Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Transkript

1 Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

2 Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad elförbrukning med 20 % för belysningen med bibehållen trafiksäkerhet. Använda ny teknik för att effektivisera och utveckla DoU av belysning. Ombesörja att rätt kompetens finns. Säkerställa att kraven på elsäkerhet uppfylls.

3 Besparingspotential finns inom: Effektreducering. Borttagande av belysningsanläggningar. Ändrad utformning vid reinvesteringar ex. ökat stolpavstånd. Anpassad eltariff. Anpassad abbonemangssäkring. Optimerade brinntider. Energieffektiva armaturer vid investeringsåtgärder. Belysningsåtgärder i samband med andra arbeten.

4 Regelverk - Uppdaterade och fastställda regler och normer för vägbelysning. Kompetens - Vägverket, kommuner, entreprenörer och konsulter ska ha rätt kompetens. Miljö - Vägbelysning ska vara utformad för minsta miljöpåverkan Jämställdhet - Fastställda kriterier för när belysning bör införas med hänsyn till jämställdhetsmålet och trygghetsfrågan FUD - Forskning mot bästa effekt/nytta för trafikanter och väghållare

5 Regelverk Delmål 1:1 Vägverket ska uppfylla kraven på elsäkerhet Delmål 1:2 Effektiv förvaltning och upphandling av vägbelysningsanläggningar. Delmål 1:3 Estetiskt och funktionellt utformad vägbelysning med god visuell miljö och säkerhet. Delmål 1:4 Elnätbolagens tariffsättning Delmål 1:5 Klargöra ansvarsfördelningen mellan Vägverket och annan huvudman för vägbelysningsanläggningar utmed statliga vägar. Delmål 1:6 Påverka och delta i det nationella och europeiska standardiseringsarbetet.

6 Kompetens Delmål 2:7 Utbildningar och kompetens inom vägbelysningsområdet. Delmål 2:8 Anläggningsregister för samtliga regioner. Delmål 2:9 Samarbete mellan Vägverket och aktörer på marknaden.

7 Miljö Delmål 3:10 Minskad energiförbrukning Delmål 3:11 Utökad användning av miljömärkt el och miljövänlig materiel. Delmål 3:12 Minskad miljöpåverkan genom en ökad GC-användning.

8 Jämställdhet Delmål 4:13 Kriterier för att åstadkomma en trygg miljö. Delmål 4:14 GC-stråkens utformning för en ökad användning även under mörker.

9 FUD Delmål 5:15 Samspelet mellan vägbelysning trafiksäkerhet, tillgänglighet och komfort. Delmål 5:16 Utformning och utvärdering av demonstrationssträckor. Delmål 5:17 Mätmetoder för funktionskontroll av vägbelysning. Delmål 5:18 Funktionshindrade och äldre trafikanters behov av och krav på vägbelysning.

10 VGU väg- och gatubelysning God belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik Bra belysning på GC-vägar och i konfliktpunkter med motorfordon. Låga belysningsnivåer på vägar utan GC trafik t.ex trafikleder och MV

11 gestaltning och anpassning till omgivningen Synbarhet att belysa för funktionen Rumslighet att gestalta rummet, omgivningen Atmosfär att skapa en stämning, trygghet mm

12 Belysningsklasser för vägar och gator MEW=L (luminansklasser) ska användas för motorfordonsförare på trafikleder eller liknande, där hög eller normal hastighet tillåts och siktsträckan är över 60 meter CE=E (belysningsklasser) är också till för motorfordonsförare, men ska användas i konfliktzoner, som affärsgator, korsningar och cirkulationsplatser etc. De har också användning för cyklister och gående och synavståndet är då mindre än 60 meter.

13 Belysning utanför tätort Motorväg ådt Tvåfältsväg utan GC-trafik 7000 ådt Tvåfältsväg med GC-trafik 5000 ådt Cirkulationsplatser ska alltid belysas Signalreglerade korsningar ska alltid belysas Hög andel mörkerolyckor Störande eller missledande ljus i stor omfattning Stor gång- och cykeltrafik i mörker

14 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning. På lokalgator i bostadsområden med låg trafikintensitet är kraven på belysning främst grundade på den allmänna säkerheten, samt av sociala och trivselmässiga skäl.

15 Belysning av gång- och cykelvägar Om belysning ska finnas på GC-vägar utanför större tätorter bedöms från fall till fall och anpassas då till platsens specifika krav. Om en GC-väg är skild från körbanan genom t.ex. vegetation eller om det är önskvärt med hänsyn till miljön, kan det vara nödvändigt att belysa GC-vägen separat. För GC-vägar ska belysningen väljas efter miljön med krav på tillgänglighet och säkerhet. Belysningen skall också vara utformad så att miljön känns trygg.

16 Tunnelbelysning tröskelzon Övergångszon Inre zon Natt- och dagbelysning

17 Utformning av belysningsanläggning Bilaga 1 Definitioner och begrepp specifika för vägbelysning Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Bilaga 3 Vägbeläggningars reflexionsegenskaper Bilaga 4 Driftvärde

18 Vad ska revideras i VGU? Vissa tabeller som inte stämmer med EN Inre zonens belysningsnivå i tunnlar vitt ljus och dess användning Ett nytt kapitel om energifrågor (ljuskällor, armaturer, energieffektiva styrsystem mm) Luminansjämnheten??