Belysningsplan för offentlig belysning

Transkript

1 Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen Dokumentinformation Dokumentet gäller för Belysningsplan för offentlig belysning Kommunfullmäktige Tills vidare

2 Sida 1 Inledning Ljus är något av en grundpelare i vårt samhälle. Den offentliga belysningen tas för givet i staden och är en självklar del av vår vardag. Belysning längs kommunens gator, vägar och gång- och cykelvägar finns i grunden för att bidra till ett säkert resande samt hjälpa trafikanter att upptäcka och stanna för hinder på vägen. Belysningen ska dessutom bidra till att göra stadsrummet överskådligt, vackert, stimulerande, behagligt och tryggt att vistas i. I Piteå är det kommunala bolaget PiteEnergi AB anläggningsägare av knappt belysningspunkter av totalt offentliga belysningspunkter inom kommunen. Piteå kommun har ett väghållaransvar där trafiksäkerheten och tryggheten för medborgarna är viktig och kommunen köper funktionen belyst väg av PiteEnergi AB. Piteå kommun arbetar för att vara en ekologiskt, ekonomisk och socialt uthållig kommun. De senaste åren har energikostnaderna ökat kraftigt inom kommunen och den offentliga belysningen är ett av flera viktiga områden som står inför energieffektivisering. Belysningsanläggningarna är till merparten från1960- och 1970-talet, har hög energiförbrukning samt små möjligheter till styrning, och är till knappt 75 % bestyckade med miljöfarliga kvicksilverljuskällor. EU-direktivet Lot 9 innebär att kvicksilverljuskällor inte kommer att produceras efter den första mars Detta medför en utfasning av befintliga kvicksilverljuskällor. Kommunen står inför stora investeringar inom den offentliga belysningen. Belysningsplanen avser kommunala gator, vägar samt gång- och cykelvägar inom Piteå kommun. Enskilda vägar och vägar där Vägverket är väghållare omfattas inte av belysningsplanen. Belysningsplanen, som är en del av kommunens gestaltningsprogram, omfattar all offentlig belysning längs kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar. Planen omfattar i tillämpliga delar även parkbelysning, fasadbelysning och effektbelysning. Belysningsplanen med sina bilagor, Råd och riktlinjer och Belysningsprinciper, ska vara vägledande för planering och projektering av den offentliga belysningen i kommunen. Belysningsplanen ska också ligga till grund för framtida investeringsbeslut där en årlig genomförandeplan ska tas fram för nästkommande års investeringar för utbyte av befintliga belysningsanläggningar. Drift- och underhållsarbetet beskrivs i Underhållsplan för offentlig belysning i Piteå kommun. Dagens snabba produktutveckling av ljuskällor, armaturer och styrtekniker kräver en kontinuerlig utvärdering för att säkerställa en hållbar utveckling inom planering, anläggning, drift och underhåll av den offentliga belysningen. Belysningsplanens råd och riktlinjer uppdateras i takt med den tekniska utvecklingen.

3 Sid 2 Belysning Gestaltning Ljuset är en förutsättning för hur vi upplever vår omgivning. En bra ljussättning kan framkalla både stämning och karaktär. Hur en belyst miljö upplevs är en kombination av ljuskällor och de omgivande ytornas förmåga att reflektera ljuset. Upplevelsen av ljus handlar till lika stor del om upplevelsen av mörker. Ljus ger liksom mörker möjlighet att skapa atmosfär och bidrar till att göra miljöer upplevelserika. Belysningen på en plats förhåller sig alltid till platsens läge i staden och dess krav på funktion, identitet och karaktär. Särskild hänsyn tas till funktionsnedsattas situation. Belysning är en del i upplevelsen av den offentliga miljön och en grundläggande del av dess gestaltning. Trygghet och säkerhet Avgörande för om vi ska känna oss trygga är att vi kan uppfatta och avläsa platsen vi befinner oss på. Vi ska kunna se var rummet börjar och slutar, var det finns öppningar och smitvägar. Vi har också ett behov av att kunna se och läsa ansiktsuttryck på de människor som vi möter. Upplevelsen av trygghet, som kan skilja sig mellan exempelvis män och kvinnor, påverkar människors val av färdväg och transportmedel och kan ha både ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. En god ljussättning av staden gör att alla kan ta sig fram på ett säkert sätt. Säkerhet i trafiken handlar till stor del om samspel mellan olika trafikanter. Gatubelysningen påverkar trafikens hastighet, bland annat genom hur tätt belysningsstolparna placeras och hur högt armaturerna monteras. En bra belyst väg eller gata kan bidra till att minska antalet mörkerolyckor. Ljuset kan hjälpa till att vägleda och öka förståelsen för platsers utformning. Ljuspunkter som följer ett stråk och markerar dess riktning eller belysta objekt och landskapselement kan fungera som riktmärken och etappmål samt gör staden lättare att orientera sig i efter mörkrets inbrott. Genom ett hierarkiskt gatunät med olika ljusnivåer och karaktärer kan förmågan att orientera sig underlättas ytterligare. Hållbarhet Miljöaspekter innefattar den miljöpåverkan som ett belysningssystem orsakar under hela anläggningens livslängd; det vill säga från tillverkning, drift och underhåll till sluthanteringsfas. Med dagens armaturer utgör elförbrukningen under driftskedet cirka 90 procent av den totala energiåtgången för en belysningsanläggning. Det finns goda förutsättningar att minska den totala miljöpåverkan genom att använda mer energieffektiva ljuskällor, utnyttja belysningsstyrning, välja ytskikt som samspelar med ljuset samt bedriva ett väl planerat underhåll. Miljöpåverkan är en fråga om val av teknik men också en fråga om planering. Att spara energi kan handla om att prioritera mellan olika områden och olika vägsträckor. Ljusföroreningar är ett allt större problem i våra städer. Befinner man sig på landet en mörk kväll och tittar in mot en storstad, ser man en kupol av diffust ljus, som höjer sig över staden och får himlen att blekna. Detta sken kallas också ljussmog och uppstår när det ljus som sänds upp i atmosfären sprids av damm och vattendroppar. För att motverka ljusföroreningar är det viktigt att välja armaturer och belysningsprinciper som inte riktar ljuset upp i natthimlen.

4 Sid 3 Regelbundet underhåll är av stor vikt för anläggningens funktion och livslängd. En stor del av driftskostnaden är underhåll av armaturer. Att lätt kunna öppna en armatur och byta ljuskällan är en viktig aspekt ur såväl tidsbesparings- som arbetsmiljösynpunkt. Underhållskostnaden kan hållas nere om man väljer armaturer med goda materialegenskaper. Lagstiftning och direktiv Belysningsplanen grundar sig på Miljöstyrningsrådets skrift Vägledning för miljöanpassad utomhusbelysning samt Vägverkets skrift Vägar och gators utformning (VGU) väg- och gatubelysning som ger råd och riktlinjer inför utformningen och upphandling av gatubelysningsanläggningar. Den offentliga belysningen ska även följa Boverkets författningssamling HIN 1:BFS 2003:19 och ALM 1:BFS 2004:15 som innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen om krav på enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet och användbarhet, samt kravet på att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Piteå kommuns åtaganden genom programmet Uthållig kommun samt EU-kommissionens ekodesignförordning (lot 9) ska också följas vid planering, projektering och drift av den offentliga belysningen. Mål Gestaltning Belysningen ska utformas utifrån ett helhetsperspektiv där varje enskild plats och dess förutsättningar beaktas. Belysningen ska bidra till funktionella, upplevelsevärda och vackra miljöer. Trygghet och säkerhet Belysningen ska genomföras med omsorg om alla människors upplevelse av trygghet samt verka för en jämlik, jämställd och säker miljö. Hållbarhet Belysningen ska genomföras med ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Strategi Offentlig belysning i Piteå kommun ska följa belysnings- och underhållsplanen. Nedan beskrivs strategier för genomförandets olika faser. Planering och projekt Som en del av kommunens gestaltningsprogram bör en strukturplan för belysningens roll för en ökad orienterbarhet tas fram. Strukturplanen bör bland annat innefatta stråk, objekt och platser att belysa för att öka stadens läsbarhet.

5 En plan för val av och implementering av styrsystem bör tas fram. Sid 4 Standardisering av belysningstyper ska eftersträvas där så är möjligt för att uppnå god funktion, minimerat underhåll samt god kommunalekonomi. Bilaga 2, belysningsprinciper, redovisar typ av armaturer för olika belysningssituationer. Investering i och projektering av offentlig belysning ska situationsanpassas för varje unik miljö i syfte att uppnå en långsiktig hållbarhet, god gestaltning och väl avvägd funktion. Investeringar i offentlig belysning hör samman med gestaltningen av gaturummet. Beställaren har ett övergripande ansvar för situationsanpassningen av all investering i offentlig belysning. Anläggningsägaren deltar i planeringen av investeringsprojekt som berör offentlig belysning och ansvarar som regel för utförande av belysningsanläggningen. En årlig genomförandeplan ska upprättas för utbyte av befintliga belysningsanläggningar. Anläggningsägaren PiteEnergi AB ska i samråd med beställaren ta fram genomförandeplanen som grund för kommande investeringar. I genomförandeplanen beskrivs nästkommande års investeringar avseende principer och funktion för belysning, val av ljuskällor, armaturer och erforderliga stolpbyten per område. Genomförandeplanen ska i samråd uppdateras årligen inför verksamhetsplanen och nästkommande års investeringar. En livscykelanalys ska upprättas inför varje beslut om investering av ny belysning. Anläggningsägaren ansvarar för att detta sker. Innan befintlig belysningsanläggning plockas bort ska en konsekvensanalys alltid genomföras i syfte att säkerställa att en god funktion bibehålls. Beställaren ansvarar för beslutet och konsekvensanalysen. Drift och underhåll En underhållsplan ska upprättas där genomförande och omfattning av den drift och det underhåll som beställaren köper av anläggningsägaren regleras. Underhållsplanen ska tas fram av anläggningsägaren och innan antagande godkännas av beställaren. Om underhållsplanen ej kan uppfyllas av anläggningsägaren ska beställaren ha rätt att erhålla motsvarande kostnadsreducering. Rutiner för felanmälan och för rätt prioritering av åtgärder, dokumentation och uppdatering av anläggningen i form av kartor och register, hantering av återvinning och avfall samt elsäkerhet och dylikt ska beskrivas i underhållsplanen. Uppföljning Kommunen ska följa utvecklingen av nya tekniker och fortlöpande utvärdera och ompröva valet av teknik inom offentlig belysning så att optimal energieffektivitet och funktion uppnås. För utprovning av ny teknik bör kommunen fortlöpande genomföra pilotprojekt i större och mindre omfattning för att utvärdera ljuskällor, armaturer och styrsystem i olika miljöer. Beställaren initierar eventuella pilotprojekt och anläggningsägaren ansvarar för det tekniska utförandet. Offentlig belysning ingår som en del av kommunens trygghetsvandringar som genomförs årligen i syfte att säkerställa en trygg stad.

6 Sid 5 Anläggningsägaren ska årligen lämna statistikuppgifter på beräknad energiförbrukning utifrån utbyten som skett under året där effekten av genomförda energieffektiviseringar till följd av nya ljuskällor tydligt framgår. Områdesvis indelade uppgifter om genomförda drift- och underhållsåtgärder ska lämnas till beställaren och tydligt visa kopplingen mellan utförda åtgärder och debiterad ersättning. Bilagor 1. Råd och riktlinjer 2. Belysningsprinciper Upprättad av Teknik- och gatukontoret i samarbete med White arkitekter våren 2010