksadress: Va l h a l l avä gen 79. Webbadress: www. k t h. s e/ i nt e r nt/campi/ (Ladda hem arkivexemplar här). Upplaga: ex. Utgivning: 8 nr under år Manusstopp nr 3/2005: 11 april. Adressändring: Om du ändrar adress inom kt h, var vänlig meddela detta till Gunvor Engmarke r, g u nvo a d m i n. k t h. s e, , så får du Campi även i fo rt s ät t n i n ge n. Vi l ket är det bästa sättet att l ocka studen ter ti ll k t h? D e t p å går en mängd re k ryt e r i n g s a k t i v i t e t e r i n för sista ansökningsdagen 15 april. Vi har f rå gat t re medarbetare om vad de t ror är det v i k t i gaste sät t e t at t l o c ka fler studenter till kt h. Jonas Faleskog, forskare och universitetslektor, Hållfasthetslära: Jag tror att det finns en risk att en skola med gamla anor som kth kan framstå som kon s erva tiv i ungas ögon. Det är vi k ti g t att profil era sig som en attra k tiv s kola för te k n i k i n tre s s erade, en s kola som är spännande och hänger med i ut veckl i n gen av kurs er och utbi l d n i n ga r. Jag tycker också att det vore bra om vi syntes mer i med i a, det är all del e s för sällan man pratar om teknik i nyh et s s ä n d n i n ga r- n a. Det är även vi k tigt att visa att det finns karri ä r- m ö j l i gh eter och ch a n s er att ut vecklas på kth s om a rbet s p l a t s. Ann Brånth, sekreterare, Energiteknik: Från mun ti ll mun att ti d i- ga re stu den ter berättar om progra m m en och vad de tycker om sina stu d i er är jättevi k ti g t. E n annan del är förstås affis ch eri n g i buss och tu n n el b a n a, ell er reklam i tv, för att väcka i n tre s s et hos dem som inte känner ti ll kth. Det finns ju många sätt. Jag tror också att det är vi k tigt att b ö r ja inform era tidigt och fånga upp intre s s et redan i yngre sko l å l d ra r. Att bjuda hit el ever, ti ll exem pel, s om vi gjorde på Ener gi te k n i k. Ni on de k l a s s a re fick komma hit och ti llverka glass och se hur man anv ä n- der kyla och värm e. Anna Björklund, forskare, Centrum för miljöstrategisk forskning: Jag tror att det är vi k tigt att lyfta fram civi l i n gen j ö rens samh ä ll s ro ll mer. När jag skulle söka vi d a re ef ter gym n a s i et var ja g i n tre s s erad av miljö. Men miljöi n ri k tn i n ga rna och miljöfors k- n i n gen var inte så synlig på kth och det är de inte nu hell er, ä ven om det är bättre. Jag hittade tack och lov hit ä n d å. Vi ll vi re k rytera fler tjej er så tror jag att det h a n dlar om att visa att man ef ter ex a m en kan arbet a m ed samhäll s rel evanta frågor. Det är bra med pers on l i ga kon t a k ter som kan avd ra m a ti s era kth, a t t det kom m er ut va n l i ga tjej er och killar och ber ä t t a r om skolan och stu d i erna här. S U S A N N E R O S É N 2 campi 2/05

3 L ä rarna på enge l s ka kursen t rä n a r på at t bedöma om student e r n a p re s t e rar bra eller dålig enge l s ka under t e ntor och laborat i o n e r. för det a l j er och begrepp i en gel s k a n. I den förra k u rs en fick vi bland annat lära oss vad man ska ge te k n o l ogerna för synpunkter när man rättar ra p- porter och ex a m en s a rbeten skrivna på en gel s k a, och det har jag haft stor nytta av, s ä ger han. K TH BÖRJADE ANVÄ NDA en gelska i undervi s n i n gen för tio år sed a n. Vissa insti tuti on er har kom m i t långt och ger redan i dag alla sina kurs er på en g- el s k a. Mats Ha n s on, nyti ll trädd vi cere k tor för gru n dutbi l d n i n gen på kth, tror att Bo l ogn a proce s s en kom m er att leda ti ll att allt mer av utbi l d- n i n gen på kth h å lls på en gel s k a. Om tio år tror han att procent av undervi s n i n gen i de h ö gre års k u rs erna kom m er va ra på en gel s k a. P å m a gi s ter- och fors k a rutbi l d n i n ga rna kom m er det att gälla all undervi s n i n g,s ä ger han. Vi ser samma starka trend även i andra eu ropeiska länder som Ho lland och Tys k l a n d. E n gel s- ka förväntas blir ingen j ö rernas profe s s i on ell a s pråk över hela värl den och utbi l d n i n gen måste f ö rbereda stu den tern a. Det är inte men i n gen att vi ska över ge svenska som modersmål ut g å n gsp u n k ten är att det ska fortsätta att va ra det soc i a l a s pr å ket. Men vi vi ll införa en gelska på ett medvetet sätt i utbi l d n i n gen för att stu den terna ska lära sig det som ingen j ö rs s pr å k, s ä ger Mats Ha n s on pro ce nt av underv i s n i n ge n i de högre årskurserna ko m m e r va ra på enge l s ka. E n ge l s ka som underv i s n i n g s s p rå k. Sve n s ka som socialt s p rå k. Så ser det u t på grundutb i l d n i n gens högre årskurser om tio år, t ro r M ats Hanson, ny vice re k to r. Ti d i ga re utbildn i n g s o m rå d e t mmt erbjuder kths lära re at t vässa sina enge l s k ku n s ka p e r. DET ÄR TI S DAG ef termiddag och en gru pp lära re från olika insti tuti on er har samlats i Hjärn e s a l en på kthb. De närm a s te ti m m a rna ska de träna på att tala en gel s k a. M å l et är att bli bättre på att håll a f ö rel ä s n i n gar och lekti on er på en gel s k a. Ku rs en är den tredje av fyra i ett kurs p a ket som även inneh å ll er skriftlig en gel s k a. En hel del av våra utbi l d n i n gs k u rs er hålls på en gelska och vi måste va ra beredda på att det bl i r m å n ga fler.vi beh ö ver få en större vana vid kommu n i k a ti on på en gel s k a, i n te bara språk och gra m m a tik utan även den egna a pproach en.den här en gel s k k u rs en är inspirera n de och har get t mig möjligh et att tr ä n ga dju p a re in i en gelsk syntax och argumen t a ti on, s ä ger Ca rl Mi ch ael Jo h a n n e s s on, u n ivers i tet s l e k tor och fors k a re på Ma s k i n kon s tru k ti on. Ä ven Lasse Wi n g å rd, u n ivers i tet s l e k tor på In du s tri ell produ k ti on, s er ett beh ov av att förd jupa sina en gel s k k u n s k a per. Att diskutera med vår lära re som har en gel s k a s om modersmål och höra hennes sätt ut trycka sig, är mycket giva n de och nyt ti g t.vi blir mer medvetna om vad vi säger. Jag klarar mig bra i va rd a gss i tu a ti on er, m en beh ö ver en lite dju p a re förs t å el s e För att kunna möta denna ut veck l i n g, utan att det sker en kva l i tet s f ö rs ä m ring av utbi l d n i n gen, har före detta mmt m ed bi d rag från Lju n g ber gsfon den arra n gerat en kurs i en gelska för lära re. Sa n d ra Bru n s berg vid kths spr å ken h et har va ri t m ed och iden ti fierat fyra om r å den som ska motivera lära rna att gå kurs en. I den första del en vi ll man göra lära rna mer spr å k m edvetna och öka deras färd i gh eter i att ta del av te k n o l ogernas sva r på olika uppgi f ter, s om ex a m en s a rbeten och lab- Va s s a re enge l s ka i sikte b a r.ta n ken är att de ska kunna av g ö ra om stu denterna anv ä n der bra ell er dålig en gelska och ge den viss feed b ack på va n l i ga fel, utan att för den skull a gera spr å k l ä ra re. I KURSENS AND RA DEL får lära rna själva produ cera m a terial på en gel s k a : kom pen d i er, oh- bi l der, k u rs be s k riv n i n ga r, ö v n i n gs- och ten t a m en su ppgi f ter. De mu n t l i ga kurs del a rna handlar om att h å lla förel ä s n i n ga r, d i s k utera, h a n dl eda och oppon era på ett arbete. Engelska är ett vi k tigt kom mu n i k a ti on s m edel för ingen j ö rer och vi ska förbereda stu den terna för den mark n ad där de ska verk a, s ä ger Ca rl Mi ch ael Jo h a n n e s s on. Men jag tror att våra stu den ter ock s å Forts. sid 4 campi 2/05 3

4 H ö g re kva l i t e t med nya utsko t t Fa kultetsnämnden har numera t re utsko t t, alla med uppgift at t se över kva l i t e t s u tve c k- l i n ge n. Ta n ken är at t kva l i t e t s a r b e t e t i den nya sko l o rga n i s ationen ska bli t yd l i ga re och o m fatta fler delar av ve r ks a m h e t e n. DE TRE UT S KOT T s om är knutna ti ll fakultet s n ä m n- den är gru n dutbi l d n i n gsut s ko t tet, fors k n i n gs - och fors k a rutbi l d n i n gsut s ko t tet och anställ n i n gsut s ko t tet. Det nyi n r ä t t ade anställ n i n gsut s ko t tet har tre huvu d s a k l i ga uppgi f ter beford ri n gs ä renden, ä ren den som gäll er re k rytering av lära re samt beredning av kths arbete med kva l i tet sut veckling och uppföljning av lära ra n s t ä ll n i n ga r. O rdf ö ra n de är Lars Ho l s t, prode k a n. En annan nyh et är att fors k a rutbi l d n i n gsut s ko t tet även får fors k n i n gs f r å gor på sitt bord. Ti d i ga re hade vi ett ut s kott som sys s l ade med en b a rt fors k a rutbi l d n i n gs f r å gor.men vi tycker det är vi k tigt att bed riva sys tem a tiskt kva l i tet s a rbete ä ven på vår egen fors k n i n gs produ k ti on, s ä ger Fo l ke Sn i ck a rs, f a k u l tetens de k a nus och ord f ö ra n- de både i gru n dutbi l d n i n gsut s ko t tet och fors k- n i n gs- och fors k a rutbi l d n i n gsut s ko t tet. Fors k n i n gsut s ko t tet kom m er även att bered a f r å gor som har att göra med hur fakultet s m edl en ska fördel a s. Gru n dutbi l d n i n gsut s ko t tet har egen t l i gen inte fått några nya arbet su ppgi f ter, d ä remot ett större a n s var för arbetet med att ut veckla gru n dutbi l d n i n gens kva l i tet. Vi har förs t ä rkt och tydl i gg j ort kva l i tet s a rbetet gen om den nya sko l or ga n i s a ti on en. Allt arbete i n om fakultet s n ä m n den är egen t l i gen inriktat på att säkers t ä lla kva l i teten hos kths akadem i s k a verk s a m h et. Man kan säga att vi nu fått ett tydl i- ga re mandat att stra tegiskt och sys tem a tiskt följa u pp kva l i tet s a rbetet, s ä ger Fo l ke Sn i ck a rs. Sa m tidigt ska sko l orna själva fortsätta att bed riva sitt kva l i tet s a rbete. Men fakultet s n ä m n den har det över gri p a n de ansva ret och kom m er att verk a för att sko l orna ut vecklar detta arbete. Folke Snickars leder både grundutbildnings- och forskningsutskottet, här tillsammans med forskningsutskottet. Sk i ll n aden jämfört med ti d i ga re ut s ko t t, d ä r flera av led a m ö terna var repre s en t a n ter för olika verk s a m h et s om r å den, är att de nu är erf a rna lärare som inte har en be s lut a n de funkti on inom skol orn a. På det vi s et står fakultet s n ä m n den fri a re från det löpande arbetet, s ä ger Fo l ke Sn i ck a rs. Han betonar att vi k ti ga frågor även i fra m ti den kom m er att föra n k ras i fakultet s ko ll egi et. Läs mer om utskot tens medl emmar på w w w. k t h. se / o m / o rga n i s a ti o n / f n / M E T TE WÄ RN Fo rt s : Va s s a re Jag t ror at t vå ra studenter också b e h över utveckla de nyanser som sve n s ka modersmålet ge r. beh ö ver ut veckla de nya n s er som svenska moders m å l et ger.ä ven om vi lära re kan bli ri k tigt bra på att ut trycka oss på en gel s k a, är det svårt att förm edla samma inneh å ll och inspirera på samma sätt som gen om svenska spr å ket.vi har ju också en s tor nordisk spr å k gru pp där vi har större möjligh eter ti ll nyans i samtalen om vi of t a re anv ä n der och vårdar vårt gem ensamma spr å k,än om vi i all a s i tu a ti on er väljer en gel s k a. Det är risk att det bl i r ett tru bbigt verk tyg om man ska prata ett för all a f r ä m m a n de spr å k. Lasse Wi n g å rd är inte hell er säker på att all 4 campi 2/05 Språkläraren Sandra Brunsberg filmar KTH-lärarna när de övar på att hålla föreläsningar och lektioner på engelska. u n dervisning kom m er att hållas på en gelska i f ra m ti den. Det blir säkert mycket mer, s ä rskilt i högre å rs k u rs er. Sa m tidigt tror jag att många av de utländska stu den ter som kom m er ti ll kth ä ven vi ll l ä ra sig sven s k a. När jag var utbyte s s tu dent i Ja p a n, var en stor beh å llning av vi s tel s en att jag lärde mig japanska och fick japanska vänner. E n gel s k l ä ra ren Sa n d ra Bru n s berg har även m edverkat i ett annat spr å k proj e k t, i samarbete m ed Stockholms univers i tet. Ti llsammans med l ä ra rna på mekanikkurs en i kths års k u rs två för Mekanik och Fa rko s t, a rbetar man fram en modell för undervisning på en gel s k a. Sa m a rbetet ska fortsätta i fler kurs er på In du s tri ell Produ k ti on. S U S A N N E RO S É N

5 VAD HÄNDER HÄR? H Ö R SA L ARNA F2 OCH F3 på Lindsted t s v ä gen ska få en rejäl ansiktslyf tn i n g,och f3 g ö rs om ti ll ny Ko ll egi e s a l. Nuva ra n de Ko ll egiesal bl i r kths nya styrel s erum i samband med att hel a en tr é p l a n et i förva l tn i n gens huvu d byggn ad på Va l h a ll av ä gen 7 9 byggs om. Ren overi n gen av f2 och f3 b ö r jar i mars. I slutet av oktober beräknas de va ra klara för att användas igen. O m byggn ad s a rbetet av ad m i n i s tra ti on s byggn aden börjar i maj, och beräknas klart i slutet av året. f- h ö rs a l a rna har va rit rejält slitna och i n te ändamålsen l i ga sen a s te ti den. Nuva ra n de Ko ll egiesal bri s ter i den tekniska utru s tn i n gen, s ä ger An n a - Ka rin Ekber g, a n s va rig för inredn i n gen i kths gru n dutbi l d n i n gs l o k a l er. Designprislapp ger bät t re eko n o m i OM BYG G N A D E N av en tr é p l a n et på Va l h a ll a- v ä gen 7 9 m edför även att pro- och vi cere k torerna får arbet s rum inti ll nya styrel s eru m m et. Re s ten av vånings p l a n et byggs om ti ll nya kon tors l o k a l er. I samband med ren overi n gen flyttar en h eten för ex terna rel a ti on er ti ll Si n g - Sing på L i n d s ted t s v ä gen. Från övri ga delar av ad m i- n i s tra ti on s byggn aden kom m er viss pers on a l och vissa funkti on er under ren overi n gen att flytta ti ll Q-hu s en. A r k i t e k t u t b i l d n i n gen borde få samma sort s s t at l i ga medel som andra ko n s t n ä r l i ga högs ko l e u t b i l d n i n ga r, menar kth. D ä rför ansöke r man även i år om en så kallad designprislapp som skulle ge en anslagsökning på 25 miljoner kro n o r. I MÅNGA LÄ ND E R är ark i te k tutbi l d n i n gen klassad s om kon s tn ä rlig utbi l d n i n g. Men i Sveri ge är den i n ord n ad i de tekniska högs ko l ornas utbi l d- n i n gs om r å de. kth har under flera år hävdat att a rk i te k tutbi l d n i n gen i re su rs h ä n s een de måste beh a n dlas som en utbildning med stora kon s tn ä rl i- ga inslag. D ä rför borde ark i te k tutbi l d n i n gen få samma sorts statliga medel som andra kon s tn ä r- l i ga utbi l d n i n ga r. En de s i gn pri s l a pp skulle ge mycket bättre m ö j l i gh eter att ut veckla ark i te k tutbi l d n i n gen. E n bi d ra ga n de orsak ti ll Ark i te k tu rs kolans dåliga e kon omi är att man inte har haft full täckning för ko s tn adern a, s ä ger Björn Hårs m a n, dekan på Skolan för Ark i te k tur och samhäll s byggn ad. kth a n s ö ker därför om de s i gn pri s l a pp för d rygt 7 0 procent av ark i te k tutbi l d n i n gen, ber ä k- nat på ett stu den tu n derlag motsva ra n de 6 0 nyb ö r ja re per år. Det motsva rar en perm a n ent ans l a gsökning på cirka 25 m i l j on er kron or som rym s i n om det så kall ade takbel oppet. P R I S LAPPEN FÖ R de natu rveten s k a p l i ga och te k n i- ska högs ko l eutbi l d n i n ga rna uppgi ck förra året ti ll k ron or per hel å rs s tu dent (hås) och k ron or per hel å rs pre s t a ti on (håp). För en kon s t- n ä rlig utbildning ell er de s i gnutbildning är mots va ra n de pri s l a pp k ron or per hås och k ron or per håp. Den natu rveten s k a p l i ga / tekniska pri s l a ppen m o t s va rar inte på långt när de ko s tn ader som ark i- te k tutbi l d n i n gen har när det gäll er form giv n i n g, a rbet s p l a t s er, ti llgång ti ll verk s t ä der och it- h j ä l p- m edel. Vi räknar med att cirka 7 0 procent av ark i te k t- utbi l d n i n gen är av kon s tn ä rlig kara k t ä r. Om kth s k u lle få den de s i gn pri s l a pp man önskar kom m er det att göra stor ekon omisk skill n ad, s ä ger Pet ter Gr é en, fin a n s d i rektör på kth. kth har försökt att ti ll m ö te sgå ark i te k tutbi l d- n i n gens beh ov så långt det va rit möjligt gen om att om f ö rdela medel intern t. För år erh ö ll Ark i te k tu rs kolan ett särskilt stöd på 8, 5 m i l j on er k ron or. Vi har under lång tid sagt att ark i te k tutbi l d- n i n gen måste få va ra dyra re än den gen om s n i t t- l i ga utbi l d n i n gen på kth.o ch vi kom m er su cce s- s ivt att införa en intern de s i gn pri s l a pp på ark i te k t- utbi l d n i n gen. Men vi skulle gärna se att statsmakterna gjorde det s a m m a, s ä ger Pet ter Gr é en. M E T TE WÄ RN KTHs RESULTAT kt h re d ovisar för 2004 ett re s u l t at n ä ra noll, v i l ke t är ett b e t yd l i g t b ät t re re s u l t at än under de senaste åre n. Den exakta siff ran lyder på 5,5 miljoner kro n o r. Re s u l t at e t för Arkitekturskolan va r o c kså bät t re än under de senaste åre n, myc ke t tack var det ex t ra stö d e t f rån kt h. Arkitekten Anna-Karin Ekberg inspekterar de slitna sittplatserna i hörsalen F2. V ID OM BYG G N A D E N av f- h ö rs a l a rna kom m er nya sittp l a t s er install era s. Ä ven ven ti l a ti on och belysning byts ut och ny av- teknik ska sättas i n. Den mindre hörs a l en, f3, s om blir kths nya Ko ll egi e s a l, gen omgår en mer om f a t t a n de ren overi n g, och får ti llgång ti ll pen try. Korridoren mellan hörs a l a rna ska förses med en gl a s v ä gg och en ny en tré ut mot Si n g - Si n g - g å rden. Nya Ko ll egi e s a l en kom m er användas ti ll d i s p ut a ti on er, re k tors m ö ten, s pec i fika sem i n a- ri er och liknande. H ö rs a l en f2 kom m er liksom ti d i ga re att användas för gängse gru n dutbi l d- n i n gs verk s a m h et. C H RI S TE R G U M M E S O N campi 2/05 5

6 FO R S K NIN G Ly u b ov Belova på avd e l n i n gen för Teknisk mat e r i a l fysik är ett f ra mt i d s n a m n. D e t menar Stift e l- sen för Strategisk Forskning som i november beslutade at t dela ut anslag till henne och 17 andra u n ga fo r s ka re som de anser har m ö j l i g h e t at t bli fra mtidens fo r s k- n i n g s l e d a re. En gjuten led a re för fra m ti den Fö n s tret i Ly u bov Bel ovas arbet s rum är full t av gröna växter och det tycks växa så det knak a r. Jobbar man lika mycket som hon, det blir ofta 1 6 timmar om dagen, är det kanske lika bra att göra det hem trevligt också på jobbet. Men det är inte bara växter som trivs och gror i den här m i l j ö n. Ly u bov Bel ova själv verkar va ra rena växthu s et för nya idéer,och när Sti f tel s en för Stra tegi s k Forskning (ssf) skulle välja ut unga fors k a re med po ten tial att bli fra m ti dens fors k n i n gs l ed a re inom n ä ri n gs l iv ell er högs kola var hon en av dem. Hon var de s sutom en av de yngsta att få ta emot ett anslag på sex miljon er kron or på fyra år med möjligh et ti ll fortsatt fin a n s i ering i yt terl i ga re två år ef ter ut v ä rderi n g. I progra m m et ingår de s sutom en led a rs k a p sutbi l d n i n g. Va rför de va l de ut just henne tycker hon är svårt att sva ra på. Men hon tror att det kan bero på att h ennes fors k n i n gs projekt Na n o s tru k tu rerade nya magn etiska material för spinnel e k tonik och bi om edicinska ti ll ä m pn i n ga r är väldigt ambiti ö s t. Det är ett projekt med stor ri s k, m en ett projekt med möjligh et ti ll stor belöning om det skulle lyck a s, s ä ger Ly u bov Bel ova under en kort paus från arbetet på avdel n i n gen för Teknisk materi a l- f ys i k. Hon arbetar med att g jut a pro tei n er för att skapa material som skulle kunna ge lättare, bi ll i- ga re och mer flex i bla lagri n gs m ed i er. När de under urva l s proce s s en frågade mig hu r s tort det här om r å det egen t l i gen är sva rade ja g u ppri k tigt det är en ormt och helt tom t. In gen har va rit här ti d i ga re och det finns inga et a bl erade s a n n i n ga r. Det är det som gör det så fantasti s k t s p ä n n a n de, s ä ger Ly u bov Bel ova samtidigt som h on printar ut ra pporten från den h e a ri n g - p a n el s om var en del av urva l s proce s s en. UR SKRIVAREN HOPPA R s edan starka skäl ti ll att hon är en av de 1 8 av över 40 0 s ö k a n de som ti ll slut va l- des ut. Där kan man läsa att hennes projekt gen om g å en de rankas som excell ent och bed ö m s s om innova tivt och sant interd i s c i p l i n ä rt. Ly u bov Bel ova själv be s k rivs som en natu rlig led a re och ssf f ö rutspår att hon med sitt bri n n a n de intre s s e kom m er att va ra med och forma detta fors k- n i n gs om r å de fra m ö ver. Det här är självk l a rt ett erk ä n n a n de, m en vad betyder då pen ga rna för h en n e? Det här ger en möjligh et, k a n s ke den bästa i Sveri ge, för en ung och okänd fors k a re att sätta i gång ett eget program och en egen fors k a r gru pp, s ä ger Ly u bov Bel ova. Det skapar också förv ä n tn i n gar på henne och h on vi ll skapa en dynamisk och intera k tiv miljö där yngre pers on er kan få möjligh eten att bi d ra och verka i den absoluta fra m k a n ten. Sa m tidigt påpekar hon att det inte är så stora pen gar det handlar om, m en att det gör att hon nu kan fo k u s era lite mer på fors k n i n gen än ti d i ga re. Hennes ambi ti on är att anställa tre pers on er. Hi t ti lls har jag ägnat den överv ä ga n de del en av min tid åt att ja ga pen ga r. Det är ett oerh ö rt ti d s s lu k a n de och fru s trera n de arbete, s ä ger hon. Ly u bov Bel ova kom som po s tdoc ti ll kth och gjorde tidigt ett starkt intryck på Venkat Ra o, profe s s or på Ma teri a lveten s k a p. Jag bl ev väldigt förv å n ad första gången ja g tr ä f f ade hen n e. Hennes meri ter gjorde att jag hade fått bi l den av en mycket äldre pers on. Men hon va r ung och var också väldigt ung när hon do k torerade. Jag har inte träffat någon som mött henne som i n te va rit impon erad ef ter å t, s ä ger Venkat Ra o. Han tycker att Sti f tel s en för Stra tegisk Fors k- 6 campi 2/05

