En undersökning om tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En undersökning om tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun"

Transkript

1 Institutionen för Urbana Studier EK103A, Företagsekonomisk fördjupningskurs hp Kultur och Samhälle En undersökning om tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun English title: A study of growth problems among small businesses in Gävle municipality Författare: Niclas Helgeson och Niklas Nordström Examinator: Kjell Mårtensson Handledare: Björn Carlsson Datum: Termin: VT2010

2 Förord Vi skulle vilja framföra ett stort tack till alla småföretagare i Gävle som har ställt upp på att bli intervjuade av oss i tid och otid. Tacksägelser riktas också till studiekamrater och övriga korrekturläsare som har gått igenom vår undersökning i jakt på stavfel och lämnat användbar feedback till förbättringar. Trevlig läsning! Niclas Helgeson Niklas Nordström 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemdiskussion Begreppsförklaring Tidigare forskning Problemformulering Syfte Teori Drivkrafterna bakom tillväxt Resurser Kompetens Strategi Miljö Motivering av vald teori Metod Undersökningsdesign Insamling och bearbetning av data Företagsurval Reliabilitet och validitet Avgränsningar Etik Metodkritik Empiri Rekrytering - Problematiken med att finna kompetent personal Överetablering - Överskott av aktörer inom vissa branscher Värderingar - Kommunens inställning gentemot företagare Kapital - Avsaknaden av eget kapital till utveckling och tillväxt Analys Interna hinder Externa hinder Diskussion Slutsats Förslag till vidare forskning Referenser Bilaga - Intervjuguide

4 Sammanfattning Titel: En undersökning av tillväxtsvårigheter bland småföretagare i Gävle kommun. Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp. Författare: Niclas Helgeson & Niklas Nordström. Handledare: Björn Carlsson. Examinator: Kjell Mårtensson. Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervjuundersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa. Internt var det kompetens och kapital som lyftes fram och externt företagsklimat och överetablering. Det mest påtagliga hindret identifierades som kompetensanskaffning, givet att företagen eftersöker kvalificerad arbetskraft. Vidare Forskning: De fyra tillväxthinderna som utgör studiens resultat kan utgå som förutsättning för en åtgärdsanalys där konkreta förslag till åtgärder tas fram för vartdera tillväxthinder. En mer övergripande studie skulle också kunna sprida forskningsområdet vidare, där Sveriges alla 290 kommuner ingår i analysen och där en återknytning görs till huruvida förhållandena ser ut i övriga Sverige jämfört med Gävle kommun. Uppsatsens bidrag: Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för tillväxtsvårigheter bland småföretagare vilket kan hjälpa Gävle kommun med eventuella förbättringsåtgärder för att öka attraktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen. Nyckelord: Småföretag, Gävle kommun, Tillväxt, Tillväxthinder, Tillväxtsvårigheter. 4

5 Abstract Title: A study of growth problems among small businesses in Gävle municipality. Level: Bachelor thesis in Business Economy, 15 Hp. Authors: Niclas Helgeson and Niklas Nordström. Advisor: Björn Carlsson. Examiner: Kjell Mårtensson. Problem: The Confederation of Swedish Enterprise summary of Sweden s municipalities shows that the business climate in Gävle has unfavourable conditions for small businesses to develop and grow. With the importance of small businesses to create jobs, a basic understanding is assumed that the Gävle municipality, with its high unemployment and unfavourable business environment, should drastically change the situation that exists today. Method: The study was conducted using a qualitative telephone interview study with semi structured questions. The sample of respondents is conducted from a convenience sample and consisted of small entrepreneurs in Gävle from several different industry sectors such as construction, finance, telemarketing and retail business. Results: In and through the study four growth obstacles was identified, two of an internal nature, and as many external thereto. Internally, skill and capital was highlighted and external business environment and the establishment. The most significant impairment was identified as skill acquisition, given that companies are looking for a qualified workforce. Further research: The four growth of the barriers that constitute the results of this study can be given as a condition for an action in which the analysis of concrete proposals for measures to be developed for each growth barrier. A broader study would also help to raise further research, in which Sweden s 290 municipalities included in the analysis and where a ring back is made to whether the situation looks like in the rest of Sweden as compared to Gävle municipality. Contributions: The study contributes to a better understanding of the growth difficulties among small businesses which can help Gävle municipality with possible improvement to increase the attractiveness and economic growth in the region. Key Words: Small Business, Gävle municipality, Growth, Growth difficulties. 5

6 1. Inledning Detta avsnitt ger en grundläggande introduktion till undersökningen med avsikt att vägleda läsaren till vad ämnesområdet handlar om. Kapitlet följs upp med 2. Problemdiskussion där en fördjupning kring valt område sker. Fokusområdet för denna undersökning består av småföretagare och deras tillväxtsvårigheter i det svenska näringslivet. Författarna till studien kommer att undersöka hur småföretagare ser på tillväxt och försöka identifiera vad det finns för svårigheter för småföretagare att utvidga sin verksamhet. Vikström, Andersson och Scocco (2007) påpekar betydelsen av att svenska företag, små som stora, fortsätter att utvecklas och växa. Dess utveckling utgör många arbetstillfällen vilket styr den mängd av arbetskraft som kan sysselsättas i samhället. Författarna förklarar hur nutidens politiska debatt kring näringslivet tenderar att ha ett stort fokus på nystartande av företag. Regeringskansliet (2008) skriver att den svenska regeringen aktivt arbetar för att privatpersoner lättare ska kunna starta egna företag bland annat genom möjligheter till så kallade starta-eget-bidrag och en allmän uppmaning till att "våga förverkliga sin dröm". Att vara företagare handlar mycket om att just förverkliga sina egna idéer eller drömmar. Termer som entreprenörskap och drivkraft är två begrepp som ofta associeras med egenföretagande. Men även om den särskilda viljan att öka sin omsättning och utöka sin verksamhet finns hos företagaren, så finns det självklart vissa hinder som begränsar verksamheten från att växa och utvecklas. Problematiken med företagsverksamhet och ökad tillväxt kan bero på många olika orsaker. Bland annat krävs det naturligtvis en viss efterfrågan på produkter eller tjänster för att verksamheten ska kunna fungera och utvecklas, men även att trakten eller marknaden som företaget befinner sig i gynnar verksamheten på ett eller annat sätt. Detta gynnande kan dels vara i form av samarbete mellan företagen och kommunen som bidrar till ett gott företagsklimat bland entreprenörer och näringsidkare. Men även en god företagsanda bland företagen sinsemellan kan vara en bidragande faktor till ett gott företagsklimat. 6

7 En småföretagares roll innebär ett stort risktagande och kräver ett väldigt stort engagemang. Författarna Bornberger-Dankvardt, Ohlson och Westerholm (2003) beskriver i en rapport från Arbetslivsinstitutet att en småföretagare kan liknas vid en sorts allkonstnär som måste klara av att hantera alla problem som dyker upp i verksamheten. Vidare förklarar författarna att småföretagare idag i Sverige utgör drygt 99 procent av alla privata företag vilket också sysselsätter en tredjedel av Sveriges arbetskraft. Vad som kan upplevas problematiskt vilket även Vikström, Andersson och Scocco (2007) belyser är bristen inom den näringspolitiska debatten att föra fram slagkraftiga förslag vilka gynnar kvalitén bland de befintliga företagen och inte endast lösningar vilken underlättar för nystartande. Då småföretagen, vilket tidigare beskrivits, utgör en stor del av näringslivets arbetstillfällen borde således det vara av betydelse att värna om dessa företag för att gynna deras utveckling, en utveckling som vid tillväxt innefattar ytterligare arbetsplatser. Givet att en tredjedel av Sveriges arbetskraft utgörs av småföretagare så vill Sveriges makthavare ha ännu fler egenföretagare i näringslivet vilket självklart ökar kvantiteten på egenföretag förklarar Bornberger-Dankvardt et al. (2003), men frågan kvarstår om detta kommer att öka kvalitén eller tillväxten hos redan verksamma småföretag i landet. Nya företag innebär nödvändigtvis ej fler arbetstillfällen, åtminstone inte på kort sikt. Ett nystartat företag har en lång väg att vandra innan omsättningen tillåter en marginell personalomsättning, något som Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) påpekar. Förhållandet mellan kvalité och kvantitet är något omstritt vilket beskrivs mer i nästkommande kapitel, men kortfattat kan det understrykas att allt fler vilka studerar området näringslivsverksamhet anser att det för Sveriges del bör fokuseras mer på att förbättra vardagen för de etablerade företagen, oavsett storlek, istället för att stirra sig blint på etablering av nya företag i Sverige. Som en steg i att göra Sverige konkurrenskraftigt och öka sysselsättningen bland landets arbetskraft. Genom att undersöka de faktorer vilka upplevs som barriärer för småföretagare är det möjligt att belysa detta område och bidra till en ökad förståelse kring vilka tillväxthinder som försvårar för företagen. Då upplevelserna är högst subjektiva och kommer direkt från källan ges en insyn i vilka problem som företagen själva anser vara problematiska och därav vad som bör åtgärdas för att underlätta och förbättra svensk näringslivsverksamhet. 7

8 2. Problemdiskussion I detta avsnitt rubriceras begreppsförklaring, tidigare forskning, problemformulering och syfte. Problemdiskussionen startar i vad olika undersökande organ har kommit fram till rörande småföretagande samt företagsklimat och går sedan in på den problemfrågeställning som undersökningen har för avsikt att besvara och som slutligen mynnar ut till syftet med undersökningen. Det geografiska området som småföretagarna, det vill säga respondenterna, för denna undersökning opererar i är Gävle kommun, som enligt aktuell statistik och forskning beskrivs vara något missgynnande emot de lokala aktörerna. Den svenska arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (2010; 2009) publicerar årligen en sammanställning av Sveriges alla kommuners företagsklimat. Listan rankar från bäst till sämst och innefattar 290 platser där var och en av platserna representeras av samtliga kommuner i Sverige. I 2009 års mätning återfanns Gävle kommun enligt Svenskt Näringsliv (2009) i den nedre delen på listan på plats års rapport visade på ett nedfall sen föregående år och placerade Gävle kommun på plats 210 av 290. Det är möjligt att bryta ut enskilda variabler i undersökningen och analysera dem separat, sett till kommunpolitikernas attityder gentemot företagarna hamnar Gävle på plats 260. Beaktas posten kommunens tillämpning av lagar och regler återfinns Gävle kommun som nummer 227 av 290. Att döma av rapporterna kan företagsklimatet anses vara förhållandevis bristfälligt och bidrar möjligtvis med ökade svårigheter för kommunens småföretag att växa och utvecklas. Arbetslösheten i Gävle kommun är enligt Arbetsförmedlingen (2010) bland den högsta i Sverige och från år 2009 till år 2010 steg den med 22,2 %, den finansiella kris som undertiden pågick kan säkerligen vara en påverkande faktor, skälet är dock inte närmare undersökt och lämnas därav därhän. Oavsett de bakomliggande faktorerna har kommunen idag en arbetslöshet på totalt 18,9 % bland de invånare som är mellan åldern 16 till 64 år. Nutek (2003) förklarar vikten av småföretag och att de tillsammans står för den högsta delen av sysselsättningens nettotillskott i det svenska näringslivet. Samtidigt utgör de en nyckelroll i att frambringa nya arbetstillfällen, ekonomisk välfärd och innovationer. Även deras förmåga att bidra till konkurrens ses som en mycket viktig del i deras existens. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundtanke antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och bristfälliga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation 8

9 som idag råder. Om kommunen vill anskaffa fler arbetstillfällen är det lämpligt att underlätta för småföretagen att växa, som i ett steg att reducera arbetslösheten och öka arbetstillfällena i kommunen. Frågan är då om Gävle kommuns småföretagare upplever tillväxthinder och vilka dessa kan tänkas vara, och finns det något som kan göras på en näringspolitisk nivå för att underlätta detta? Tillväxtsvårigheter, interna som externa, är vad denna undersökning kommer att inrikta sig på. Sett till statistiken vilken tillhandahålls av Svenskt Näringsliv (2010) klarar sig en mindre grannkommun till Gävle bättre. Företagsklimatet upplevs som betydligt mer tillfredsställande och dess företagare är påtagligt mer nöjda. Tydligen är det något som skiljer kommunernas arbetssätt åt. Något som negativt påverkar Gävle kommuns företagsklimat. Studien kommer inte vara av en jämförande karaktär och se över divergenser kommunerna emellan utan ämnar studera just de tillväxthinder som Gävles småföretagare upplever. Däremot ses det som en intressant faktor att klimatet skiftar så pass med bara ett par mils avstånd. Oavsett hur många företag som varje år startas är det alltid framgången som är det väsentliga. Nystartade företag kan möjligtvis se bra ut bland statistiken, men vad betyder det egentligen om de inte utvecklas, ökar i storlek eller senare möjligtvis går i konkurs? För Gävle kommuns del bör det i dessa ekonomiskt kärva tider vara av högsta intresse att ta vara på traktens entreprenörer för att tillsammans skapa ett samhälle med goda arbetsutsikter och en väl fungerande ekonomi. Därför är relevansen med denna undersökning att identifiera de faktorer som kommunens småföretagare anser försvåra tillväxten. Dels för att bringa klarhet bland företagen och dels för att upplysa kommunen om den rådande situationen. Även om studien idag avgränsar sig mot småföretag inom Gävle kommun kan dess resultat vara av intresse för andra kommuner med liknande problem. Den information som uppdagas kan vara användbar för övriga kommuner där företagsklimatet anses vara bristfälligt och där det finns ett behov för att föra fram de lokala aktörernas åsikter och upplevelser, som i ett steg att förbättra den det lokala samhället. 2.1 Begreppsförklaring För att förstå sig på begreppen småföretag, ekonomisk tillväxt, tillväxthinder samt entreprenörskap följer här ett klargörande för innebörden av dessa begrepp. 9

10 2.1.1 Småföretag Enligt Nationalencyklopedins uppslagsverk (2001) förklaras ordet småföretag med följande formulering: Småföretag, litet företag med mindre än 50 anställda [ ] Småföretagare betraktas enligt Europeiska kommissionens (2003) direktiv för företagsstorlekar som företag med 10 till 49 antal anställda. Ett företag som understiger 10 stycken anställda ska benämnas som mikroföretag och ett företag med fler än 49 anställda kallas sedermera medelstora företag Ekonomisk tillväxt Ekonomisktillväxt förklarar Regeringskansliet (2008) i enkel mening som en ökning i produktion av varor eller tjänster. Det som vanligtvis leder till denna ökade tillväxt för ett företag är att produktionen av varor eller tjänster som efterfrågas ökar, eller att användningen av företagets resurser sker på ett mer effektivt sätt än tidigare vilket föranleder till en högre produktion och omsättning. En ökad produktion som uppstår när en viss mängd produktionsfaktorer nyttjas effektivare kallas produktivitet. Produktiviteten i ekonomin ökar genom att den tekniska utvecklingen går framåt menar Regeringskansliet (2008). Enligt Davidsson et al. (2001) kan ökad tillväxt också ses som ett tecken på konkurrens- och innovationskraft som bidrar till fler arbetstillfällen och ekonomisk utveckling. Sammanfattningsvis så bidrar ekonomisk tillväxt till både ökad produktion och ökad konkurrenskraft. Enligt Nationalencyklopedin (2001) så förklaras tillväxt enligt nedanstående uttryck: Tillväxt, ekonomisk tillväxt, ökning över tiden av produktionen av varor och tjänster i ett land [ ] Tillväxthinder Tillväxthinder, även kallat barriärer i mindre företag förklaras av Davidsson et al. (2001) som ett materiellt eller immateriellt fenomen som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett förväntat resultat. Med hänsyn till varifrån dessa hinder uppstår så brukar dessa delas in i två olika kategorier interna hinder och externa hinder: 10

11 Interna tillväxthinder på det materiella stadiet kan enligt Davidsson et al. (2001) exempelvis vara brist på rutiner, metoder eller kontrollsystem för lager och kostnader. På det immateriella stadiet kan hinder exempelvis utgöras av ovilja från företagarens håll att expandera, brist på kompetenta medarbetare, brist på internt kapital eller dålig ledningsförmåga inom företaget. Externa tillväxthinder ur materiell synvinkel kan enligt Davidsson et al. (2001) bestå av brist på externt riskkapital, en bristande infrastruktur eller ett ogynnsamt regelsystem. Exempel på externa immateriella tillväxthinder kan vara en negativ uppfattning på företagande i form av en kultur eller värdering som utgör en svårighet i att rekrytera arbetskraft till småföretag när befolkningen har benägenhet för att istället söka sig till trygga jobb Entreprenörskap Begreppet entreprenör har omnämnts i ekonomiska författningar sedan 1700-talet och är idag ett välkänt begrepp med ett flertal olika tolkningar. Henreksons (2001) klargörande för begreppet entreprenörskap överensstämmer med Carree, Wennekers och Thuriks (1999) forskning, nämligen att begreppet entreprenörskap består av förmågan och viljan hos individer, att både på egen hand och inom organisationer: Se och skapa nya ekonomiska möjligheter. Introducera sina idéer på marknaden under osäkerhet genom att ta beslut om lokalisering, produktutformning, resursanvändning, institutioner och belöningssystem. Konkurrera med andra företag för att öka sin egen marknadsandel. Vidare förklarar Henrekson (2001) att entreprenörskap inte nödvändigtvis är samma sak som egenföretagande, med hänsyn till att många företagare inte har som mål att växa i storlek eller skapa nya möjligheter eller förnyelser med sin verksamhet. 2.2 Tidigare forskning Vikström, Andersson och Scocco (2007) beskriver hur det finns ett intresse på näringspolitisk nivå att föra statistik kring antalet nystartade företag i Sverige, för att sedan jämföra dessa siffror i konkurrenssyfte med andra länder i Europa. Utifrån denna statistik har det uppdagats att Sverige ligger långt efter jämfört med andra länder när det kommer till nybildning av 11

12 företag, varpå det samtidigt tas fram förslag för vilka politiska åtgärder som kan införas för att underlätta startandet och drivandet av små företag. Då Sveriges näringspolitiska organ fokuserar mer på kvantitet än kvalité går det att skönja en kritik gentemot detta där kritikerna menar att kvalité väger tyngre i konkurrenssyfte. Vikström et al. (2007) påpekar vikten av etablerade företags förmåga att utvecklas till stora företag och menar att detta istället borde vara i Sveriges främsta intresse istället för fokus på antalet småföretag i landet. Författarna förklarar att vad som är avgörande för Sveriges konkurrenskraft inte ligger i antalet nystartade små företag, utan i kvalitén hos de redan befintliga företagen. Vikström et al. (2007) belyser även vikten av att Sveriges redan etablerade medelstora företag fortsätter utvecklas och expandera till stora företag. De näringspolitiska åtgärderna som är tagna för att underlätta uppstartandet av småföretag, beskrivet av Regeringskansliet (2008), anses på intet sätt onödiga eller bristfälliga, utan författarna vill, som ovan nämnt, lyfta fram andra aspekter och förhoppningsvis skjuta över fokus en aning mer åt de redan etablerade aktörerna. Lodin (1999) ställer sig bakom denna kritik och hävdar att Sverige idag, internationellt sett, inte har någon avsaknad på småföretag, utan snarare en brist på mindre samt medelstora företag med tillväxtambitioner. Sandström (2003) påpekar att andelen Svenska företag vilka har vuxit till internationella koncerner är lågt sett till andra länders utveckling. En utveckling vilken ses som kritiskt för välfärdsamhället med dess framtida tillväxt. Ämnet är i relativt stor utsträckning tidigare undersökt, dock med aningen olika infallsvinklar. Jörnsköld (2008) lyfter i sin studie fram problematiken med medelstora företags tillväxt och påpekar också vikten av att justera det rådande fokus som idag finns på etablering av nya småföretag. I studien presenteras en rad olika tillväxtsvårigheter sett ur ett medelstort företags perspektiv samt en form av åtgärdsanalys för dessa svårigheter. I studien får ledare för medelstora företag ventilera sina upplevelser kring de största och mest kritiska faktorerna gällande deras utveckling och tillväxt. En av de avgörande faktorerna för ökad tillväxt i Jörnskölds slutsats är just det geografiska läget för ett företag som återspeglar dess förutsättningar för tillväxt. Förutom studier kring tillväxtsvårigheter bland medelstora företag finns det även en rad forskning som behandlar olika strategier och ledarstilar. Dessa går att applicera på samtliga bolagsstorlekar och anses som avgörande eller kritiska för en organisations tillväxt och 12

13 utveckling. Davidsson et al. (2001) beskriver hur det i många fall är personerna bakom företagen som avgör huruvida verksamheten kommer att expandera eller ej. Författarna påvisar olika typer av entreprenörsstilar som de anser vara avgörande för framtida satsningar. Genom en studie har de kartlagt olika faktorer vilka antagligen bidrar eller motverkar tillväxt, i ett vad författarna kallar ett "tillväxtvilja-perspektiv". Dock finns det mindre forskning som fokuserar på vad småföretagarna själva anser om de tillväxthinder som finns idag inom deras lokala miljö, och om de tankar och idéer som finns bland Sveriges entreprenörer gällande deras verksamhetsutveckling och tillväxtplaner. Det finns ett behov i debatten om tillväxthinder att föra in småföretagarnas subjektiva upplevelser och tankar kring fenomenet för att öka förståelsen av hur personerna bakom företagen ser på den rådande situationen i det svenska näringslivet. 2.3 Problemformulering Med vad som har framkommit ovan och med stöd från problemdiskussionen finns det ett behov av att klargöra vilka tillväxthinder som återfinns i småföretagarnas vardag. Detta för att utvecklingen småföretag > medelstora företag > stora företag skall gynnas. Samtidigt är informationen minst lika viktig för en kommun som Gävle där arbetslösheten är hög och företagsklimatet klanderlikt. Om en grundtanke antas att detta klimat utgör ett hinder för de lokala aktörerna så finns det ett behov av att undersöka hur det upplevs av kommunens småföretagare, samt om fler tillväxthinder går att identifiera. Då vikten av småföretagens inverkan på sysselsättningen är så påtaglig torde det i Gävle kommun vara av allas intresse att situationen förbättras. Om dagsläget för kommunens småföretagare förbättras och företagens tillväxthinder kan reduceras skapas en bättre tillvaro för samtliga parter. En tillvaro där tillväxthinder minskas i takt med att sysselsättningen ökar. En vardag som gynnar både kommun, företag och invånare. Studien ämnar således behandla om Gävle kommuns något fientliga företagsklimat utgör några tillväxthinder eller om problematiken bottnar internt i den egna organisationen. Det ena behöver inte utesluta det andra och självklart kan problemen återfinnas i företagens omvärld utan att den nödvändigtvis behöver vara en näringspolitisk fråga. Det väsentliga med studien är att undersöka om det går att identifiera några generella tillväxtsvårigheter bland småföretagen. Detta för att belysa ämnesområdet och bidra till ökad kunskap, dels för företagen och dels för kommunen. 13

14 Utifrån vad som tidigare har diskuterats lyder studiens frågeställning enligt följande: Vilka tillväxthinder upplever småföretagare med tillväxtambitioner i Gävle kommun? 2.4 Syfte Studiens syfte är att belysa de åsikter och upplevelser Gävle kommuns småföretagare har angående tillväxtsvårigheter för att på så sätt öka förståelsen gällande den rådande situationen. 14

15 3. Teori Det teoretiska underlaget för undersökningen utgår ifrån författarna Davidsson, Delmar och Wiklunds (2001) teoretiska modell - drivkrafterna bakom tillväxt. Denna teorietiska modell kompletteras även med ytterligare teori kring tillväxt och småföretag. 3.1 Drivkrafterna bakom tillväxt Davidsson et al. (2001) presenterar en teori vilken förklarar och redogör för drivkrafterna bakom tillväxt. Teorin består av fem olika variabler vilka anses tillväxtfrämjande för ett företag om de nyttjas och hanteras på rätt sätt. De olika variablerna är resurser, kompetens, strategi, miljö samt motivation och beskrivs som bakomliggande faktorer till att ett företag skall kunna utvecklas och växa. För att erhålla en bredd i studiens teoretiska referensram används ytterligare teorier för att förklara dessa olika variabler, även med input från de tre ovan nämnda författarna. Tanken bakom att använda sig av denna grundläggande teori är att det finns en möjlighet att bryta ner variablerna och analysera dessa djupare med annan befintlig teori. Den sista variabeln motivation kommer dock ej behandlas i varken detta kapitel liksom resten av studien. Anledningen till detta utgörs av att frågeställningen och syftet med studien vänder sig till företag vilka redan är motiverade till utveckling och har tillväxtambitioner men upplever vissa hinder på vägen Resurser Resurser kan analyseras utifrån resursberoendeteorin vilken av Hatch (2006) förklaras som att omgivningen ofta kraftigt begränsar en organisations verksamhet. En organisation har i sin verksamhet knappa och kritiska resurser som det ligger i verksamhetens intresse att beakta för att det inte ska ske störningar i det dagliga arbetet, exempelvis en stor leverantör vilken besitter resurser som verksamheten inte klarar sig utan. Genom att begränsa leverantörens inflytande genom att finna alternativa leverantörer är det möjligt att erhålla en större kontroll. När det talas om resursstrategier för tillväxt framhålls ofta resursperspektivet där verksamhetens resurser, kompetenser och förmågor nämns. Slack och Lewis (2003) förklarar att själva resursperspektivet ses som kritiskt för konkurrenskraften och tillväxtarbetet då dagens marknad ofta initierar nya krav vilka behöver tillgodoses av företaget. Slack och 15

16 Lewis menar att en lyckad tillväxt ofta innebär att nya kundgrupper kan behöva tillfredställas, därav är det viktigt att företaget utvecklar sina förmågor, resurser och kompetenser. Svårighet att finna kapital En av entreprenörskapets starkaste drivkrafter är enligt Davidsson (1989) viljan att vara oberoende och vara sin egen chef, vilket innebär att entreprenören själv vill fatta viktiga beslut och inte vara underkastad andras viljor. Detta fenomen understryker den så kallade "peckingorder-teorin", vilket enligt Donaldson (1984) och Myers (1984) innebär att det finansiella sökbeteendet efter kapital hos småföretag ofta föranleder till att de tar ifrån interna medel eller lånefinansiering istället för extern finansiering med externt ägarkapital. Teorin förklarar hur företagare föredrar intern finansiering istället för extern menar Davidsson (1989) vilket understryker viljan att vara oberoende. Kontrollbehov av externa parter Externt kontrollbehov beskriver Davidsson (1989) som ett hinder när det kommer till att ta beslut om investeringar eller motsvarande som bidrar till tillväxt för företaget. Problemet uppstår när företagare är i behov av extern kontroll över företaget, där externa parter i företaget exempelvis kan vara finansiärer, vilket ideligen förhindrar tillväxt för företaget. Konklusionen kring problemet kontrollbehov är enligt Davidsson att tillväxt sker om entreprenören kan undvika extern kontroll. Osäkerhet kring kreditbeslut Om ett företag är i stadiet att låna kapital från en extern långivare, exempelvis en bank, kan tidigare erfarenheter från företagarens sida och knapphändig information kring företagets målsättningar och verksamhet spela roll för kreditsäkerheten hos den externa långivaren. Denna ovanstående problematik skildrar författaren Storey (1994) där författaren menar att om projektet eller företaget är nytt, där företagaren saknar tidigare erfarenhet från affärsområdet och lånesäkerhet saknas så talar detta till företagarens nackdel. Detta innebär därmed en större risk för en nekad kreditansökan. Storey skriver att om lånet trots omständigheterna blir beviljat till företagaren så kommer låntagaren med tiden försöka involvera sig i företagets verksamhet och resultat med tanke på den rådande osäkerheten kring det utlånade kapitalet. 16

17 Den teori som ingår i denna del av studiens teoretiska referensram används för att förklara hur en organisations resurser i stort påverkar organisationen. Genom att koppla samman respondenternas svar med teorin om resurser kan de upplevelser som framkommer under telefonintervjuerna analyseras och diskuteras ur ett resursbaserat "tänkt". Detta medför att respondenternas tankar och upplevelser ur ett teoretiskt förhållningssätt förklaras och belyses. Detta bidrar till att dess innebörd sätts in i ett sammanhang och på så sätt kan förklaras, det vill säga, hur verksamheternas resurser påverkar organisationen i den dagliga arbetet, självklart med fokus på tillväxtprocesser Kompetens Brytting (1998) beskriver kompetensen inom mindre företag som de tanke-, handlings-, och dialogstrukturer som påverkar organisationen i sin helhet samt dess processer och strategier. Brytting sammanfattar detta genom benämningen kompetensstrukturer och menar att detta påverkar medarbetarnas uppfattningar kring vilka regler som gäller och vilka mål som ska eftersträvas i organisationen. Kompetensstrukturerna framhålls som påverkande av de strategier som företaget initierar. Strukturerna ska skapa förståelse för de operativa åtgärder som införs och medföra bättre samarbete mellan organisationens anställda. Dessa kompetensstrukturer ska alltså ligga tillgrund för att organisationen drar åt samma håll och eftersträvar att uppfylla de mål som sätts upp genom företagets valda strategier. Brytting (1998) förklarar hur verksamheter vilka strävar efter att växa och utvecklas är beroende av olika kompetenser. Malmström (2002) delar upp ett företags kompetenser i tre olika typer, operationell, marknad och teknisk: Operationell kompetens beskrivs som den kunskap vilken behövs för att optimera tillverkningsprocesser och andra cykler för att bland annat kostnadseffektivisera verksamheten. Fokus ligger även på att tillgodose utbudets kvalité och motarbeta produktionsfel och andra brister. Vad som även ses som väsentligt är förmågan att tillgodose marknaden och tillfredställa den efterfrågan som hägrar. Kompetensen anses som avgörande för utvecklingen av verksamheten och då främst produktionsprocessen. Den tekniska kompetensen innefattar de delar som berör framtagning av de produkter eller tjänster som kunderna skall konsumera. Inom ramen för den tekniska kompetensen skall således en högre grad av förståelse och kunskap gällande företagets 17

18 produkter finnas och bör täcka hela den kedja av processer som infinner sig under tillverkningsprocessen. I de mindre företagen menar Hult & Odéen (1981) att utvecklingsarbetet gällande ett företags produkter är mer av den karaktär att det efterfrågar mekaniskt kunnande snarare än en vetenskaplig bakgrund vilket återfinns i de större företagen. Den sista av de tre kompetenserna benämns marknadskompetens och innefattar analys och tolkning av den marknad som företaget agerar och/eller vill agera på. Carson & Gilmore (2000) vidareutvecklar och menar att det huvudsakliga är att begripa det övergripande. Frågor som hur marknadsföringen skall utformas och vilka marknader som är mest gynnsamma skall besvaras. Det innefattar även att "hålla koll" på konkurrenter, nätverk och hot som kan uppkomma eller som redan existerar på marknaden. Om ett företag saknar nödvändig kompetens för att utvecklas enligt uppsatta planer beskriver Malmström (2002) tre olika tillvägagångssätt för att införskaffa detta. Ett företags efterfrågan av olika kompetenser kan stiga och sjunka beroende på marknadsläget och utvecklingsplaner. Som tidigare beskrivits delas de olika kompetenserna in i tre olika typer och dessa behövs olika mycket beroende på den rådande situationen. Men i de fall där företagen är i framfarten att öka sin tillväxt och omsättning kan det bli tal om att anskaffa sig ytterligare kompetenser för att täcka de nya behoven. Malmström beskriver tre olika handlingssätt: Intern kompetensanskaffning beskrivs som det låter, företaget rekryterar befintliga anställda i de egna leden till nya poster. Detta beskrivs som något kostsamt och utdraget men vars resultat kan bli väldigt lyckosamt beroende hur framgångsrikt företaget blir. Kompetensen anses vara fullt kontrollerbar i sitt slutskede då den härstammar från den egna organisationen och utan påverkan från andra håll. Genom att rekrytera kompetenser genom sociala nätverk förklarar Malmström dess kostnadseffektiva förhållningssätt. Då anskaffningen sker genom affärskontakter eller genom personliga bekantskaper behöver inte företagen spendera kapital på platsannonser eller till rekryteringsfirmor. Den sista metoden benämn som marknadsanskaffning och är av en extern karaktär. Enligt författaren är det den mest kostsamma metoden och rekryteringen sker utan koppling till någon person inom företagets personliga band. Förhållningssättet anses 18

19 vara en väl fungerande källa till att finna mer kvalificerad arbetskraft. Rekryteringen sker genom att anlita en konsult, rekryteringsbyrå eller platsannonser. De olika typer av kompetenser och metoder för att anskaffa dessa som framkommer ovan kommer ligga till grund för arbetet med att analysera hur kompetenser påverkar ett företag och, om så är fallet, hur det kan medföra hinder för organisationer. De svar som framkommer under intervjuerna med studiens respondenter kommer att nedbrytas genom ovan presenterad teori, detta för att belysa hur kompetenser i ett tillväxtperspektiv påverkar företag. Genom att koppla ihop insamlad data med teori är det möjligt att redogöra för vilka typer av kompetenser som fattas, finns i överflöd, är svår rekryterade, hur de skall införskaffas och så vidare. Teorin används för att tillstå studiens analys med ett verktyg vilket bidrar till att förklara den övergripande situationen som studiens respondenter upplever, och på så sätt belysa de faktorer som påverkar eller ej Strategi Armstrong och Kotler (2007) förklarar hur det är av vikt anpassa och utveckla ett företags marknadsstrategi för att en organisation skall stärka dess marknadsposition. Armstrong och Kotler (2007) förespråkar Marketing penetration vilket är aktuellt då en befintlig produkt eller tjänst ska nå ytterligare marknadsandelar, och ses som nödvändigt för ett företags tillväxt. Till ändamålet kan pull-strategin ses som relevant vilket lyfts fram av Fill (2005). Den så kallade Pull-strategin används för att locka såväl konsumenter som företag att konsumera företagets vara eller produkt. Detta uppnås genom skapa ett intresse kring det som företaget vill skall konsumeras. Vidare marknadsförs produkten på marknaden för att ändra/stärka attityder hos konsumenterna, uppmuntra till köp och motivera varför denna produkt är fördelaktig. Strategin är kallad Pull på grund av den engelska betydelsen "dra åt sig", då företag vill dra åt sig konsumenter på den nya marknaden. Fill förespråkar massiv marknadsföring under processen för att göra så många konsumenter som möjligt uppmärksammade på produkten. Beroende på vilken typ av produkt som skall marknadsföras förklarar Fill (2005) att finns det tre olika marknadsföringskanaler för organisationerna att förhålla sig till; Intensive, Selective och Exclusive. Intensive används till billiga produkter vilka konsumeras frekvent, exempelvis tvål, vilket kan köpas i samtliga detaljhandlar. Selective används till produkter som har köpare med högre involvering eller en närmare relation till vad som skall konsumeras. Till konsumenter som rör sig till speciella affärer där de vet att just rätt produkt finns. Den sista kanalen kallas Exclusive och innefattar just exklusiva produkter vilka vänder sig till 19

20 konsumenter som "vet vad de vill ha". Exempelvis en bilfirma som enbart säljer "bättre" modeller av märket Mercedes. Strategidelen av den teoretiska referensramen syftar till att bistå analysen med nödvändiga verktyg för att, beroende på vad som uppkommer under intervjuerna, redogöra för hur vald marknadsstrategi påvekrar tillväxtplanerna. Genom att analysera respondenternas svar med dessa strategiteorier är det möjligt att påvisa samband mellan strategianpassningen och den situation som respondenterna upplever Miljö Miljö undersöks och analyseras genom Porters femkraftsmodell, förklarad av Porter (1983). Författaren beskriver att teorin används för att redogöra för fem olika externa konkurrenskrafter i företagets miljö som påverkar företaget och dess lönsamhet. De fem krafterna är: köpare/kunders förhandlingsstyrka, leverantörers förhandlingsstyrka, potentiella substitut, uppkomsten av andra etablerare samt rivalitet mellan nuvarande konkurrenter. Vidare förklarar Porter att om några eller samtliga av dessa konkurrenskrafter är höga så pressas lönsamheten nedåt och de fem krafterna beskriver därför hur pass tilltalande en bransch är i konkurrensändamål. Porter förklarar samtliga konkurrenskrafter som: Kunder/köpares förhandlingsstyrka; Konsumenterna utgör en förhandlingsstyrka genom att tvinga ner priser och förhandla om högre kvalité eller bättre service på produkten eller tjänsten som företagaren tillhandahåller. Detta bidrar till att konkurrenter slåss om konsumenter och lönsamheten blir drabbad när konsumenter selektivt väljer produkt/tjänst efter pris och tillgänglighet. Leverantörers förhandlingsstyrka; Handlar om leverantörers inflytande på kvalité, priser eller villkor på produkten eller tjänsten. Om branschen i fråga domineras av ett fåtal leverantörer så har leverantörerna makten att reducera lönsamheten genom att välja vilka de ska samarbeta med och har därför förmågan att "spela ut" företag som inte går med på leverantörernas premisser. Potentiella substitut; Relaterar eventuella ersättare av en produkt eller tjänst som möjligen har ett lägre pris eller annan kompensation att konkurrera ut befintlig bransch med vilket bidrar till en minskad lönsamhet och en större rivalitet bland företag i branschen. 20

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Efter regn kommer sol

Efter regn kommer sol Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Har du gjort en affärsplan för ditt företag har du ett underlag för presentation och diskussion även i den.

Har du gjort en affärsplan för ditt företag har du ett underlag för presentation och diskussion även i den. Egenbedömning inför presentation Som företagare är du alltid fullt upptagen men alla väntar sig ändå att du är den som kan ditt företag bäst och kan beskriva det. Denna checklista tar dig igenom frågeställningar

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer