Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning"

Transkript

1 VTI rapport 722 Utgivningsår Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning Jämförelse mellan dimning och olika typer av ljuskällor Annika Jägerbrand Annelie Carlson

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 722 Utgivningsår: 2011 Projektnummer: Dnr: 2009/ Linköping Projektnamn: Vägbelysning och effektreduktion Författare: Annika Jägerbrand & Annelie Carlson Uppdragsgivare: Energimyndigheten och Trafikverket Titel: Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning: jämförelse mellan dimning och olika typer av ljuskällor Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: För att minska energianvändning och kostnader för väg- och gatubelysning är det av vikt att ha en så energieffektiv belysning som möjligt och att den huvudsakliga funktionen fortfarande upprätthålls. Målen med projektet var att ta fram grunddata för olika åtgärder som leder till en energieffektivisering av väg- och gatubelysningsnätet och att undersöka hur användning av dimning och olika ljuskällor påverkar synbarhet såsom den uppfattas av människor. Denna studie visar att flera av de befintliga belysningsanläggningarna som är undersökta har potential att minska sin energiförbrukning genom att sänka effekten och ändå uppfylla de krav som ställs utifrån trafiksäkerhetssynpunkt, detta eftersom medelluminansmätningar och medelbelysningsstyrkemätningarna vi genomfört visar att värdena hamnar emellan de klasser som det i dagsläget finns rekommendationer om att följa. I denna studie redovisas fyra olika typer av dimningsschema utifrån olika förutsättningar där besparingarna i kwh/år ligger på mellan %. Våra resultat från en webbenkät baserad på fotografier från vägar med olika vägbelysning visar att svaren inte var entydiga när det gällde bäst synbarhet mellan ljuskällorna. Däremot visar undersökningen att betydligt fler (62,4 71,6 %) väljer keramisk metallhalogen som vägbelysning framför högtrycksnatrium ifall de skulle köra bil för att känna sig mest bekväma, oavsett avstånd. Nyckelord: Vägbelysning, ljuskällor, synbarhet, energi, effekt ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 722 Published: 2011 Project code: Dnr: 2009/ SE Linköping Sweden Project: Roadlighting and effect reduction Author: Annika Jägerbrand & Annelie Carlson Sponsor: The Swedish Energy Agency and the Swedish Transport Administration Title: Potential for more energy-efficient road and street lighting: comparison between dimming and different types of light sources Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: In order to reduce energy use and its accompanying costs, it is important to have as energy-efficient road and street lighting as possible. The objectives of this project were to provide basic data for different energy efficiency measures for road and street lighting and to examine how the use of dimming and various light sources affects visibility. This study shows that there is potential to reduce the energy consumption of several of the existing road lightings by reducing power and still meet the requirements based on traffic safety, because the luminance and the illuminance we measured show that some of the values fall between the recommended classes. This study highlights four different types of dimming schedules based on different conditions in which the savings in kwh/year is between 19 50%. The results from a web survey based on photographs from roads with various lighting show that responses were not conclusive regarding the best visibility between light sources. However, the survey shows that more people ( %) choose ceramic metal halide lighting instead of high-pressure sodium in order to feel most comfortable when driving. Keywords: Roadlight, energy, light source, luminance, illumination, dimming, street lighting ISSN: Language: No. of pages: Swedish Appendices

5 Förord Denna rapport har huvudsakligen författats av Annika Jägerbrand, VTI, inom ramen för projektet Energieffektivare väg- och gatubelysning (VTI projekt 50792, dnr 2009/ ). Projektet initierades av Annika Jägerbrand och har utförts på uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten inom ramen för programmet för energieffektivisering inom belysningsområdet. Kenneth Asp och Leif Eklöv har varit kontaktpersoner från respektive Energimyndigheten och Trafikverket. Medverkande och hjälpande i projektet på ett eller annat sätt har följande personer varit: Martin Strid, Trafikverket, nyttljus.se Henrik Gidlund, belysningsansvarig, Stockholms kommun Ingemar Johansson, belysningsansvarig, Göteborgs kommun Johan Nilsson, belysningsansvarig, Utsikt nät AB (Linköpings kommun) Mikael Silkeberg, fotograf, Tack! En del personer har blivit rådfrågade under projektets gång. Till alla dessa riktas också ett varmt tack. Tack även till de personer som hjälpt till på andra sätt, speciellt Sven- Olof Lundqvist, Carina Fors, Staffan Dahlberg och Anders Genell. Skriften utgör slutrapport för uppdraget. Stockholm maj 2011 Annika Jägerbrand VTI rapport 722

6 Kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts 15 februari 2011 där Nils Svendenius var lektör. Annika Jägerbrand har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 27 april Projektledarens närmaste chef Maud Göthe-Lundgren har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 9 maj Quality review Review seminar was carried out on 15 February 2011 where Nils Svendenius reviewed and commented on the report. Annika Jägerbrand has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Maud Göthe- Lundgren examined and approved the report for publication on 9 May VTI rapport 722

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Syfte och mål Metodik Val av studievägar Mätning av belysningsnivå, belysningsstyrka och spektralfördelning Synbarhetsundersökning Styrsystem Analys av data och värden Resultat Spektralfördelning Styrsystem Energimått Relationer mellan variablerna Mått på luminans och belysningsstyrka Dimning Synbarhet Diskussion Referenser Bilaga A. Spektralfördelningsmätningar Bilaga B. Luminansbilder högtrycksnatriumbelysning Bilaga C. Luminansbilder keramisk metallhalogenbelysning Bilaga D. Luminansbilder övrig belysning Bilaga E. Webbenkät VTI rapport 722

8 VTI rapport 722

9 Potential för en energieffektivare väg- och gatubelysning: jämförelse mellan dimning och olika typer av ljuskällor av Annika Jägerbrand och Annelie Carlson Sammanfattning Trafikbelysningens huvudsakliga funktion är att göra vägen och vägområdet säkert för människor. För att minska energianvändning och kostnader för denna är det av vikt att ha en så energieffektiv belysning som möjligt utan att försämra den huvudsakliga funktionen. Målen med projektet är att ta fram grunddata för olika åtgärder som leder till en energieffektivisering av väg- och gatubelysningsnätet och att undersöka hur användning av dimning och olika ljuskällor påverkar synbarhet såsom den uppfattas av människor. I projektet användes en relativt ny metod för att mäta luminans som baseras på digital fotografering. Metoden möjliggjorde att vi kunde jämföra luminans mellan 18 olika mätningar där belysningen hade olika effekt och ljuskälla. Mera specifikt så ingick fem mätplatser med keramisk metallhalogen ( W), nio mätningar av högtrycksnatrium ( W), två mätplatser av kompaktlysrör ( W) samt en mätning vardera av OLED (100 W) och LED (100 W). Denna studie visar att det finns potential att minska energianvändningen i flera av de befintliga belysningsanläggningarna som är genom att sänka effekten och ändå uppfylla de krav som ställs utifrån trafiksäkerhetssynpunkt, detta eftersom medelluminansmätningarna och medelbelysningsstyrkemätningarna som genomförts visar att värdena hamnar emellan de klasser som det i dagsläget finns rekommendationer om att följa. Det finns potential att spara energi genom att anpassa belysningseffekten efter väderleksförhållande och detta borde kunna utnyttjas i en betydligt högre grad än det görs idag, speciellt i norra delen av Sverige. På vägar och leder med stora variationer i fordonsintensitet finns hög potential för att minska belysningseffekten till lägre luminansklasser under de tidsperioder då trafikflödet är lågt utan större risker för trafikolyckor, förutsatt att en individuell bedömning görs från fall till fall. I denna studie redovisas fyra olika typer av dimningsscheman utifrån olika förutsättningar där besparingarna i kwh/år ligger på mellan %. Genom att applicera olika typer av dimningsscheman för befintliga belysningsanläggningar kan man skräddarsy lösningar utifrån områdesförutsättningar. I framtiden finns även möjligheter att införa synkroniserade sänkningar av väg- och gatubelysningseffekt och hastighetsgränser (så kallade variabla hastighetsgränser) för att spara energi men ändå bibehålla trafiksäkerheten. Våra resultat från webbenkäten baserad på fotografier från vägar med olika vägbelysning visar att de flesta ansåg att synbarheten av en mörkklädd person var bäst i de högsta effekterna av vardera ljuskälla (högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen) medan svaren inte var entydiga när det gällde bäst synbarhet mellan ljuskällorna. Däremot visar undersökningen att betydligt fler (62,4 71,6 %) väljer keramisk metallhalogen som vägbelysning framför högtrycksnatrium ifall de skulle köra bil för att känna sig mest bekväma, oavsett avstånd. När vi jämförde våra resultat med en annan publikation hamnade effektbehov/km väg högre för de flesta typerna av belysning vi undersökt för de vägar med 50 km/h (låg stolphöjd) som ingick i denna undersökning. Våra resultat visar att en väg med 150 W VTI rapport 722 5

10 högtrycksnatrium och effektbehov om 4,3 kw/km uppfyllde samma MEW-klass som 100 W keramisk metallhalogen. Stolpavståndet var dock 5 m längre på 150 W-vägen. I denna undersökning har vi inte uppmätt några större skillnader mellan högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen på medelluminansnivåer eller medelbelysningsstyrka. Däremot antyder mätningarna av luminansjämnhet och belysningsstyrkejämnhet att keramisk metallhalogen kan ha högre nivåer jämfört med högtrycksnatrium. 6

11 Potential for more energy-efficient road and street lighting: comparison between dimming and different types of light sources by Annika Jägerbrand and Annelie Carlson VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary The main function of traffic lighting is to make the road and the road area safe for people. In order to reduce energy use and costs for traffic lighting it is imperative to have as energy-efficient lighting as possible while still maintaining the requirements for road lighting. The objectives of this project are: (I) to provide basic data for various steps leading to the energy efficiency of road and street lighting network. (II) to examine how the use of dimming and various light sources affect visibility as experienced by people. The project used a relatively new method for measuring luminance based on digital photography. This new approach made it possible to compare the luminance of 18 different measurements where the lights had different power and source. Specifically, it included five test sites with ceramic metal halide (between W), nine measurements of high-pressure sodium ( W), two measurements of compact fluorescent lamps ( W) and one measure each of the OLED (100 W), and LED (100 W). This study shows that there is a potential to reduce the energy consumption of several of the existing road lightings by reducing power and still meet the requirements based on traffic safety, because the measured luminance and the illuminance show that some of the values fall between the recommended classes. There is potential to save energy by adjusting the lighting after weather conditions and this could be exploited in a much higher level than it is today, especially in the northern part of Sweden. On roads with large variation in vehicle intensity there is high potential to reduce the lighting effect to lower luminance classes during periods when traffic flows are low, provided that individual assessment is made on a case by case basis. This study highlights four different types of dimming schedules based on different conditions in which the savings in kwh/year are between 19 50%. By applying different types of dimming schedules road lighting systems can be tailored to reach a very high degree of energy efficiency. In the future there are also opportunities to introduce synchronized reductions in road lighting and speed limits (so-called variable speed limits) to save energy but still maintain road safety. Results from the web survey based on photographs from roads with various lighting show that most people thought that the visibility of a dark-dressed person was best in the maximum effect level for each light source (high pressure sodium and ceramic metal halide), whereas responses were not decisive regarding the best visibility between light sources. However, the survey shows that more people (from %) choose ceramic metal halide lighting instead of high-pressure sodium in order to feel most comfortable if they would be driving. When the results were compared with another publication the power demand per km road was higher for most types of lighting we examined on 50 km/h roads in this study (they also have low pole height). Our results also show that a road with 150 W high 7

12 pressure sodium lighting and power demand of 4.3 kw/km met the same MEW-class as a road with 100 W ceramic metal halide lighting. The difference is that the 150 W road had a 5 m wider spacing between the light poles. In this study, we did not detect any significant differences between high-pressure sodium and ceramic metal halide on average luminance or illuminance levels. However, measurements of uniformity of luminance and illuminance of ceramic metal halide lamps were sometimes at higher levels compared to high pressure sodium lamps. 8 VTI rapport 722

13 1 Bakgrund Trafikbelysningens huvudsakliga funktion är att göra vägen och vägområdet säkert för människor. Belysningen bör därför ge bra synbarhet och även belysa vägen, objekt och vägens sidoområde på ett sådant sätt att risken för olyckor minskar. Genom att införa vägbelysning kan trafikolyckor i mörker påverkas i en positiv riktning. Mera specifikt visades i en metaanalys på 37 undersökningar att antalet trafikolyckor med dödsfall minskade med 65 % medan antalet olyckor med skadade minskade med 30 % (se t.ex. Elvik, 1995). En bra och välfungerande väg- och gatubelysning är därför mycket viktig för att hålla ned antalet mörkerolyckor (t.ex. Elvik et al., 1997, Boyce, 2009). Att upprätthålla en god vägbelysning innebär dock även att en väsentlig mängd energi används och med det kostnader. För att minska energianvändning och kostnader för denna är det av vikt att ha en så energieffektiv belysning som möjligt utan att försämra den huvudsakliga funktionen. I Sverige är energianvändningen för väg- och gatubelysningen ungefär 1,5 TWh per år varav sparpotentialen uppges ligga på cirka 27 % (Belysningsbranschen, 2010a). Det beror bland annat på att mycket av Sveriges vägoch gatubelysning är föråldrat och skulle kunna bytas ut mot mer energieffektivare belysning. Ekodesigndirektivet medför att kvicksilverlampor blir olagliga att saluföra från 2015, vilket har skyndat på processen att byta ut väg- och gatubelysning. I dagsläget finns följande väg- och gatubelysning tillgänglig: kvicksilver, högtrycksnatrium, keramisk metallhalogen, kompaktlysrör, lysrör (lågtrycksnatriumsilverlampor), LED samt plasmalampor/induktionslampor. Användningsområdena för de olika typerna av ljuskällor varierar, t.ex. föredrar många att använda vitare ljus som lysdioder eller keramisk metallhalogen på torg och gator i tätortsområden med mycket folk i rörelse, medan högtrycksnatrium exempelvis används på vägar och GC-banor (VGU, 2004). Det finns inga tydliga regler för när man använder vilken typ av ljuskälla utan det är upp till beställarna av belysningen att själva avgöra vad de behöver, utifrån ekonomiska förutsättningar och de krav som skall uppfyllas. Olika ljuskällor har olika livslängd, belysningskaraktärer och energiåtgång och det går att få energieffektivare ljuskällor som ger mer lumen per watt, där ett exempel är att det går att byta ut kvicksilverlampor på 400 W till 150 W keramisk metallhalogen. Med timmar i brinntid per år finns potential att spara kwh per år och belysningspunkt (ej medräknat driftdonets energianvändning). Det är även möjligt att byta ut 125 W kvicksilverlampor mot 70 W högtrycksnatriumlampor och spara 52 W per belysningspunkt (Boyce et al., 2009), motsvarande 208 kwh per år och belysningspunkt. Det finns många goda exempel på hur kommuner förändrat sin belysning och sparat energi och pengar. Umeå bytte stolparmaturer med 125 W kvicksilverlampor till 50 W högtrycksnatrium samt 600 stycken 250 W kvicksilverlampor mot 2 x 70 W keramisk metallhalogen och sparade in 5 miljoner/år enbart på utbytet av 125 W kvicksilverlamporna (Belysningsbranschen, 2010a). Västerås har sedan år 2000 haft en 10-årig strategi att byta ut sina armaturer med kvicksilverlampor på vägar och GC-banor mot högtrycksnatrium och har då sparat totalt MWh per år, vilket motsvarar ca 3 miljoner/år (Belysningsbranschen, 2010a). Göteborgs kommun har infört intelligent/adaptiv styrning av högtrycksnatriumbelysning på flera vägar, t.ex. Tuvevägen, Högsboleden och Södra Tagenevägen. Systemet innebär att det går att direkt styra varje enskild belysningspunkt (Guo, 2008) och man har valt att utnyttja styrningen till att minska effekten, dimma, under vissa tidpunkter. VTI rapport 722 9

14 Under rusningstrafik är dimningsnivån på 70 %, under natten 35 % och övrig tid 50 % (E-street, 2007). Genom sitt adaptiva vägbelysningssystem har Göteborgs kommun minskat energianvändningen med 61 % på Tuvevägen och 54 % på Högsboleden (Ringström, 2009). I Linköpings kommun prövades strategin att ta bort varannan belysningsstolpe på vissa vägar under 1980-talet då man uppmärksammats på att vägbelysningen var överdimensionerad (muntlig kommentar Johan Nilsson, Utsikt nät ab). Fastän flertalet av de belysningsansvariga idag aktivt arbetar med att byta ut ljuskällor och genomför olika åtgärder för att spara energi som ett led i miljöarbetet finns inte många studier som har analyserat dessa olika typer av åtgärder ur aspekter såsom energibesparingar, uppfyllande av dagens belysningskrav samt möjliga trafiksäkerhetsaspekter. För att undersöka hur man kan genomföra konsekventa och långsiktiga besparingar av energiåtgång för väg- och gatubelysningen kommer detta projekt att utvärdera det egentliga behovet av väg- och gatubelysning. Detta görs genom att undersöka effektreducering i form av olika ljuskällor eller dimning samt hur olika justeringar av väg- och gatubelysningsnätet kan påverka energianvändningen (t.ex. styrsystem och väderförhållande). Utvärderingen fokuserar på kravuppfyllnad enligt EN och VGU (VGU, 2004) samt mänsklig synbarhet. I projektet används en relativt ny metod för att mäta luminans, vilken baseras på digital fotografering, LMK Mobile Advanced, (Ekrias et al., 2008a; Guo, 2008). Metoden har tidigare använts för att exempelvis utvärdera hur väderlek påverkar luminans (Ekrias et al., 2008b) och justering av intelligent belysning utifrån luminansnivå och trafikflöde (Guo et al., 2007). Användandet av LMK Mobile Advance inom detta projekt möjliggjorde en jämförelse av kravuppfyllnad för flera vägavsnitt (18 st.) med olika ljuskällor och effektnivåer. 10 VTI rapport 722

15 2 Syfte och mål Syftet med projektet är att försöka identifiera vilka olika vägar eller geografiska områden där det går att genomföra förändringar på väg- och gatubelysningen för att energieffektivisera utan risk för påverkan på trafiksäkerhet eller andra negativa effekter, utifrån vilka behov som finns av belysningen. Exempelvis kan man fråga sig ifall nuvarande väg- och gatubelysningen stämmer överens med gällande belysningsnormer och människors upplevelse, något man också börjat fråga sig i andra länder. I Storbritannien tillåts exempelvis sedan 2003 användningen av ytterligare en S-klass på GC-vägar med plan beläggning när RA-index 60 (Fotios and Cheal, 2005), vilket betyder att ljuskällan har en relativt bra färgåtergivning. Målen med projektet är: att ta fram grunddata för olika åtgärder som leder till en energieffektivisering av väg- och gatubelysningsnätet att undersöka hur användning av dimning och olika ljuskällor påverkar synbarhet såsom den uppfattas av människor. VTI rapport

16 3 Metodik Eftersom syftet med projektet är att undersöka vilka energibesparingar som kan göras genom att använda olika typer av ljuskällor som gatu- och vägbelysning, inkluderades ljuskällor såsom metallhalogen, högtrycksnatrium, LED och kompaktlysrör i undersökningen. Undersökningen omfattade både belysning ur teknisk synvinkel (uppmätta värden) och upplevd synbarhet. Dessutom inkluderas potentiella energibesparingar genom användning av dimning och förändring i styrsystem. Följande analyser genomfördes: Belysningsnivå, luminans. För mätningar av belysningsnivå uppmättes luminans med en digital kamera, därefter konverterades fotografierna till luminansvärden där en korrigering med hänsyn till spektralfördelningen genomfördes för ljuskällan i fråga. Belysningsnivå och styrka. Belysningsstyrka uppmättes i lux genom horisontell mätning direkt på vägytan. Spektralfördelning. Detta uppmättes strax nedanför belysningsstolpen. Synbarhet. Synbarhet undersöktes genom att ta fotografier och analyserades genom en webbenkät. Styrsystem. Undersökning av styrsystem för vägbelysning och deras besparingspotential gjordes genom intervjuer med 12 kommuner. Mätningar av vägbredd, stolpavstånd och stolphöjd gjordes i fält med en digital avståndsmätare. För förklaring av enheter hänvisas till t.ex. (Nygårdhs, 2006). 3.1 Val av studievägar Val av de vägar som skulle ingå i studien gjordes efter kontakter med nyttljus.se, Stockholms kommun, Göteborgs kommun samt Utsikt nät AB som har hand om vägoch gatubelysningen i Linköpings kommun. Urvalskriterierna för att genomföra mätningar på ett vägavsnitt var att vägarna var relativt raka, inte var alltför mycket trafikerade samt att gatu- och vägbelysningen var placerad på stolpar vid vägkanten. I ett fall på Floragatan i Stockholm genomfördes mätningar på hängande vägbelysning eftersom det inte fanns något annat alternativ tillgängligt. Vägar och information om mätområdena finns presenterat i Tabell VTI rapport 722

17 Tabell 1 Beskrivning av vägar och mätområden som ingick i undersökningen. Se bilagorna B D för närmare beskrivning av de ingående körfälten. MH=keramisk metallhalogen, HPS=högtrycksnatrium, OLED=organic light-emitting diod, LED=lysdiod, KL=kompaktlysrör. Område och väg GPS koordinater Hastighet (km/tim) Stolphöjd (m) Stolpavstån d (m) Bredd på väg (m) Antal körfält Stockholm Dag Hammarskjölds väg N59 19,99; E18 6, ,4 1 MH 100 Valhallavägen N59 20,19; E18 6, ,7 2 MH 100 X Artemisgatan N59 21,32; E18 6, ,6 5,5 2 MH 70 X Porjusgatan N59 21,19; E18 5, ,1 2 HPS 70 Floragatan N59 20,58; E18 4, MH 2x100 X Göteborg Södra Tagenevägen N57 45,58; E11 59, HPS 100 X N57 45,58; E11 59, HPS 70 X N57 45,58; E11 59, HPS 50 X N57 45,58; E11 59, HPS 35 X Väg 190 N57 45,86; E12 00, OLED 100 N57 45,87; E12 00, LED 100 N57 45,51; E12 00, ,5 21 5,5 1 KL 100 Linköping Åttinggatan N58 22,78; E15 38, , KL 42 Spanngatan N58 22,85; E15 38, , MH 70 Fjärdinggatan N58 22,81; E15 38, , HPS 50 Fångögatan N58 25,44; E15 40, HPS 150 Lambohovsleden N58 23,73; E15 36, HPS 250 Wallenbergsgatan N58 23,80; E15 33, HPS 100 Ljuskälla Effekt (W) Foto synbarhet I Stockholms kommun har man som strategi att använda keramisk metallhalogen som ljuskälla i sitt gatu- och vägbelysningsnät (Belysningsbranschen, 2010a) och det var möjligt att finna vägpartier med rak dragning i icke alltför trafikerade miljöer. För metallhalogen valde vi att för belysningsmätningarna inkludera Dag Hammarskjölds väg (100 W), Valhallavägen (100 W), Artemisgatan (70 W), samt Floragatan där det finns hängande belysning (2 x 100 W). Inom området Ropsten där Artemisgatan är belägen finns även belysning med 70 W högtrycksnatrium på Porjusgatan och denna inkluderades även i studien eftersom miljön var relativt likartad med Artemisgatan. Foton för synbarhetsundersökningen togs på Valhallavägen, Artemisgatan, Porjusgatan samt Floragatan. I Göteborg finns intelligent vägbelysningssystem som kan regleras med hjälp av fjärrstyrning. Utav de vägar där detta styrsystem finns installerat beslöt vi att genomföra mätningar på en del av Södra Tagenevägen där det finns högtrycksnatrium 100 W. Vägavsnittet som valdes ligger beläget så att ingen belysning i närheten störde mätningarna. Vägen är relativt rak och hastighetsbegränsningen är 70 km/h på den sträcka som ingick i mätningen. Belysningen på Södra Tagenevägen reduceras (dimmas) i effekt enligt följande tidsschema: effekten mellan klockan 6 9 och är 70 %; 50 % effekt mellan klockan 5 6 och 19 21; 35 % effekt mellan klockan Mätningarna genomfördes av både belysningsnivå och belysningsstyrka på effekterna: VTI rapport

18 100 %, 70 %, 50 %, och 35 %. Även foton för synbarhetsundersökningar togs för dessa effektnivåer. På väg 190 i Hjällbo, Göteborg finns ett experimentområde där Trafikverket testar tre olika typer av ny vägbelysning: OLED, LED och kompaktlysrör (Siewert and Casteborn, 2010). Eftersom denna vägsträcka är hårt trafikerad kunde bara luminansfoto och ej belysningsstyrka uppmätas och fotografierna togs från vägens sidoområde. I Linköpings kommun finns ett testområde i ett villakvarter med flera sorters ljuskällor och med samma vägmiljöförhållande: keramisk metallhalogen (70 W), högtrycksnatrium (50 W), och kompaktlysrör (42 W), (se Jägerbrand and Robertson, 2010 för bilder). Ytterligare två vägavsnitt med högtrycksnatrium inkluderades för att få med ljuskällor med högre effekt än de övriga: Fångögatan (150 W) och Lambohovsleden (250 W). Även Wallenbergsgatan inkluderades för att få ytterligare en mätning av 100 W högtrycksnatrium. Fångögatan och Wallenberggatan är lokaliserade i industriområden medan Lambohovsleden är en genomfartsled och alla tre finns i Linköping. 3.2 Mätning av belysningsnivå, belysningsstyrka och spektralfördelning Belysningsklass för vägar och gator är i VGU angivna antingen baserade på medelluminans och luminansjämnhet (MEW- eller L-klasserna baserade på luminans) eller medelbelysningsstyrka och belysningsstyrkejämnhet (CE- eller E-klasserna). MEW klasserna gäller vägar och trafikleder byggda för hög eller normal hastighet med en siktsträcka på över 60 m, medan CE-klasserna gäller för ex. konfliktzoner och används för motorfordonsförare, cyklister och fotgängare då synavståndet är mindre än 60 m (VGU, 2004). I denna studie var vi intresserade av att undersöka i vilka belysningsklasser de undersökta mätområdena hamnade och därför har mätningar inkluderats som innebär att de går att bedöma relativt väl både i MEW-klass och CE-klass Belysningsnivå: luminansmätningarna För luminansmätningarna användes LMK mobile advanced (Technoteam bildverarbeitung GmbH) som är baserad på Canon EOS 350D digital reflex kamera (http://www.technoteam.de; TechnoTeam, 2006). Metoden innebär att man använder sig av digital kamera där bilderna i efterhand blir kalibrerade i ett mjukvaruprogram (LMK LabSoft) för att få fram värden på luminans. Foton som blev tagna med Canon EOS kameran för transformering till luminansvärden kallas härmed för luminansfoto. För att följa Europastandarden för mätningar av vägbelysning (EN (3)) togs först luminansfoto på 60 m avstånd. Efter analys visade det sig att detta avstånd gav för grovpixliga bilder och därför beslutades att ta foton från en observatörspunkt vid 30 m avstånd. Forskningsresultat från en studie där de använde sig av samma system, dvs. LMK Mobile Advanced, visade att vare sig höjdskillnader (1, 5, 3, 4 och 5 m) eller avståndsskillnader hade någon direkt påverkan på luminansnivåer (Guo et al., 2007). Höjden på kameran var 115 cm i alla fotograferingar som användes i analyserna. Vägavsnittets mätområde mellan två belysningsstolpar markerades med 4 starka ficklampor i varsitt hörn och ibland även en i främre mitten. Två omgångar luminansfoton togs på samma område, varav ett enbart användes för att i detalj kunna avgöra mätområdets storlek i de efterföljande analyserna. Analyser av luminansmedelvärde och 14 VTI rapport 722

19 luminansjämnhet följde riktlinjerna i EN och VGU 2004 där 60 enskilda mätpunkter är utspridda i ett regelbundet mönster inom mätområdets yta (VGU, 2004). Observera dock att utvärderingen av luminans i 60 mätpunkter är genomförd för både dubbla och enkla körfält (se Tabell 1). Enligt EN och VGU skall 30 mätpunkter för ett körfält uppmätas i fältets körriktning (för att uppskatta hur en bilist upplever situationen) och det är oklart ifall detta påverkar våra medelvärden i större utsträckning. Olika ljuskällor har olika våglängdsammansättning och då detta påverkar hur den fotometriska digitala analysen av luminansvärden tas fram så justerades luminansfotona genom kalibrering. I vissa mätningar var det på grund av för mycket trafik inte möjligt att stå mitt i vägens körfält för att ta luminansfotona. Detta gällde väg 190, Fångögatan och Lambohovsleden och i dessa fall togs fotona från vägens sidoområde Belysningsstyrka Inom varje vägavsnitt togs 9 mätningar av belysningsstyrka (lux) med Konica Minolta T10. Mätningar genomfördes rakt nedanför vardera belysningsspunkt, tvärs vägens mitt i tre punkter (Figur 1). Tre mätpunkter togs på liknande sätt men exakt mittemellan belysningspunkterna för att få fram minimivärden (Figur 1). Dessa nio värden användes för att räkna ut vad varje enskild punkt skulle få för värde om hela mätområdet delades in i 10 x 7 belysningspunkter, varav 10 befann sig längs med vägens riktning och 7 var tvärs vägen. Uträkningen genomfördes så att värden tvärs vägen beräknades genom att ta 75 % och 25 % av värdena från den mest närliggande punkten och den näst mest närliggande punkten. För värden längs vägen användes olika procentvärden för att uppskatta vad nivån skulle bli (80 % och 20 %, 60 % och 40 %, 40 % och 60 % samt 20 % och 80 % av de i fält uppmätta värdena). Endast 10 x 6 (d.v.s. 60 värden) användes för att räkna ut medelvärde och jämnhet. För Dag Hammarskjöldsvägen togs totalt 30 mätningar och vid utvärdering av vår uträkningsmetod visade sig värdena endast avvika med 6 %. I Figur 1 ges en beskrivning av mätpunkterna för belysningsstyrkan där ljuskällornas placering är markerade med och mätpunkterna med. Figur 1 Beskrivning av mätpunkter för belysningsstyrkemätningar Spektralfördelning På alla mätplatser uppmättes spektralfördelningen strax nedan en belysningsstolpe med Jeti Specbos 1201 spectroradiometer (Jeti Technische Instrumente GmbH, mot en vit yta. Samma vita yta fotograferades med luminanskameran. Luminansen uppmätt från spektralfördelningsmätaren användes för att kalibrera luminansmätningarna med kameran. VTI rapport

20 3.3 Synbarhetsundersökning Synbarhetsundersökningen fokuserade på högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen, se Tabell 1. En mörkklädd person ställde sig i körfältets mittområde mittemellan belysningsstolparna och fotografier togs på 24, 36 och 48 meters avstånd från personen. Fotografierna togs med en Hasselblad H2 med digitalt bakstycke Phaseone 30+ och objektiv 80 mm/2.8 Hasselblad. Inställningarna var 4 sekunders exponering, bländare 5.6 och ISO 100. Råfiler bearbetades i programmet Capture One. Synbarhetsundersökningen gjordes via ett webbformulär med frågor och bilder (Bilaga E), som mest svarade 213 personer på frågorna. I synbarhetsundersökningen ville vi först ta reda på hur stor betydelsen belysningens effekt är på synbarhet för de två olika huvudtyperna av ljuskällor (högtrycksnatrium och metallhalogen) för tre olika avstånd. Därefter var det intressant att jämföra synbarhet mellan högtrycksnatrium och metallhalogen, dvs. jämföra samma effektnivåer och avstånd för de två olika ljuskällorna. Webbenkätens frågor och bilder är inkluderade som Bilaga E. 3.4 Styrsystem Frågor om vilka styrsystem som 12 olika kommuner använde sig utav ställdes inom ramen för ett annat projekt (Jägerbrand et al., 2011). Kommunerna som ingick var: Tingsryd, Torsby, Vännäs, Strömstad, Lerum, Katrineholm, Piteå, Värmdö, Umeå, Jönköping, Linköping och Västerås. 3.5 Analys av data och värden Beroendeförhållandet mellan variablerna analyserades med Spearman s rho korrelationsanalys i SPSS statistics VTI rapport 722

Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning

Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Fil. dr. Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson & Hans B. Andersson VTI, Statens väg- och

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator 2 Belysningsklasser 2.1 Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av belysningsklasser. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

Ny gatubelysning på gång

Ny gatubelysning på gång Ny gatubelysning på gång Stina Liljas på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, Örjan Eriksson, juni 2009. Utvecklingen på gatubelysningsfronten går snabbt. Nya typer av energieffektiva lampor och

Läs mer

Rätt ljus på rätt plats

Rätt ljus på rätt plats Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.

Läs mer

Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i samspelet mellan gatumiljöns utformning och en mer energieffektiv belysning

Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i samspelet mellan gatumiljöns utformning och en mer energieffektiv belysning VTI rapport 816 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter i samspelet mellan gatumiljöns utformning och en mer energieffektiv belysning Annika K. Jägerbrand Utgivare:

Läs mer

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB

COBRA. Lars Gunnarsson Vattenfall Service. Vattenfall AB COBRA Lars Gunnarsson Vattenfall Service Varför har vi gatljus För att se För att synas För säkerheten För tryggheten 2 COBRA Ljuskällan Ett flertal rapporter visar på samma resultat. Det mänskliga ögat

Läs mer

Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar

Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar VTI rapport 723 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar Annika K. Jägerbrand Utgivare: Publikation: VTI rapport Utgivningsår: 2011 Projektnummer:

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06

Fotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06 Fotbollsförbundet sid 1 (8) Förord Denna dokumentation för belysning av fotbollsplaner är upprättad för Svenska Fotbollsförbundet och utgör underlag för planering och projektering av belysning. Den innehåller

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Energieffektiv utomhusbelysning

Energieffektiv utomhusbelysning Energieffektiv utomhusbelysning Goda exempel på energieffektiv utomhus- och vägbelysning, trender och tendenser Hans Gulliksson, Energikontor Sydost AB Karlskrona 2010-03-30 Kort om innehåll Välkommen

Läs mer

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n

18W 35W 70W. Power. M a d e i n S w e d e n 18W 35W 70W High Power LED M a d e i n S w e d e n High Power LED EuroStreetLight, High Power LED är de första svenskutvecklade och svenskproducerade armaturerna för offentliga utemiljöer. EuroStreetLight

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera

Läs mer

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten Göteborg 2009-03-04 Kalle Hashmi Energimyndigheten USA cyklister dödsfall 1997-2007 Cyklister dödsfall förekom oftare i städer (72%), vid icke-korsnings platser (64%), mellan klockan 5 och 9 em (26%),

Läs mer

Photometric Diagnosis of Road Lighting

Photometric Diagnosis of Road Lighting Photometric Diagnosis of Road Lighting Do You know if Your Road Lighting fullfill the EUnorms according to CEN/TR 13201? -We can check it! Why Photometric diagnosis? Our principles in 4 steps Preparation

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS Range Features PRODUCT OVERVIEW Lampfinish Lampform coated elliptical Färgtemperatur (K) 2000 CRI (Ra) 20 Dimbart Yes EAN-kod 5410288208435 Energiklass A+ Sockel/Bas Modell E40 SHP Watt (nominell) (W)

Läs mer

2 Resultat och diskussion

2 Resultat och diskussion LJUSMÄTNING ROSLAGSTULL 1 (6) Handläggare Björn Lindelöf Tel +46 10 505 14 98 Mobil +46 72 510 34 98 Fax +46 10 505 00 10 bjorn.lindelof@afconsult.com Datum 2014-10-28 Trafikverket Petter Hafdell Ljusmätning

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING 1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Belysningsprogram. Augusti 2011

Belysningsprogram. Augusti 2011 Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008

Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun. Hösten 2008 Exempel på energieffektivisering genom byte av armaturtyp. GC-väg Rutvik Björsbyn, Luleå kommun Hösten 2008 Vägverket 1 Projektobjekt C:a 3 km lång GC-väg, belyst med 96 stycken 70 W högtrycksnatrium.

Läs mer

RAPPORT LJUSMÄTNING UTFÖRANDE OCH KONTROLL AV BELYSNINGSSTYRKA, LJUSSTYRKA, LUMINANS OCH FÄRGÅTERGIVNING. Göteborg Totalt antal blad 15

RAPPORT LJUSMÄTNING UTFÖRANDE OCH KONTROLL AV BELYSNINGSSTYRKA, LJUSSTYRKA, LUMINANS OCH FÄRGÅTERGIVNING. Göteborg Totalt antal blad 15 RAPPORT LJUSMÄTNING UTFÖRANDE OCH KONTROLL AV BELYSNINGSSTYRKA, LJUSSTYRKA, LUMINANS OCH FÄRGÅTERGIVNING Göteborg 2010-08-26 Totalt antal blad 15 KLGruppen Lena Siewert Patrik Casteborn Sammandrag Trafikverket

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning

Energioptimering av gatubelysning, lysrörsarmaturer och elmotorer. optimering av elmotorer. styrning av gatubelysning. effektiv indutribelysning energistyrning ett kostnadseffektivt sätt att spara på naturens resurser! optimering av elmotorer styrning av gatubelysning effektiv indutribelysning energioptimering av belysning smart adapter för lysrör

Läs mer

Samverkan för en bättre miljö -

Samverkan för en bättre miljö - Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007-2011 ÅTGÄRD 5. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Halmstad den

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB

Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB Study of the Power Consumtion at Älvenäs industrihotell Pescator AB Mikael Stenberg Johan

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

VTI Rapport. Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar

VTI Rapport. Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar VTI publikation under arbete Version 4, 2011-04-28 www.vti.se VTI Rapport Träds inverkan på belysningseffekt på gång- och cykelvägar Annika K. Jägerbrand Förord Denna rapport har författats av Annika

Läs mer

Energieffektiv belysning

Energieffektiv belysning Energieffektiv belysning Europe by night Energianvändning för värme, varmvatten och el 1970-1994 Rimlig och nödvändig besparingspotential till 2020 Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,

Läs mer

GE ConstantColor CMH StreetWise

GE ConstantColor CMH StreetWise GE ConstantColor CMH Naturligt bättre, naturligt säkrare. CMH: det framtidssäkra valet Gatubelysning Europeiska unionen fortsätter att trycka på för att eliminera föråldrad, ineffektiv belysning. Enligt

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

En säkrare framtid. Att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning. Information från

En säkrare framtid. Att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning. Information från En säkrare framtid Att spara energi och miljö med modern utomhusbelysning Information från Viktigt att ställa krav på utomhusbelysningen Modern gatubelysning ökar trafiksäkerheten och sparar stora mängder

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

ENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik

ENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik Utvärdering av Vackert Rättvik ENERGI OCH BELYSNING Belysningens funktion har varit en central del i projektet Vackert Rättvik. Genom att anpassa belysningen till stadsmiljöns villkor har man åstadkommit

Läs mer

Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen

Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning).

Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning). Nyhetsbrev Nr 3, 2015, Årgång 7 I detta nummer av Ceebels nyhetsbrev lyfter vi fram den aktuella frågan om hur vi som oskyddade trafikanter i mörker syns, oavsett var vi rör oss och hur vägbelysningen

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning

Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning VTI publikation under arbete Version 5, 2009-12-31 www.vti.se VTI Rapport x Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning Arbetsversion. Ej publicerad ännu. Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson,

Läs mer

Rebel 91 Teknisk beskrivning för anordnande av vägbelysning. Sveriges kommuner och landsting (f.d Kommunförbundet) och Trafikverket.

Rebel 91 Teknisk beskrivning för anordnande av vägbelysning. Sveriges kommuner och landsting (f.d Kommunförbundet) och Trafikverket. 7 BELYSNING 7.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings AMA 07 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst. EL AMA 09 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten.

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

utomhusbelysning erfarenheter om utomhusbelysning Hans Andersson, f.d.

utomhusbelysning erfarenheter om utomhusbelysning Hans Andersson, f.d. E n e r g i e f f e k t i v utomhusbelysning Vägverkets erfarenheter om olikatekniker för utomhusbelysning och styrning Hans Andersson, f.d. Vägverket 1 Vägverket Region Sydöst, omfattar landskapen Blekinge,

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning 6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L Discovery FQ, IAA E - 566 80 Habo 3 4 4 mm c c mm 5 IAA Klass FQ-I 6W För armatur klass II,eller armatur för IAA/FQ-I 6W skall medföljande skyddsslang användas. For luminaire of Class II,or luminaire for

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Ceebels verksamhet idag och i framtiden Ceebels verksamhet idag och i framtiden SVERIGES ENERGITING 2010 SESSION 19 Cinna Adanko Tekniska Högskolan i Jönköping Nationellt program Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

Sant och osant om kommande utfasning av belysningsprodukter

Sant och osant om kommande utfasning av belysningsprodukter Sant och osant om kommande utfasning av belysningsprodukter Voltimum seminarium 11 mars René Lindholm Osram Leif Berggren Philips Ljus Ekodesigndirektivet Ekodesigndirektivet en lag implementerades i Sverige

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70 Prismalence är ett Svenskt företag som startade 2003 och har fram till idag levererat över 120 000 armaturer Vi har kunder i 37 länder spridda över alla kontinenter Vi säljer energieffektiv belysning baserad

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

Vägbelysningshandboken

Vägbelysningshandboken Vägbelysningshandboken Medverkande etc. Vägbelysningshandboken har sammanställts av: Carina Fors på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Uppdragsgivare: Peter Aalto, Trafikverket Referensgrupp:

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,

Läs mer

Energieffektiv hissbelysning

Energieffektiv hissbelysning Energieffektiv hissbelysning Lysdiodsbaserade lågprofilsarmaturer Lysdiodsbaserade Armaturer 90% lägre förbrukning BeBo Utarbetad av Jonas Tannerstad, ÖrebroBostäder AB Örebro, oktober, 2009 Beställargruppen

Läs mer