7 ning också gjort ett väldigt bra val när de va l de ut h en n e. Hon är en mycket bra förebild för stu den terna här på skolan och jag är väldigt gl ad att hon är här hos oss. Tack va re sti f tel s en har hon fått en god möjligh et här i Sveri ge. Nu är det upp ti ll h enne att förvalta den möjligh eten. SJÄ LVA NOM I NE R IN G S C E R M O N IN s ker först den 1 1 a pril och det här är andra gången som Fra m tidens fors k n i n gs l ed a re s om ut s e s. Den första gru ppen drog i gång och de är nu ungefär halv v ä gs gen om progra m m et. Sn a rt kom m er vi att göra en halv ti d sut v ä rdering av den f ö rsta om g å n gen, m en vi är väldigt nöjda med resu l t a tet så här långt. Det har va rit väldigt fra m- g å n gs rikt och det kan vi se gen om att stu dera vad de unga fors k a rna publ i cera r,att deras fors k n i n gsgru pper växer, och så vi d a re, s ä ger Hen ryk Wo s, fors k n i n gs h a n dl ä gga re på Sti f tel s en för Stra tegi s k Fors k n i n g. I det här progra m m et ingår de s sutom en ambitiös led a rs k a p sutbildning och han ser satsningen s om unik i Sveri ge och kanske i viss mån även i v ä rl den. Jag har inte t rä ffat n å gon som mött henne som inte va r i t i m p o n e rad eft e råt. P R OFE S S O R V E N KAT RA O Det finns något liknande i Ja p a n. Just möjligh eten ti ll en led a rs k a p sutbildning är vi k ti g. För att lyckas som fors k a re i dag måste man förutom fors k n i n gen också beh ä rska ad m i n i s tra ti on, fin a n s i eri n g, bilda nätverk och att skapa te a m. Led a rs k a p s progra m m et skräddars ys och det är n å got som vi satsar på och avs ä t ter 3 m i l j on er kron or för, s ä ger Hen ryk Wo s. Led a rs k a p s del en gen om f ö rs gen om ett så kall a t training camp, s om består av tvådaga rs s a m l i n ga r s om upprepas 6 7 g å n ger under progra m m et An t a l et sökande den här gången var 401 och Hen ryk Wos menar att många fler höll en sådan klass att de kunde ha antagi t s. Kon k u rren s en var väldigt hård och de som ant a gits är excell en t a, s ä ger han. TO B I A S Ö STB E R G Svindlande datalagring med hjälp av pro t e i n e r Ly u b ov Belova använder proteiner som gj u t formar och smider sto ra planer för fra m- t i d e n. Visionen är minnen som kan lagra f l e ra hundra miljarder bitar per kva d ratce nt i m e t e r. STO R A FO R S K N IN G S I N SAT S E R å terstår men pers pe k tivet över tänkbara ti ll ä m pn i n gar är svi n d- l a n de. Ett exem pel är datalagri n gs m ed i er för m a s s produ k ti on med ex tremt hög kapac i tet ti ll låga ko s tn ader. Man kan också använda magn etiska nanop a rtiklar som lotsar, för att styra medicin ti ll rätt plats i kroppen, vi l ket dra m a tiskt skulle förb ä t t- ra od d s en vid cyto s t a ti k a beh a n dling mot cancer. An d ra anv ä n d n i n gs om r å den skulle kunna va ra att bygga chips som man kan placera inne i kroppen. Ti ll exem pel ett chip som distri bu erar medicin med vissa ti d s i n terva ll, n å got som skull e va ra jättebra för diabeti ker, s ä ger Ly u bov Bel ova. Hon tycks ständigt stöta på nya möjligh eter och anv ä n d n i n gs om r å den som kräver nya och i bland ov ä n t ade samarbeten. En stor utmaning för mig är faktiskt att hitta de människor inom andra om r å den som kan hjälpa oss att ut veckla idéern a. Jag kom m er från Ryssland och som ny i landet tar det ju lite tid att bygga upp de nätverk som krävs. LYUB OV BE LOVA S forskning handlar om att skapa ex tremt små och jämnstora magn etiska parti k- l a r. Det gör hon gen om att använda ett spec i ellt pro tein som gjutform. Pro tei n et hon anv ä n der är ferri ti n, s om inneh å ll er järn, och finns natu r- ligt i människo k roppen där det ingår i kroppen s s yretra n s port. Ferri ti n ets diameter är cirka 1 2 n a- n om eter, det vi ll säga 1 2 m i l ja rd dels meter, vi l ket gör det möjligt att åstad komma de små magn e- tiska en h eter som beh ö vs för ti ll ä m pn i n ga r i n om spinntronik och bi o teknik det långs i k tiga målet med fors k n i n gen. Vid ti llverk n i n gen byts järn et i ferri ti n et ut mot ti ll exem pel platina och kobo l t, s om kan förmås bilda met a ll p a rtiklar med exakt samma s torlek och form som järn et. För att uppnå de m a gn etiska egen s k a perna måste materi a l et värm ebeh a n dl a s. Vi vi ll också prova andra fören i n gar och har redan några under överv ä ga n de, s ä ger Ly u bov Bel ova. VEM SOM VAR FÖ R ST m ed att använda pro tei n s om gjutform är inte helt lätt att av g ö ra, m en a r h on. Det finns några andra gru pper som jobb a r m ed liknande saker. Ti ll bi l den hör också att arbetet är mycket interd i s c i p l i n ä rt, så vissa delar av det är känt sedan länge inom andra om r å den. Mycket kunskap s om är all m ä n gods inom ett om r å de är helt okänt i n om ett annat. Vi förs ö- ker va ra öppn a, flex i bl a och ta ti ll oss allt anv ä n d- b a rt vi kan leta upp, s ä ger h on. När vi s i on erna kan bl i verk l i gh et är omöjligt att s va ra på, enligt Ly u bov Bel ova. Det här proj e k tet är ägnat åt att skapa och utforska en helt ny kategori av material och inte d i rekt mot någon spec i- fik ti ll ä m pn i n g. I första hand bygger vi upp en stark fors k a r- gru pp med om f a t t a n de i n tern a ti on ellt utbyte. Vi letar nu febrilt ef ter aktiva och en ga gerade do k tora n der och po s tdoc s m ed friska idéer. TO B I A S Ö ST B E R G Fo t n o t : S p i n nt ronik är en form av elektronik som utnyt t j a r e l e k t ronernas spinn för at t h a nt e ra info r m at i o n. Den gör d e t m ö j l i g t at t gö ra de elektro n i s ka kretsarna myc ke t m i n d re än vad som är möjligt med vanlig elektro n i k. Sju fra mtida fo r s k n i n g s l e d a re NÄR STIF TE LSEN FÖ R S tra tegisk Forskning i novem ber ti ll k ä n n a gav namnen på de unga fors k a re med po ten tial att bli fra m ti dens fors k- n i n gs l ed a re inom högs kola ell er näri n gs l iv kom 5 av de 1 8 ut valda fors k a rna från kth. F ö rutom Ly u bov Bel ova var det : Kri s tina Höök med proj e k tet De s i gn av känslomässig intera k ti on för kropp och tänkande, Ka rl Hen rik Jo h a n s- s on med proj e k tet In byggda regl ers ys tem i n ä t verk s m i l j ö, Min Qiu med proj e k tet Fo toniska kri s t a ll er: L ju s konst i arbete och Jo h a n Å kerman med proj e k tet S p i n n tron i k : k ret s a r, d a torer och bi och i p s. DE 1 8 UNGA FO R S KA R N A ti ll delas ett anslag på 6 m i l j on er kron or va rdera för fyra års fors k- ning med möjligh et ti ll fortsatt fin a n s i ering i yt terl i ga re två år ef ter ut v ä rderi n g. För att sti mu l era fler kvi n n or att söka avs a t te s ti f tel s en de s sutom yt terl i ga re tio miljon er k ron or ti ll ett antal kvi n n l i ga sökande som p l acerat sig långt fram i urva l s proce s s en, m en s om inte nådde ända fra m. Bland dessa fem k vi n n or, s om ti ll del ades två miljon er kron or var för två års fors k n i n g,fanns Anna Delin och Sofia Ritzén från kth. campi 2/05 7

