Kommunens verksamhet i sammandrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens verksamhet i sammandrag"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Kommunens verksamhet i sammandrag Förvaltningsberättelse Organisation...5 Omvärldsanalys...6 Demokrati och medborgarinflytande...8 Måluppfyllelse...9 Finansiell analys...1 Väsentliga personalförhållanden...13 Driftsredovisning / Investeringsredovisning...17 Viktiga förhållanden för bedömning av utveckling och tillstånd...2 Framtidsbedömning...21 Finansiella rapporter Resultaträkning...22 Kassaflödesanalys...23 Balansräkning...24 Noter...25 Finansiell analys Djupare finansiell analys...29 Nyckeltal...31 Verksamhetsredovisning - en Kommunstyrelsen Barnomsorg- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur och Fritidsnämnden Djurparken Miljö- och Byggnadsnämnden...51 Verksamhetsredovisning bolagen i den sammanställda redovisningen Lycksele Bostäder AB...53 Lycksele Industrihus AB...53 Stiftelsen Lycksele Allmänna Näringslivsfond...54 Lycksele Medborgarhusförening...55 AB Skytteanska...55 Redovisningsprinciper...56 Ord och uttryck...57 Anteckningar

2 Levande småstad 23 har varit ett speciellt år och det man kan konstatera i januari 24 är att det går fortfarande tungt för -Sverige. Våra medborgares förväntningar på den offentliga sektorn i Sverige rimmar inte med vad vi mäktar med. Vi får nästan dagligen ta del av mänskliga tragedier, beroende på att det skyddsnät som vi i Sverige varit så stolta över, har så stora hål att många faller igenom. Två av tre er i Sverige klarar inte lagens krav på en ekonomi i balans, Lycksele är en bland dessa. Jag tror inte att det beror på att två tredjedelar av erna är dåliga på att hålla i sin ekonomi, utan att kraven på något sätt har blivit oerhört hårda, för att inte säga orimliga. Nu förlåter detta inte att Lyckseles ekonomi ser ut som den gör, men det kan vara en del av förklaringen. Det vi kan konstatera är att vi i vår idag har en förhållande vis god kvalitet i vår verksamhet. Även under 22 var ens resultat negativt, men i år är problemet av en annan art. Den löpande driften i en går nätt och jämt ihop och vi ser ingen större tendens till att kostnaderna sänks. Som alla förstår kan vi inte ha det så i längden, till slut kommer ens kassa att sina. I Lycksele förutspådde vi detta för ett par år sedan och började arbeta med åtgärdsplaner för att minska ens kostnader. Problemet är att det tar för lång tid omställningen och anpassningen måste gå snabbare. Vi måste alla, politiker, anställda, föräldrar, vårdtagare ja alla som är berörda av den ala apparaten, förlika oss med tanken på att vi i morgon inte kommer att göra som vi gör idag och det behöver inte betyda att det är sämre. Lycksele har under det gångna året styrts i samförstånd mellan socialdemokraterna, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna. En bred politisk styrning gör ju att det ibland kan ta längre tid innan vi enas om vilken väg vi ska välja, men samtidigt ger det bättre beslut. Det finns hopp. Under 23 har vi kommit allt närmare den dag då guld bryts i våra skogar och detta skapar både arbetstillfällen och framtidshopp. Vi har, för att i framtiden kunna fortsätta att vara det nav i Lappland som vi är idag, fortsatt att satsa på bra ikationer, bland annat bygger vi ut vår flygplats rejält. Under 24 ska vi fortsätta arbetet med att trimma den ala apparaten så att vi verkligen får ut det absolut mesta av varje spenderad krona, vi ska fortsätta arbeta för att utveckla näringslivet i en och vi ska genom strategiska satsningar inför framtiden se till att Lycksele även om tio eller trettio år har kvar sin roll som en sammanhållande länk och som en stad i södra Lappland. 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ett hoppfullt 24 önskar jag alla Lilly Bäcklund Kommunstyrelsens ordförande 3

3 KOMMUNENS VERKSAMHET I SAMMANDRAG Kommunens verksamhet mkr Verksamhetens kostnader Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Årets resultat Verksamhetens nettokostnad Finansnetto Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % Nettoinvesteringar Tillgångar Tillgångar i kr per inv Summa skulder inkl avsättningar skulder per invånare Eget kapital Eget kapital per invånare Likvida medel Långfristiga lån Antal tillsvidareanställda årsarbetare * 1 373* Kommunal skattesats Antal invånare (1 november) * Avser antal tillsvidareanställda, uppgift om årsarbetare går inte att ta fram 34

4 Lycksele s årsredovisning omfattar förutom en och dess nämnder även de bolag/organisationer där en har ett betydande inflytande. Årsredovisningen görs utifrån ett övergripande alt perspektiv. Vi hänvisar till respektive nämnds verksamhetsberättelse eller bolags årsredovisning för mer detaljerade uppgifter. Organisation Valberedning Fullmäktige Revisorerna Arbetsutskott Kommunstyrelsen Personal och organisationsutskott Kommunala bolag Barnomsorg och utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Kultur- och Fritidsnämnd Miljö- och Byggnadsnämnd Valnämnd Ledamöter och mandatfördelning Lycksele Bostäder AB (LYBO) Lycksele Industrihus AB (Industrihus) Lycksele Allmänna Näringslivsfond (LYAN) Lycksele Medborgarhusförening (MB) Lycksele Djurpark Socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet och moderaterna beslutade efter senast valet att ingå koalition och har bildat majoritet i fullmäktige. Moderaterna har under slutet av 23 meddelat att man inte kommer att fortsätta i koalitionen. Mandatfördelningen i fullmäktige Socialdemokraterna 19 Folkpartiet Liberalerna 6 Kristdemokraterna 5 Vänsterpartiet 4 Moderaterna 3 Centerpartiet 3 Miljöpartiet de Gröna 1 Totalt 41 2 ORGANISATION FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 35

5 OMVÄRLDSANALYS Kommunsektorn I februari 24 känns det äntligen som att det håller på att vända för den svenska ekonomin. Hela 23 har präglats av en väntan på en högkonjunktur som inte riktigt kommit sig. Först i slutet av året och nu i början av 24 känns det som att de riktigt säkra tecknen på att det håller på att vända finns. Aktiemarknaderna i Sverige vände uppåt under hösten och svensk ekonomis flaggskepp Ericson uppvisade vinst sista kvartalet 23. Ekonomin i den offentliga sektorn är dock fortfarande mycket ansträngd. Tillväxten har under 23 inte blivit vad regeringen tidigare trodde, vilket fått till följd att statens ekonomi idag är ansträngd. Kommun- och landstingssektorns ekonomiska situation är minst lika ansträngd som statens. Två av tre er i Sverige förutspådde under 23 att man skulle uppvisa underskott för hela året, vilket innebär att nästan 2 av landets er inte klarar en budget i balans. Beräkningar som förbundet genomfört visar att sektorn i Sverige kommer att uppvisa ett negativt resultat med 12 miljarder kr år 27. Problemen finns i både norr och söder och bland både små och stora er och faktiskt bland både er som växer och er som krymper i befolkningsmängd. Givetvis är läget extra allvarligt för en som Lycksele, där befolkningen stadigt minskar. På något sätt känns det som vi nått gränsen för vad en svensk kan mäkta med i ansvar för sina medborgare. Dessa tankar finns även på högre ort, eftersom regeringen tillsatt den så kallade ansvarsutredningen, som ska analysera var ansvaret för olika samhällsfunktioner ska ligga i framtiden. Regionens situation I vår region har landstingsvärldens ansträngda ekonomi fått mycket påtagliga följder. Västerbottens läns landsting under 23 genomfört en omorganisation i syfte att spara ett antal hundra miljoner kr. Hotet att dra in BB och akutkirurgin vid Lycksele lasarett är den fråga som helt klart aktiverat alla medborgare i Lycksele mest, under 23. Västerbotten som region, uppvisar inte några speciellt alarmerande siffror när det gäller befolkningsutveckling. Länet ökade sin befolkning med 726 personer under 23. Detta beror dock på att Umeå är en stark tillväxtort som hela tiden växer, medan samtliga andra er i länet förutom Nordmaling och Vännäs krymper. Utjämningssystem och bidrag från staten En fråga av avgörande betydelse har under 23 varit det förslag på nytt skatteutjämningssystem som lades fram under hösten. Remisstiden på förslaget gick ut i februari 24 och beslut kommer att tas under våren. Beräkningar visar att om förslaget går igenom kommer Lycksele att förlora ungefär 8 kr per år. Kommunministern, som för övrigt besökte Lycksele i december, har dock uttalat att regeringen kommer att skjuta till ytterligare miljoner till systemet. Antydningar finns också att förslaget inte kommer att gå igenom utan justeringar. Vad det slutliga utfallet blir, återstår att se. Något som varit mycket positivt för Lycksele är det utjämningssystem för LSSkostnader som fastställdes under året. 24 kommer Lycksele att erhålla ca 9 mkr i ersättning för LSS-kostnader och eftersom systemet införs stegvis kommer intäkten för en att öka under de tre första åren till ungefär 11 mkr per år. Regeringens budgetproposition som lades under hösten innebär att erna tillfördes en del nya pengar. Detta sker bland annat i form av sysselsättningsstöd som övergår från att ha varit ett tillfälligt stöd till att bli permanent och att den så kallade 2-kronan blir ett permanent stöd. Tillsammans innebär dessa stöd ca 5,5 mkr för Lycksele. Befolkningsutveckling Befolkning Lycksele s befolkning fortsatte att minska 2 under Vid 23 årsskiftet uppgick befolkningen till personer, vilket är en minskning sedan 22 med 64 personer. Befolkningsmängden Befolkningsminskning den 2-23, första antal november personer var personer, vilket är den siffra som ligger till grund -2 för 2 ens 21 skatteintäkter 22 under 23 hela Minskningen på 64 personer är något lägre än minskningen 22, som var 14 personer. Befolkningsminskning Befolkningsutveckling , antal personer

6 Befolkningsminskning Födda och döda Det föddes 17 barn i en under året, men 162 personer avled. Det innebär att ens så kallade födelseöverskott är negativt 55 personer. Antalet födda är en klar minskning sedan 22 då det föddes 131 personer, vilket då var den bästa siffran sedan Minskningen uppgår till 18%. Antalet döda i en har också minskat, från 184 till årets 162. Antalet döda år 22 var den högsta siffran sedan Flyttning Befolkningsminskning 2-23, antal personer Totalt flyttade 484 personer till en, men 492 personer flyttade ut. Det innebär att flyttningsnetto var 8 personer. Flyttningsnettot i förhållande till det egna länet var 3 och till övriga Sverige 35. Nettoflyttningen till och från utlandet var positiv med 57 personer. Befolkningssammansättning -7 Ett problem som Lycksele delar med många andra er i Sverige är den den allt äldre befolkningen. Befolkningspyramiden visar befolkningens sammansättning Antalet förvärvsarbetare Antal förvärvsarbetare Totalt inskr Öppet arbetslösa Arbetsmarknaden i Lycksele domineras av två 22stora 115 offentliga 68 aktörer, en och landstinget. Under året har kraftiga nedskärningar inom landstingets administration genomförts, Ungdomsarbetlöshet vilket fick (18-24 följd år) att ett tiotal arbetstillfällen antal personer 16 försvunnit. Klimatet i Lycksele 14 har under 23 påverkats av det arbetsmarknadsklimat 12 som råder i hela landet. Detta 1 innebär att antalet arbetssökande (inskrivna 8 vid arbetsförmedlingen) har ökat med personer eller 13%. Ökningen har skett 4 från 92 personer 22 till 1 19 personer Öppet arbetslösa vid årsskiftet var 391 personer och i olika åtgärder fanns 167 personer. Det totala antalet deltidsarbetslösa uppgick vecka 6 24 till 16 personer, vilket är en ökning med 33 personer sedan samma tidpunkt för ett år sedan. Ett urval av ens största arbetsgivare är En mycket oroande Lycksele trend under året är att antalet arbetssökande i åldersgruppen ökar mest, 14,5%. Det är och kommer att vara av avgörande betydelse att Lycksele lyckas vända den trenden, om inte annat för att försöka minimera utflyttningen. Ungdomar är lättrörliga och stannar inte kvar om det inte finns intressant sysselsättning Västerbottens läns landsting Boliden Mineral Hedlunda Snickeri AB ASSA Industri AB Texor AB Plymovent AB Svansele Bygg AB Skogsägarna Lycksele såg Hotell Lappland Cartesia Informationsteknik AB Lycksele Plåtprodukter AB Totalt inskr Öppet arbetslösa Arbetsmarknad Antalet förvärvsarbetande i Lycksele har legat på en relativt stabil nivå mellan 5 8 och 6 under de senaste åren. Siffrorna för länet visar även de på en relativ stabilitet. Sysselsättningen i en fördelar sig inom branscherna C.a antal personer Jord- och skogsbruk, fiske 35 Tillverkning och utvinning 95 Byggverksamhet 3 Handel och ikation 85 Finansiell verksamhet, media och företagstjänster 45 Utbildning och forskning 45 Vård och omsorg 18 Personliga och kulturella tjänster 35 37

