Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession"

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

2 Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. Den tidigare koncessionen för ledningen gick ut Jämtkraft Elnät AB ansökte om tillfällig förlängning, vilket beviljades i ett beslut från Nätmyndigheten. Därefter har Jämtkraft Elnät AB ansökt om områdeskoncession, där även denna ledning inkluderades i ansökan. I beslutet om områdeskoncession framgick det dock att den gäller för en spänningsnivå upp till 40 kv, vilket medför att 145 kv ledningen inte omfattas av områdeskoncessionen och en ny ansökan om linjekoncession krävs. Ledningen är cirka 15 kilometer lång och sträcker sig från fördelningsstationen i Odensvik till ställverket i Södergård, Brunflo. Samråd Samråd har genomförts enligt 6 kap. 4 Miljöbalken. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. En markägarundersökning har gjorts i en zon på 100 m från ledningens mitt, det vill säga 100 meter från vardera sida. Samtliga markägare, inom denna zon ingick i samrådskretsen och gavs tillfälle att komma med synpunkter. I övrigt ingick även berörda bostadsrättsföreningar och kolonilotter i samrådskretsen. Vidare inkluderades Östersunds kommun, Jämtlands botaniska sällskap, Jämtlands läns ornitologiska sällskap, Sveriges geologiska undersökning SGU, Trafikverket och Östersunds Naturskyddsförening i samrådskretsen och gavs möjlighet att lämna synpunkter. Samtliga yttranden som mottagits under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvenser Ledningens påverkan på landskapsbilden bedöms som små då denna har funnits under en längre tid och därför kan anses vara en del av landskapsbilden. Längs kraftledningen har ett antal naturvärden identifierats, bland annat passerar ledningen genom ett Natura 2000-område. I övrigt berörs ett antal sumpskogar, en våtmarksinventering samt ängs-och betesinventerings område. I ledningsgatan återfinns en del hotade arter och biotoper. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna på naturvärdena som små då ledningen är befintlig, hänsyn skall dock tas vid underhållsarbeten. Längs kraftledningen har ett antal registrerade fornlämningar påträffats. Majoriteten av dessa återfinns i Odensvik. Ledningen berör 15 sammanlagt registrerade fornlämningar. Endast två fornlämningar berörs dock direkt av kraftledningen. Dessa finns strax nedanför bostadsområdet i Odensvik. Konsekvenserna kraftledningen medför för fornlämningarna bedöms som små. 1

3 Kraftledningen berör skogsmark, samt viss åkermark och även bergtäkter. Ledningen passerar dock huvudsak sträckor med annan befintlig infrastruktur och har funnits i området under en lång tid och bedöms därför innebära små konsekvenser för områdets naturresurser. En kraftledning innebär en visuell påverkan på området, vilket i sin tur medför en förändring i upplevelsen för den som är i området i friluftslivs-och rekreationssyfte. Dock anses inte kraftledningen hindra de rekreations- och friluftslivs aktiviteter som bedrivs i området. Kraftledningen bedöms innebära små konsekvenser för friluftslivet och rekreation i området. Bebyggelse och boendemiljö kan påverkas av elektromagnetiska fält och ljudeffekter från kraftledningar. Resultatet från magnetfälts beräkningarna visar att inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält som överskrider rekommenderade nivåer under normala belastningsförhållanden.. Sammantaget bedöms kraftledningens konsekvenser i detta avseende som små. Även avseende ljudeffekter bedöms konsekvenserna som små då detta berör en 145 kv kraftledning vilken inte förväntas alstra störande ljudeffekter. Infrastruktur såsom järnväg och väg av riksintresse, lokala vägar, flygfält och andra kraftledningar berörs. Dock bedömds inte kraftledningen ge upphov till några konsekvenser för dessa. Kraftledningen bedöms som förenlig med Östersunds kommuns översiktsplan, samt detaljplan. Sammanfattningsvis bedömds den befintliga kraftledningen inte ge upphov till någon betydande miljöpåverkan. 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte med ny koncession Avgränsning Metod Områdesbeskrivning Planering och prövning Planeringsprocess Tillstånd Samråd och information Alternativ Nollalternativ Alternativ Teknik Tekniska förutsättningar Markbehov Säkerhet Elektromagnetiska fält och ljudeffekter Elektromagnetiska fält Hälsorisker Gränsvärden och rekommendationer Normalvärden Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter Miljökonsekvenser Miljömål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Natura 2000 samt övriga riksintressen Landskapsbild Naturvärden Kulturvärden Naturresurser Rekreation och friluftsliv Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden Drift och framtida underhåll Löpande drift och ledningsunderhåll Skogligt underhåll Förteckning bilagor

5 Förord Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. MKBn är ett underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Jämtkraft Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och fjärrvärme, till största delen inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft erbjuder också Stadsnät, bredband via fibernät. I Jämtkraftkoncernen ingår moderbolaget Jämtkraft AB och sex dotterbolag. Jämtkraft är också delägare i Boo Energi, Jemtska, JP Vind och Merpellets. Jämtkraft AB ägs till 98,4 procent av Östersunds kommun. Krokoms kommun äger 0,8 procent och Åre kommun äger 0,8 procent. Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Att regionens elnät är väl förberett att möta framtidens nya krav, både när det gäller teknisk kvalitet och leveranssäkerhet, är ett led i att utveckla regionen. Jämtkraft har cirka 320 medarbetare. Huvudkontoret finns i Östersund men arbetsplatser finns även i Lugnvik, Hissmofors, Änge, Järpen, Hackås, Duved och Föllinge. Drygt kunder är anslutna till Jämtkrafts elnät. Ledningsnätet sträcker sig km, vilket geografiskt täcker större delen av Jämtland. Projektorganisation Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. Nr Miljökonsekvensbeskrivning upprättad av: Jessica Raftsjö-Lindberg 4

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät AB ansöker om ny koncession för 145 kv-ledning mellan Odensala och Brunflo. Ansökan gäller en befintlig ledning och inga nya arbeten skall utföras. Den tidigare koncessionen för ledningen gick ut Jämtkraft Elnät AB ansökte om tillfällig förlängning, vilket beviljades i ett beslut från Nätmyndigheten. Därefter har Jämtkraft Elnät AB ansökt om områdeskoncession, där även denna ledning inkluderades i ansökan. I beslutet om områdeskoncession framgick det dock att den gäller för en spänningsnivå upp till 40 kv, vilket medför att 145 kv ledningen inte omfattas av områdeskoncessionen och en ny ansökan om linjekoncession krävs. 1.2 Syfte med ny koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Det finns två olika typer av nätkoncessioner; Nätkoncession för linje avser ledning med i huvudsak bestämd sträckning, samt nätkoncession för område som inte avser en specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Jämtkraft, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, vilken även innefattar samråd. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och övriga som berörs av ansökan. En nätkoncession som avser linje skall enligt 2 kap 13 ellagen meddelas för fyrtio år och en nätkoncession för område för tjugofem år. Finns särskilda skäl kan kortare tid bestämmas och efter utgången giltighetstid kan även en koncession förlängas. En ansökan om nätkoncession på redan befintlig ledning skall i princip innehålla samma uppgifter som om ansökan gällde en helt ny ledning. Då ärendet gäller en redan befintlig ledning finns tillgång till fakta som inte fanns där innan nätkoncession beviljades för första gången. Det ligger dock i sakens natur att det i ärenden gällande redan befintlig ledning ofta på ett enklare sätt går att uppvisa att de krav som uppställs i lagen är uppfyllda. 1.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen har geografiskt begränsats till ett område på 100 m på vardera sida av kraftledningen. I sak avgränsas MKBn till att omfatta konsekvenserna för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, friluftsliv, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur och planförhållanden. Den tidsmässiga beskrivningen av effekter uppgår till 40 år eftersom det är för den tidsperioden nätkoncession beviljas. Då detta gäller ny koncession för befintlig ledning har inga alternativa sträckningar eller åtgärder studerats. 5

7 1.4 Metod Information har hämtats från Länsstyrelsen data bas över läns- och riksintressen. Ytterligare information om fornlämningar, kulturmiljö, skyddad natur och miljöer såsom nyckelbiotoper och våtmarker har sökts i Skogsstyrelsens databas och i Riksantikvarieämbetets databas. 1.4 Områdesbeskrivning Ledningen går från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv-ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen rikting, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäckt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. Längs stora delar av ledningsgatan finns frekvent använda stigar. Ledningen är cirka15 km lång med en 40 meter bred ledningsgata. Bild 1 visar en översiktsbild över den aktuella kraftledningen 6

8 2. Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för eventuella anpassningar. Samråd har skett under sommaren 2011 MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, i andra hand för allmänheten. 2.2 Tillstånd Vid en ansökan om ny koncession för befintlig ledning är det främst följange lagar och föreskrifter som berör: Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (1994:1 250) hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas Plan- och bygglagen (1987:10) Lag (1942:350) om fornminnen Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 7 kap Tillstånd för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex intrång i Natura 2000). Enligt 2 kap 14 Ellagen skall en ansökan om förlängning göras senast två år före koncessionstidens utgång. Jämtkraft Elnät AB har skickat in ansökningshandlingar till Energimarknadsinspektionen, vilken ska kompletteras med en Miljökonsekvensbeskrivning som bland annat skall innefatta ett samråd. Rätten att för all framtid bibehålla ledningen på berörda fastigheter säkrades när ledningen byggdes, antingen genom servitutsavtal eller ledningsrätt. I samband med detta utbetalades ersättning för ledningens intrång, vilken utgörs av en engångsersättning som gäller för all framtid. Således utgår ingen ny ersättning vid ny koncession. Rättigheterna bevakas vid fastighetsbildning och vid upprättande av detaljplaner längs ledningen. 2.3 Samråd och information Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. 7