8 Fö retagshälsan mer f Hur ska fö re t a g s h ä l s ovå rden på kth se ut e fter årsskiftet? Den f rå gan grunnar en intern arbetsgrupp på. Nu vill gruppen ha input f rån personalen. NÄR KTH TE C K N A D E ett nytt av t a l k ring föret a gs h ä l s ov å rden 2002 bi l- d ades en arbet sgru pp med uppgi f t att följa upp överen s kom m el s en. I decem ber går av t a l et med nuva ra n- de hälsoen trepren ö ren Feel good ut och arbet sgru ppen analys erar ju s t nu kths beh ov av fra m tida föret a gs h ä l s ov å rd. Fokus ligger på förebygga n de åtgärder,h elt i linje med de s t a t l i ga dire k tiven. Syf tet är både att bevaka hur föret a gs h ä l s ov å rden fungerar och att komma med förslag på åtgärder.i arbet sgru ppen sitter repre s en t a n ter för de tre stora fack f ö rbu n den, ch efs adm i n i s tra t ö rer och en repre s en t a n t från pers on a l avdel n i n gen, s ä ger In ger Lars s on, ch ef på gru n dutbi l d- n i n gs k a n s l i et och sammankall a n de för ut v ä rderi n gsgru ppen. SAMTIDIGT SOM KTH byt te från hälsof ö ret a get Previa ti ll Feel good förändrades även inneh å ll et i statens av t a l för föret a gs h ä l s ov å rd. Ti d i ga re kunde man gå ti ll föret a gs h ä l s ov å rden vi d a llmän ohälsa, m en enligt å rs avtal måste ohälsan va ra arbet s rel a- terad. I början fanns det ett missnöje hos oss ef ters om vi var vana vid att kunna gå ti ll föret a gs h ä l s ov å rden b å de med arbet s rel a terade sju k domar och med hosta och snuva. Det missnöje som fra m f ö ra llt fanns i b ö r jan med Feel good gru n d ade sig mycket på att pers on a l en inte hade fått ti ll r ä cklig inform a ti on från kth cen tralt om vad det nya statliga av t a- l et inneb a r, s ä ger In ger Lars s on. E F TE R S OM AV TA L E T m ed Feel good l ö per ut vid års s k i f tet har ut v ä rderi n gsgru ppen inlett arbetet med en ny u pph a n dl i n g. I förberedel s erna ingår också att inform era pers on a l en. Både om var vi befin n er oss i proce s s en men också om vilka regl er och dire k tiv vi har att rätta oss ef ter, s ä ger In ger Lars s on. Enligt det statliga bet ä n k a n de som har lagts fram kring ny lags ti f tn i n g ska föret a gs h ä l s ov å rden i ännu större ut s tr ä ckning än i dag va ra inri k t ad mot förebygga n de hälsov å rd. In om ut v ä rderi n gsgru ppen fin n s tankar på att fråga de anställda och repre s en t a n ter för de olika sko l orn a om hur de vi ll att föret a gs h ä l s ov å r- den ska fungera. M E T TE WÄ RN Vad tycker du? Har du några frå gor om kt hs fö ret a g s h ä l s ovå rd eller synpunkter på hur den borde se ut f rån och med nästa år? Hör av dig till kt hs arbetsgrupp, ko ntaktperson Lotta Gustavs s o n, , e - p o s t : l o t t a a d m i n. k t h. s e För några år sedan kunde man gå med sin hosta och snuva till företagshälsovården. Men företagshälsan kommer få en alltmer förebyggande roll. Vå rden inte riktad mot i n d i v i d e n D e t måste va ra t yd l i g t v i l ka särskilda kompetenser fö re t a g s h ä l s ovå rden ska ha. Vå rdens inriktning bör va ra mot g r u p p e n och orga n i s at i o n e n, s n a ra re än ge nt e m o t i n d i v i d e n, e n l i g t en statlig utredning som fö reslår at t d e t i n förs en särskild lag för fö re t a g s h ä l s ovå rd. NÄR KTH SKA INL E DA en ny upph a n dling kri n g f ö ret a gs h ä l s ov å rden måste man rätta sig ef ter de lagar och före s k ri f ter som regl erar före kom s- ten av föret a gs h ä l s ov å rd. Nyl i gen lade en statlig utredning fram ett förslag om hur föret a gs h ä l- s ov å rdens bör se ut ur ett samhäll eligt pers pe k- tiv. Bland annat vi ll man att en särskild föret a gsh ä l s ov å rdslag införs. F ö rs l a get är ute på rem i s s och even tu ellt kom m er ri k s d a gen att fatta be s lut om lagändri n gen sen a re under våren. En skill n ad mellan dagens lags ti f tning och utred n i n gens förslag är att den tydligt pekar ut vilka kom peten s er som måste finnas inom f ö ret a gs h ä l s ov å rden. Det handlar bland annat om ex pert kom petens inom om r å dena förebygga n de arbet s m i l j ö a rbete och arbet s l ivs i n ri k t ad reh a bi l i teri n g. UTR E D NINGEN FÖ R E S L Å R ett tydligt fokus mot f ö rebygga n de hälsov å rd. F ö ret a gs h ä l s ov å rden f ö rutsätts också arbeta med ett gru pp- ell er or ga n i s a ti on s pers pe k tiv i syf te att förebygga ohälsa och olyck s f a ll, s n a ra re än ett indivi d- i n riktat pers pe k tiv med ef terh j ä l p a n de insatser. Enligt utred n i n gen bör staten, i samverk a n m ed övri ga aktörer, l ä gga fast en långs i k ti g, s a m h ä ll elig stra tegi för ut veckling av föret a gsh ä l s ov å rden. Utred a rna menar att föret a gs h ä l- s ov å rden bör va ra ett samhäll eligt defin i era t u pp d ra g, s om bed rivs på en fri och öppen m a rk n ad utan of fen t l i ga su bven ti on er. E n l i g t f ö rs l a get ska föret a gs h ä l s ov å rden pri m ä rt ta s i k te på sin ro ll som stöd för både arbet sgiva re och arbet s t a ga re i det förebygga n de arbet s m i l- j ö a rbetet och i arbet s l ivs i n ri k t ad reh a bi l i teri n g enligt regl erna i arbet s m a rk n ad s l a gen. M E T TE WÄ RN 8 campi 2/05

9 ö re bygga n d e Vi k t i g t med mental närhet G e o g rafisk närhet till fö re t a g s h ä l s ovå rden är viktig, men ännu v i k t i ga re kan den mentala närheten va ra. En sådan re l ation kräver at t fö re t a g s h ä l s ovå rden både har god kännedom om arbetsplatsen och p e r s o n l i ga ko ntakter med medarbetarna. MÅNGA PÅ CAM P U S Va l h a ll av ä gen tycker att det är en nack del att föret a gs h ä l s ov å rden inte längre ligger på kths om r å de. Även om det inte är så långt för oss upp l ever vi ändå ett avs t å n d. Det har nog att göra med att det tar tid att bygga upp pers on l i ga rel a ti on er, s ä ger Berit Net terl i n d, ad m i n i s tra tiv ch ef m ed pers on a l a n s var på kths bi bl i o te k. Hon menar att skill n aden mell a n d a gens föret a gs h ä l s ov å rd och den ti d i ga re beror mer på av t a l ets ut s e- en de än på Feel goods kom peten s. Deras med a rbet a re är väldigt ambitiösa och seri ö s a, m en det som saknas med dagens föret a gs h ä l s ov å rd är n ä rh eten, enligt hen n e. Det är vi k tigt med närh et, k a n s ke inte främst den geogra fis k a, utan att föret a gs h ä l s ov å rden bygger u pp kunskap om oss. FÖRDELEN MED Previa som ti d i ga re a n s va rade för föret a gs h ä l s ov å rden var just att det var en kelt att kon t a k- ta dem i olika frågor, s om rörde enskilda pers on ers hälsoprobl em. För mig som pers on a l a n s va ri g Åt e r i n för snuva ku t e n På Nada har man anvä nt Fe e l- good i ga n s ka stor utsträ c k n i n g och är nöjda med den hjälp man fåt t.men ka n s ke skulle en del l å n g t i d s s j u ks k r i v n i n gar fö r h i n d- ras genom at t l åta fö re t a g s h ä l- s ovå rden behandla va n l i ga snuvor ocks å, t ror personalchefe n. FÖ R E TAG S H Ä LS OVÅ R D E N har fått all t vi k ti ga re uppgi f ter när det gäll er att f ö rebygga ohälsa på arbet s p l a t s en och att reh a bi l i tera pers onal som va rit borta en längre ti d. Jag har haft väldigt goda erf a renh eter av det stöd och den hjälp Feelgood har gett oss vad gäll er arbet s- m i l j ö f r å gor och reh a bi l i teri n gs f r å- gor, s ä ger Eva - Lena Åkerm a n, pers o- n a l a n s va rig på Nad a. Hon är också arbet s m i l j ö a n s va ri g och reh a bi l i teri n gs a n s va rig och säger att Feel good är bra på dylika frågor. Det har med f ö rt att arbetet med reh a bi l i teri n gs f r å gor på Nada har nått en högre kva l i tet s n ivå än ti d i ga re. Jag har de s sutom fått bättre möjl i gh eter att jobba med de här frågorn a, s ä ger hon. De s s v ä rre har det även behövts efters om antalet långti d s s ju k s k rivn i n gar ökat och de s sutom bl ivit mer kom p l exa på kth precis som i re s- var det lätt att få stöd och hjälp. Vi k u n de samarbeta med Previa och bygga upp en pers onlig kontakt och den ber ö rda pers on en kunde ti ll exem pel gå dit på mor gn a rna och få sin m ed i c i n. Sådana kon t a k ter har inte känts lika enkla att ta med Feel good, berättar Berit Net terl i n d. När ett nytt hälsov å rd s avtal ska s k rivas tycker hon att ett av de vi k tiga s te kraven är att föret a gs h ä l s o- v å rden deltar i reh a bi l i teri n gsutredn i n gar och utformar reh a bi l i teri n gsp l a n er. Vi har sett ett större antal långti d s s ju k s k riv n i n gar de sen a s te åren, d ä rför är kunskap om reh a bi l i teri n gs å t g ä rder vi k ti ga. M E T T E WÄ R N Om det vore okej för personalen att uppsöka företagshälsovården för snuva, skulle man kunna upptäcka om det finns något annat bakom snuvan, tror personalchefen Eva-Lena Åkerman. ten av samhäll et, enligt Eva - Len a Å kerm a n. OM HON SKUL L E önska något inför nästa avtal är det att föret a gs h ä l s o- v å rden skulle ligga närm a re Ca m p u s Va l h a ll av ä gen. O ch att det åter skulle bli möjligt att vända sig ti ll föret a gs h ä l s ov å rden med mindre probl em som långva ri ga snuvor ell er likn a n de. Jag tror möjligen att man skull e kunna förh i n d ra vissa långti d s s ju k- s k riv n i n gar om det var möjligt att söka hjälp på föret a gs h ä l s ov å rden för mindre allva rl i ga probl em. M å r man dåligt söker man oftast förs t hjälp för fysiska sym tom. En bra f ö ret a gs h ä l s ov å rd kan uppm ä rksamma att det finns annat bakom s nuva n, tror Eva - Lena Åkerm a n. E f ters om det inte längre är lika n ä ra ti ll föret a gs h ä l s ov å rden vid häls o kon tro ll erna har Nada hittat en ny l ö s n i n g. En gång om året kom m er i s t ä ll et föret a gs s k ö terskan ti ll Nad a och gör unders ö k n i n ga rna på plats. M E T T E WÄ R N F R ÅG A N Hur ska en bra föret a gsh ä l s ov å rd vara? Catharina Silfwerbrand-Lindh, universitetsadjunkt, Kemi Jag tycker det är bra om den är rel a tivt lätti ll g ä n gl i g,det är vi k tigt att känna ti ll kon t a k t v ä ga rna för att nå den vid beh ov. Verk s a m h eten bör va ra inri k t ad mot arbet s rel a terad o h ä l s a, m en det är ibland svårt att av g ö ra vad som är arbet s rel a terat och vad som är orsakat av något annat. Peter Gröndahl, docent, Industriell produktion Det är bra med regel bundna hälsokon tro ll er men jag skulle också vi l ja ha möjligh eten att använda mig av f ö ret a gs h ä l s ov å rden även vid lindriga re sju k dom a r. Det skulle spara en massa tid om man snabbt och en kel t k u n de få vård i ställ et för som nu när man måste sätta sig och köa på vårdcen tra l en. Hannelore Eklund, kursadministratör, Signaler, sensorer, system Det är vi k tigt med förebygga n de h ä l s ov å rd. För oss som sitter mycket f ramför datorerna kunde ti ll exem pel m a s s a ge va ra ett sätt att förebygga ryggprobl em. Det är också bra att kunna få hjälp vid utprovning av ti ll exem pel term i n a l gl a s ö gon. kths stöd ti ll de anställdas fri s k v å rd är bra, tycker ja g. campi 2/05 9

10 S a n d s t rö m leder ko l l e g i e t ROLF SA ND STRÖM, profe s s or i materi a l te k n o- l ogi på Ma teri a lveten s k a p, har valts ti ll ord f ö- ra n de i kths fakultet s ko ll egium för peri oden febru a ri ja nu a ri De snabba förändri n ga rna i utbi l d n i n gss i tu a ti on en, l ä ra rro ll en och verk s a m h eten s e kon omiska vi ll kor är några frågor som han vi ll lyfta fram under sitt ord f ö ra n de s k a p. Det är vi k tigt att lära rna på kth har möjl i gh et att yt tra sig i betydel s ef u lla frågor. D ä r- för är vår samverkan med fakultet s n ä m n den av stor vi k t, och att vi inom ko ll egi et kan disk utera frågorna innan de tas upp i nämnden, s ä ger Ro l f Sa n d s tr ö m. Ro l f Sa n d s tröm har en ged i gen bakgru n d på kth, och gi ck både sin gru n dutbi l d n i n g och fors k a rutbildning här. Han bl ev profe s s or och har va rit ord f ö ra n de i Ma teri a l- cen tru m, ett samarbet s or gan mellan olika L ä rarna vill underv i s a mer online D e t är hög tid at t s a m o rdna utve c k l i n gen av de we b b a s e rade inslagen i kths grundu t b i l d n i n ga r. D e t menar en arbetsgrupp med kth- l ä ra re som undersökt u t b u d e t av onlineu t b i l d n i n ga r. Bristande stöd gör at t m å n ga avstår från at t a nvända we b bve r k t yg i sin u n d e rv i s n i n g,e n l i g t g r u p p e n. FÖ R D E LARNA MED att använda sig av webb a s erade, i n tera k tiva mom ent i gru n dutbi l d n i n ga rna på kth är uppen b a ra, m enar univers i tet s l e k tor Hans So h l s tr ö m. Arbet s s ä t tet rym m er stora ped a- gogiska vi n s ter och är ti d s ef fe k tiv t. De s sutom är webben ett väl anpassat verk tyg för kths stu denter, s om blir allt mer ava n cerade i sin datora n- v ä n d n i n g. Hans So h l s tröm är en av förf a t t a rna ti ll arbet s- gru ppens ra pport och anv ä n der själv sedan flera år ett webb a s erat fråge s ys tem för att testa kunskaperna hos te k n o l oger på Elektroprogra m m et. Det har va rit en metod för stu den terna att stämma av sina kunskaper inför ti ll exem pel labora ti on er. På så sätt kom m er de bättre förbered d a ti ll ex peri m en ten, och både de själva och lära ren kan använda sin tid mer ef fe k tiv t, s ä ger Hans So h l s tr ö m, s om är univers i tet s l e k tor vid Si gn a l er, s en s orer och sys tem. TIL LSAM MANS MED V l adimir Cvet kovi c, profe s s or i va t tenv å rd s te k n i k, har han va rit en driva n de k raft i arbet sgru ppen för ONline Edu c a ti on (one). Fyra andra kth- l ä ra re ingår i gru ppen ti llsammans med An ders Am brén från Le a rn i n g Lab och en stu den trepre s en t a n t. I en enkät ri k t ad 10 campi 2/05 ti ll samtliga kth- l ä ra re kart l ade arbet sgru ppen utbu det av webb a s erade utbi l d n i n gar och unders ö k te vi l ken ef terf r å gan det finns bland lära rn a. Re su l t a tet vi s ade att mer än hälften av lära rna vi ll a nvända fler intera k tiva dem on s tra ti on er på webben i sin undervi s n i n g, m en har avstått på gru n d av bri s t a n de kunskaper ell er andra pri ori teri n ga r. Det finns många kurs er på kth s om har en viss del webb a s erat inneh å ll, m en det är väldigt få s om har det på en nivå där verk l i ga ped a gogi s k a m ö j l i gh eter fra m tr ä der. kth bör göra mycket m er på det här om r å det, s ä ger V l adimir Cvet kovi c. Han undervisar i miljö- och va t tenv å rd och har s edan ett par år ti llbaka använt sig av intera k tiva vi rtu ella ex peri m ent för att förbereda fys i k s tu denter inför ri k ti ga labora ti on er. BÅDE HANS SOHLSTRÖM och V l adimir Cvet kovi c pekar på att det finns en väl utbyggd infra s tru k tu r på kth, i n te minst det tr å dlösa sys tem et och f u n gera n de digitala plattformar för e-learn i n g,ti ll exem pel det så kall ade Ping Pon g - s ys tem et. Vi vi ll inte uppfinna nya stru k tu rer ell er s k a l de finns redan i dag.vi vi ll ha ett stöd för en system a tisk ut veckling av det ped a gogiska inneh å ll et i kths on l i n e - utbi l d n i n ga r, s ä ger V l adimir Cvetkovi c. Arbet sgru ppens ra pport fick po s i tiv re s pon s när den pre s en terades för gru n dutbi l d n i n gsuts ko t tet. Hans So h l s tröm och V l adimir Cvet kovi c h oppas nu att det finns ti ll r ä ckligt stöd för att få de ped a gogiska ut veck l i n gs m edel som de anser krävs för att förverk l i ga arbet sgru ppens vi s i on. C H R I STE R G U M M E S O N kth- i n s ti tuti on er. Sedan är han föres t å n d a re för fors k n i n gs cen trat Bri n ell cen t- ru m, där han är starkt en ga gerad i fors k a r- s ko l a n. Å ren var han vi ce dekan för utbi l d n i n gs om r å det mmt. Ti ll vi ce ord f ö ra n de i fakultet s ko ll egi et va l- des Ann Lantz, docent i människa-datori n tera k ti on, Nada och Ul f G ed de, profe s s or i po lym era materi a l, F i ber- och po lym erte k n o l ogi. Mer om miljö i av h a n d l i n ga r A NDELEN DOKTORS- OCH l i cen ti a t av h a n dl i n ga r på kth s om handlar om miljöpåverkan ökar. De flesta stu den ter som ex a m i n erades förra å ret från gru n dutbi l d n i n gen hade läst någon m i l j ö k u rs. Det visar kths miljöredovi s n i n g för I redovi s n i n gen som finns på nätet w w w. k t h. s e / i n tern t / s a kerh et/ kan man även läsa om kths re su rs f ö rbrukning och av f a ll. Den visar att el f ö rbru k n i n gen minskat någo t s en a s te året och att va t ten f ö rbru k n i n gen minskar sedan några år ti ll b a k a. M ä n gden s k ro t ad kon tors el e k tronik har dock ökat k ra f tigt sedan från 5 ti ll 2 0 kg per hel å rsa n s t ä ll d.

11 INBL I C K Kampen om student e r n a har ett p r i s A n d reas Ståhlfors är en av alla de gymnasister som snart tar studenten och därfö r f u n d e rar på vad de ska gö ra till hösten. Jobb eller studier? Et t v i k t i g t b e s l u t för dem, men också för kth. För varje helårsstudent får kth u p p s kat t n i n g svis kro n o r. JAG SKA LÄ R A HONOM a llt jag kan. Det kom m er att gå rätt fort, s ä ger Beh rang Ma s o u m i, s toppar i sig ett rött god i s h j ä r- ta från en skål på disken i re s t a u rang Nym bl e, och skra t t a r. An d reas Ståhlfors skrattar med, och när kvinnan som serverar mat förstår att An d reas är på besök för att se om kth kan va ra något för hon om ef ter gym n a s i et så tycker hon inte att hans be s lut är svårt. Det är klart du ska plu gga här. Det är ju Sveri ges bästa s ko l a, s ä ger hon och slevar upp några ex tra köttbu llar på hans tall ri k. An d reas är en av drygt s om nappat på ch a n s en att få följa med en k t h- s tu dent under en dag.hans guide är Beh rang Masoumi som plu ggar data. Kl ockan är strax före to lv och Beh rang har redan hunnit visa hon om bi bl i o te ket, s e k- ti on en, k t h- h a ll en och självk l a rt också hunnit berätta mycket om livet som stu den t. E f ter lu n ch ska An d reas följa med på en förel ä s n i n g. Fr å gan är sedan om k t h kan räkna med att han finns bland de sökande ti ll höstens utbi l d n i n ga r. Att plu gga data skulle va ra helt perfekt för An d reas som l ä s er natu rvetenskap med data- och mattei n ri k tning på campi 2/05 11

12 D e t p å går en t u ff kamp mellan läro s ätena och mellan olika utbildninga r, men också för at t få fler ungdomar at t vilja studera vidare. gym n a s i et. Han verkar också intre s s erad av det. Men det känns som att han är sliten och först tänker ta ett sabb a t s å r, s ä ger Beh ra n g. An d reas nickar instämmande. Jag är sko l trött och skulle gärna jobba ett år förs t. Beh rang tittar strängt på hon om och säger med gl i m ten i ö gat att ett år är okej, m en att det inte får bli för många. O ch han vet vad han talar om för det bl ev både militärt j ä n s t, j obb i Brys s el och fall s k ä rm s h opp a n de värl den över innan Behrang återv ä n de ti ll sko l b ä n ken ef ter sina gym n a s i e s tu d i er. Men han ångrar inte att han började plu gga igen, och att det bl ev kth var för hon om självk l a rt. SKO LAN HAR ETT BR A ryk te och med en ex a m en häri f r å n finns det stora möjligh eter att jobba utom l a n d s, s ä ger Beh ra n g. Det är mycket mer än lu n ch en som ska smältas för An d reas när den här dagen är över. Det val han sedan fattar är natu rl i g t vis vi k ti gast för hon om själv, m en vad han och hans j ä m n å ri ga väljer är också ett mycket vi k tigt val för univers i- tet och högs ko l or i Sveri ge. Det pågår en tu f f kamp mellan läro s ä tena och mellan olika utbi l d n i n ga r, m en också för att få fler ungdomar att vi l ja s tu dera vi d a re. Att attra h era många stu den ter är vi k tigt ur flera aspe k ter för kth, i n te minst påverkar det ekon om i n. Vi får upp s k a t tn i n gs vis k ron or per hel å rs s tu den t och hel å rs pre s t a ti on av staten så visst vi ll vi att våra utbi l d- n i n gar ska va ra attra k tiva och locka många motiverade s ö k a n de, s ä ger Ca rin Lindbor g, en h et s ch ef på re k tors plan eri n gs en h et. Si f f ran k ron or bygger på att stu den ten regi s trera r sig och de s sutom klarar 40 poäng under två term i n er. R ä k- nat på antalet stu den ter som antogs förra året motsva rar det d rygt 1 21 m i l j on er kron or för ett års stu d i er. E N LIGT CARIN LIND B O RG finns det inga tomma platser på kth. Det finns vi s s erl i gen re su rs er lära re och lokaler för att ta emot fler stu den ter på vissa utbi l d n i n ga r, m en det står i n ga tomma sto l a r och väntar på att fyll a s, m enar hon. S tra tegin är att ta in procent fler stu den ter än vad som egen t l i gen planerats för, så att det inte uppstår outnyt t jade re su rs er. Vi har ofta möjligh et att ta emot flera stu den ter utan att detta medför särskilt stora ex tra ko s tn ader. Vi har ock s å minskat antalet platser ti ll gru n dutbi l d n i n ga rna på civi l i n g- en j ö rs progra m m en tog vi in s tu den ter jämfört m ed i f j o l. Det beror inte på ett minskat söktryck ut a n 12 campi 2/05

13 är en del av vår stra tegi att fo k u s era mer på fors k n i n gs n ä ra utbi l d n i n gar som magi s terutbi l d n i n ga r, det vi ll säga de sista å ren på gru n dutbi l d n i n ga rn a, s ä ger Ca rin Lindbor g. På högs ko l ei n gen j ö rssidan är dock probl em en större. D ä r har man också gått ner i antal platser, b å de beroen de på konju n k tu ren och på grund av ett minskat söktryck. För att få fler sökande ti ll utbi l d n i n ga rna har kth en hel verk s t ad av åtgärder där kth- s tu dent för en dag b a ra är ett av många verk tyg. Här finns även stu den t a m b a s s ad ö rern a, m ä s s be s ö k, ö ppet hus och annon s er för att nämna några exem pel. kth- s tu dent för en dag är en aktivi tet som vi tycker är bra. In tre s s et är stort både från gym n a s i s ter och från högs kol or och univers i tet som är nyfikna på idén, s ä ger Yvon n e Bång Wa h l b ä ck, a n s va rig för re k ryteri n gs a k tivi teter på kth. DEN 1 5 A P R IL ÄR sista dagen att söka.vad krävs för att ni som j obbar med re k rytering ska känna er nöjda? Vi blir aldrig nöjda, s ä rskilt inte med tanke att det va ri t f ä rre sökande än ti d i ga re de sen a s te åren, s ä ger Yvonne Bång Wa h l b ä ck. Vi l ken är den vi k ti ga s te åtgärden för att få fler att söka hit? Ska jag välja något så är det nog att kth s er ti ll att ha en hög kva l i tet på utbi l d n i n ga rna och nöjda stu den ter som ger kth ett gott ryk te. An d reas och Beh rang har ätit upp köttbu ll a rn a, hängt et t tag i sekti on s l o k a l en i väntan på att förel ä s n i n gen ska börja. An d reas tycker att dagen så här långt givit hon om en mer po s i tiv bild av kth än ti d i ga re och han kan mycket väl tänka sig att plu gga här fra m ö ver. Men det är inget för lati s a r, s ä ger han. Beh rang håll er med och skra t t a r. TE X T: TO B I A S Ö STB E R G, FOTO : L A S S E N YM A N D e t är klart du ska p l u gga här. D e t är ju Sve r i ges bästa sko l a. campi 2/05 13

14 NY PÅ JOBBE T H u m a n i s t med böjelse för teknik Kvinnor och män har olika förutsättningar i sina akademiska yrkeskarriärer, säger Christina Ullenius, rektor vid Karlstad universitet. Från Karlstad till KTH. Jenny Sundén bidrar till ett humanistiskt perspektiv i Nadas forskning. J e n ny Sundén, u n i ve r s i t e t s l e k tor på avd e l n i n gen för medieteknik, N a d a Varför sökte du dig till kth? kth verkar väldigt spännande just nu. Som n a m n et på den nya skolan antyder satsar man på d a t avetenskap och kom mu n i k a ti on, och för en kom mu n i k a ti on s fors k a re med böjelse för te k n i k känns det mycket intre s s a n t. Jag är humanist och s a m h ä ll s vet a re i bo t ten och har hela ti den fors k a t om hur människor anv ä n der och upp l ever m ed i ete k n i k. Vad innebär ditt arbete? Jag har ut s etts ti ll ansva rig för afm, Af f ä rsut veckling och med i ete k n i k, s om är ett utbi l d- n i n gs s a m a rbete med Ha n del s h ö gs ko l a n. En del u n dervisning blir det förstås och så ska jag dra igång ett fors k n i n gs projekt under våren. Det ligger i gr ä n s l a n det mellan med i eteknik och bi o te k- n i k, och handlar om reprodu k ti on s te k n o l ogi er, såväl mediala som bi o l ogi s k a. Ett slags nyto l k- ning av Fra n ken s teins mon s ter i det 21:a århu n d- radet, kan man säga. Vilka är dina intryck från första tiden här? Jag har bl ivit po s i tivt överra s k ad av och nyfiken på alla samarbeten med högs ko l or som fin n s h ä r: opera h ö gs ko l a n, jmk, kon s t h ö gs kolan och di det ger många intressanta öppn i n ga r. Du är ju medieteknikexpert, så vilket är ditt favoritmedium? Datorn, om jag måste välja, ef ters om den är et t mu l ti m ed iu m. När man som jag rest och flyt t a t runt mycket blir den en trygg punkt i ti llva ron. Jag har den all tid med mig för att ta del av nyh et s flö det, h å lla kontakt med vänner och ko ll egor, titta på film och lyssna på mu s i k. C H R I STE R G U M M E S O N Kvinnor i ka r r i ä ren på kt h kth arbetar på olika sät t för at t s ä k ra fra m- tidens ko m p e t e n s. På seminariet Q-sem sto d kv i n n l i ga aka d e m i ker i fo ku s. En av t a l a r n a, Christina Ul l e n i u s, har på nära håll upplevt s t r u k t u rer inom den aka d e m i s ka vä r l d e n som bidrar till at t kvinnor behandlas annorlunda än män. DET ÄR IN G E N t vekan om att kvi n n or och män har olika förut s ä t tn i n gar i sina akadem i s k a yrke s k a rri ä rer. Un der stu d i eti den på kth t ä n k- te jag inte alls på det. Den ch ockera n de insikten kom när jag fors k ade på Ch a l m ers. Jag var bl i n d för det så länge, och såg inte det som andra kvi n- n or ber ä t t ade om, s ä ger Ch ri s tina Ull en iu s, re k- tor på Ka rl s t ad univers i tet. Hon bl ev civi l i n genjör i kem i teknik på kth och har däref ter disputerat och arbetat som prore k tor vid Ch a l m ers. Sedan är hon re k- tor för Ka rl s t ad univers i tet. Det finns gru n d s tru k tu rer inom univers i tet och högs kola som kvi n n orna märker av när de går vi d a re i sin akademiska karri ä r. När de ska söka tjänster och pen gar ti ll forskning blir det m er tydligt att det är svåra re för kvi n n or att bl i i den ti fierade som kandidater. B å de kvi n n or och män ser i stor ut s tr ä ckning män som natu rl i ga i l ed a rro ll er. Det är svårt att ge kon k reta råd ti ll k vi n n or som vi ll göra akademisk karri ä r, m en det är vi k tigt att förstå stru k tu rern a, va ra väl förberedd överhuvu d t a get i de steg man tar, s a m t skapa all i a n s er och nätverk. PÅ Q-SEM SAM LA D E S för första gången kths k vi n n l i ga fors k a re och lära re. M ö tet var uppt a k- ten i ett långs i k tigt ut veck l i n gs a rbete kring kths kom peten s f ö rsörjning och ingår i proj e k tet kth Futu re Fac u l ty. In i ti a tiv t a ga re är prore k tor Ma r- ga reta Norell Ber gen d a h l, s om har ett särskilt ans var för den långs i k ti ga re k ryteri n gen, j ä m s t ä ll d- h eten och kom peten s f ö rs ö r j n i n gen vid kth. Med i bi l den finns även idas, ett nati on ell t ch efs- och led a rf ö rs ö r j n i n gs projekt där kth del t a r. Syf tet är att få fler kvi n n or på höga po s ter i n om univers i tet och högs ko l or i Sveri ge. DET ÄR BRA att kvi n n or som gör akadem i s k k a rriär träffas och pratar om sin situ a ti on. Men det får inte stanna vid det, man måste se ti ll helh eten. Det är inte kvi n n ornas ansvar att förändra dessa gamla stru k tu rer, a n s va ret vilar på hel a l ä ro s ä tet, m enar Ch ri s tina Ull en iu s. Är det då någon skill n ad på ett ungt univers i- tet som Ka rl s t ad univers i tet, j ä m f ö rt med kth ell er Ch a l m ers? Det har natu rl i g t vis satt sina spår att jag har va rit re k tor i tio år.s tru k tu rerna finns här ock s å, m en jag har sett ti ll att vi har kvi n n or på hälften av de led a n de po s i ti on ern a. Så ser det inte ut på a n d ra ställ en, där det gen erellt är en mycket låg a n del kvi n n l i ga re k torer och de k a n er. KVINNOR PÅ KTH Kvinnor i akademiska yrken på kt h: 1 av 9 deka n e r, 2 av 9 pro d e kaner 3 av 28 pre fekter 7,5 pro ce nt av profe s s o re r n a 11 pro ce nt av lekto rerna 16 pro ce nt av fo r s ka ra s s i s t e nterna 29 pro ce nt av anställda dokto ra n d e r. S U S A N N E RO S É N 14 campi 2/05

15 Lunchkonserterna i Sing Sing fortsätter under våren. Vå rens lunchko n s e rt e r LUN C HKO N S E RTE R N A fort s ä t ter även under v å rterm i n en i Si n g - Si n g, L i n d s ted t s v ä gen 3 0, Campus Va l h a ll av ä gen. Vid nästa fra m tr ä d a n de 13 a pril sju n ger och berättar opera s å n ga ren Ro l f Cederl ö f u n der temat Från Sot ti ll Guld i stru pen. F ö l ja n de kon s erter är inbo k ade. 2 7 a pri l : E l i a - k va rtet ten, i n tern a ti on ellt pri s belönt str å k k va r- tet t, 1 1 m a j : In s tru m ental och vokal med ktha re och 1 ju n i : Profe s s orns märk l i ga or gel, Johan Lilj en c rants in acti on på Bor gg å rden. Kon s ert ti den är on s d a ga r, Medh avd lu n ch kan ätas under kon s erten. Arra n g ö r: Di rector Mu s i ce s, Gunnar Ju h l i n, i samarbete m ed In de k. B raunerhjelm får donat i o n s p rofe s s u r P O NTUS BRAUNE R H JE L M har ut s etts ti ll gästprofe s s or i intern a ti on ell affärs verk s a m h et på kth. Profe s su ren är en don a ti on av den sven s ke en trepren ö ren och uppfin n a ren Lei f Lu n d bl ad. Bra u n erh j elms tjänst, s om är placerad vid In f ra s tru k tu r, f ö rs t ä rker kths profil inom om r å dena en trepren ö rs k a p, i n tern a ti on a l i s eri n g och ekon omisk ti llv ä x t. Bra u n erh j elm forskar för närva ra n de dels om s a m b a n det mellan en trepren ö rs k a p, k u n s k a p s- i nve s teri n gar och ti llv ä x t, dels om drivk ra f ter b a kom fra mv ä x ten av högte k n o l ogiska klu s ter. N yt t pris för t e k n i k fö retag K TH OCH KISTA In n ova ti on Growth (kig) har i n s tiftat ett nytt pris ti ll bästa nys t a rt ade te k n i k- f ö retag i Stock h o l m s regi on en. Pri s et, In n ova ti on & Tech n o l ogy Aw a rd är på k ron or, och delas ut för första gången 14 a pri l. Vi vi ll verka för att fler fors k a re och stu denter satsar på att ut veckla sina idéer, en vi k tig del i detta är att prem i era goda förebi l der av kom m ers i ella ti ll ä m pn i n gar av ny te k n i k, s ä ger An ders F l od s tr ö m. Ett fem tiotal av Stockholms högi n n ova tiva så k a ll ade start-ups inom teknik har bjudits in för att tävla om det första pri s et. Jakten på vr- p e n gar i gång STA RTEN FÖR ÅRETS s tora ut lysning av fors k n i n gspen gar har gått drygt två milja rder kron or finns att fördela från Veten s k a p s r å det ti ll sven s k gru n d forskning de kom m a n de åren. Bland de vi k ti ga s te förändri n ga rna i årets ansöknings omgång märks den nya möjligh eten att söka nati o- n ella po s tdoc a n s t ä ll n i n gar och att även hu m - s a m - om r å det får del av intern a ti on ella po s tdoc - s ti pen d i er. I år är inte ra m bi d rag för natu rvetenskap och te k n i k vetenskap ell er starka fors k n i n gsm i l j ö er sökbara kategori er. Sista ansökningsdag för bi d rag inför nästa år är 1 9 a pri l. Mer info rm a tion på Veten s k a p s r å d ets web b- plats www. vr. se D E BAT TE R A! Gör din röst hörd! Skicka ett inlägg till Max tecken per inlägg. Repliker: max två repliker på högst tecken vardera års män KUR I O SA K TH SAM L ADE LÄ R A R KO L L E G I E T i decem ber för fo togra fering i den ny u ppf ö rda ad m i n i s tra ti on s byggn aden på Va l h a ll av ä gen. Ti d i ga re under året hade högs kolan flyttat kansliet hit från de ti d i ga re lokalerna på Dro t tn i n gga t a n. På bi l den syns 28 av högs kolans 32 profe s s orer. I mitten raden l ä n gst ti ll vänster sitter högs kolans sekretera re, c ivi l i n genjör E rik Philip. När den nya ad m i n i s tra ti on s byggn aden invi gdes i septem ber s k ä n k te han en ord f ö ra n de k lu bba ti ll ko ll egi et. Klu bban var ti llverk ad av vi rke från en av de gamla popp l a rn a utanför högs ko l ebyggn aden vid Dro t tn i n gga t a n. Avs i k ten var att åtm i n s tone någon ting skulle följa med från Gamla ti ll Nya Te k n i s. Klu bban har va rit förs vu n n en ett antal år, m en återfanns nyl i gen i ett kassaskåp i Kårhu s et. I ja nu a ri i år återl ä m n ade thsord f ö ra n den Odd Ru n eva ll klu bban ti ll fakultet s ko ll egi et. campi 2/05 15

16 H A L LÅ DÄ R! h ä n der, hur stor del av levera n t ö rens om s ä t tn i n g ens egen andel ska va ra och frågor om hur dju p rel a ti on en ti ll en leverantör bör va ra. Hur vi k tigt är detta om r å de för kth i Tel ge? Det finns en stark önskan på Tel ge att stärk a ä m n et inköp och logi s ti k. Sedan några år ger vi m a gi s terprogram i logi s tik och proj e k t l ed n i n g, och jag anv ä n der min kunskap från fors k n i n gen d i rekt i undervi s n i n gen. Det är väldigt vi k tigt att kunna ti ll f ö ra stu den terna aktu ell spetskunskap i detta ämne, ofta inneh å ll er littera tu ren all tf ö r gammal kunskap. Flera större företag har också börjat anv ä n d a mina fors k n i n gs re sultat som underlag vid förändri n gs proce s s er i sin or ga n i s a ti on och levera n t ö rss tru k tu r. N yt t i g t at t fo r s ka r s t u d e nt e r har olika bakg r u n d e r. Seth synar fö re t a gens kö p Hallå där, Seth Jonsson, l ä ra re vid Ca m p u s Te l ge och ny b l i ven doktor i inkö p. Du är en av få som forskar om inköp och a f f ä rs f ö rh a n dl i n g. Va rför är ni inte fler? In tre s s et ökar för att forska om det t a, m en jag är pionjär i Sveri ge. Visst är det kon s ti g t, s ä rskilt som varje företag i värl den har inköp s om största enskilda ko s tn ad s om r å de. Bri s ten på forskning har med trad i ti on att göra. Det har n og va rit mer flashigt att forska om or ga n i s a ti on och mark n ad s f ö ri n g. Vad går ämnet ut på? Ba k gru n den finns i föret a gens beh ov att a nvända sig av levera n t ö rer för att det är en ef fe k tiva re stra tegi än att produ cera all ting själv. Jag har tittat på hur detta går ti ll egen t l i gen, och vi l ken betydelse In tern et och e-handel har fått i det sammanhanget. Mitt fokus är på levera n t ö rs s tru k tu ren. Det kan gälla frågor hu ruvida man väljer att ha en ell er flera levera n t ö rer som kon k u rrerar med va ra n d ra, om de ska finnas i ens geogra fiska n ä rh et, om man ska köpa direkt ell er via mell a n- Du hade lång yrke s erf a ren h et bakom dig när du do k torera de. Borde sådant upp mu n tra s? Jag tror att det är nyt tigt att fors k a rs tu den ter har olika bakgru n der och olika inri k tn i n gar det ökar spänsten. Un ga fors k a rs tu den ter tar m å n ga gånger tag i ett begränsat om r å de för att skapa en bra proce s s, det blir ofta en smal fråga m ed teoretiskt intre s s e. Jag har valt att stu dera i n du s trin i pra k ti ken och tagit dess egna beh ov och frågor som ut g å n gs p u n k t, vi l ket ger en annan typ av av h a n dl i n g. C H R I ST E R G U M M E S O N SETH JONSSON Titel: e konomie doktor i inkö p, u n i ve r s i t e t s a d j u n k t på Campus Te l ge. Bakgrund på kth: Kom till Campus Te l ge för t re år sedan i samband med starten av de två magist e r p ro g rammen i tillämpad logistik och pro j e k t- l e d n i n g.u n d e rvisar även på högsko l e i n ge n j ö r s- u t b i l d n i n ge n. Roligaste minnet vid kth: D e t var när Ca m p u s Te l ges utbildningspro g ram Innovation och design fick pris av Te k n i k fö re t a gen som årets bästa t e k n i ku t b i l d n i n g.d e t är kul at t e t t så litet och nyt t campus kan visa fra m fötterna i stark ko n ku r re n s på ett s å d a nt o m rå d e. Liten men naggande go d. PÅ WE BBE N K THs DESIGNÅR har fått en egen plats på webben. Nu uppmanas all a ber ö rda lära re och fors k a re att bi d ra m ed material ti ll sidan. Ut g å n gs p u n k- ten är att en mängd av de aktivi teter s om bed rivs på kth har bäring på de s i gn i olika form er, a n ti n gen det rör sig om produ k ter, produ k tf ra m t a gn i n g ell er de s i gn proce s s en i sig från idé ti ll handl i n g. Den som har något att bi d ra med kan skick a in uppgi f tern a, g ä rna kom p l et terade med skisser, bi l der ell er fo togra fier, ti ll d e s i gn2 0 0 k t h. se. P å s a j ten finns en särskild bl a n kett som kan anv ä n- das för det t a. Där finns även ett kalen d a rium och i n form a ti on om olika de s i gn projekt som pågår på kth. Redaktör och kon t a k tpers on för kths de s i gnår är Ca rl Mi ch ael Jo h a n n e s s on, c a rl m i ch m d. k t h. s e. Läs mer på /www. k t h. se / d e s i gn /

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

I N N E H Å L L. ASSA ABLOYs styrelse... 68 ASSA ABLOYs ledningsgrupp... 69 ASSA ABLOYs organisation... 70 Adresser... 71

I N N E H Å L L. ASSA ABLOYs styrelse... 68 ASSA ABLOYs ledningsgrupp... 69 ASSA ABLOYs organisation... 70 Adresser... 71 I N N E H Å L L Ekonomisk information och bolagsstämma 1999....... 2 År 1998 i korthet................................ 3 VDoch koncernchef Carl-Henric Svanberg............ 4 Koncernens utveckling i sammandrag...............

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i

S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t. I T-vi s i o n och stra t eg i S a h l gr e n ska Un ive r s i t e t s sjukh u s e t I T-vi s i o n och stra t eg i In f o rmationsteknik (IT) är den teknik som används för att samla in, lagr a, bearbeta, kommunicera samt presentera

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Bygd i utveckling. Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte

Bygd i utveckling. Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte Bygd i utveckling Lokala utmaningar och regionalt samspel Studiehäfte Bygd i ut veck ling Lo ka la ut ma ning ar och regionalt samspel Stu di e häf te Vid e op ro gram met Bygd i ut veck ling vill in spi

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

Svan käl la våt mark spark

Svan käl la våt mark spark Svan käl la våt mark spark Bevarande av biologisk mångfald Återställande av landskapsbild Främjande av friluftslivet Rening av dagvatten Bio lo gisk mångfald inom sta dens gränser Be grep pet våtmarkspark

Läs mer

FRILUFTLIV OCH TURISM

FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden Karta 10 Friluftsliv och turism FRILUFTSLIV friluftsliv och turism FRILUFTSLIV OCH

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk Stadsfullmäktige 34 28.04.2014 Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk FGE 34 639/00/01/00/2010 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 20 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, finansdirektör

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

HANDLEDNING FÖR LÄRARE HANDLEDNING FÖR LÄRARE Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk

KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk KOMMUNIKATIONER KOMMUNIKATIONER Nationella mål Kommunala mål Riksintresse och restriktioner Inledning KollektivtraÞk Strategi/riktlinjer kollektivtraþk BiltraÞk Strategi/riktlinjer biltraþk Gång- och cykelvägar

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning Påsk juts- och bromshjälp Originalbruksanvisning CE-kon for mit ets för kla ring AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i driv - nings sys te met v-max+ har ut vec klats

Läs mer

max-e Ka bel ver si on

max-e Ka bel ver si on El drift för din rull stol Originalhandbok max-e Ka bel ver si on CE-för sä kran om över ens stäm mel se AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i driv - nings sys te

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

Yrkesetiska riktlinjer för SEKOs medlemmar inom svensk kriminalvård

Yrkesetiska riktlinjer för SEKOs medlemmar inom svensk kriminalvård Yrkesetiska riktlinjer för SEKOs medlemmar inom svensk kriminalvård Motiv till yrkesetiska riktlinjer Inom kri m i n a l v å rden sker en snabb utve c k- ling av inriktning och arbetssätt. Verksamhetens

Läs mer

MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN

MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN Social- och hälsovårdsn. 71 18.06.2014 Social- och hälsovårdsn. 34 19.03.2015 MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN SOHÄN 18.06.2014 71 Beredning: Chef för handikappvård

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trivselregler Brf Ronnebyga rden Trivselregler Brf Ronnebyga rden Hej nya, eller gamla granne! Har du ta nkt pa att vi a ger ett hus ihop? Ra ttare sagt ett hus fra n 1936. Det a r ju riktigt ha ftigt. I huset har vi en bostadsra ttsfo

Läs mer

CYBER COM Å R S R E D O V I S N I N G 2 O O O. www.cybercom.se

CYBER COM Å R S R E D O V I S N I N G 2 O O O. www.cybercom.se CYBER COM Å R S R E D O V I S N I N G 2 O O O www.cybercom.se Innehållsförteckning 1 Kommande informationstillfällen 2 Året i siffror 3 Året i korthet 5 Detta är Cyber Com 7 VD:s kommentar 9 Kärnverksamheten

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

In ne hålls för teck ning

In ne hålls för teck ning MKB Tjuv kil 1:7 m.fl. fas tig he ter (Matskär som rå det) In ne hålls för teck ning Inledning 3 Planeringsprocessen 3 KP 2000 3 Pro gram Tjuvkil Rikt lin jer för kom man de detaljplaneläggning 3 Sammanfattning

Läs mer

Räddningsverkets målorganisation

Räddningsverkets målorganisation Räddningsnämnden 18 27.05.2014 Räddningsverkets målorganisation RADD 18 Faktorer som bestämmer det regionala räddningsverkets må lorganisati on Räddningsverkets målorganisation bestäms för sin del av förp

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Vag nen var en lyck ad kon struk tion,

Vag nen var en lyck ad kon struk tion, Byggbeskrivning ASJ-L standardgodsvagn Visst lik nar den na vagn många and ra av 891-fin kor na. Det som är lite spe ci ellt med den na kon struk tion, 4500 mm hjul - bas och 7500 mm över buf fert bal

Läs mer

Se, dagen gryr och mörkret flyr. œ œ. œ j œ œ œ œ œ.

Se, dagen gryr och mörkret flyr. œ œ. œ j œ œ œ œ œ. Jublande q = 88-100 & 3 4? 3 4 1. Se, da - gen gryr och mörk - ret flyr. Si - ons ba - 2. Nu töck - nen, vil - lo - lä - rors hägn, sking-ras för 3. Gud å - ter ta - lat till vår ord: San - ning - en Se,

Läs mer

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER ö f Nu b y f Avö v! S i vä i Rk S U 65.000 DER L O F R O i SPONS i ö i. S Fjä m i k iv. kmm ch i, k i i TV-x u! ivi vä k Säi h c ku ih i B möj Tävi v S UASH CENTER O F F I C I E LLT RAC K E T, B O LL O

Läs mer

#8 TITTA MOT SKYN ROBERT, KATARINA, JOSEFIN SNEEL, SOPIGA SOPHIE, PELLE PLUTT, FATTIGA

#8 TITTA MOT SKYN ROBERT, KATARINA, JOSEFIN SNEEL, SOPIGA SOPHIE, PELLE PLUTT, FATTIGA #8 TITTA MOT SKYN, KATARINA, JOSEFIN SNEEL, SOPIGA SOPHIE, PELLE PLUTT, FATTIGA CUE: KATARINA: Fel! Du är en trevlig kille, Roa. En trevlig kille! Misterioso KATARINA: Men du knallar omkring uppe land

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Va ra kunskaper om o vervakning och Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet Integritetsrapport framtagen pa uppdrag av F-Secure Artiklar som skrivits i flera tidningar de senaste veckorna

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist

Pilgrimsfärd. en musikör Text och musik: Lasse Dahlberg fritt efter Geoffrey Chausers Canterbury Tales i svensk översättning av Britt G Hallqvist Pilgrimsfärd en musikör ext musik: Lasse ahlberg fritt efter eoffrey Chausers Canterbury ales i svensk översättning av ritt Hallqvist Kör kluster ndas in alla tar sin ton så att det blir ett kluster av

Läs mer

Sveriges största prenumererade arbetsmiljötidning

Sveriges största prenumererade arbetsmiljötidning RÄTT MÅLGRUPP 76 procent av våra läare har inflytande över inköp. STORT GENOMSLAG Varje nummer citera av över 40 medier. Det gör o till Sverige ledande nyhettidning om arbetmiljö. CA 50.000 LÄSARE VARJE

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 2012-12-12 ~.tj,,(i : Mats Wallin ordförande BUN Styrande lagar och dokument som bildar underlag för handlingsplanen FN:s konv ention

Läs mer

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål?

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål? är våle Pver Rel rr. Erc Srby Spr Al1 Al 2 Ter Bss 1 Bss 2 Spr f f D G =80 Al f f D 1 Al f f D 2 Ter f f D l M Bss 1 jz d sj jz u b - u u - j u b - u u j s j jz u b - u u s j jz f f f N s v-drr ge- l-ve

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K 1 : 6 Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K Stadgar Klubben bildades 7:e oktober 1935 och har sin hemort i Bromma Ä1 Andam l Klubben a r en allma nnyttig ideell forening och har till a ndam l att lokalt

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

All konst har som sin främsta uppgift att rubba den statiska jämvikten genom att skapa en dynamisk balans.

All konst har som sin främsta uppgift att rubba den statiska jämvikten genom att skapa en dynamisk balans. Några tankar om ledarskap All konst har som sin främsta uppgift att rubba den statiska jämvikten genom att skapa en dynamisk balans. Piet Mondrian i Circle, 1937. Med chef menar vi i denna policy en person

Läs mer

F ör ny e l se är mö jligt. En slutra pport från S ti fte l sen fram tidens kulturs program o m r å de Fö rn y e l se av kultur in stituti on er

F ör ny e l se är mö jligt. En slutra pport från S ti fte l sen fram tidens kulturs program o m r å de Fö rn y e l se av kultur in stituti on er F ör ny e l se är mö jligt En slutra pport från S ti fte l sen fram tidens kulturs program o m r å de Fö rn y e l se av kultur in stituti on er F ör ny e l se är mö jligt En slutra pport från S ti fte

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8)

Önskan av en Bacchi man (Fredmans sång nr 8) Soprano 1 Soprano 2 lto Basso 1 Basso 2 Text musik: Carl Michael Bellman 4 2 4 2 4 2 4 2 4 2 ck, ck, b ck, ck, rr: Eva Toller 2006 ck, att vid så -stång-en att vid så -stång-en b att vid så -stång-en att

Läs mer

Tritonia 2010. Tritonia Pentonia från tre 'll fem. Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010

Tritonia 2010. Tritonia Pentonia från tre 'll fem. Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010 Tritonia 2010 Tritonia Pentonia från tre 'll fem Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010 Tritonia 2001-2009 Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, grundat 2001, eher decennier av planering Gemensamt

Läs mer

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK 15-3-2 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16 INLEDNING Detta dokument fo rklarar betydelsen av de olika posterna i a rsbudgeten. Sist i dokumentet finns a ven en lista med kommentarer till

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

IVar genomfordes projektel? 2 O1 3/4 0 N. IFrån odl m ed IT ~ I och med. c. Sammanfattning av projektet. Jordbruks verket L-..J _... -" I.

IVar genomfordes projektel? 2 O1 3/4 0 N. IFrån odl m ed IT ~ I och med. c. Sammanfattning av projektet. Jordbruks verket L-..J _... - I. .- PROJEKTSTÖO Jordbruks verket _... -" I ~ - slutrapport ---- r., l.. Du ska anv ända blan ketten för att skriva en slutrapport so m c esanve r ge nomförande t och resunater av proje ktet. Jordbruksverke

Läs mer

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför? Emj www.mf.smj Smällsm fö u Emf uvcl d slml sm mlm ll läudvs smällsus. Syf ä lv övd fösåls fö u smällsm fu. Ml båd s c s fösåls fö u d s u Sv. Ml bså v fy s övd uf sm bdl usdl, bsmd, fsmd c ffl m. Uf bsvs

Läs mer

Programblad för Valdshult och Öreryd

Programblad för Valdshult och Öreryd Programblad för Valdshult och Öreryd Juli Oktober 2015 Pastorn har ordet Tillfället kommer inte igen. Vi som har fått rutin på att vakna om morgnarna, alltså vi som lever idag, vi har ju blivit ganska

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998 1999:5 1 El fis keun der sök ning ar i Väs tra Gö ta lands län 1998 Publikation 1999:5 ISSN 143 168X Text: Melica och HushållningsSällskapet i Göteborgs

Läs mer

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen Åmöte Smtillighete Bkbdet 24 ktbe 2012 Plt :Håktpkl mtl 1 Vl v dtide ch eketee ii tämm Till dde vlde Mget Eic ch till eketee vlde Mgu Tte 2 Vl v juteigmä Till juteigmä vlde Åke Glud ch Cut Gutv 3 Mötet

Läs mer

NÄRINGSLIV OCH HANDEL

NÄRINGSLIV OCH HANDEL NÄRINGSLIV OCH HANDEL NÄRINGSLIV OCH HANDEL Visionen Mål Företagen i kommunen Kommunens arbetstillfällen Handel Levande tätortscentrum Framtiden Strategi Förutsättningar NÄRINGSLIV OCH HANDEL Gnesta kommun

Läs mer

Information till dig som är äldre

Information till dig som är äldre e inf ko pe ve inf ve Re gra sju dig Information till dig som är äldre e ha är ha bo iso 03 enungsunds kommun växel 0303-73 00 00 w.stenungsund.se mmunala pensionärsrådet mmunala pensionärsrådet är ett

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får Barn h ar ock så psoriasis! D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får sju k domen före 25 års ålder. Barn får och beh över ofta hjälp av sina föräldrar med beh andling en

Läs mer

Väst blickar mot p l atta skatter i öst

Väst blickar mot p l atta skatter i öst Väst blickar mot p l atta skatter i öst Innehåll M E DA R B E TA R E 1 VD HAR ORDET Östeuropa föredöme att lära av sid 3 2 S A M M A N FAT T N I N G Konkurrensen från öst allt större sid 4 3 INLEDNING

Läs mer

Hur får du igång fibernätet?

Hur får du igång fibernätet? T I L L D I G S O M S TA R TAT E N F I B E R F Ö R E N I N G Hur får du igång fibernätet? Kommunikationsoperatören ZITIUS R Ä T T PA R T N E R F Ö R B YA L A G D Ä R F Ö R E N I N G E N B E H Å L L E R

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

@Anticimex' Byg g n ad sb e skriv n i n g Bosfads bygg n ad. Stomme, material: Byggnadsår/ ombyggnadsår: 1963/ Hustyp/antal våningar:

@Anticimex' Byg g n ad sb e skriv n i n g Bosfads bygg n ad. Stomme, material: Byggnadsår/ ombyggnadsår: 1963/ Hustyp/antal våningar: BESI KT I GS PROTOKOLL - Antiimx Fösäkingsbsiktning v småhus Byg g n d sb skiv n i n g Bsfds bygg n d J I m '- ' uq I Byggndså/ mbyggndså: 193/ Hustyp/nt våning: 2-pns phus Tktyp, tkbäggning : Ppp, ågutnd

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Med omtanke om framtiden

Med omtanke om framtiden Med omtanke om framtiden Socialdemokraternas politik inför 2000-talet Sverige kan möta 2000-talet med tillförsikt och optimism. Den akuta ekonomiska krisen är avvärjd. De offentliga finanserna är i balans.

Läs mer

N Stockholms u n iv e r site t F ö r e ta g se kon omiska in stitu tion e n H T 2 0 0 5 Kandidatuppsats Finansiering A k t i e u t d e l n i n g s a n o m a l i n o c h v i n s t m ö j l i g h e t e r

Läs mer

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN 2013 - NR:1 Året utdelning av ipads MO#JLIGHETERNA ATT SPRIDA INFORMATION O#KAR I OCH MED ATT TEKNIKEN UTVECKLAS Fo r andra a ret i rad har ipads delats ut bland Ekebyskolans

Läs mer

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta t/.] Gö te bor gs l:ak/vp I ~ Box 70 1 2 402 31 Göteborg Till Samtliga organis ationer e nligt b ifogad sändli sta Inbjudan t ill möte för enhetsmanifestation på 1 Maj Bifogat översänder v i ett förslag

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Europeiska unionen och Europavalet 2014 Europeiska unionen och Europavalet 2014 1 Flaggor från olika EU-länder. Innehåll Europeiska unionen, alltså EU 3 Vad betyder medlemskapet i EU fo r Finland? 4 Vad betyder medlemskapet i EU fo r finla ndarna?

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

Samordnad vårdplanering v

Samordnad vårdplanering v Samordnad vårdplanering v i Västra GötalandG Ett gräns nsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt 2009-05 05-0404 Christina Wisser www.vgregion.se/svp 49 kommuner, 125 VC, 17 sjukhusorter Nu och framåt

Läs mer

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K 1-krona 2-krona 5-krona 10-krona Sverige får nya sedlar och mynt Under 2015 och 2016 får Sverige nya sedlar och mynt. Vi

Läs mer

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än l v M Tl på v ll omp T OP Mo D m k u f. lo k o oc gg f å y l T J, m h mobl vg! D lk h komm å ho kk? V gå! Jg h US 7 gåg föu på fvl, m å o jg mglåg få c, u vll jg å lg fm, jj! Och h jg u kk jg få uogf Hy

Läs mer

Lidingö Vuxenutbildning. www.lidingo.se/vuxenutbildning

Lidingö Vuxenutbildning. www.lidingo.se/vuxenutbildning Lidingö Vuxenutbildning www.lidingo.se/vuxenutbildning Kursprogram hösten 2011 Gymnasial Vuxenutbildning Dag Gymnasiekurs Kurskod Dag Tid Övrigt Poäng Arbetssätt o lär. (studieteknik) AR LÄ H11 on 10.00-12.10

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

En berättelse om Järfälla förr och idag

En berättelse om Järfälla förr och idag En berättelse om Järfälla förr och idag Arbetshäfte ARBETSHÄFTE Text och layout: SARAH MAGNUSSON Illustra on: EMILIE MAGNUSSON Järfälla Kultur, 2010 INNEHÅLL FRÅGOR ATT PRATA OM OCH ATT ARBETA MED Kommunen...

Läs mer

Nya Goodwill Företagsekonomi

Nya Goodwill Företagsekonomi Ikv fkbk vcs Ufsbk k c 53-0480-8 50 :- Evfc vcs sk b uä kusk ä bså v fy bk: Eösk fö Ek sff Mksfö s Bkfö bksu I ufsbk fs uöv fy bk äv k Pjk 53-048-5 :-fösksk vk k s Fkbks bk s50 uåsuk fö y bå Bk bså v k

Läs mer