Belysning utanför staden. Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Transkript

1 Belysning utanför staden Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

2 ljuspunkter totalt på kommunal, enskild och statlig väg Ca ljuspunkter som TrV ansvarar för Ca ljuspunkter på statlig väg som kommunerna idag ansvarar för. Osäker siffra!!! 2

3

4 Reinvesteringsbehov Statligt ägda: 5-10 Mrd kr Kommunalt ägda: ca10 Mrd kr

5 Belysningen har tidigare planerats med bilen i fokus Fokus har nu flyttats mot: oskyddade trafikanter trygghet kollektivtrafik Vad innebär detta? 5

6

7

8 Hur var det från början? Det har inte alltid varit som idag. Vägverket ägde ingen belysning längs statliga vägar innan mitten på 90-talet Idag Sveriges största enskilda ägare av vägbelysningsanläggningar Belysning även bangårdar, tunnlar för väg o järnväg Antal belysningspunkter? Vägar ca st Järnväg ca st Tunnlar ca st Energikostnad/år för vägbelysning 100 mnkr

9 Hur var det från början? Vägbelysningsanläggningar har i de flesta kommuner anlagts, ägts, underhållits och dokumenterats av elnätsägaren sedan el började användas i samhället. Elnätägaren sedan dess naturlig entreprenör för underhåll och nyanläggning. Kommuner vanligtvis ägare både av elnät och gatubelysning. Otydlig gräns mellan ägande, skötsel och fördelning av kostnader

10 Svensk energi:s dokument Överlåtelse av vägbelysnings -anläggningar

11 Processen på 90-talet, eller hur blev det sedan. Svenska kommunförbundet tog upp huvudmannaskapet för vägbelysningsanläggningar och vägbelysningsnät med Vägverket Förändringar i kommunala väghållaransvaret pågick, statskommunala vägar, beslut slutet -80. Vägverket skulle ta över anläggningar från kommunerna 1995 avreglerades elmarknaden, överflyttning av äganderollen tvungen. Nätägare byggde anläggningar innan dess! (på uppdrag/best av väghållare, m.fl.) 1997 ändrades innehavareansvaret så att ägaren till en vägbelysningsanläggning blev innehavareansvarig (tidigare nätägaren)

12 Processen på 90-talet, eller hur blev det sedan. Samma kriterier gällde för samtliga regioner o förhandlingar genomfördes med kommunerna. Mycket arbete lades ner på samordning, både från Kommunförbundet o Vägverket Separat avtal slöts med varje enskild kommun. Kommunen, nätägare och Vägverket delaktiga i att få fram avtal. Förhandlingssituation i varje enskilt fall!

13 Processen på 90-talet, eller hur blev det sedan. Kommuner och Trafikverk har agerat för att överta de av elnätägarna ägda vägbelysningsanläggningarna. Upprätta boskillnad från elnätet. Konkurrensutsätta skötsel, nyanläggning och inköp av el för att minska kostnader

14 Och sedan då.? Beskrivning av situation finns i SKL:s dokument Gatubelysning på entreprenad

15 Och sedan då.? Frågan har varit uppe i olika forum sedan mitten ~90-talet Projekt Översyn Väghållaransvar (publ 2013:043) Nuvarande projekt Rätt avgränsat vägnät pågår!

16 Varför inte belysa överallt? Energimyndigheten o Ekodesignkrav från EU: För att hejda klimatförändringarna har Europeiska unionen (EU) fastställt tre energi- och klimatmål till 2020, 20/20/20- målen. utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent, 20 procent av den energi som används inom EU ska vara förnybara energieffektiviseringen ska öka med 20 procent

17 Varför inte belysa överallt? Energimyndigheten är tillsynsmyndighet för ekodesignoch energimärkningsdirektiven (eget ljuslabb!). Marknaden för belysningsprodukter är omfattande och förväntas öka, från ca 1.6 miljarder ljuspunkter år 2005 till 2.3 miljarder år Samtidigt ökar kraven på mer ljus. Belysning påverkar miljön bland annat genom energianvändning, kvicksilverinnehåll och ljusspridning. Ökning till 2.3 miljarder, utan produktkrav: energianvändningen öka från 200 TWh till 260 TWh och kvicksilveranvändningen öka från 12.6 ton till 18.6 ton till år

18 Varför inte belysa överallt? Område Nuvarande förbrukning [TWh] Hembelysning Vägbelysning Sparpotential [TWh] Kommersiella och offentliga lokaler Industri Totalt

19 Varför inte belysa överallt? 14 TWh = 14 miljarder kwh Motsvarar drygt 10 % av den totala elanvändningen i Sverige (rör sig runt 130 TWh per år de senaste åren) Sparpotentialen ungefär 6 TWh = 6 miljarder kwh. Om en villa drar kwh/år inkl allt så räcker 6 TWh till att driva villor per år. I hela Stockholms län finns ca småhus Dvs: sparpotentialen är mycket stor!

20 Varför inte belysa överallt?

21

22

23 Bakgrund till projektet Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar är på det statliga vägnätet komplicerade. Ca utav belysningspunkter på de statliga vägnätet är i kommunal ägo. De senaste två åren har frågan kring belysning på statlig väg varit frekvent aktuell i media. I VGU finns kriterier för belysning på statlig väg som kan skilja sig åt mot när en kommun ansvarar för belysningen på statlig väg. Väghållaransvaret översyn (RÄV)

24 Referensgrupp och Styrgrupp Representanter för bl.a Gotland Sundsvall Huddinge Ale Luleå Karlshamn Örebro Ljusdal Hagfors Trafikverket SKL

25 Frågeställning och förslag Hur nå en överenskommelse avseende den befintliga kommunala belysningen som finns utmed de statliga vägarna. SKL och Trafikverket föreslås ställa sig bakom en fortsatt process i riktning mot att Trafikverket tar över belysning som uppfyller de nya gemensamt framtagna kriterierna i enlighet med VGU. Kvarvarande befintlig belysning som påverkar trafiksäkerheten negativt tas bort. Möjligheten till kommunal belysning på statlig väg kvarstår då om den uppfyller belysningsstandard enligt VGU

26 En statlig väg på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om: Vägen går genom en tätort (enligt gällande SCB-definition). Det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafik. Det förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, t.ex. skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknande. Det förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägen. Det förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt. Gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllt. (7000ÅDT utan, 5000 ÅDT med)

27 Motiv Rätt läge att besluta vilka belysningspunkter som ska behållas. Både Trafikverket och kommunerna vill släcka onödig belysning;

28 Utmaningar Hur minska antalet belysningspunkter som tillkommit historiskt men inte är motiverade? Både statligt och kommunalt! Storleksordningen 50% reduktion! Opinion, säkerhet!!! Hur genomföra en överföring av ansvar/ ägande för kommunala belysningspunkter till staten? Hur hantera det stora reinvesteringsbehovet? Kostnad!!! Hur tillskapa nya belysningspunkter för ökad trygghet? Rättvisa!!! Stor uppgift som bör genomföras de kommande 5-10 åren!!!

29 Tack för uppmärksamheten