9 Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från Länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. En markägarundersökning har gjorts i en zon på 100 m från ledningens mitt, det vill säga 100 meter från vardera sida. Samtliga markägare, inom denna zon ingick i samrådskretsen och gavs tillfälle att komma med synpunkter. I övrigt ingick även berörda bostadsrättsföreningar och kolonilotter i samrådskretsen. Vidare inkluderades Östersunds kommun, Jämtlands botaniska sällskap, Jämtlands läns ornitologiska sällskap, Sveriges geologiska undersökning SGU, Trafikverket och Östersunds Naturskyddsförening i samrådskretsen och gavs möjlighet att lämna synpunkter. Samtliga yttranden som mottagits under samrådstiden har sammanställts i Samrådsredogörelse (Se Bilaga 3). 8

10 3. Alternativ 3.1 Nollalternativ Den aktuella ledningen är betydelsefull för att trygga elförsörjningen i området, vilken inte kan tryggas om ny koncession inte beviljas. 3.2 Alternativ Enligt Energimarknadsinspektionens handbok om ansökan av nätkoncession bör det generellt inte krävas att sökande anger alternativa lokaliseringar för förlängning av nätkoncession för linje såvida den inte berörda görs gällande avsevärda olägenheter. Med hänsyn till att det är en befintlig ledning som omprövas bedöms andra alternativ i form av alternativa sträckningar inte vara rimlig att beskriva då en ny sträckning skulle innebära större miljöpåverkan genom att nya områden skulle behövas tas i anspråk. En alternativ utformning till luftledning skulle kunna vara en markförlagd kabel. Detta har även angetts som förslag under samrådsprocessen, då främst för sträckan i Odensvik. Detta är dock inte möjligt bland annat ur risk-och sårbarhetssynpunkt. Detta då kraftledningen står för Brunflos elförsörjning och ett eventuellt fel på en markkabel tar för lång tid att åtgärda och medför då en reducerad driftsäkerhet i området. Utöver reducerad driftsäkerhet skulle även en markkabel innebära ett stort ingrepp i miljön. Markförläggning av en ledning av denna omfattning skulle också medföra stora kostnader, även om enbart sträckan i Odensvik markförläggs. Utifrån detta anses inte en markförläggning vara en möjlig alternativ utformning. 9

11 4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den aktuella ledningen är befintlig och inga åtgärder för ledningen är planerad. Ledningen är byggd i portalstolpar i trä. Avståndet mellan varje stolpe i varje stolppar är 4 meter, vilket innebär att hela ledningen är 8 meter bred. Stolparna är cirka meter höga med ett avstånd på meter mellan stolpplatserna. 4.2 Markbehov Koncessionen gäller en 145 kv luftledning med driftspänning på 130 kv. Ledningen är ca 15 km lång med en 40 meter bred ledningsgata, det vill säga området som kraftledningen står i. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Den aktuella ledningen från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv-ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen rikting, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäkt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. 4.3 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK- FS 2004:1). Ledningen är utrustad med topplina för att skydda mot eventuella åsknedslag de första spannen ut från fördelningsstationerna. 10

12 5. Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Kring en kraftledning finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan i marknivå beror bland annat på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Vegetation och byggnader skärmar av det elektriska fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Elektriska fält i hemmiljö som exempelvis uppkommer från elapparater är svaga, mindre än 0,1 kv/m. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfälten inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet (jämför nedan under 5.3 Gränsvärden och rekommendationer och 5.4 Normalvärden). 5.2 Hälsorisker Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut har gett ut en broschyr där följande går att läsa: Människan är anpassad till att leva i jordens statiska magnetfält och det har inte gått att påvisa skadliga effekter av statiska magnetfält som människor normalt kommer i kontakt med. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen som, vid mycket starka magnetfält, kan påverka kroppens nervsignaler. Det råder idag stor samstämmighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempelnerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger dock långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Magnetfält som uppkommer kring elektriska apparater och kraftledningar kallas växlande magnetfält. Trots att forskning pågått i närmare 30 år går det idag inte att ge ett säkert svar om magnetfält kan orsaka cancer. Forskare har dock i flera oberoende studier sett samband mellan exponering under barnaåren för magnetfält som ligger över det normala och en något ökad risk for leukemi. Sambandet mellan magnetfält och barnleukemi kvarstår när man tagit hänsyn till flera andra tänkbara riskfaktorer. WHO har genom sitt cancerforskningscenter International Agency for Research on Cancer (IARC) samt International Electromagnetic Fields Project utvärderat hälsorisker i samband med exponering för lågfrekventa fält (WHO, 2007). Världshälsoorganisationen, WHO, har därefter bedömt magnetfält som möjligen cancerframkallande. Forskare har däremot inte funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur exponering för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. 11

13 Totalt drabbas cirka 80 barn om året av leukemi i Sverige. Baserat på dagens kunskapsläge skulle ungefär ett fall av barnleukemi vartannat år kunna vara orsakat av magnetfält, främst från kraftledningar. Mindre än 1 procent av alla barn exponeras för förhöjda magnetfält i sina bostäder. Forskare har även studerat kopplingen mellan magnetfält och andra cancerformer men där är resultaten osäkra och inte samstämmiga. Cancer anses vara en sjukdom som orsakas av flera samverkande faktorer. Om magnetfält bidrar till uppkomsten av cancer, är risken liten jämfört med risken att få cancer av andra orsaker. 5.3 Gränsvärden och rekommendationer De svenska myndigheterna har inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält eller något skyddsavstånd till kraftledningar. Enligt ICNIRP:s (The International Commission of Non-Ionizing Radiation Protection) 2010 publicerade riktlinjer ligger referensvärdet för allmänhetens kortvariga exponering, vid 50 Hz, på 200 µt. Motsvarande värde för yrkesmässig exponering är 1mT. För elektriska fält är referensvärdet 10 kv/m vid yrkesmässig exponering och 5 kv/m för allmänhetens exponering. EU:s rekommendationer berör endast korttidsverkningar och överensstämmer i stort med ICNIRP:s rekommendationer. Socialstyrelsen har gett ut ett meddelandeblad i juni 2005 med titeln Elektromagnetiska fält från kraftledningar. Bladet har tagits fram i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut. Syftet är att förse beslutfattare med ett uppdaterat bedömningsunderlag. I sammanfattningen skriver man: Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats under många år. Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då fanns. Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4 μt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 μt. Det finns inte någon känd mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Jämtkraft har inte antagit någon magnetfältspolicy. Jämtkrafts inställning i fråga om magnetfält är dock att vid planering av nya kraftledningar ska Jämtkraft se till att magnetfältet normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. 12

14 5.4 Normalvärden Med normal magnetfältsnivå avses genomsnittsvärdet på magnetfältet i den aktuella miljön vid sådana förhållanden som kan anses återspegla fältnivån under lång tid. Med magnetfältsnivå i aktuell miljö menas magnetfältsnivån i områden där människor återkommande kan förväntas vistas under längre tid, till exempel bostäder. I Sveriges större städer är medianvärdet på magnetfält i bostäder och daghem 0,1 µt. I mindre städer och på landsbygd är motsvarande siffra 0,05 µt. Nära hushållsapparater som hårtorkar, dammsugare etcetera kan fältet variera mellan 10 och 50 µt. Mitt under en kraftledning kan magnetfältet vara µt. I stadsmiljöer är magnetfälten i gatumark och på trottoarer ofta förhöjda på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. Sålunda har medelvärdet mätt på trottoarer i till exempel Stockholms innerstad uppmätts till 0,4 µt och i Borlänge centrum till 0,38 µt. 5.5 Magnetfält för aktuell ledning Magnetfältet för den aktuella ledningen har beräknats av Anna-Karin Renström och godkänts av Christer Fihn, Pöyry. De strömvärden som använts i beräkningarna är de historiskt högsta som uppmätts, dessa värden inträffar alltså mycket sällan vid något enstaka tillfälle på årsbasis. För 145 kv ledningen motsvarar detta 225 A med strömriktning mot Brunflo och för den 20 kv ledning som går parallellt är det högsta värdet 160 A med samma riktning. Medelvärdet på strömmen är för 145 kv ledningen 105 A och för 20 kv ledningen antas den vara cirka 80 A. Magnetfältet har beräknats både för belastning enbart på 145 kv ledningen, samt för belastning på både 145 kv ledningen och den parallella 20 kv ledningen. Detta då magnetfälten från de båda strömförande ledningarna påverkar varandra. Även det starkaste magnetfältet har beräknats, vilket finns vid centrum av 145 kv ledningen. Parallellt med dessa ledningar går även en 40 kv-ledning. Denna tas dock inte med i beräkningarna då den enbart används för reservmatning och påverkar således inte styrkan på magnetfältet. Tabell 1 visar resultatet från magnetfälts beräkningarna. Lednings konfiguration 20kV Ström (A) 145 kv Max fält (µt) Vänster (m) 0,4 µt inträffar Höger (m) Magnetfält (µt) 20m Vänster 20m Höger 145 kv ensam ,5 27,5 27,5 0,75 0, kv ensam ,5 18,5 18,5 0,35 0,35 145/20 kv ,38 0,85 145/20 kv ,3 10,5 20 0,18 0,4 Resultaten visar att vid den genomsnittliga lasten på ledningen hamnar styrkan på magnetfältet under försiktighetsnivån 0,4 µt redan vid ett avstånd på 20 meter från ledningen eller mindre. Då 145 kv ledningen går ensam och lasten är maximal krävs ett avstånd på 27,5 meter från ledningen för att magnetfältstyrkan skall hamna på 0,4 µt. Dock sker detta enbart vid enstaka tillfällen på årsbasis då belastningen är som högst. Utifrån utförda beräkningar bedöms inte kraftledningens magnetfält ge upphov till några hälsoeffekter. För en mer detaljerad beskrivning av magnetfält och beräkningarna för denna ledning se Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo(Se Bilaga 2). 13

15 5.6 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektriskledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Dock behandlar denna MKB en 145 kv kraftledning, vilken alstrar ett svagt ljud som endast är urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. 14

16 6. Miljökonsekvenser Detta avsnitt behandlar de övergripande förutsättningarna för kraftledningen och dess påverkan på omgivningen. En bedömning av konsekvenser görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av störningens omfattning. Konsekvenserna, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga och stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Om konsekvenserna är positiva anges detta. 6.1 Miljömål Nationella, regionala och lokala miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Åtta av miljömålen; 6. Säker strålmiljö, 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 15. God bebyggd miljö samt 16. Ett rikt växt- och djurliv berörs i detta fall. I underhållsarbetet på aktuell ledning skall minimal negativ påverkan på miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå eftersträvas. Jämtlands läns miljömålsarbete bedrivs av Länsstyrelsen i samarbete med myndigheter, organisationer och andra aktörer i regionen. Länsmålen är en anpassning av de nationella miljömålen för att de ska kunna appliceras på situationen i länet. Den befintliga ledningen anses inte motverka måluppfyllelsen. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljöbalken (SFS 1998:808) I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs de kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller 15

17 åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKBn redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 16

18 Jämtkraft avser inte att uppföra någon ny anläggning. Tillstånd söks endast för fortsatt drift av befintlig ledning. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Jämtkraft redovisar i MKBn vilka åtgärder som skall vidtas för att minimera påverkan på hälsa och miljö vid fortsatt drift och underhåll av den befintliga kraftledningen. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EGs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap 28 a Miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000-området. Av betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad, utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000-området. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet Miljöbalken. Den aktuella kraftledningen går igenom Natura 2000-området Odensalakärret, vilket även är ett naturreservat sedan Utöver detta är området även riksintresse för kulturmiljövård och friluftsliv. Det ingår även i våtmarksinventering klass 2, samt rikekärr klass 1. Området, ett så kallat extremrikkärr, hyser på grund av den rika tillgången på kalk i området, rörligt grundvatten samt det gynnsamma läget i sydsluttning en artrik vegetation. I området finns kalktufbildande källa. Områdets nordöstra del utgörs av en äng. I området finns relativt rika orkidéförekomster såsom tvåblad, korallrot, purpurknipprot, blodnycklar, ängsnycklar, flugblomster och brudsporre. Inom området finns ett antal rödlistade arter såsom kalkbräken, otandad grynsnäcka och kalkkärrsgrynsnäcka. Inom detta område är det mycket viktigt att inte hydrologin och hydrokemin påverkas negativt. Alla åtgärder som kan påverka de hydrologiska förhållandena inom området negativt bör undvikas. Närmare beskrivning kring dess konsekvenser, samt åtgärder återfinns i stycke 6.5 Naturvärden. 17

19 Kraftledningen går parallellt med och korsar europavägen E14, vilken är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 Miljöbalken. Kraftledningen går även parallellt med järnväg av riksintresse. Detta beskrivs närmare i stycke 6.10 Infrastruktur. 6.4 Landskapsbild Beskrivning Ledningen går från fördelningsstationen i Odensvik, där den sträcker sig parallellt med järnväg, 20 kv och 40 kv ledningar i ca 2.2 kilometer. Ledningen passerar här även genom ett Natura-2000 område, kolonilotter för odling, samt nedanför intilliggande bostadsområden. Därefter byter ledningen riktning, och passerar då genom ett kolonilottområde, för att fortsätta över Opevägen och passera bostadsområdet i Fjällmon och vidare in i skogsmark. Då ledningen når E14 svänger den av mot Brunflo vid ÖP-huset. Därefter följer ledningen E14 förbi ett antal fastigheter innan den återigen viker av in till skogsmark och viss åkermark. Ungefär 3 kilometer senare korsar ledningen E14 för att fortsätta in i skogen och passera områden med skogs- och åkermark samt genom en grustäckt för att slutligen nå ställverket i Södergård, Brunflo. Längs stora delar av ledningsgatan finns frekvent använda stigar Konsekvenser Vilka konsekvenser kraftledningen har för landskapsbilden påverkas av hur ledningen ser ut och upplevs i sin omgivning. Hur en ledning upplevs är individuellt vilket gör det svårt att ge en generell beskrivning. Dock kan en bedömning göras utifrån graden av exponering i landskapet, vilket bestäms av en rad faktorer såsom lokalisering och utförande i form av landskapsrummens form och skala. Ledningen är exponerad främst där den går över åkermark, längs E14 samt vid bebyggelse där den exponeras för ett större antal människor. Ledningen har dock funnits i området under en längre varför den kan uppfattas som en del av landskapsbilden. Sammanfattningsvis bedöms ledningens påverkan på landskapsbilden som små Åtgärder Då ledningen funnits på platsen under en längre tid bedöms intrånget av att flytta ledningen som större än att låta den stå kvar. Inga åtgärder vidtas därför. 6.5 Naturvärden Med naturmiljö menar man exempelvis berggrund, jordlager, yt- och grundvatten samt växter och djur på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald. Naturmiljöbegreppet omfattar bland annat nationalparker, naturreservat, riksintressen, där Natura 2000 områden ingår, nyckelbiotoper, naturvårdsobjekt med mera Beskrivning Området kring kraftledningen har inventerats med hjälp GIS-skikt från Länsstyrelsens data bas, samt Skogsstyrelsens databas. Inventeringen har skett på ett område av 100 meter ut från ledningen. Ledningen går igenom Odensalakärret, vilket är ett Natura 2000 område. Odensalakärret är även upptagen i Länsstyrelsens våtmarksinventering, VMI. Odensalakärret är även ett rikekärr av klass 1 och ett antal hotade arter och biotoper finns identifierade i 18

20 området såsom kalkkärrgrynsnäcka, otandad grynsnäcka och naturtyper såsom källor med kalktuffbildning. Ledningen passerar även naturreservatet Torvalla urskog, dock på ett avstånd av drygt 100 meter så det påverkas inte av kraftledningen. Kraftledningen följer E14 och korsar Bockängena vilket är en våtmarksinventering, VMI, av klass 3. Ledningen passerar även genom tre sumpskogar varav två har naturvärdesklass 2 och en naturvärdesklass 3. I kraftledningsgatan finns ett antal hotade arter och biotoper identifierade, bland annat fältgentiana längs en lång sträcka över Lund- och Grytan skiftena. Samtliga naturvärden identifierade längs kraftledningssträckan finns sammanställda i en tabell (Se Tabell 2). De påträffade naturvärdenas lokalisering finns redovisade i Kartor Natur och kulturvärden (Se Bilaga 1). Kraftledningen passerar ett antal bäckar, mindre vattendrag och diken. Två namngivna vattendrag passeras, Torvallabäcken och Ope ån. Konsekvenserna på naturmiljön bedömda sammanfattningsvis som små. Tabell 2 visar en sammanställning av de naturvärden som påträffats längs kraftledningssträckan Naturvärden Hotade arter och biotoper, Odensala Natura 2000 habitat, Odensala kärret, 3,2 ha Våtmarksinventering, Klass 2, Odensalakärret Naturreservat, Odensalakärret, 3,2 ha, Referens: Rikekärr, klass 1, Odensalakärret Hotade arter och biotoper, Odensalakärret Naturreservat, Torvalla urskog, 5,0 ha, Referens: Sumpskog, Objektid: , Fuktskog, Naturvärdesklass 3 Våtmarksinventering, Klass 3, Bockängena, Sumpskog, ObjektID: , Fuktskog, Naturvärdesklass 2 Sumpskog, ObjektID: , Kärrskog, Naturvärdesklass 3 Sumpskog, ObjektID: , Naturvärdesklass 2 Ängs- och betesinventering, Ope Hotade arter och biotoper, Ope Hotade arter och biotoper, Lund Hotade arter och biotoper, Grytan Konsekvenser En ledningsgata genom skogsmark medför en fragmentering av biotopen. I öppna områden som t.ex. våtmark och odlingsmark sker ingen fragmentering eftersom ingen avverkning av högväxande vegetation sker. Ledningsgata i skogsmark förändrar livsbetingelser och inverkar negativt på den naturliga biotopens arter. Samtidigt skapar detta utrymme för fler arter och nya biotoper uppkommer. En ledningsgata förändrar livsbetingelserna och inverkar negativt på den naturliga biotopens arter. Ledningsgatan skapar kantzoner vilka ger upphov till en ökad ljusinstrålning. I homogena skogsområden medför det en etablering av mer ljuskrävande arter. Hävdberoende arter, såsom bland annat fältgentiana, gynnas av förhållandena i kraftledningsgator då de får de ljus och utrymme de behöver för att kunna konkurrera med andra arter. Arter som till exempel mossa och lav missgynnas dock i kantzoner. Den aktuella kraftledningen är dock befintlig och ledningsgatan har funnits under en längre tid och bland de biotoper som skapats längs kraftledningssträckan har ett flertal hotade arter identifierats. För dessa hotade arter och biotoper är ledningsgatan en förutsättning och medför inte en negativ påverkan. Våtmarksområden längs sträckan kan påverkas negativt vid underhållsarbete då tunga fordon kan medföra markskador. Vattendrag påverkas genom minskad beskuggning till följd av avverkning eller underhållsarbeten. Vid arbete i 19

21 strandzonen till vattendrag kan användandet av maskiner och fordon medföra körskador och ökad erosion med grumling i vattendraget som följd Åtgärder För att minimera detta sker alla planerade underhållsarbeten i möjligaste utsträckning på snötäckt och tjälad mark Underhåll skall ske med hänsyn till känsliga naturområden. Inför underhållsarbeten som innebär till exempel röjning inom Natura 2000 området skall samråd med Länsstyrelsen hållas. Körning skall inte ske i vattendrag och vid planerade underhåll skall bäckpassager sker genom att lägga en trumma. Intill vattendrag lämnas en kantzoner med yngre träd och buskar. Även tekniska hjälpmedel såsom temporära broar eller markförstärkare kan komma att användas i samband med planerade underhållsåtgärder. 6.6 Kulturvärden Kulturmiljöer är bebyggelse- eller landskapsområden som bär spår av mänsklig påverkan. Det kan vara kulturhistoriskt intressanta områden i form av värdefull bebyggelse och kulturlandskap med historiska lämningar till exempel. fornlämningar och kulturminnen. Begreppet fast fornlämning avser de lämningar som skyddas av Kulturminneslagen och eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av Länsstyrelsen. Med begreppet övrig kulturhistorisk lämning avses lämningar utan skydd av Kulturminneslagen, men omfattas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen Beskrivning Området kring Odensvik är klassat som riksintresse för kulturmiljö. Kulturvärden som berörs av kraftledningen har inventerats med hjälp av GIS-skikt från Länsstyrelsens databas och har kontrollerats via Riksantikvarieämbetets databas. Ledningen berör 15 registrerade fornlämningar (Se Tabell 3). De fornlämningar som redovisas återfinns inom 100 meter från kraftledningen. De påträffade kulturvärdenas lokalisering återfinns på kartor i Kartor Natur och kulturvärden (Se Bilaga 1). 20

22 Tabell 3 visar en sammanställning av de kulturvärden som påträffats längs kraftledningssträckningen Kulturvärden Östersund 51:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomten Östersund 51:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomten Östersund 13:1, Fast fornlämning, Gravfält Östersund 14:1, Fast fornlämning, Hög Östersund 13:2, Övrig kulturhistorisk lämning, Skrävstenshög Östersund 12:1, Fast fornlämning, Hög Östersund 49:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 45:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 45:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 46:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Bytomt/gårdstomt Östersund 44:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Små industriområde Brunflo 275:1, Fast fornlämning, Kalkugn Brunflo 133:1, Fast fornlämning, Hög Brunflo 130:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Fossil åker Brunflo 131:1, Övrig kulturhistorisk lämning, Övrigt Brunflo 131:2, Övrig kulturhistorisk lämning, Fyndplats Konsekvenser De flesta lämningar återfinns längs den 2.2 kilometer långa sträckan där kraftledningen löper parallellt med järnvägen. Här finns 11 av de registrerade fornlämningarna som berörs av ledningen. Endast två av dessa berörs direkt av kraftledningen då denna passerar genom Östersund 13:1 samt Östersund 44:1. Östersund 44:1 berörs även av de hus som återfinns längre ner mot sjön. Ett flertal av de övriga fornlämningarna eller övriga kulturhistoriska lämningarna återfinns helt eller delvis i bostadsområdena längs sträckan. Samtliga registrerade kulturvärden identifierade längs den övriga sträckan berörs inte direkt av kraftledningen då de är belägna meter ifrån själva kraftledningen. Kraftledningar kan ge konsekvenser på kulturmiljön i ett område då objekt kan förstöras vid byggnation och underhåll, samt att de medför ett visuellt intrång i känsliga miljöer. Negativa konsekvenser för kulturmiljön kan framförallt uppkomma där landskapsbilden innefattar höga kulturvärden. Denna kraftledning är dock redan befintlig och går till största del längs befintlig infrastruktur såsom järnväg och E14, samt i områden med mycket bebyggelse. Konsekvenserna av kraftledningen på kulturmiljön bedöms sammantaget som små Åtgärder De fornlämningar som påträffas i direkt anslutning till kraftledningen återfinns på ängsmark, vilket innebär att ingen högväxande vegetation berörs och på platsen krävs således inget underhållsarbete i form av till exempel röjning. Utförs annan typ av arbete på kraftledningen inom dessa områden vidtas försiktighetsåtgärder. Övriga lämningar inom 100 meter från kraftledningen berörs inte vid arbete inom ledningsgatan. Vid påträffande av okänd fornlämning skall detta anmälas till Länsstyrelsen. 21

23 6.7 Naturresurser Beskrivning Skog Ledningen sträcker sig till stor del längs annan befintlig infrastruktur såsom järnväg och vägar. Dock går den även igenom områden med skogsmark. För att kunna bedriva skogsbruk är tillgänglighet till skogsskiften en förutsättning. Hur skogen närmast ledningsgatan har påverkats sedan etablerandet av kraftledningen varierar sannolikt. Kantzoner påverkas av ledningsskötsel i form av anläggandet och nyttjandet av patrullstigar, röjning och fällning av kantträd. Jordbruk Kraftledningen sträcker sig över enstaka jordbruksmarker. Kraftledningen anses inte utgöra ett hinder för att bedriva jordbruksverksamhet. Vilt De flesta djur förflyttar sig, antingen mellan vinter- och sommarbeten eller mellan olika områden för näringssök, nattvila och reproduktion. Detta kallas funktionsområden. För att en grupp av djur ska kunna genomföra sin årscykel, och sin livscykel, är det viktigt att förbindelsen mellan de olika funktionsområdena är intakta. Infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer som kan bryta förbindelserna. Kraftledningar kan dock anses som milda barriärer då möjlighet för viltets rörelse kvarstår. Det finns även möjlighet för näringssök i ledningsgatan. Bergs-och grustäkter I Håkansta ovanför Korsmyren passerar kraftledningen över utkanten av en bergtäkt. I närheten av Södergård med cirka meters avstånd till ledningen finns ytterligare en bergtäkt. I området bryts natursten. Sveriges geologiska undersökning, SGU, samt de företag som är verksamma i täkterna, Ölands stenförädling AB och Jämt-kross AB, har informerats och har inte inkommit med någon erinran mot en ny koncession för den aktuella ledningen Konsekvenser Ledningen passerar i huvudsak sträckor med annan befintlig infrastruktur och har funnits i området under en lång tid och bedöms därför innebära små konsekvenser för områdets naturresurser. Den mark som tas i anspråk har ersatts med ett engångsbelopp då ledningsrätt på sträckan gavs Åtgärder Inga åtgärder vidtas 22

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo RAPPORT 4005000 2011-09-23 JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo Anna Karin Renström 1 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT AE-WPS

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje avseende 30 kv ledning, Fagersta kommun, Västmanlands län Västerbergslagens Elnät AB 2015-04-09 Vattenfall Services Nordic AB Miljö&Tillstånd

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning 2014 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning Förord Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsområdet

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DALARNAS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 VATTENFALL ~ ~ ----~--~-{~Q~ ~ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 rörande 20 kv kraftledning mellan Vigelsjö transformatorstation och gräns mellan områdeskoncessioner i Norrtälje kommun, \ Stockholms

Läs mer

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Huvuddokument Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368

Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1 (1) Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1. synpunkt från Ludvika Kommun 2. ny miljökonsekvensbeskrivning EI4000, W-4.0, 2014-01-31 Angående naturvärden efter 50 kv luftledning för anrikningsverk

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning 1 (23) Miljökonsekvensbeskrivning För ansökan om förlängning av koncession för linje avseende 130 kv - ledningarna: VL 13 Borgvik Karlstad västra VL 14 Borgvik Dingelsundet med avgrening mot Orrby OL3S8

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige

Läs mer

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad Foto: fördelningsstation RAPPORT 2015-11-03 Maria Liberg Kristiansson

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun E.ON Elnät Sverige A Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun Underlag för samråd December 2011 ankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla.

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla. PM 2015-09-17 Samrådsredogörelse avseende befintlig kraftledning, PL492 Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö TJÄNSTESKRIVELSE 1 Bygg- och miljönämnden 2014-08-28 Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö Bakgrund Svenska kraftnät har inkommit 2014-06-12 med en inbjudan till samråd för

Läs mer

Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd och MKB enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och utredare Utredare Kartor Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Sollefteå

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012

Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012 Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012 Underlag för samråd inför anläggande av planerad 52 kv-ledning mellan transformatorstation Storflohöjden och Krångede fördelningsstation.

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Planerade 36 kv markkablar för anslutning av vindkraftverk vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län

Planerade 36 kv markkablar för anslutning av vindkraftverk vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerade 36 kv markkablar för anslutning av vindkraftverk vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner)

Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner) .ON lnät Sverige B Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner) Juni 2013 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för del av Alfta tätort TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB 2015-72. tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl ANTAGANDEHANDLING Dnr MOB 2015-72 tillhörande ändring av detaljplan för del av Hultsfred 3:1 m.fl 1 Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. en är ett

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008 400 kv ledning Kimstad - Sege - Arrie Ny passage söder om Södra Sandby, Lunds kommun Befintlig ledningssträckning och Utredningsalternativ 4 (UA4) Projektorganisation

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN FÖRSTUDIE ÖVER FLERA UTREDNINGSOMRÅDEN JANUARI 2013 Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för planerad 400 kvväxelströmsledning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 1(13) ARJEPLOGS KOMMUN ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan avser Ny verksamhet. Planerat startdatum: Ändring

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod

Läs mer

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KOMMUNSTYRELSEN 2010-09-15 Dnr KS 2010-53 Förstudie om ny likströmsförbindelse Nässjö-norska gränsen (Sydvästlänken) Handlingar rörande Sydvästlänken, förstudie maj 2010 har lämnats

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner Beslut 2006-02-27 Diarienummer 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Enligt sändlista Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner Innehåll

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun

Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun 2016-05-16 KS/2016:130 Behovsbedömning för detaljplan för bostäder i Paradiset, Partille kommun Bedömning Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter Insändes till: Östersunds kommun 831 82 ÖSTERSUND Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggning, namn Besöksadress

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Utställningshandling april 2011 45

Utställningshandling april 2011 45 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas. BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer