Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät."

Transkript

1

2 Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd och MKB enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och utredare Utredare Kartor Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Sollefteå Golfbana. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax

3 Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsför-bindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnads-effektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 550 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundby-berg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2014 var omsättningen 9,3 miljarder kronor. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats Förord Affärsverket svenska kraftnät (nedan kallat Svenska kraftnät) planerar ett flertal åtgärder i anslutning till station Hjälta i Långsele, Sollefteå kommun. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett underlag för att kunna göra en samlad bedömning av ett projekts inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållning med naturresurser. Ledningar är tillståndspliktiga enligt ellagen (1997:857) och denna MKB utgör bilaga till fem separata ansökningar till Energimarknadsinspektionen.

4 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 Sammanfattning 6 Bakgrund 6 Förstudie 6 av utbyggnadsförslaget 6 Väsentliga miljöaspekter Bakgrund och syfte Inledning Behovet av planerade elförbindelser Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Avgränsningar Angränsande projekt och kumulativa effekter Metod Tidplan Tillstånd och samråd Koncession Övriga tillstånd Samrådets genomförande Markupplåtelse och ledningsrätt Hälsoaspekter och rekommendationer Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter Byggskedet alternativredovisning Nollalternativ Utredda alternativ Förordat alternativ Avförda alternativ Bedömningsgrunder och övergripande förutsättningar Svenska kraftnäts bedömningsgrunder och miljökrav Riksintressen och 33 Natura Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden Byggskedet Övergripande planeringsförutsättningar Nationella miljömål Regionala och lokala miljömål Svenska kraftnäts miljöpolicy Miljökvalitetsnormer Miljöbalkens krav Planförhållanden VerksamhetS Tekniska förutsättningar Aktuella stationer Ledningens tekniska utförande Säkerhet Elektriska och magnetiska fält Miljökonsekvenser delprojekt A1 - ny ledning mellan stationerna CT31 och at41 i Hjälta Natura 2000 och riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Byggskedet Miljökonsekvenser delprojekt A2 - ny sträckning av sista delen av AL4 in till station at41 i Hjälta 45

5 5 8.1 Natura 2000 och riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Byggskedet miljökonsekvenser delprojekt B1 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 vid SoLLefteå golfbana Natura 2000 och riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Byggskedet miljökonsekvenser delprojekt B2 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 vid SoLLefteå golfbana Natura 2000 och riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Byggskedet Rekreation och friluftsliv Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Byggskedet Framtida underhåll i driftfasen Ledningsunderhåll Skogligt underhåll Samlad bedömning Delprojekt A1 - ny ledning mellan stationerna CT31 och AT41 i Hjälta Delprojekt A2 - ny sträckning av sista delen av AL4 in till station AT41 i Hjälta Delprojekt B1 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 vid Sollefteå golfbana Delprojekt B2 - omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 vid Sollefteå golfbana Delprojekt C - ny ledning till planerad station Helgum Referenser 65 Digitala källor 65 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er 65 Övrigt Ord- och begreppsförklaringar 68 Bilagor miljökonsekvenser delprojekt C - ny ledning till planerad station Helgum Natura 2000 och riksintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö 55

6 6 Sammanfattning Bakgrund Denna MKB utgör bilaga till fem ansökningar om koncession enligt ellagen för ledningsåtgärder i Hjälta-området med anledning av en ny 400/220 kv-systemtransformering. Bakgrunden till projektet är att 220 kv-nätet norr om stationerna i Hjälta belastas mycket högt i dagsläget när den el som produceras i området ska föras över till 400 kv-nätet och vidare söderut. För att motverka detta problem och möjliggöra ökad anslutning av vindkraft i området behöver ledningsnätet vid Hjälta och Helgum förstärkas. Se karta i figur 1. Förstudie Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera möjliga placeringar av ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken. Samråd Samråd för aktuellt projekt har genomförts med en utökad krets. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 6 februari 2015 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i Tidningen Ångermanland, Sollefteåbladet och Nordsverige. Dessutom skickades ett informationsbrev till närboende. Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrland och Sollefteå kommun hölls den 10 mars i länsstyrelsens lokaler i Härnösand. En samrådsredogörelse upprättades och skickades till länsstyrelsen som den 18 maj 2015 meddelade att de planerade ledningsåtgärder inte ansågs medföra en betydande miljöpåverkan. av utbyggnadsförslaget Projektet innebär att > > en ny överföringsväg, i form av en ny 400/220 kv-transformering, byggs i Hjälta > > två kortare ledningssträckor byggs > > två ledningar får en ändrad sträckning Väsentliga miljöaspekter Svenska kraftnät arbetar under hela projektets gång med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. Eftersom ledningarna planeras i områden som redan nu är i hög grad påverkade av ledningar och tillhörande anläggningar bedöms konsekvenserna på motstående intressen bli obetydliga till små.

7

8 8 01. Bakgrund och syfte 1.1 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) omfattar fem ledningsåtgärder inom två utredningsområden i närheten av Långsele tätort. Utredningsområdet Hjälta är beläget mellan Svenska kraftnäts (CT31) och E.ONs (AT41) stationer väster om Långsele. Utredningsområdet Helgum är beläget på och i anslutning till Sollefteå golfbana öster om Långsele, se karta i figur 1. I MKB hänvisar benämningen Helgum till utredningsområdet och inte till byn med samma namn. Långsele ligger ca 8 km väster om Sollefteå, i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Aktuella ledningar är AL4 där sträckningen för den sista delen (två stolpar) in till station AT41 ska flyttas, se karta i figur 2. Ny ledning mellan station CT31 och AT41 kommer att benämnas AL12 S1-2. Nuvarande ledningar AL4 och AL5 S8 på golfbanan kommer att klippas upp och ledas om. Kommande benämningar på dessa ledningar blir AL12 S3 mellan planerad station Helgum och station CT31 i Hjälta respektive AL4 mellan Forsse och Stadforsen. Nuvarande AL5 S8 kommer att ledas om och in till planerad station Helgum. Befintlig ledning AL5 kommer att anslutas till planerad station Helgum i nuvarande sträckning och benämns fortsättningsvis AL5 S1 söderut och AL5 S2-3 norrut. Denna sistnämnda anslutning sker inom befintlig koncession. Ledningsåtgärderna ingår i det övergripande projektet att skapa en ny överföring mellan 220 kvnätet och 400 kv-nätet. Det övergripande projektet kallas i denna rapport för projektet och de fem olika ledningsåtgärderna benämns delprojekt, se karta i figur 3 och 4. Delprojekten innebär i korthet: > > Byggnation av en ny ledning om ca 650 meter mellan station CT31 och AT41 i Hjälta (delprojekt A1), blivande ledning AL12 S1-2 > > Ny sträckning av sista delen, ca 250 meter, av AL4 in till station AT41 (delprojekt A2), blivande ledning AL12 S3 > > Omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL4 (delprojekt B1), ledningen kommer fortsatt att heta AL4 > > Omkoppling och ny sträckning av nuvarande AL5 S8 (delprojekt B2), blivande ledning AL12 S3 > > Byggnation av en ny ledning om ca 150 meter till planerad station Helgum (delprojekt C), blivande ledning AL12 S3 I ursprungligt samrådsunderlag beskrevs delprojekten som A, B och C, men under utredningens gång har A och B för tydlighetens skull delats upp i A1 och A2 respektive B1 och B2. Ett kompletterande samråd har genomförts för delprojekt A2. För projektet lämnas en ansökan om koncession enligt ellagen (1997:857) med en separat flik för respektive delprojekt. Denna MKB utgör bilaga till samtliga ansökningar om koncession och omfattar hela projektet. Projektets övergripande förutsättningar och konsekvenser redovisas gemensamt i kapitel 1-6. Förutsättningar och konsekvenser som är specifika för de olika delprojekten presenteras separat i kapitel Kapitel är gemensamma för alla delprojekten.

9

10

11

12 Behovet av planerade elförbindelser Idag finns endast två överföringsställen till 400 kvnätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet kring Ångermanälven. Dessa överföringsställen är belägna ca 40 km nordväst om Hjälta. I dagsläget belastas 220 kv-nätet norr om stationerna i Hjälta mycket högt när den el som produceras i området ska föras över till 400 kv-nätet och vidare söderut. Detta problem kommer att förvärras när framtida vindkraft ska anslutas till 220 kv-nätet. För att motverka detta problem och möjliggöra ökad anslutning av vindkraft i området behöver nybyggnationer, ombyggnationer och underhållsåtgärder göras i det omkringliggande 220 kv-nätet. För nybyggnationerna av ledningarna ansöker Svenska kraftnät om tillstånd, koncession, enligt 2 kap. ellagen hos Energimarknadsinspektionen. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) har hållits inför koncessionsansökningarna. Byggnationen av planerad station Helgum hanteras för sig som ett bygglovsärende enligt plan- och bygglagen (2010:900). Samråd om denna har genomförts enligt 12 kap 6 miljöbalken. Även för de jordningsåtgärder som kommer att bli aktuella har samråd genomförts enligt 12 kap. 6 miljöbalken och dessa behandlas därför inte vidare i denna MKB. 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med projektet är att öka driftsäkerheten och möjliggöra en säker anslutning av vindkraft i området. En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen, en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap 3 miljöbalken). 1.4 Avgränsningar MKB beskriver de av Svenska kraftnät valda utbyggnadsförslagen och de avförda alternativen. MKB avgränsas till de tekniska lösningar som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna kan bli aktuella och till de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna och insamlad kunskap om miljön och projektets tänkbara påverkan. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se beskrivning under kapitel 6.1 samt bilaga TeknISk avgränsning Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Alternativ med markkabel, likström och sambyggnad är inte aktuellt eftersom syftet inte uppnås med sådana lösningar. I det aktuella projektet är markkabel inget alternativ eftersom sträckorna är så korta i förhållande till de ingrepp som krävs för markkabel; vid varje anslutning till luftledningen krävs en terminalstation som påverkar ett markområde som är ca 1 ha stort. Likström används för att överföra stora mängder el över långa sträckor, vilket inte är ändamålet med detta projekt. Likström är således inget alternativ eftersom detta projekt rör korta ledningar. Sambyggnad innebär att flera ledningar byggs i samma stolpe. Den enda möjliga sambyggnaden i detta projekt är för delar av sträckan mellan de två stationerna i Hjälta (delprojekt A1 och A2). Sambyggnad innebär dock att man bygger in en svaghet i systemet eftersom det finns risk att samtliga ledningar faller bort vid en olycka till exempel åsknedslag eller stolphaveri. Om flera ledningar faller bort samtidigt kan det leda till att det omgivande elnätet blir överbelastat. Sambyggnad har därför inte utretts vidare. Parallellbyggnad innebär att ledningarna byggs intill varandra men inte i samma stolpar. Delprojekt A1 är planerad att byggas parallellt med AL4 de sista ca 100 meterna in till station AT41 (se karta i figur 3). Detta är vanligt när ledningar ansluts till stationer. Även parallellbyggnad innebär dock att man bygger in en svaghet i systemet eftersom båda ledningarna riskerar att slås ut samtidigt vid exempelvis en olycka. Lokalisering och utförande av planerad station Helgum beskrivs i underlaget för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken, som genomfördes hösten 2015, och i den bygglovsansökan som ska skickas till Sollefteå kommun.

13 GEografISk avgränsning För projektet finns inga geografiska alternativ utöver alternativa lokaliseringar inom de två utredningsområdena Hjälta och Helgum som studerats, se utbredning i figur 1. Detta eftersom stationerna och ledningarna ligger där de ligger och andra lokaliseringar skulle innebära nya markintrång, större miljöpåverkan och höga kostnader och därför inte har utretts. Med utredningsområde menas det område där lokaliseringen av respektive delprojekt bedömts tekniskt möjlig och där natur- och kulturvärden kartlagts. Delprojekten A1 och A2 är möjliga endast inom utredningsområde Hjälta medan delprojekten B1, B2 och C är möjliga endast inom utredningsområde Helgum. Samrådet omfattade lokalisering av delprojekten inom de två utredningsområdena. Utredningsområdet vid Hjälta utgörs av ett ca 12 ha stort område som i öst och väst avgränsas av befintliga kraftledningar (se figur 1 och 3). I norr och söder avgränsas utredningsområdet av de båda kraftstationerna. Området består till största delen av brukad skogsmark. Utifrån resultatet av genomförda underlagsutredningar, inkomna synpunkter under samrådet och ytterligare tekniska utredningar har sträckningar för delprojekten A1 och A2 valts inom utredningsområdet. Utredningsområdet vid Helgum utgjordes ursprungligen av ett något mindre område än vad som nu är aktuellt. Efter inkomna synpunkter under samrådet utökades utredningsområdet åt sydväst längs älven och omfattar nu ca 31 ha (se figur 1 och 4) och ett nytt samråd genomfördes. Området har begränsats till det område närmast befintliga ledningar där delprojekten B1, B2 och C bedömdes kunna bli aktuella. Merparten av utredningsområdet utgörs av Sollefteå golfbana och brukad skogsmark. Utifrån resultatet av genomförda underlagsutredningar, inkomna synpunkter under samråden och ytterligare tekniska utredningar har delprojektens exakta lokaliseringar och utformningar slagits fast inom utredningsområdet Avgränsning av miljöaspekter MKB har begränsats till att behandla de aspekter som projektet förväntas påverka. De aspekter som behandlas är: > > bebyggelse och boendemiljö > > landskapsbild > > riksintressen och Natura 2000 > > naturmiljö > > kulturmiljö > > naturresurser > > rekreation och friluftsliv > > rennäring > > infrastruktur I MKB beskrivs de nuvarande förutsättningarna för ovanstående aspekter och de övergripande konsekvenserna för dessa. Även förväntade konsekvenser under byggskedet beskrivs. Underlaget går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter eller växtsamhällen. Utöver dessa aspekter beskrivs även hur projektet förhåller sig till gällande planförhållanden. Övriga miljöaspekter (energi och klimat, buller, barriäreffekter och föroreningar till luft, mark och vatten) bedöms inte påverkas i driftskedet och behandlas därför inte i denna MKB. 1.5 Angränsande projekt och kumulativa effekter Angränsande projekt är stationsprojektet i Hjälta, som innefattar ny station Helgum (benämns planerad station Helgum i detta dokument) och stationsåtgärder i CT31 Hjälta, AT41 Hjälta, Forsmo, Stadforsen och Forsse. Ytterligare angränsande projekt är tre förvaltningsprojekt på ledningarna AL4, AL5S8 och AL5S1, S2-3 där förvaltningsåtgärder kommer att utföras för att bibehålla livslängden på ledningarna och höja säkerheten. I Hjälta anläggs ytterligare en ledning (A1) i ett område som redan är starkt präglat av ledningar och stationsområden. På grund av att området redan är ianspråktaget för kraftledningsinfrastruktur bedöms obetydliga kumulativa effekter uppstå. I Helgum planeras ingen nettoökning av ledningar i utredningsområdet, men delprojekten B1 och B2 kommer att innebära att ledningsstolparna vid golfbanans klubbhus kommer att bli mer framträdande. Sammantaget bedöms små kumulativa effekter uppstå eftersom det i omgivningarna redan finns kraftledningar.

14 Metod Vid planering av ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation och friluftsliv, rennäring och landskapsbild. Arbetsprocessen för denna MKB har följt följande steg: > > Genomgång av befintligt underlagsmaterial > > GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket > > Kontakt med Sollefteå kommun > > Preliminär beräkning av magnetfält utifrån teoretiska årsmedelströmlaster > > Fältbesök > > Samråd > > Samrådsredogörelse > > Fastställande av ledningarnas lokaliseringar och utformningar > > Magnetfältsberäkning baserad på fastställd lokalisering och utformning > > Bedömning av den miljöpåverkan ledningen medför. Påverkan bedöms i en 6-gradig skala enligt Svenska kraftnäts bedömningsgrunder Inom utredningsområdena har även naturinventering enligt Svensk Standard (SS ) och arkeologisk utredning steg 1 genomförts. Resultaten från dessa har ingått som underlag för bedömningarna tillsammans med tekniska bedömningar. 1.7 Tidplan Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken inför koncessionsansökan genomfördes under februari - augusti Enligt gällande tidplan planeras byggnationen påbörjas under 2018 med driftsättning på hösten 2018.

15 02. tillstånd och samråd Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En MKB biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushåll-ningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB sker samråd om planerna för den planerade ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB regleras i 6 kap.miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från bland annat Försvarsmakten, berörd länsstyrelse och kommun samt fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs av regeringen. 2.2 Övriga tillstånd I projektet kan följande övriga lagar och tillståndsprövningar vara aktuella: > > Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter > > Tillstånd enligt väglagen (1971:948) > > Lag (1995:1649) om byggande av järnväg > > Starkströmsförordningen (2009:22), reglerar bl.a. placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg > > Ledningsrättslagen (1973:1174) > > Skogsvårdslagen (1978:791) > > Kulturmiljölagen (1988:950) > > Nyttjanderättsavtal 2.3 Samrådets genomförande Samråd genomfördes inledningsvis för delprojekt A1, B1, B2 (tidigare B) och C enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Under processens gång framkom att koncession måste sökas även för delprojekt A2 och för detta delprojekt samråddes i oktober-november Samrådsredogörelsen från samrådet bifogas ansökan om koncession. Samrådet har genomförts med den vidare samrådskrets som krävs om länsstyrelsen beslutar att de planerade åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för samrådet togs ett samrådsunderlag fram som beskrev aktuella utredningsområden och delprojekt. Resultaten från de inventeringar av naturoch kulturvärden som utförts redovisades i detta underlag. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 6 februari 2015 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i Tidningen Ångermanland (30 januari), Sollef-

16 16 teåbladet (25 februari) och Nordsverige (5 mars). Nordsverige är en gratistidning som delades ut till samtliga hushåll i Sollefteå kommun. Dessutom skickades ett informationsbrev till boende i närheten av utredningsområdena. Samrådsunderlaget kunde även beställas från Svenska kraftnät. Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sollefteå kommun hölls den 10 mars 2015 i Länsstyrelsen i Västernorrlands lokaler i Härnösand. Efter samrådstiden upprättades en samrådsredogörelse, vilken bifogas i bilaga 2. Samrådsredogörelsen skickades till Länsstyrelsen i Västernorrlands län som den 18 maj 2015 meddelade att den planerade ledningsåtgärder inte ansågs medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut redovisas i bilaga 3. Under samrådet inkom totalt 25 yttranden, varav sju haft synpunkter på eller lämnat information angående projektet. SCA önskar i sitt yttrande att ledningen vid Hjälta förläggs så nära befintlig ledning som möjligt för att minimera intrånget i skogsmarken. Sollefteå golfklubb anser att en ledningsdragning rakt över 9ans green medför en stor risk för ricochetter om en boll träffar ledningen vilket kan innebära skador om denna förflugna boll träffar någon. Golfklubben menar att detta problem även kan uppstå vid utslagen från vit och gul tee på hål nr 5 och 17. Man menar att man kan behöva flytta 9ans green, utslagsplatser på hål 5 och 17 och Oasen (golfklubbens fikaställe) samt justera sträckningen på transportvägen från klubbhuset mot hål 10. Efter inkomna synpunkter beslutade Svenska kraftnät att utreda en ny alternativ sträckning för AL4 (delprojekt B1) över golfbanan. Detta krävde att utredningsområde Helgum utökades mot Faxälven och kompletterande natur- och kulturinventering utfördes i detta område under försommaren Ett kompletterande samrådsunderlag togs fram och skickades den 1 juli till berörda enligt förteckning i samrådsredogörelsen i bilaga 2. Inkomna synpunkter från boende i Forse söder om Faxälven handlade om förfulning av landskapsbilden i och med att det nya förslaget innebar att ledningen skulle komma närmare dem och bli mer framträdande. Golfklubben lämnade in ett eget förslag på ledningssträckning som låg ännu närmare älven än Svenska kraftnäts förslag. Efter en sammanvägning av inkomna synpunkter, tekniska aspekter och omfattningen av markintrång fastställdes slutgiltig sträckning för AL4 (delprojekt B1). För alla jordningsåtgärder som behövs för delprojekten har samråtts med Länsstyrelsen i Västernorrland enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen in till Lantmäteriet för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. Vid ombyggnation av ledning inom befintlig ledningsgata behövs ingen ny ledningsrätt. Om ny mark tas i anspråk vid ombyggnation måste man göra en kompletterande lantmäteriförrättning. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäteriet. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas.

17 03. Övergripande planeringsförutsättningar Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål (figur 5) och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påver-kan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Här är det framför allt delmål 3, Elektriska och magnetiska fält, som berörs. Riskerna med fälten ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana De 16 nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Figur 5. De 16 nationella miljömålen.

18 18 eventuella risker identifieras. Svenska kraftnät har utifrån myndigheternas rekommendationer utarbetat en policy som säger att vid byggandet av en ny ledning ska det säkerställas att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (µt) där människor varaktigt vistas. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen ska vara nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen vara försumbar. Kreosot är ett naturfrämmande ämne och användandet av kreosotimpregnerade fundament och stolpar medför därför negativ påverkan på miljömålet. Svenska kraftnäts val av kreosot bygger på analyser som visat att kreosot ändå är ett bättre alternativ än betong och stål (se avsnitt 4.3.3). Svenska kraftnät följer gällande krav och rekommendationer om kreosotanvändning och använder inte kreosotimpregnerade slipers i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar. Påverkan på miljömålet mildras även genom Svenska kraftnäts miljökrav (TR 13-01) som bl.a. omfattar kemikaliehantering under anläggnings- och underhållsarbeten. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människor bör bl.a. inte utsättas för skadliga bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Inget bostads- eller fritidshus ligger dock inom det avstånd från ledningen där det genomsnittliga magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla (µt). Under byggfasen kommer arbetet att styras så att ev. bullrande arbete utförs dagtid och riktlinjer från Naturvårdsverket följs. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. De planerade åtgärderna kommer inte att påverka utpekade värden för arter och ekosystem. En ledningsgata kan dock innebära positiv påverkan på t.ex. fjärilar, som kan gynnas av de öppna miljöerna. 3.2 Regionala och lokala miljömål De nationella miljömålen har också översatts till regionala och lokala förhållanden av landets länsstyrelser och kommuner. Västernorrlands fem profilmål är: > > Begränsad klimatpåverkan > > Giftfri miljö > > Levande sjöar och vattendrag > > God bebyggd miljö > > Geologisk mångfald (eget regionalt tilläggsmål) Sollefteå kommuns lokala miljömål är: > > Begränsad klimatpåverkan > > Grundvatten av god kvalitet > > God bebyggd miljö > > Ett rikt odlingslandskap Även för de regionala och lokala miljömålen bedöms i huvudsak målet God bebyggd miljö beröras av projektet, se beskrivning under rubriken Nationella miljömål ovan. Det regionala och lokala miljömålet Begränsad klimatpåverkan gynnas indirekt i och med att projektet medför en ökad möjlighet att ansluta lokalproducerad vindkraft till elnätet. Övriga regionala och lokala miljömål bedöms inte påverkas av projektet. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Svenska kraftnät ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar Svenska kraftnät till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Svenska kraftnät ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar (med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inkl. de gasturbiner som ingår i störningsreserven).

19 19 Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Svenska kraftnät ska effektivisera sin energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska Svenska kraftnät så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Svenska kraftnät uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet 3.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Enligt 5 kap miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > vattenmiljökvalitet i havet (SFS 2010:1341) > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675) Sammantaget bedöms projektet vid Hjälta och Helgum inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 3.5 Miljöbalkens krav I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs de kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur projektet påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser Svenska kraftnät att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKB redovisas bedömda konsekvenser för projektets påverkan på omgivningen. Svenska kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer uppfyller kunskapskravet. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Pol-

20 20 luter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Svenska kraftnät åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid byggnation och underhåll av ledningar mm. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid underhåll och reparation av ledningen kommer de kemiska produkter som används medföra lägsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. Valet av kreosotimpregnerade träslipers för stolparnas fundament grundas på utredningar av teknikvalets totala miljö- och hälsopåverkan samt human- och ekotoxicitet jämfört med stål och betong, vilka visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål (se även kapitel i MKB). 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Svenska kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi. Svenska kraftnät tar hänsyn till hushållnings- och kretsloppsprincipen vid materialval för ledningar och fundament. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Svenska kraftnät anser att platserna som valts medför minsta intrång och olägenhet. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. I MKB redovisas åtgärder som bedömts vara skäliga efter en avvägning mellan nytta och kostnader. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. miljöbalken. Svenska kraftnät är medveten om skadeansvarsprincipen. 3.6 Planförhållanden Utredningsområdena berör inte någon detaljplan. Sollefteå kommuns översiktsplan antogs 1990 och har inte förnyats sedan dess. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan som planeras ställas ut för samråd under hösten Enligt telefonsamtal med Sollefteå kommuns kommunplanerare hösten 2014 är den befintliga översiktsplanen från 1990 inte aktuell då den varken innehåller mål eller riktlinjer, utan endast en beskrivning av kommunen. Kommunen antog 2008 en fördjupad översiktsplan för vindbruk. Inget i planen utpekat område för vindkraftsutbyggnad ligger nära Långsele och de områden som Svenska kraftnät har utrett.

21 04. Verksamhetsbeskrivning Tekniska förutsättningar Syftet med projektet är att skapa en ny överföringsväg från 220 kv-nätet till 400 kv-nätet för att öka driftsäkerheten och möjliggöra en säker anslutning av vindkraft i området. Befintligt 220 kv-nät kring Ångermanälven norr om stationerna Långbjörn och Betåsen är högt belastat när elproduktion i 220 kv-nätet ska överföras till 400 kv-nätet och vidare ner till södra Sverige. Detta kan medföra att elnätet inte har möjlighet att överföra den el som produceras i området. Problemen kommer att förvärras när ytterligare vindkraft ansluts i området. I dagsläget finns endast två exportvägar till 400 kv-nätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet kring Ångermanälven. Nätstudier av 220 kv-nätet i mellersta Norrland har identifierat att ytterligare exportväg i form av en ny 400/220 kv-transformering i Hjälta, kombinerat med att befintlig ledning AL4 ansluts till befintlig ledning AL5, möjliggör en ökad anslutning av vindkraft i 220 kv-nätet. I det omkringliggande 220 kv-nätet behöver även underhållsåtgärder och ombyggnationer göras Stamnätet Det svenska stamnätet för el utgörs huvudsakligen av 400 kv och 220 kv kraftledningar med tillhörande stationer. Stamnätet transporterar el från elproducenterna via regionnäten ut till elkonsumenterna (figur 6). Stamnätet kan liknas vid motorvägar för el och utgör en grundförutsättning för all eldistribution till konsumenterna. Om det inträffar allvarliga fel på stamnätet skulle det kunna innebära att stora delar av Sverige temporärt blir utan el. Därför är stamnätets driftsäkerhet oerhört viktig. För att upprätthålla driftsäkerheten är stamnätet i många fall utformat med fler alternativa vägar för eldistributionen. Detta för att möjliggöra att elen kan ta andra vägar mot konsumenterna vid fel på en av ledningarna. Idag finns cirka mil ledning i stamnätet (figur 7). Svenska kraftnät kommer i den närmaste framtiden att behöva bygga ut stamnätet för att möta framtidens behov. De främsta orsakerna till utbyggnadsbehovet är anslutning av vindkraftsanläggningar och eliminering av flaskhalsar som begränsar överföring och driftsäkerhet. När Svenska kraftnät planerar för nyutbyggnad eller förstärkning av befintliga ledningar sker utredningar utifrån analyser av den samhällsekonomiska nytta som blir följden av den ökade överföringskapaciteten. Med samhällsekonomisk nytta menas här en jämförelse av de nyttovärden som förstärkningen medför och dess totala kostnader. I planeringen för ett driftsäkert stamnät ingår att väga in både lokala och globala miljöaspekter VäxeLStröm Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den el som levereras av elverken i Europa är 50 periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa

22 22 maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är därmed 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Samtliga nordiska stamnät bygger på växelströmsteknik. 4.2 Aktuella stationer Det nya överföringsstället planeras att skapas i utredningsområde Hjälta nordost om Långsele (se figur 1). Vid Hjälta finns två transformatorstationer, en 400 kv-anläggning (CT31) som ägs av Svenska kraftnät och Hjälta kraftstation (AT41), en 220 kv-anläggning med E.ON som huvudman. För att skapa länken mellan 220 kv-nätet och 400 kv-nätet planeras en ny 220 kv-ledning att byggas mellan dessa stationer (delprojekt A1 i figur 3). Den planerade stationen Helgum kommer att byggas vid Sollefteå golfbana som ligger i utkanten av Långsele, i närheten av Österforse och Helgum, se figur 1. Byggnationen av stationen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe till 400 kv-nätet för den elproduktion som samlas upp i 220 kv-nätet. 4.3 Ledningens tekniska utförande Luftledning Det svenska stamnätet är ett luftburet växelströmsnät. Eftersom syftet med åtgärderna i Hjälta och Helgum är att förstärka växelströmsnätet kommer de nya ledningarna att bli växelströmsluftledningar. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät är en luftledning det bästa alternativet för förbindelsen. Med en luftledning är det färre komponenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett eventuellt fel går det snabbare att reparera än om förbindelsen anläggs som markkabel Stolptyper Delprojekt A1 och A2 ska huvudsakligen byggas Figur 6. Elens väg.

23 Figur 7. Schematisk bild över stamnätet. 23

24 24 med stagade portalstolpar av stål (den typen av stolpar kan ses i figur 13 från utredningsområde Hjälta). I delprojekt B1 och B2 planeras för stagade portalstolpar av trä över golfbanan, utom i vinklarna där stagade stålstolpar är aktuella (den typen av stolpar kan ses i figur 14 från utredningsområde Helgum). Trästolparna kommer att vara kreosotimpregnerade (se vidare om kreosot i avsnitt 4.3.3). Vinkelstolpar används i punkter där ledningen byter riktning (figur 8). Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. I delprojekt C planeras för stagade portalstolpar av trä utom för ändstolpen, vid den planerade stationen Helgum, där en stålstolpe planeras. Höjden på stolparna varierar med stolptyp. Trästolparna kommer att ha en snittregelhöjd på ca 17 meter medan vissa av stålstolparna kommer att ha en regelhöjd på uppåt 30 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen, från ca 100 meter till ca 350 meter. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående jordlina i ledningsgatan. På grund av det korta avståndet mellan planerad station Helgum och befintliga stationer i Hjälta kommer obruten jordlina att behöva förläggas hela vägen mellan dessa. Jordningsåtgärder kommer även att genomföras längs AL5 för att tillräckligt skydd ska uppnås för planerad station Helgum. Dessa jordningsåtgärder är inte koncessionspliktiga men samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen i Västernorrland då de kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. I toppen av stolparna monteras två topplinor som fungerar som åskledare, dessa kan även förses med optofiber som används för bland annat telekommunikation. Vid delprojekten B1, B2 och C kommer optofiber även att förläggas i marken mellan ledningarna för att förbinda de olika ledningarna med varandra Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Valet av fundamentstyp är beroende av de geotekniska och hydrologiska förutsätt- Figur 8. Vinkelstolpar används i punkter där ledningen byter riktning.

25 25 ningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för en principskiss se figur 9. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om ca 5 x 5 meter kring varje stolpben. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bl.a. hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundamentsliprar som Svenska kraftnät gräver ner ska hålla länge, 50 år eller mer. Andra viktiga parameterar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under bygge och drift, liksom val av bästa möjliga teknik. Den vanligaste fundamentstypen är jordfundament som oftast består av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en blandning av hundratals olika ämnen som skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur. Det är viktigt eftersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Alternativen stål och betong används inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Svenska kraftnät använder kreosotimpregnerade träslipers eftersom dessa har konstateras vara det bästa alternativet som finns idag för stamnätets stolpkonstruktioner. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är begränsad enligt REACH-förordningen. Kreosotimpregnerade träslipers har lägre miljöoch hälsopåverkan i jämförelse med stål och betong utifrån kategorierna klimat, övergödning, försurning och marknära ozon. Totalt sätt har kreosot även lägre human- och ekotoxicitet jämfört med stål samt lägre humantoxicitet i jämförelse med betong (Erlandsson et al, 2011). Kemikalieinspektionen (KemI, 2012) hänvisar till två livscykelanalyser som visar att kreosot är ett miljömässigt bättre alternativ än betong och stål. Flera studier har utförts på kreosotbehandlade stolpar och slipers ovan mark som visar att rörligheten i mark är mycket låg, det vill säga föroreningarna stannar kvar alldeles i närheten av stolpar och slipers (Jernlås, 2012, Jernlås 2013 och Golder Associates, 2014). I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) påvisades inte heller någon spridning av kreosot till varken grund- eller ytvatten i närheten av kreosotimpregnerade slipers. Användning av kreosotimpregnetat trä för kraftledningar är godkänd enligt den europeiska kemikalieförordningen (Reach) som sedan 2009 är en del av svensk lagstiftning. Under 2014 prövades även Svenska kraftnäts användning av kreosotimpregnerat trä av Mark- och miljödomstolen som slog fast att användningen inte stred mot svensk lag eller EU-lagstiftning. För att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar Markbehov vid LUftledning Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk Figur 9. Principskisser fundament.

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn

Läs mer

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN FÖRSTUDIE ÖVER FLERA UTREDNINGSOMRÅDEN JANUARI 2013 Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för planerad 400 kvväxelströmsledning

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun E.ON Elnät Sverige A Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun Underlag för samråd December 2011 ankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DALARNAS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Huvuddokument Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går

Läs mer

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KOMMUNSTYRELSEN 2010-09-15 Dnr KS 2010-53 Förstudie om ny likströmsförbindelse Nässjö-norska gränsen (Sydvästlänken) Handlingar rörande Sydvästlänken, förstudie maj 2010 har lämnats

Läs mer

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad Foto: fördelningsstation RAPPORT 2015-11-03 Maria Liberg Kristiansson

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje avseende 30 kv ledning, Fagersta kommun, Västmanlands län Västerbergslagens Elnät AB 2015-04-09 Vattenfall Services Nordic AB Miljö&Tillstånd

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/10 2016-04-12 BTN16/17 Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun Behovsbedömningen ska utgöra underlag

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 1(13) ARJEPLOGS KOMMUN ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan avser Ny verksamhet. Planerat startdatum: Ändring

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning 2014 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning Förord Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsområdet

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för del av Alfta tätort TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Läs mer

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö TJÄNSTESKRIVELSE 1 Bygg- och miljönämnden 2014-08-28 Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö Bakgrund Svenska kraftnät har inkommit 2014-06-12 med en inbjudan till samråd för

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Att söka tillstånd. 2. Samråd Bilaga 1 Att söka tillstånd Arbete pågår inom MPD-nätverket med att ta fram en länsstyrelsegemensam informationsbroschyr Att söka tillstånd. Miljösamverkan Sveriges projekt Samråd enligt 6 kap. miljöbalken

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING JUNI 2008 400 kv ledning Kimstad - Sege - Arrie Ny passage söder om Södra Sandby, Lunds kommun Befintlig ledningssträckning och Utredningsalternativ 4 (UA4) Projektorganisation

Läs mer

Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft

Läs mer

Till dig som skall göra en anmälan

Till dig som skall göra en anmälan Miljöavdelningen Till dig som skall göra en anmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd En anmälan skall innehålla de uppgifter, ritningar

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen. Tillståndsansökan Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2012-11-21 Miljöprövningsdelegationen Tillståndsansökan Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken för vindkraftsanläggning på fastigheterna Björtveten 1:27, Björtveten

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo RAPPORT 4005000 2011-09-23 JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo Anna Karin Renström 1 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT AE-WPS

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken Sammanställning av anteckningar Bollebygd den 18 september 2013 Projekt: Vindkraftpark Älmåsa i Bollebygd kommun. Närvarande: Västra Götalands länsstyrelse

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Plan- och genomförandebeskrivning

Plan- och genomförandebeskrivning 1 tillhörande detaljplan för del av Vimmerby 3:3, del av ALV:s stugby SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-32 Planbeskrivning Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen

Läs mer

UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD

UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD UNDERLAG FÖR FORTSATT SAMRÅD avseende förstärkning av 130 kv-nätet till Borensnäs (Motala kommun, Östergötlands län) Befintlig ledning till Borensnäs 2015-10-20 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution

Läs mer

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla.

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla. PM 2015-09-17 Samrådsredogörelse avseende befintlig kraftledning, PL492 Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter Insändes till: Östersunds kommun 831 82 ÖSTERSUND Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggning, namn Besöksadress

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 2006-08-22 för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 1 Att söka tillstånd enligt miljöbalken Ett tillstånd enligt miljöbalken är ett viktigt beslut för företaget. Tillståndet kan t ex

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

SVENSKA t KRAFTNÄT. Ansökan. 2 Grunden för ansökan. Energimarknadsinspelctionen Box 155 631 03 Esldlstuna. Generaldirektören

SVENSKA t KRAFTNÄT. Ansökan. 2 Grunden för ansökan. Energimarknadsinspelctionen Box 155 631 03 Esldlstuna. Generaldirektören SVENSKA t KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinspelctionen Box 155 631 03 Esldlstuna 2010-12-10 2009/995 ANSÖKAN Ansökan om nätkoncession enligt ellagen för ny 300 kv likströmsförbindelse - markkabel

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för område söder om Kv. Guldsmeden,

Behovsbedömning av detaljplan för område söder om Kv. Guldsmeden, Hjo kommun Samhällsbyggnad Handläggare Madeleine Turén Behovsbedömning av detaljplan för område söder om Kv. Guldsmeden, Hjo stad i Hjo kommun Förslag Genomförandet av planförslaget bedöms inte medföra

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands

Läs mer

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. 2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till beslut

Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2012-01-03 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-1297 Tillstånd till grundvattenbortledning för Förbifart Stockholm, ert dnr M 3346-11 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars

Rättspraxis avseende vindkraft. Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars Rättspraxis avseende vindkraft Peter Ardö Miljöbalksdagarna 2013 Stockholm 21 mars 1 Rättsfall om vindkraft Rättsfall i allmänhet Tillåtlighet Talerätt jämfört med samrådskretsen? Vindkraft och ÖP Vindkraft

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(9) Skickas i 2 ex till: Miljönämnden Stadshuset 281 80 HÄSSLEHOLM Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Anläggningens

Läs mer

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 Inledning Gällande bestämmelser Miljöbalken och plan- och bygglagen föreskriver att miljökonsekvenserna av en översiktsplan och dess tillägg ska beskrivas. Processen att

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 VATTENFALL ~ ~ ----~--~-{~Q~ ~ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 rörande 20 kv kraftledning mellan Vigelsjö transformatorstation och gräns mellan områdeskoncessioner i Norrtälje kommun, \ Stockholms

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer