Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning

Transkript

1 Annika Jägerbrand, Fil. dr. Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson & Hans B. Andersson VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Katrineholm

2 Vägbelysning och trafiksäkerhet Vägbelysning cirka 1,5 TWh per år i Sverige. Stor potential för att minska energiåtgång + (skatte)pengar. Vägbelysning reducerar antalet dödsolyckor med ca. 60%. (i mörker) (Handbook Of Road Safety Measures) Finns VGU krav. Men kommunerna måste inte följa dessa.

3 Planering och beslutsprocesser för en energieffektivare väg- och gatubelysning (VGB) Syfte: Att identifiera faktorer/drivkrafter som hindrar/påskyndar investering i mer energieffektiv belysning genom att analysera planering och beslutsprocesser i svenska kommuner.

4 Potentiella hinder Ekonomiska hinder. Ingen tydlig organisation / ansvar? Kunskapsbrist och osäker beställarkompetens. Avvaktar Kommuner i olika storlekar och med olika strategier

5 Foto Linköping testområde Kvicksilver 125 W Högtrycksnatrium 50 W Keramisk metallhalogen 70 W (Camera settings: iso:100, f4,5; shutter mm.)

6 Metoder Intervjuformulär med 34 frågor: -Basinfo -Tekniska aspekter -Organisation & ansvar -Framtidsplaner -Upphandling -ev. problem Intervju med den ansvarige i varje kommun (ifall det fanns någon).

7 Kommuner Liten Vännäs (8t) Tingsryd (12t) Torsby (12t) Strömstad (12t) Mellan Värmdö (38t) Lerum (38t) Katrineholm (32t) Piteå (41t) Stora Linköping (145t) Västerås (136t) Jönköping (126t) Umeå (114t)

8 Klassificering av kommuner Klassifikation energieffektiv belysning/ej energieffektiv belysning: -andel procent kvicksilverlampor utav all vägoch gatubelysning -elanvändning per belysningspunkt.

9 Resultat Liten kommun Mellanstor kommun Stor kommun Tabell 2. Årlig elanvändning per belysningspunkt för de olika grupper av kommuner som ingick i undersökningen (kwh/år/belysningspunkt).

10 Rs=korrelations koefficient analyserad med Spearman s rho.**=p < 0,01. kwh/år/belysningspunkt

11 Ansvar» Energieffektiv VGB: 3 st: en & samma person med ansvaret (övergripande ansvar, investerings- och budgetansvar, drivande av frågan)» Ej energieffektiv VGB: Mer komplext. Energibolag inblandade. Otydliga svar, ofta organisation- ej tjänsteman.

12 Skäl för att byta VGB» Energieffektiv VGB: energibesparing (4 av 5) & utslussning av Hg (1). Strategier för energijakt & minskade kostnader.» Ej energieffektiv VGB: Förnyelse, eudirektivet. I en kommun hade inga större investeringar gjorts under de senaste 25 åren (då energibolaget ägt VGB).

13 Ärendegång» Energieffektiv VGB: en tjänsteman är ansvarig. Större beslut förankras i ex KSAU.» Ej energieffektiv VGB: Komplex ansvarsfördelning. Förslag & underlag kommer från olika delar av kommunala organisationen eller kommunala energibolaget.

14 Resultat kvicksilverlampor kvar att byta (2010). De flesta byter till högtrycksnatrium (vanliga/longlife). Keramisk metallhalogen i vissa områden. Inte många har strategiska dokument att följa men de kan ändå jobba strategiskt. I vissa fall finns ingen kompetens i kommunen och ansvaret för reinvestering finns någon annanstans. En del kommuner hyr sina vägbelysningsnät.

15 Slutsatser Resultaten visar att strategiska kommunala målsättningar är avgörande (energibesparingar). De minsta kommunerna har varit mest framgångsrika i energieffektivisering av VGB. De små kommunerna har också minst komplex ansvarsfördelning och mer tydlig ärendegång.

16 Slutsatser Vissa ej energieffektiva VGB kommuner har fortfarande inte bestämt vad de skall byta till. (avvaktar) Ingen av kommunerna med energieffektiv VGB har något organisatoriskt eller beslutsmässigt samröre med energibolagen.

17 Andra energieffektiviseringsåtgärder: Högre krav på serviceanvändarvänlighet Minska/öka antalet (+trygghetsbelysning) Nedsläckning Effektreducering/dimning Ökning av stolpavstånd

18 Tankvärt Belysningsstrategier Krav avseende energieffektiviserings % och trafiksäkerhet Handledning - implementering Beslutsprocesser i medelstora och större kommuner politisk bakgrund o energibolag?

19 Potential för energieffektivisering VTI rapport 722: Potential för en energieffektivare vägoch gatubelysning. Jämförelse mellan dimning och olika typer av ljuskällor (Jägerbrand & Carlson, 2011)» Störst potential för att energieffektivisera gatubelysningen i ex. urbana omr. (<50km/h och låga stolpar)» Dimning efter väderlek, trafikmängd» Hur relevanta är kraven på vägbelysning? (överdimensionering)

20 Smartare och effektivare design/krav? Porjusgatan 70 W HPS (STH) Spanngatan 70 W CMH (LKP) Artemisgatan 70 W CMH (STH) Lmed (cd/m2) Porjusg. 0,93 MEW4 Artemisg. 0,69 MEW5 Spanng 0,56 MEW5 Uo (Lmin/Lmed) 0,38 0,44 0,32 (min=0,4)