Varje barns rätt till kommunikation

Transkript

1 Varje barns rätt till kommunikation TAKK-kommunikatörer i Förskola, Förskoleklass, Grundskola och Grundsärskola Målgruppen var barn och elever med språkstörning, tal-/språkförsening, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, hörselnedsättning och även barn med annat modersmål. Projektledare Monica A Ryman Samordnare Pernilla Erlandsson Barn- och ungdomsförvaltningen Alingsås kommun Projektperiod (21)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Behov...4 Målgrupp och omfattning...5 Forskning och eller beprövade erfarenheter...6 Projektets syfte och mål...6 Syfte...6 Mål...7 Genomförande och delaktighet...7 Genomförande...7 Delaktighet...11 Uppföljning av projektets mål...12 Analys och resultat...14 Rekommendationer...18 Bilagor (21)

3 Sammanfattning Under har Barn- och ungdomsförvaltningen i Alingsås kommun genomfört projektet Varje barns rätt till kommunikation genom SIS-medel via Specialpedagogiska skolmyndigheten. Projektet syftade till att öka kompetens och kunskap i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) hos pedagoger*genom att TAKK-kommunikatörer, särskilt TAKK-kunniga pedagoger varit modell/förebild för andra pedagoger. TAKK användes på många förskolor men saknades i det naturliga samspelet med barnen och var inte det levande kommunikationssätt som var önskvärt. Uppdraget för TAKK-kommunikatörerna blev att teckna och inspirera pedagoger att använda de kunskaper de redan hade samt att synliggöra för pedagogerna vilka positiva effekter TAKK-användande medför. Detta för att varje barn/elev ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera, och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Målgruppen har varit barn och elever med språkstörning, tal-/språkförsening, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning och annat modersmål i kombination med andra funktionsnedsättningar. Under det tredje projektåret har sammanlagt 26 avdelningar i förskolan och 10 klasser i grundskola/grundsärskola deltagit. Varje vecka under projektåren har grupper haft besök av en TAKK-kommunikatör under ca 2-3 timmar per tillfälle. Flertalet pedagoger i projektet har även deltagit i TAKK-utbildning under åren. TAKK- kommunikatörerna har haft regelbundna träffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Under projektår tre behövde vi hitta nya infallsvinklar för att implementera TAKK i verksamheterna. Att hitta hållbara arbetssätt/metoder som fungerar efter projektets slut och inte är beroende av organisationsförändringar. Det är ett stort arbete som har påbörjats, pedagoger, specialpedagoger och chefer är nu överens om att TAKK inte är en punktinsats, utan ett verktyg som skall ingå i och hållas levande i den vardagliga verksamheten. *När ordet pedagoger används i rapporten åsyftas all personal i förskola och skola 3 (21)

4 Bakgrund Behov Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet, i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12). Barnet har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer (artikel 13). Vidare säger konventionen om barnets rättigheter att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället (artikel 23). I förskolans läroplan står det att förskollärare ansvarar för att ge barnet stimulans och utmaningar i sin språk- och kommunikationsutveckling. Grundskolans läroplan säger att lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Under ca tio år har många pedagoger i förskola och förskoleklass anställda i Alingsås kommun, fått utbildning i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Det fanns goda exempel i kommunens verksamheter där TAKK användes hela tiden och där pedagogerna hade sett hur barnets kommunikation och språkutveckling gått framåt. De goda exemplen var dock alldeles för få. Specialpedagoger och logopeder såg att TAKK användes oftast i fasta situationer som exempelvis samling, och vid vardagliga självständighetsfärdigheter så som måltider, toalettbesök samt av- och påklädning. Det som oroade var att TAKK inte märktes i alla övriga samspelssituationer under en dag, exempelvis i leken, i spontana samtal och när svåra situationer uppstod. Idén växte fram att de pedagoger som hade upplevt vinsten med att alltid använda TAKK skulle få vara inspiratörer till sina kollegor. Under våren 2015 gjordes ett miniprojekt på en förskola i Alingsås. Pedagogerna fick utbildning i tecken som har med lekar att göra. Utbildaren lärde ut en lek med tecken, som sedan de vuxna lekte tillsammans. Därefter lekte utbildaren leken gemensamt med barn och pedagoger inomhus liksom utomhus. Leken blev sedan naturlig i barngruppen och tecken användes varje gång den lektes. Barnen och pedagogerna lärde under våren in ett antal lekar där TAKK användes. 4 (21)

5 Det pedagogerna lade märke till var att barn inom målgruppen som hade svårt att ingå i spontana lekar gärna var med i de lekar där TAKK användes. TAKK skapade förutsättningar för barnen att ingå i lekens gemenskap. Det gav alltså möjlighet till kommunikation och delaktighet. Detta miniprojekt tydliggjorde att utbildning i tecken inte är tillräckligt för att pedagoger ska använda tecken i den dagliga verksamheten. Det hjälper inte med de teoretiska kunskaperna, utan för att bli en naturlig utförare behövs en förebild som fungerar som modell och tecknar i verksamheten, en TAKK-kommunikatör. När projektet varit igång i 1,5 år såg vi att TAKK användes mer och mer ute i verksamheterna. Steget till att TAKK blir en självklar och naturlig metod är en mycket längre process än vad vi anade vid projektets start. Vi behövde pröva och ompröva hur upplägget skulle vara för att nå framgång. Att implementera TAKK i verksamheterna tar tid. Utmaningen var att hitta sätt att få pedagogerna att förstå att TAKK är en verksam och hjälpsam metod i den vardagliga kommunikationen. Förskolechefer/rektorer/specialpedagoger har vid starten på varje projektår fått lämna in uppgifter om vilka behov som finns inom målgruppen i respektive verksamhet. Det framkom då att grundsärskolan hade ett stort behov av TAKK, så under projektår 2 kunde vi ge möjlighet till grundsärskolan att delta. Förskolorna skulle under läsåret 17/18 ha fokus på barns inflytande, delaktighet och tillgänglig lärmiljö. Det stämde väl in på TAKKkommunikatörernas uppdrag att de TAKK-kommunikatörer som var i förskolan skulle kunna bidra i sin roll för att öka barns inflytande och delaktighet. Under det tredje projekåret behövde vi ompröva och hitta nya infallsvinklar för att implementera TAKK i verksamheterna. Erfarenheten under tidigare projektår har varit att verksamheterna hela tiden förändras. Många verksamheter har haft en väldigt påfrestande personalsituation med sjukskrivna medarbetare och/eller chefer och en hög personalomsättning. För att inte barnens möjligheter att använda TAKK i sin kommunikation ska påverkas av exempelvis personalomsättningar, behövdes ett hållbart arbetssätt som gör att nya pedagoger lättare kan ta vid och använda sig av TAKK. Målgrupp och omfattning Målgruppen har varit barn och elever i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola med språkstörning, tal-/språkförsening, 5 (21)

6 neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning och annat modersmål också i kombination med andra funktionsnedsättningar. Barn/elever i verksamheterna valdes ut utifrån behov som uttryckts av skolledare, specialpedagog, hörselpedagog och/eller logoped. Alla dessa barn/elever behövde ett alternativt sätt att kommunicera. Eftersom barnen som fanns i målgruppens närhet också fick tillgång till TAKK, blev det ännu större möjlighet för målgruppen att bli delaktiga och utvecklas i sin egen kommunikation. Varje vecka under projektåren har grupper haft besök av en TAKKkommunikatör under ca 2-3 timmar per tillfälle. TAKK-kommunikatörerna har under projektåren sammanlagt besökt : 26 avdelningar i 16 förskolor, 10 klasser i 4 grundskolor 2 klasser i 1 grundsärskola Forskning och eller beprövade erfarenheter Många barn och elever har behov av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att utveckla sin språk- och kommunikationsförmåga. En form av AKK är tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Erfarenhet och forskning tyder på att teckenanvändande i kommunikationen har många fördelar (Heister Trygg, 2010). Det hjälper barn att uppfatta det viktigaste i meningarna, och det ger barn ökade möjligheter att uttrycka sina tankar, känslor och önskemål (Tonér, 2016). Det är en rättighet att vistas i miljöer som är kommunikativt tillgängliga, likaså att ha möjlighet att använda sitt kommunikationssätt hela tiden (National Joint Committee for the Communicative Needs of Persons with Severe Disabilities, 1992). Tecken blir tillgängligt för barn då de vuxna använder TAKK i vardagen. De vuxna som omger barnet måste hela tiden ligga steget före och locka barnet vidare i sin språk- och kommunikationsutveckling. Barnet får då de verktyg som det behöver för att kunna kommunicera med sina kamrater och med andra i sin omgivning. Blir det naturligt att använda tecken, ökar barnets förutsättningar att vara delaktig i gemenskapen, visa sina förmågor och utveckla sin fulla potential. 6 (21)

7 Projektets syfte och mål Syfte Att genom en TAKK-kommunikatör, som är en förebild/modell i att använda TAKK i barngruppen/klassen, ge alla barn tillgång till rätten att kommunicera. Mål Mål som följt med under alla tre projektåren: Att genom en TAKK-kommunikatör öka kompetens och kunskap hos pedagoger, för att varje barn/elev ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera, och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Att TAKK används i barnens vardag i både förskola och skola. Att barn/elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt (Skollag 1 kap 4 ) Mål som tillkommit under andra projektåret: Att pedagoger deltar i TAKK-utbildning för att underhålla och utöka sitt ordförråd i tecken och öka sin förståelse i TAKK. Mål som tillkommit under tredje projektåret: Att hitta hållbara arbetssätt/metoder som håller över tid och inte är beroende av organisationsförändringar. Genomförande och delaktighet Genomförande Projektet Varje barns rätt till kommunikation planerades under hösten 2015 och tjänster internannonserades. Åtta TAKK-kommunikatörer anställdes, 20% var från 1 februari 2016; sju förskollärare och en specialpedagog, alla med TAKK-kompetens. Dessutom avsatte redan befintlig hörselpedagog och talpedagog 20% vardera av sin tjänst som projektledare, samordnare och TAKK-utbildare. Varje TAKK-kommunikatör startade med att vara ute i två verksamheten, totalt besöktes 16 förskoleavdelningar och förskoleklasser runt om i kommunen. Verksamheterna valdes ut tillsammans med chefer, specialpedagog, hörselpedagog och/eller logoped utifrån behov av TAKK inom projektets målgrupp. 7 (21)

8 TAKK-kommunikatörerna har varit ute i ca 2-3 timmar per vecka i respektive verksamhet. Deras uppdrag var att: vara en modell för pedagogerna och tillsammans med dem hela tiden teckna när de är ute i verksamheten inspirera pedagogerna att använda den kunskap de redan har i TAKK ge pedagogerna ökad förståelse varför det är hjälpsamt att använda TAKK synliggöra vad som händer i barngruppen när alla vuxna använder tecken synliggöra hur TAKK kan underlätta kommunikation mellan vuxna och barn, barn till barn bistå med TAKK-material Under hela projekttiden har TAKK-kommunikatörerna följt verksamheternas ordinarie aktiviteter, varit med inomhus, utomhus, på idrottslektioner, vid studiebesök på biblioteket med mera. Pedagogerna har då kunnat se och imitera när TAKK-kommunikatören tecknar. Kommunikatören har påtalat när de sett att pedagogerna använt tecken. Uppmuntrat pedagogerna att få upp händerna, det vill säga att börja använda tecken i vardagen ( Signe Tonér, 2016). Att använda de få tecken de kan istället för att inte teckna alls, samt pratat om att det inte är farligt att göra fel. TAKK-kommunikatörerna har försökt peppa pedagogerna och påminna dem om att de kan. Att de inte ska ge upp i brist på gensvar eller att sluta teckna bara för att barnet börjar tala. För att pedagogerna ska ha ännu större fokus på att observera och imitera har TAKK kommunikatörerna ibland läst en saga eller hållit i en lek. De har kunnat bistå med teckenmaterial från programmen Ritade tecken och In Print samt visat hur det kan användas. I uppdraget har även ingått att: ha regelbunden kontakt med chefer och specialpedagoger. delta i föräldramöten om det är möjligt vid några tillfällen delta i verksamhetens planering och använda sig av reflektionsfrågorna ur boken Tecken ett verktyg för ökad kommunikation (Tonér, 2016) I många av verksamheterna finns nu bilden Varför TAKK (se Bilaga 1) tillgänglig för både föräldrar och personal. Bilden har använts frekvent för att prata om varför TAKK är hjälpsamt både bland pedagoger och föräldrar. Varannan vecka har projektledaren och samordnaren hållit i nätverksträffar med TAKK-kommunikatörerna. Där har projektet förts 8 (21)

9 framåt genom reflekterande samtal utifrån TAKK-kommunikatörernas loggböcker. Det kan till exempel ha handlat om, vilka framsteg pedagogerna har gjort, vad händer i barngruppen när TAKK används, vad som gör att det är svårt att få upp händerna. Teckenträning för att underhålla och utveckla ordförrådet har skett vid varje tillfälle. För att få en fördjupad kunskap i TAKK har böckerna, TAKK- Tecken som AKK (Boel Heister Trygg-10) och Tecken ett verktyg för ökad kommunikation (Signe Tonér-16) använts. Händelser under första året i anknytning till projektet: TAKK-kommunikatörer har informerat om projektet på Alingsås delar, ett forum för kollegialt lärande för pedagoger. Efter önskemål från pedagoger på gymnasiesärskolan i Alingsås har TAKK-kommunikatörer berättat om projektet I en fortbildningssatsning om språk och kommunikation berättade projektledaren i en film om varför TAKK är verksamt för all förskolepersonal Information om projektet lades på Alingsås kommuns hemsida, tillgänglig för alla intresserade: barnomsorg/grundskola-barnomsorg/verksamhetsutveckling ar/projekt/takk-kommunikatorer Under andra projektåret blev det förändringar i projektet då ett par TAKKkommunikatörer och samordnaren slutade. En av TAKKkommunikatörerna tog vid som samordnare tillsammans med projektledaren. Vi fortsatte att nå ut i i verksamheterna i samma omfattning som tidigare. Arbetsuppgifterna fördelades på de fem återstående TAKKkommunikatörerna. En del avdelningar avslutades, nya tillkom och andra fortsatte även år två. De kommunikatörer som var i förskoleklasser fortsatte upp i åk 1. Nytt för andra projektåret var att det framkom stora behov av TAKK inom grundsärskolan så även de fick möjlighet att delta. Vi såg ett större behov av TAKK-utbildning. Tack vare utökat SIS-medel kunde två utav TAKK-kommunikatörerna också börja utbilda i TAKK. Varje avdelning/klass som hade en kommunikatör skulle nu delta i utbildning. Planen var att träffas varannan vecka i ca 60 minuter under varje termin. För att det skulle kunna genomföras fick varje förskolechef/rektor ge pedagogerna tid för att kunna delta. Pedagoger som inte ingick i projektet erbjöds också att vara med vid utbildningstillfällena. Eftersom cheferna såg det som en möjlighet för fler att få kunskap om TAKK och träna tecken blev det många deltagare utöver de som hade TAKK-kommunikatör. Händelser under andra året i anknytning till projektet: 9 (21)

10 I början av året fick alla Kommunens förskolechefer, rektorer och specialpedagoger förnyad information om projektet. Utbildningsradion tog kontakt med oss då de läst om vårt projekt på hemsidan. Det resulterade i att en journalist följde med en TAKKkommunikatör under en dag. Det blev sedan ett avsnitt i programmet Lärarrummet som sändes den 11 maj Alla pedagoger som hade TAKK-kommunikatörer var med på en föreläsning i september med Signe Tonér. Då intresset var stort gjordes föreläsningen öppen och ca150 pedagoger, chefer och specialpedagoger deltog. I samband med föreläsningen höll Signe en workshop för TAKKkommunikatörerna och projektledaren. I oktober fick logopeder och i november fick hörselpedagoger ta del av TAKK-projektet på nätverksträffar på SPSM i Göteborg Genom kommunens samarbete med högskolan fick också lärarstudenter på en områdesdag höra om projektet. Under tredje projektåret blev det ytterligare förändringar då projektet tilldelades mindre SIS-medel. En TAKK-kommunikatör valde att sluta, nu återstod endast fyra. Antalet verksamheter minskade från 16 till 11. Uppdraget var detsamma som tidigare men tiden vid varje tillfälle ute i verksamheten blev kortare. TAKK-utbildningen kunde i stort sett fortsätta som tidigare. På utökade nätverksträffar under sista året har det också arbetats med hur fortsättningen av TAKK-användandet ska kunna genomföras i förskola/skola vid projektets slut. Projektledaren och TAKKkommunikatörerna fick i uppdrag av förvaltningsledningens att tänka ut en modell. Vi startade med att göra upp ett årshjul över hur vår arbetsmodell skulle arbetas fram och implementeras. Modellen var att det finns en samordnare centralt och kontaktpersoner ute i verksamheterna. Hur många kontaktpersoner som behövs är beroende på verksamheternas storlek. Samordnaren bör vara väl insatt i projektet "Varje barns rätt till kommunikation", ha god teoretisk och praktisk TAKK-kunskap. Gärna ha någon form av specialpedagogutbildning så att kunskap finns kring målgruppen. Inspirerande person med erfarenhet av att ha varit ute i barngrupper/klasser och förstår vikten av tillgänglig lärmiljö och barns delaktighet. Kunna använda programmet InPrint och Ritade tecken. Samordnarens uppdrag: Genom mandat från ledningen att ha ett övergripande ansvar så att TAKK blir ett levande verktyg i verksamheterna. 10 (21)

11 Ha ansvar för återkommande nätverksträffar med kontaktpersoner Ingå i centrala Språkoteket Ha kontinuerlig kontakt med chefer, specialpedagoger och kontaktpersoner så att TAKK-kunskapen säkerställs oberoende av personalomsättningar. Ansvara för TAKK-utbildningar och en central materialbank Kontaktpersonen bör vara införstådd med vad TAKK är och hur det kan göra skillnad. God TAKK-kunskap och vara aktiv TAKK-användare. Gärna en pedagog som har haft TAKK-kommunikatör. Kunna använda programmet InPrint och Ritade tecken Kontaktpersonens uppdrag: Få mandat, tid och stöd för sitt uppdrag från sin chef Inspirera och vara drivande i att använda TAKK och tänka in TAKK i planeringen Finnas tillgänglig för praktiska frågor kring TAKK och vara bollplank till kollegor. Delta i nätverksmöten och vara länken mellan samordnare och pedagoger. Bidra med material, tips och idéer till avdelningarna. Hålla i TAKK-träning vid ex. APT, planeringsmöte Tillgång till den centrala materialbanken I möten under året med delar av förvaltningsledningen har TAKKkommunikatörerna och projektledaren diskuterat modellen. Vid ett sådant tillfälle har även utvecklingsledarna för förskola och skola deltagit. Händelser under tredje året med anknytning till projektet: På en nätverksträff fick pedagoger i förskoleklass information om projektet I maj deltog TAKK-kommunikatörer och projektledaren i Kommunikationskarnevalen I september var projekledaren på en nätverksträff för tal och språk och berättade om projektet. I oktober träffade projektledaren alla förskolechefer och redogjorde för projektets process, spridning, resultat och tankar om framtiden. 11 (21)

12 Till den 18 december bjöds alla in som har arbetat i projektet till en avslutning. Där sammanfattade vi åren, vilken spridning och resultat projektet givit. Delaktighet När ett barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Barn och elever i målgruppen har under projektet fått möjlighet att bli mer delaktiga i den vardagliga kommunikationen. TAKK-kommunikatörerna har gett pedagoger och barn förutsättningar och verktyg genom att vara modeller, inspiratörer i att använda TAKK. Både TAKK-kommunikatörer och pedagoger har sett att barn som inte kunnat göra sig förstådda verbalt har genom att använda tecken kunnat uttrycka sina önskemål och bli förstådda. Med hjälp av tecknen så har även talet kommit igång. Många barn har haft full koll på när TAKK-kommunikatören ska komma under veckan, visat stort intresse och varit drivande i att få lära sig nya tecken. Barnen har varit med och påverkat vilka tecken de vill använda sig av och vilka som ska vara tillgängliga för alla. De har kommit med önskemål till TAKK-kommunikatörerna vilka tecken de vill träna särskilt på och hur de vill träna exempelvis genom sång, drama, spel, ramsor och lekar. Barnen har också inspirerat pedagogerna att använda tecken då de frågat och undrat och även påmint de vuxna när de glömmer att teckna. Uppföljning av projektets mål Målet att öka kompetens och kunskap hos pedagoger genom en TAKKkommunikatör har uppnåtts. Genom att pedagogerna haft tillgång till en TAKK-kommunikatör varje vecka har de fått kontinuerlig kompetenshöjning i att använda tecken som ett verktyg för ökad kommunikation. Det har hjälpt pedagogerna att direkt kunna omsätta sina teckenkunskaper i vardagligt samspel. Pedagogerna tecknar, frågar, imiterar mer, tänker in TAKK i planering och använder det material som de efterfrågat. Många pedagoger uttrycker också vilken glädje det skapar att använda tecken. Pedagogerna har märkt att genom att teckna gör det en skillnad i barnens/elevernas förståelse och möjligheten att kunna uttrycka sig. Många pedagoger har kommit långt i sin process medan andra fortfarande inte är trygga med att använda tecken i annat än rutinsituationer då TAKK varit helt nytt för en del. Barn/elever har fått ökade förutsättningar att uttrycka känslor, tankar och önskemål, vilket 12 (21)

13 TAKK-kommunikatörerna belyst när pedagogerna har tecknat i olika situationer. Användningen av TAKK har ökat i stort och det har blivit mer naturligt för pedagogerna att använda TAKK. Genom att pedagoger deltagit i TAKK-utbildningar under projekttiden har de kunnat underhålla, utöka sitt ordförråd i tecken och öka sin förståelse i TAKK. Efter varje termin har de som deltagit i utbildningen fått svara på frågor hur de upplevt utbildningen och hur de själva har utvecklats i att använda tecken. Ett mål som vi inte hade räknat med var att så många pedagoger utöver de som hade en TAKK-kommunikatör var med i TAKK-utbildning. Det har gjort att fler pedagoger använder TAKK i sin verksamhet. Det var oväntat att vårt projekt har fått sådan spridning och väckt intresse från olika håll. Det beskrivs i Händelser under året under rubriken Genomförande En positiv utveckling har skett och för varje projektår som gått har kunskapen om att TAKK gör skillnad i vardagskommunikationen gjort att pedagogerna också ökat sitt användande av TAKK bland barn och elever. Rektorer/förskolechefer och specialpedagoger har märkt en ökad medvetenhet bland pedagogerna men det finns mycket arbete kvar att göra innan målen är uppnådda fullt ut. Vid varje termins slut har pedagogerna fått svara på en enkät (se bilaga 2) om hur de upplever hur mycket de tecknar och vilken utveckling de tycker har skett i sitt tecknande. För att kunna utveckla projektet har pedagogerna under projektår två och tre fått svara på tilläggsfrågor (se bilaga 3). Specialpedagoger och chefer har fått frågor om vad de sett och hur TAKK används ute i verksamheterna. Barn har blivit intervjuade av TAKK- kommunikatörerna om sina upplevelser av att en TAKK- kommunikatör kommit och varit med i avdelningen/klassen. TAKK- kommunikatörerna har fört loggbok och bland annat svarat på frågor om sin roll, sin egen utveckling som kommunikatör och för att se att projektet gått framåt som planerat. 13 (21)

14 På dagordningen vid nätverksträffar som TAKK- kommunikatörerna haft tillsammans med samordnare och projektledare har processen hela tiden aktualiserats. Vi har inte under projekttiden uppnått målet som rör implementeringen. Att förvaltningen hittar en modell som används i hela kommunen. Genom att bygga hållbara arbetssätt/metoder där TAKK kan hållas levande över tid och vara ett stöd för att kunna möta alla barn i deras måluppfyllelse i en tillgänglig lärmiljö oavsett organisationsförändringar. Anledningen till att vi inte fullt ut har uppnått målet är att den plan som projektet presenterade för förvaltningsledningen med en huvudsamordnare centralt och en samordnare i varje team samt kontaktpersoner ute i varje förskola/skola var för resurskrävande. Analys och resultat Nu när projektet avslutas efter tre år blir det tydligt att många fler pedagoger fått upp ögonen för hur verksamt TAKK är. Att det är fler utövare nu än när projektet startade gör att det har blivit en större bredd i TAKK-användandet i verksamheterna. TAKK används mer och mer ute i verksamheterna men steget till att TAKK blir en självklar och naturlig metod tar tid, en mycket längre process än vad vi vid projektets start anade. Den nya kunskapen pedagogerna fått i TAKK behöver bli ännu mer förankrad hos varje pedagog. Att målen inte har kunnat nås fullt ut har också att göra med den verklighet och arbetssituation som pedagogerna arbetar i med personalomsättningar och sjukskrivningar. Projektet har varit mycket uppskattat och fått positiv återkoppling från personal i berörda verksamheter, skolledare, barn/elever, föräldrar och övrig personal inom förvaltningen. Detta har resulterat i att många nya förfrågningar har kommit under projekttiden både från skolledare och pedagoger om att få en TAKK- kommunikatör och utbildning till sin verksamhet. Genom enkäter och intervjuer kan vi se att TAKK ingår mer och mer i verksamhetens planering. Många pedagoger säger att de blivit så mycket mer medvetna om vilken betydelse TAKK har, för barns/elevers möjligheter att bli delaktiga i sin vardag i förskola/skola. Enkätsvaren visar också på att de pedagoger som tyckte att de använde TAKK under dagen, upptäckte att de inte gjorde det i den utsträckning som de trodde. I stort sett alla pedagoger som haft en TAKK-kommunikatör märker att det har blivit mycket mer naturligt att få upp händerna under dagen. 14 (21)

15 Pedagogerna upplever att de nu tecknar mycket mer i det vardagliga samspelet med barnen och inte bara vid planerad verksamhet och rutinsituationer. De ser också att barnen använder mycket tecken ochtecknar mer till dem och till kamraterna. Ett annat resultat är att pedagogerna förstått att tecken inte är beroende av var du befinner dig, antingen du är inne eller ute. Då det behövde bli tydligare vad det innebar att ha en TAKKkommunikatör var syftet med den tilläggsfrågan (se bilaga 3) från första terminen andra projektåret att se om den information som chefer och specialpedagogerna fått i början av andra året nått pedagogerna. Detta för att pedagogerna skulle ta tillvara på den tid när TAKK- kommunikatören var i verksamheten. Alla som svarade hade nu fått tillräcklig information. I slutet av andra projektåret beskrev pedagogerna vad som var det bästa med att ha en TAKK- kommunikatör. (Se bilaga 3) Av pedagogernas svar framkom då att: få stöttning i TAKK- användandet, se tecken i ett sammanhang, bli påmind om att teckna, kunna ställa frågor i stunden, att få lära sig att använda tecken i alla situationer och få material som passar verksamheten. De visade att syftet med att ha en TAKK- kommunikatör som modell blev som planerat. Det var intressant att ta reda på vad pedagogerna tänkte om det fortsatta arbetet med TAKK när de inte längre har tillgång till en TAKKkommunikatör (Se bilaga 3). De allra flesta har ambitionen att fortsätta med TAKK i sin verksamhet för de hade sett och förstått att det gör skillnad för barn inom projektets målgrupp. De uttrycker också en oro över hur fortsättningen kommer att bli. Vi ser i sista tilläggsfrågan (se bilaga 3) att de har ett stort behov av fortsatt stöd för att utvecklas och att hålla kvar den kunskap de har då de inte längre kommer ha något stöd i en TAKKkommunikatör. Det framkom tydligt en önskan om en fortsättning i att få material, utbildning, tillgång till Ritade tecken, en TAKK- ansvarig på varje avdelning, hjälp/inspiration centralt, hjälp av special pedagog, ha gemensamma tillfällen där vi fokuserar på TAKK exempelvis APT och gemensamma studiedagar. Pedagoger har berättat om hur barn inom målgruppen, genom tecken kunnat förstå och gjort sig förstådda. Frustrationen har minskat genom att barnen har fått möjlighet att uttrycka sig och glädjen som de visat över att andra förstått dem har stärkt pedagogerna i hur verksamt det är med TAKK. 15 (21)

16 Genom intervjuerna med barnen har de uttryckt att det är bra med tecken när man inte hör så bra, behöver uttrycka hur man känner sig eller förstå vad någon säger. Några tycker att tecken är bra när något ska läras in eller förklaras, det blir lättare att förstå. Flera upplever att det har blivit lugnare och att ljudmiljön har förbättrats. Många barn använder gärna persontecken både till vuxna och kamrater. Barnen har även tecknat mer hemma vilket gjort flera föräldrar nyfikna och de har velat lära sig. Det finns barn som påtalar att om ett speciellt barn är ledigt eller sjuk så använder inte de vuxna tecken på samma sätt. Utifrån frågor som TAKK- kommunikatörerna fått svara på under projektet och efter projektets slut har det framkommit att: det varit roligt och spännande att ha en annan roll att få fokusera på TAKK självförtroendet i att teckna har ökat och det har blivit ett naturligt sätt att kommunicera på det gett ett mervärde till kollegorna i deras ordinarie arbete de har kunnat visa pedagoger att det inte behöver kännas konstigt att använda TAKK och att de själva inte kan alla tecken De har också känt en ödmjukhet och en förståelse för att pedagogerna kan tycka att det kan vara svårt att få upp händerna även om ambitionen funnits. Att de i många fall träffat barnen i målgruppen under lång tid och sett att det har gett resultat och hjälpt pedagogerna att se de små signalerna från barnen. De nätverksträffar som TAKK- kommunikatörerna haft har varit kompetensutvecklande. Reflekterande samtal som förts utifrån loggböcker och litteratur har gett nya tankar och redskap i arbetet. Det som är genomgående i svaren från TAKK-kommunikatörerna är att de flesta pedagoger inser vilken hjälp TAKK är i kommunikation. Pedagogernas olika barnsyn påverkar dock på hur de ser på TAKK. Insikten om att TAKK inte går att välja bort finns inte hos alla pedagoger. För TAKKkommunikatörerna har det varit en utmaning att hjälpa dem att se skillnaden i vad som händer om de använder TAKK. Osäkra pedagoger har blivit säkrare och de som kunde lite innan vill lära sig mer. Allt eftersom pedagogerna har ökat sitt TAKK-användande har de också önskat mer material. Andra avdelningar och klasser som ej varit med i projektet har visat intresse och ställt frågor till TAKK kommunikatörerna när de varit i verksamheterna. I de grupper i förskola/skola där det funnits stabila och trygga arbetslag har det varit lättare för pedagogerna att använda TAKK hela tiden. 16 (21)

17 Eftersom arbetssituationen är ansträngd ute i verksamheterna har det ibland varit svårt att få till möten, med pedagogerna. Vid frågan om barnens utveckling har kommunikatörerna sett en utveckling som varit glädjande. De har sett hur tecknandet har exploderat hos barn, vilken betydelse persontecken haft, vilken skillnad det gjort för barn med annat modersmål, att barnen tecknat i lek och samspel och inte bara i fasta situationer. De har frågat mycket och varit glada när TAKK kommunikatören kommit. TAKK kommunikatörerna har också sett hur TAKK har skapat förståelse för det som sagts och gett en förstärkning till det som händer runt barnet. Den organisationsmodell som planerades under sista projektåret kunde inte genomföras i den form som projektet önskade. De tankar som fanns i modellen kommer ändå att finnas med i det fortsatta arbetet med TAKK. Vid mötet som hölls i oktober med förskolechefer framförde verksamhetschefen sina tankar om hur det fortsatta TAKK- arbetet kan se ut. Förskolecheferna skall vara ansvariga för att TAKK i sina verksamheter. Ge förutsättningar för att TAKK ska leva vidare Föra dialog med pedagogerna om deras ansvar att TAKK skall vara en naturlig del i vardagliga arbetet, här kan de pedagoger som varit med i projektet vara en tillgång Vara uppmärksamma på när det behövs extra utbildningsinsatser på en viss avdelning eller förskola som har barn inom målgruppen. Att TAKK naturligt skall ingå i den ordinarie verksamheten. TAKK skall finnas med i frågeställningar i kvalitetsarbetet så att det blir tydligt hur verksamheterna arbetat med TAKK under året. Ambitionen är att det skall finnas en pedagog som har särskilt ansvar på avdelningen/förskolan för att TAKK används. Specialpedagogerna kan vara inspiratörer och uppmuntra pedagogerna i deras TAKK -användande. Att det ordnas TAKK utbildning och tillhandahålls färdigt material från det centrala stödet. Att det finnsmöjlighet att få licens på Ritade tecken till förskolan för att tillverka eget material. När det gäller grundskolan finns det ännu inga planer på hur det fortsatta arbetet med TAKK ska se ut. I grundsärskolan fortsätter arbetet med att det ska bli naturligt att använda TAKK i alla situationer då det är nödvändigt för de flesta barns kommunikation. Rektor har valt att prioritera utbildning för alla pedagoger och elevassistenter. 17 (21)

18 Att driva ett projekt i tre år ger många lärdomar under prövandet och övandet. En är att det tar mycket längre tid för att pedagoger ska bli en naturlig TAKK användare än vad entusiastiska TAKK kommunikatörer trodde vid projektets början. Att personalomsättningar och sjukskrivningar både bland pedagoger, chefer och specialpedagoger har betydelse för kontinuitet och framåtskridande i TAKK arbetet. Hur viktigt det är att föra dialog med verksamhetschefer för förskola/skola samt med skolledarna för att tydliggöra projektets upplägg och skolledarnas viktiga roll i processen. Rekommendationer En rekommendation är att det är viktigt att förankra projektet hos verksamhetschefer, skolledare och specialpedagoger. Redan vid start bör det tydliggöras förväntningar och mål: Vad är TAKK- kommunikatörens roll? Vad innebär det att vara modell? Vilken är chefens och specialpedagogens roll? Vilket ansvar har pedagogen och vilka förutsättningar behöver de? Hur ges pedagoger tid att gå utbildning i TAKK parallellt med att ha en TAKK-kommunikatör? Var vill vi vara i vårt arbete med TAKK om ett år? Vad behöver vi göra för att nå dit? För att säkerställa möjligheten till gemensam planeringstid för TAKK kommunikatörer och pedagoger är det bra att tidigt i projektet boka in årets träffar. Genom att vi genomförde ett pilot projekt som gick ut på att genom TAKK göra barn delaktiga i leken, kunde vi hitta syfte och mål för projektet Varje barns rätt till kommunikation. Detta gjorde att målet och syftet har hållit över de tre åren. Det är en fördel om ett projekt kan få pågå i tre år. Möjligheten finns då att nå längre. Det är viktigt att påminna sig om att ett projekt är ett projekt! Det måste få ta sin tid att komma igång med arbetet. Det behöver också kännas tillåtet att projektet får förändras efter hand. Det är ju det ett projekt handlar om: att det inte finns ett färdigt paket utan att det blir en lärandeprocess. 18 (21)

19 Bilaga 1 19 (21)

20 Bilaga 2 Frågor till pedagogerna varje termin Ringa in det svar som stämmer för dig. 1. Finns TAKK med i er verksamhetsplanering? aldrig alltid 2. Hur upplever du att du tecknar nu? aldrig alltid 3. Hur ofta tecknar du i planerad verksamhet som t.ex. samling? aldrig alltid 4. Hur ofta tecknar du i rutinsituationer som t.ex. i hallen, vid maten? aldrig alltid 5. Hur ofta tecknar du i det vardagliga samspelet med barnen? aldrig alltid 20 (21)

21 Bilaga 3 Tilläggsfråga år 1 - Har du fått tillräcklig information om vad det innebär att ha en TAKK-kommunikatör? Tilläggsfråga år 2 och 3 - Vad har varit det bästa med att ha en TAKK-kommunikatör Tilläggsfrågor år 3 - Hur kommer ditt fortsatta arbete med TAKK se ut när du inte längre har tillgång till TAKK-kommunikatör? - Vilket stöd önskar du i det fortsatta arbetet med TAKK? 21 (21)