7 DEMOKRATI OCH MEDBORGARINFLYTANDE Totalt inskr Öppet arbetslösa Överlag vittnar det gångna året om ett ökat tryck på utsatta grupper. Snävare ekonomiska ramar för både arbetsförmedlingen och länsarbetssnämnden innebär att ett mindre antal individer har kunnat få hjälp genom olika åtgärder. Även i vår märks trenden att arbetsgivare, både privata och offentliga, är försiktigare med att tillsätta vikariat eller att nyrekrytera. Pendling Lycksele en har en positiv nettopendling, dvs fler människor pendlar till vår för att arbeta än de som pendlar till annan. År 21 (färskare statistik finns inte hos SCB) pendlade totalt 793 personer till vår, varav 86% pendlade från annan i länet. 577 personer pendlade ut från en och 66% av dessa pendlade till annan i länet. Näringsliv 595 Näringslivet i en har klarat den rådande konjunkturen väl. Många av industriföretagen i Lycksele har till och med kunnat utöka sin verksamhet och anställa fler. Hedlunda Industri AB, som under året flyttat tillbaka all sin verksamhet till en har utökat antalet anställda till 97 personer. Plymovent, som verkar inom metallindustrin, har gjort likadant, dvs man har flyttat tillbaka sitt huvudkontor till en. Ett annat företag som utvecklats positivt, både vad gäller omsättning och antal anställda är Texor AB. Under året har ens näringslivskontor medverkat i 16 ansökningar om företagsstöd. Den totala investeringssumman i dessa företag uppgår till 1,5 mkr, varav bidrag utgått från olika bidragsgivare med 4,4 mkr. Detta har skapat 2 nya arbetstillfällen i en Ungdomsarbetlöshet (18-24 år) antal personer Totalt inskr Öppet arbetslösa 28 november 23 togs de första spadtagen i Svartliden och det gjordes tillsammans av alråden i Lycksele och Storuman. Demokrati och medborgarinflytande Partnerskap Projekt Partnerskap är ett sätt att bredda demokratin och öka medborgarinflytandet i syfte att skapa tillväxt. Partnerskap är en metodik som utvecklats av länsstyrelsen under arbete med Regionalt tillväxtavtal för år Projektet har i Lycksele fortsatt sitt arbete under 23 och är organiserat i en referensgrupp där aktuella framtids- och utvecklingsfrågor diskuteras. Utvecklingsarbetet sker i de olika tillväxtgrupperna som är; Företagsgruppen, Vi Lyft, Kulturgruppen, Marknadsgruppen, Turismgruppen, Översiktsplan och Verkstadsgruppen. Projekt Demokratiredovisningar Lycksele deltar i svenska förbundets projekt Demokratiredovisningar genom delprojektet Medborgarnas inflytande. Projektet Demokratiredovisningar drivs av demokrati och självstyrelseenheten på förbundet och syftar till att er ska kunna skaffa sig en bild av hur demokratin fungerar i praktiken. Projektet är indelat i följande teman: -Valet 22 (höst 2 - vår 3) -Medborgarnas inflytande (höst 3 - vår 4) -De förtroendevaldas inflytande (höst 4 vår 5) -Det offentliga rummet (höst 5 vår 6) Det delprojekt som Lycksele deltar i, Medborgarnas inflytande, syftar till att öka kunskapen om medborgarnas inflytande mellan valen. Att göra en demokratiredovisning innebär att en granskar och sedan värderar hur demokratin fungerar. Hur och kring vilka frågor utövar medborgarna inflytande över politiken? Hur stark och utbredd är medborgarnas vilja och intresse att ta ansvar för gemensamma angelägenheter och för att påverka beslut som rör en? Vilka grupper av medborgare kan och vill påverka besluten och vilka upplever maktlöshet och utanförskap? Den klart viktigaste frågan för Lyckseles näringsliv, kanske för en som helhet, är den gruvbrytning som håller på att starta upp i Svartliden. Många års projektering och idogt arbete från enskilda och ett australiensiskt företag, håller på att resultera i många viktiga arbetstillfällen för en. Den 38

8 Demokratiredovisningarna ska bli ett stöd för uppföljning och utvärdering av insatser inom området, men också ett underlag för återkommande diskussioner om hur demokratin kan utvecklas. Under 23 har ett antal aktiviteter pågått som anknyter till det aktuella delprojektet Ungdomsstyrelsens pilotprojekt Lycksele s deltagande i pilotprojektet LUPP, som påbörjades vintern 21/22, fortsatte under 23 genom djupintervjuer med ungdomar angående demokrati och inflytande. Under senhösten beviljade Ungdomsstyrelsen Lycksele medel till två nya aktiviteter. Dels till en resa för 24 elever från gymnasiets samhällsprogram till Ungdomsstyrelsens Rikskonferens i Botkyrka i november. Dels för en avslutande ungdomskonferens i januari 24 där cirka 1 ungdomar fick möta vuxna beslutsfattare och makthavare inom olika verksamheter och organisationer. Den insamlade kunskapen förväntas leda till nya aktiviteter samt utgöra en grund för ett nytt ungdomspolitiskt program. Motion kring ökad demokrati Fullmäktige har i november 23 bifallit en motion om ökad demokrati för delaktighet för medborgarna. Motionens innebörd är att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från alla partier där man tillsammans aktivt för att öka den ala demokratin. Temadag Fullmäktige har även beslutat att, förutom sex ordinarie sammanträden, ha ytterligare ett sammanträde 24. Detta extra sammanträde genomfördes som en temadag den andra februari under rubriken Framtidens ekonomi och demokrati. Medborgarförslag Under början av 24 kommer fullmäktige att ta ställning till ett förslag till ny arbetsordning, där möjligheten till så kallat medborgarförslag införs. Det innebär att alla medborgare får en möjlighet att lämna in förslag till fullmäktige. Ett medborgarförslag måste handla om frågor inom ens ansvarsområde och innehålla ett tydligt förslag på en åtgärd som en ska genomföra. Förslaget bereds som en motion, och när det behandlas i fullmäktige har den som lämnat förslaget rätt att yttra sig. Bredband Under 23 har ens satsning på utbyggnad av bredband fortsatt, vilket bl a främjar medborgarnas möjlighet att ta del av al information. Projektet ETTAN, som tidigare år inneburit att ett antal byar i en fått tillgång till bredband, avslutades under våren 23 i och med att utbyggnaden i Kattisavan blev klar. I Kattisavan har idag 37 hushåll anslutit sig till nätet. Utbyggnaden av bredbard drivs idag vidare i projektet TVÅAN. Förutom utbyggnad av nät i glesbyggd har projekt ETTAN inneburit att man byggt ortssammanbindande nät, vilket för en inneburit att man under 23 byggt klart nät från gränsen till Storumans i norr, till gränsen till Vindelns i söder. Det ortssammanbindande nätet innebär idag intäkter för en, eftersom bl a Svenska Kraftnät betalar för att få nyttja ens nät. Måluppfyllelse I fullmäktige fastställdes Vision 21 och övergripande mål: Vision 21 Lycksele skall vara en levande småstad med livskraftig landsbygd och en positiv befolkningsutveckling. Kommunövergripande mål Nöjda innevånare Lika villkor för kvinnor och män Goda levnadsvillkor för barn, ungdom och äldre Positivt näringsklimat Växande näringsliv, sysselsättning och utbildning Social och kulturell integration Ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle Den ala organisationen ska präglas av: Ett bra bemötande mot alla medborgare En sund ekonomi och hög effektivitet Motiverad och delaktig personal Att vara en tydlig regional aktör 2 MÅLUPPFYLLELSE Fullmäktige beslöt under 22 även att åtgärdsplaner för att komma till rätta med kostnadsutvecklingen i en skulle tas fram och att den ala organisationen ska präglas av budgetdisciplin. 39

9 FINANSIELL ANALYS De finansiella målen är att inte mer än 98,5% av ens skatteintäkter och generella statsbidrag ska användas i den löpande driften. Vidare har fullmäktige slagit fast att amortering på ens låneskuld ska ske med 1 mkr per år i syfte att helt amortera bort skulden. Kommunen har av sina revisorer fått kritik för att det saknas tydlig målstruktur och att det saknas övergripande mål som går att följa upp på ett enkelt och tydligt sätt. Efter delårsrapporten fick en även kritik för att det finns för få finansiella mål. Detta har medfört att arbetet med att ta fram mål som lättare kan följas upp har inletts, men det arbetet kommer att vara helt klart först någon gång under 24. I ett försök att analysera hur ens verksamhet levt upp till de satta målen kan vi konstatera att vi inte lever upp till en positiv befolkningsutveckling, eftersom befolkningen fortsätter att minska. Kommunen har heller inte en sund ekonomi, eftersom årets resultat inte svarar upp till fullmäktiges budgeterade och behövliga överskott på 7 mkr. Att en förbrukade 11% av intäkterna visar också det att ens ekonomi inte är vad den borde vara. Fullmäktiges beslut om att den ala organisationen ska präglas av budgetdisciplin har inte haft någon som helst effekt. I takt med de nedskärningar som en tvingas göra ökar medborgarnas missnöje med en, inte minst har frågan om nedläggning av skolorna i byarna upprört olika grupper. Nedskärningarna påverkar också personalens arbetsmiljö, vilket innebär att det är svårt för personalen att känna sig motiverad och uppleva delaktighet. Finansiell analys Kommunens resultat Under 23 tog Lycksele s löpande driftverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 94,4% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarnas andel var 5,6% och en nedskrivning av värdet på anläggningstillgångarna tog i anspråk 1,5%. Tillsammans tog verksamhetens nettokostnader 11,4% och om man bortser från nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna är siffran 99,9%. Detta innebär att de totala kostnaderna överstiger intäkterna med 1,4 procentenheter och att ens resultat är 4,7 mkr. Detta motsvarar inte fullmäktiges målsättning, som var att 98,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag skulle användas i den löpande driften. Resultatet visar att ens kostnader fortsätter att öka, trots att stora ansträngningar vidtagits för att minska kostnadsvolymen. Jämfört med 22 har verksamheternas nettokostnader ökat med 13,6 mkr eller 2,55% om man bortsett från nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna. Resultatet 22 blev även det negativt, men det berodde då på en kraftig nedskrivning av värdet på en placeringar i aktier och värdepapper med 9,8 mkr. Jämfört med budget avviker resultatet med 11,8 mkr, eftersom det budgeterade resultatet var 7,1 mkr. Kommunens nämnder redovisar en negativ budgetavvikelse med 29,4 mkr, vilket motsvarar 3,7% av bruttoomslutningen och måste betraktas som mycket högt. Att budgetavvikelsen 23 i nämnderna är mindre än 22 får betraktas som en tillfällighet och beror inte på att följsamheten ökat. Tabell Budgetavvikelse (kkr) Budgeterat resultat Uppnått resultat Budgetavvikelse Budgetavvikelse i nämnderna Kommunens resultat har försämrats sedan 2 då resultatet var 22 mkr. Detta beror på att verksamhetens nettokostnader ökar snabbare än ens intäkter. Intäkterna ökade från 22 med 1,3% jämfört med nettokostnaderna som ökade med 2,55%. Resultatutveckling 2-24 Inkl finansnetto Exkl finansnetto Inkl finansnetto Exkl finansnetto 31

10 Årets resultat har påverkats positivt av att aktiemarknaderna vänt uppåt under året och värdet på ens placering i aktier och värdepapper har stigit. Uppskrivning har gjorts med 4 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 22,3 mkr.trots det negativa resultatet har en amorterat 1 mkr på den långfristiga skulden och ens likviditet är fortsatt mycket god. Soliditeten uppgår till 69,2%, vilket är en liten försämring jämfört med 22 med 1,6 procentenheter. Förklaring till detta är att årets resultat bidragit till att det egna kapitalet sjönk med 4,7 mkr. Kommunens långfristiga skulder har ökat från 4 mkr till 6 mkr, trots att fullmäktiges målsättning är att amortera bort 1 mkr per år på den långfristiga skulden. Förklaringen till att skulden ökat är att en lånat upp 3 mkr under året som vidareutlånats till Lycksele Industrihus AB. Kommunen låneskuld uppgår totalt till 7 mkr, varav alltså 3 mkr motsvaras av en fordran på Lycksele Industrihus. Eftersom 1 mkr kommer att amorteras under innevarande år har dessa bokförts som kortfristig skuld. Kommunens likviditet i form av kassalikviditet stärktes under året från 13% till 132%. Sammanfattningvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara mycket god. De kortfristiga skulderna, som uppgår till 133 mkr, består till 26% eller 34,6 mkr av semesterlöneskuld till de anställda som inte beräknas kommer att omsättas under det närmaste året. Kommunen totala borgensåtagande uppgår till 289,7 mkr. Av dessa är 214,7 mkr beviljade till ens helägda bostadsföretag Lycksele Bostäder AB och 42,6 mkr till ens helägda industrihusföretag AB Lycksele Industrihus. Någon risk avseende borgensåtagandena till LYBO föreligger inte, eftersom bolaget för närvarande har en mycket stabil finansiell ställning. När det gäller industrihusbolaget är situationen en annan och risken bedöms som stor. Bolaget begärde under hösten 23 ett aktieägartillskott på 4,8 mkr eftersom bolagets resultat under ett antal år varit sådant att man förbrukat mer än 5% av aktiekapitalet. I början av 24 har man dessutom inkommit med en begäran om ytterligare tillskott, eftersom bolaget förlorat en tvist med skatteverket i kammarrätten som rörde moms på försäljning av fastigheter. Detta innebär att kostnaderna för bolaget ökade med ytterligare 1,1 mkr under 23 och bolaget har begärt att en ska tillskjuta motsvarande belopp. Ärendet kommer att avgöras av fullmäktige under våren. Kommunal borgen finns även till Lycksele Medborgarhusförening med drygt 32 mkr. Eftersom föreningens ekonomi ser ut som den gör, måste bedömningen bli att det även här finns en avsevärd risk. Totalt bedöms alltså ca 75 mkr av de borgensåtagande som en har, vara föremål för en avsevärd risk som kan innebära att en kan måsta infria sitt åtagande. Balanskrav Lycksele har uppfyllt balanskravet sedan starten 2. Det ansåg en gälla även för 22 trots att resultatet var negativt. Kommunens ställningstagande var då att resultatet påverkats negativt av nedskrivningen av värdet på ens placering i aktier och värdepapper och att detta inte skulle påverka ens resultat i förhållande till balanskravet, utan anses utgöra synnerliga skäl enligt 8 kap 5 i allagen. Nedskrivningen var då 1 mkr. Kommunens revisorer ansåg i granskningsrapporten efter förra årets årsredovisning att detta inte är korrekt, utan att resultatet borde ha återställts, dvs att även nedskrivningen av de finansiella tillgångarna borde ha tagits med. I år är förhållandena omvända. Aktiemarknaderna har vänt upp och en har kunnat skriva upp värdet på placeringarna med 4 mkr. Kommunen väljer i år att följa revisorernas linje, vilket innebär att en har ett negativt resultat från 22 att återställa i årets balanskravsutredning. Det finns i årets resultat andra poster som inte ska påverka resultatet i förhållande till balanskravet, utan faller under synnerliga skäl. Det är nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna med 8 mkr och en realisationsförlust i samband med försäljning av en fastighet som uppgår till 2,6 mkr

11 Balanskravsutredning (mkr) Resultatet är påverkat av Korrigering av resultat Resultat 22-4,5 Resultat 23-4,7 Avgår reavinster -,2 Justerat resultat 23-4,9 Totalt resultat att balansera -8,7 Nedskrivning av värdet på anläggningstillgångar -8, +8, Realisationsförlust vid försäljning av fastigheter -2,6 +2,6 Summa resultat +1,9 Att balansera till kommande år I balanskravet ingår även att en ska ha en god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från till. En av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man avgör vad som är god ekonomisk hushållning är beredskapen inför framtiden och vi kan konstatera att Lycksele kommer att få betydande kostnader för pensioner i framtiden. Detta är också bakgrunden till fullmäktiges mål att en ska uppvisa ett överskott varje år. Detta klarar vi inte och vi stärker alltså inte ens finansiella ställning inför framtiden. Sammanfattningsvis uppnår en inte en god ekonomisk hushållning. Sammanställd redovisning Här redovisas förutom ens egen verksamhet även de verksamheter som bedrivs i bolagsform där en äger minst 2% eller har ett betydande ekonomiskt inflytande. Resultatet enligt den sammanställda redovisningen uppgår till -5,2 mkr. Detta är en klar försämring jämfört med 22 då resultatet enligt den sammanställda redovisningen uppgick till -3,5 mkr. LYBO:s resultat fortsätter att vara positivt, i år med 4,5 mkr, medan övriga bolag i den sammanställda redovisningen uppvisar negativa resultat. Industrihus negativa resultat ökar jämfört med i fjol från -2,6 mkr till -3,3 mkr. LYAN går från ett positivt resultat 22 på 2 kkr till ett negativt på 2 kkr 23. MB:s resultat håller sig även i år på minussidan och uppgår till 2 kkr. Årets resultat för bolag i den sammanställda redovisningen (resultat före bokslutsdispositioner och skatt) (mkr) Lycksele -4,7-4,5 Lycksele bostäder 4,5 3,9 Lycksele Industrihus -3,3-2,6 LYAN -,2,2 MB -,2 -,1 Totalt resultat enl. sammanst redovsning -5,2-3,5 Nettokostnaderna i den sammanställda redovisningen har ökat med 22,3 mkr till mkr, vilket motsvarar en ökning på 4,3%. Bortser man från nedskrivningen av anläggningstillgångar som gjorts i en ökar nettokostnaderna med 14,3 mkr eller 2,8%. Kommunens motsvarande siffra är 2,5%. Soliditeten i den sammanställda redovisningen har ökat från 47,2% till 48,3% trots det negativa resultatet. Detta beror på att soliditeten beräknas som eget kapital/totala tillgångarna och de totala tillgångarna i den sammanställda redovisningen har minskat från 1 21 mkr till 987 mkr 23, vilket förklaras av att de materiella anläggningstillgångarnas värde minskat från 821 mkr till 789 mkr. Det egna kapitalet har minskat från 481,6 mkr till 476,4 mkr. (mkr) Bruttoomsättning (verksamhetens kostnader) 732,5 741,1 Balansomslutning 987,4 121,3 Investeringsvolym 25,5 45,1 Fler nyckeltal avseende den sammanställda redovisningen presenteras på sid 31. Anmärkning till den sammanställda redovisningen Kommunfullmäktige har under hösten 23 beslutat tillskjuta 4,8 mkr i aktieägartillskott till AB Lycksele Industrihus budgetåret 24. Bolaget har i sitt bokslut bokat upp 4,8 mkr som en fordran på en, men en har i 23 års bokslut inte tagit upp detta som en skuld, eftersom beslutet anger att pengarna ska belasta budgetåret 24. För att den sammanställda redovisningen ska gå ihop har bolagets fordran tagits bort, vilket gör att det finns en differens i förhållande till bolagets egen balansräkning. 312

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 DELÅRSRAPPORT AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 Perioden 1 september 2014 28 februari 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK Rörelseresultatet uppgick till - 0,4 (-

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport Januari - mars 2010

Delårsrapport Januari - mars 2010 Pressmeddelande från SäkI AB (publ) 2010-04-19, Nr 3 Delårsrapport Januari - mars 2010 Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 MSEK (17,7) Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,06 kronor (0,35)

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31

Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport 2010-01-01 2010-03-31 Delårsrapport Kvartal 1 2010 Sammanfattning Minskad omsättning på grund av mindre B2B intäkter och valutaeffekter. Förbättrat rörelseresultat. Outsourcing av produktion

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer