Bara skog som brinner?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bara skog som brinner?"

Ulla Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp

2 Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti Länsstyrelsen tar över ansvar för räddningstjänsten 11 augusti Branden är under kontroll 11 september Räddningsinsatsen avslutas

3 Det särskilda med skogsbranden Alla nivåer involverade (lokal, regional, nationell, internationell) Staten tog över räddningstjänstansvar Samverkansstab organiserades Krisledningsnämnder aktiverades Människor och djur evakuerades Många kommunala, statliga och privata aktörer bistod Sverige begärde stöd från EU Frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till 69 räddningstjänster

Krisledningsnämnder aktiverades Människor och djur evakuerades Många kommunala, statliga och

4 Uppdraget Systemperspektiv Bara skog som brinner? Kommunrapporter Fagersta kommun Norbergs kommun Sala kommun Surahammars kommun

5 Teman Evakuering Frivilliga Stöd till drabbade/länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation Övertagande av kommunal räddningstjänst Samordning och kommunikation Lärdomar från skogsbranden Rekommendationer

6 Evakuering personer? Gammelby, Västervåla, Ängelsberg, Broarna/Hästbäck, (Norberg) Ingen registrering av evakuerade gjordes. Ibland dörrknackning, ibland inte. Oklara besked polis, Ramnäs, räddningstjänst, kommuner. Vem räknas som evakuerad? Evakueringsplaneringen fick börja från noll. Ta tillvara allt planeringsarbete som lades ned i Ramnäs och bland kommunerna.

evakuerade gjordes. Ibland dörrknackning, ibland inte.

7 Frivilliga Stor mängd organisationer, företag och medborgare. Från en hamburgare/pannlampa till it-stöd, evakuering av djur, ledningsstöd, brandsläckning, tekniskt utrustning, logi och mat till brandmän. Alla kommuner har i någon del varit kritiska till hur FRG fungerade under skogsbranden. FRG i Ramnäs bedöms som avgörande för att insatsen skulle fungera. Gåvohantering stort och långdraget problem viktigt få folk att hjälpa till på rätt sätt.

8 Efterarbetet Länsstyrelsens ansvarstagande för avslutning av insats och eftervård var betydande. Bra användning av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Lsty arbete kan med fördel användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap. Extra pengarna en förutsättning. Diskussion kring vad som är Posoms uppgifter.

Bra användning av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser.

9 Problemdefinition och lägesbild Aktörer i otakt Ramnäs bild ofullständig Samverkansverktyg användes inte TiB-funktion oövad Flera lägesbilder på central nivå, ingen anpassad till kommunernas behov Kommunernas samverkanspersonal sögs in i övriga stabsarbetet Var produceras/var delas lägesbilder?

central nivå, ingen anpassad till kommunernas behov Kommunernas

10 Övertagande av kommunal räddningstjänst Ketchup-effekten, rtj skötte sig själva och bad sen om övertagande. Länsstyrelsen var oförberedd för övertagandeproblematiken och improviserade. Staben i Ramnäs blev en hybrid utan tydligt ägarskap. Utövandet av det regionala geografiska områdesansvaret kom att bli otydligt.

Länsstyrelsen var oförberedd för övertagandeproblematiken och improviserade.

11 Samordning och kommunikation Ramnäs blev nervcentrum det som inte hände där, hände inte Kommunerna upplevde övertagande för symboliskt till en början Informationsmöten: Fagersta och Norberg Symbolisk och officiell kommunikation ett spänt förhållande

symboliskt till en början Informationsmöten: Fagersta och

12 Lärdomar Förmågan och beredskapen hos de viktigaste aktörerna i beredskapssystemet lever inte upp till lagstiftningens och principernas krav. Ansvarsprincipens överordnade roll leder aktörer fel. Nationella stödresurser måste stärkas och användas. TiB-funktioner i myndigheter utan specialisering på krisberedskap är vanligen underdimensionerade, oövade och ineffektiva.

Ansvarsprincipens överordnade roll leder aktörer fel.

13 Lärdomar Regionala samverkansforum bör ses över för bättre andamålsenlighet, förankring i beslutsstrukturer och kompatibilitet med insatsorganisationer. Eftervården som leddes av Länsstyrelsen i Västmanland bör studeras för att stärka planeringen för denna viktiga uppgift. Kunskap och erfarenhet är ojämnt fördelade i systemet och bör kartläggas för att kunna försörja framtida stor insatser.

Eftervården som leddes av Länsstyrelsen i Västmanland bör studeras för att stärka planeringen för

14 Rekommendationer Ansvarsprincipen bör slopas. Svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Försvarsmakten roll bör uppmärksammas. FRG bör larmas via kommunens beredskapssamordnare.

vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt

15 Rekommendationer forts. Skarp gräns mellan räddningstjänst och övrig kommunverksamhet leder till fel representation i samverkansorganet. Primärt fokus för övningar bör vara funktionerna och förmågorna som behövs för att kunna hantera och avsluta en kris. Ersättningssystemet bör reformeras.

16 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se