Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning

Transkript

1 VTI publikation under arbete Version 5, VTI Rapport x Planering för energieffektivare väg- och gatubelysning Arbetsversion. Ej publicerad ännu. Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson och Hans B. Andersson

2

3 Förord Denna rapport har författats av Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson, VTI, och Hans B. Andersson, energikonsult, inom ramen för projektet Beslutsprocesser och planering för energieffektivare väg- och gatubelysning (VTI projekt 50750, dnr 2010/ ). Projektet initierades av projektledaren (Annika Jägerbrand) och har utförts på uppdrag av Energimyndigheten inom ramen för programmet för energieffektivisering inom belysningsområdet. Kenneth Asp har varit uppdragsgivarens kontaktperson. Skriften utgör slutrapport för uppdraget. Rapporten grundas på intervjuer som genomförts med ansvariga befattningshavare vid tolv kommuner. En del andra personer har blivit rådfrågade under projektets gång. Till alla dessa riktas ett varmt tack. Stockholm i december 2010 Annika Jägerbrand

4 Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium genomfört (datum) där (titel vid VTI (ej obl.) och namn) var lektör. Annika Jägerbrand har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus (datum). Projektledarens närmaste chef (titel vid VTI (ej obl.) och namn) har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering (datum). eller Intern/extern peer review har genomförts (datum) av (titel vid VTI (ej obl.) och namn). (Förste författaren; namn) har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus (datum). Projektledarens närmaste chef (titel vid VTI (ej obl.) och namn) har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering (datum). Quality review Review seminar was carried out on (date) where (title at VTI (not obligatory) and name) reviewed and commented on the report. (First author; name) has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager (title at VTI (not obligatory) and name) examined and approved the report for publication on (date). or Internal/external peer review was performed on (date) by (title at VTI (not obligatory) and name). (First author; name) has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager (title at VTI (not obligatory) and name) examined and approved the report for publication on (date).

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Metodik Val av kommuner Utarbetande av intervjuunderlag Genomförande av intervjuer Analys av datat Resultat Energieffektiviteten för väg- och gatubelysningen Klassificering av energieffektiviseringsarbetet Diskussion Slutsatser och handledning för effektivisering av VGB Referenser Bilaga A. Tekniska rekommendationer för energieffektivisering av vägoch gatubelysning Bilaga B. Intervjuunderlag

6 Sammanfattning Trots att det under många år har funnits betydligt energieffektivare väg- och gatubelysning (VGB) att tillgå på marknaden än de armaturer som dominerar i svenska kommuner idag sker det relativt få ny- och reinvesteringar i sådana energieffektivare och moderna armaturer. Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som utgör hinder respektive drivkrafter för ny- och reinvesteringar i energieffektivare VGB genom att analysera planerings- och beslutsprocesser, ansvarsfrågor och aktörer i ett antal svenska kommuner. Resultatet har även sammanfattats i en checklista eller handledning som kan användas av kommunerna som underlag för att utforma organisation och rutiner för planering och utveckling samt drift och underhåll av VGB. Underlag för studien är intervjuer med ansvariga för VGB i tolv svenska kommuner av olika storlek. Denna undersökning visar att de studerade kommunerna har väldigt olika grad av energieffektiv VGB och olika andel kvicksilverlampor kvar i sin VGB, men de skiljer sig också avsevärt i hur de organiserat ansvarsfrågor, beslutsprocesser och hur de arbetar strategiskt med energifrågor. Av de resultat som framkommit i denna studie tycks det strategiska sammanhanget, i detta fall målsättningar om energibesparingar, ha mycket stor betydelse för beslut om investeringar i VGB. 6

7 Summary Although there has been considerably more energy-efficient road and street lighting (RSL) available on the market, than the light fixtures that dominate in Swedish municipalities today, there are relatively few new and re-investments in energy-efficient and modern fixtures. The objective of this study is to identify factors that constitute obstacles and drivers for investments in energy-efficient RSL by analyzing planning and decision making, responsibilities and actors in a number of Swedish municipalities. The result has been summarized in a checklist or guide that can be used by municipalities as a basis for designing the organization and procedures for planning and development as well as maintenance of RSL. The study was based on interviews with officials responsible for RSL in twelve Swedish municipalities of different sizes. This study shows that the studied municipalities have highly variable energy-efficiency of their RSL and share of mercury lamps remaining in their RSL, but they also differ considerably in how they have organized responsibilities, decision making and how they work strategically with energy issues. From the results of this study, the strategic context - in this case strategic work aiming at energy savings is of great importance for decisions regarding investment in new RSL. 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Väg- och gatubelysning (VGB) i sin nuvarande form har funnits sedan 1960-talet. Många av kvarvarande anläggningar utfördes under talen och är fortfarande i drift. Med en beräknad livslängd av ca 25 år för belysningsarmaturer är det således hög tid att genomföra utbyten och förändringar. Trots att det under många år har funnits betydligt energieffektivare väg- och gatubelysning att tillgå på marknaden än de armaturer som dominerar i svenska kommuner idag sker det relativt få ny- och reinvesteringar i sådana energieffektivare och moderna armaturer. Orsaken till detta är oklar eftersom en sådan investering dessutom vanligtvis blir lönsam inom några år tack vare den lägre energianvändningen (se även Bilaga A. Tekniska rekommendationer för energieffektivisering av väg- och gatubelysning). Tillkomsten av det s.k. Ekodesigndirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005; Europaparlamentets och rådets direktiv 2009) och dess implementering i svensk lag (Lag (2008:112) om ekodesign) medför bl a att omfattande krav på effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan av energianvändande produkter införts. I praktiken innebär direktivet att kvicksilverlampor blir olagliga att saluföra (sälja och köpa) från Detta sätter stor press på kommuner som inte påbörjat sitt utbyte mot energieffektivare belysning. Utomhusbelysning är energikrävande och har beräknats utgöra ca 25 % av utgifterna för drift och underhåll i svenska kommuner och därmed vara den näst största posten i kommunernas budget för drift och underhåll (Miljöstyrningsrådet 2010). Att ersätta gammal belysningsutrustning med energisnålare är ett effektivt sätt för kommunerna att minska sina utgifter, något som är särskilt angeläget i tider då elpriset väntas stiga. Att ersätta kvicksilverlampor med högtrycksnatriumlampor med effektreducering har visats kunna ge en energibesparing med upp emot 50 % (Enlight 2010). Som exempel anger resultat från detta EU-projekt att energianvändningen på en del av riksväg 31 utanför Jönköping kunde minska med 48 % genom att 27 belysningspunkter med kvicksilverarmaturer för 250 W ersattes med högtrycksnatriumarmaturer för 150 W där effektuttaget reducerades nattetid. En liknande åtgärd i Hovmantorp, där 109 armaturer för 250/125 W ersattes med natriumarmaturer för 100 W gav en elbesparing på 61 %. Investeringarna uppges ha varit intjänade på knappt 7 resp knappt 4 år. Genom åren har också regelverk för väg- och gatubelysning utarbetats och förändrats. De tidigare REBEL 91 (del 1 och 2) och VU94 har ersatts av Vägar och gators utformning, VGU (VGU 2004). VGU är ett hjälpmedel för att utforma vägar och gator. Publikationen är utgiven gemensamt av Vägverket och Svenska kommunförbundet (VGU 2004). VGU innehåller inte konkreta råd och anvisningar för drift- och underhåll. Här kan fortfarande REBEL 91 del 3 vara tillämplig. Det finns flera motiv till att genomföra åtgärder på offentlig utomhusbelysning: - många belysningsanläggningar är gamla och har för länge sedan passerat sin ekonomiska och tekniska livslängd - ny teknik för styrning till en mer adaptiv funktion finns tillgängligt - nya belysningsarmaturer ger möjlighet till användande av ljuskällor som är energieffektivare (högre ljusflöde, lumen/w) - kvicksilverlampor förbjuds inom EU

9 - krav på lägre energiförbrukning och därmed minskade utsläpp av koldioxid. Genom att byta ut sin väg- och gatubelysning mot energieffektivare sådan hjälper alltså belysningsägarna till att reducera koldioxidutsläpp, reducerar energiförbrukningen och sparar därmed pengar. Det är oklart vad det är för hinder som gör att kommunerna dröjer med sina utbyten och energieffektiviseringsarbete. Inom EU-projektet EnLight ("Energy Efficiency Outdoor Lighting in Urban areas") konstaterades att en viktig aspekt är att få till stånd tredjepartsfinansiering eftersom många kommuner inte har det investeringsutrymmet som krävs. Dessutom identifierades en rad av olika typer av hinder för investeringar för en mer energieffektiv väg- och gatubelysning, t.ex. ekonomiska, organisatoriska, informationsmässiga, tekniska och övriga. Inom detta projekt identifierades vid projektets uppstart en radtänkbara hinder som orsakar tröghet i kommunernas process mot energieffektivare väg- och gatubelysning: Ekonomiska hinder. Kommunerna har ej pengar till investeringskostnaderna. Kommunerna har kanske ingen tydlig organisation för denna typ av beslut. Ingen har ansvar. Ansvaret hamnar ej hos någon. De ansvariga kanske har flera ansvarsområden och hinner inte prioritera dessa frågor. Det är omöjligt att jobba med allt samtidigt. Olika typer av entreprenader av belysningen innebär att det inte alltid finns intresse för att energieffektivisera. Kunskapsbrist och osäker beställarkompetens. Belysningsmarknaden innebär idag många valbara alternativ där tillverkarna lovar att belysningen håller kraven (fastän detta inte alltid kan bevisas). En komplett översikt av ny teknik är svårt på grund av den snabba teknikutvecklingen. De råd de ansvariga får är ibland varierande och en del vill därför avvakta istället för att investera i något nytt som inte är testat. Det finns en stor risk för stora felinvesteringar och det finns tekniska osäkerheter. Olika kommuner har olika strategier vad gäller val av belysningsljuskällor och detta gör att valet av belysning kan tolkas som svårare än det egentligen är. Kommuner i olika storlekar har olika förutsättningar för att jobba aktivt med belysningsfrågor. Exempelvis så har större kommuner utarbetade program och engagerade belysningsspecialister involverade. Projektet kommer att identifiera olika faktorer som utgör hinder för ny och reinvesteringar i energieffektivare väg- och gatubelysning genom att analysera planerings- och beslutsprocesser, ansvarsfrågor och aktörer i ett antal kommuner varav några har lyckats energieffektivisera sin väg- och gatubelysning och några inte. 1.2 Syfte och mål Undersökningens syfte är att identifiera faktorer som utgör hinder respektive drivkrafter för ny- och reinvesteringar i energieffektivare väg- och gatubelysning genom att analysera planerings- och beslutsprocesser, ansvarsfrågor och aktörer i ett antal svenska kommuner. Vår målsättning är att projektresultaten ska kunna användas som stöd för kommunala aktörer och andra som arbetar med energieffektiviseringsfrågor i kommuner eller regioner. Därför har även en vägledning för utformning av en väl fungerande beslutsprocess för att uppnå energieffektivisering av väg- och gatubelysning i kommuner sammanställts. 9

10 2 Metodik 2.1 Val av kommuner Eftersom faktorer som är relaterade till kommunernas storlek och budget ansågs som viktiga och kanske till och med avgörande för projektets frågeställningar genomfördes studien i 12 kommuner (Tabell 1) varav fyra små (cirka invånare), fyra mellanstora (cirka invånare) samt fyra stora (cirka invånare). Vid valet av kommuner eftersträvades att inkludera både kommuner som bytt ut stor del av sin belysning och kommuner som inte gjort det. Tabell 1. Lista över de kommuner som ingick i undersökningen. Små kommuner Mellanstora kommuner Stora kommuner Tingsryd Lerum Umeå Torsby Katrineholm Jönköping Vännäs Piteå Linköping Strömstad Värmdö Västerås 2.2 Utarbetande av intervjuunderlag I vardera av de 12 kommunerna analyserades: planerings- och beslutsprocesser, planerings- och beslutsdokument, ansvarsfrågor, aktörer och organisation av relevans för beslut avseende väg- och gatubelysning. Inom projektet utarbetades ett intervjuunderlag som innehöll följande olika delar: Basinformation (kommun, storlek etc). Teknisk beskrivning av väg- och gatubelysning (antal belysningspunkter, energiåtgång, etc). Organisation och ansvar (övergripande ansvar, ansvar för budget, etc). Framtidsplaner för byte av armatur och lampor. Upphandling (när det är tillämpligt). Eventuella problem och svårigheter. Övriga frågor/annat relevant. Intervjumallen finns medlagd som bilaga (Bilaga B). 2.3 Genomförande av intervjuer Intervjuer av den befattningshavare som är ansvarig för väg- och gatubelysningen i de olika kommunerna genomfördes antingen genom skriftliga eller muntliga intervjuer beroende på vilken form den ansvarige i kommunen föredrog. De flesta föredrog att svara på frågorna skriftligen. Ansvariga befattningshavare hade i förväg identifierats genom telefonförfrågning till kommunerna. 10

