Föreningen Sveriges Brandbefäl

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg

2 Vilka är vi? En yrkesförening för brandbefäl i Sverige Inga fackliga eller politiska bindningar Vi har 2500 medlemmar och är europas största brandbefälsförening Det finns 19 regionföreningar som täcker hela landet Vi har funnits sedan 1958

3 Ulf Lago, ordförande Vår styrelse Jörgen Hallberg, 1:e vice ordförande Arto Koivumaa, 2:e vice ordförande Ida Texell, kassör Annette Andersson, sekreterare Andreas Hoff, ledamot Nils Weslien, ledamot Anders Nilsson, ledamot Lina Holgerssen, ledamot Ceclia Uneram, adjungerad

4 2015 nu tar vi nya tag Nya stadgar Ny styrelse Ny medlemsavgift Bättre förutsättningar för att driva bättre verksamhet!

5 Det händer mycket MSB sparar och byter departement Utreder skolornas framtid Avvecklar regionala samordnare för olycksundersökningar Avvecklar samordnare för mångfald och jämställdhet Utredning av skogsbranden. Alarmeringstjänstutredningen vad händer? Ny polisorganisation träder ikraft. Nya hotbilder (hat- och terrorbrott mm) Ökat militärt hot ger fokusförskjutning i säkerhetsfrågor

6 Detta gör vi för medlemmarna Brandbefälets intressen tas tillvara på olika sätti: Brandforsk, Boverkets referensgrupp, CTIF. (Comité Technique International de prevention et d'extinction de Feu) På EU-nivå genom samverkan med europeiska befälsföreningar (FEU) Hos MSB i möten och deltagande i projekt (LoS, Effektiva räddningsinsatser) Möjlighet till erfarenhetsutbyte med nordiska kollegor Nordisk studieveckan, kostnadsfritt för tre medlemmar Kunskapsspridning och marknadsföring av SBB i konferenser Brand 2015 i Visby (2016 Karlstad, 2017 Linköping, 2018 Göteborg) Skadepats i Karlstad Kunskapsspridning via Räddningsledaren 4 nummer i brevlådan för ca 15 kronor per nummer Görs i samarbete med Utkiken. Bidrar till ledarskapsutveckling via IRL Ledarskap AB genom vårt Ledarskapsråd

7 Räddningsledaren Firar 30 år i år!

8 Roadshow 2015 Nytt under 2015 Vi vill möta medlemmar för att berätta om framtidens utmaningar och lyssna på medlemmars behov. På 5 (ev 6) orter MSB (Jan Wisén) gör oss sällskap på alla platser Medlemmar bjuds på fika och lunch Fire Safety Conference Konferens i Köpenhamn augusti Fokus på cancerrisken bland räddningspersonal Arrangeras av Nordiska Brandbefälsföreningarna Även utomnordiskt deltagande

9 Nytt under 2015 International Safety Education Seminar ISES oktober 2015 Malmö Syftet med seminariet är att stärka kompetensen hos målgruppen genom att utbyta erfarenheter och sprida ny kunskap mellan länder i Europa

10 Lärande organisation Definition av teorin. En lärande organisation är en organisation som har utvecklat förmågan att kontinuerligt kunna anpassa eller förändra sig. Här lägger personalen det gamla sättet att tänka på åt sidan, de lär sig att vara mer öppna gentemot varandra, de förstår hur deras organisation egentligen fungerar, de skapar en visionsplan som alla stödjer och de arbetar utifrån denna plan som ska uppfyllas.

11 Lärande organisation Fem grundläggande drag för en lärande organisation. Det finns en gemensam vision som alla är överens om. Människor överger sitt gamla sätt att tänka och de standardrutiner de använder för att arbeta eller lösa problem. Tänker på de organisatoriska processer, aktiviteter, funktioner och interageringar med omgivningen som en del av en metod av inbördes förhållande. Människor kommunicerar öppet med varandra utan rädsla för kritik eller bestraffning (både över det vertikala och det horisontella planet). Människor sublimerar sina personliga intressen och delar av avdelningars intressen för att arbeta tillsammans för att uppnå organisationens delade vision.

12 Lärande inom räddningstjänsten Dokumentationen i sig ses som ett lärande, men är bara början på en lärande process De operativt verksamma ges få tillfällen att delta i utvecklingsarbetet Räddningstjänsten skulle behöva ha dedikerade utredare i samband med insatsutvärderingar Skapa en fast organisation utvecklingsavdelning Verktyg Insatsrapporter Handlingsprogram Insatsplaner Instruktioner Andra dokument

13 Hur blir vi bättre på att lära? Tre nyckelfaktorer Systematik Kultur Ledarskap

14 Systematik Systematik viktig för att: Inte tappa helheten Få med samtliga nivåer Belysa och analysera varje komponent i systemet Se samspelet i systemet Hitta en optimal lösning/resultat

15 ARR After Action Review Exempel på systematik After Action Review, AAR har sedan 80-talet använts inom såväl försvarsmakten som räddningstjänsten i USA, Australien och Canada. En liknande metodik används av Försvarsmakten i Sverige. AAR är en reflektionsmetod som går att använda på olika systemnivåer - från den enskilda gruppen eller arbetslagets lärande, till exempel lärande efter samverkansorienterade stabsövningar. Grundtanken är att inblandad personal, efter övning eller skarp insats, på ett enkelt och systematiskt sätt ska stimuleras att reflektera över vad som gått bra respektive mindre bra och själv upptäcka/söka lösningar. En enkel och ordnad dialog i fyra steg att genomföra efter insats eller övning. AAR är en utvärdering av vad som hände, varför det hände och hur det kan göras bättre nästa gång.

16 After Action Review, AAR Steg 1. Vad förväntades hända? Vilken var uppgiften? Vad skulle göras? Var målet rätt från början?

17 After Action Review, AAR Steg 2. Vad hände? Vad var det för typ av händelse? Vad orsakade händelsen? Vad var det som faktiskt hände under insatsen? Vad gjorde vi och varför gjorde vi det? Bifoga en skiss.

18 After Action Review, AAR Steg 3. Varför blev det som det blev? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Hur gjorde vi för att uppnå målet? Vilka konsekvenser fick det? Analysera orsak och verkan. Fokus på VAD, inte på vem

19 After Action Review, AAR Steg 4. Vad kan förbättras och hur? Hur kan uppgifterna lösas bättre, snabbare, säkrare, effektivare nästa gång? Var det rätt metodval? Vad behöver vi själva utveckla och öva på? Fokusera på saker som ni faktiskt kan påverka själva och som ligger inom er kontroll.

20 After Action Review, AAR Steg 5. Vad ska vi sprida vidare? Kan också andra lära något av detta? Vem eller vilka? Inom den egna organisationen eller fler? Hur sprider vi erfarenheterna vidare? Vem ska sprida dem vidare?

21 After Action Review, AAR Fördelar med AAR-metodiken Involverar alla deltagare Genomförs snarast efter varje insats eller övning Utgår från mål för insatsen eller övningen Ställer öppna frågor för att fördjupa diskussionen Söker efter styrkor och svagheter Beskriver utvecklingsbehov

22 Kultur I en lärande kultur skapas framgång genom lärande av tidigare arbete Morgondagens medarbetare kräver lärande kulturer Räddningstjänsten har historia av dåliga incitament för lärande vilket motverkat skapande av lärande kulturer Vilja och attityd, handlar om motivation och inställning Våga kritisera, öppenhet Kommunicerar öppet med varandra utan rädsla för kritik eller bestraffning

23 Ledarskap Ledarskapet skapar en bra kultur och systematiskt genomförande Bra handledare Väl organiserat. Roller. Det krävs ett pedagogiskt ledarskap! Ledningens engagemang.

24 Samspel Det viktiga samspelet i systemet Organisation Teknik Metodik Lärande Pedagogisk grundsyn Ledarskap Människosyn

25 Utvecklingsprocessen 3. Efter 1. Före Implementering Erfarenheter Påverkan av förlopp Bra, dåligt, vad kan bli bättre Minska konsekvenser Kultur 2. Under Insatsplaner Reglementen Instruktioner Kompetens/förmåga ledarskap

26 Tack