Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

Transkript

1 Miljöanpassad upphandling av Utomhusbelysning Eva Dalenstam, Miljöstyrningsrådet

2 Innehåll Varför miljöanpassa upphandling av utomhusbelysning? Exempel på miljövinster Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Miljökraven för utomhusbelysning (just nu på remiss) LCC

3 Varför miljöanpassa upphandling av utomhusbelysning?

4 Varför miljöanpassa upphandlingen av utomhusbelysning? Många gamla anläggningar - ca 30 år stor potential för utbyte och renovering av dessa & därmed miljöförbättringar Ca 60 TWh i Europa, möjlig besparing 38 TWh Källa: E-street Sverige har högst antal installerade armaturer per capita >2,1 miljoner ljuspunkter (endast kommuner, 2005) Källa: EuP samt SKL Näst största posten av kommunernas drift- och underhållskostnader (25 %) (snitt) Källa: SKL Största posten i gatubelysningen är elförbrukningen Energin kan halveras samtidigt som bättre ljuskvalitet uppnås Källa: Nattens ljus, SKL Övriga miljökrav är också viktiga Eftersom gamla anläggningar upphandlas det mycket sällan stort behov av rekommendationer och hjälp

5 Exempel på miljövinster

6 Exempel på miljövinster Klimat 909 miljoner kwh (2005) för kommunernas belysning 12,6 miljoner kwh minskades från 2003 Vid halvering av energiförbrukningen skulle följande miljövinst uppnås: Ca ton CO 2 (räknat på marginalelsutsläpp) Energimyndigheten rekommenderar detta när det gäller energieffektiviseringsåtgärder Exempel: Byte från kvicksilverlampa till keramisk metallhalogen: 40 % Byte från slammade lampor till klara: 15 % Byte från magnetiskt driftdon till elektroniskt: 7 % Ljusstyrning: 35 %, Adaptiv belysning: 74 %

7 Forts exempel på miljövinster Klimat Minskade transporter vid miljöanpassat underhåll Återvunnen aluminium skulle kunna spara ton CO 2 med antagandet 1 kg aluminium/ljuspunkt Kemikalier Minskade mängder farliga kemikalier från ytbehandling Biologisk mångfald Ökad biologisk mångfald Minskad ljusspridning gynnar ex fladdermöss

8 Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg

9 Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets uppdrag är att erbjuda vägledning för hållbar upphandling, miljöledning och miljörelaterad produktinformation. AB Svenska Miljöstyrningsrådet ägs gemensamt av: Staten (Miljödepartementet) Sveriges Kommuner och Landsting Svenskt Näringsliv Mer info:

10

11 Hur ser kriterierna ut?

12 Kriterieutveckling Förstudie Öppet seminarium Arbetsgrupp Remiss Beslut Publicering

13 Kriterierna Nivå 1: Baskrav; tillhandahåller tjänster/produkter som uppfyller en basnivå av miljöprestanda. Nivå 2: Avancerade krav; tillhandahåller tjänster/produkter i bästa miljöprestandakvartil (ca 25%). Nivå 3: Spjutspetskriterier; tillhandahåller tjänster/produkter i frontlinjen av befintlig miljöanpassning, dvs. bygger på BAT (bästa tillgängliga teknik).

14 Miljökrav för utomhusbelysning (remissversion)

15 Process Projektering Upphandling av produkter Bygg Strategi Planering med kvalitetskrav redan här tas betydande miljö/energibeslut Påverkansfaktorer, t ex stadsplanering Viktiga aspekter att ta hänsyn till: Miljökrav/ Energikrav Kvalitet & hållbarhet Underhåll Trygghet/säkerhet Underhåll & avfallshantering

16 Miljökrav enligt processen Projektering Upphandling av produkter Bygg I) Krav på: Miljöledningsrutiner Offererad kompetens/ analyskompetens Användning av LCC och miljökrav II) Krav på: Energieffektivitet (anläggning, armatur, ljuskälla, styrning) Minskade kemikalier (ytbehandling, kvicksilver, halogenfria kablar) Transporteffektivisering (lätt underhåll) Minskad avfall, klimat (återvinning, miljödeklaration, återvunnen aluminium) Livslängd (ljuskällor, stolpar/armaturer etc) Ljusspridning III) Krav på: Miljöledningsrutiner Utbildning Underhåll & avfallshantering Vägledning Miljöplan och avfallsrutiner Fordon och arbetsmaskiner Redovisning av bränsleförbrukning Kemiska produkter Felanmälan, service & underhåll

17 Minskade kemikalier Miljö: minska och/eller förhindra utsläpp av farliga kemikalier Kvicksilver i ljuskällor Ytbehandling: Korrosivitetsklass (livslängd) Fri från klorparaffiner; pigment: bly, sexvärt krom och aluminiumföreningar Process inga kemikalieutsläpp/återvinning Halogenfria kablar

18 Energieffektivitet Miljö: Energiförbrukning Anläggning Verkningsgrad Ljuskälla Ljusutbyte (koppling Ra-index, T -tålighet) Klara ljuskällor mer effektiva än slammade Armatur Totaleffekt (liten driftdonseffekt eftersträvas) Förkopplingsdon Högre ljusutbyte Längre ljuskällelivslängd Styrning Lokal tändutrustning (tänder/släcker) Centralt kommando (tänd/släck/ljusreglering) Individuell ljusreglering Armaturens ljusnedgång (kapslingsklass, materialval kupa)

19 Livslängd Miljö: Ju längre livslängd, desto mindre materialförbrukning. Färre byten medför färre transporter. Överdimensionering undviks vid lägre ljusnedgång. Ytbehandling (armaturer, stolpar m m) Ljuskällor: Ljusbibehållningsfaktor/ljusnedgång (överdimensionering) Lampbortfall normal brinntid = 90 % av ljuskällorna lyser med % av ursprungligt ljusflöde

20 Ljusspridning/ljusföroreningar Miljö: onödig energiförbrukning, biologisk mångfald (djur såsom fladdermöss kan störas, växter utsätts för stress), hälsa (människor i bostadshus kan störas), belysning av natthimlen, sänkt säkerhet, bländning I Sverige: 300 GWh/ år i form av spilljus Planglas eftersträvas, annars lameller/bländskydd (Intern reflektor, asymmetrisk reflektor undviker spilljus) Utanför tätort: 0 % uppåtriktat ljus I tätort där ljusföroreningar är ett problem: <1 % För övriga områden i tätort, krav på armaturens ljusfördelning Överväg behov av belysning, sänk belysningsnivån, ljusreglering är rekommendationer

21 Vitt ljus Ny forskning (USA, Finland/EU) visar på att belysningsnivån kan sänkas vid vitt ljus, med bättre ljusupplevelse och förbättrad reaktionstid Ljusutbytet är högt vid mesopiskt och skotopiskt seende, ex kan 35 W keramisk metallhalogenlampa ersätta 70 W högtrycksnatrium Storbritannien har infört en brittisk standard för detta (BSI), ex sänks belysningsnivån från 5 lux till 3 lux vid högre Ravärden Energimyndigheten i Sverige utför fältförsök Framtiden?

22 LED - diodljuskälla Idag främst utsmyckning och visuell vägledning utomhus Problem: ingen standard för mätning av ljusutbyte m m Flera försöksanläggningar i Sverige, bostadskvarter i Danmark med positiva resultat Timrå: 70 % energibesparing Framtiden?

23 Projektering och styrning Det första beslut som ska tas är om vägen överhuvudtaget ska belysas. Trafikmängd och svårighetsgrad avgör. Tidsstyr effekten, dämpa ljusstyrkan vissa tider på dygnet, optimera tänd- och släcktider Byt ljuskällor (och armaturer, förkopplingsdon), på befintliga stolpar. Vid byte av ljuskälla är det viktigt att kontrollera att armaturen och förkopplingsdonet är anpassade till ljuskällan. Effektiv ljuskälla spelar mindre roll om ljuset sedan riktas fel (armaturens ljusspridning) Byt hela anläggningen och gör en optimering enligt VGU. (Ljuspunktshöjd och -avstånd) Optimera systemets belysningseffektivitet (så mycket som möjligt av ljuset ska riktas mot den tänkta ytan)

24 Belysningskonsulten i projekteringen Bland annat krav på: Offererad kompetens avseende energieffektivisering genom gestaltning Energimedveten designprocess Ålder, energiförbrukning, säkerhet och funktion Miljöpsykologi kopplas till de tekniskt energieffektiva valen Test av konsultens energieffektiviseringsanalyskompetens

25 Entreprenad och underhåll Krav på entreprenader för anläggning eller underhåll av utomhusbelysning hänvisar till Vägverkets 105:an Extra krav för underhåll/service samt miljöledningsrutiner Miljö, underhåll: Anläggningar överdimensioneras ofta för att ge marginal för ljusminskning p.g.a. ålder och smuts. Med systematiskt underhåll kan överdimensioneringen hållas nere. En underhållsplan bör upprättas för varje anläggning. Rutinen är också bra för att undvika onödiga transporter.

26 Forts. miljö: underhåll Dokumentation, karta och register samt uppdatering. Vet man vart man ska ta vägen kan man redan från början ha med sig rätt material och slippa åka flera gånger. Felanmälan och rutiner för att prioritera rätt är viktigt. (samordning minskar transporter) Seriebyte bör utföras på hela anläggningen för att slippa byta enstaka ljuskällor. Detta samt ljuskällor med lång livstid minskar transporterna. Styrsystem möjliggör fjärrstyrning och på så sätt att transport fram och tillbaka till belysningscentralen undviks. Underhåll underlättas av: Lättåtkomlig ljuskälla Snabb tillgänglighet och byte med minimum eller ingen användning av verktyg

27 Livscykelkostnad

28 LCC - livscykelkostnad Utomhusbelysning står för 25 % av kommunernas drift- och underhållskostnader Ökning med ca 9 % senaste åren p g a ökande elpriser

29

30 Tack för visat intresse! Kontakta mig gärna om ni har frågor: eller /