11 2.4 Analys av datat En del av datat har varit möjligt att analysera statistiskt genom en korrelationsanalys som visar hur mycket två oberoende variabler kan förklaras av varandra. Korrelationsanalys (Spearman s rho) användes för att analysera förhållandet mellan elanvändning per år och antalet belysningspunkter samt total elanvändning per år i relation till ljuskällan på belysningen. Den korrelationsanalys som användes förutsätter ingen normalfördelningsdistribution eftersom den är icke-parametrisk. 11

12 3 Resultat De befattningshavare som identifierades som ansvariga för VGB och som blev intervjuade hade olika typer av befattningar: Projekteringsingenjör, gatuchef, biträdande gatuchef, gatudrifttekniker, underhållschef, nätansvarig på det kommunala energibolaget, utförare på det kommunala energibolaget, ansvarig vid driftenheten, ansvarig för offentlig belysning, belysningsingenjör, sektionschef väg. Det mest slående är att ingen av de som ingick i undersökningen hade samma titel trots att de arbetar med liknande frågor. Gemensamt var dock att flertalet på något sätt ingick i bemanningen vid den tekniska förvaltningen såsom gatukontor eller liknande i respektive kommun. I några fall var ansvaret utlagt externt, till exempel till det kommunala energibolaget. 3.1 Energieffektiviteten för väg- och gatubelysningen Det totala antalet belysningspunkter i respektive kommun följer som väntat i stort sett kommunstorleken och är fler ju större kommunen är (Figur 1). Den totala elförbrukningen för väg- och gatubelysning är följaktligen också lägst i de små kommunerna och högst i de stora kommunerna. Figur 1. Antal belysningspunkter per 100 invånare. Boxens mittlinje visar medelvärde och de yttre linjerna är ± 2 S.E. Baserat på de 12 olika stora kommunerna som ingår i undersökningen. Antalet belysningspunkter per 100 invånare var något lägre i de mellanstora och stora kommunerna jämfört med de små kommunerna (Figur 2), men inga signifikanta skillnader kunde påvisas. 12

13 Figur 2. Antal belysningspunkter per 100 invånare. Boxens mittlinje visar medelvärde och de yttre linjerna är ± 2 S.E. Baserat på de 12 olika stora kommunerna som ingår i undersökningen. Elanvändningen per år för väg- och gatubelysningen in respektive kommun plottad mot antalet belysningspunkter visade inte oväntat att ett starkt samband (korrelations koefficient = 0,90). Figur 3 visar att elanvändningen ökar linjärt med antalet belysningspunkter. Figur 3. Total elanvändning per år (GWh) för väg- och gatubelysningen i relation till antal belysningspunkter i 12 Svenska kommuner av olika storlek. R s =korrelations koefficient analyserad med Spearman s rho. **=P < 0,01. 13

14 En beräkning av den årliga elförbrukningen för väg- och gatubelysning per belysningspunkt visade, förutom för en kommun, en variation från 240 till 440 kwh (Tabell 2). Samtliga kommuner med relativt sett låg förbrukning (<300 kwh/belysningspunkt och år) var små. I en medelstor och två stora kommuner var elförbrukningen genomsnittlig ( kwh/belysningspunkt och år) medan elförbrukningen var relativt sett hög (>400 kwh/belysningspunkt och år) i fem medelstora och stora kommuner. En av de medelstora kommunerna särskilde sig dessutom med en mycket hög årlig elförbrukning per belysningspunkt (650 kwh). Tabell 2. Årlig elanvändning per belysningspunkt för de olika grupper av kommuner som ingick i undersökningen (kwh/år/belysningspunkt). Kommunerna är här avidentifierade och siffrorna har inte samma ordningsföljd som i Tabell 1. Liten kommun Mellanstor kommun Stor kommun Elanvändningen per belysningspunkt och per år i respektive kommun var signifikant relaterad till andelen kvicksilverlampor i väg- och gatubelysningen (korrelations koefficient = 0,78; Figur 4). Ingen relation till andra typer av lampor kunde påvisas. Kvicksilverlampor har generellt sett högre effekt än övriga typer av lampor såsom högtrycksnatriumlampor, vilken är den vanligaste lamptypen, och till exempel metallhalogenlampor. Medan en vanlig effekt på kvicksilverlampor på gator i bostadsområden är 125 W kan dessa senare lamptyper ofta vara på 50 eller vissa fall på 70 W. Andelen kvicksilverlampor varierade mellan 0% i fyra kommuner till 75 % i en mellanstor kommun (Figur 4). Högtrycksnatriumlampor var den lamptyp som dominerade och andelen varierade mellan ca 25 och 100 % i de medverkande kommunerna. Andelarna metallhalogen- och lågenergilampor är relativt små i de medverkande kommunerna förutom i en kommun som beslutat sig för att enbart använda metallhalogenlampor generellt i hela kommunen. Andelen kvicksilverlampor är lägst i de små kommunerna vilket överensstämmer med den lägre årliga elförbrukningen för väg- och gatubelysning per belysningspunkt i dessa kommuner i jämförelse med de mellanstora och stora kommunerna (Figur 4). 14

15 Figur 4. Elanvändning per år och per belysningspunkt för väg- och gatubelysning i 12 olika kommuner i relation till ljuskälla på belysningen. A) Elanvändning per belysningspunkt (kwh/år/belysningspunkt) och procentuell andel kvicksilverlampor. B) Elanvändning per belysningspunkt (kwh/år/belysningspunkt) och procentuell högtrycksnatriumlampor. C) Elanvändning per belysningspunkt (kwh/år/belysningspunkt) och procentuell andel keramisk metallhalogen lampor. D) Elanvändning per belysningspunkt (kwh/år/belysningspunkt) och procentuell andel övriga lampor. R s =korrelations koefficient analyserad med Spearman s rho.**=p < 0, Klassificering av energieffektiviseringsarbetet För att kunna identifiera hinder för energieffektiviseringsarbetet inom väg- och gatubelysningen var vi tvungna att först klassificera kommunerna utifrån hur effektivt de genomfört åtgärder mot en energieffektivare VGB. Vi gjorde därför en klassifikation av kommunerna utifrån hur långt energieffektiviseringsarbetet kommit baserat på två avgörande variabler: andel procent kvicksilverlampor utav all väg- och gatubelysning samt elanvändning per belysningspunkt. Fem kommuner, varav fyra små och en mellanstor, hade högst energieffektivitet i VGB medan 4 kommuner (varav två medelstor och två stora) hade många/stor andel kvicksilverlampor och låg energieffektivitet. Tre kommuner hamnade mittemellan och blev oklassificerade. 15

16 För de fem kommunerna med energieffektiv VGB hade tre kommuner 0% och en kommun 12% kvicksilverlampor kvar. Elanvändning per belysningspunkt och år låg mellan (kwh per belysningspunkt/år). De fyra kommunerna med mindre energieffektiv VGB hade 30, 45, 65 och 75% kvicksilverlampor kvar. Elanvändning per belysningspunkt och år för dessa kommuner låg mellan (kwh per belysningspunkt/år). Tre kommuner förblev oklassificerade eftersom de hamnade i mellanläge i klassificeringen. I dessa tre pågår omfattande arbete med att ta bort kvicksilverlamporna och de har 15 (stor kommun), 17,4 (mellanstor) och 23% kvicksilverlampor kvar (stor kommun). Elanvändningen var 342, 442 och 404 kwh per belysningspunkt/år. Fortsättningsvis kommer resultaten att analyseras utifrån att dessa fem kommuner med lägst värden och de fyra med högst värden kommit långt eller kort i energieffektiviseringsarbetet av VGB. Av hänsyn till de inblandade tjänstemännen och för att kommunerna ska ha bra förutsättningar för sitt framtida energieffektiviseringsarbete har vi valt att inte identifiera kommunerna i denna undersökning Erfarenheter av att byta VGB Samtliga studerade kommuner hade i någon omfattning erfarenheter av att byta ut VGB och flertalet hade även goda erfarenheter avseende den utlovade kvaliteten på den nya belysningen. Byte hade vanligen skett av armaturer för kvicksilverlampor till armaturer för högtrycksnatriumlampor. Endast en medelstor kommun med genomsnittlig energieffektivitet och en stor kommun med låg energieffektivitet var inte fullt nöjda. Dåliga erfarenheter av nya armaturer tycks alltså inte vara en förklaring till om byte skett eller inte i dessa kommuner. Det gick inte heller att urskilja något mönster avseende invånarnas reaktioner på byte av VGB i de medverkande kommunerna. Omkring hälften av kommunerna hade inte fått några reaktioner alls från invånare efter bytet. Bland dessa kommuner fanns både kommuner som bytt ut en stor andel respektive endast bytt en mindre del av VGB. I två kommuner, en energieffektiv och en genomsnittlig, hade synpunkter på att belysningen blivit sämre framförts och i en kommun med genomsnittlig energieffektivitet var allmänheten positiv till bytet Ansvar för VGB Kommuner med energieffektiv VGB I tre av de kommuner som kommit längst i sitt energieffektiviseringsarbete med VGB framgår att den befattningshavare som har det övergripande ansvaret, investerings- och budgetansvar och den befattningshavare som driver frågorna är en och samma person (tjänsteman) på kommunen. Vanligen sker arbetet i samråd med närmaste chefen (gatuchef eller liknande). I två av dessa kommuner ligger det övergripande ansvaret och ansvaret för investeringar/budget och drivande av frågan på gatuchefen. I någon kommun anger man att arbetet sker i samråd med den nämnd kontoret tillhör. 16

17 Kommuner med mindre energieffektiv VGB Generellt så var ansvarsfördelningen mer komplex och otransparent i de fyra kommunerna med minst effektiv VGB. Bland dessa kommuner ägs VGB i ett fall av det kommunala energibolaget och i ett annat fall har ägandet nyligen övergått från det kommunala energibolaget till kommunen. Med ägandet följer också ansvaret för investeringar. I ytterligare ett fall ägs VGB av kommunen, men drift och underhåll har lagts ut på entreprenad till det kommunala energibolaget. Då ansvaret för nyinvesteringar finns inom kommunen var det vanligen delegerat till gatukontoret eller motsvarande men i ett fall var det delegerat till driftenheten. På frågan om vem som driver frågan om förnyelse av VGB är svaren från dessa kommuner betydligt otydligare än från de kommuner som har bytt ut en stor del av sin VGB. I två fall anges att det tekniska/gatukontoret driver frågan och i ett annat att tekniska/gatukontoret ansvarar för investeringar. Frågan tycks också kunna drivas av det kommunala energibolaget. Varifrån frågan om förnyelse av VGB drivs tycks vara oberoende av vilken organisation som äger anläggningen. Generellt sett kan man konstatera att man hänvisar till organisation snarare än till specifika befattningshavare för dessa kommuner. Oklassificerade kommuner Dessa tre kommuner äger alla själva sin VGB och deras respektive organisation är därmed också ansvariga för investeringar. När det gäller vem som driver frågan om förnyelse av VGB finns både exempel på att man hänvisar till organisation och specifika tjänstemän Kompetens När det gäller kunskap och kompetens inom VGB går det inte att utläsa några direkta samband mellan organisationens kompetens och ifall kommunens VGB är energieffektiv, dvs. om VGB har förnyats under senare år, eller ej. Utav de med energieffektiv VGB svarade tre ja medan två svarade delvis ifall kompetens finns inom den egna organisationen och för de med inte så energieffektiv VGB svarade tre ja och en kommun till viss del. Tio av de tolv intervjuade kommunerna uppger att belysningskompetens i olika utsträckning finns inom den egna organisationen. I en av de stora kommunerna där ett kommunalt ägt bolag ansvarar för belysningen uppges att kompetensen finns hos det kommunalt ägda bolaget medan kompetens inom kommunen saknas. Tre kommuner har anlitat en särskild belysningskonsult, och i en kommun förs samtal med entreprenören Skäl för att byta VGB De motiv för att byta VGB som angivits av de medverkande kommunerna är energibesparing, utslussning av kvicksilverlampor och Ekodesigndirektivet samt behov av förnyelse av VGB. Bland de fem kommuner som har kommit längs med att byta ut kvicksilverlamporna är energibesparing det vanligaste skälet för att byta medan en av dessa kommuner anger att utslussning av kvicksilverlampor var viktigast. Utbyte av kvicksilverlampor var också det vanligaste skälet för de kommuner som har genomsnittlig energieffektivitet. De kommuner som har låg energieffektivitet har 17

18 angivit behov av förnyelse som viktigaste skäl och har fokuserat på att endast byta ut uttjänta armaturer. Kommuner med energieffektiv VGB För armaturer och lampor som redan blivit utbytt angav fyra av dessa fem kommuner att det främsta skälet var energibesparing varav tre angav detta som enda skälet till redan genomförda byten. En kommun angav utslussning av kvicksilverlampor som huvudsakligt skäl till genomförda byten. Även minskade kostnader för drift och underhåll nämndes av en kommun och en annan kommun beskriver att energijakt är i fokus för kommunen och att de lyckade energibesparingarna finansierat en tjänst som energiingenjör på kommunen. Avseende skäl för framtida åtgärder för ytterligare utbyten och åtgärder angav dessa kommuner följande varierande skäl (utan inbördes prioritering): Minska på underhållskostnader i samband med seriebyten och inspektionskörningar, ekonomi, belysningsstrategi, energieffektivisering, miljömål, energiplan/energieffektivisering, få bort gamla kvicksilverarmaturer, spara ström genom byte och nedsläckning vissa tider. Kommuner med mindre energieffektiv VGB För redan utbytta lampor/armaturer angav tre av dessa kommuner förnyelse som skäl, och att gammal och uttjänt belysning bytts ut. En kommun kunde inte ange några speciella skäl för tidigare utbyten och har i en annan del av intervjun konstaterat att inga större investeringar för VGB genomförts under de sista 25 åren (då energibolaget haft hand om belysningen). Skäl för byte i framtiden angavs vara EU-direktivet (Ekodesigndirektivet), energieffektivisering, miljömål och belysningskvalitet, uttjänta anläggningar och energibesparingar. Oklassificerade kommuner Två av dessa kommuner anger som viktigaste skäl till att de har bytt ut VGB att kvicksilverlampor förbjuds 2015 medan en kommun anger att historiska byten har skett på grund av ålder på armaturer och energieffektivisering. Som skäl för framtida byten anges belysningsstrategi, energiplanen, förbud mot kvicksilverlampor, miljöskäl och minskade kostnader. En kommun har formulerat miljömål och har som strategi att bli miljöledande Planer på att förnya VGB I samtliga sju kommuner som har betydande andelar kvicksilverlampor kvar planeras utbyten eller investeringar av olika slag, även om inte regelrätta investeringsplaner finns överallt. Beslutade utbytesplaner eller program finns i fem av dessa sju kommuner medan beslut förväntas fattas inom kort i två kommuner. Utbyte av kvicksilverlampor planeras vanligen ske, inom 2-3 år. En kommun planerar emellertid att använda kvicksilverlampor tills de tjänat ut, till De typer av lampor kommunerna avser byta till är framförallt högtrycksnatriumlampor. Fyra kommuner anger att man i viss mån avser använda metallhalogen, i tre av dessa kommuner nämner man att denna typ kommer att användas där man önskar vitt ljus, till exempel i parker och lekplatser eller centralt och där människor vistas. Flera kommuner anger att man numera använder lampor med lägre effekt än tidigare, eller planerar att göra det. 18

19 3.2.6 Ärendegång avseende nyinvesteringar Kommuner med energieffektiv VGB I de små kommunerna är de ansvariga befattningshavarna (tjänstemän eller gatuchef) till stor del ansvariga själva för att ärenden avseende nyinvesteringar och förnyelse av VGB drivs igenom medan större beslut/projekt måste förankras på högre nivå i organisationen: tekniska eller gatuenheten/kontoret, nämnden, kommunstyrelsen (KS) eller kommunens arbetsutskott (AU). Var gränserna går för dessa beslut är inte helt tydligt och det varierar troligen mellan kommunerna. Kommuner med mindre energieffektiv VGB och oklassificerade kommuner Som konstaterats ovan så var ansvarsfördelningen generellt sett relativt komplex i kommunerna med mindre effektiv VGB och i de oklassificerade kommunerna. I stora drag har de dock en ärendengång avseende nyinvesteringar och förnyelse av VGB som liknar den i kommunerna med energieffektiv VGB. Den primära skillnaden är att förslag och underlag kommer från olika delar av den kommunala organisationen och i några fall från de kommunala energibolagen Upphandling Formen för upphandling av ny utrustning för väg- och gatubelysning varierar mellan kommunerna och en del kommuner har ännu inte genomfört upphandlingar för att ersätta kvicksilverlamporna som skall bytas. En av de små kommunerna gjorde en direktupphandling. Två kommuner nämner att upphandling skett enligt lagen om offentlig upphandling respektive kommunens gällande upphandlingskrav. Ingen kommun anger att det fanns några problem i upphandlingen och att det skiljde mycket mellan entreprenörerna så att valet inte var speciellt svårt Databas Tre av kommunerna med energieffektiv VGB anger att de har någon typ av databas eller organiserad lista över belysningen. För kommunerna med mindre energieffektiv VGB anger en kommun att de har en databas, en kommun att de har en databas men att den finns hos energibolaget, en kommun har nyligen påbörjat registreringen och den fjärde kommunen har ingen databas eller lista över sin belysning. För de oklassificerade kommunerna anger två att de har någon typ av databassystem och den tredje att databasen finns hos energibolaget. Ingen av kommunerna har samma typ av databas Drift och Underhåll (DOU). Av intervjuerna framgår att ansvaret för drift- och underhållsbudgeten i de fem energieffektiva VGB kommunerna ligger hos samma tjänstemän/chefer som i övrigt har ansvar för investeringar och budget för VGB (se ovan). Elva av de tolv kommunerna anlitar upphandlad entreprenör för drift och underhåll av anläggningarna, ofta i form av total/generalentreprenad. I ett fall är underhållet specificerat i förebyggande underhåll, planerat underhåll och felavhjälpning. Kontrakten är ofta 3- till 6-åriga. För de fyra kommunerna med mindre energieffektiv VGB ligger ansvaret för budgeten för drift och underhåll i två fall på energibolagen, i ett fall på tekniska nämnden och i ett fall på driftenheten som ansvarar för budget för drift och underhåll och investeringar i 19

20 övrigt, men det poängteras i intervjun att samhällstekniska nämnden har formellt (övergripande) ansvar och att driftenheten har praktiskt ansvar för VGB. I de oklassificerade kommunerna åligger ansvaret för budgeten för drift och underhåll hos samma tjänsteman som i övrigt arbetar med investeringar för VGB. 20

21 4 Diskussion Denna undersökning visar att de studerade kommunerna har väldigt olika grad av energieffektiv VGB och olika andel kvicksilverlampor kvar i sin VGB, men de skiljer sig också avsevärt i hur de organiserat ansvarsfrågor, beslutsprocesser och hur de arbetar strategiskt med energifrågor. Syftet med denna studie är att försöka identifiera hinder och orsaker till fördröjningar av beslut om byte och modernisering av VGB i kommunerna som underlag för att identifiera faktorer som kan medverka till att påskynda detta arbete. Studier av beslutsprocesser och planering visar att det finns flera olika faktorer som kan ha avgörande betydelse dels för resultatet av sådana processer och dels för hur effektivt de bedrivs (Larsson & Bostedt, 2000). En viktig faktor kan vara det synsätt eller strategiska sammanhang som olika frågor, i detta fall frågan om förnyelse av VGB, placeras i. Andra tänkbara faktorer kan vara relaterade till själva planerings- och beslutsprocessen såsom krav och behov av beslutsunderlag, konsekvensanalyser och analyser av alternativa lösningar eller till oklara roller och ansvarsfördelning mellan personer och/eller mellan olika delar av organisationen eller mellan olika organisationer. Sådana oklarheter kan även vara relaterade till tekniska och ekonomiska aspekter, men i det aktuella fallet även till oklarheter kring gränsdragningen mellan infrastrukturinvesteringar och drift och underhåll. En central fråga är med andra ord om förnyelse av VGB i kommunerna ingår i ett prioriterat strategiskt sammanhang för kommunen eller inte. I fallet med VGB kan ett strategiskt sammanhang till exempel vara målsättningar om energieffektivisering och/eller arbete med trygghetsfrågor. Av de resultat som framkommit i denna studie tycks det strategiska sammanhanget ha mycket stor betydelse för benägenheten att fatta beslut om investeringar i VGB. Fyra av de fem kommuner som helt eller till mycket stor del redan har bytt ut kvicksilverlampor till andra alternativ utan kvicksilver och med betydligt lägre effekt angav energibesparingar som det primära skälet för att byta. De kommuner som hade störst andel kvicksilverlampor kvar i VGB hade inte samordnat frågan om VGB med någon annan strategisk fråga såsom energi, miljö eller trygghet. Dessa kommuner hade ett rent teknisk och funktionellt synsätt på VGB och bytte endast armaturer då de gamla tjänat ut. Således visade det sig att de fyra minsta kommunerna varit de mest handlingskraftiga och snabbast med att byta ut kvicksilverlamporna/armaturerna. En av kommunerna angav dessutom att de hade att välja mellan att släcka ned eller investera och att investeringen därför var en ren besparingsåtgärd. Fokus för dessa kommuner verkar ligga på att minska kostnaderna för både energiförbrukningen och för kostnaderna för DOU av VGB. Dessa kommuner har alltså fokuserat på att spara energi och pengar och detta synsätt slår igenom även i deras resonemang om framtida planer där de vill fortsätta göra förändringar för att dra ned på kostnader för exempelvis DOU men också trimma de befintliga systemen genom styrsystem som gör att energibesparingen blir ännu större. En närmare studie av kommunernas strategiska utvecklingsarbete inom energiområdet hade kunnat ge mer information om hur förnyelse VGB har inkluderats i det strategiska energiarbetet, men detta har tyvärr inte ingått i detta projekt. Utifrån de svar som inkommit kan dock konstateras att energiarbetet i de små kommunerna haft stor 21

22 betydelse för beslut om förnyelse av VGB. För övriga kommuner har det strategiska energiarbetet inte haft någon inverkan på beslut om förnyelse av VGB eller så saknar dessa kommuner ett sådant strategiskt arbete. Som nämnts ovan visade det sig att de små kommunerna i denna studie var de som hade kommit längst i arbetet med att förnya VGB. Dessa kommuner tycks även ha tydligare specificerade befattningshavare inom kommunen som är ansvariga både för planering av förnyelse och drift och underhåll av VGB i jämförelse med övriga studerade kommuner. När ansvarsområdena är separerade mellan personer eller organisationer blir det svårare att jobba handlingskraftigt med dessa frågor. Huruvida detta är en konsekvens av att de är små kommuner med färre anställda, mer samordning av ansvar och handläggning av olika frågor samt kortare kontakt- och beslutsvägar kan inte entydigt utläsas av denna studie, men det kan ändå ses som troligt att detta har medverkat. För att uppnå samma grad av samordning i större kommuner där ansvar för olika planeringssektorer fördelas över en större organisation och fler befattningshavare krävs tydliga instruktioner och rutiner för samordning av olika frågor. Komplexiteten i större kommunala organisationer och effekterna på beslutsfattande har bland annat konstaterats av Jalonen (2006). Olika typer av entreprenader av VGB kan också innebära att det inte alltid finns drivkrafter för att energieffektivisera. I tre av de fyra kommunerna som har högst andel kvicksilverlampor kvar i sina VGB-bestånd så är olika typer av entreprenörer, vanligtvis det kommunala energibolaget, inblandande. Inga av de övriga kommunerna som ingår i undersökningen har något aktivt samröre med energibolagen i fråga om VGB. I en av de mindre energieffektiva kommunerna resonerade man att den gamla kvicksilverbelysningen inte betalat av sig ännu och att detta var det främsta skälet till att inte byta ut den. Det var alltså inte lönsamt för energibolaget att betala för nyinvestering som gav lägre elkostnader, speciellt inte då entreprenören/det kommunala elbolaget får betalt av kommunen för alla moment som berör VGB; dvs. allt från drift och underhåll till elförbrukning. Av de tänkbara hinder som antogs kunna ha betydelse för kommunernas energieffektiviseringsarbete av VGB är det flera som framstår som mindre relevanta efter vår undersökning. Ingen av de medverkande kommunerna har angett ekonomiska skäl för utebliven investering i energieffektivare VGB. Tvärtom så motiverar flera kommuner sina åtgärder genom att se det som ett sätt att få ned sina elkostnader på. Detta gäller i synnerhet planerade framtida investeringar, men en kommun angav att belysningen byttes som en ren besparingsåtgärd. I en undersökning gjord av Blume & Borg (2009) angavs däremot att belysningen inte blev förnyad i flera kommuner på grund av ekonomiska skäl så det kan finnas ytterligare omständigheter som inte har framkommit i dessa studier. I undersökningen framgick det att flera av de mindre energieffektiva kommunerna fortfarande inte bestämt sig till vilken belysning de kommer att byta ut kvicksilverlamporna till. En kommun avser att avvakta utvecklingen av LED-lampor och planerar därför behålla sina kvicksilverarmaturer till 2018, medan två andra kommuner genomför egna test av LED-lampor. Ren kunskapsbrist verkar inte vara ett problem eftersom de flesta anser sig ha kompetens inom ämnet eller anlitar belysningskonsulter. Man kan visserligen ifrågasätta ett avvaktande beteende eftersom detta strider mot en snabb energieffektivisering, men å andra sidan så pågår det en intensiv teknikutveckling inom området som kan motivera en avvaktande hållning. 22

23 5 Slutsatser och handledning för effektivisering av VGB Utifrån ovanstående resultat och diskussion har följande slutsatser dragits om hur ett effektivt arbete med förnyelse av VGB kan utformas. Slutsatserna har formulerats i form av en checklista eller handledning som kan användas av kommunerna som underlag för att utforma organisation och rutiner för planering och utveckling samt drift och underhåll av VGB. Observera att checklistan/handledningen är generell och måste anpassas till förhållanden och behoven i varje specifik kommun. 1) Ett samlat ansvar Definiera en befattningshavare inom kommunen som har ett övergripande och samlat ansvar för strategiska frågor avseende VGB. Genom ett samlat ansvar för strategiska aspekter av VGB minimeras risken för suboptimeringar mellan exempelvis investerings- och drift- och underhållskostnader. 2) Utarbeta och fastställ en strategi för VGB I) Identifiera de kommunala strategier och andra styrande dokument som är relevanta för VGB såsom energi- och miljöstrategier samt strategier för trygghet och trafiksäkerhet. Finns VGB med i de strategier som påverkas av hur VGB utformas? II) Fastställ mål för arbetet med VGB, till exempel energieffektivisering eller besparingar, utifrån de fastställda strategierna. Man måste inte ha en belysningsstrategi men det är en fördel (likaså en databas över VGB). En belysningsstrategi bör innehålla information om mål samt länkar till och information om samordning med andra relevanta strategier. 3) Samordna och koordinera I) Identifiera alla involverade parter och ansvarsområden. II) Utarbeta rutiner och instruktioner för samordning och koordination mellan ansvarsområden som finns i olika delar av den kommunala organisationen samt vid behov med externa parter. III) Utarbeta rutiner för kommunikation och informationsutbyte mellan alla relevanta parter. 4) Fastställ en belysningsplan En belysningsplan kan vara ett bra hjälpmedel för det mera praktiska arbetet med att vidareutveckla VGB i kommunen. Den kan innehålla utvecklingsplaner, tidplaner, ansvariga för olika delområden, budgetramar, kriterier för val av belysning, etc. En belysningsplan bör årligen följas upp och uppdateras av relevant kommunal nämnd. Val av belysning bör ske i samråd mellan relevanta områden såsom trygghetsarbetet. Detta kan även skapa bättre möjligheter att bekosta förnyelsen av VGB. 5) Kommunicera Sprid både intern och extern kommunikation och information, gärna till allmänheten, om pågående och planerat förnyelsearbete. Det ökar fokus och medvetenhet om VGB. 6) Kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommuner En användbar plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika kommuner bör utvecklas, till exempel av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Kunskapsförmedlingen bör omfatta både tekniska och organisatoriska aspekter av arbete med VGB. Man skulle exempelvis kunna utveckla 23

24 6 Referenser Blume, Y. & Borg, N Reaktioner på ekodesigndirektivets förbud mot kvicksilver i gatubelysning. Arbetsmaterial till Energimyndigheten, preliminär delrapport Borg & Co. Stockholm. Enlight (2010). Nedladdad Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning). Jalonen, H (2006) The role of complexity in preparing for municipal decision-making, Proc. ICEG 2006, 2 nd International Conference on e-government, Univ. Pittsburg, USA, s Lag (2008:112) om ekodesign. SFS 2008:112. Larsson, S-O och Bostedt, G (2000) Beslutsprocesser och planeringsresultat. En kunskapsöversikt, KFB-rapport 2000:41. Miljöstyrningsrådet Nedladdad SCB. 2010a. Nedladdad SCB. 2010b aspx. Nedladdad SCB. 2010c. Nedladdad Vägar och gators utformning. Väg- och gatubelysning Vägverket publikation 2004:80. Borlänge. 24

25 7. Bilaga A. Tekniska rekommendationer för energieffektivisering av väg- och gatubelysning Energieffektivitetsåtgärder på befintliga belysningsanläggningar kan vara: 1. Slopande/borttagande av belysningsanläggningar (delar av anläggningar eller hela anläggningar), som inte uppfyller VGU-kriterier för var och när belysning behövs. 2. Byte av belysningsarmaturer, till armaturer med effektiv teknik, lägre effekt och mindre miljöbelastande ljuskällor. 3. Komplettera befintliga belysningsanläggningar med effektreduceringsutrustning. Denna typ av investering kan vara motiverad där befintliga armaturer har en kvarvarande livslängd av 10 år eller mer och en lampeffekt på 100W eller däröver. 4. Styrutrustningar. Förbättra tekniska utrustningar, som kan effektivisera belysningsanläggningarnas funktion. Exempelvis reglerbara tändfunktioner som möjliggör kortare brinntider. Förslag till åtgärder Åtgärd som genomförs får inte medföra en försämring av vare sig trafiksäkerhet, jämställdhet eller trygghet. Åtgärderna bör ha en så kort återbetalningstid som möjligt. Trimning av befintliga system Ett sätt att kunna spara energi är att utrusta befintliga anläggningar med ny teknik. Trimningsåtgärder utförs framförallt på de anläggningar som inte är föremål för total upprustning inom de närmaste 10 åren. Med kopplingsur, astronomiska kopplingsur i kombination med ljusreläer med inställbar funktion Befintliga ljusreläer är oftast med fasta luxvärden för tändning och släckning. På marknaden finns utrustningar i form av astronomiska kopplingsur i kombination med ljusreläer med inställbar funktion. Vid ett antagande av att brinntiden kan reduceras med 1 timma/dygn - för 1000 st. ljuskällor - med en lampeffekt på 70W - årlig brinntid av 4000 timmar, skulle energiförbrukningen minska med ca kwh/år. Se beräkningsexempel nedan. Antal lampor Medel- Effekt i kw Brinntid/år Förbrukning i kwh/år Kostnad kr/år vid 1,50 kr/kwh, inkl. nätöverföring, elcertifikat och energiskatt , , Besparing/minskning

26 Ovanstående exempel vill visa vad en förändring av brinntider kan betyda. Åtgärden är i praktiken inte generellt genomförbar på alla anläggningar och alla platser på grund av att specifika förhållanden måste beaktas. Nedsläckning av anläggningar vissa tider Konkreta beräkningsexempel kan inte redovisas, men det finns belysningsanläggningar som skulle kunna släckas vissa tider. Exempelvis anläggningar i anslutning till speciella platser som bara utnyttjas temporärt, såsom vid sportanläggningar, samlingslokaler etc. Dimning En annan metod för energibesparing kan vara dimning eller effektreducering nattetid. Åtgärder kan lämpligen utföras för befintliga belysningsarmaturer med ljuskällor av typ högtrycksnatrium. Armaturerna ska vara relativt nya och ha en återstående livslängd som motiverar åtgärden. Utrustning för individuell reglering av varje belysningsarmatur kan placeras i belysningsstolpe eller i montagelåda på mast. Reduceringstiden kan vara mellan kl och 05.00, vilket i praktiken innebär effektreducering under 2000 timmar av årets 4000 brinntimmar. En sådan åtgärd kan vara motiverad för ljuskällor med effekten 100W eller högre. De vanligaste utrustningarna är utförda för en effektreducering med ca 30 %. Vid ett antagande av att det hos en kommun finns 1000 st. armaturer med ljuskälleeffekten 100W skulle utfallet bli enligt följande beräkning: Antal lampor 100W Effekt i kw Brinntid/år Förbrukning i kwh/år Kostnad kr/år vid 1,50 kr/kwh, inkl. nätöverföring, elcertifikat och energiskatt , , , Besparing/minskning Utbyte av armaturer Utbyte av armaturer sker främst där befintliga kvicksilverlampor förekommer eller där armaturerna har nått sin tekniska livslängd. Vid ett antagande av att det i en kommuns anläggningar finns 1000 st. armaturer med ljuskälleeffekten 125W kvicksilver och att dessa kan ersättas med motsvarande antal armaturer med ljuskälleeffekten 70W högtrycksnatrium skulle utfallet bli enligt följande beräkning: 26

27 Antal lampor 125W Effekt i kw Brinntid/år Förbrukning i kwh/år Kostnad kr/år vid 1,50 kr/kwh, inkl. nätöverföring, elcertifikat och energiskatt , , Besparing/minskning Vid ett antagande av att det i en kommuns anläggningar finns ca 1000 st. armaturer med ljuskälleeffekten 80W kvicksilver och att dessa kan ersättas med motsvarande antal armaturer med ljuskälleeffekten 50W högtrycksnatrium skulle utfallet bli enligt följande beräkning: Antal lampor 80W Effekt i kw Brinntid/år Förbrukning i kwh/år Kostnad kr/år vid 1,50 kr/kwh, inkl. nätöverföring, elcertifikat och energiskatt , , Besparing/minskning För detaljerade beräkningar och gjorda exempel från Vägverket och Stockholms stad hänvisas till LCC-kalkyl som finns på Miljöstyrningsrådets hemsida: Nedanstående tabell ger en översikt på lämpliga val av ljuskällor. 27

28 Tabell xx Tekniska riktlinjer för val av ljuskälla i samband med armaturbyten Befintlig armatur och ljuskälla Ersätts med ny armatur och ljuskälla Lamptyp Effekt W Ljusflöde lm Högtrycksnatrium, rörform (T) Ljusflöde lm Högtrycksnatrium, rörform (T) Lysrör, normal, 1x40W Lysrör, normal, 2x40W Lysrör, normal, 3x40W Anmärkning 70W för vägbelysning 70W för vägbelysning Lysrör, lågenergi Lika befintlig Kvicksilver W för vägbelysning Kvicksilver W för vägbelysning Kvicksilver Kvicksilver Kvicksilver Högtrycksnatrium, ellips W för vägbelysning Högtrycksnatrium, ellips Högtrycksnatrium, ellips Högtrycksnatrium, ellips Högtrycksnatrium, ellips Högtrycksnatrium, ellips Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Högtrycksnatrium, rörform (T) Lika befintlig Lågtrycksnatrium W vid trafikplatser Lågtrycksnatrium Metallhalogen Lika befintlig Metallhalogen Lika befintlig Metallhalogen Lika befintlig Nya styrsystem Teknikutvecklingen på styrsystem för vägbelysningsanläggningar har gått fort under de senaste åren. Delar av anläggningar har utrustats med styrsystem på försök men hittills har kostnaderna för systemen varit höga och därigenom inte intressanta. Möjligheterna med sådana system är dock så pass stora att kommunerna bör medverka i utvecklingen genom att praktiskt prova och utvärdera systemen. Demontering av befintliga anläggningar Det finns idag anläggningar som kan demonteras. Det är anläggningar som inte uppfyller kriterier enligt VGU eller som inte är viktiga för trygghet eller jämställdhet. 28