Kommunens verksamhet i sammandrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunens verksamhet i sammandrag"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Kommunens verksamhet i sammandrag Förvaltningsberättelse Organisation...5 Omvärldsanalys...6 Demokrati och medborgarinflytande...8 Måluppfyllelse...9 Finansiell analys...1 Väsentliga personalförhållanden...13 Driftsredovisning / Investeringsredovisning...17 Viktiga förhållanden för bedömning av utveckling och tillstånd...2 Framtidsbedömning...21 Finansiella rapporter Resultaträkning...22 Kassaflödesanalys...23 Balansräkning...24 Noter...25 Finansiell analys Djupare finansiell analys...29 Nyckeltal...31 Verksamhetsredovisning - en Kommunstyrelsen Barnomsorg- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur och Fritidsnämnden Djurparken Miljö- och Byggnadsnämnden...51 Verksamhetsredovisning bolagen i den sammanställda redovisningen Lycksele Bostäder AB...53 Lycksele Industrihus AB...53 Stiftelsen Lycksele Allmänna Näringslivsfond...54 Lycksele Medborgarhusförening...55 AB Skytteanska...55 Redovisningsprinciper...56 Ord och uttryck...57 Anteckningar

2 Levande småstad 23 har varit ett speciellt år och det man kan konstatera i januari 24 är att det går fortfarande tungt för -Sverige. Våra medborgares förväntningar på den offentliga sektorn i Sverige rimmar inte med vad vi mäktar med. Vi får nästan dagligen ta del av mänskliga tragedier, beroende på att det skyddsnät som vi i Sverige varit så stolta över, har så stora hål att många faller igenom. Två av tre er i Sverige klarar inte lagens krav på en ekonomi i balans, Lycksele är en bland dessa. Jag tror inte att det beror på att två tredjedelar av erna är dåliga på att hålla i sin ekonomi, utan att kraven på något sätt har blivit oerhört hårda, för att inte säga orimliga. Nu förlåter detta inte att Lyckseles ekonomi ser ut som den gör, men det kan vara en del av förklaringen. Det vi kan konstatera är att vi i vår idag har en förhållande vis god kvalitet i vår verksamhet. Även under 22 var ens resultat negativt, men i år är problemet av en annan art. Den löpande driften i en går nätt och jämt ihop och vi ser ingen större tendens till att kostnaderna sänks. Som alla förstår kan vi inte ha det så i längden, till slut kommer ens kassa att sina. I Lycksele förutspådde vi detta för ett par år sedan och började arbeta med åtgärdsplaner för att minska ens kostnader. Problemet är att det tar för lång tid omställningen och anpassningen måste gå snabbare. Vi måste alla, politiker, anställda, föräldrar, vårdtagare ja alla som är berörda av den ala apparaten, förlika oss med tanken på att vi i morgon inte kommer att göra som vi gör idag och det behöver inte betyda att det är sämre. Lycksele har under det gångna året styrts i samförstånd mellan socialdemokraterna, folkpartiet, moderaterna, centerpartiet och kristdemokraterna. En bred politisk styrning gör ju att det ibland kan ta längre tid innan vi enas om vilken väg vi ska välja, men samtidigt ger det bättre beslut. Det finns hopp. Under 23 har vi kommit allt närmare den dag då guld bryts i våra skogar och detta skapar både arbetstillfällen och framtidshopp. Vi har, för att i framtiden kunna fortsätta att vara det nav i Lappland som vi är idag, fortsatt att satsa på bra ikationer, bland annat bygger vi ut vår flygplats rejält. Under 24 ska vi fortsätta arbetet med att trimma den ala apparaten så att vi verkligen får ut det absolut mesta av varje spenderad krona, vi ska fortsätta arbeta för att utveckla näringslivet i en och vi ska genom strategiska satsningar inför framtiden se till att Lycksele även om tio eller trettio år har kvar sin roll som en sammanhållande länk och som en stad i södra Lappland. 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ett hoppfullt 24 önskar jag alla Lilly Bäcklund Kommunstyrelsens ordförande 3

3 KOMMUNENS VERKSAMHET I SAMMANDRAG Kommunens verksamhet mkr Verksamhetens kostnader Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Årets resultat Verksamhetens nettokostnad Finansnetto Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % Nettoinvesteringar Tillgångar Tillgångar i kr per inv Summa skulder inkl avsättningar skulder per invånare Eget kapital Eget kapital per invånare Likvida medel Långfristiga lån Antal tillsvidareanställda årsarbetare * 1 373* Kommunal skattesats Antal invånare (1 november) * Avser antal tillsvidareanställda, uppgift om årsarbetare går inte att ta fram 34

4 Lycksele s årsredovisning omfattar förutom en och dess nämnder även de bolag/organisationer där en har ett betydande inflytande. Årsredovisningen görs utifrån ett övergripande alt perspektiv. Vi hänvisar till respektive nämnds verksamhetsberättelse eller bolags årsredovisning för mer detaljerade uppgifter. Organisation Valberedning Fullmäktige Revisorerna Arbetsutskott Kommunstyrelsen Personal och organisationsutskott Kommunala bolag Barnomsorg och utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Kultur- och Fritidsnämnd Miljö- och Byggnadsnämnd Valnämnd Ledamöter och mandatfördelning Lycksele Bostäder AB (LYBO) Lycksele Industrihus AB (Industrihus) Lycksele Allmänna Näringslivsfond (LYAN) Lycksele Medborgarhusförening (MB) Lycksele Djurpark Socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet och moderaterna beslutade efter senast valet att ingå koalition och har bildat majoritet i fullmäktige. Moderaterna har under slutet av 23 meddelat att man inte kommer att fortsätta i koalitionen. Mandatfördelningen i fullmäktige Socialdemokraterna 19 Folkpartiet Liberalerna 6 Kristdemokraterna 5 Vänsterpartiet 4 Moderaterna 3 Centerpartiet 3 Miljöpartiet de Gröna 1 Totalt 41 2 ORGANISATION FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE 35

5 OMVÄRLDSANALYS Kommunsektorn I februari 24 känns det äntligen som att det håller på att vända för den svenska ekonomin. Hela 23 har präglats av en väntan på en högkonjunktur som inte riktigt kommit sig. Först i slutet av året och nu i början av 24 känns det som att de riktigt säkra tecknen på att det håller på att vända finns. Aktiemarknaderna i Sverige vände uppåt under hösten och svensk ekonomis flaggskepp Ericson uppvisade vinst sista kvartalet 23. Ekonomin i den offentliga sektorn är dock fortfarande mycket ansträngd. Tillväxten har under 23 inte blivit vad regeringen tidigare trodde, vilket fått till följd att statens ekonomi idag är ansträngd. Kommun- och landstingssektorns ekonomiska situation är minst lika ansträngd som statens. Två av tre er i Sverige förutspådde under 23 att man skulle uppvisa underskott för hela året, vilket innebär att nästan 2 av landets er inte klarar en budget i balans. Beräkningar som förbundet genomfört visar att sektorn i Sverige kommer att uppvisa ett negativt resultat med 12 miljarder kr år 27. Problemen finns i både norr och söder och bland både små och stora er och faktiskt bland både er som växer och er som krymper i befolkningsmängd. Givetvis är läget extra allvarligt för en som Lycksele, där befolkningen stadigt minskar. På något sätt känns det som vi nått gränsen för vad en svensk kan mäkta med i ansvar för sina medborgare. Dessa tankar finns även på högre ort, eftersom regeringen tillsatt den så kallade ansvarsutredningen, som ska analysera var ansvaret för olika samhällsfunktioner ska ligga i framtiden. Regionens situation I vår region har landstingsvärldens ansträngda ekonomi fått mycket påtagliga följder. Västerbottens läns landsting under 23 genomfört en omorganisation i syfte att spara ett antal hundra miljoner kr. Hotet att dra in BB och akutkirurgin vid Lycksele lasarett är den fråga som helt klart aktiverat alla medborgare i Lycksele mest, under 23. Västerbotten som region, uppvisar inte några speciellt alarmerande siffror när det gäller befolkningsutveckling. Länet ökade sin befolkning med 726 personer under 23. Detta beror dock på att Umeå är en stark tillväxtort som hela tiden växer, medan samtliga andra er i länet förutom Nordmaling och Vännäs krymper. Utjämningssystem och bidrag från staten En fråga av avgörande betydelse har under 23 varit det förslag på nytt skatteutjämningssystem som lades fram under hösten. Remisstiden på förslaget gick ut i februari 24 och beslut kommer att tas under våren. Beräkningar visar att om förslaget går igenom kommer Lycksele att förlora ungefär 8 kr per år. Kommunministern, som för övrigt besökte Lycksele i december, har dock uttalat att regeringen kommer att skjuta till ytterligare miljoner till systemet. Antydningar finns också att förslaget inte kommer att gå igenom utan justeringar. Vad det slutliga utfallet blir, återstår att se. Något som varit mycket positivt för Lycksele är det utjämningssystem för LSSkostnader som fastställdes under året. 24 kommer Lycksele att erhålla ca 9 mkr i ersättning för LSS-kostnader och eftersom systemet införs stegvis kommer intäkten för en att öka under de tre första åren till ungefär 11 mkr per år. Regeringens budgetproposition som lades under hösten innebär att erna tillfördes en del nya pengar. Detta sker bland annat i form av sysselsättningsstöd som övergår från att ha varit ett tillfälligt stöd till att bli permanent och att den så kallade 2-kronan blir ett permanent stöd. Tillsammans innebär dessa stöd ca 5,5 mkr för Lycksele. Befolkningsutveckling Befolkning Lycksele s befolkning fortsatte att minska 2 under Vid 23 årsskiftet uppgick befolkningen till personer, vilket är en minskning sedan 22 med 64 personer. Befolkningsmängden Befolkningsminskning den 2-23, första antal november personer var personer, vilket är den siffra som ligger till grund -2 för 2 ens 21 skatteintäkter 22 under 23 hela Minskningen på 64 personer är något lägre än minskningen 22, som var 14 personer. Befolkningsminskning Befolkningsutveckling , antal personer

6 Befolkningsminskning Födda och döda Det föddes 17 barn i en under året, men 162 personer avled. Det innebär att ens så kallade födelseöverskott är negativt 55 personer. Antalet födda är en klar minskning sedan 22 då det föddes 131 personer, vilket då var den bästa siffran sedan Minskningen uppgår till 18%. Antalet döda i en har också minskat, från 184 till årets 162. Antalet döda år 22 var den högsta siffran sedan Flyttning Befolkningsminskning 2-23, antal personer Totalt flyttade 484 personer till en, men 492 personer flyttade ut. Det innebär att flyttningsnetto var 8 personer. Flyttningsnettot i förhållande till det egna länet var 3 och till övriga Sverige 35. Nettoflyttningen till och från utlandet var positiv med 57 personer. Befolkningssammansättning -7 Ett problem som Lycksele delar med många andra er i Sverige är den den allt äldre befolkningen. Befolkningspyramiden visar befolkningens sammansättning Antalet förvärvsarbetare Antal förvärvsarbetare Totalt inskr Öppet arbetslösa Arbetsmarknaden i Lycksele domineras av två 22stora 115 offentliga 68 aktörer, en och landstinget. Under året har kraftiga nedskärningar inom landstingets administration genomförts, Ungdomsarbetlöshet vilket fick (18-24 följd år) att ett tiotal arbetstillfällen antal personer 16 försvunnit. Klimatet i Lycksele 14 har under 23 påverkats av det arbetsmarknadsklimat 12 som råder i hela landet. Detta 1 innebär att antalet arbetssökande (inskrivna 8 vid arbetsförmedlingen) har ökat med personer eller 13%. Ökningen har skett 4 från 92 personer 22 till 1 19 personer Öppet arbetslösa vid årsskiftet var 391 personer och i olika åtgärder fanns 167 personer. Det totala antalet deltidsarbetslösa uppgick vecka 6 24 till 16 personer, vilket är en ökning med 33 personer sedan samma tidpunkt för ett år sedan. Ett urval av ens största arbetsgivare är En mycket oroande Lycksele trend under året är att antalet arbetssökande i åldersgruppen ökar mest, 14,5%. Det är och kommer att vara av avgörande betydelse att Lycksele lyckas vända den trenden, om inte annat för att försöka minimera utflyttningen. Ungdomar är lättrörliga och stannar inte kvar om det inte finns intressant sysselsättning Västerbottens läns landsting Boliden Mineral Hedlunda Snickeri AB ASSA Industri AB Texor AB Plymovent AB Svansele Bygg AB Skogsägarna Lycksele såg Hotell Lappland Cartesia Informationsteknik AB Lycksele Plåtprodukter AB Totalt inskr Öppet arbetslösa Arbetsmarknad Antalet förvärvsarbetande i Lycksele har legat på en relativt stabil nivå mellan 5 8 och 6 under de senaste åren. Siffrorna för länet visar även de på en relativ stabilitet. Sysselsättningen i en fördelar sig inom branscherna C.a antal personer Jord- och skogsbruk, fiske 35 Tillverkning och utvinning 95 Byggverksamhet 3 Handel och ikation 85 Finansiell verksamhet, media och företagstjänster 45 Utbildning och forskning 45 Vård och omsorg 18 Personliga och kulturella tjänster 35 37

7 DEMOKRATI OCH MEDBORGARINFLYTANDE Totalt inskr Öppet arbetslösa Överlag vittnar det gångna året om ett ökat tryck på utsatta grupper. Snävare ekonomiska ramar för både arbetsförmedlingen och länsarbetssnämnden innebär att ett mindre antal individer har kunnat få hjälp genom olika åtgärder. Även i vår märks trenden att arbetsgivare, både privata och offentliga, är försiktigare med att tillsätta vikariat eller att nyrekrytera. Pendling Lycksele en har en positiv nettopendling, dvs fler människor pendlar till vår för att arbeta än de som pendlar till annan. År 21 (färskare statistik finns inte hos SCB) pendlade totalt 793 personer till vår, varav 86% pendlade från annan i länet. 577 personer pendlade ut från en och 66% av dessa pendlade till annan i länet. Näringsliv 595 Näringslivet i en har klarat den rådande konjunkturen väl. Många av industriföretagen i Lycksele har till och med kunnat utöka sin verksamhet och anställa fler. Hedlunda Industri AB, som under året flyttat tillbaka all sin verksamhet till en har utökat antalet anställda till 97 personer. Plymovent, som verkar inom metallindustrin, har gjort likadant, dvs man har flyttat tillbaka sitt huvudkontor till en. Ett annat företag som utvecklats positivt, både vad gäller omsättning och antal anställda är Texor AB. Under året har ens näringslivskontor medverkat i 16 ansökningar om företagsstöd. Den totala investeringssumman i dessa företag uppgår till 1,5 mkr, varav bidrag utgått från olika bidragsgivare med 4,4 mkr. Detta har skapat 2 nya arbetstillfällen i en Ungdomsarbetlöshet (18-24 år) antal personer Totalt inskr Öppet arbetslösa 28 november 23 togs de första spadtagen i Svartliden och det gjordes tillsammans av alråden i Lycksele och Storuman. Demokrati och medborgarinflytande Partnerskap Projekt Partnerskap är ett sätt att bredda demokratin och öka medborgarinflytandet i syfte att skapa tillväxt. Partnerskap är en metodik som utvecklats av länsstyrelsen under arbete med Regionalt tillväxtavtal för år Projektet har i Lycksele fortsatt sitt arbete under 23 och är organiserat i en referensgrupp där aktuella framtids- och utvecklingsfrågor diskuteras. Utvecklingsarbetet sker i de olika tillväxtgrupperna som är; Företagsgruppen, Vi Lyft, Kulturgruppen, Marknadsgruppen, Turismgruppen, Översiktsplan och Verkstadsgruppen. Projekt Demokratiredovisningar Lycksele deltar i svenska förbundets projekt Demokratiredovisningar genom delprojektet Medborgarnas inflytande. Projektet Demokratiredovisningar drivs av demokrati och självstyrelseenheten på förbundet och syftar till att er ska kunna skaffa sig en bild av hur demokratin fungerar i praktiken. Projektet är indelat i följande teman: -Valet 22 (höst 2 - vår 3) -Medborgarnas inflytande (höst 3 - vår 4) -De förtroendevaldas inflytande (höst 4 vår 5) -Det offentliga rummet (höst 5 vår 6) Det delprojekt som Lycksele deltar i, Medborgarnas inflytande, syftar till att öka kunskapen om medborgarnas inflytande mellan valen. Att göra en demokratiredovisning innebär att en granskar och sedan värderar hur demokratin fungerar. Hur och kring vilka frågor utövar medborgarna inflytande över politiken? Hur stark och utbredd är medborgarnas vilja och intresse att ta ansvar för gemensamma angelägenheter och för att påverka beslut som rör en? Vilka grupper av medborgare kan och vill påverka besluten och vilka upplever maktlöshet och utanförskap? Den klart viktigaste frågan för Lyckseles näringsliv, kanske för en som helhet, är den gruvbrytning som håller på att starta upp i Svartliden. Många års projektering och idogt arbete från enskilda och ett australiensiskt företag, håller på att resultera i många viktiga arbetstillfällen för en. Den 38

8 Demokratiredovisningarna ska bli ett stöd för uppföljning och utvärdering av insatser inom området, men också ett underlag för återkommande diskussioner om hur demokratin kan utvecklas. Under 23 har ett antal aktiviteter pågått som anknyter till det aktuella delprojektet Ungdomsstyrelsens pilotprojekt Lycksele s deltagande i pilotprojektet LUPP, som påbörjades vintern 21/22, fortsatte under 23 genom djupintervjuer med ungdomar angående demokrati och inflytande. Under senhösten beviljade Ungdomsstyrelsen Lycksele medel till två nya aktiviteter. Dels till en resa för 24 elever från gymnasiets samhällsprogram till Ungdomsstyrelsens Rikskonferens i Botkyrka i november. Dels för en avslutande ungdomskonferens i januari 24 där cirka 1 ungdomar fick möta vuxna beslutsfattare och makthavare inom olika verksamheter och organisationer. Den insamlade kunskapen förväntas leda till nya aktiviteter samt utgöra en grund för ett nytt ungdomspolitiskt program. Motion kring ökad demokrati Fullmäktige har i november 23 bifallit en motion om ökad demokrati för delaktighet för medborgarna. Motionens innebörd är att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från alla partier där man tillsammans aktivt för att öka den ala demokratin. Temadag Fullmäktige har även beslutat att, förutom sex ordinarie sammanträden, ha ytterligare ett sammanträde 24. Detta extra sammanträde genomfördes som en temadag den andra februari under rubriken Framtidens ekonomi och demokrati. Medborgarförslag Under början av 24 kommer fullmäktige att ta ställning till ett förslag till ny arbetsordning, där möjligheten till så kallat medborgarförslag införs. Det innebär att alla medborgare får en möjlighet att lämna in förslag till fullmäktige. Ett medborgarförslag måste handla om frågor inom ens ansvarsområde och innehålla ett tydligt förslag på en åtgärd som en ska genomföra. Förslaget bereds som en motion, och när det behandlas i fullmäktige har den som lämnat förslaget rätt att yttra sig. Bredband Under 23 har ens satsning på utbyggnad av bredband fortsatt, vilket bl a främjar medborgarnas möjlighet att ta del av al information. Projektet ETTAN, som tidigare år inneburit att ett antal byar i en fått tillgång till bredband, avslutades under våren 23 i och med att utbyggnaden i Kattisavan blev klar. I Kattisavan har idag 37 hushåll anslutit sig till nätet. Utbyggnaden av bredbard drivs idag vidare i projektet TVÅAN. Förutom utbyggnad av nät i glesbyggd har projekt ETTAN inneburit att man byggt ortssammanbindande nät, vilket för en inneburit att man under 23 byggt klart nät från gränsen till Storumans i norr, till gränsen till Vindelns i söder. Det ortssammanbindande nätet innebär idag intäkter för en, eftersom bl a Svenska Kraftnät betalar för att få nyttja ens nät. Måluppfyllelse I fullmäktige fastställdes Vision 21 och övergripande mål: Vision 21 Lycksele skall vara en levande småstad med livskraftig landsbygd och en positiv befolkningsutveckling. Kommunövergripande mål Nöjda innevånare Lika villkor för kvinnor och män Goda levnadsvillkor för barn, ungdom och äldre Positivt näringsklimat Växande näringsliv, sysselsättning och utbildning Social och kulturell integration Ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle Den ala organisationen ska präglas av: Ett bra bemötande mot alla medborgare En sund ekonomi och hög effektivitet Motiverad och delaktig personal Att vara en tydlig regional aktör 2 MÅLUPPFYLLELSE Fullmäktige beslöt under 22 även att åtgärdsplaner för att komma till rätta med kostnadsutvecklingen i en skulle tas fram och att den ala organisationen ska präglas av budgetdisciplin. 39

9 FINANSIELL ANALYS De finansiella målen är att inte mer än 98,5% av ens skatteintäkter och generella statsbidrag ska användas i den löpande driften. Vidare har fullmäktige slagit fast att amortering på ens låneskuld ska ske med 1 mkr per år i syfte att helt amortera bort skulden. Kommunen har av sina revisorer fått kritik för att det saknas tydlig målstruktur och att det saknas övergripande mål som går att följa upp på ett enkelt och tydligt sätt. Efter delårsrapporten fick en även kritik för att det finns för få finansiella mål. Detta har medfört att arbetet med att ta fram mål som lättare kan följas upp har inletts, men det arbetet kommer att vara helt klart först någon gång under 24. I ett försök att analysera hur ens verksamhet levt upp till de satta målen kan vi konstatera att vi inte lever upp till en positiv befolkningsutveckling, eftersom befolkningen fortsätter att minska. Kommunen har heller inte en sund ekonomi, eftersom årets resultat inte svarar upp till fullmäktiges budgeterade och behövliga överskott på 7 mkr. Att en förbrukade 11% av intäkterna visar också det att ens ekonomi inte är vad den borde vara. Fullmäktiges beslut om att den ala organisationen ska präglas av budgetdisciplin har inte haft någon som helst effekt. I takt med de nedskärningar som en tvingas göra ökar medborgarnas missnöje med en, inte minst har frågan om nedläggning av skolorna i byarna upprört olika grupper. Nedskärningarna påverkar också personalens arbetsmiljö, vilket innebär att det är svårt för personalen att känna sig motiverad och uppleva delaktighet. Finansiell analys Kommunens resultat Under 23 tog Lycksele s löpande driftverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 94,4% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarnas andel var 5,6% och en nedskrivning av värdet på anläggningstillgångarna tog i anspråk 1,5%. Tillsammans tog verksamhetens nettokostnader 11,4% och om man bortser från nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna är siffran 99,9%. Detta innebär att de totala kostnaderna överstiger intäkterna med 1,4 procentenheter och att ens resultat är 4,7 mkr. Detta motsvarar inte fullmäktiges målsättning, som var att 98,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag skulle användas i den löpande driften. Resultatet visar att ens kostnader fortsätter att öka, trots att stora ansträngningar vidtagits för att minska kostnadsvolymen. Jämfört med 22 har verksamheternas nettokostnader ökat med 13,6 mkr eller 2,55% om man bortsett från nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna. Resultatet 22 blev även det negativt, men det berodde då på en kraftig nedskrivning av värdet på en placeringar i aktier och värdepapper med 9,8 mkr. Jämfört med budget avviker resultatet med 11,8 mkr, eftersom det budgeterade resultatet var 7,1 mkr. Kommunens nämnder redovisar en negativ budgetavvikelse med 29,4 mkr, vilket motsvarar 3,7% av bruttoomslutningen och måste betraktas som mycket högt. Att budgetavvikelsen 23 i nämnderna är mindre än 22 får betraktas som en tillfällighet och beror inte på att följsamheten ökat. Tabell Budgetavvikelse (kkr) Budgeterat resultat Uppnått resultat Budgetavvikelse Budgetavvikelse i nämnderna Kommunens resultat har försämrats sedan 2 då resultatet var 22 mkr. Detta beror på att verksamhetens nettokostnader ökar snabbare än ens intäkter. Intäkterna ökade från 22 med 1,3% jämfört med nettokostnaderna som ökade med 2,55%. Resultatutveckling 2-24 Inkl finansnetto Exkl finansnetto Inkl finansnetto Exkl finansnetto 31

10 Årets resultat har påverkats positivt av att aktiemarknaderna vänt uppåt under året och värdet på ens placering i aktier och värdepapper har stigit. Uppskrivning har gjorts med 4 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 22,3 mkr.trots det negativa resultatet har en amorterat 1 mkr på den långfristiga skulden och ens likviditet är fortsatt mycket god. Soliditeten uppgår till 69,2%, vilket är en liten försämring jämfört med 22 med 1,6 procentenheter. Förklaring till detta är att årets resultat bidragit till att det egna kapitalet sjönk med 4,7 mkr. Kommunens långfristiga skulder har ökat från 4 mkr till 6 mkr, trots att fullmäktiges målsättning är att amortera bort 1 mkr per år på den långfristiga skulden. Förklaringen till att skulden ökat är att en lånat upp 3 mkr under året som vidareutlånats till Lycksele Industrihus AB. Kommunen låneskuld uppgår totalt till 7 mkr, varav alltså 3 mkr motsvaras av en fordran på Lycksele Industrihus. Eftersom 1 mkr kommer att amorteras under innevarande år har dessa bokförts som kortfristig skuld. Kommunens likviditet i form av kassalikviditet stärktes under året från 13% till 132%. Sammanfattningvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara mycket god. De kortfristiga skulderna, som uppgår till 133 mkr, består till 26% eller 34,6 mkr av semesterlöneskuld till de anställda som inte beräknas kommer att omsättas under det närmaste året. Kommunen totala borgensåtagande uppgår till 289,7 mkr. Av dessa är 214,7 mkr beviljade till ens helägda bostadsföretag Lycksele Bostäder AB och 42,6 mkr till ens helägda industrihusföretag AB Lycksele Industrihus. Någon risk avseende borgensåtagandena till LYBO föreligger inte, eftersom bolaget för närvarande har en mycket stabil finansiell ställning. När det gäller industrihusbolaget är situationen en annan och risken bedöms som stor. Bolaget begärde under hösten 23 ett aktieägartillskott på 4,8 mkr eftersom bolagets resultat under ett antal år varit sådant att man förbrukat mer än 5% av aktiekapitalet. I början av 24 har man dessutom inkommit med en begäran om ytterligare tillskott, eftersom bolaget förlorat en tvist med skatteverket i kammarrätten som rörde moms på försäljning av fastigheter. Detta innebär att kostnaderna för bolaget ökade med ytterligare 1,1 mkr under 23 och bolaget har begärt att en ska tillskjuta motsvarande belopp. Ärendet kommer att avgöras av fullmäktige under våren. Kommunal borgen finns även till Lycksele Medborgarhusförening med drygt 32 mkr. Eftersom föreningens ekonomi ser ut som den gör, måste bedömningen bli att det även här finns en avsevärd risk. Totalt bedöms alltså ca 75 mkr av de borgensåtagande som en har, vara föremål för en avsevärd risk som kan innebära att en kan måsta infria sitt åtagande. Balanskrav Lycksele har uppfyllt balanskravet sedan starten 2. Det ansåg en gälla även för 22 trots att resultatet var negativt. Kommunens ställningstagande var då att resultatet påverkats negativt av nedskrivningen av värdet på ens placering i aktier och värdepapper och att detta inte skulle påverka ens resultat i förhållande till balanskravet, utan anses utgöra synnerliga skäl enligt 8 kap 5 i allagen. Nedskrivningen var då 1 mkr. Kommunens revisorer ansåg i granskningsrapporten efter förra årets årsredovisning att detta inte är korrekt, utan att resultatet borde ha återställts, dvs att även nedskrivningen av de finansiella tillgångarna borde ha tagits med. I år är förhållandena omvända. Aktiemarknaderna har vänt upp och en har kunnat skriva upp värdet på placeringarna med 4 mkr. Kommunen väljer i år att följa revisorernas linje, vilket innebär att en har ett negativt resultat från 22 att återställa i årets balanskravsutredning. Det finns i årets resultat andra poster som inte ska påverka resultatet i förhållande till balanskravet, utan faller under synnerliga skäl. Det är nedskrivningen av värdet på anläggningstillgångarna med 8 mkr och en realisationsförlust i samband med försäljning av en fastighet som uppgår till 2,6 mkr

11 Balanskravsutredning (mkr) Resultatet är påverkat av Korrigering av resultat Resultat 22-4,5 Resultat 23-4,7 Avgår reavinster -,2 Justerat resultat 23-4,9 Totalt resultat att balansera -8,7 Nedskrivning av värdet på anläggningstillgångar -8, +8, Realisationsförlust vid försäljning av fastigheter -2,6 +2,6 Summa resultat +1,9 Att balansera till kommande år I balanskravet ingår även att en ska ha en god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från till. En av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till när man avgör vad som är god ekonomisk hushållning är beredskapen inför framtiden och vi kan konstatera att Lycksele kommer att få betydande kostnader för pensioner i framtiden. Detta är också bakgrunden till fullmäktiges mål att en ska uppvisa ett överskott varje år. Detta klarar vi inte och vi stärker alltså inte ens finansiella ställning inför framtiden. Sammanfattningsvis uppnår en inte en god ekonomisk hushållning. Sammanställd redovisning Här redovisas förutom ens egen verksamhet även de verksamheter som bedrivs i bolagsform där en äger minst 2% eller har ett betydande ekonomiskt inflytande. Resultatet enligt den sammanställda redovisningen uppgår till -5,2 mkr. Detta är en klar försämring jämfört med 22 då resultatet enligt den sammanställda redovisningen uppgick till -3,5 mkr. LYBO:s resultat fortsätter att vara positivt, i år med 4,5 mkr, medan övriga bolag i den sammanställda redovisningen uppvisar negativa resultat. Industrihus negativa resultat ökar jämfört med i fjol från -2,6 mkr till -3,3 mkr. LYAN går från ett positivt resultat 22 på 2 kkr till ett negativt på 2 kkr 23. MB:s resultat håller sig även i år på minussidan och uppgår till 2 kkr. Årets resultat för bolag i den sammanställda redovisningen (resultat före bokslutsdispositioner och skatt) (mkr) Lycksele -4,7-4,5 Lycksele bostäder 4,5 3,9 Lycksele Industrihus -3,3-2,6 LYAN -,2,2 MB -,2 -,1 Totalt resultat enl. sammanst redovsning -5,2-3,5 Nettokostnaderna i den sammanställda redovisningen har ökat med 22,3 mkr till mkr, vilket motsvarar en ökning på 4,3%. Bortser man från nedskrivningen av anläggningstillgångar som gjorts i en ökar nettokostnaderna med 14,3 mkr eller 2,8%. Kommunens motsvarande siffra är 2,5%. Soliditeten i den sammanställda redovisningen har ökat från 47,2% till 48,3% trots det negativa resultatet. Detta beror på att soliditeten beräknas som eget kapital/totala tillgångarna och de totala tillgångarna i den sammanställda redovisningen har minskat från 1 21 mkr till 987 mkr 23, vilket förklaras av att de materiella anläggningstillgångarnas värde minskat från 821 mkr till 789 mkr. Det egna kapitalet har minskat från 481,6 mkr till 476,4 mkr. (mkr) Bruttoomsättning (verksamhetens kostnader) 732,5 741,1 Balansomslutning 987,4 121,3 Investeringsvolym 25,5 45,1 Fler nyckeltal avseende den sammanställda redovisningen presenteras på sid 31. Anmärkning till den sammanställda redovisningen Kommunfullmäktige har under hösten 23 beslutat tillskjuta 4,8 mkr i aktieägartillskott till AB Lycksele Industrihus budgetåret 24. Bolaget har i sitt bokslut bokat upp 4,8 mkr som en fordran på en, men en har i 23 års bokslut inte tagit upp detta som en skuld, eftersom beslutet anger att pengarna ska belasta budgetåret 24. För att den sammanställda redovisningen ska gå ihop har bolagets fordran tagits bort, vilket gör att det finns en differens i förhållande till bolagets egen balansräkning. 312

12 Personalsammansättning Antalet anställda uppvisar under året en marginell minskning. En förskjutning av antalet visstidsanställda till antalet tillsvidareanställda kan förklaras av regler i Lagen om anställningsskydd. Antal anställda med månadslön senaste 3 åren Nämnd Tillsvidare viss tid tillsvidare viss tid tillsvidare viss tid Sysselsättningsgrader Sysselsättningsgrader Sysselsättningsgradernas fördelning på jämställdhetsplaner, inte lyckats öka andelen Sysselsättningsgradernas fördelning på kvinnor och män visar att en, trots jämställdhetsplaner, män inte visar lyckats att öka en, andelen heltidsarbete trots för heltidsarbete kvinnor. för kvinnor och kvinnor. 2 VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Antal anställda med månadslön 1, , , Summa Kvinnor Män Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Antal årsarbetare med månadslön Vikariat överstigande 3 år övergår automatiskt till tillsvidareanställning. Projektanställningar som i lagens mening inte längre motiverat en tidsbegränsad anställning har övergått att gälla tillsvidare Summa Tillsvidare Visstid Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Sysselsättningsgrader i procent Procent kvinnor heltid kvinnor deltid män heltid män deltid Personalens fördelning på arbetsområden 313

13 Proce Personalens fördelning på arbetsområden uppvisar inga stora förändringar. Den låga att styra över resursertill de prioriterade Fördelningen andelen anställda av anställda inom på de arbetsområden oprioriterade uppvisar verksamheterna inga stora undervisning, förändringar. skolbarnsomsorg, Den låga a anställda inom de oprioriterade verksamheterna äldre- ger och en handikappomsorg. bild av svårigheterna att styra öve till de prioriterade verksamheterna undervisning, skolbarnsomsorg, äldre- och handikappo Personalförsörjning Personalförsörjning 39 % av ens anställda är 5 år och äldre. Kommunen står samtidigt inför omfattande strukturförändringar för att anpassa verksamheten till det minskade befolkningsunderlaget och som en följd därav det minskade ekonomiska utrymmet. Det totala antalet anställda behöver minskas samtidigt som den framtida personalförsörjningen ska tryggas. 39 % av ens anställda är 5 år och äldre. Kommunen står samtidigt inför omfatta för att bedöma hur bl a pensionsavgångar strukturförändringar för att anpassa verksamheten och till personalminskningar det minskade befolkningsunderlage kan synkronisera som en följd därav det minskade ekonomiska utrymmet. med varandra. Det totala Parallella antalet åtgärder anställda som behöv tidigareläggning av pension och åtgärder för minskas samtidigt som den framtida personalförsörjningen att stimulera arbetstagare ska tryggas. att kvarstå Detta medför i tjänst att a behöver göras för att bedöma hur bl a pensionsavgångar till 67 år kan paradoxalt och personalminskningar nog bli aktuellt. Största kan sy med varandra. Parallella åtgärder som tidigareläggning framgångsfaktorn av pension för att och klara åtgärder den framtida för att sti personalförsörjningen är på vilket sätt den idag arbetstagare att kvarstå i tjänst till 67 år kan paradoxalt nödvändiga nog personalminskningen bli aktuellt. Största hanteras.. framgångs för att klara den framtida personalförsörjningen är på vilket sätt den idag nödvändiga pers minskningen hanteras. Personalomsättning i % kvinnor heltid kvinnor deltid män heltid män deltid Personalens fördelning på arbetsområden Fördelningen av anställda på arbetsområden Äldre/handikappomsorg 39% Tekniska 9% Miljö o bygg 1% 23 Nämnd Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Ks förvaltningsorg 3% Bouadministration 5% Undervisning 22% Skolmåltid 2% Socialkontor Skolbarnoms 3% Kultur o fritid 14% 2% verksamheterna ger en bild av svårigheterna Detta medför att analyser behöver göras 314

14 Personalomsättning i % Nämnd Kommunstyrelsen 4,67 8,8 5,81 Barnomsorgs- och 6,56 1,98 1,34 utbildningsnämnden Socialnämnden 9,58 1,22 1,28 Tekniska nämnden 4,35 9,35 9,9 Kultur- och fritidsnämnden 13,79 3,28 3,33 Miljö- och byggnadsnämnden 35,29 Åldersfördelning månadsavlönade Pensionsavgångar * Pensionsavgångar Nämnd Nämnd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Av Barnomsorgs- och utbildningsnämndens 79 pensionsavgångar är 56 personer lärare. Av Socialnämndens 59 pensionsavgångar är 52 personer anställda inom äldre- och handikappverksamheten. Miljö- och byggnadsnämnden Arbetsmiljö * Av Barnomsorgs- Under och utbildningsnämndens verksamhetsåret har följande 79 pensionsavgångar arbete med att förebygga är 56 personer och minska lärare. ohälsan Av Socialnämndens inom en 59 pensionsavgångar bedrivits. är 52 personer Strukturen anställda för ens inom äldre- systematiska och handikappverksamheten. arbetsmiljöarbete har setts över och ett kompleterande förslag har tagits fram för beslut. Kommunens arbetsanpassning och rehabiliteringsrutin har förtydligats och kompletterats. Arbetsmiljö Åldersfördelning månadsavlönade Inom socialförvaltningen och den centrala samverkansgruppen/skyddskommitten har skyddskommittens ledamöter utbildats. Previa har ansvarat för utbildningen som omfattat åtta timmar. Två projekt har avslutats och redovisats under året, ett inom Socialförvaltningen, äldreomsorgen/ år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år och över Under verksamhetsåret har följande arbete med att förebygga och minska ohälsan inom en bedrivits. Strukturen för ens systematiska arbetsmiljöarbete har setts över och ett kompleterande förslag har tagits fram för beslut. Kommunens arbetsanpassning och rehabiliteringsrutin har förtydligats och kompletterats. Inom socialförvaltningen och den centrala samverkansgruppen/skyddskommitten har skyddskommittens ledamöter utbildats. Previa 49 Kvinnor Män har ansvarat för utbildningen som omfattat åtta timmar. Två projekt har avslutats och redovisats under året, ett inom Socialförvaltningen, äldreomsorgen/ Maskrosen och det andra inom Tekniska förvaltningen, lokalvården. Båda projekten har till syfte att förebygga ohälsa. De positiva resultaten ska redovisa till övriga verksamheter så att goda idéer kan spridas vidare inom en. Hälsotal, sjuklön, sjukdagar och sjukfrånvaro i % av anställningstid Nämnd Utbetald sjuklön till anställd exkl PO-pålägg Sjukdagar under året Sjukdagar i % av anställningstid Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden

15 Nedan angivna hälsotal saknar jämförelsetal från tidigare år. Uppgifterna har tagits fram med anledning av nya krav i den ala redovisningslagen. Hälsotal 6 dagar eller mer (sjukdag del av dag räknas som hel dag) Nämnd Sjukdgr under året varav 6 dgr el mer % 6 dagar el mer Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Hälsotal per kön Mindre än 1 anställda redovisas ej Nämnd Sjuk antal timmar Varav sjukersättn Sjuk % av avtalad arb tid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Mindre än 1 anställda redovisas ej Hälsotal åldersgrupper sjuktimmar i förhållande till avtal arbetstid i timmar Nämnd 29 år och yngre 3-49 år 5 år och äldre Sjuk tim sjuk % sjuk tim sjuk % sjuk tim sjuk% Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Mindre än 1 anställda redovisas ej

16 DRIFTREDOVISNING Samtliga belopp i kkr Sammanfattning i verksamhetsblock Redovisning 23 Budgetavvikelse 23 Relativ avvikelse i % Redovisning 22 Budgetavvikelse 22 2 Relativ avvikelse i % Huvudprogram Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Politisk verksamhet Infrastruktur skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Uppdrags- o högskoleutbildning Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensam administration Summa Finansiering SUMMA Sammanfattning på nämndsnivå Redovisning 23 Budgetavvikelse 23 Sammanfattning av resultat med budgetavvikelse Relativ avvikelse i % Netto Redovisning 22 Budgetavvikelse 22 Relativ avvikelse i % Styrelse/nämnd Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen Barnomsorgs- och utbildn. nämnd Socialnämnden Tekniska nämnden 1) ) Kultur- och fritidsnämnden Djurparken Miljö- och byggnadsnämnden Ej redovisade åtgärdsplaner SUMMA Kommentar: Skillnaden i belopp mellan Sammanfattning i verksamhetsblock/på nämndsnivå och resultaträkningen vad avser verksamhetens intäkter och kostnader beror på att i Sammanfattning... ingår också interna poster, vilka plockats bort vid upprättandet av resultaträkningen. De interna posterna uppgår till 296 mkr för år 23 och 286 mkr för år 22. DRIFTREDOVISNING Budget 23 Budgetavvikelse 23 Verksamheten intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord poster Årets resultat ) Anm. I budgetavvikelse för 22 ingår ej erhållet räntebidrag med 152 kkr

17 INVESTERINGSREDOVISNING Årets bruttoinvesteringar uppgår till 24,1 mkr. Investeringsbidrag har erhållits med 1,9 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår alltså till 22,3 mkr, vilket är en liten ökning sedan 22 då nettoinvesteringarna uppgick till 19,9 mkr. Ombudgeterade medel för ej färdigställda projekt från 22 och tilläggsanslagen uppgår till totalt 14,5 mkr. Av årets överskott Investeringsredovisning Styrelse/nämnd Årsbudget Tilläggsbudget/ -anslag Utfall kostnader Utfall intäkter Avvikelse netto Kommunstyrelsen BoU-nämnd 5, , Socialnämnd Teknisk nämnd 13,28 13, 14,872 1,85 13,213 Kultur- och fritidsn , Miljö- o byggnnämnd Summa 21,3 14,58 24,127 1,866 13,277 Verksamhet Årsbudget på investeringsbudgeten 13,2 mkr kommer huvuddelen att ombudgeteras till år 23 på grund av investeringsprojekt som inte hunnit slutföras. Årets största enskilda investeringar är den satsning på ombyggnation av flygplatsen som en beslutat genomföra. Årets investeringar har finansierats med internt tillförda medel. Tilläggsbudget/-anslag Utfall kostnader Utfall intäkter Avvikelse netto Politisk verksamhet , Infrastruktur, skydd mm 1,88 1,63 3, Fritid och kultur 49 1, Pedagogisk verksamhet 5,985 2,686 1, ,469 Vård och omsorg Affärsverksamhet 9,75 9,36 7,875 1,72 12,883 Gemensam administration 1, ,236 Summa 21,3 14,58 24,127 1,866 13,

18 Nedan redovisas ett sammandrag av ens större investeringsprojekt, uppdelade på pågående och avslutade projekt. Pågående investeringsprojekt Budget Utfall Återstår Barnomsorg- och utbildningsnämnden Barnomsorgen Grundskolan/särskolan Gymnasieskolan Kansli/skolmåltider/KLC och övrigt Tekniska nämnden Brandrevision/dokument Ombyggnad ventilationer Gångtunnel/ny bro SJ Ombyggnation/toppning gator GC-vägar Kommunikationsutrustning Ny sandgräsplan Forsdalaskolan F9 63 1, Flyget, ny platta, utrustning mm 12,459 3,932 8,527 VA-omläggning 1, ,125 Larm-dataövervakning 2, ,799 Centrala reningsverket 2,5 1, Örträsk, återställning av deponianl Byggnader deponianläggning Pelletsanläggning Kultur- och Fritidsnämnden Ansia Badpark 4 4 Miljö- och Byggnadsnämnden Datorer Avslutade investeringsprojekt Budget Utfall Återstår Tekniska nämnden Ombyggnad Lilla Fontanellen Rusksele skola ombyggnad Tannbergsskolan kemisal Socialnämnden Inventarier, arbetmiljöåtgärder, datorer Kommunstyrelsen Inventarier, arbetsmiljöåtgärder Brandfordon

19 VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR BEDÖMNING AV UTVECKLING OCH TILLSTÅND Den mest aktuella frågan för Lycksele i dagsläget är skolnedläggelserna. Olika förslag kring nedläggelse diskuteras fram och tillbaka och vad detta kan komma att innebära är i dagsläget inte klart. Klart är dock att beslutet har lyfts från Barnomsorg- och utbildningsnämnden till fullmäktige för att avgöras under våren. Det är av absolut största vikt att ärendet avgörs, eftersom ovissheten skapar oro både hos personal, elever, föräldrar och andra. Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott föreslog i februari 24 att styrelsen ska fatta beslut om att en översyn av hela ens förvaltningsorganisation ska göras i syfte att förbättra och effektivisera administration, stöd och service. Detta kommer att bli ett genomgripande och stort arbete som kommer att beröra många av ens olika funktioner under 24. En ny organisation ska vara klar I samband med att förslaget om att en översyn av organisationen ska göras föreslogs att en ska anlita förbundets Analysgrupp. Detta innebär att förbundet kommer hit och går igenom hela den ala verksamheten. De kommer bland annat att genomföra intervjuer med ledande politiker och tjänstemän och kommer sedan att presentera en analys av just Lycksele s verksamhet. Syftet med att anlita analysgruppen är just att få en helt objektiv bild med uppslag kring hur verksamhetens ekonomistyrning och ekonomi kan förbättras inför framtiden. Som ett led i styrelsens ansträngningar att samla en och skapa en bättre helhetssyn har ett nytt förslag till budgetprocess arbetats fram. Förslaget bygger på att budgetprocessen ska utgå från en strategi som fastställs i fullmäktige i november exempelvis 24 inför budgetåret 26. Budgetarbete ska sedan pågå under våren, med en betydligt bättre förankring både i politiken och i förvaltningarna än vad vi haft hittills. När fullmäktige sedan slutligen fastställer budgetramarna i juni året innan budgetåret, återstår enbart verksamhetsplanering, eftersom budgetarbetet då ska vara gjort. Kommunstyrelsen kommer i slutet av mars att ta slutlig ställning till om förslaget till ny budgetprocess ska genomföras och i så fall kommer arbetet genast att sätta igång, inför budgetåret 26. Kommunens revisorer har under de senaste två åren påpekat att en inte gjort avsättning för de framtida kostnader som det kommer att innebära att återställa deponianläggningarna som finns i en med hänsyn till miljökrav mm. Någon sådan avsättning har inte gjorts i år heller. Medel för detta finns med i det förslag till investeringsbudget som just nu behandlas inför 25 med 2,5 mkr. Totalt under kommer ens behov av investering i deponianläggningarna att uppgå till ca 12,5 mkr. Vad som sker i vår omvärld är och kommer att fortsätta vara avgörande för Lyckseles framtid. Under 23 och början av 24 har flygfrågorna och Rikstrafikens hantering av inlandsflyget varit en stor fråga. Som det ser ut idag kommer indragningar av inlandsflyget att genomföras, men Lycksele kommer att ha kvar den trafik som finns idag, kanske ev även med liten utökning. En annan mycket viktig fråga är hur landstinget beslutar sig för att göra med Lycksele lasarett. Lägger man ner akutkirurgin och BB tror många att lasarettet kommer att självdö inom ca 1 år. Detta skulle vara förödande för Lycksele som en centralort i Lappland. Kommunen kommer under 24 att fortsätta verka för att detta inte blir vår framtid. 32

20 Framtiden för Lycksele är mångfasetterad. Helt klart är att vi står vid ett avgörande där en måste välja väg. Om ens ekonomi på sikt ska vara i balans måste den ala organisationen anpassas efter befolkningen och anpassningen måste ske betydligt snabbare än vad som sker idag. Medvetenheten om detta finns, men det har hittills inte gått att genomföra. Budgetdisciplin, utifrån fullmäktiges budget måste råda. Än finns det möjlighet att vända skutan på rätt köl, men görs ingenting och kostnaderna tillåts utvecklas på ett helt annat sätt än skatteintäkterna så håller det inte i framtiden. Ekonomin i den sammanställda redovisningen ser allt annat än tillfredställande ut. Kommunen har under 23 beslutat om ett aktieägartillskott till Lycksele Industrihus med 4,8 mkr och en ytterligare begäran på 1,1 mkr kommer att behandlas under våren. LYAN:s ekonomi innebär att man förbrukat stiftelsekapitalet och styrelsen beslutade i februari 24 att tillskjuta de medel som krävs för att återställa kapitalet. En utredning ska göras kring hur man kan omprioritera inom styrelsens egen budget för att kunna tillskjuta ytterligare kapital till stiftelsen. MB:s ekonomi är mycket instabil och någon ljusning ser verksamhetsansvariga i dagsläget inte. Totalt har en borgat för lån hos Lycksele Industrihus och MB uppgående till 75 mkr, vilket i dagsläget måste bedömas vara förenat med en stor risk att en kan måste stå för dessa åtaganden. En viktig fråga för möjligheten för en att verka i Västerbottens inland är samverkan med andra. Idag är den möjligheten inte speciellt utvecklad just i inlandet. Kanske beror detta på avstånden, men kanske också på att det är så oerhört svårt att släppa minsta arbetstillfälle till en annan ort, även om det innebär lägre kostnader för en. Här måste nog till en annan inställning om ens framtid ska se ljusare ut. En fråga av mycket stor betydelse för en är den framtida personalförsörjningen som ska hanteras parallellt med att den befintliga personalstyrkan måste minska, för att ens ekonomi ska gå ihop. Hur en lyckas med att hantera denna paradox kommer att få mycket stor betydelse för framtiden. Hur en lyckas hantera sjukskrivningarna är och kommer också att vara av avgörande betydelse. Siffrorna visar att det är personalen mellan 3 och 49 år som är mest sjukskrivna. Detta är givetvis extra oroande inför framtiden inte minst ur personalförsörjningssyn punkt. Personalfrågan i kombination med ens demografiska utveckling bildar ytterligare en paradox. Allt fler äldre ska tas om hand av en krympande befolkning. Utvecklingen visar också att allt fler äldre har ett stort vårdbehov, vilket kommer att bli svårt att möta med ens ekonomi och möjligheter att rekrytera personal. Utanför den ala organisationen ser vi dock ett antal positiva händelser. Gruvbrytningen i Svartliden, som nu äntligen synes bli verklighet, kommer att bli en viktig faktor för Lycksele s framtid. De arbetstillfällen som detta kan komma att innebära känns idag oerhört avgörande. Positivt är också att Fäboliden kommer allt närmare den dag när brytning kan ske även där, det ser idag ut som att brytningsstarten är ca två år bort. Lycksele har under det gångna året behållit sin plats som handelscentrum i inlandet. Försäljningen per capita i våra affärer är den nästa högsta i Norrland. Under mars månad har vi glädjande kunnat ta del av information om satsningen på IGIS Innovativa Geografiska Informationssystem eller digitala kartor som görs i Lycksele. Denna satsning kommer att innebära arbetstillfällen inom ny teknik som idag används av många företag. Som nämnts tidigare är flyget oerhört viktigt för Lycksele. Kommunikationerna överhuvudtaget är viktiga, även andra allmänna ikationer. Den verksamhet som bedrivs av Länstrafiken i form av busstrafik har stor betydelse för vår, eftersom Lycksele även här är en centralort. Flygfrågan ser ut att sluta med en utökning med ca 6 flygstolar per år för Lycksele och att planen flyger en annan slinga via Arvidsjaur och sedan Lycksele. Detta kan komma att innebära att det i framtiden finns kommersiell bärkraft för Lycksele flygplats. Avslutningsvis måste även lasarettets framtid lyftas igen. Vad som händer med lasarettet är avgörande inte bara för Lycksele, utan för hela regionens framtid och överlevnad. Lilly Bäcklund styrelsens ordförande Per-Eric Magnusson chef 2 FRAMTIDSBEDÖMNING 321

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finansiella rapporter Resultaträkning... 23 Kassafl ödesanalys... 24 Balansräkning... 25 Noter... 26

Finansiella rapporter Resultaträkning... 23 Kassafl ödesanalys... 24 Balansräkning... 25 Noter... 26 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande Kommunens verksamhet i sammandrag Förvaltningsberättelse Organisation... 5 Omvärldsanalys... 6 Demokrati och medborgarinfl ytande... 8 Måluppfyllelse...

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport. för. januari-september 2015

Delårsrapport. för. januari-september 2015 Delårsrapport för januari-september 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-09-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-09-30 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer