MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning"

Transkript

1 2014 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

2 Förord Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsområdet Kopperaa i Norge nära svenska gränsen vid Storlien. MKBn är ett underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Jämtkraft Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och fjärrvärme, till största delen inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft erbjuder också Stadsnät, bredband via fibernät. I Jämtkraftkoncernen ingår moderbolaget Jämtkraft AB och sex dotterbolag. Jämtkraft är också delägare i Boo Energi, Jemtska, JP Vind och Merpellets. Jämtkraft AB ägs till 98 procent av Östersunds kommun. Krokoms kommun äger 1 procent och Åre kommun äger 1procent. Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Att regionens elnät är väl förberett att möta framtidens nya krav, både när det gäller teknisk kvalitet och leveranssäkerhet, är ett led i att utveckla regionen. Jämtkraft har cirka 320 medarbetare. Huvudkontoret finns i Östersund men arbetsplatser finns även i Lugnvik, Hissmofors, Änge, Järpen, Hackås, Duved och Föllinge. Drygt kunder är anslutna till Jämtkrafts elnät. Ledningsnätet sträcker sig km, vilket geografiskt täcker större delen av Jämtland. Projektorganisation Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. nr info@jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor, kartor Naturvärdesinventering har gjorts av Skogsstyrelsen under ledning av Kulturhistorisk karakterisering har gjorts av Jämtlands läns museum under ledning av. Fågelinventering har gjorts av från Fågelperspektiv. Jaktfalksinventeringen har utförts av. Jämtkraft Elnät AB 2

3 Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftområdet Kopperaa i Norge nära svenska gränsen vid Storlien. Den här prövningen omfattar endast kraftledningarna på svensk sida som ska ansluta vindkraftparken. Anläggandet av vindkraftsparken och elnätet på norska sidan prövas separat i Norge. I dagsläget finns från Kopperaa till Storlien inga kraftledningar som kan ansluta till vindkraftparken. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Storlien. För att framtidssäkra elnätet från Enafors till Storlien samtidigt som effekten från planerad vindpark vid Kopperaa ska kunna transporteras till stamnätet behöver det befintliga elnätet mellan Storlien och Enafors uppgraderas till 130 kv. Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Samrådsmöten har hållits med länsstyrelsen och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. Synpunkter som framfördes skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvenser Ledningen bedöms i huvudsak påverka landskapsbilden och delvis markanvändningen i området då mycket av den verksamhet som bedrivs kretsar kring turismen. Landskapsbilden förändras genom att en kraftledning uppförs, samt att ledningsgatan för denna måste avverkas för att hållas fri från högre vegetation. Marken används delvis till skogsbruk, men framförallt turism, vilket påverkas genom att ledningsgatan för kraftledningen tas i anspråk. Utöver detta finns inget hinder för nuvarande markanvändning. Det finns ett antal delområde med naturvärden längs ledningssträckan, dock bedöms konsekvenserna som små då krafteldningen håller sig i utkanten eller utkanten från dessa och nödvändig hänsyn kommer vidtas. Inga fasta fornlämningar berörs och de kulturvärden som påträffats längs kraftledningssträckan berörs inte direkt av kraftledningen. Fågellivet i området är rikt och en kraftledning medför en kollisionsrisk för fåglar. Genom att vidta åtgärder såsom lokalisering av kraftledning, horisontella faser samt synliggöra ledningen med märkning kommer riskerna att minska. Den sammantagna bedömningen är att miljökonsekvenserna är att betrakta som små. Jämtkraft Elnät AB 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syftet med utbyggnaden Avgränsning Metod Planering och prövning Planeringsprocess Tillstånd Samråd och information Tidplan Övergripande förutsättningar Miljömål Jämtkrafts miljöpolicy Natura 2000 och riksintresseområden Teknik Tekniska förutsättningar Ledningens tekniska utförande Markbehov Säkerhet Elektromagnetiska fält och ljud Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter Alternativ Nollalternativet Markkabel Alternativa sträckningar Jämförelse och motiv till val av stråk Miljökonsekvenser Landskap och markanvändning Naturvärden Fågelliv Forn- och kulturlämningar Rekreation och friluftsliv Rennäring Bebyggelse och boendemiljö Jämtkraft Elnät AB 4

5 7.8 Planer och infrastruktur Samlad bedömning Störningar och skador under byggtiden Buller Transporter Framtida drift och underhåll Ledningsunderhåll Skogligt underhåll Bilageförteckning Referenser Litteratur Kartor Jämtkraft Elnät AB 5

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsparken i Kopperaa i Norge beläget nära svenska gränsen vid Storlien. I dagsläget finns från Kopperaa till Storlien inga kraftledningar som kan ansluta till vindkraftparken. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Storlien. För att framtidssäkra elnätet från Enafors till Storlien samtidigt som effekten från planerad vindpark vid Kopperaa ska kunna transporteras till stamnätet så behöver det befintliga elnätet mellan Storlien och Enafors uppgraderas till 130 kv. Kraftledningen kommer att vara en radiell ledning och inte utgöra något stamnät för distribution av el. Kraftledningen planeras från vindkraftsparken i Kopperaa till regionalnätstationen i Enafors. På den norska sidan kommer kraftledningen att gå från vindparksområdet i riktning mot Meråkerbanan vartefter den följer järnvägen parallellt med riksgränsen. Den här prövningen omfattar endast kraftledningen på svensk sida som ska ansluta vindkraftparken. Anläggandet av vindkraftsparken och elnätet på norska sidan prövas separat i Norge. Jämtkraft Elnät AB kommer dock att äga hela ledningen. Bild 1 Översiktskarta 1.2 Syftet med utbyggnaden Syftet med kraftledningsbyggnationen är att ansluta den planerade vindkraftsparken i Kopperaa till elnätet, samt att framtidssäkra elförsörjningen mellan Enafors och Storlien. 1.3 Avgränsning I denna MKB detaljstuderas och beskrivs de av Jämtkraft Elnät valda ledningsstråken mellan Kopperaa-Enafors-Storlien. För intressen som inte bedöms bli påverkade, eller där påverkan inte går att förutse, ges ingen konsekvensbeskrivning. Jämtkraft Elnät AB 10

7 1.4 Metod Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar såsom att anslutningen ska ske i Enafors till en planerad fördelningsstation i Storlien och vidare till vindkraftsparken. Inom utredningsområdet har flera tänkbara stråk definierats. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda har samlats in. Stråkbeskrivningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket stråk utredningen skall gå vidare med Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, så har det bäst lämpade stråket valts. För denna sträckning upprättas denna miljökonsekvensbeskrivning som lämnats in tillsammans med ansökan om koncession till Energimarknadsinspektionen Avgränsning och justering av stråk Som ett första steg i arbetet att ta fram en lämplig ledningssträckning utförde Jämtkraft Elnät en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken har anpassats till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Utifrån dessa parametrar har Jämtkraft Elnät AB beslutat vilket stråk som är bäst lämpat för kraftledningen. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har undvikits så långt som möjligt i framtagandet av alternativa stråk. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Detta har, tillsammans med fältinventeringar utförda under våren och sommaren 2013 och 2014 samt kontakt med markägare och myndigheter, lett fram till att två alternativa huvudstråk har definieras. På en del av ledningsträckningen är dock sträckan gemensam för de båda alternativa stråken. Denna sträcka återfinns mellan Enafors och Storlien. Orsaken till att denna sträcka saknar alternativa stråk är att det under arbetet med att definiera stråk uteslöts ett flertal olika alternativ och denna sträckning blev tillslut den enda som ansågs genomförbar. Bedömningen har gjorts att den sträckan anses påverka markanvändning och boende i området minst eftersom den till största del följer befintlig kraftledningsträcka. Ett antal olika placeringar på fördelningsstationen har också diskuterats, vilket lett fram till en föreslagen placering. Med de framtagna huvudstråken genomförde Jämtkraft Elnät AB samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4. Utifrån de synpunkter som framfördes under samrådet skedde ytterligare justeringar i stråken för att minimera miljöpåverkan. De slutliga stråken har sedan utvärderats och Jämtkraft har valt det stråk som anses mest lämpat för kraftledningsbyggnationen Utvärdering av stråk Genom att ta hänsyn till allmänhetens synpunkter som framkommit vid informationsmöten, samt natur-, kultur-, och fågelinventeringarna togs de två alternativa stråken fram, med vilka Jämtkraft gick till samråd. I valet av vilket stråk som anses vara det bästa alternativet finns Jämtkraft Elnät AB 11

8 flera inverkande parametrar, vilka kan beskrivas utifrån de uppgifter som framkommit under processen. De parametrar som bedöms är de miljökonsekvenser som identifierats för projektet samt kostnad, tillgänglighet och de mervärden som en ledningssträckning kan medföra. Syftet med stråkutvärderingen är att välja det stråk som ger upphov till minst miljökonsekvenser och konsekvenser för berörda, samtidigt som det skall vara kostnadseffektivt. Utvärderingen av stråk kan läsas i sin helhet i stråkvalsutredningen (se Bilaga 4) Jämtkraft Elnät AB 12

9 2. Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är en process vars syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med MKB:n integreras med den övriga planeringsprocessen och genom detta kan konflikter mellan olika intressen tidigt upptäckas, vilket medför en ökad möjlighet till miljöanpassade lösningar. Genom de samråd som ingår i MKB-processen kan kunskap, idéer och synpunkter tillvaratas, vilket ger ett bättre underlag för vilka typer av anpassningar som ska ske inom projektet. MKB-dokumentet är i första hand till för beslutsfattare och remissinstanser, men även för de intressenter t.ex allmänhet som kan ha intresse av att yttra sig i ärendet. Samråd inför upprättandet av MKB:n har skett under perioden våren Tillstånd Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar, elförordningen och starkströmsförordningen, anger regelverket kring detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Vidare får nätkoncession beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Det finns två olika typer av nätkoncessioner; Nätkoncession för linje avser ledning med i huvudsak bestämd sträckning, samt nätkoncession för område som inte avser en specifik ledning utan ger innehavaren rätt att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss spänning. Jämtkraft Elnät AB kommer att ansöka om nätkoncession för linje för den planerade 130 kv kraftledningen som ska ansluta vindkraftparken i Kopperaa till ledningsnätet. Ansökningarna lämnas till Energimarknadsinspektionen vilka prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Jämtkraft Elnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och övriga som berörs av ansökan. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ Jämtkraft Elnät AB 13

10 lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav enligt 6 kap avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Särskilt berörda lagar och föreskrifter Ellagen (1997:857) Bestämmelser om nätkoncession. Elförordningen (1994:1250) Hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (1957:601) Regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (SFS 1998:808) I Miljöbalkens (MB) andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs hänsynsreglerna kortfattat, samt hur Jämtkraft Elnät svarar upp mot dessa. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av ansökan och tillhörande MKB framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I MKB:n redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Jämtkraft anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. Jämtkraft Elnät AB 14

11 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Förorenaren betalar och Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Principen om bästa möjliga teknik (Best Avaliable Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Jämtkraft åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och prioriterar tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, vid byggnation och underhåll av ledningen. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid byggnation, underhåll och reparation av ledningen kommer Jämtkraft använda godkända kemikalier att användas. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Jämtkraft är medveten om hushållnings- och kretsloppsprinciperna. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Jämtkraft anser att sådana platser valts som medför minsta intrång och olägenhet. Jämtkraft har även provat ett antal olika alternativ och valt att söka tillstånd för det alternativ som ger upphov till minst intrång och olägenhet för människa och miljö. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Jämtkrafts anslutningsledning av vindkraft innebär såväl samhällsekonomiska som miljövinster. MKB:n redovisar vilka åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på hälsa och miljö. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Jämtkraft är medveten om skadeansvarsprincipen. Jämtkraft Elnät AB 15

12 Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är: Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar Kap Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex intrång i Natura 2000). Kap 11 9 Anmälan om vattenverksamhet Jämtkraft Elnät AB 16

13 Ledningsrättslagen (1973:1144) För att få börja byggnationen av ledningen krävs förutom koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal med fastighetsägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. 2.3 Samråd och information Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Underlag för samråd innehållande en beskrivning av verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan har skickats till berörda sektorsmyndigheter, organisationer, markägare samt samebyar vilka givits möjlighet till att yttra sig angående den planerade kraftledningen. För andra intressenter finns möjlighet att ta del av samrådsmaterialet från kontaktperson på Jämtkraft Elnät AB. Projektet har även kungjorts i tidningsannonser tillsammans med en inbjudan till samrådsmöten. Information gällande projektet finns även publicerat på Samrådsmöten har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. Synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande (Se Bilaga 5.2). 2.4 Tidplan Koncessionsansökan Oktober 2014 Koncession klar April 2015 Jämtkraft Elnät AB 17

14

15 Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer och entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden Natura 2000 EUs medlemsländer arbetar med att bygga upp ett nätverk av värdefulla naturområden och ge dessa ett formellt skydd. Syftet är att bevara värdefulla arter och naturtyper och därmed skydda den biologiska mångfalden. Arbetet sker med stöd av EUs Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. I Natura 2000-områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Inom utredningsområdet finns inget Natura 2000 område Riksintressen Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken, till exempel kommunikationsleder och utvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser. Ett område som utpekas får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som det i det aktuella fallet är viktigast att ta hänsyn till, eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Den planerade kraftledningen berör riksintressen för naturvård och friluftsliv. Naturvård Jämtlandsfjällen Den planerade kraftledningen ligger inom området Jämtlandsfjällen som är av riksintresse för naturvård. Området täcker ha och de riksvärden som återfinns är fjällandskap, skogslandskap och våtmarkslandskap. Skurdalshöjden-Rekdalshöjden Skurdalshöjden-Rekdalshöjden är ytterligare ett område av riksintresse för naturvård som berörs av kraftledningen. Området är 2729 ha och riksvärdet består av fjällandskap. Stora delar av Skurdalshöjden och Rekdalshöjden utgörs av kalt berg, söderbruten av långa ibland Jämtkraft Elnät AB 19

16 korsande spricksystem. Brudslöjan är ett vattenfall omgivet av en kraftigt sönderskuren terräng med raviner. Vegetationen består främst av friska eller våta rishedar med bland annat fjällsippevegetation. Skurdalshöjden uppvisar kalkkrävande vegetation som rik fjällflora med exempelvis fjällbrud. I området ingår även ett stort sammanhändande ängsbjörkskogsområde med rikt fågelliv. Konsekvenser för naturvärden beskrivs närmare i 7.2 Naturvärden. Friluftsliv Kraftledningen planeras i ett område av riksintresse för friluftslivet. Intresseaspekterna rör turskidåkning, långfärdsvandring, naturstudier, fritidsfiske, kanoting och utförsåkning. Detta beskrivs närmre i 7.5 Rekreation, friluftsliv- och turism. Jämtkraft Elnät AB 20

17 4. Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar Den nya 130 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar ska ansluta vindkraftsparken i Kopperaa till elnätet i Enafors. En ny fördelningsstation ska byggas i Storlien. Den nya fördelningsstationen liksom kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät AB. 4.2 Ledningens tekniska utförande Den nya kraftledningen planeras som luftledning. Det finns flera olika faktorer som innebär fördelar och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har istället en större total miljöpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs vädersäkrade vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Byggnationen av en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom billigare tillverkningskostnad och dels genom en billigare bygg- och anläggningskostnad. I det aktuella området krävs det att markkabeln sprängs ner, vilket inte bara medför en stor ökad kostnad utan även ett stort naturingrepp. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl bedöms en markkabel inte som ett möjligt alternativ. Då endast en enkel ledning behövs för att klara överföringen av vindkraftsproduktionen kommer ledningen att utföras med portalstolpar i trä eller liknande material. Ledningen kommer även förses med topplina på inledningsspannen, vilken minskar risken för strömavbrott och mekaniska skador på ledningen. Generellt för stolparna är att de är cirka meter höga och medelavståndet mellan stolpplatserna är 160 meter, men då miljöhänsyn kommer att tas genom bland stolpplacering kan höjden på stolparna bli högre för att möjliggöra ett längre avstånd mellan stolpplatserna. Avståndet mellan respektive stolpar i varje stolppar är 4 meter. Ledningens fasavstånd är 4 meter, vilket betyder att hela ledningen är 8 meter bred. Ledningsgatan för en enkel ledning med portalstolpar är 40 meter. Kraftledningen på den norska sidan kommer att ha samma tekniska utförande som på den svenska sidan. Jämtkraft Elnät AB 21

18 Bild 2 Aktuell kraftledning 4.3 Markbehov Området som en kraftledning står i kallas ledningsgata, vilken är 40 meter bred för den aktuella kraftledningen. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. 4.4 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (1957:601) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2004:1). Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd längs hela sträckningen, vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Jämtkraft Elnät AB 22

19 5. Elektromagnetiska fält och ljud Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät ställer sig bakom denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av de nya ledningarna. 5.1 Magnetfält för aktuell ledning Den aktuella ledningen påverkar ingen boendemiljö då kraftledningen är på ett sådant avstånd från bebyggelse att den inte ger upphov till någon påverkan på boendemiljön genom det magnetfält den alstrar. Den genomförda magnetfältsutredningen visar att värdet för fältstyrkan enligt försiktighetsprincipen, 0.4 μt, nås vid ett avstånd på drygt 30 meter från kraftledningens mittfas. Inga bostäder finns inom detta avstånd (se Bilaga 7 Magnetfältsutredning ). 5.2 Ljudeffekter En 130 kv lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Ljudeffekter kan även uppkomma i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta ljud har karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Då kraftledningen inte är i nära anslutning till någon bebyggelse kan påverkan från ljud anses vara försumbar. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar Ljudeffekter för aktuella ledningar Den aktuella ledningen är 130 kv och de ljudeffekter som kan alstras anses försumbara. Ingen påverkan kommer ske på boendemiljö gällande ljudeffekter. Jämtkraft Elnät AB 23

20 6. Alternativ 6.1 Nollalternativet I en MKB ska konsekvenser av föreslagna åtgärder jämföras med konsekvenserna av att de inte utförs. Därför introduceras ett nollalternativ som här beskriver det scenario som infaller om den planerade 130 kv ledningen inte byggs. Syftet med kraftledningen är att leda ut ström från den planerade vindkraftsparken i Kopperaa till elnätet, samt att framtidssäkra elnätet mellan Enafors-Storlien. Ett nollalternativ i detta fall innebär inte nödvändigtvis att vindkrafsparken inte blir av, då det finns en anslutningsmöjlighet även på den norska sidan. Detta skulle dock innebära att framtidssäkringen av elnätet mellan Enafors och Storlien inte blir av. En ny kraftledning mellan Storlien och Enafors är nödvändig, annars kan ingen fortsatt utveckling ske i området. Skulle kraftledningen mellan Enafors- Storlien-Kopperaa inte få tillstånd, skulle därför ett tillstånd och byggnation av kraftledning mellan enbart Enafors-Storlien vara nödvändigt. Detta skulle sannolikt innebära att en kraftledning i området byggs på den norska sidan och en kraftledning byggs mellan Enafors och Storlien på den svenska sidan istället för att nyttja samverkansfördelarna mellan dessa två intressen. Det skulle även innebära att investeringsfördelarna där kostnaden delas uteblir. I nollalternativet uteblir de identifierade miljökonsekvenserna och förhållandena kvarstår som de är i dagsläget. 6.2 Alternativt tekniskt utförande Markkabel Den planerade kraftledningen kommer att utformas som en luftledning med stolpar av trä eller träliknande material. Ledningar kan även läggas som kabel och grävas ner, som så kallad markförlagd kabel. Ofta förespråkas den utformningen på grund av att ledningen inte syns eller upplevs som ett intrång, samt att den är mindre känslig för yttre påverkan som nedfallande träd och liknande. Kabel som grävs ner kräver precis som luftledningar en avverkad ledningsgata, men den är betydligt smalare och därmed blir påverkan på landskapsbilden mindre. Konsekvenser för areella näringar som jord- och skogsbruk blir då också mindre påtagliga liksom negativ påverkan på friluftslivet och vissa naturvärden, framför allt fåglar. Markförlagd kabel har dock även nackdelar. De är betydligt dyrare att lägga än att uppföra en luftledning, och att gräva ner dem innebär ett avsevärt större markingrepp. Våtmarker och vatten som är känsliga för den typen av ingrepp kan påverkas påtagligt vid schaktarbeten genom att de hydrologiska förhållandena riskerar att förändras lokalt med möjlig grumling av vattendrag och/eller förändrade strandzoner som följd. Även ur drift- och underhållssynpunkt finns vissa nackdelar med markförlagda kablar då det är svårt och tidskrävande att inspektera dessa samt lokalisera och åtgärda eventuella fel. Om behov av ökad överföringskapacitet uppstår i framtiden är det betydligt svårare att uppgradera om ledningarna är utformade som markkabel. Vid framtida uppgraderingar om behov av ökad överföringskapacitet uppstår är detta betydligt svårare att åtgärda om ledningarna är utformade som markkabel istället för luftledning. I detta fall skulle man kunna tänka sig att kraftledningssträckan mellan Enafors och Storlien utgörs av luftledning då denna är nödvändig Jämtkraft Elnät AB 24

21 för elförsörjningen i området, medan sträckan mellan Storlien och Kopperaa helt eller delvis utgörs av markkabel då denna enbart syftar till att överföra producerad el till elnätet. Dock består området av berg så kraftledningen skulle behöva sprängas ner vilket både ger upphov till stora ingrepp i omgivningen och stora kostnader som försvårar genomförandet av projektet. Markförlagda kablar används främst inom lokala nät med lägre spänningar. Inom de regionala näten med högre spänningsnivåer överväger luftledningarnas tekniska och ekonomiska fördelar Vertikal fasplacering I samrådsskedet utreddes ett alternativ där kraftledningen byggs som en enkelstolpe med vertikala faslinor. Detta medför dock en aning högre stolpar, vilket kan medföra större påverkan på landskapsbilden. Det huvudsakliga skälet till varför horisontellt placerade linor i portalstolpar istället är det alternativ som Jämtkraft Elnät AB väljer att gå vidare med är den ökade kollisions risken för fåglar vid vertikala faslinor. Området har ett rikt fågelliv, varför ett utförande som minimerar kollisionsrisken är viktigt. 6.3 Alternativa sträckningar Ett antal alternativa sträckningar har utvärderats under projektet. I ett tidigt skede togs en alternativ sträckning mellan Enafors och Storlien fram där kraftledningen följde E14 istället för befintlig kraftledningssträckning. Detta alternativ valdes dock bort i ett tidigt skede då området är bebyggt med stugbyar och kraftledningen skulle hamna alltför nära dessa (Se Stråkvalsutredningen, bilaga 4 ). Samrådsprocessen har lett fram till två alternativa huvudsträckningar som har studerats, det norra och det södra alternativet. Jämtkraft Elnät förordar det norra alternativet med den alternativa dragningen längs E14, vilket närmare beskrivs i Stråkvalsutredningen (Se bilaga 4 ). Nedan beskrivs kortfattat stråken. Utförligare beskrivning av det valda stråket och de miljökonsekvenser som kraftledningen medför ges i kommande kapitel Gemensam sträckning Mellan Enafors och Storlien delar de båda huvudalternativen sträckning. Denna sträcka går till största del parallellt med befintlig kraftledning. Mindre avvikelser från sträckan förekommer i det fall där ledningen dragits för att öka avståndet från ledningen till närmsta fritidshus eller bostad. Jämtkraft Elnät AB 25

22 6.3.2 Södra Det södra alternativet går rakt söderut från dammarna och vidare söder om Sandtjärnarna för att sedan vinkla upp mot E14 och väster om Klevsjön Norra Det norra alternativet går rakt fram strax söder om husvagnscampingen och vinklar upp mot E14 där den sedan följer parallellt med och väster om E14 upp till strax norr om Klevsjön. Dock finns en alternativ dragning inom det norra stråket där man istället för att gå rakt fram förbi husvagnscampingen följer det södra stråket fram till E14 där man följer denna. Bild 3 Översiktskarta alternative sträckningar 6.4 Jämförelse och motiv till val av stråk I syfte att utvärdera det lämpligaste stråket för kraftledningsbyggnationen konstruerades en utvärderingstabell. Denna tar hänsyn till viktiga parametrar i bedömningen kring vilket stråk som är bäst lämpat för kraftledningsbyggnationen. De olika parametrarna har bedömts utifrån den påverkan som en kraftledning skulle ge upphov till i vardera alternativet (se Tabell 1). Utifrån utvärderingstabellen har bedömningen gjorts att det norra alternativet ger upphov till minst negativ påverkan och anses därmed vara bäst lämpad för kraftledningsbyggnationen. En mer utförlig beskrivning återfinns i Stråkvalsutredningen (Se Bilaga 4) Jämtkraft Elnät AB 26

23

24 7. Miljökonsekvenser 7.1 Landskap och markanvändning Beskrivning Området där kraftledningen ska dras ligger är inom fjällnära område och fjäll. Mestadels rör det sig om fjällmark och myrmark på i huvudsak privata marker. Från Enafors till Storlien är det måttligt kuperat, medan det blir kraftigt kuperat i ett område med tjärnar vid den norska gränsen inom det så kallade Stora Helvetet Konsekvenser Kraftledningen kommer att ge upphov till påverkan på landskapsbilden och markanvändningen. Den cirka 40 meter breda ledningsgatan, samt själva kraftledningen förändrar landskapsbilden i området. Utöver detta medför även ledningsgatan en viss förändring i markanvändningen då en 40 meter bred ledningsgata tas i anspråk. Kantzonen i anslutning till ledningsgatan är ofta påverkad av ledningsskötsel. Utöver detta påverkas dock inte markanvändningen i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna på landskapsbilden samt markanvändningen som måttliga Åtgärder För att minimera påverkan på landskapsbilden och markanvändningen i området har hänsyn tagits i planerandet av ledningsdragningen. Bland annat följs befintlig infrastruktur i den mån det är möjligt. Förändringar i landskapsbild och markanvändning kommer även minimeras genom att minimera bredden på ledningsgatan så långt det är möjligt utan att riskera att säkerhetsföreskrifter överskrids. 7.2 Naturvärden Beskrivning Området för kraftledningen är i fjällnära område och fjäll och det rör sig messtadels om fjällmark och myrmark. Från Enafors till Storlien är det måttligt kuperat, medan det blir kraftigt kuperat i ett område med tjärnar vid den norska gränsen inom det så kallade Stora Helvetet. Området ligger inom den naturgeografiska regionen Västjämtlands höglägesskogar. Berggrunden är varierande men består till stor del av basiska bergarter som kalkhaltiga skiffrar, kalkfyllit, amfibolit och kalksten. Gran är det dominerande trädslaget. Skogsmarkens vegetation är till övervägande del frisk blåbärsristyp med inslag av högörtstyp. Våtmarkernas vegetation består huvudsakligen av vitmossa, starrar och en del orkidéer. Den lilla skog som berörs består till största del av äldre granskog. Området kring Snasastugan präglas av igenväxande odlingar där lövskogar dominerar, främst björk. Längre västerut mot norska gränsen finns stora områden med tallmyrar och tallsumpskogar. Drygt 100 meter norr om kraftledningssträckan passeras Västra Visjömyrarna vilket är ett våtmarksområde av klass 1. Ett antal delområden med naturvärden har identifierats under genomförd fältinventering. Längs sträckan Enafors-Storlien finns ett 2,4 ha stort område med mycket höga naturvärden. Området är ett nyckelbiotopklassat område i fjällnära terräng. Området består av gammal granskog på blåbärsris-mark med inslag av örter. Längs sträckan Enafors-Storlien har ytterligare ett delområde med mycket höga naturvärden identifierats. Området ligger alldeles ovanför Tunneltjärnen och är 8,4 ha stort. Området består Jämtkraft Elnät AB 28

25 av granar, med inslag av björk. Flera rödlistade svampar växer inom området. Området omges av myrmark och befintlig kraftledning ligger längs områdets södra sida. Det tredje delområdet av mycket höga naturvärden är det av Länsstyrelsen inrättade fågelskyddsområdet. Området består av fjällmyr och småtjärnar inom vilket en stor del vadare förekommer. Mellan 1 maj och 31 juli råder beträdande förbud i området. Kraftledningen berör inte området direkt, utan kommer att löpa parallellt norr om fågelskyddsområdet på andra sidan järnvägen, för att sedan löpa utanför områdets västra del då kraftledningen viker av söderut. Ett delområde med höga naturvärden återfinns kring Lill-Brudslöjan. Området har myrtallar av hög ålder och är blandat med torrbackar och myrområden. På myrområdena finns enstaka torrakor av tall samt orkidén ängsnyckel. Det valda alternativet löper inte genom dessa områden utan kommer att gå i utkanten längs E14. Ytterligare ett område med höga naturvärden återfinns cirka 600 meter från norska gränsen. Området består av en bäckravin med örtrikt bäckdråg. En fuktig miljö där fuktälskande arter har möjlighet att utvecklas. Ett område av mycket höga naturvärden berörs av kraftledningen cirka 200 meter från norska gränsen. Området utgörs av ett örtrikt bäckdråg i ravin. Överst i bäcken rinner ett vattenfall och det är hög luftfuktighet i området, särskilt närmast vattenfallet där det bildas forsdimma. Artskydd Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, t.ex kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Området där kraftledningen planeras är stort och har delområden som kan vara lämpliga biotoper för arter som omfattas av artskyddsförordningen, till exempel myrar med förekomst av vedsvampar, mossor och lavar och ett mosaikartat landskap som kan passa för fåglar Konsekvenser Naturmiljön i området påverkas genom avverkningen för ledningsgatan då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. När ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning eftersom arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre rustade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Där kraftledningen passerar i utkanten av viktiga biotoper kan dessa komma att bli påverkade till följd av avverkning. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att inte göra skada på känsliga områden har dessa områden undvikits vid planeringen av ledningssträckningen. Kraftledningen passerar dock i utkanten av några områden med höga naturvärden. Under byggtiden kan störningar uppstå genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Det kan uppstå vissa körskador under avverkningen och vid byggnationen av ledningen. Sammantaget bedöms de åtgärder som vidtas medföra att konsekvenserna för naturvärdena i området blir små Åtgärder Vid planeringen av kraftledningssträckan har hänsyn tagits till de olika områden som Jämtkraft Elnät AB 29

26 påträffats vid naturvärdesinventeringarna. Stolpspannen kommer att anpassas så att stolpplacering i våtmarker kan undvikas. För att undvika körsskador på våtmarker och fuktiga områden sker byggnation och underhåll på väl tjälad mark. Även tekniska hjälpmedel såsom temporära broar eller markförstärkare kan komma att användas. Körning skall inte ske i vattendrag och vid eventuell passage över till exempel bäck läggs en trumma. Intill vattendrag lämnas en kantzon med yngre träd och buskar. I ytterkanten av ledningsgatan ska högstubbar sparas i största möjliga mån. Även lågor skall sparas i den utsträckning det är möjligt, framförallt i områden med äldre granskog och nyckelbiotoper. En miljöåtgärdsplan kommer att upprättas för sträckan med mer detaljerade åtgärder för varje specifikt objekt. Miljöåtgärdsplanen uppträttas i samband med projekteringen av ledningen. 7.3 Fågelliv Beskrivning Området väster om Storlien fram till norska gränsen och öster därom fram till Enafors, domineras av större myrmarker, vresig fjällbjörkskog och tämligen glest växande granskog, allt inramat av flacka lågfjällsområden. I området finns ett antal myrområden som är intressanta ur fågelperspektiv. Bland annat återfinns Visjömyrarna, som är en klassisk fågelmyr, trädfattig, öppen, stråk av gungflyn, stora torra partier och gott om flarkar. I närheten av den planerade kraftledningen finns även Åsvallmyrarna, ett fågelskyddsområde. En fältinventering har utförts under juni-juli 2013, vilken även kompletterats med artspecifika inventeringar. Ett antal rödlistade arter såsom smålom, svarthakedopping, drillsnäppa, tornseglare och lavskrika hittades vid inventeringen. Annex-1 arter som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/147 EC som återfanns i samband med inventeringarna var smålom, svarthakedopping, fiskgjuse, kungsörn, stenfalk, järpe, ljungpipare, brushane, grönbena, silvertärna och blåhake. Bortsett från några mycket fågelrika myravsnitt, var fågellivet under denna period mycket ordinärt med mycket få, om ens några, tättingar att ta hänsyn till i samband med eventuell byggnation av kraftledningar i området. De skogspartier, med undantag för de sista 500 metrarna före norska gränsen, som vandrats i samband med inventeringarna har mestadels uppvisat skogstyper av mer trivialt och fågelfattigt slag. Smålom Smålom är en rödlistad fågelart i kategorin nära hotad. Då arten förekommer i området genomfördes en separat inventering för smålommen under 35 fälttimmar juli Under perioden genomfördes flygstudier på smålommar från utvalda utsiktspunkter. Under perioden gjordes 17 observationer på 1-3 samtidigt flygande smålommar. Inte vid något tillfälle observerade smålommen med fisk i näbben vilket indikerar att de inte lyckats med sin häckning Utifrån genomförda observationer är det troligt att häckningsplatserna återfinns bland några av de många små tjärnar som hittas uppe på Åsvallshöjden. Bortsett från dessa 17 observationer gjordes även observationer i området i juni 2014, samt juni/juli Vid 19 av de 21 flygningarna som då observerats kan man se att de gått i olika stråk över området där kraftledningen är planerad. Majoriteten av dessa flygningar sker dock på höjder långt över ledningshöjden. Dock ligger åtminstone 5 av 14 tjärnar där smålom noterats så pass nära kraftledningen att det påverkar lommarnas start-och landningsområden, vilket är under ledningshöjden. Jämtkraft Elnät AB 30

27 Dubbelbeckasin I juni 2014 utfördes särskilt inventering av dubbelbeckasin, samt andra intressanta myrfåglar. Dubbelbeckasinen är sedan lång tid en högt skyddsklassad fågelart. Fem större myrområden kan urskiljas längs området för kraftledningen mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. Dessa är Åsvallmyren, östra och västra delen av Visjömyren, väster ut mot Sandtjärnarna (Storlienmyren). Samtliga inventerades utom västra Visjömyren då inventeringar här har utförts av Ånnsjöns fågelstation. Vid inventeringen återfanns ingen spelplats för dubbelbeckasin inom 1 kilometers avstånd från kraftledningen. Dock är inte alla spelplatser i bruk varje år. Säkerhetsavståndet för exploatering eller störning från en spelplats är 1 kilometer enligt ArtDatabanken. Inom en kilometer finns dock en känd spelplats vid Stor- Visjövalen som vissa år hyser spelande exemplar. Det längsta avståndet för hänsyn är fyra kilometer enligt ArtDatabanken. Inom det området återfinns fyra spelplatser för dubbelbeckasin; vid Storliens slalombacke, systerspelplatsen strax öster därom, komplexet av spelplatser på platån sydost om Åhlénsstugan samt den vid Sönner-Rensjön. Övriga myrfåglar återfinns i Åsvallmyrens fågelskyddsmråde och i västra och östra delen av Åsvallmyren. Det återfinns fyra rödlistade arter och 12 som finns med i EU:s fågeldirektiv, annex 1. De två myrarna norr om Enafors respektive strax söder om Storlien innehöll ett ganska ordinärt fågelliv. Jaktfalk Jaktfalksrevir berörs indirekt av kraftledningen. I området, men inte i direkt anslutning till kraftledningen, finns det jaktfalksrevir. En inventering har utförts, men är skyddad av sekretess. Kungsörn Kungsörn berörs indirekt av kraftledningen då den finns i området. Inventering har utförts, men är skyddad av sekretess Konsekvenser Kraftledningar medför en störning för fågellivet och även förändringar i habitatet när avverkning för ledningsgatan sker. Under byggtiden kan störningar även förekomma i form av till exempel buller. För att minimera störningar på fågellivet undviks arbete under häckningstid i möjligaste mån. Den konsekvens som bedöms som störst för fågellivet är kollissionsrisken, varför åtgärder för att minimera dessa skall vidtas. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet som måttliga Åtgärder Kraftledningen byggs med horisontellt placerade linor för att minimera risken för kollisioner. Kraftledningen placeras också i så stor utsträckning som möjligt där landskapet inte är öppet. Placering av kraftledning där landskapet inte är öppet i så stor uträckning som möjligt. Eventuellt kan flera åtgärder i samråd med Länsstyrelsen och sakkunniga vara aktuella i syfte att minimera kollisionsrisken ytterligare. Det har till exempel för smålom gjorts framgångsrika försök med gula, fladdrande plastbrickor i de mest kritiska avsnitten av kraftledningen vilken kan vara aktuellt även i detta fall. Arbetet bör planeras så att fågellivet störs så lite som möjligt, till exempel skall arbeten undvikas under maj-augusti för att inte störa dubbelbeckasin. 7.4 Forn- och kulturlämningar Beskrivning Området har inventerats i fält. Området har inte inventerats tidigare, bortsett från ett mindre område som gränsar till den planerade kraftledningen söder om Storlien Vid utredningsarbetet påträffades 21 nya lämningar efter sträckan för den planerade Jämtkraft Elnät AB 31

28 kraftledningen. Alla dessa bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Av de redan kända lämningarna i området ligger endast 4 stycken inom 100 meter från den tänkta kraftledningen, även dessa är bedömd som övrig kulturhistorisk lämning, ingen bedöms som fast fornlämning. Begreppet fast fornlämning avser de lämningar som skyddas av Kulturminneslagen och eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av Länsstyrelsen. Med begreppet övrig kulturhistorisk lämning avses lämningar utan skydd av Kulturminneslagen. Dessa omfattas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf. I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen (Se Bilaga 3) Konsekvenser Inga stolpar kommer att placeras vid de platser där forn-och kulturlämningar påträffats. Konsekvenserna av kraftledningsbyggnationen för forn-och kulturlämningarna i området bedöms därför som obefintliga till små Åtgärder Stolpplacering kommer ske med hänsyn till de identifierade lämningarna i området. Detta innebär att inga stolpar kommer att placeras på platsen där lämningar påträffats. Samråd gällande stolpplacering, samt vid passager kommer att göras med Länsstyrelsen. Körning på fornlämningar undviks. Röjningsavfall får inte övertäcka identifierade fornlämning. 7.5 Rekreation, friluftsliv- och turism Beskrivning Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen. Storlien har en varierad och naturskön fjällvärld. De flesta verksamheterna i Storlien är uppbyggda kring turism och friluftsliv, såsom alpin skidåkning, snöskoter, längdskidåkning, jakt, fiske och fjällvandring, vilket givetvis präglar hela området kring Storlien. En mängd turistanläggningar återfinns i området liksom anläggningar för utförsåkning. Det finns ett omfattande nät av vinter- och sommarleder med vindskydd för övernattning samt många goda fiskevatten och kanotvatten i området. I Storlien och dess närhet finns också välkända utflyktsmål såsom Blomsterstigen, som anlades 1890 som en kur-stig, vattenfallet Brudslöjan, Storliens fågelskyddsområde mm. Området är av riksintresse för friluftslivet, se 3.3 Natura 2000 och riksintresseområden Konsekvenser En kraftledning innebär en visuell påverkan på området, vilket i sin tur medför en förändring i upplevelsen för den som är i området i friluftslivs-och rekreationssyfte. Dock anses inte kraftledningen hindra de rekreations- och friluftslivsaktiviteter som bedrivs i området. Huruvida kraftledningen påverkar turismen negativt är svårt att bedöma, men den visuella påverkan på området kan till viss del påverka intryck och upplevelse för turister. Dock är ledningssträckan mellan Storlien och Enafors även en förutsättning för områdets fortsatta utveckling och den kommer inte medföra att något hinder i framkomlighet, eller placeras i ett oexploaterat, område varför konsekvenserna bedöms som små. Jämtkraft Elnät AB 32

29 7.5.3 Åtgärder Inga åtgärder vidtas utöver den hänsyn som tas vid kraftledningens dragning. 7.6 Rennäring Beskrivning Rennäring bedrivs på cirka 40 procent av Sveriges yta av 51 olika samebyar varav 12 finns representerade i Jämtland. Renskötsel är en form av nomadiserad betesdrift. De renskötande samernas arbete styrs av renens årstidsvandringar mellan sommar-, höst-, vinter- och vårbeteslanden. Renarna flyttas mellan olika betesområden, allt eftersom årstidernas gång och tillgången till bete. Tillgång till stora arealer är därmed en förutsättning för att bedriva renskötsel. Betesmarkerna har skilda egenskaper som gör dem värdefulla för renskötseln vid olika tider på året. Ett betesområde kan ofta inte ersätta ett annat. Variationer i betestillgång och väderlek gör att de marker som kan betas även skiftar från år till år. Det är alltså betesmarkerna och tillgången till säsongsbeten som är basresursen för rennäringen. Betesområden varierar ofta mellan olika år för att tillåta att markerna återhämtar sig. Särskild hänsyn ska beaktas för uppsamlingsområden och viktiga betesområden. Områden som utgör höstland och förvinterland berörs av kraftledningen. Två samebyar berörs, Handöldalens sameby och Kalls sameby. Handöldalens sameby ligger söder om kraftledningen, medan Kalls sameby ligger norr om kraftledningen Konsekvenser På sträckan mellan Enafors och Storlien följer kraftledningen till största del befintlig kraftledning och järnvägen, vilket innebär att det redan i dagsläget finns en barriär längs föreslagen sträckning. Den nya kraftledningen bedöms inte medföra att det skapas en ytterligare barriär. Från Storlien till Kopperaa är det framförallt Handöldalens sameby som berörs då kraftledningen går på den sida av befintlig infrastruktur där deras verksamhet bedrivs. Dock har kraftledningen valts att dras längs befintlig infrastruktur så som långt det är möjligt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rennäring som små Åtgärder Innan byggnation påbörjas skall samebyn kontaktas och informeras om detta. Eventuella åtgärder som krävs för att inte störa renskötseln i samband med byggnationen samråds med samebyarna i anläggningsskedet. Jämtkraft Elnät AB 33

30 7.7 Bebyggelse och boendemiljö Med bebyggelse avses sådana byggnader där man avser att vistas en längre tid, såsom permanentbostäder, kontorslokaler, skolor, industribyggnader och fritidshus Beskrivning Längs ledningssträckan finns ingen bebyggelse inom 100 meters avstånd Konsekvenser Avståndet mellan bebyggelse och den planerade kraftledningen är så pass stor att inga konsekvenser för boendemiljön anses uppkomma, varken i form av ljudeffekter eller av de elektromagnetiska fält som alstras. Under anläggningstiden kan dock buller förekomma. Avståndet till närmsta bebyggelse så pass stort att detta enbart kommer att medföra små störningar Åtgärder Då ledningssträckan har anpassats för att undvika bebyggelse uppstår inga konsekvenser, vilket medför att inga ytterligare åtgärder vidtas. 7.8 Planer och infrastruktur Beskrivning Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning i en kommuntäckande översiktsplan. Samråd har genomförts med Åre kommun (Se bilaga 5) Konsekvenser Ledningen strider inte mot kommunens gällande översiktsplaner. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser på befintlig infrastruktur Åtgärder Inga åtgärder vidtas. 7.9 Samlad bedömning Sammantaget bedöms ledningen ge upphov till små konsekvenser för miljön genom de åtgärder som ska vidtas. Ovan nämnda åtgärder för att minimera miljökonsekvenserna kommer att redovisas i detalj i den miljöåtgärdsplan som Jämtkraft Elnät har för avsikt att utarbeta för att undvika skador på kultur- och naturvärden. Miljöåtgärdsplanen kommer att till redovisas och godkännas av Länsstyrelsen innan byggskedet i projektet. Jämtkraft Elnät AB 34

31 8. Störningar och skador under byggtiden Miljöpåverkan som kan uppstå under byggnadstiden är främst störningar genom markintrång och fysiska störningar såsom anläggande av transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Vissa körskador kan uppstå vid skogsavverkningen och vid byggnation av ledningen. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan uppstå, för friluftslivet, initialt innan röjningsrester tas bort. Utöver det allmänna intrånget av tillfälliga anläggningsområden kommer störningar att uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon och eventuell helikoptertrafik som ger ett visst buller, vibrationer och en del luftföroreningar i form av dieselavgaser. Ledningsägaren ersätter de skador som ledningen orsakar på omgivningen. Skadorna kan vara av tillfällig eller bestående natur. Tillfälliga skador uppkommer ofta i skog och mark. Diken, stängsel eller vägar kan också skadas i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbeten av ledningar. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas. Projektören respektive entreprenören har att reglera och ersätta de tillfälliga skadorna, Jämtkraft är dock ytterst ansvarig. Efter att tillfälliga skador har åtgärdats eller ersatts, inhämtas normalt en nöjdförklaring från fastighetsägaren. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Bestående skador ska värderas vid den tidpunkt marken tas i anspråk för ledningen (värdetidpunkt). Intrånget kommer att värderas och ersättningserbjudande kommer att presenteras för respektive fastighetsägare. Om en frivillig överenskommelse inte kan nås bestäms ersättningen för den bestående skadan av Lantmäterimyndigheten. 8.1 Buller Under byggtiden uppstår buller från transporter vilket kan innebära störningar för boende, rennäringen och friluftslivet. Ljudet vid transporterna kommer att ledas/dämpas i olika grad beroende på landskapets karaktär. Hur ljudet uppfattas beror även på den bullerutsattes avstånd till bullerkällan. Byggtidens bullerpåverkan är tidsbegränsad och kommer att upphöra efter byggets avslutande. 8.2 Transporter Under byggtiden nyttjas i möjligaste mån befintliga transportvägar och arbetet utförs under säsong med tjälad mark. I dagsläget finns ett antal vägar inom området. Där befintlig väg saknas används i första hand bandfordon för transporter. För arbeten med fundament krävs schaktmaskiner. Förflyttning och transporter i ledningsgatan i samband med detta arbete kommer att ske på tjälad mark. Passager över bäckar är särskilt känsliga. Jämtkraft Elnät AB 35

32 Om möjligt används befintliga broar alternativt läggs temporära anläggningar som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. Detta kommer att behandlas mer detaljerat i den Miljöåtgärdsplan som skall upprättas, där skyddsåtgärder för varje specifik objekt specificeras Exakt placering av etableringsplatser för fordon, bodar med mera är inte fastställd. Upplag placeras på ett antal platser utmed ledningssträckningen. Till terrängfordon, skogsmaskiner och andra arbetsmaskiner ska miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor nyttjas. Miljöanpassade drivmedel skall användas. Motorsågar, röjsågar etc. som används vid röjning ska köras på alkylatbensin och kedjeoljan ska vara biologiskt nedbrytbar. Entreprenören ska tillämpa Jämtkrafts miljökrav vid investeringsprojekt. Lagar, förordningar och föreskrifter på miljöområdet ska tillämpas. Entreprenören ska redovisa en miljöplan som innehåller en beskrivning av hur miljöarbetet kommer att bedrivas. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten vid områden med höga naturvärden. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt och tas därför i beaktande. Maskiner ska innehålla hydrauloljor som uppfyller miljökrav i svensk standard. Allt avfall som uppstår i samband med entreprenaden ska omhändertas så att det ger upphov till minsta möjliga miljöbelastning. Avfallet ska källsorteras i skälig omfattning för att möjliggöra för återanvändning, återvinning eller energiutvinning. Entreprenören ansvarar för att organisera avfallshanteringen om inte annat överenskommits liksom att farligt avfall hanteras och transporteras enligt gällande bestämmelser. Jämtkraft har tillåtelse att, i relevant omfattning, utföra miljörevision på verksamheten för att kontrollera så att uppställda krav efterlevs. Jämtkraft Elnät AB 36

33 9. Framtida drift och underhåll 9.1 Ledningsunderhåll Ledningen besiktas okulärt från helikopter en gång per år. Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de eventuella fel som upptäckts på ledningen vid besiktningarna. 9.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, ska röjning av skogsgatan avbrytas. Fällning av farliga träd i sidoområdena ska så långt som möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt Intervall Röjning med tillhörande avverkning av kantträd ska i de flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 meter) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Året före röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna så att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Skogliga underhållsåtgärder utförs med följande intervaller: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningsbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År 8 Röjning Skogsgatan Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Jämtkraft Elnät AB 37

34 9.2.5 Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas. Mätningen innebär att uppgift om volym och kvalitet för varje träd erhålls. Dessa uppgifter sammanställs och utifrån rådande prislistor erbjuds fastighetsägaren två alternativ: att sälja träden på rot eller att själv tillvarata de fällda träden. För träd som måste avverkas utanför den engångsersatta skogsgatan betalas för förtidig avverkning vilket är en ersättning för skillnaden mellan vad trädet kunnat utvecklas till om det fått stå tills att trädet blivit fullt utväxt och värdet vid avverkningen. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Fällning bör normalt utföras längs med skogsgatan och så att inte kvarstående träd skadas i onödan Odlingsavtal Vid nyanläggning av ledning utgår ersättning för skogsgatan i form av intrångsersättning och annan ersättning. Utgångspunkten för engångsersättningen är att all framtida skogsproduktion ersätts till fullo. Fastighetsägaren är alltså inte berättigad till ersättning för träd och buskar som växer i skogsgatan. Om fastighetsägaren trots de föreskrifter som gäller för ledningens säkerhet kan nyttja skogsgatan för produktion i någon form tillkommer värdet av denna produktion fastighetsägaren. För att vederbörlig hänsyn till odlingar i skogsgatan ska kunna tas vid röjning ska fastighetsägaren ingå skriftligt särskilt avtal med ledningsägaren. Odlingsavtal kan tecknas mellan ledningsägare och fastighetsägare om ledningshöjder med mera är tillfredställande Naturvårdshänsyn I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmän naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid och utan att ledningsägaren åsamkas kostnader för barkning när den kvarlämnade vegetationen måste tas ned. Även i bryn mot åker och annan öppen mark samt i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. I ledningsgatan kommer högstubbar att skapas och vissa fällda träd att lämnas på plats. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment samt tallhedar och i kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan kvarlämnas. Befintliga vägar används vid underhåll. Jämtkraft Elnät AB 38

35 10. Bilagor 1 Naturvärdesinventering 2 Fågelinventering 2.1 Kompletterande Kungsörnsinventering, mars 2014 (Sekretessbelagd, begärs ut hos Länsstyrelsen) 2.2 Kompletterande Dubbelbeckasin- och myrfåglarinventering, juni Kompletterande Smålomsinventering, juli Kompletterande Jaktfalksinventering, juli 2014 (Sekretessbelagd, begärs ut hos Länsstyrelsen) 3 Kulturinventering 4 Stråkvalsutredning 5 Samrådsredogörelse 6 Kartor 5.1 Samrådsmöten sammanställning 5.2 Samrådsyttrande sammanställning 5.3 Samrådsyttrande original 5.4 Inbjudan samråd sändlista 6 Översiktskarta 6.1 Inventeringar 6.2 Skyddsområden 6.3 Berörda fastigheter 7 Magnetfältsutredning 8 Fotomontage Jämtkraft Elnät AB 39

36 11. Referenser Litteratur Arbetsmiljöverket et.al Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält- en vägledning för beslutsfattare [WWW document] ( ) Kartor Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2014 Digital översiktskarta, Jämtlands län Lantmäteriet, Geografiska Sverige Data (GSD), 2014 Digital fastighetskarta, Jämtlands län Jämtkraft Elnät AB 40

37 Naturvärdesinventering inför planerad kraftledning Kopperå, Åre kommun Foto: Barbro Eriksson, Skogsstyrelsen

38 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning Inledning Bakgrund Inventeringsområde Syfte Metodik Kartstudier Fältarbete Tidpunkt för fältarbete Miljöpåverkan Resultat Översiktlig beskrivning av området Regionens naturgeografi Vegetation Skogstillstånd Delområden med naturvärden Delområde 1 Mycket höga naturvärden 2,4 ha Delområde 2 Mycket höga naturvärden 8,4 ha Delområde 3 Mycket höga naturvärden, fågelskyddsområde 80 ha Delområde 4 Mycket höga naturvärden 0,16 ha Delområde 5 höga naturvärden 7,3 ha Delområde 6 - höga naturvärden 0,6 ha Delområde 7 Mycket höga naturvärden 1,7 ha Delområde 8 Höga naturvärden 0,03 ha Arter registrerade i Artdatabanken Rödlistade arter Artskyddsförordningen Potential att utveckla höga naturvärden Referenser... 29

39 Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är en myndighet med uppdragsverksamhet för skogliga frågor som är organisatoriskt placerad under Landsbygdsdepartementet. Vi erbjuder genom vår uppdragsverksamhet, som benämns Skogsstyrelsens produkter och tjänster, ca ett trettiotal tjänster, där även utbildningsverksamhet ingår som en del. En grundförutsättning för vår uppdragsverksamhet är att vi är opartiska och inte drivs av något vinstintresse. Uppdragsverksamheten bedrivs avgränsad från myndigheten och styrs genom en egen avdelning. För mer information, besök oss på webben: 4

40 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB under juli 2014 genomfört en naturvärdesinventering för planerad 145kV kraftledning från Enafors till Storlien, i Åre kommun. Den planerade kraftledningen följer i huvudsak stambanan. Denna rapport innehåller resultat av naturvärdesinventeringen, bedömningar av påverkan på naturvärdena samt bedömning över vilken potential det finns i området att utveckla höga naturvärden. Vidare förs här ett resonemang kring hur projektet kan komma att påverka arter omfattade av artskyddsförordningen. Det finns ett alternativ (alt.) till sträckning från Enafors till Storlien. Från Storlien finns tre alternativa sträckningar. Alt. 1 går rakt söderut från dammarna och vidare söder om Sandtjärnarna för att sedan vinkla upp mot E14 och väster om Klevsjön. Alt 2 går rakt fram strax söder om husvagnscampingen och vinklar upp mot E14 där den sedan följer parallellt med och väster om E14 upp till strax norr om Klevsjön. Alt 3 är en tillkommande sträckning som följer parallellt med och väster om E14 mellan Alt 1 och Alt 2. Sen finns också ett område mellan Klevsjön och norska gränsen och på båda sidor om E14 som inventerades i sin helhet. Befintlig information om området samlades in via kart- och arkivstudier. Inventeringen i fält utfördes med dokumenterad metodik som bygger på Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering för att kartlägga naturvärden och skogliga data. Uppdraget har fokuserat på att hitta, avgränsa och beskriva områden med naturvärden, samt att beskriva hur företaget kan minska risken för negativ påverkan på naturvärdena vid anläggningen av kraftledningen. Den planerade kraftledningen ligger i huvudsak i fjäll och fjällnära områden med stora myrar och enstaka äldre granskogsområden. Området kring Storlien är också präglat av turism med leder, sevärdheter, fiskevatten mm. Området närmast norska gränsen präglas av gran- och lövskog med stora branter, örtrika bäckdråg samt många kulturlämningar från andra världskriget. Naturvärdesinventeringen visar att det finns åtta delområden med höga naturvärden, där exploatering bör undvikas eller anpassas. Naturvärdena i det inventerade området är främst knutna till äldre granskogar, våtmarker samt vattenmiljöer. Rapporten ger förslag på åtgärder för att minimera påverkan på naturvärdena. För samtliga våtmarker som passeras gäller att körning inte bör företas annat än på tjälad mark för att undvika körskador. Detsamma gäller för passager av vattendrag. Ingen körning får ske i vattendrag. Vid behov bör tekniska hjälpmedel som tillfälliga eller permanenta broar användas. 5

41 1.1. Bakgrund 1. Inledning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB utfört en naturvärdesinventering av en planerad kraftledningssträcka. Dessutom ingår förslag på åtgärder som kan behövas för att minimera negativ påverkan på naturvärdena Inventeringsområde Den planerade kraftledningen sträcker sig mellan Enafors via Storlien fram till Riksgränsen mot Norge. Jämtkraft Elnät AB planerar att uppföra en 145 kv kraftledning efter sträckningen. Figur 1. Översiktskarta över den planerade kraftledningssträckningen med olika alternativ. Lantmäteriet Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att: 6

42 Identifiera, avgränsa, beskriva och klassa områden med naturvärden som kan påverkas av den planerade kraftledningen bedöma hur naturvärdena påverkas av den planerade kraftledningen göra en bedömning över vilken potential det finns i området att utveckla höga naturvärden föra ett resonemang kring hur kraftledningsprojektet kan komma att påverka arter omfattande artskyddsförordningen Naturvärdesinventeringen kan komma att utgöra ett underlag för den MKB som ska tas fram för kraftledningen. 2. Metodik Denna naturvärdesinventering kombinerar kartstudier med fältinventering Kartstudier För att hitta de ur naturvårdssynpunkt mest intressanta områdena att beskriva och inventera noggrant i fält granskades hela områdesavgränsningen som utreds för kraftledning. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GISbaserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. De tidigare kända värden som kontrollerades särskilt var bl.a. följande: - Nyckelbiotoper och områden med naturvärden - Våtmarker med naturvärden - Sumpskogar - Flora- och faunafynd - Formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker - Områden som planeras få formellt skydd - Natura 2000-områden - Riksintressen för naturvård eller kulturmiljövård 2.2. Fältarbete Fältinventeringen utfördes på barmark av Barbro Eriksson som är en erfaren inventerare med skoglig naturvårdskompetens och kompetens att använda Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering. Inventeringen har en för 7

43 landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Med nyckelbiotoper menas skogsområden som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. I inventeringen är det i första hand skogens struktur och element som har betydelse; men även förekomsten av arter kan vara avgörande. Alla områden, inom området 100 m på vardera sidan av den tänkta kraftledningen, som kunde tänkas hysa okända eller ofullständigt registrerade naturvärden fältbesöktes. t.ex. äldre skogar, lövrika skogar och vattennära landmiljöer. Fältinventeringen utfördes översiktligt med en mer noggrann inventering i de områden där naturvärden påträffades. Naturvärdena delades in i delområden med denna klassificering: Mycket högt naturvärde: Omfattar områden där naturvärdet är så högt att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bl.a. nyckelbiotoper, värdekärnor som håller klass för naturreservat (enligt Länsstyrelsens bedömning), klass 1 och 2 våtmarker (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, formellt skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. Högt naturvärde: Områden där naturvärdet är högt och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bl.a. Skogsstyrelsens objekt med naturvärden (enligt Skogsstyrelsens är detta områden som har påtagliga naturvärden och som bedöms komma att utvecklas till nyckelbiotoper), sumpskogar, våtmarker (klass 3, 4 och oklassade våtmarker), övriga värdekärnor som har höga naturvärden men som inte håller klass för naturreservat enligt Länsstyrelsens bedömning. Måttliga naturvärden: Områden där förstärkt hänsyn kan krävas Innefattar områden där förstärkt hänsyn kan krävas, t.ex. i blöta partier Tidpunkt för fältarbete Fältinventeringen utfördes under juli Miljöpåverkan Vid naturvärdesinventering sker miljöpåverkan främst i form av transporter. Inför varje naturvärdesinventering gör Skogsstyrelsen en planering i syfte att minimera transportsträckan genom att i möjligaste mån använda lokalt placerad personal. 8

44 Transportslag och bränsleslag övervägs i syfte att minimera förbrukningen av fossila bränslen. 3. Resultat 3.1. Översiktlig beskrivning av området Området där kraftledningen ska dras fram är inom fjällnära område och fjäll. Mestadels rör det sig om fjällmark och myrmark på i huvudsak privata marker. Från Enafors till Storlien är det måttligt kuperat, medan det blir kraftigt kuperat inom ett område med tjärnar till norska gränsen inom det så kallade Stora Helvetet. Bild 1. Stora områden för den planerade kraftledningen är fjällnära och går över fjällhedar 9

45 . Bild 2. Stora områden för den planerade kraftledningen går även över fjällmyrar Regionens naturgeografi Området ligger inom den naturgeografiska regionen Västjämtlands höglägesskogar. Nästan hela regionen ligger över 400 m över havet. Klimatet är lokalmaritimt med svala somrar och förhållandevis milda snörika vintrar. Berggrunden är varierande men består till stor del av basiska bergarter som kalkhaltiga skiffrar, kalkfyllit, amfibolit och kalksten. Gran är det dominerande trädslaget Vegetation Skogsmarkens vegetation är till övervägande del frisk blåbärsristyp med inslag av frisk högörtstyp. Våtmarkernas vegetation består huvudsakligen av vitmossa, starrar och en del orkidéer Skogstillstånd Skogen i det inventerade området ägs mestadels av privata skogsägare. Den lilla del skog som berörs består till största delen av äldre granskog. Några bestånd med lärk påträffades i Enaforsområdet. Där har endast husbehovshuggning förekommit (blädskog). Området kring Snasastugan präglas av igenväxande odlingar där lövskogar nu dominerar, främst björk. 10

46 Längre västerut mot norska gränsen finns stora områden med tallmyrar och tallsumpskogar med gamla träd. Tillsammans med vattenfall och kanjoner bildade de en skön naturupplevelse. Inom området Stora Helvetet från norska gränsen och någon kilometer österut rann flera örtrika bäckdråg med granskog. Här var det också mycket kuperat Delområden med naturvärden De delområden där naturvärden påträffades markeras på kartan nedan. Bild 3. Översiktskarta över delområden med höga naturvärden. Nedan följer en beskrivning av delområdenas naturvärden, en bedömning av hur naturvärdena påverkas av den planerade kraftledningsetableringen samt åtgärdsförslag på hur påverkan på naturvärdena kan minimeras. Naturvärdena klassificeras som mycket höga eller höga. 11

47 Delområde 1 Mycket höga naturvärden 2,4 ha Bild 4. Karta delområde 1. Bild 5. Lappticka, Amylocystis lapponica Delområde 1 är ett nyckelbiotopklassat område i fjällnära terräng. Gammal granskog på blåbärsris- mark med inslag av örter som torta Lactuca alpina. Naturvärde som består av flerskiktat granbestånd med några 170-åriga granar. Bitvis ligger här en del lågor av gran i olika nedbrytningsstadier samt naturliga högstubbar. På en av granlågorna hittades den rödlistade svampen lappticka Amylocystis lapponica. Även den rödlistade svampen granticka Phellinus chrysoloma hittades på högstubbe av gran. Ganska allmänt förekommande på granarna var den rödlistade hänglavsarten garnlav Alectoria sarmentosa, vilket 12

48 indikerar på lång kontinuitet i beståndet. Biotopen kan med fördel lämnas till fri utveckling för att främja skyddsvärda svampar, lavar och mossor. Naturvärdesbedömning: De höga naturvärdena enligt ovanstående beskrivning kommer att påverkas av om en kraftledningsgata skulle placeras där. Naturvärdena förstörs eftersom skogen då måste avverkas. För att bevara och gynna naturvärdena bör objektet med naturvärden undantas från exploatering och lämnas orört. Åtgärdsförslag: Placera inte kraftledningen inom nyckelbiotopen. Objektet omges av myr och närmast väster om den finns en fritidshustomt. Delområde 2 Mycket höga naturvärden 8,4 ha Bild 6. Karta delområde 2. 13

49 Bild 7. Harticka, Inonotus leporinus, på gammal högstubbe. Bild 8. Gränsticka, Phellinus nigrolimitatus, på mossig gammal låga. Delområde 2 består av nyckelbiotopklassad granskog. Området består av granar, några riktigt gamla ca 200 år, med inslag av björk. Frisk blåbärsristyp med inslag av högört som torta Lacturca alpina. Beståndet är flerskiktat och har lågor i olika 14

50 nedbrytningsstadier. På en av dessa hittades den rödlistade svampen gränsticka Phellinus nigrolimitatus. De växer på gamla, mossiga lågor med lång kontinuitet. På gamla högstubbar växte svampen harticka, Inonotus leporinus. Också den rödlistad. Garnlav Alectoria sarmentosa förekom tämligen allmänt inom biotopen. Ett område med lång träd- och lågakontinuitet. Området omges av myrmark och i södra hörnet ligger en tjärn som gränsar mot området. En befintlig kraftledning ligger också längs områdets södra sida. Naturvärdesbedömning: De ovan beskrivna höga naturvärdena kommer att påverkas av eventuell placering av en kraftledning. Naturvärdena spolieras om skogen avverkas. För att bevara och gynna naturvärdena bör objektet med naturvärden undantas från exploatering och lämnas orört. Åtgärdsförslag: Placera inte kraftledningsgata och kraftledningsstolpar inom eller i nära anslutning till objektet med naturvärden. Förläggning av ny kraftledning bör ske söder/väster om befintlig kraftledning. Delområde 3 Mycket höga naturvärden, fågelskyddsområde 80 ha Bild 9. Karta över fågelskyddsområde, delområde 3. Gröna gränslinjer. I delområde 3 finns ett av Länsstyrelsen inrättat fågelskyddsområde. Området består av fjällmyr och småtjärnar inom vilket en stor andel vadare förekommer såsom smalnäbbad simsnäppa, småspov, ljungpipare, fjällpipare och rödbena. Småtjärnarna frekventeras av silvertärna, bergand, skrattmås, vigg och knipa. Blåhake och lappsparv finns i fjällbjörkskogen och videsnåren. Övriga fågelarter 15

51 av intresse är blå kärrhök, kungsörn, fjällvråk, jorduggla, skedand, sjöorre, alfågel, myrsnäppa, svartsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, dubbelbeckasin, ringtrast och rödstrupig piplärka. Beträdnadsförbud råder mellan 1 maj 31 juli. Naturvärdesbedömning: Ett naturskyddat område med rikt fågelliv som inte får störas med exploatering. Åtgärdsförslag: Ingen exploatering av området. Den inritade kraftledningslinjen på kartan ser ut att tangera och beröra området då 100 m från linjen skulle inventeras enligt uppdragsbeskrivningen. Förslagsvis flyttar man kraftledningsgatan längre norr om området. Likaså områdets västra kant ser ut att beröras av kraftledningsgata som det är ritat på kartan. Även här bör ledningsgatan flyttas längre västerut så att fågelskyddområdet inte berörs. Delområde 4 Mycket höga naturvärden 0,16 ha Bild 10. Garnlav Alectoria sarmentosa 16

52 Bild 11. Karta över delområde 4. Delområde 4 består av nyckelbiotopklassad granskog vid en tjärn. I området som är mycket glest växer 200-åriga granar och granar med rödlistade arten garnlav, Alectoria samentosa. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området exploateras. Åtgärdsförslag: Ingen exploatering och avverkning i området. 17

53 Delområde 5 höga naturvärden 7,3 ha Bild 12. Tallbiotop. Bild 13. Karta över delområde 5. 18

54 Delområde 5 har myrtallar i hög ålder 200 år. Området är blandat med torrbackar och myrområden. På myrområdena finns enstaka torrakor av tall (s k silvertall) samt orkidén ängsnyckel Dactylorhiza incanata. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området avverkas. Åtgärdsförslag: Utsättning av kraftledningsstolpar är möjligt då det är ganska glest, men hela natursceneriet skulle bli kraftigt försämrat med en kraftledning genom området. Delområde 6 - höga naturvärden 0,6 ha Bild 14. Örtrikt bäckdråg. 19

55 Bild 15. Karta över delområde 6. Bäckravin med örtrikt bäckdråg med nordisk stormhatt Aconitum septentrialis och torta Lacturca alpina på marken längs bäcken. På granarna växer hänglaven garnlav, Alectoria sarmentosa. En fuktig miljö där speciellt fuktälskande arter har möjlighet att utvecklas. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området runt bäcken avverkas. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske får ingen körning i bäcken ske. Tillfällig eller permanent broövergång bör byggas. 20

56 Delområde 7 Mycket höga naturvärden 1,7 ha Bild 16. Violettgrå tagellav, Bryoria nadvornikiana Bild 17. Karta över delområde 7. Delområde 7 utgörs av ett örtrikt bäckdråg i ravin. Överst i bäcken rinner ett vattenfall. Det är hög luftfuktighet i området närmast bäcken och speciellt kring vattenfallet där det bildas forsdimma. På marken växer högörterna nordisk stormhatt Aconitum septentrialis och torta Lacturca alpina. Allmänt rikligt med garnlav Alectoria sarmentosa på granarna längs bäcken. Den rödlistade arten violettgrå tagellav, Bryoria nadvornikiana, påträffades på gran. 21

57 Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området runt bäcken avverkas. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske får ingen körning i bäcken ske. Tillfällig eller permanent broövergång bör byggas. Delområde 8 Höga naturvärden 0,03 ha Bild 18. Kalkkrusmossa, Tortella tortuosa 22

58 Bild 19. Karta över delområde 8. Delområde 8 består av två lodbranter med sipprande vatten. Här återfanns bland annat kalkkrusmossa, Tortella toruosa. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan bibehålls om beskuggning bibehålls. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske är det viktigt att bibehålla skuggning av träden nedanför branten Arter registrerade i Artdatabanken Förutom ovanstående naturvärden finns registrerat enstaka arter i artdatabanken vilka redovisas på egen karta med röda fyrkanter. Det är två fynd av svampen torvhjorttryffel markerad med A på kartan, ett fynd av kärlväxten skarptandad daggkåpa och ett fynd av mossan vedflikmossa som är markerade med B resp. C på kartan. Dessa arter har inte hittats i denna inventering utan finns registrerade i vårt kartmaterial. 23

59 Bild 20 och 21. Karta över registrerade arter i Artportalen Torvhjorttryffel, Elaphomyces leveillei En rödlistad svamp, som växer i bl a fjällbjörkskog och barr- och blandskog med björk och bildar mykorrhiza med björk. Arten försvinner troligen vid en avverkning. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som NT (Near threatend). Åtgärdsförslag: Ingen avverkning i området för fyndet. Skarptandad daggkåpa, Alchemilla oxyodonta Rödlistad kärlväxt som i Jämtland växer i fjällbjörkskog och granskog. Utdikning, överdämning, bebyggelse, vägomläggning och andra ingrepp kan spoliera lokala bestånd. Arten har hittats i Hälsingland, Medelpad och Jämtland samt Tröndelag i Norge. Arten är endemisk i detta område. 24

60 Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som EN (Endangered) och hänsyn bör tas till växtplatsen. Åtgärdsförslag: Ingen avverkning eller körning i området för fyndet. Vedflikmossa, Lophozia longiflora Rödlistad mossart som växer i granskog. Den växer på grov barrved, framförallt granved i sluten skog. Arten tål inte exponering utan måste ha skugga och död ved för att överleva. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som NT (Near threatend). Åtgärdsförslag: Ingen avverkning. För att överleva en slutavverkning krävs att ett betydande antal träd lämnas kvar som kan skugga och upprätthålla hög luftfuktighet samt att tillräckligt med död ved lämnas kvar i området Rödlistade arter Naturvärdesinventeringen har inte fokuserat på att leta efter specifika artgrupper eller rödlistade arter, men för att få en överskådlig bild av vilka rödlistade arter som påträffades vid fältinventeringen anges de i tabellen nedan. Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistans kategorier är: - Nationellt utdöd (Regionally Extinct RE) - Akut hotad (Critically Endangered CR) - Starkt hotad (Endangered EN) - Sårbar (Vulnerable VU) - Nära hotad (Near Threatened NT) Tabell. Påträffade rödlistade arter Art Vetenskapligt namn Rödlistekategori Frekvens Ej bedömd Enstaka/sparsam Plats 25

61 Kärlväxte r Allmän/riklig Spår eller ej säkerställd förekomst Ängsnyckl ar Jungfru Marie nycklar Skarptand ad daggkåpa Svampar Gränsticka Lappticka Harticka Torvhjortt ryffel Lavar Garnlav Violettgrå tagellav Mossor Kalkkrusmossa Vedflikmo ssa Dactylorhiza incarnata Dactylorhiza maculata Alchemilla oxyodonta Phellinus nigrolimitatus Amylocystis lapponica Inonotus leporinus Elaphomyces leveillei Alectoria sarmentosa Bryoria nadvornikiana Tortella tortuosa Lophozia longiflora Fridlyst Fridlyst EN Starkt hotad NT nära hotad VU Sårbar NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Enstaka/sparsam Delområde 2 Enstaka/sparsam Delområde 1 Enstaka/sparsam Delområde 2 Ej bedömd Tämligen Delområde 1, allmän 2,4, 6 och 7 Enstaka sparsam Delområde 7 Enstaka sparsam Delområde 8 Ej bedömd 3.8. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, t.ex. kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Inventeringsområdet är vidsträckt och har delområden som kan vara lämpliga biotoper för arter som omfattas av artskyddsförordningen, t.ex. myrar med förekomst av orkidéer, nyckelbiotoper med förekomst av vedsvampar, mossor och lavar och ett mosaikartat landskap som kan passa för fåglar. 26

62 För att minska påverkan på sådana arter bör extra hänsyn tas i sådana områden, t.ex. genom att körning på myrar och fuktig mark endast sker på väl tjälad mark, att nyckelbiotoper lämnas orörda och genom att naturvårdshänsyn sparas vid avverkning. Det är viktigt att planera alla åtgärder på ett sådant sätt att populationen av känsliga arter, t.ex. orkidéer, inte minskar. Sammantaget så är området ett ganska representativt område för denna del av västra Jämtland. Enstaka störningar i detta inventeringsområde betyder inte i sig att en population hotas, utan det är den sammantagna effekten av många störningar i en populations utbredningsområde som har betydelse på populationsnivå. Därför är det viktigt att för varje art fundera på hur livskraftig arten är både inom det aktuella området som exploateras för kraftledningen och hur det ser ut i närområdet, samt att genom en god planering av naturvårdshänsynen minska eventuella negativa effekter på de arter som finns i området Potential att utveckla höga naturvärden I området finns äldre skog som bär få spår av mänsklig aktivitet och som är naturskogsartad. Dessa områden har redan i dagsläget en del befintliga naturvärden och har i framtiden stor potential att utveckla naturvärden. För att utveckla de naturvärden som är knutna till naturskog bör dessa områden lämnas orörda till fri utveckling. I skog som idag har lägre naturvärden finns också potential att utveckla naturvärden. Aktiva åtgärder för att utveckla naturvärden i områden som berörs av avverkning och exploatering kan vara att lämna högstubbar som är ett viktigt substrat för insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Det är också viktigt att spara lövträd, i synnerhet sälg och asp, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Äldre naturvärdesträd av alla arter och stående och liggande död ved bör lämnas till förmån för insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Området präglas också av våtmarker, sumpskog, vattendrag och tjärnar. Dessa områden är viktiga komponenter i områdets ekosystem och naturvärdena gynnas av att de hydrologiska förhållandena bevaras så intakta som möjligt. I möjligaste mån bör de lämnas orörda, eftersom de är känsliga för åtgärder som påverkar deras hydrologi, t.ex. körning och grävning. Vid behov av åtgärder i dessa områden bör en noggrann planering göras av sakkunnig person. För att bevara hydrologin intakt kan följande allmänna råd lämnas: 1. Funktionella skyddszoner lämnas Med skyddszon avses det område, som har stor inverkan på vattenmiljön, och som bidrar till att minimera negativa effekter på vattenmiljön. Det kan vara en trädbevuxen zon som lämnas kvar i samband med avverkning, eller en zon där 27

63 körning med maskiner undviks. Vid alla åtgärder i skogen bör en funktionell skyddszon mot vattenmiljöer eftersträvas. Utformningen av denna zon varierar med vattendragets värde och känslighet, och omgivande ståndortsfaktorer (topografi, markfuktighet, jordart). 2. Vattenmiljöer beaktas i hela skogslandskapet och att en bedömning av åtgärder i skogen sker i ett avrinningsområdesperspektiv Åtgärder kan påverka vattenmiljöer både uppströms och nedströms det specifika objekt som ska bedömas. 3. Särskilt stor hänsyn tas till vattenmiljöer med höga värden Höga värden kan betingas av ett särskilt art- och individrikt växt- och djurliv eller förekomst av rödlistade arter, vattenmiljöer för rekreation och vattenmiljöer med höga kulturmiljövärden. Vid åtgärder i direkt anslutning till dessa miljöer bör vid behov sakkunnig person på Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen kontaktas. 4. Naturliga hydrologiska förhållanden eftersträvas Markavvattningsåtgärder kan påverka hydrologin och därför bör hänsyn tas till påverkan på naturmiljön. 5. Farliga ämnen hanteras med stor försiktighet med tanke på vattenmiljöer 6. Störning av vattenmiljöer eller marken nära vattenmiljöer minimeras eller undviks helt Körning i och i anslutning till källområden, vattendrag och sjöars grundområden bör undvikas. Vägar planeras och anläggs med hänsyn till vattenmiljöernas naturvärden. Särskild försiktighet bör iakttas vid utströmningsområden, branta sluttningar och i områden med finkorniga jordarter. 28

64 4. Referenser ArtDatabankens Artportal - ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. ArtDatabanken, SLU. Länsstyrelsens GIS-tjänster Skogens Pärlor och Skogens Källa - Sveriges geologiska undersökning, SGU - Gärdenfors, U. (Ed.). 2010: Rödlistade arter i Sverige The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU. Löfroth, M. 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2011: Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper: Skogar F0. Naturvårdsverket 2008: Arter och naturtyper i habitatdirektivet tillståndet i Sverige Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Nordiska ministerrådet (1984), Naturgeografisk regionindelning av Norden, Liber distribution. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord Skogsstyrelsen 2013: Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen, 2001: Skogsbilvägar, Skogsstyrelsen, Rapport

65 FÅGELINVENTERING KRING STORLIEN JUNI-JULI 2013 Text och foto: Fågelperspektiv

66

67 Inventeringsmetoder Kraftledningsgata Under fem dagars tid, med start mellan kl 04:45 och 07:25, har undertecknad vandrat fem olika deletapper som innefattar befintlig ledningssträckning Enafors-Storlien (ca 13 km lång), samt tre olika alternativa sträckningar nära E14 mellan Storlien och riksgränsen (tillsammans är de tre ca 15,5 km långa). Vandringarna företogs i tämligen långsamt tempo, varvid varje sjungande, lockande eller observerad fågel som beräknades befinna sig inom en zon från den vandrade linjen och 30 meter bort från den på ömse sidor sträckningen noterades i medhavd anteckningsbok. I samband med passage av intressanta biotoper eller områden med högre fågeltäthet gjordes en paus i vandrandet, för att mer koncentrerat och noggrant kunna notera samtliga befintliga fågelindivider. Vandringarna avslutades mellan kl 11:40 och 14:00. Den inalles ca 28,5 km långa sträckan har således inventerats i fem olika deletapper och detta under väderomständigheter som varit godkändatämligen goda, utan kraftig blåst (tar bort fågellätena) eller större mängder regn (minskar fågelaktiviteten högst nämnvärt). Två dagar rådde dock ett fint duggregn och temperaturerna har genomgående varit låga-tämligen låga för årstiden. Kvalitetssäkring av observationer. För att få så tillförlitliga data som möjligt är det viktigt att de parametrar man mäter vid varje observation är så kalibrerade mot verkligheten som möjligt. Detta gäller: flygvinklar (checkas av med kompass vid två skilda tillfällen under varje observation), flyghöjder (jämförelse görs mot föremål vars höjd kan uppskattas någorlunda rimligt), rådande väderläge noteras, liksom exakt klockslag samt individkaraktärer hos de olika fågelindividerna i förekommande fall (ruggluckor t ex). Observationer från fasta punkter: Dessa har utförts under dagar med mer högtrycksbetonat väder under fyra olika dagar under inventeringsperioden 24 juni 3 juli. Inventeringsmetoden är mycket enkel: Från en utvald utsiktspunkt, med god överblick över utredningsområdet, avspanas hela synfältet successivt och oavbrutet varv efter varv. Ungefär 50 procent av avspaningen sker via handkikare och 25 procent vardera via okulär besiktning och 25 procent av tiden via tubkikare. Denna variation i avspanandet sker, för att kunna täcka så stora ytor och så höga luftlager som möjligt på mest effektiva sätt. Inga pauser tas, varför födo- och vätskeintag sker utan att spanandets intensitet avmattas nämnvärt. Följande optisk utrustning nyttjades: Handkikare Swarovski 8,5 x 42 samt tubkikare Kowa TSN 883, x 84. Under en vandring längs exempelvis en kraftledningsgata täcker man inte på ett tillfredsställande sätt in förekomst av samtliga fågelarter som är av vikt vid en inventering av denna typ. Genom att göra observationer från en fast punkt under längre tid får man på ett mycket mer korrekt och rättvisande sätt möjlighet att kartera förekomst av i området befintliga rovfåglar och överflygande smålommar (en rödlistad fågelart som under ungarnas uppväxt flera gånger per dag korsar luftrummet på väg till och från sina häckningstjärnar med fisk som fångats på annat ställe). Via förberedande studier av fågeldatabasen Svalan ( kunde jag konstatera att smålommar tidigare år setts i någorlunda nära anslutning till kraftledningsgatan Enafors-Storlien och kring E14 väster om Storlien. Observationer av rovfåglar görs allra helst under dagar med klart väder, viss vind, god sikt och ej alltför låga temperaturer. Råder termikvindar en sådan vald dag är förutsättningarna för rovfågelfynd optimala. Nämnda observationer från fasta punkter med god utsikt (vilka främst valts ut under de dagar då jag vandrade längs sträckningen) utfördes under fyra dagars tid med start mellan kl 07:40 och 09:00 samt slutfördes mellan kl 14:40 och 16:00. Följning av speciellt intressanta arter Vid fynd av i sammanhanget speciellt intressanta arter (rödlistade sådana, med uttalad hotbild som setts över eller i absolut närhet av inventeringslinjerna) i samband med de genomförda inventeringarna, gjordes en närmare undersökning av rörelsemönstret, samt en utvärdering av om biotopen kan anses som lämplig för arterna och huruvida de skulle kunna tänkas bli påverkade och i vilken mån av en breddning av kraftledningsgatan eller dragning av ny kraftledningssträckning. Två

68 sådana arter av speciellt intresse noterades: smålom samt fjällvråk. Dessa fynd presenteras närmare i resultatdelen i denna rapport. Fjällripehöna som försöker gömma sig och sina kycklingar (framför stora stenen t h på fotot!). Resultat med kommentarer Under de fem dagarnas linjetaxerande vandrades en sammanlagd sträcka av ca 28,5 kilometer. Antal individer/arter, snittantal fågel per km: Blå linje (ca 13 km, 654 individer) = 50,3 individer/kilometer, röd linje (ca 5,5 km, 213 individer) = 38,7 individer per kilometer, grön linje (ca 7 km, 276 individer) = 39,4 individer per kilometer samt rosa linje (ca 2,5 km, 121 individer) = 48,4 individer per kilometer. Höga antal noterades av följande arter (högre värden är förväntat): Längs blå linje: kricka 17 ex, grönbena 4 par + 1 ex, enkelbeckasin 16 ex, gulärla 8 par, bergfink 53 ex samt mindre korsnäbb 140 ex (invasionsart 2013!). Längs röd linje: mindre korsnäbb 64 ex. Längs grön linje: rödbena 10 par samt gulärla 8 par. Längs rosa linje: rödbena 6 par. Låga antal noterades av följande arter (lägre värden än förväntat): Tornfalk totalt endast en obs av ett ex längs blå linje. Dalripa totalt ett ex längs blå linje och ett ex längs rosa linje. Gök totalt 1 ex längs blå linje och tre ex längs grön linje, samt svartvit flugsnappare totalt endast ett ex längs blå linje.

69 Fynd av rödlistade fågelarter: I samband med linjetaxeringarna hittades följande rödlistade arter: smålom, svarthakedopping, drillsnäppa, tornseglare samt lavskrika. Alla av dem återfinns i kategorin nära hotad. Under observationerna från fasta punkter återfanns följande rödlistade arter: Smålom, fjällvråk (kategori nära hotad ) och kungsörn (kategori missgynnad ). Under vandringen längs riksgränsen 30 juni återfanns två rödlistade arter: Smålom och fjällvråk. Fynd av Annex 1-arter: Följande arter ingående i EU:s fågeldirektiv 2009/147/EC återfanns i samband med inventeringarna : Smålom, svarthakedopping, fiskgjuse, kungsörn, stenfalk, järpe, ljungpipare, brushane, grönbena, silvertärna och blåhake. Bortsett från längs några mycket fågelrika myravsnitt, var fågellivet som det tedde sig under denna inventering högst ordinärt och få, om ens några, tättingar torde finnas att ta större hänsyn till i samband med en framtida utbyggnad av elledningar i området. De skogspartier, med undantag för de sista femhundra meterna före norska gränsen, som vandrats i samband med linjeinventeringarna har mestadels uppvisat skogstyper av mer trivialt och fågelfattigt slag, varför ytterligare vandringar längs dessa stråk under kommande år inte torde vara nödvändiga. I stället bör tid och resurser läggas på att närmare inventera Visjömyrarna, Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde samt några andra myrstråk längs sträckningen som visat sig vara intressanta fågelbiotoper. I samband med observationer från fasta punkter, utförda under sammanlagt fyra dagar under inventeringsperioden, kunde undertecknad göra två längre och mer detaljerade flygföljningar av smålommar på väg till/från häckningstjärn. Ytterligare observationer av flygande och rastande smålommar gjordes i nära anslutning till inventeringsrutterna. Lägg därtill den information som hittas i tabellerna från Ånnsjöns fågelstation, vilket gör att man sammanfattningsvis kan hävda att arten uppträder på ett sådant sätt i och kring inventeringsområdet att den i hög grad är en art vars flygrörelser bör tas stor hänsyn till i detta sammanhang. Därför är ytterligare inventeringar av smålommarnas flygstråk kring Storlien/Enafors en mycket viktig ingrediens för att kunna tillgodose rimliga krav på hänsyn i samband med anläggandet av nya kraftledningar i området. Vad det gäller fjällvråkens uppträdande under inventeringsperioden kan generellt sägas att inget fynd som födde misstankar om häckning i området gjordes. Nu var 2013 ett riktigt svagår för fjällvråken med ytterst få, om ens några häckningar i den svenska fjällkedjan, p g a mycket klen förekomst av lämpliga bytesdjur (lämlar och sorkar främst). Årets funna fjällvråkar uppvisade således ett rörelsemönster som inte kan anses vara signifikant för individer som häckar. De icke häckande fjällvråkarna lever ett vagabondartat liv under sommaren och gör ofta långa vandringar även mitt under vad som annars är den typiska häckningstiden vid god bytesdjursförekomst. Generellt sett torde t ex flyghöjderna vara belägna på högre höjder för icke häckande fjällvråkar ett år som detta, jämfört med de man finner hos t ex de många par som häckade under lämmelåret Speciellt skyddsvärd fågelart: jaktfalk. Under inventeringsperioden (ej i anslutning till de formella inventeringarna) gjorde inventeraren som utförde de observationer som ligger till grund för denna rapport ett fynd av en adult jaktfalk, dock på behörigt avstånd från de här inventerade sträckningsalternativen för tänkbara framtida dragningar av elledningar. Eftersom jaktfalken sannolikt är den svenska fågelart som innehar den starkaste hotbilden emot sig i form av i första hand boplundring hanteras alla fynd av arten med vederbörlig sekretess. Därvid råder följande lagstiftning: Den lagstiftning som är tillämplig vid prövning om en sekretessbelagd uppgift kan lämnas ut är Offentlighetsoch sekretesslagen (OS, SFS 2009:400), vilken den 1 juli 2009 ersatte den tidigare sekretesslagen (1980:100). Formuleringen avseende artdata har inte ändrats i den nya lagen utan bara flyttats från 10 kap. 1 till 20 kap. 1 och lyder: Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.

70 Information från andra källor om fågellivet i området: Ånnsjöns fågelstation utför sedan 1989 årliga inventeringar inom Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde, i anslutning till mitt inventeringsområde längs blå linje, nära Storlien. har lämnat mig samtliga uppgifter om inventeringsresultaten sedan dess, här nedan följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta arter under åren : Blåhake Bläsand Brushane Drillsnäppa Enkelbeckasin Grönbena Gulärla Ljungpipare Silvertärna Smaln. simsnäppa 9? 4 Smålom Småspov Svarthakedopping Trana Även på de fågelrika Visjömyrarna, vilka går genom inventeringens blå linje, har Ånnsjöns fågelstation utfört årliga inventeringar sedan Här följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta fågelarter noterade , som delgivit mig: Blåhake Brushane Drillsnäppa Grönbena Gulärla Ljungpipare Myrsnäppa Rödbena Silvertärna Smålom Smaln. simsnäppa Småspov Storlom Storspov Sångsvan Trana Av arterna i de två tabellerna återfinns brushane, drillsnäppa, smålom och storspov på rödlistan, medan blåhake, drillsnäppa, ljungpipare, silvertärna, smalnäbbad simsnäppa, smålom, småspov, sångsvan och trana återfinns i EU:s fågeldirektiv 2009/147/E C Annex 1. Märkligt nog finns inte den i hela Skandinavien fåtaligt förekommande myrsnäppan med på någon av dessa listor. Hela det europeiska beståndet (bortsett från Ryssland) återfinns i glesa stammar i Sverige och Finland. Enkelbeckasin har tidigare varit upptagen på rödlistan. Av gulärla är den sydliga rasen upptagen på rödlistan.

71 Smålom och rödbena har upptagits i tabellerna eftersom de är arter som kan anses vara intressanta i samband med byggande av exempelvis nya kraftledningar. De är nämligen ivrigt varnande fågelarter som följer en inkräktare (människa eller rovdjur) intensivt och över stora områden när de har bo/ungar. Under telefonintervju den 7 augusti med, ansvarig i Jämtlands län inom Projekt kungsörn, fick undertecknad veta att han inte kände till något revir i närheten av mina inventeringsområden, men att observationer gjorts som visar att det är fullt möjligt att något revir finns i ganska nära anslutning till dessa. Vidare inventeringar behövs för att utforska detta., ansvarig inom Projekt jaktfalk, har meddelat mig att jaktfalk regelbundet ses flyga över järnvägssträckningen mellan Enafors och Storlien. Svarthakedoppingen återfanns med tre par i Åsvalltjärnarna sommaren Förslag på uppföljningar under 2014: Jaktfalken häckar med en liten och hotad (rödlistekategori sårbar) population längs den svenska fjällkedjan med närmaste omgivningar från norra Lappland ned till norra Dalarna. Per automatik bör på grund av ovanstående omständigheter lämpligen en följning av artens eventuella uppträdande ske inom varje område där någon form av exploatering i eller i absolut närhet av fjällkedjan äger rum. Det här inventerade området utgör därvid inget undantag. Därtill har inventeraren nåtts av information från Projekt jaktfalk som gör en närmare följning av jaktfalkens eventuella rörelser både önskvärd och i sammanhanget sannolikt helt nödvändig över järnvägssträckningen Enafors-Storlien samt kring en av Jämtkraft AB framgent presenterad kraftledningsdragning i nära anslutning till vägsträckan Storlien-riksgränsen mot Norge längs E14.

72 Rent praktiskt föreslår inventeraren att en sådan inventering av arten görs av en av Projekt jaktfalk i förtroende utsedd person med god erfarenhet av arten, som därtill får skriva på i sammanhanget godkänt sekretessavtal. Denna person samarbetar med utsedd, av samtliga parter betrodd, person inom Jämtkraft AB, vilken likaledes får skriva på nämnda sekretessavtal. I samråd mellan Projekt jaktfalk och representant från Jämtkraft AB sker därefter en överenskommelse om vilka avsnitt som skall övervakas under dessa jaktfalksstudier av järnvägssträckningen Enafors-Storlien samt längs av Jämtkraft AB utvalt förstahandsalternativ av möjlig framtida kraftledningssträckning längs E14 mellan Storlien och riksgränsen mot Norge. Flygföljningarna bör utföras under förslagsvis fyra dagar per månad à sex timmars observationstid per dag (något mindre i december-januari p g a kort tid med dagsljus) under årets samtliga månader under ett års tid (de gamla jaktfalkarna stannar som regel året runt i någorlunda anslutning till häckningsreviret). Skulle det visa sig att dessa jaktfalksstudier leder fram till resultat som gör att någon form av hänsynstagande till arten bör ske vid en möjlig framtida dragning av elledningar genom det här studerade området, är det fullt tänkbart att ärendet slutligen hamnar i miljödomstol eller miljööverdomstol. Därför är det av största vikt att de här föreslagna studierna av de eventuella jaktfalksrörelserna kvalitetssäkras. Detta sker lämpligen genom att alla observationer som kan anses i sammanhanget signifikanta åtföljs av exakta data om flyghöjd, flygriktning, avstånd, väderomständigheter, fågelns ålder (i första hand adult eller 1K), klockslag, vederbörliga kommentarer kring varje observation angående fågelns beteende, i möjligaste mån försök till särskiljande av individer, för att nämna några av de viktigaste parametrarna. Flygstudierna bör undantagslöst utföras med hjälp av för ändamålet lämpliga optiska hjälpmedel för avstånds- och höjdmätning (exempelvis via laserförsedd kikare eller Försvarets avståndsmätningsutrustning) för att tillförlitliga data ska kunna införskaffas. De eventuellt erhållna resultaten från denna jaktfalksinventering förvaras lämpligen hos naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Jämtlands län, där vana finns vid hantering av sekretessbelagda biologiska data. Det kan tyckas som om ovanstående inventering medför stora kostnader för Jämtkraft AB, men då bör man ta i beaktande att hantering av ärenden i miljödomstol/miljööverdomstol där ytterligare information i ärendet yrkas kan medföra mycket tidskrävande processer, varför det kan komma att visa sig vara väl investerade pengar. Kungsörnen inventeras lämpligen under spelflyktsperioden som infaller från slutet av februari och en månad framåt. Den följs bäst från strategisk utsiktspunkt med god överblick över de trakter man vill inventera. Arten har stora födosöksrevir, vilka inte sällan når mer än en mil från boet. Främst under soliga dagar med goda uppvindar ses arten spelflyga frekvent och i samband med sådana observationer brukar man få en hel del ledtrådar om var den kommande säsongens bo kan vara beläget. Boet byggs antingen i ett äldre barrträd eller på en klipphylla. Inte sällan nyttjas alternativbon. Mycket av födosöket sker när arten svävar över kalhyggen, över öppen myrmark eller när den sitter på spaning från strategiskt belägna utsiktsplatser. Många boträd är belägna i bergssluttningar varifrån arten kan ha god överblick över omgivningarna. Undertecknad föreslår att åtta dagars inventering av kungsörn utföres totalt inom de olika inventeringsområden som här är aktuella, under mars Smålommen är en rödlistad fågelart (kategori nära hotad ) som återfinns häckande i nära anslutning till den inventerade sträckningen längs blå linje. Det visar både de uppgifter från Thomas Holmberg som hittas i tabellerna ovan i texten och de observationer som undertecknad gjorde i samband med de inventeringar sommaren 2013 som ligger till huvudsaklig grund för denna rapport. Arten häckar i små fisktomma tjärnar, medan födosöket efter fisk sker i sjöar med fiskförekomst, vilka kan ligga i extremfallet upp till 15 km från häckningstjärnen. Vanligen inleder de år efter år sin häckning i samma tjärn, där boet helst läggs på en liten ö en bit ut i vattnet. Bästa sättet att följa smålommens flygrutter är genom att under början av juni inventera i vilka tjärnar den hittas inom det område som ska övervakas. Häckningen inleds ofta ganska snart efter islossningen och i Jämtland torde man i junis början finna samtliga av dem på bo, där häckning fullföljs. Den ruvande fågeln är ofta lättfunnen på sin botuva. Andelen misslyckande häckningar är hög, visar närmare studier från olika delar av landet; sällan finner man högre tal än 0,75 producerade ungar per påbörjad häckning inom ett större undersökningsområde, där flera par kan hittas. I Jämtland torde de flesta ungarna kläckas från slutet av juni till i mitten av juli, men omläggare kan kläcka sina ägg så sent som de första dagarna i augusti. Efter att ha följt upp häckningsframgången, är man förvissad om att till de tjärnar där lyckad häckning skett, kommer sedan fisktransporter att ske flera gånger per dag till dess att ungarna är flygga och lämnar sin födelseplats. Det är dessa flygstråk till och från häckningstjärnar och fiskevatten som

73 är värde fulla att följa. Undertecknad förslår av ovan nämnda anledningar tre dagars letande efter häckningstjärnar under början av juni 2014 samt en dags uppföljning i mitten av juli av häckningsframgång och utifrån resultaten av de sistnämnda göra fem dagars flygföljningar av de stråk som går mellan smålommarnas häckningstjärnar och födosökssjöar. Man skulle då kunna få värdefull information om exempelvis flyghöjder, men på köpet även information om i samma områden förekommande rovfåglar som kan förväntas visa sig i samband med smålomsföljningarna från julis mitt. De inventeringar av myrområdena som Ånnsjöns fågelstation utför varje sommar på Visjömyrarna och Åsvallmyrarna utföres vid endast ett tillfälle per år. För att få en i detta sammanhanget mer adekvat information om de olika arternas förekomst och rörelsemönster (vilket inte alls kartläggs av Ånnsjöns fågelstation) borde ytterligare inventeringstillfällen läggas på dessa högintressanta myrområden. Därtill finns några intressanta myrsträckningar längs de linjer som inventerades av undertecknad i månadsskiftet juni/juli, vilka bör få sig en inventeringsomgång ungefär en månad tidigare än så. Inalles anser undertecknad att det totalt bör läggas sex inventeringsdagar på myrar i de olika delområden som angivits ovan. Dubbelbeckasinen har några av sina viktigare förekomster i vårt land i trakterna av Storlien och Enafors. Några av artens spelplatser är sedan många år väl kartlagda och följs noggrant, men det är troligt att fler spelplatser än de kända finns att hitta. Tyvärr inföll 2013 års inventering i senaste laget för att man säkert ska kunna avfärda de då inventerade myrpartierna som dubbelbeckasinfria. Dubbelbeckasinen är upptagen på Rödlistan som nära hotad. Av ovan nämnda anledningar föreslår undertecknad att det avsätts fyra nätter (ca fyra timmar per gång) för dubbelbeckasineftersök. Utom speltiden är arten svårfunnen och kan då rimligen ej inventeras. Lista över av inventeraren föreslagna fågelinventeringar kring Storlien/Enafors under 2014 för Jämtkraft AB:s räkning: Jaktfalk: 4 dagar per månad under ett års tid = 48 inventeringsdagar (sex timmar per tillfälle) (288 timmar) Kungsörn: Spelflyktsföljningar i mars = 8 inventeringsdagar (heldagar) (64 timmar) Smålom: Eftersök av häckningsplatser i juni månad: 3 inventeringsdagar (heldagar) (24 timmar) Smålom/rovfåglar: Eftersök av häckningsframgång hos smålom och flygföljningar av smålom och rovfåglar i juli: 6 inventeringsdagar (heldagar) (48 timmar) Häckfåglar på intressanta myravsnitt i juni: 6 inventeringsdagar (heldagar) (48 timmar) Dubbelbeckasin: Spellyssning i början av juni: 4 inventeringsnätter (4 timmar per tillfälle, totalt 16 timmar) Totalt: 75 inventeringsdagar, eller 488 timmar. Inventerarens rekommendationer: Under inventeringens gång har det framgått tydligt att de inventerade områdena är mycket fågelrika. Flera olika intressen (turism med rörligt friluftsliv, fågelskydd, allmänt naturskydd, livlig gränshandel med Norge, energikälleanknuten expansion, för att nämna några) försöker samsas om ett begränsat utrymme. Mitt uppdrag bygger på att på bästa möjliga sätt kartlägga fågellivet i inventerade trakter för att i detta ärende kunna ge ett rättvisande underlag för en miljöprövning i samband med Jämtkraft AB:s planer på utbyggnad av kraftledningsnätet kring Storlien. Ett sådant underlag kan man inte på ett rättvisande sätt erhålla under elva högsommardygn, varför fortsatt inventerande 2014 är en nödvändighet. De ovan föreslagna inventeringarna av jaktfalk är så pass omfattande och utspridda tidsmässigt att de lämpligen utföres av en person som bor på dagspendlingsavstånd från Storlien, så att inventerandet kan anpassas på bästa sätt efter rådande väderlek. Eftersom området måste anses som kontroversiellt ur exploateringssynvinkel (rikt fågelliv, riklig turism m m) är det av största vikt att fågelinventeringarna utförs så grundligt som tid och resurser tillåter. Vid exploatering i områden med stora värden för vitt skilda intressen är överklagande av fattade beslut eller en önskan om mer underlag innan miljöprövning kan ske, snarast en regel och något som på ett fördyrande sätt brukar kunna dra ut på tiden. Även om anläggning av en kraftledningsgata nära en befintlig europaväg för en utomstående kan ses som något ur

74 miljösynvinkel ganska oskyldigt, kan man ändå i detta fall räkna med att det fågelmässiga underlaget för den framtida miljöprövningen kommer att skärskådas i detalj från olika parter i målet. Mitt råd till Jämtkraft AB är därför att på ett generöst sätt stödja fortsatta fågelinventeringar kring Storlien under 2014, exempelvis via de förslag på uppföljningar som lämnats i denna rapport. Vy över Storliens östra delar. Bakom husraderna ses Åsvalltjärnarna. DAGBOK, FÅGELINVENTERING I STORLIEN Måndag 24 juni Väder: +14, klart, en del stackmoln, god sikt, SO 2-4 m/s (07:40). +18, halvklart, stackmoln, god sikt, SV 6-7 m/s (14:40). Inventeringstid: 07:40-14:40. Aktivitet: Rovfågelspaning från fast punkt A, halvvägs upp i stora slalombacken ovan byn, koordinater: x = , y = Kort om observationsplatsen: Mycket god överblick över Storlien och dess södra och västra omgivningar från vald obsplats. Resultat: Inga rovfågelobservationer! Dock är det ett uselt gnagarår 2013, vilket gör förutsättningarna för troliga rovfåglar i området, som fjällvråk, blå kärrhök och tornfalk, dåliga.

75 Fågelobservationer i Storlien 24 juni. Observationspunkt = A. Synsektor inramas av svarta linjer. Inga noterbara fågelobservationer gjordes. För detaljer, se dagboksbilaga 24 juni. Övrigt intressant fynd: Häger 1 ex i N Sandtjärnen och en smålom i liten ava nära järnvägsstationen. Väderomständigheter för rovfågelobservationer: Till synes mycket goda: relativt varmt och klart och tydlig tendens till uppvindar, vilket noterades på de korpar och fiskmåsar som svävade på bärande termiker. Tisdag 25 juni Väder: +14, halvklart, god sikt, SV 3-5 m/s (04:45). +18, relativt mulet, god sikt, VSV 5-6 m/s (11:35). +11, mulet, NNO 4-5 m/s (21:15). Inventeringstider: 04:45-11:35 samt 21:15-23:30. Aktivitet: Vandring längs kraftledningslinje Enafors-Storlien (östra halvan av sträckan). Letande efter dubbelbeckasinspel längs sträckning av alternativ linje 1 (röd linje). Koordinater för slutpunkt (RT90) intill Visjöån: x = , y = Fynd av rödlistade arter: En födosökande lavskrika vid x = , y = (RT90). Övriga intressanta fågelfynd: Ljungpipare, 1 par varnande precis längs kraftledningslinjen, på Visjömyren strax N om Visjöstugan. Dessutom 1 par varnande gulärlor intill ljungpiparna. Dalripa, 1 ex stött i myrkant endast 50 m efter startpunkten! Generellt om fågeltätheten längs linjen: Nära den förväntade för många arter. Dock stora mängder överflygande mindre korsnäbbar (sammanlagt 140 ex). Hela 39 björktrastar är också en hög siffra, liksom nio enkelbeckasiner. Generellt om biotoper längs dagetappen: Frodig granskog med stort inslag av björk var utan vidare den dominerande skogstypen. Många stora och små myrstråk passerades. Mestadels var det myrar av det torrare och nästan helt trädlösa slaget. Några partier ren, tät, krumväxt björkskog återfanns även.

76 Skyddsvärda miljöer längs dagsetappen: Rent skogligt hittades inga objekt som stack ut. Den stora, öppna myren strax efter dagens startpunkt är hyser inbjudande fågelbiotoper, men fågeltillgången här var dock måttlig. Visjömyren liknar i allt en klassisk fågelmyr; trädfattig, öppen, stråk av gungflyn, stora torra partier och gott om flarkar. Dock skär kraftledningsgatan endast igenom dess allra sydligaste del. Kommentar om letande efter dubbelbeckasinspel om kvällen: Vädret var kanske inte helt idealiskt, med en ganska svag, men kylig nordanvind. Inga riktigt lämpliga biotoper återfanns längs linjealternativ 1. Onsdag 26 juni Väder: +8, halvklart, god sikt, lugnt (05:50). +15, relativt mulet, god sikt, växlande vind 1-2 m/s (12:10). Inventeringstider: 05:50-12:10 (vandring). 19:00-21:10 (inventering, Storlien). Aktivitet: Vandring längs blå linje Storlien-Visjöån. Letande av intressanta biotoper/arter kring Storlien. Koordinater för slutpunkt vid Visjöån (RT90): x = , y = Fynd av rödlistade arter: I de två Åsvalltjärnarna, vilka ligger längs kraftledningsgatan, hittades sammanlagt tre par svarthakedopping, vilka häckar. I den västra återfanns ett par och i den östra två. Övriga intressanta fynd: I Åsvalltjärnarna hittades dessutom: 17 krickor, 14 viggar, 4 par gulärla, 1 hanne + 4 honor bläsand, enkelbeckasin 4 spelande, gluttsnäppa 2 varnande par, grönbena 3 varnande par samt inte minst en sothöna! Sistnämnda arten har sannolikt en enda fast förekomst i Jämtland, nämligen vid Ändsjön på Frösön. Därutöver återfanns på Åsvallmyren närmast järnvägen: 1 par silvertärna, 5 varnande småspovar, 2 varnande rödbenor, ett varnande par ljungpipare, samt i dess kant ett par blåhakar som matade ungar. Notera att dessa fynd vid myren avser endast de fåglar som befann sig mindre än 50 meter från kraftledningen! En fiskgjuse sågs fiska ovan Visjön och en tornfalk jagade i kraftledningsgatan strax N om bosättningen Visjön (koordinater x = , y = ). Torsdag 27 juni Väder: +11, mulet, lätt dis, duggregn till och från, sikt ca 1-2 km, svag växlande vind (06:20). +13, mulet, duggregn till och från, tämligen god sikt (12:15). +14, mulet, ONO 1-2 m/s (20:20). Aktivitet: Vandring längs röd linje (alternativ 1) Storlien-riksgränsen. Passade dessutom på att vandra och inventera längs den branta stigningen från E14 och längs riksgränsrågången uppför granskogen mot kalfjället, nu när jag inte har tung packning vilket behövs när jag senare ska gå den långa vandringen längs riksgränsen. Dubbelbeckasinletande längs den del av blå linje som går genom fågelskyddsområdet under kvällen. Inventeringstider: 06:20-12:10 samt 20:20-23:30. Koordinater för slutpunkt (riksgränsen): x = , y = Fynd av rödlistad art: smålom, 1 ex låg och fiskade i tjärn som ligger vid koordinaterna x =

77 , y = Kom flygande österifrån och landade i denna tjärn (som ligger längs den inventerade linjen) om vilken det sades på anslag runt om att den var ett bra fiskevatten. Brushona, 1 ex varnande för bo/ungar endast ca 25 m S om järnvägens sträckning över Åsvallmyren inom fågelskyddsområdet. Övriga intressanta fynd: Järpe, en spelande tupp i mycket fin granskog strax öster om riksgränsen. Häger, 1 ex rastade tillfälligt vid liten tjärn nära vägen. Säkerligen på vandring från Norge (där den är ganska talrik längs hela kuststräckan), eftersom det är mycket långt till närmaste svenska häckningsplats (i Gästrikland/Dalarna). Under kvällen i princip samma arter inom fågelskyddsområdet som föregående dag, med undantag för ingen sothöna, men istället sågs en varnande brushona. Fågeltätheten längs dagsetappen generellt: Mager artlista och riktigt fågelfattigt individmässigt sett. Tre flockar av förbiflygande mindre korsnäbbar (sammanlagt 64 ex) drog upp dagsantalet fåglar. Något om biotoperna längs dagsetappen: Flera mindre tjärnar passerades (fågelfattiga). Gles och vresig björkskog mellan mestadels torrare men ställvis även något mer fuktiga myrstråk dominerade stort längs min väg denna dag. Mot Brudslöjan till började det uppträda gles tallskog. Flera branta raviner och mindre bäckar. Skyddsvärda biotoper längs dagsetappen: De sista 500 meterna längs vägen mot riksgränsen uppträder så plötsligt en frodig, högvuxen och tämligen orörd granskog med en hel del inslag av döda träd och både grövre och klenare björk (flera grova, döda björkstubbar hittade). Här hittades typiska arter för denna miljö såsom gransångare, talltita, svartmes, järpe, kungsfågel, gärdsmyg och rödhake, arter jag inte sett dessa dagar på annat håll kring Storlien. Biotopen i sig är inte så unik, men den bryter så starkt av mot den karga fjällbjörkskogsnaturen i omgivningarna. Kommentar om dubbelbeckasinletande om kvällen: Helt idealiskt väder: mulet, varmt och nästan stiltje. En hel del ganska intressanta biotoper återfanns, ingen helt idealisk dock. Spelaktiviteten var bra hos andra vadare, men någon dubbelbeckasin återfanns inte, trots noggrann genomlyssning av de delar av fågelskyddsområdet som ligger max 500 meter från kraftledningsgatan. Fredag 28 juni Väder: +14, mulet, lätt dis, tämligen god sikt, svag SV-vind (09:00). Dock snabbt lättande dis, ökande SV-vind och från kl 10 uppklarnande. +19, sol, en del stackmoln, god sikt, SV 6-9 m/s (16:00). Aktivitet: Spaning från fast punkt, en kulle vid V Åsvalltjärnen (koordinater: x = , y = ), efter rovfåglar m m. Inventeringstid: 09:00-16:00. Kort om observationsplatsen: God överblick över Åsvalltjärnarna och i princip hela fågelskyddsområdet och en ganska lång sträckning av kraftledningsgata, blå linje, från vald obsplats. Fynd av rödlistade fågelarter: 1. Smålom, 1 ex förbiflygande kl 09:19 på ca meters höjd. 5. = Fjällvråk, 1 ex kretsade på meters höjd kl 10:41, gled sedan mot N. 8. = Fjällvråk, 1 ex ryttlade ömsom, glidflög ömsom sakta mot S, kl 11: = Smålom, 1 ex förbiflygande kl 13:37 på ca meters höjd. 13. = Kungsörn, ett adult ex gled långsamt mot vinden, uppenbarligen på födosök m ovan marken, kl 13:42.

78 Fågelobservationer i Storlien 28 juni. Observationspunkt = B. Synsektorn inramas av svarta linjer. 1 = Smålom, 1 ex. 2 = Stenfalk, 1 hona. 3 = Tornfalk, 1 hanne. 4 = Stenfalk, 1 hanne. 5 = Fjällvråk, 1 ex. 6 = Tornfalk, 1 hanne. 7 = Grågås, 1 ex. 8 = Fjällvråk, 1 ex. 9 = Tornfalk, 1 hanne. 10 = Fiskgjuse, 1 ex. 11 = Stenfalk, 1 hanne. 12 = Smålom, 1 ex. 13 = Kungsörn, 1 adult. 14 = Stenfalk, 1 hanne samt 15 = stenfalk, 1 hanne. För detaljer, se dagboksbilaga 28 juni. Övriga intressanta fynd: Mycket gott om sådana! Inte minst med tanke på att motsvarande rovfågelspaning gav noll och intet i måndags. 2. = Stenfalk, 1 hona kretsade en stund ca m ovan björktopparna kl 09:33. Dök sedan ned bland björkarna. 3. = Tornfalk, 1 hanne ryttlade på ca 20 meters höjd ovan marken kl 09: = Stenfalk, 1 hanne jagade ca 5 meter ovan marken kl 09: = Tornfalk, 1 hanne jagande på meters höjd kl 10: = Grågås, 1 ex förbiflygande kl 11:02 på ca meters höjd. Arten är sällsynt i fjälltrakterna. 9. = Tornfalk, 1 hanne jagande på 5-10 meters höjd kl 11: = Fiskgjuse, 1 ex flög och gled mot Visjön kl 13:04 på ca meters höjd. 11. = Stenfalk, 1 hanne jagade pilsnabbt förbi på 5-7 meters höjd kl 13: = Stenfalk, 1 hanne jagade ovan marken på 1-5 meters höjd kl 14:03 samt 15. stenfalk, 1 hanne jagade på meters höjd ovan björkarna kl 15:23. Övriga intressanta observationer: Paret svarthakedopping som finns i V Åsvalltjärnen visade sig ha två ungar. Väderomständigheter för rovfågelobservationer: Nära idealiska! Efter några dagar med mulet, regn och dis plötsligen god sikt, klart och frisk vind! Troligen helt perfekta omständigheter för främst rovfågelfynd denna dag. Kommentarer kring observationerna: Det tycks som om smålom häckar i någon av tjärnarna på Åsvallhöjden, med tanke på observerade flygriktningar. Troligen häckar ett stenfalkpar någonstans i någon av de få granar som finns eller i någon grövre björk på Åsvallhöjdens NV sluttning. Samtliga av dagens fjällvråkar häckar med all sannolikhet inte detta gnagarfattiga år. Alla av dagens tornfalkfynd gäller en och samma hanne som ruggar inre armpennorna på båda vingarna. Övrigt: Kungsörnen avspanade aktuellt område sannolikt p g a att det just där finns en betande fårflock med ganska små lamm! Ett lämpligt kungsörnsbyte Kvällens planerade dubbelbeckasinlyssning inställd eftersom det ännu kl 21:30 blåste SV m/s.

79 Fågelobservationer vid Storlien 29 juni. Observationsplats = C. Synsektorn avgränsas av svarta linjer. 16 = Tornfalk, 1 hanne, 17 = Tornfalk, 1 hanne, 18 = Tornfalk 1 ex och 19 = fjällvråk, 1 ex. För detaljer, se dagboksbilaga 29 juni. Lördag 29 juni Väder: +14, relativt mulet, god sikt, O 2-3 m/s (08:10). +19, relativt klart, god sikt, O 4-6 m/s (15:10). Aktivitet: Rovfågelspaning m m från fast punkt C, med koordinaterna x = , y = Inventeringstid: 08:10-15:10. Kort om observationsplatsen: God överblick västerut till norska gränsen (och ännu längre västerut!). Fynd av rödlistad art: 19. Fjällvråk, 1 ex som gled sakta mot vinden längs bergssluttningen kl 12:53 på ca meters höjd ovan trädtopparna. Resultat: 16. Tornfalk, 1 hanne som tycktes följa riksgränsrågången kl 09:32, på 5-10 meters höjd ovan trädtopparna. 17. Tornfalk, 1 hanne ryttlande, jagande, på meters höjd kl 12: Tornfalk, 1 ex som jagade på 3-5 meters höjd ovan fjällheden kl 12:23. För flygrutter, se kartbilaga. Övrig intressant observation: Sidensvans, 1 ex förbiflygande. Väderomständigheter för rovfågelobservationer: Goda, med en hel del sol under dagen, stackmolnsbildning (= bärande vindar) och relativt varmt. Dock är området sannolikt normalt sett fattigt på rovfåglar. Söndag 30 juni Väder: +12, mulet, lätt, hög dimma, lugnt (05:40). Dimman lättade dock så snart jag började närma mig Skurdalssjön. Från kl 09:30 uppklarnande och därefter fram till kl 19, ca 18 grader, relativt klart med en hel del stackmoln, SSO-vind 2-3 m/s, god sikt (idealiskt inventeringsväder på kalfjället!). +15, mulnande, lugnt (23:30).

80 Aktivitet: Inventering längs riksgränsen. Inventeringstid: 05:40-23:30. Koordinater för slutpunkt: x = , y = (Obs! Jag gick något längre norrut än vad som visas på linje i kartbilagan). Fynd av rödlistade arter: 21. Smålom, 1 ex i liten, lämplig häckningstjärn, ca 200 m in på norsk sida. 23. Fjällvråk, 1 ex som kretsade ett stycke och sedan flög söderut på 50 meters höjd ovan marken kl 10: Fjällvråk, 1 ex som kretsade på ca meters höjd kl 15:51. Flög sedan glidande mot SV. 27. Fjällvråk, 1 ex som kretsade och ropade kl 16:48 på ca meters höjd. Gled sedan mot söder. Övriga intressanta fågelfynd: 20. Ringtrast, en sjungande hanne. 21. I samma tjärn som smålom återfanns även 1 hanne smalnäbbad simsnäppa, en hona sjöorre, 1 hona kricka samt en hanne vigg. 22. Ringtrast, en sjungande hanne. 24. Fjällripa, ett par med sex små kycklingar som sprang runt fötterna på mig innan de förstod att de skulle söka skydd! 26. Ringtrast, en varnande hona. 28. Ringtrast, ett varnande par. 29. Ringtrast, ett varnande par. 30. Storlom, 1 par samt 31. Tornfalk, 1 hanne. Generellt om fågeltätheten längs dagsetappen: Fyra fynd av ringtrast imponerar, men i övrigt var fågeltätheten låg eller mycket låg. Med tanke på de biotoper som passerades borde åtminstone någon svärta, bergand, alfågel, fjällpipare, kärrsnäppa eller större strandpipare ha setts, men icke. De enda vadare som noterades i övrigt var: ljungpipare (12 par), rödbena (9 par) drillsnäppa (1 ex) samt enkelbeckasin (1 ex). Av tättingar var två arter helt dominerade: ängspiplärka och stenskvätta. Inte en enda lappsparv noterades, vilket var en besvikelse. Artfattigdomen längs den vandrade linjen var alltså slående, åtminstone denna dag då det ändå var riktigt bra väder. Generellt om biotoperna längs dagsetappen: Ganska mager, örtfattig fjällhed, med gott om små raviner, småtjärnar, små jokkar och några större tjärnar. Branta fjällstup saknades helt. Generellt sett var terrängen mer kuperad och mager på den norska sidan jämfört med på den svenska. Intressanta biotoper längs dagsetappen: Dels den tjärn där det hittades smålom, smalnäbbad simsnäppa, sjöorre, kricka och vigg, men även ett område vid Tjuvbodklumpens SV sluttning, där det var gott om fuktig översilningsmark, myrstråk och lågvuxna videbuskage närmare sjön. Dock hittades vid vandring i detta område inget speciellt i fågelväg, endast två par rödbena och en sjungande blåhake. Ändå avvek området genom sin frodighet och variation ganska starkt från omgivningen. Strax öster om där den röda markeringen slutar på min karta finns ett litet sydlänt, inbjudande stup där man skulle kunna tänka sig häckning av fjällvråk under goda år. Övrigt: Hade innan jag begav mig av på vandring tänkt mig att slå läger vid vändpunkten i norr, hade därför med mig stor ryggsäck med tält, sovsäck m m. Dock kände jag vid ankomsten dit att orken fanns och att vädret var så fördelaktigt att jag beslöt mig för att satsa på att gå hela långa vägen tillbaka till bilen. En verklig strapats, men lyckan var stor när jag var framme vid bilen igen mitt i natten! På tillbakavägen följde jag den stig som lite krokigt löper längs riksgränsen; till ca 70 procent går den några hundra meter in på den norska sidan. Träffade inte en enda fjällvandrare under dagen förrän jag nådde Skurdalssjön på hemvägen.

81 Fågelinventering längs riksgränsen Norge/Sverige väster om Storlien, 30 juni Svart linje visar vandrat inventeringssträcka. Område avgränsat med rött = intressanta fågelbiotoper hittas där. 20 = Ringtrast, en sjungande hanne. 21 = Fin fågeltjärn med smålom, smalnäbbad simsnäppa, sjöorre, kricka och vigg. 22 = Ringtrast, en sjungande hanne. 23 = Fjällvråk, 1 ex. 24 = Fjällripa, ett par med sex kycklingar. 25 = Fjällvråk, ett ex. 26 = Ringtrast, en varnande hona. 27 = Fjällvråk, ett ex. 28 = Ringtrast, ett varnande par. 29 = Ringtrast, ett varnande par. 30 = Storlom, ett par samt 31 = tornfalk, en hanne. För mer detaljer, se dagboksbilaga 30 juni. Måndag 1 juli Väder: +17, sol, stackmoln, god sikt, SO 5-8 m/s (08:50). +20, sol, stackmoln (ur vilka det föll några regndroppar tillfälligt), SO 5-6 m/s (15:50). +15, klart, lugnt (20:50). Aktivitet: Rovfågelspaning från fast punkt D. Koordinater: x = , y = Letande efter dubbelbeckasinspel inom fågelskyddsområdet. Inventeringstider: 08:50-15: :50-23:45. Kort om observationsplatsen: Mycket god överblick över området som markerats i kartbilagan. Observationer av rödlistade arter: 33. Smålom, 1 ex i möjlig häckningstjärn. 35. Fjällvråk, 1 ex som kretsade i vida svängar kl 11: Fjällvråk, 1 ex som gled av och an på bärande vindar ca meter ovan kalfjället kl 14:19. Dessutom en smålom som sågs flyga mot väster över Åsvalltjärnarna på meters höjd kl 22:55 under dubbelbeckasinletandet.

82 Fågelobservationer, Storlien 1 juli. Observationsplats = D. Synsektorn avgränsad med svarta linjer. 32 = Tornfalk, 1 hanne. 33 = Smålom, 1 ex som låg i tjärn. 34 = Tornfalk, 1 ex. 35 = Fjällvråk, 1 ex. 36 = Fjällvråk, 1 ex. 37 = Tornfalk, 1 adult och 38 = tornfalk, 1 ex. För detaljer, se dagboksbilaga 1 juli. Övriga intressanta observationer: 32. Tornfalk, 1 hanne som jagade ca 5-10 meter ovan marken kl 09: Tornfalk, 1 ex som flög mot SO ca 20 meter ovan träden kl 11: Tornfalk, 1 hanne som kretsade en längre stund ca 50 meter ovan fjällsluttningen från kl 14:26. Gjorde sedan några svängar av och an längs fjällsluttningen innan den ändrade kurs och gled bort mot SV och försvann. 38. Tornfalk, 1 hanne som ryttlade 5-10 meter ovan marken kl 15:23. Småspov tre varnande ex på Åsvallmyren inom fågelskyddsområdet ca kl 22:30. Väderomständigheter för rovfågelobservationer. Måste sägas ha varit goda; stackmoln, relativt varmt och en del vind. Kommentar om dubbelbeckasinlyssnandet: Idealiskt väder: Lugnt, milt och vindstilla, i alla fall fram till kl 23:35, då det plötsligt började blåsa VSV ca 5-7 m/s. Inom fågelskyddsområdet finns mindre partier av mycket lämplig dubbelbeckasinbiotop, men inga fynd gjordes. Det står på informationstavlan till fågelskyddsområdet att dubbelbeckasin ska finnas där, men troligen är dessa uppgifter inaktuella. Tisdag 2 juli Väder: +9, duggregn, disigt, VSV 4-6 m/s (07:10). +12, mulet, god sikt, VSV 3-4 m/s (13:10). +14, halvklart, lugnt (21:00).

83 Aktivitet: Gick längs hela linjen alternativ 3 (grön linje). Flera lodräta stup ligger inom ett område från 1 km väster om Sandtjärnarna och fram till ca 500 m innan norska gränsen. Inom detta avsnitt gick det ej att följa linjen, utan jag utgick från E14 och gjorde små instick mot linjen med jämna mellanrum. Dubbelbeckasinlyssning i området kring Sandtjärnarna och öster därom under kvällen. Inventeringstider: 07:10-14: :55-23:15. Koordinater för startpunkt: Koordinater för slutpunkt (riksgränsen): x = , y = Fynd av rödlistad art: Smålom, 1 ex förbiflygande med fisk i näbben mot tjärnarna uppe på Åsvallhöjden. Starkt häckningsindicium! Fynd av övriga intressanta arter: Fem revir av rödbena i koloniliknande förekomst på landtungan mellan Sandtjärnarnas västra delar. En förbiflygande ringduva. Arten är högst sparsamt häckande i fjälltrakterna. Inga dubbelbeckasiner denna kväll heller. Generellt om fågeltätheten längs dagsetappen: Fågeltätheten var relativt låg för samtliga arter som noterades. Inget som stack ut på ett positivt sätt noterades. Dessutom har fågelsångsaktiviteten sjunkit markant under de senaste dagarna, de flesta arter håller på att ha sjungit klart för säsongen. Generellt om biotoper längs dagsetappen: Inledning vid fågelskyddsområdet och dess myrar och tjärnar, väster om E14 hittas en mosaik av krum fjällbjörkskog, med flera inslag av partier med lite grövre, döda träd, samt däremellan myrstråk av relativt torra myrtyper. Flera större och mindre tjärnar passerades. En knapp kilometer före riksgränsen ligger en ganska torr myr med gles tallskog den enda egentliga tallskog jag hittat kring Storlien. Redan vid inventering 27 juni nämndes den täta, äldre och till synes ganska orörda granskog som börjar ca 500 meter före riksgränsen och sedan fortsätter in i Norge. Speciellt skyddsvärda biotoper längs dagsetappen (förutom i fågelskyddsområdet): Några av myrstråken kring Sandtjärnarna känns intuitivt som ganska goda fågelbiotoper, dock utan att annat än ovan nämnda rödbenekoloni hittades där, samt några par gulärla. Onsdag 3 juli Väder: +15, relativt mulet, lugnt (07:25). Aktivitet: Inventering längs ny, alternativ sträckning, här kallad alternativ 4 (rosa linje). Inventeringstid: 07:25-11:40. Fynd av rödlistad art: Smålom, 1 ex flygande från Åsvallhöjden och i riktning mot tjärnen vid järnvägsstationen. Övriga intressanta arter: Dalripa, 1 ex med avledningsbeteende på torrmyr strax SO om Sönnerstsandtjärnen. Ljungpipare, 2 par varnande på samma myr. Bändelkorsnäbb, 1 hona åt av kottar i gran precis innan där linjen skär E14. Generellt om fågeltätheten längs dagsetappen: Förväntade tätheter för de flesta arter. Generellt om biotoper längs dagsetappen: Väster om E14 några öppna, större myrar, därefter en mosaik av små, sluttande myrstråk, småtjärnar och krum fjällbjörkskog fram till dagsetappens slut.

84

85 Bilaga 2.1 Kompletterande Kungsörnsinventering, mars 2014 Sekretessbelagd, begärs ut hos Länsstyrelsen i Jämtlands län

86 INVENTERING I JUNI 2014 AV SPELANDE DUBBELBECKASINER OCH ÖVRIGA MYRHÄCKANDE FÅGLAR LÄNGS BEFINTLIG OCH PLANERAD KRAFTLEDNINGSGATA KRING STORLIEN Text och foto:

87 INLEDNING Under slutet av juni-början av juli 2013 genomförde undertecknad inledande fågelinventeringar längs olika alternativa avsnitt för planerad 145 kv kraftledningsgata mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. I rapporten från dessa inventeringar, skriven i juli 2013, uttrycktes önskemål om vilka ytterligare fågelinventeringar som skulle behöva göras i det berörda området. Av dessa har utförts en kungsörnsinventering i mars 2014 och en jaktfalksinventering (utförd av, Projekt jaktfalk) samt de här presenterade inventeringarna av spelande dubbelbeckasiner och andra myrhäckande fåglar som är i sammanhanget intressanta, utförda i juni 2014 Sedan inventeringarna 2013 genomfördes har ett huvudalternativ för den planerade sträckningen tagits fram. Det är kring denna sträckning som de i denna rapport presenterade inventeringarna utförts. Ett stort tack till som gett mig mycken information om förekomst av i sammanhanget intressanta fågelarter inom inventerat område., Fågelperspektiv Umeå 10 juli 2014 Svarthakedopping i en av tjärnarna vid Åsvallmyren. Omslagsfoto: Vy över östra delen av Visjömyren.

88 Inventeringsmetodik Myrinventering Under myrinventeringarna har jag utgått från den sedan sjuttio år gängse metoden för sådana, nämligen den så kallade revirkarteringsmetoden. Denna finns ingående beskriven på Naturvårdsverkets hemsida: kart_g_ pdf Metoden rekommenderar 4-6 besök i varje inventeringsyta vid myrinventeringar, men eftersom så många och stora myravsnitt här skulle inventeras under en begränsad tid, begränsades antalet besök till tre per myr. Dessa tre besök var fördelade enligt följande: ett besök vardera nattetid, dagtid samt tidig morgon, för att täcka så stor del av dygnets timmar som möjligt under inventeringens gång. Vissa vadararter inventeras helst nattetid, då spelaktiviteten är som högst hos dessa, medan andra i sammanhanget intressanta arter är mer aktiva morgon eller under dagtid. I övrigt har revirkarteringsmetoden efterföljts på traditionellt sätt, där en karta används vid varje inventeringstillfälle och en sammanfattningskarta slutligen görs för att räkna antalet funna revir. För vissa arter krävs en definition av vad som kan anses som ett revir. Exempelvis gäller det änder, där till exempel en flock om fem hannar bläsand anses som en icke häckande ruggflock men en flock om fyra bläsandhannar räknas som om det finns fyra revir av just den arten i det inventerade området. Vad det gäller brushane har här räknats antalet spelande hannar, där varje hanne blir ett revir hannarna har som brukligt är hos denna art, antalsmässigt dominerat på spelplatserna. Dubbelbeckasininventering, med fördjupad introduktion Dubbelbeckasinen är en sedan lång tid högt skyddsklassad fågelart i vårt land. Fordom häckande den över stora delar av vårt land, men en intensiv jakt och utdikning av våtmarker under gångna århundraden medförde att den kring mitten av 1900-talet endast fanns kvar längs den svenska fjällkedjan, där den alltjämt återfinns från Härjedalen upp till norra Lappland i en population som numer anses omfatta ca par. Följande står att läsa om dubbelbeckasinens ekologi i artfakta från ArtDatabanken: Den skandinaviska populationen häckar idag huvudsakligen inom fjällens lågalpina zoner där den är begränsad till kalkrika jordar. Denna begränsning förklaras sannolikt av artens beroende av daggmask vars förekomst/täthet är betydligt högre på kalkjordar jämfört med kalkfattiga marker. Dubbelbeckasinen är arenaspelande, d.v.s. hanarna samlas under häckningstiden till ett socialt spelande på platser som utnyttjas år efter år. Hanarna håller där revir. Lekplatserna finns på blöta och genomsilade myrområden, ibland med torrare tuvor och alltid mer eller mindre bevuxna med dvärgbjörk, viden och ibland låg fjällbjörk. Lekplatsbiotopen är ganska speciell och endast mindre delar av ett större myrområde kan uppfylla kraven som lämplig lekplatslokal. Arten är trots detta troligen inte begränsad på grund av brist på lämpliga lekplatser ett "oändligt" antal presumtiva lekplatsbiotoper finns utspridda i fjällens lågalpina zoner. Däremot kan artens sociala system medföra begränsningar var en arena upprättas. Om hoten mot dubbelbeckasinen står att läsa på samma sida: Lekplatsen och dess närmaste omgivning (1-4 km) är således av stor betydelse att skydda från exploatering eller annan störning om arten skall kunna fortplanta sig framgångsrikt inom ett område. Av ryska och svenska uppgifter framgår att det i en tät stam ofta förekommer ett flertal lekplatser inom ett begränsat område med ett utbyte av fåglar mellan dessa platser. Några platser

89 är större och utnyttjas år från år, andra är mer temporära. Sannolikt förekommer detta skifte mellan arenor numera i mindre omfattning i Sverige än förr och varje lekplats som spolieras kan betyda att risken finns att arten försvinner från ett större område. På kvällen när hanarna samlas är de mycket vaksamma och störningar kan då vara av skada. När de på natten är som mest aktiva i spelet är de oskygga, men besök på platsen under parningstiden kan möjligen vara störande då honorna är betydligt vaksammare. Ovanstående fakta finns alltså att utgå ifrån vid exempelvis inventering av dubbelbeckasin i områden där den inte påträffats spelande förut. Vid den här utförda inventeringen eftersöktes ovanstående typ av biotoper inom de myravsnitt som inventerades. Kring dessa skedde koncentrerad lyssning med händerna kupade vid öronen för största möjliga ljudupptagning. Undertecknad beräknar att arten utan vidare hörs spela på ca meters avstånd en vindstilla natt. Vid blåst är spelet ofta svårt att uppfatta även på betydligt närmare avstånd. Turligt nog inföll tre nätter med ytterst svaga vindar helt vindstilla förhållanden i samband med att inventeringen utfördes. Således stannade jag ungefär var 200:e meter längs de linjer som inventerades till dess att ett område med åtminstone någorlunda lämplig biotop täckts av helt och hållet, inom en yta som låg maximalt två kilometer (som regel dock 1-1,5 kilometer) från kraftledningsgatan. För säkerhets skull avlyssnades även mellanliggande partier med till synes mindre lämpliga dubbelbeckasinbiotoper, för att inte inventerarens godtycke av biotoppreferenser hos arten skulle påverka och inventeringen på så sätt bli alltför styrd av detta. Jag har god personlig erfarenhet av inventering av dubbelbeckasiner från Hemavan i Västerbottens fjällvärld, där en period kring 5-20 juni har verkat vara optimal. Detta som förklaring till valda inventeringsdatum för denna undersökning. Ingen spelande dubbelbeckasin återfanns under de här utförda inventeringarna. Både tidsperiod och väderlek får anses ha varit tämligen idealiskt valda för ändamålet. Lämpliga biotoper för arten saknas till synes inte inom inventeringsområdet. Speciellt längs den inventerade sträckan mellan Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde och den västra Visjömyren hittades flera platser som borde ha kunna varit relativt lämpliga spelplatser, dock utan resultat. Möjligen kan man invända att de ligger på något för låga höjdnivåer för att vara riktigt lämpliga. Alltjämt finns säkerligen en hel del oupptäckta spelplatser för arten i vår fjällvärld, inte minst i områden med mer kalkrik berggrund. Av i första hand bekvämlighetsskäl men också av tradition brukar de flesta ornitologer som är intresserade av att höra arten eller vill utforska den lite närmare fara till spelplatser som är kända sedan årtionden för att lyssna på dess spel i juni månad i vår fjällvärld. Upptäckt av nya spelplatser sker därför sällan numer. Resultat av myrinventeringen Fem större myrområden kan urskiljas längs dragningen av kraftledningslinjen mellan Enafors och riksgränsen mot Norge. Dessa är: Åsvallmyren, östra respektive västra delen av Visjömyren, Enaforsmyren, samt den namnlösa myr som ligger på höjden precis söder om Storlien och vidare väster ut mot Sandtjärnarna, här kort och gott kallad Storlienmyren. Undertecknad inventerade i juni 2014 samtliga dessa utom västra Visjömyren. Motiveringen till att denna lämnades var att den ändå inventerats av Ånnsjöns fågelstation sedan 1989 samt att den tid som undertecknad hade till förfogande inte visade sig räcka till alla fem myrområdena. Poängteras bör att Åsvallmyren med kringliggande myrmarker inventerades likväl av undertecknad 2014, trots att Ånnsjöns fågelstation inventerat även här sedan Motiveringen till detta är att det för fågellivet intressanta området på och kring Åsvallmyren, längs själva kraftledningssträckningen, är ett relativt sammanhängande område som är betydligt större än det som inventeras årligen av fågelstationen.

90 Storområdet på och runt fågelskyddsområdet och Åsvallmyrarna 2014, antal revir Blåhake 2 Bläsand 4 Brushane 6 Dalripa 5 Dvärgmås 11 Enkelbeckasin 5 Gluttsnäppa 2 Gräsand 4 Grönbena 8 Gulärla 11 Kanadagås 1 Knipa 2 Kricka 4 Ljungpipare 6 Rödbena 6 Silvertärna 2 Småspov 6 Svarthakedopping 5 Tofsvipa 6 Trana 1 Vigg 11 Inom svarta linjer återfinns av mig inventerat område i juni 2014 i och kring Åsvallmyrens fågelskyddsområde.

91 Östra Visjömyren, antal revir Brushane 1 Dalripa 2 Drillsnäppa 4 Gluttsnäppa 4 Grönbena 7 Gulärla 15 Kanadagås 2 Kricka 2 Ljungpipare 9 Myrsnäppa 1 Rödbena 12 Silvertärna 2 Sjöorre 3 Småspov 7 Tofsvipa 5 Inventerat område på den östra delen av Visjömyren återfinns inom svart avgränsning. Storlienmyren, antal revir Bläsand 1 Dalripa 5 Enkelbeckasin 2 Gluttsnäppa 3 Grönbena 2 Ljungpipare 6 Rödbena 5 (Smålom 2)* Småspov 4

92 *Med all sannolikhet endast födosökande fåglar. Inom svart linjering återfinns i juni 2014 inventerat myrområde, strax söder om Storlien. Enaforsmyren, antal revir Enkelbeckasin 2 Grönbena 1 Gulärla 1 Ljungpipare 1 Rödbena 1 Småspov 2 Tofsvipa 2

93 Det område som inventerades på myrhäckande fåglar i juni 2014 återfinns inom svarta linjer. Information från andra källor om dubbelbeckasinspel i närheten av det aktuella inventeringsområdet Tack vare mångåriga inventeringsinsatser från personal knuten till Ånnsjöns fågelstation vet vi numer en hel del om de många och nationellt sett viktiga spelplatserna för dubbelbeckasiner i de västra Jämtlandsfjällen. Med vänligt bistånd av och har jag fått detaljerad information om var man hittar dem i någorlunda närhet till de av mig inventerade områdena i juni 2014, samt aktuell status för de olika spelplatserna, vilka presenteras med ungefärlig placering på de två kartorna nedan. 1. På Rundvalen finns en mindre lek, på dess sydsida ner mot Blåhammarmyren. Leken upptäcktes 2010 (fyra spelande dubbelbeckasiner) och har blivit besökt en gång sedan dess (2012). Den gången återfanns inga dubbelbeckasiner. 2. På Stor-Visjövalens norra sida (koordinater: x = , y = ) finns en lekplats som vissa år hyser några enstaka spelande dubbelbeckasiner. Vid det senaste besöket sommaren 2008 noterades två hannar på platsen.

94 3. Den klassiska lekplatsen för dubbelbeckasiner, strax ovanför slalombacken i Storlien, dit ornitologer vallfärdat i årtionden för att på nära håll få uppleva dubbelbeckasinspel. Jag själv besökte platsen 11 juni 2000 kl 20:40-23:30 och skrev då följande i min anteckningsbok: 14 spelande ex ca 200 m NV om gömslet strax V om liftslutet. Höll till i krypviden på något torrare mark. Av en slump råkade Jan Danielson från Mitt i naturen vara på plats för att göra ett reportage om dubbelbeckasinspel till programmet. 4. Värt att notera i sammanhanget är att den "klassiska leken" i Storlien har en systerlek endast en km längre österut, bokstavligen på leden upp mot Skurdalshöjden. Båda dessa lekar är stora, med spelande hannar. 5. Fjällområdet norr om Visjön är mycket intressant, med ett komplex av en eller flera, möjligen rörliga, spelplatser runt platån SO Åhlénsstugan. 6. En känd spelplats finns vid Rensjövalens sydsluttning. 7. Troligen finns många fler spelplatser på fjällen runt Skurdalssjön och vidare norrut mot Middagsfjället, där fyra spelplatser upptäcktes vid en summarisk inventering för några år sedan, men området är inte i detalj inventerat, eftersom det kräver långa anmarscher. 8. En ensam hanne noterades på myren/höjden precis söder om Sönner-Rensjön vid inventering Koordinater: x = , y = Information från andra källor om fågellivet på myrarna inom inventeringsområdet Ånnsjöns fågelstation utför sedan 1989 årliga inventeringar inom Åsvallmyrarnas fågelskyddsområde, i anslutning till mitt inventeringsområde nära Storlien. har lämnat mig samtliga uppgifter om inventeringsresultaten sedan dess. Här nedan följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta arter under åren :

95 Blåhake Bläsand Brushane Dalripa Drillsnäppa Enkelbeckasin Gluttsnäppa Grönbena Gulärla Ljungpipare Rödbena Silvertärna Smaln. simsnäppa Smålom Småspov Svarthakedopping Tofsvipa Trana Vigg Även på de fågelrika Visjömyrarna, dock endast dess västra del, har Ånnsjöns fågelstation utfört årliga inventeringar sedan Här följer en tabell med antalet revir av i sammanhanget intressanta fågelarter noterade , som delgivit mig: Blåhake Bläsand Brushane Dalripa Drillsnäppa Gluttsnäppa Grönbena Gulärla Ljungpipare Myrsnäppa Rödbena Silvertärna Smålom Smaln. simsnäppa Småspov Storlom Storspov Sångsvan Tofsvipa Trana Vigg

96

97 Vad det gäller övriga myrfåglar finner man att både Åsvallmyrens fågelskyddsområde och såväl västra som östra delen av Åsvallmyren har en mycket rik och intressant sammansättning av de myrhäckande fåglarna. Vi finner där fyra rödlistade fågelarter och hela tolv som finns med i EU:s fågeldirektiv, annex 1. Alla framtida ingrepp eller exploateringar i och kring dessa bör därför ske med största försiktighet. För att de ornitologiska skyddsaspekterna ska tillgodoses bör expertis på myrars hydrologi och morfologi vid exempelvis länsstyrelsen i Jämtlands län kontaktas så snart någon typ av exploatering sker redan på väl tilltagna avstånd från Åsvallmyrarna med kringliggande våtmarker samt både östra och västra Visjömyren. Detta för att inte myrarnas intrikata hydrologi och ekosystem skall rubbas. Nämnas bör att även om de två inventerade myrarna norr om Enafors respektive strax söder om Storlien bjuder på för ögat inbjudande myrfågelbiotoper, motsvarade de inte förväntningarna. Båda hyste i juni 2014 ett för västjämtländska myrar ganska ordinärt fågelliv och kräver således, om man enbart ser till det rent ornitologiska, att inget annat än generell hänsyn tas i framtida fysiskt planeringsarbete. Det är ju fullt tänkbart att andra värden, såsom botaniska, geomorfologiska e dyl likväl kan hittas på dem. Ånnsjöns fågelstation utför som nämnts ovan ett berömvärt och idogt inventeringsarbete vid Åsvallmyren och västra Visjömyren sedan ett kvartssekel. Krävs ytterligare information angående fågellivet på dessa myrar, lär det kunna besvaras utifrån redan tillgängliga data av den ansvarige för dessa inventeringar: Thomas Holmberg. Det är tämligen önskvärt att fågelstationspersonalen får i uppdrag att åtminstone ytterligare ett år även inventera den intressanta östra delen av Visjömyren, vilken ligger utanför fågelstationens ordinarie inventeringsobjekt. Den östra delen av denna myr tycks nämligen vara nära nog lika viktig för ett flertal myrfåglar som den västra. Det har onekligen en poäng om båda sidor av myren inventeras vid ungefär samma tidpunkt, av samma inventerare och på exakt samma sätt. DAGBOK FRÅN INVENTERING AV MYRFÅGLAR, FRÄMST DUBBELBECKASIN, KRING STORLIEN 7-12 JUNI Lördag 7 juni Väder: Mintemp under natten: 12 grader, halvklart, inledningsvis god sikt, VSV 1-4 m /s. Från kl 02:15 allt tätare dimma. Aktivitet: Revirkartering av spelande dubbelbeckasiner och övriga myranknutna fåglar i Storliens fågelskyddsområde, kl 21:15-02:40. Fynd av intressanta fåglar: Inga dubbelbeckasiner hördes spela denna natt. För övrigt endast förväntade myrfåglar som småspov, ljungpipare, rödbena, grönbena, enkelbeckasin och blåhake, men lite överraskande var i alla fall att en koloni dvärgmåsar sågs mitt i fågelskyddsområdet och dess fuktigare partier. Väderomständigheter för att avlyssna dubbelbeckasinspel: Svaga vindar, ingen nederbörd och en förvånansvärt mild natt gav de bästa tänkbara väderförutsättningar. Övrigt: Hade fram till midnatt sällskap under inventerandet av zoologiprofessor som av en slump råkade bo på samma vandrarhem som jag., Umeå, Söndag 8 juni Väder: +22, sol, stackmoln, VNV 1-3 m/s (17:45). Härligt, somrigt högtrycksväder! Aktivitet: Revirkartering av dagaktiva fåglar inom Storliens fågelskyddsområde kl 12:15 17:45.

98 Fynd av intressanta fåglar: Inget som stack ut. Fann minst 12 ruvande dvärgmåsar på bon. Dock gjorde en adult trana en räd genom kolonin och det är möjligt att den snappade något dvärgmåsägg; den hade en mycket argsint dvärgmåssvärm efter sig när den begav sig vidare. I övrigt endast förväntade arter. Fem revir svarthakedopping. Förvånansvärt få ljungpipare funna. Väderförutsättningar vid inventeringen: Optimala: varmt, sol, svag vind! Eftersom avstånden till fåglarna aldrig blev så långa, blev det inget värmedaller att tala om i tubkikaren. Övrigt: Stormyren i fågelskyddsområdet är förvånansvärt torr denna försommar. Inga problem att vandra över vissa partier som var gungflyn ******************************************************************************** Väder: +15, klart, enstaka moln, stiltje, god sikt (21:35). Från kl 01:20 mulnande och från kl 01:40 en snabbt ökande VNV. +11, mulet, VNV 7-8 m/s, de första regndropparna ankom (03:20). Aktivitet: Dubbelbeckasininventering längs kraftledningslinjen Storliens fågelskyddsområde- Visjön-Visjömyren kl 21:35-03:20 med omgivningar. En mer omfattande rundvandring företogs vid revirkarteringen på Visjömyren. Fynd av intressanta fåglar: Visjömyren var vid detta första besök en liten besvikelse, endast i området reguljära myrfåglar som småspov, ljungpipare, rödbena, grönbena och dalripa noterade. Dock är myren ovanligt torr denna just nu. Hittade ganska fina spelmiljöer för dubbelbeckasin på några håll, men inte en enda individ noterad. Enda observationen av intresse under natten var av en jorduggla som varnade för bo/ungar ca 75 m N om punkten x = , y = Väderomständigheter för dubbelbeckasinlyssning: Kunde verkligen inte ha varit bättre fram till att det började blåsa kl 01:40: Milt, stiltje och god sikt. Hann innan dess inventera klart hela sträckningen från Storlien fram till Visjöån, samt en stor del av Visjömyren, på båda sidor om ån. Övrigt: Tur jag hann fram till bilen just i samband med att regnet anlände. Det kom sedan att regna ihållande åtminstone fram till det att detta skrivs kl 14. Måndag 9 juni Väder: +14, mulet, något uppklarnande, god sikt, VNV 4-5 m/s (16:50). Ihållande regn från det jag vaknade vid 10-tiden, fram till kl 16. Därefter allt mer stabilt väder. Aktivitet: Revirkartering av dagaktiva fåglar på högmossen strax S om Storlien och de myrmarker som ligger längs den planerade kraftledningsdragningen väster om E14 (S om Storliens by), kl 16:50-19:55. Fynd av intressanta fågelarter: Inget alls som stack ut, utan förväntade arter som småspov, ljungpipare, rödbena, gluttsnäppa, grönbena. Nämnas bör i alla fall en adult smålom i stora tjärnen S om Storliens by. Väderförutsättningar vid revirkarteringen: Tämligen goda: ingen nederbörd och måttlig vind. Väder: +12, halvklart, stiltje, god sikt (22:20). +11, relativt mulet, god sikt, kav lugnt (02:55). Aktivitet: Dubbelbeckasinlyssning och revirkartering på stora myren omedelbart N om Enafors by, samt i samma område som besöktes under eftermiddagen.

99 Fynd av intressanta fågelarter: Myren vid Enafors uppvisade en förväntad myrfågelfauna denna natt. Ett intressant fynd var dock av en stenfalkhona som flög mot NV på låg höjd ca 50 meter från Jämtkrafts omkopplingsstation i Enafors. Dock var fågellivet rikare jämfört med under eftermiddagen på inventerade områden söder om Storlien. Åter en smålom i samma tjärn som då, men nu också en sjungande ringtrasthanne ca 200 m S om denna punkt: x= , y= Väderomständigheter för dubbelbeckasinlyssning: Kan inte bli mycket bättre! Milt, god sikt, kav lugnt, vilket uppskattades speciellt på den annars vindutsatta högmossen SO om Storliens by. Tisdag 10 juni Väder: +19, sol, enstaka stackmoln, stiltje (11:55). Dagens maxtemperatur i Storlien var 23 grader!+20, relativt klart, men sakta mulnande, SV 1-2 m/s (18:35). Aktivitet: Ingående revirkartering av Visjömyrarna kl 11:55-18:35. Fynd av intressanta fågelarter: I Visjön sågs en flock med 14 sjöorrar och en ensam alfågelhanne, en adult storlom, samt en adult sångsvan. Myrarna visade sig vara bra mycket mer fågelrika än vad jag kunnat ana efter det ganska avslagna nattbesöket i förrgår. Bland annat sågs 3 hannar + en hona sjöorre, en brushona, en familj lavskrikor i skogen i myrens SO kant. Därtill många par rödbena, småspov, ljungpipare och två par silvertärnor. Väderförutsättningar för inventeringen: Optimala! Varmt högtrycksväder. Övrigt: Fann att det gick att köra bil på en liten skogsbilväg ända från Storlien fram till Visjömyrarnas västra delar. Kättingen till den vägbom som finns över vägen är nämligen isärtagen! Detta besparade trötta inventerarknän en hel del möda! Onsdag 11 juni Väder: +14, relativt mulet, god sikt, VSV 2-3 m/s (03:35). +17, relativt mulet, god sikt, SV 4-5 m/s (10:10). En kort regnskur drog över ca kl 08. Ett häftigt åskväder drog plötsligt in kl 14:05, med tillhörande spöregn, hagelskurar och mycket hårda vindbyar. Tur att man kurade i stugan då... Aktivitet: Revirkartering inom fågelskyddsområdet samt på högmossen och omkringliggande myrmarker söder om Storlien kl 03:35-10:10. Fynd av intressanta fågelarter: Två adulta smålommar sågs flyga kort efter varandra från höjderna söder om fågelskyddsområdet och vidare mot Sandtjärnarna under morgonen (se separat karta). Därutöver inget som stack ut eller några anmärkningsvärda tätheter av någon art. Möjligen har några av dvärgmåsarna nu gett upp sin häckning. Satt och iakttog dem och fick den uppfattningen att färre än elva ruvade denna gång. Några verkade bara ligga vilande ute på myren. Väderförutsättningar under inventeringen: Goda: ingen nederbörd, svaga vindar och god sikt. ******************************************************************************** Väder: +14, halvklart, VNV 3-4 m/s, god sikt (16:35). Aktivitet: Revirkartering på myren precis norr om Enafors kl 16:35-18:30. Fynd av intressanta fågelarter: De lyste med sin frånvaro...

100 Väderförutsättningar under inventeringen: Goda, efter det att åskvädret klingat ut, regnen dragit förbi och solen tittat fram, åtminstone till en viss del. Torsdag 12 juni Väder: +12, relativt mulet, men successivt uppklarnande, V 1-2 m/s (04:50). +16, halvklart, VSV 3-4 m/s (11:15). Aktivitet: Revirkartering på Enaforsmyren och Visjömyren kl 04:50-11:15. Fynd av intressanta fågelarter: Så hittade jag under inventeringens sista dag en ovanlig art, nämligen en spelande myrsnäppa som höll till på östra delen av den av mig inventerade delen av Visjömyren, där den spelade alldeles runt ikring mig, vid följande koordinater. X = , y = Därtill sågs en häger, flygande över Visjön och vidare över mitt inventeringsområde. Ute på Visjön låg en flock om 14 sjöorrar. Väderförutsättningar under inventeringen: Återigen timade det sig väl med vädret; inventerade efter respektive före det regnoväder som drog in en dryg timme senare. Lavskrika vid östra Visjömyrens kant.

101 Inventering av flygstråk hos smålommar kring Storlien i juli 2014 Text och foto:, Fågelperspektiv Inledning Under slutet av juni och början av juli 2013 utförde undertecknad inledande fågelinventeringar i ett

102 område som sträcker sig från Enafors i öster och fram till norska gränsen i väster enligt en planerad kommande sträckning av en ny kraftledning mellan dessa orter. Till stor del finns idag en kraftledning längs den tänkta sträckning, men denna planeras att ersättas av Jämtkraft Elnät AB med en med högre elkapacitet och högre liggande luftledningar. De av undertecknad utförda fågelinventeringar, som fortsatt i mars, maj, juni och juli 2014 är en del i miljöprövningen av detta ärende. Det delmoment i fågelinventeringarna som här presenteras avser flygstudier av smålommar i nära anslutning till den planerade kraftledningssträckningen. Smålommen är en rödlistad fågelart i kategorin nära hotad. Redan vid de inledande studierna kunde konstateras att arten har en fast förekomst med några par i det här aktuella området. Med all sannolikhet hittas häckningstjärnarna uppe på Åsvallhöjden, medan arten konstaterats uppehålla sig i åtminstone 14 tjärnar (främst för födosök) i nära anslutning till den planerade kraftledningssträckningen. I denna rapport hittas en presentation av de flygvägar som i första hand kartlagts under inventering i området under 35 fälttimmar juli Därtill finns i rapporten en utvärdering av resultaten och förslag på hur man kan minimera kollisionsriskerna från flygande smålommar med de planerade luftledningarna. Umeå 7 augusti 2014 Fågelperspektiv, Utsikt österut från observationsplats D. Omslagsfotot visar smålom i närmaste tjärnen på detta foto. Kort presentation av topografi och biotoper inom inventeringsområdet Området väster om Storlien fram till norska gränsen och öster därom fram till Enafors, domineras av större myrmarker, små tjärnar, vresig fjällbjörkskog och tämligen glest växande granskog, allt

103 inramat av flacka lågfjällsområden. Närmast norska gränsen hittas gles tallskog i myrmiljö och ett område med gammal och frodig naturgranskog i några branta raviner kring vattenfallet Brudslöjan. Sedan lång tid är Storlienområdet ett viktigt centrum för friluftsturism, varför vandringsleder korsar området på flera håll. Flera slalombackar med tillhörande liftsystem finns längs Skurdalshöjdens södra sluttning. Inventeringsområdet hyser cirka 25 tjärnar, de flesta av typen något rikare myrtjärnar, de två något större Sandtjärnarna strax väster om Storlien, samt i öster den mycket stora och djupa Visjön en mycket populär sjö för fritidsfiskare. Inom svarta linjer syns den totala observationssektorn från de fyra olika utsiktspunkterna. Sammanlagd observationstid Under samtliga dagar juli utfördes eftersök av flygande smålommar från fyra utvalda observationspunkter under åtta timmar per dag med start mellan 05:45 och 09:20 samt avslutning mellan 13:45 och 17:20. Därtill gjordes ett kvällspass mellan kl 18:25 och 21:25 den 29 juli. Inalles således 35 fälttimmar. Inventeringsmetodik och utrustning Under hela inventeringstiden har undertecknad använt Swarovski handkikare 8,5 x 42 mm och tubkikare Kowa 883, med okular x 84 under utförda fältstudier. Flygstudierna går till så att man från utvald utsiktsplats, med fri sikt över så stora delar av möjliga flygstråk som möjligt, spanar dels med obeväpnat öga, handkikare respektive tubkikare för att upptäcka och sedermera kartlägga de flygande smålommarnas flygstråk. Spanandet sker genom att man systematiskt sveper av terrängen i ungefärglig utsträckning enligt följande: 50 procent av tiden med handkikare, 25 procent av tiden via okulär besiktning samt 25 procent av tiden med tubkikare. Man spanar företrädesvis längs tänkbara flygstråk och på vanligen förekommande flyghöjder, men för att ens egna uppfattningar om dylikt inte ska bli helt vägledande, spanar man emellanåt även på både högre och längre höjder och i stråk där det kan uppfattas som mindre sannolikt att en smålom ska komma flygande. Vid drygt hälften av de gjorda observationerna uppmärksammades de flygande smålommarna via det evigt kacklande och monotona flyglätet: ka-ka-ka-ka-ka... som

104 en stilla morgon kan uppfattas på två kilometers håll i lämplig terräng, likt den här studerade dalgången. Under observationens gång noterar man hastigt kompassriktning och bedömer flyghöjd (marschhöjden, inte höjd vid start och landning) utifrån fasta mål i terrängen; en solitär gran, en TVmast eller dylikt. Direkt efter det att man tappat smålommen ur sikt/den har landat, ritas flygvägen in på en medhavd karta, där flyglinjen beräknas utifrån hur den passerat vissa punkter i terrängen som möjliggör en orientering. Smålommens häckningsbiologi en introduktion Smålommen är en rödlistad fågelart, som återfinns i kategorin nära hotad i 2010 års rödlisteöversikt. Den samlade svenska stammen uppskattades 2012 till par. Undertecknad har under åren utfört häckningsbiologiska studier på en geografiskt väl samlad stam i det västerbottniska kustlandet, som omfattar cirka 30 par och har därigenom fått en god inblick i artens förehavanden under häckningstiden. Smålommen häckar företrädesvis i små tjärnar (som regel understigande två hektar i öppen vattenyta, ibland ner till en storlek på öppna vattnet av endast 10 x 40 meter) som mestadels är fisktomma. Eftersom arten företrädesvis lever av fisk behöver den därför göra regelbundna födosök i vatten (rinnande vattendrag, sjö eller öppet hav) där det finns fisk. Dessa fiskevatten kan ligga så långt bort som 15 kilometer från häckningsplatsen, vanligen dock på avsevärt närmare håll. Ha dock i minnet att en smålom flyger 15 kilometer på maximalt en kvart! Smålommen intar i Norrland sin häckningstjärn som regel strax efter islossningen. I det västerbottniska kustlandet sker äggläggningen maj, allt efter hur våren framskridit. Omläggare kan ruva äggen ända fram till i mitten av augusti! Kullen består som regel av två ägg, vilka ruvas mest av honan, stundtals även av hannen, i dygn. Antalet flygga ungar per häckande par är dock lågt, och understiger i de flesta populationer en unge per påbörjad häckning. I den av mig studerade populationen i Västerbotten ligger antalet lyckade häckningar över de fem åren på 0,3 ungar per revirhävdande par; en population som ändå varit stabil under dessa år. En viktig anledning till att arten klarar av att hålla en tämligen oförändrad stam över flera år med så låg häckningsframgång är att smålommen uppnår en hög ålder. Den äldsta dokumenterade individen från Sverige hade en ålder av drygt 23 år. Smålommen är ofta ortstrogen och häckar gärna i samma tjärn år efter år, helst på en flack liten ö av tuvor en bit från strandlinjen för att vara i någon mån skyddad från predatorer. Ändå är predatortrycket högt och bland de fågelarter som snappar smålommens ägg kan nämnas tranan. På olika håll i vårt land är också räv, mink och havsörn predatorer på smålomsägg och ungar, för att nämna några av de viktigaste. Inte sällan sker en omläggning av äggkullen om det första häckningsförsöket misslyckas. Anmärkningsvärt är att dessa omläggningar kan ske långt efter det att första försöket gått om intet undertecknad har följt par där det andra häckningsförsöket inletts två tre veckor efter det att det första misslyckats. Omläggning sker vanligen i samma tjärn där den första häckningen för året inleddes, men undantag finns. Eftersom arten företrädesvis häckar i små tjärnar rymmer de som regel endast ett häckande smålomspar, men om tjärnens vattenyta överstiger en hektar kan ytterligare ett par rymmas. I riktigt stora myrsjöar finns exempel på att flera par kan häcka i samma sjö, men då ofta väl fördelade över densamma. I vissa tjärnar finner man ett häckande par och en tredje, adult smålom som i alla fall till nöds accepteras av de häckande fåglarna. Kanske handlar det om en fågel som har släktband till det häckande paret. Innan äggen är kläckta gör smålommen som regel två fyra födosöksflygningar per dygn till och från sin häckningstjärn. Den första tiden efter det att ungarna kläckts lever de relativt mycket på vad som står ett finna i hemtjärnen: dykarbaggar, grodyngel eller dylikt, men snart börjar de tigga föda av föräldrarna som då får flyga iväg på fisketurer. Dessa sker i i Västerbotten, med sina ljusa sommarnätter, varannan var tredje timme som regel. Smålommen har då som regel vissa

105 återkommande flygstråk som den följer till och från häckningstjärn och fiskevatten. Det är dessa flygstråk, med fisktransporter till unge/ungar i häckningstjärnen som jag i denna inventering har velat kartlägga. Ofta uppmärksammas den flygande smålommen på långt håll av det envetna kacklande som är artens signum under flygturer i häckningsområdet. Lätet kan höras på cirka två kilometers håll under goda omständigheter. Flyger en kacklande smålom över en tjärn där ett annat par häckar, svarar paret med utdragna vemodiga och vittljudande rop. Arten är över huvud taget ofta mycket röstbenägen, främst när den befinner sig i sin häckningstjärn och därtill i områden med en någon tätare smålomsstam. Misslyckas häckningen är det ungefär lika vanligt att tjärnen nästan helt överges för den innevarande häckningssäsongen, som att den förblir en uppehållsplats för det unglösa paret fram till dess att höstflyttningen inleds i mitten av augusti mitten av september. De flesta smålommar brukar ändå göra åtminstone någon enstaka flygning över häckningssjön även efter misslyckad häckning med efterföljande uppbrott från sjön, sannolikt för att avsyna att inget annat smålomspar etablerat sig i den tjärn de tänkt återvända till kommande år. En lämplig häckningstjärn tycks nämligen vara hårdvaluta i smålommens värld. Ett krav för att de ska slå sig ner i en tjärn är att de har en helt trädfri start- och landningssträcka som omfattar meter. Detta gör att de inte kan häcka i riktigt små, om än för övrigt lämpliga, tjärnar i tät, högväxande skog. Resultat och rekommendationer från inventeraren Under tiden juli gjordes flygstudier av smålommar från utvalda utsiktspunkter med god överblick över det område som skulle inventeras längs kraftledningssträckningen Enaforsriksgränsen mot Norge. Området mellan Enafors och Snasastugan täcktes dock ej, eftersom undertecknad inte funnit information om eller har egna iakttagelser avseende flygstråk för smålommar längs denna del av kraftledningssträckningen. Från Snasastugan till norska gränsen erhölls dock en god överblick under de 35 inventeringstimmarna, vilka var fördelade över olika delar av dygnets ljusa timmar. Undertecknad erhöll under inventeringsperioden 17 observationer av en tre samtidigt flygande smålommar. Vid varje observationstillfälle noterades tid, flyghöjd, förekomst av fisk i näbb (synligt på långt håll, eftersom fisken hålls på tvären i näbben) samt flygstråket så exakt som det var möjligt utgående från observerat stråk checkat mot fasta föremål och därefter tagna kompassriktningar. Vid inte ett enda av dessa 17 tillfällen sågs någon smålom flyga iväg med fisk i näbben. Vädret under inventeringstiden var idealiskt, högtrycksbetonat, med relativt ringa molnighet och höga temperaturer samt god sikt under samtliga dagar. Utifrån gjorda observationer drar jag den slutsatsen att två tre par varit i omlopp bland de gjorda observationerna och att inget av dessa par lyckats med häckningen Utifrån gjorda observationer av flygriktningarna är det mycket sannolikt att häckningsplatserna återfinns bland några av de många små tjärnar som hittas uppe på Åsvallhöjden. Det förefaller osannolikt att någon flygg årsunge skulle ha hunnit lämna någon häckningstjärn så tidigt som 27 juli; årsungarna är lätt igenkännliga på grund av deras avsaknad av röd strupe, inledningsvis något kortare näbb, samt en mer ljusfläckad ryggsida och vitare kind än de gamla. Inte en enda flygg årsunge sågs alla de studerade smålommarna var adulttecknade. Förutom de 17 flygningar som karterades under ovan nämnda period i juli 2014, har undertecknad även gjort sammanlagt fyra ingående följningar av flygande smålommar i det aktuella området i juni 2014 och i juni/juli Även dessa är medtagna här. Ser man på den samlade flygbilden från dessa karterade flygningar, finner man att 19 av de 21 flygningarna, vid minst ett tillfälle under varje enskild flygning, gått i olika stråk över områden där en ny kraftledning är planerad.

106 Samtliga karterade flygningar av smålommar i juni-juli 2013 (2 st), i juni 2014 (2 st) samt i juli 2014 (17 st). Majoriteten av de 21 flygningarna har skett på marschhöjder som vida överstiger den planerade ledningshöjden av 18 meter, men i sammanhanget måste med eftertryck påpekas att minst fem av de 14 tjärnar där smålommar noterats rasta ligger så pass nära den planerat framtida kraftledningsgatan att lommarnas start- och landningsbanor (då de passerar förbi 18-metersnivån) befinner sig mycket nära de planerade ledningarna! Detta skulle kunna skapa problem för smålommarna främst vid försämrad sikt. Dock har det med framgång prövats, bland annat i Umeälvsdeltats mycket fågelrika och kraftledningstäta områden, att sätta upp gula, fladdrande platsbrickor på ledningarna längs kritiska ledningsavsnitt. Det är möjligt att det finns ännu mer moderna metoder för att varna flygande fåglar för fara i form av fasta föremål som exempelvis ledningar, via olika typer av ljuseller ljudkällor. Saken bör utan vidare undersökas närmare, innan kommande kraftledningar installeras! Att i en framtid applicera dylika varningsdetaljer även här, är en varm rekommendation från undertecknad. Vid god sikt skall häckande smålommar inte ha några större problem med att navigera på lämpligt sätt kring befintliga ledningar. Tabell 1. Totalt 17 flygföljningar av smålom gjordes under sammanlagt 35 observationstimmar juli I tabellen anges uppskattade flyghöjder när fåglarna låg på marschhöjd, således ej räknad som max- och minimihöjder meter: 2 st följningar meter: 4 st följningar meter: 7 st följningar meter: 4 st följningar Summa: 17 st följningar Om vi leker med tanken att tre par smålommar som häckar kring Storlien skulle ha lyckats med häckningarna och att de flyger på fiskafänge med samma frekvens som vid Västerbottenskusten under en månads tid, skulle det medföra sammanlagt cirka 560 flygningar! Skulle dessa potentiella lomföräldrar därtill hålla samma frekvens av flygningarna över de planerade kraftledningsgatorna

107 som här observerats, skulle det innebära cirka 500 flygningar i nära anslutning till kommande kraftledningsgator enbart under en julimånad. Smålommen flyger frekvent även under dagar med dis och försämrad sikt, inte minst när de har ungar, har det visat sig. Av detta tankeexperiment framgår att det är av största vikt att framtida ledningar markeras via rörliga föremål, ljus- eller ljudkällor i de ledningsavsnitt som i detta fallet är de kritiska sett ur smålommens synvinkel. Att vi här har att göra med den enskilda fågelart som man måste ta störst hänsyn till när de kommande kraftledningarna installeras mellan Enafors och riksgränsen, får därmed anses vara en tämligen väl underbyggd slutsats. Sjöar/tjärnar där smålommar rastat/födosökt under mina inventeringar i juni-juli 2013 samt i majjuli Summa 14 st. Dagbok, flygföljningar av smålom juli 2014 Söndag 27 juli Väder: +24, halvklart, god sikt, OSO 3-4 m/s (09:20). +26, halvklart, god sikt, SO 3-4 m/s (17:20). Lokala åsk- och regnväder passerade under dagens lopp både öster och väster om där jag stod, men själv drabbades jag inte alls av dem! Aktivitet: Försök till flygföljningar av smålom från observationsplats A, ungefär halvvägs upp i slalombacken, kl 09:20-17:20. Flygföljning av smålom: Den enda smålomsföljning som gjordes denna dag uppkom genom en slump, så tillvida att när jag passerade tjärnen närmast järnvägsstationen på hemväg från dagens övningar kl 17:25, fann jag där två smålommar, den ena sovande och inaktiv, medan den andra syntes orolig. Jag hann bara vänta ett par minuter innan den ena tog till vingar, ledande till observation nr 4 i kartbilagan. Noterbart var att den flög iväg utan fisk i näbben. Övriga intressanta observationer: 1. Fjällvråk, 1 ex jagande. 2 storlom, 1 ad födosökande. 3. fjällvråk, 2 ex jagande. För detaljer, se excel-bilaga.

108 Generell fågelaktivitet: Mycket låg i det varma och kvalmiga vädret. Intressanta observationer Observationspunkt = A. 1 = Fjällvråk, 1 ex. 2 = Storlom, 1 ad. 3 = Fjällvråk, 2 ex. 4 = 1 ad rastande smålom + 1 ad flygande mot SO. Måndag 28 juli Väder: +15, halvklart, god sikt, lugnt (05:45). +23, sol, en del slöj- och stackmoln, god sikt, VNV 3-4 m/s (13:45). Aktivitet: Flygföljningar av smålommar från observationspunkt B ( se kartbilaga) kl 05:45-13:45. Flygföljningar av smålom: Fyra stycken, dock mest i form av lokala förflyttningar i och kring fågelskyddsområdet. Se kartbilaga för detaljerade flygrutter för observationer nr 5, 6, 10 och 11. Övriga intressanta observationer: 7. Häger, 1 ex drog österut förbi min observationsplats. 8. Varfågel, 1 par + troligen 3 årsungar. 9. Trana, 2 ad flög till Åsvallmyren norrifrån. 12. Fjällvråk, 1 ex jagande i samma område som igår. Därutöver bändelkorsnäbb, en förbilflygande, lockande. Generell fågelaktivitet: God fram till ca kl 08:30, med en hel del observerade vadare av mer allmänt förekommande arter, som grönbena, rödbena, gluttsnäppa, ljungpipare och småspov. Från kl 11 helt och hållet stiltje. Övrigt: SMHI utlovade omfattande åsk- och regnväder från ca kl 14. Därav blev intet. Inte ens en regndroppe.

109 Intressanta flygföljningar 28 juli. Observationsplats = B. 5 = smålom 2 ad. 6 = smålom 3 ad. 7 = häger 1 ex. 8 = varfågel 1 ad + 2 årsungar. 9 = trana 2 ad. 10 = smålom 2 ad. 11 = smålom 1 ad. 12 = fjällvråk 1 ex. Tisdag 29 juli Väder: Tät dimma i hela dalen fram till kl 06:30, då den började lätta. Helt dimfritt kl 07: , lättande dimma, successivt förbättra sikt, ONO 2-4 m/s (06:40). +24, sol, en del slöj- och stackmoln, god sikt, ONO 3-4 m/s (14:40). +19, snabbt mulnande av mörka åskmoln, god sikt, O 3-5 m/s (21:20). Aktivitet: Flygföljningar av smålom från observationspunkt C kl 06:40-10:30 samt från punkt D kl 10:40-14:40. Från punkt D även kl 18:25-21:25. Flygföljningar av smålom: Tre stycken från punkt D (observationer nr 16, 17 och 19 på kartan), ingen från punkt C. Övriga intressanta observationer: 13. Gråspett, en födosökande årsunge i myrkant helt nära min observationsplats kl 07:10-07:15. Flög sedan vidare över E14 mot N och försvann strax. 14. Tretåig hackspett, en hanne födosökande i björk nära E14 kl 07:43-07: Lavskrika, minst två ex födosökande i ravinen strax S om min obsplats kl 07:55-08:35. Generell fågelaktivitet: Mycket tättingar och några intressanta hackspettar var aktiva under morgontimmarna vid obsplats C. Bland annat hördes även en sjungande gärdsmyg i ravinen strax S om obsplats C. Övrigt: Strax väster om norska gränsen finns några mindre tjärnar, ledande till att observationsplats C valdes, men då inga flygföljningar kunde göras på de knappa fyra timmar jag var på platsen, valde jag en annan, mer sannolik observationsplats för smålomsföljningar: plats D. Kvällsturen gjordes för att kolla kvällsflygningsaktiviteten hos smålommarna.

110 Intressanta flygföljningar 29 juli. C och D = observationspunkter. 13 = gråspett, en årsunge. 14 = tretåig hackspett, en hanne. 15 = lavskrika, 2 ex. 16 = smålom, 1 ex. 17 = smålom, 1 ex. 18 = fiskgjuse, 1 ex. 19 = smålom, 2 ad. 20 = jorduggla, 1 ex. Onsdag 30 juli Väder: +15, sakta mulnande, vindstilla, god sikt (06:15). +22, halvklart, god sikt, S 4-5 m/s (14:15). Aktivitet: Flygföljningar av smålom från fast punkt D kl 06:15-14:15. Flygföljningar av smålom: Hela nio flygföljningar, de flesta dock av varianten lokala förflyttningar. Övriga intressanta observationer: 24. Myrspov, 1 ad hanne sträckande lockande mot S kl 08:03. Därtill sågs två varfåglar nära reningsverket under dagens lopp och två sidensvansar flög förbi min observationsplats under morgonen. Generell fågelaktivitet: Förutom vad det gäller de flitigt flygande smålommarna var det en ganska modest aktivitet under morgonen och dagen. Övrigt: SMHI har under veckan varnat för inledningsvis kraftiga regn- och åskväder för denna dag, sedan ändrades det till att gälla torsdagen. Där finns en viktig anledning till att jag genomförde inventeringsinsatsen i tid räknat mer koncentrerat än beräknat.

111 Flygföljningar 30 juli. D = observationsplats. 21 = smålom, 2 ad. 22 = smålom, 2 ad. 23 = smålom, 1 ad. 24 = myrspov, 1 ex. 25 = smålom, 1 ex. 26 = smålom, 2 ad. 27 = smålom, 1 ad. 28 = smålom, 1 par. 29 = smålom, 1 ad. 30 = smålom, 2 ad. Denna tjärn, belägen helt nära Storliens järnvägsstation, var den mest frekventerade av alla smålomstjärnar under inventeringen i juli 2014.

112 Bilaga 2.4 Kompletterande Jaktfalksinventering, juli 2014 Sekretessbelagd, begärs ut hos Länsstyrelsen i Jämtlands län

113

114 Utgivning och distribution: Jamtli Box Östersund Tel Fax Jamtli 2013 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Redigering och layout av framsida: Grafisk form ISSN

115 Innehåll Inledning... 2 Känd fornlämningsbild... 2 Uppdragsinnehåll... 3 Frågeställning... 3 Metod... 3 Personal... 4 Ansvarsfördelning... 4 Resultat... 4 Alternativ: Norra stråket... 5 Alternativ: Södra stråket... 6 Alternativ: Befintlig 40kV/Planerad 130kV kraftledning Enafors-Storlien... 7 Åtgärdsplan... 8 Bilagor... 9 Bilaga 1 Tabell med bedömningar och lämningstyper

116 Inledning Med anledning av att Jämtkraft AB planerar för ny kraftledning mellan Enafors och riksgränsen vid Storlien i Åre kommun har Jamtli gjort en arkeologisk utredning längs sträckningen. Aktuell sträckning består av tre delsträckor fram till gränsen. Känd fornlämningsbild Området har ej inventerats tidigare. Ett mindre område som gränsar till den planerade kraftledningen söder om Storlien inventerades av Jamtli i samband med en utredning år Då registrerades en förhistorisk härd samt försvarsanläggningar från andra världskriget. Angränsande områden inventerades av Riksantikvarieämbetet Då registrerades främst fångstgropar och äldre färdleder (Pilgrimsleden). Det finns ingen forskning gjord i området på äldre tiders renskötsel men att området nyttjats för renskötsel under mycket lång tid finns ingen orsak att betvivla. Dagens markanvändningsplaner för renskötseln bygger på renens behov av vinter- och sommarland med därtill hörande rörelsemönster och detta har inte förändrats i någon större utsträckning över tid. 2

117 Uppdragsinnehåll Syfte Övergripande syfte var att säkerställa att inga forn- eller kulturlämningar skadas av de arbeten som krävs för anläggande av den nya kraftledningen samt att utgöra underlag för länsstyrelsernas kommande prövning enligt lagen om kulturminnen. Förutsättningar Enligt det underlag som tillhandahållits av uppdragsgivaren inventerades en sträckning av totalt 25 km. Lämningar som påträffades registrerades, beskrevs och inmättes samt markerades i terrängen (snitslades). Frågeställning På grund av utredningens ringa omfång sammanfaller den primära frågeställningen med syftet. Idag ej kända lämningar som mest troligt skulle kunna påträffas vid utredningen är framför allt fångstgropar, lämningar från äldre tiders skogsbruk samt försvarsanläggningar från andra världskriget. Rennäring bedrivs i området varför även lämningar efter äldre tiders renskötsel kan påträffas. Metod Arbetet har utförts som en fördjupad inventering och följer de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Detta innebär en systematisk terrängrekognoscering där, förutom rent okulär besiktning, jordsond används för att bedöma t.ex. osäkra härdar, vallar runt gropar m.m. Om så behövs kan spade eller hacka användas för att t.ex. ta bort torvtäcke där man misstänker att spår efter en stenåldersboplats eller järnframställningsplats kan döljas under torven. Vid registreringen används GPS kopplad till fältdator med digital ekonomisk karta och fastighetskarta samt det underlag som tillhandahålls av uppdragsgivaren. All registrering sker digitalt i fält enligt Riksantikvarieämbetets fältdatafångstsystem (Fältgis). Påträffade lämningar registreras direkt till Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister (FMIS). I förberedelsearbetet till en arkeologisk utredning ingår genomgång av arkivmaterial och lantmäterikartor etc. för att dels finna uppgifter om intressanta platser men även för att bilda sig en uppfattning om områdets historia och möjligheter. Utifrån dessa förberedelser görs en bedömning av området där egna erfarenheter och kunskap om 3

118 naturtyper, geologi etc. vägs samman för att planera fältarbetsinsatserna. I föreberedelserna ingår även genomgång av redan kända fornlämningar, tips som inkommit från Skogsstyrelsen och tips från allmänheten till Jamtli. Inventerad bredd är meter. Undantagsvis upp till 100 meter när lämningstyperna har krävt det. Personal Arbetet har utförts av antikvarierna Karl-Johan Olofsson och Anna Engman. Båda har mångårig vana av fornminnesinventeringar och arkeologiska undersökningar i de områden som nu är berörda. Båda har av Riksantikvarieämbetet godkänd utbildning i användande av ämbetets fältdatafångstsystem (Fältgis) samt platsledarkompetens vilket bland annat innebär rätten att självständigt göra antikvariska bedömningar i fält. De har även av Riksantikvarieämbetet godkänd utbildning som ger den formella behörighet som krävs för att registrera direkt i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Ansvarsfördelning Uppdragsansvarig uppdragstagare: 1:e antikvarie Projektansvarig uppdragstagaren: Antikvarie, Stiftelsen Jamtli., Stiftelsen Jamtli. Uppdragsgivarens ombud:. Resultat I texten används begreppen fast fornlämning resp. övrig kulturhistorisk lämning. Med fast fornlämning menas att lämningen skyddas av Kulturminneslagen och att eventuell påverkan på lämningen måste godkännas och beslutas av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning betyder att lämningen inte har något skydd som fornminne enligt Kulturminneslagen. Dessa lämningar har istället ett skydd enligt Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ( 30). I korthet innebär det att avverkningar, markberedning och skogsbilvägar skall planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Kraven på hänsyn får dock inte vara så omfattande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Skogsvårdslagen hanteras av Skogsstyrelsen. Vid utredningsarbetet påträffades 21 nya lämningar efter den tänkta kraftledningen. Alla dessa bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Ingen av nyregistreringarna bedöms som fast fornlämning. Samtliga är markerade i terrängen med minst en snitsel. (se bilaga 1, 2, 3 4) Av de redan kända lämningarna i området ligger endast 4 inom 100 m från den tänkta kraftledningen. Även dessa är bedömda som övrig kulturhistorisk lämning. 4

119 Antal Lämningstyp Fornlämning Bevakas Övrig tot. Stridsvärn 6 (4) 10 Militär anläggning övrig 1 1 Gränsmärke 3 3 Husgrund historisk tid 5 5 Fångstanläggning övrig 1 1 Rösning 1 1 Röjningsröse 1 1 Brott/Täkt 1 1 Bro 2 2 Totalt Kulturhistoriska lämningar som kommer att beröras av utbyggnationen. De fyra lämningarna inom parentesen är de som sedan tidigare var kända och som ligger inom utredningsområdet. Alternativ: Norra stråket Längs det norra stråket finns sedan tidigare fyra stridsvärn (Åre 531, 534, 541 och 543) registrerade inom den 100 m bred gata som vid det här tillfället utreddes. Samtliga är bedömda som övriga kulturhistoriska lämningar. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är tre gränsmärken (Åre 562, 564, 565) och ett stridsvärn (Åre 569). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 531, stridsvärn, belägen ca 50 m SV om utritad linje. Åre 534, stridsvärn, belägen ca 90 m SV om utritad linje. Åre 541, stridsvärn, belägen ca 15 m SV om utritad linje. Åre 543, stridsvärn, belägen ca 40 m SV om utritad linje. Åre 562, gränsmärke, belägen ca 5 m SV om utritad linje. Åre 564, gränsmärke, belägen ca 20 m SV om utritad linje. Åre 565, gränsmärke, belägen 1 m NÖ om utritad linje. 5

120 Översiktsbild över alternativ Norra stråket. Alternativ: Södra stråket Längs det södra stråket finns sedan tidigare inga registrerade lämningar inom den 100 m br gata som vid det här tillfället utreddes. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är en rösning (Åre 567), en militär anläggning (Åre 566), ett röjningsröse (Åre 572), en fångstanläggning (Åre 575) och fem stridsvärn (Åre 561, 563, 568, 573, 576). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 561, stridsvärn, beläget ca 30 m VSV om utritad linje. Åre 563, stridsvärn, beläget ca 70 m VSV om utritad linje. Åre 566, militär anläggning, belägen ca 20 m VSV om utritad linje. Åre 567, rösning, belägen ca 50 m VSV om utritad linje. Åre 568, stridsvärn, beläget ca 100 m VSV om utritad linje. Åre 572, röjningsröse, beläget ca 25 m NÖ om utritad linje. Åre 573, stridsvärn, beläget ca 35 m SV om utritad linje. Åre 575, fångstanläggning, belägen ca 1 m NNÖ om utritad linje. Åre 576, stridsvärn, beläget ca 25 m SV om utritad linje. 6

121 Översikt över Södra stråket Alternativ: Befintlig 40kV/Planerad 130kV kraftledning Enafors-Storlien Längs sträckan Enafors-Storlien finns sedan tidigare inga registrerade lämningar inom den 100 m br gata som vid det här tillfället utreddes. De nya lämningar som påträffades vid utredningen är fem husgrunder (Åre 570, 571, 578, 580, 581), två brofästen (Åre 577, 579) och en brott/täkt (Åre 574). Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Åre 570, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 571, husgrund, belägen ca 45 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 574, brott/täkt, belägen ca 10 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 577, bro, belägen ca 80 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 578, husgrund, belägen ca 60 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 579, bro, belägen ca 85 m S om utritad linje för planerad dragning. Åre 580, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. Åre 581, husgrund, belägen ca 25 m NNÖ om utritad linje för planerad dragning. 7

122 Översikt över sträckan Enafors-Storlien. Åtgärdsplan Då ingen av de berörda lämningarna bedömts som fast fornlämning är det Skogsvårdslagens hänsynsparagraf ( 30) som gäller vid exploatering. Det innebär att största möjliga hänsyn ska tas till lämningarna. I detta fall innebär det att stolparna och eventuella förankringsanordningar bör placeras på så att lämningarna inte tar skada eller att vägar i området planeras så de ej påverkar lämningarna. Samt att man vid arbetet inte kör sönder markområdet så lämningarna tar skada eller riskerar att på ett eller annat sätt förstöras. Östersund Antikvarie Jamtli 8

123 Bilagor Bilaga 1 Tabell med bedömningar och lämningstyper RAÄNUMMER LÄMNINGTYP BEDÖMNING ANSV ORG DOK DAT Åre 531 Stridsvärn Övrig kulturhistorik lämning Jamtli Åre 534 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 541 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 543 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 561 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 562 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 563 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 564 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 565 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 566 Militär anläggning övrig Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 567 Rösning Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 568 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 569 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 570 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 571 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 572 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 573 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 574 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 575 Fångstanläggning övrig Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 576 Stridsvärn Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 577 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 578 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 579 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 580 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli Åre 581 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Jamtli

124 Tekniska och administrativa uppgifter Jamtli dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Jämtkraft AB Kommun: Åre Socken: Åre Undersökningstyp: Arkeologisk utredning Undersökningstid: 8-10 oktober 2013(fält) Personal: Antikvarier och Undersökt sträcka: 25 km x m Dok material: För beskrivningar och lägen på lämningar se FMIS. 10

125

126 Bilaga 4 Stråkval Utvärdering av stråkalternativ Enafors-Storlien-Kopperaa Jämtkraft Elnät planerar en ny 145 kv kraftledning för att ansluta vindkraftområdet Kopperaa i Norge nära svenska gränsen vid Storlien. Den här prövningen omfattar endast kraftledningarna på svensk sida som ska ansluta vindkraftparken. Anläggandet av vindkraftsparken och elnätet på norska sidan prövas separat. I dagsläget finns från Kopperaa till Storlien inga kraftledningar som kan ansluta till vindkraftparken. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Storlien. För att framtidssäkra elnätet från Enafors till Storlien samtidigt som effekten från planerad vindpark vid Kopperaa ska kunna transporteras till stamnätet så behöver det befintliga elnätet mellan Storlien och Enafors uppgraderas till 145 kv. Jämtkraft Elnät har utfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en sträckning. Efter slutförd stråkutredning fattar Jämtkraft Elnät beslut om stråkval för att sedan gå vidare i arbetet med att lokalisera den mest lämpade ledningssträckningen inom valt stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har undvikits så långt som möjligt i framtagandet av alternativa stråk. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Detta har, tillsammans med fältinventeringar utförda under våren och sommaren samt information genom kontakt med markägare och myndigheter, lett fram till att två alternativa stråk har definieras Utredningsområde och stråkalternativ Jämtkraft Elnät har en utarbetad metodik för identifiering av lämplig ledningssträckning, samråd och koncessionsansökan för elledningar. Utbredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar anslutningen ska ske i Enafors till en planerad fördelningsstation i Storlien och vidare till vindkraftsparken. Inom utredningsområdet har flera tänkbara stråk definierats. Förekomsten av intressen gällande natur och kultur har undersökts och information från myndigheter och berörda samlats in. Stråkbeskrivningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket stråk utredningen skall gå vidare med Utifrån inkomna synpunkter under samråd, regionalt och lokalt planeringsunderlag samt fältstudier, så har det bäst lämpade stråket valts.

127 Bilaga 4 Stråkval Hela sträckningen kännetecknas av fjällmark och myrmark. Berggrunden är varierande men består till stor del av basiska bergarter som kalkhaltiga skiffrar, kalkfyllit, amfibolit och kalksten. Gran är det dominerande trädslaget. Skogsmarkens vegetation är till övervägande del frisk blåbärsristyp med inslag av högörtstyp. Våtmarkernas vegetation består huvudsakligen av vitmossa, starrar och en del orkidéer. Den lilla skog som berörs består till största del av äldre granskog. Området kring Snasastugan präglas av igenväxande odlingar där lövskogar dominerar, främst björk. Längre västerut mot norska gränsen finns stora områden med tallmyrar och tallsumpskogar. Alternativa stråk I det inledande skedet togs två stråk fram. För sträckan mellan Enafors och Storlien togs ett gemensamt stråk fram då det i dagsläget redan finns en kraftledning mellan Enafors och Storlien och den nya kraftledningen bedömdes med fördel dras parallellt med befintlig ledning. Ledningsdragningen mellan Enafors och Storlien har dock justerats en aning under samrådsprocessen till följd av den information och de synpunkter som framkommit, såsom hänsyn till avstånd från fritidshys samt naturvärden. Bild 1 Översiktskarta för sträckan Enafors-Storlien, samt det södra och norra alternativet. Ett alternativ förslag på ledningsdragning mellan Enafors och Storlien föreslogs i ett tidigt skede av Kalls samebys ordförande Markus Mattson. I det förslaget skulle ledningen dras söderut från Enafors längs Nea-linjen för att sedan följa E14 till Storlien. Förslaget utreddes, men skulle innebära att kraftledningen hamnade mycket nära ett stort antal fritidshus i Lilltevedalen. För att kunna dra kraftledningen förbi dessa skulle man därför behöva dra kraftledningen genom mycket våta marker, samt vattenskyddsområdet (Se bild 2). Därför ansågs det föreslagna stråket mellan Enafors och Storlien som följer befintlig kraftledningssträckning, samt järnvägen med enbart ett fåtal fritidshus som det stråk som gav upphov till minst påverkan.

128 Bilaga 4 Stråkval Bild 2 Översiktskarta över den alternative sträckan mellan Enarfors-Storlien. Från Storlien till Kopperaa lades två huvudsakliga stråk med ett antal alternativa dragningar fram. I projektets informationsskede kom uppgifter fram som ledde till att två huvudsakliga alternativ, det södra och det norra, definierades. Tre stycken naturvärden berörs längs sträckan., bland annat ett fågelskyddsområde. Kraftledningen går dock i dessa områdens utkant. Inom 100 meter från planerad kraftledningssträckning påträffades även 9 fornlämningar, samtliga klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Det södra alternativet går rakt söderut från dammarna och vidare söder om Sandtjärnarna för att sedan vinkla upp mot E14 och väster om Klevsjön. Alternativet går huvudsak på oexploaterad fjällmark. Tre identifierade områden med naturvärden berörs av alternativet. Nio fornlämningar, samtliga klassade som övrig kulturhistorisk lämning, återfinns inom 100 meter från tänkt ledningssträcka. De norra alternativet går rakt fram strax söder om husvagnscampingen och vinklar upp mot E14 där den sedan följer parallellt med och väster om E14 upp till strax norr om Klevsjön. Alternativet följer till största del befintlig infrastruktur i exploaterat område. Två naturvärde berörs av det norra alternativet. Inom 100 meter från planerad kraftledningssträckning påträffades även 7 fornlämningar, samtliga klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Det norra alternativet presenterades även med en alternativ dragning där man inte passerar genom husvagnsparkeringen utan istället följer det södra stråket fram till E14 där man viker av norrut längs E14 för att sedan gå vidare längs det norra alternativet mot Kopperaa. Detta är det alternativ som Jämtkraft Elnät AB avser söka koncession för.

129 Bilaga 4 Stråkval Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Om en verksamhet eller åtgärd till följd av föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap 4a Miljöbalken eller till följd av ett beslut från länsstyrelsen enligt 5 andra stycket Miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd har genomförts enligt de bestämmelser som finns i Miljöbalken. Metodik Genom att ta hänsyn till allmänhetens synpunkter som framkommit vid informationsmöten, samt de natur-, kultur-, och fågelinventeringar som utförts har två alternativa stråk tagits fram. Dessa har presenterats under stycket Alternativa stråk och det är med dessa Jämtkraft Elnät AB gick till samråd. I valet av vilket stråk som anses vara det bästa alternativet finns flera inverkande parametrar, vilka kan beskrivas utifrån de uppgifter som framkommit under processen. De olika parametrarna som bedöms är de miljökonsekvenser som identifierats för projektet, samt kostnad, tillgänglighet och de mervärden som en ledningssträckning kan medföra. Syftet med denna stråkutvärdering är att välja det stråk som ger upphov till minst miljökonsekvenser och konsekvenser för berörda, samtidigt som det skall vara kostnadseffektivt. Miljöpåverkan

130 Bilaga 4 Stråkval Berörda markägare En inventering utifrån fastighetskartor av antalet fastighetsägare som skulle komma att beröras av ett stråk. Om samma fastighetsägare har flera fastigheter inom ett stråk räknas det som totalt en fastighetsägare i sammanställningen. Påverkan på boendemiljöer De olika stråken har anpassats så att det inom stråket blir möjligt med en sträckning som ger ett, med avseende på magnetfält, acceptabelt avstånd till bebyggelse (normalt minst 50 meter till bostadshus för luftledning och 10 meter för markkabel). Utvärdering i tabellen redovisar eventuella skillnader mellan stråken för närhet till boendemiljön. Landskapsbild En kraftledning utgör ett nytt inslag i landskapsbilden som många kan uppleva som oönskad. Hur stor påverkan som de olika alternativen bedöms ge beror av stråkens längd, om de går parallellt med andra ledningar eller i helt nybruten gata, och vilket område som påverkas. Parallellgång med befintlig ledning värderas högre än nybruten gata. Kulturmiljö Påverkan på fornlämningar och/eller särskilt skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till stråket och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats. Naturmiljö Hur stor påverkan på naturmiljön blir beror av vilka intrång de olika stråken gör i känsliga och/eller skyddade miljöer. Friluftsliv Här jämförs om de olika stråken påverkar förutsättningarna för att bedriva friluftsliv i området. Markanvändning Jämförelsen mellan stråken jämför hur mycket mark som stråken tar i anspråk och om de på annat sätt försämrar förutsättningarna för pågående markanvändning. Övriga parametrar Tillgänglighet, byggbarhet, driftsäkerhet. Tillgänglig infrastruktur i området underlättar transporter av byggnadsmaterial och värderas som positivt i utvärderingen. Parallellförläggning med befintliga kraftledningar värderas som fördelaktigt jämfört med att gå genom obanad terräng. Mervärden Här väger man in eventuella mervärden eller andra effekter på det regionala elnätet som utbyggnaden kan medföra. Detta är en viktig parameter eftersom den påverkar vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas på det övriga elnätet i regionen. Byggkostnad En grov bedömning av byggkostnaderna baserad på en tänkbar sträckning inom stråket.

131 Bilaga 4 Stråkval Utvärdering För varje stråk görs bedömningar för de parametrar som presenterats ovan. En tabell sammanfattar och åskådliggör därefter bedömningarna för de olika stråken. Med påverkan menas negativ påverkan om inget annat anges. Gemensam sträcka Längs den gemensamma sträckan finns sammanlagt 11 stycken markägare som direkt berörs av kraftledningen. Längs den gemensamma sträckan följer kraftledningen befintlig ledning som löper parallellt med järnvägen. Längs kortare avsnitt avviker dock den planerade kraftledningen från den befintligs ledning av hänsyn till fritidshus som skall tas i bruk som fast boende. Avståndet till fastigheten medför dock att det elektromagnetiska fältet är under 0.4 μt, så magnetfältet anses inte påverka boendemiljön. Den visuella påverkan bedöms som litet då kraftledningen följer befintlig kraftledning samt järnvägen. Längs den gemensamma sträckan påträffades åtta övriga kulturhistoriska lämningar. Tre stycken områden med naturvärden har, bland annat ett fågelskyddsområde. Friluftslivet anses få mycket små konsekvenser då det enbart ger viss påverkan ur rekreationssynpunkt till följd av den visuella påverkan, dock finns redan ledningar i området. Markanvändningen längs den föreslagna gemensamma sträckan är till största del skogsbruk, vilket får små konsekvenser till följd av avverkning och visst markanspråk för kraftledningen men anses inte försämra förutsättningarna. Södra alternativet Längs det södra stråket finns sammanlagt 3 stycken markägare som direkt berörs av kraftledningen. Det södra stråket ligger på ett sådant avstånd från bebyggelse att det inte kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Det södra stråket går längs oexploaterad fjällmark vilket medför en visuell påverkan pg.a kraftledningen. I det östra stråket påträffas 9 stycken övriga kulturhistoriska lämningar. Det södra alternativet berör tre stycken delområden med naturvärden. Ledningen anses ge upphov till måttliga konsekvenser på friluftslivet. Friluftslivet innefattar i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelsen, fysisk aktivitet och avkoppling. Kraftledningen anses medföra liten påverkan på friluftslivet då det inte hindrar rörligheten. Ur rekreations syfte kan dock den visuella påverkan en kraftledning vara negativ och i längs det södra alternativet påverkas oexploaterad mark. Markanvändningen för området är till största del turismverksamheter och består här av fjällmark. Viss mark tas i anspråk men konsekvenserna anses små då de inte försämrar förutsättningarna för aktuell markanvändning. Norra alternativet Längs det södra stråket finns sammanlagt 4 stycken markägare som direkt berörs av kraftledningen, dock innebär alternativet där det norra alternativet följer det södra fram till E14 istället för att gå över husvagnsparkeringen att medföra att 3 markägare påverkas direkt. Det norra alternativet ligger på ett sådant avstånd från bebyggelse att det inte

132 Bilaga 4 Stråkval kan antas medföra någon påverkan på boendemiljön genom de magnetfält som alstras. Det norra alternativet går längs befintlig infrastruktur, vilket anses minimera den visuella påverkan även om det går närmare bebyggelsen. I det norra alternativet påträffas 7 stycken övriga kulturhistoriska lämningar. Det norra alternativet berör två delområden med naturvärden. Ledningen anses ge upphov till små konsekvenser på friluftslivet då den inte försämrar rörligheten. Ur rekreations syfte kan dock den visuella påverkan en kraftledning vara negativ. Markanvändningen för området är till största del turismverksamheter. Viss mark tas i anspråk men konsekvenserna anses små då de inte försämrar förutsättningarna för aktuell markanvändning. Övriga parametrar Tillgängligheten är större längs det norra alternativet. Inget av de föreslagna alternativen medför något mervärde i jämförelse med varandra. Byggkostnaden är i stort sätt densamma för båda alternativet.

133

134 Rekommendationer till stråkval Utifrån utvärderingen av samtliga parametrar inkluderade i stråkutredningen så framgår det att det stråk som ger upphov till minst negativ påverkan är det norra alternativet. Det framgår även att det norra alternativet är mer tillgängligt och det är mindre oexploaterad mark som expolateras. Det norra alternativet bedöms därför som det bästa alternativet för den nya kraftledningen. Den alternativa sträckningen för norra alternativet där kraftledningen inte passerar genom husvagnsparkeringen anses även den ge upphov till minst påverkan då den passerar längre från bebyggelse.

135 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Samrådsredogörelse Vindkraftanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 145 kv ledning Jämtkraft Elnät AB Box Östersund Tel Fax Besöksadress: Kyrkgatan 21 Org. Nr info@jamtkraft.se Projektledare Miljöfrågor

136 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Förord Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur Jämtkraft Elnät AB ställer sig till dessa. Samråden behandlar den 145 kv kraftledningen som skall gå från Enafors och förbi Storlien för att ansluta den vindkraftspark som planeras i norska Kopperaa. Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 145 kv kraftledning för att ansluta vindkrafsområdet Kopperaa i Norge nära svenska gränsen vid Storlien. Denna prövning omfattar endast kraftledningen på svensk sida som ska ansluta vindkraftsparken. Anläggandet av vindkraftsparken och elnätet på norska sidan prövas separat. Utredningsområde och stråkalternativ Som ett första steg i arbetet att ta fram en lämplig ledningssträckning utförde Jämtkraft Elnät en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk. Vid framtagande av stråkalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Utifrån dessa parametrar har ett Jämtkraft Elnät AB beslutat vilket stråk som är bäst lämpad för kraftledningen. En mer utförlig beskrivning av arbetet med att definiera stråk återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen, samt i Stråkvalsutredningen (se Bilaga 4). Samråd Enligt 6 kap. 4 Miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan anses bli särskilt berörda. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan, samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Samrådsmöten har hållits med länsstyrelser och kommuner samt berörda markägare, samebyar och allmänhet. De synpunkter och kommentarer som framkommit under dessa kommer att presenteras i denna samrådsredogörelse tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Samtliga synpunkter som framförs skriftligt under samrådstiden har sammanställts i en i Bilaga 5.2 tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande.

137 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Markägare, skriftligen eller via telefonkontakt Ett antal markägare har hört av sig direkt till Jämtkraft Elnät för att få information om de alternativa sträckningarna eller för att uttrycka önskemål om ändrad sträckning. Dessa önskemål har vi försökt jämka ihop med övriga önskemål och synpunkter från andra markägare och övriga berörda. Synpunkterna finns sammanställda i Bilaga 5.2 Sammanställning samrådsyttranden Jämtkraft Elnät har begärt in samrådsyttranden från myndigheter och organisationer. Även privatpersoner har inkommit med yttranden. Dessa redovisas i Bilaga 5.2 och 5.3.

138 Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten Sammanställning samrådsmöten Detta dokument redogör för de samrådsmöten som hållits, samt de muntliga frågor och synpunkter som framkom under dessa. Jämtkraft Elnäts svar under mötet redovisas, samt kommentarer gällande åtgärder som vidtagits efter mötet med hänsyn av det som framkommit. De skriftliga synpunkter som lämnades in under samrådsmötena redovisas i Bilaga 5:2. Länsstyrelsen Ett inledande informationsmöte hölls med Länsstyrelsen där planerna på den planerade kraftledningen presenterades. Under mötet framkom frågan på orsaken till att man väljer att ansluta en norsk vindkraftpark i Sverige, vilket besvarades med att möjlig anslutningspunkt finns närmare i Sverige än i Norge. Under mötet uppkom även frågor kring tillståndsprocessen på den norska sidan när det gäller kraftledningen, såsom huruvida Jämtkraft Elnät AB ansvarar för genomförandet av en fågelinventering. Alla tillstånd på den norska sidan, både när det gäller vinkraftspark och kraftledning, hanteras dock separat och Jämtkraft ansvarar enbart för tillstånden och de nödvändiga aktiviteterna för tillstånd för kraftledningen på den svenska sidan. Länsstyrelsen påpekade att ett av ledningsförslagen för Kopperaa-Storlien passerar genom ett fågelskyddsområde, vilket medfört att ett alternativt förslag för kraftledningsdragningen förbi fågelskyddsområdet tagits fram. Det diskuterades kring Esbo konventionen och huruvida den är tillämplig i detta fall. Diskussioner kring att använda den alternativa stolptypen kompositstolpe istället för portalstolpar, då kompositstolpar ger mindre markintrång. Dock kräver det att kompositstolpen istället är högre än vad portalstolparna skulle bli. Länsstyrelsen Ett samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen Jämtkraft informerade Länsstyrelsen att naturvärdesinventeringar kommer att utföras vid lämplig period i juni-juli Kompletterande fågelinventeringar kommer att utföras vid lämplig tid under våren Länsstyrelsen informerades även om att fotomontage håller på tas fram över hur kraftledningen kan komma att se ut från Storlien, beroende på vilket alternativ som väljs. Jämtkraft redogjorde för de olika alternativa sträckningarna, samt även en sträcka mellan Enafors-Storlien som tagits fram efter förslag av Kall sameby. Efter en utvärdering av sträckan har dock Jämtkraft beslutat att inte gå vidare med denna, då den måste dras genom vattenskyddsområde på oexploaterad mark. Dettas anses ge upphov betydligt större påverkan än att dra kraftledningen i området längs järnvägen samt befintlig kraftledning mellan Enafors-Storlien, vilket är den sträcka som Jämtkraft tidigare tagit fram. Länsstyrelsen informerar om att det

139

140 Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten Samrådet handlar dels om en ny tänkt kraftledning mellan Enafors och Storlien som finns i Jämtkrafts ordinarie planering, dels om en tänkt kraftledning från Storlien som ska ansluta en vindkraftpark i Kopperaa i Norge. Jämtkraft har fått en förfrågan från Eon om anslutningen. I och med den förfrågan ser Jämtkraft en möjlighet att bygga hela ledningen från Enafors till Kopperaa i samma projekt. informerar om syftet med mötet, att synpunkter kommer att antecknas och tas med vidare i processen berättar vidare om tillståndsprocessen för nätkonscession. redovisar olika typer av kraftledningar, lösningar med enkelstolpar respektive enstolpslösningar samt fördelar och nackdelar med de olika lösningarna (portalstolpar av impregnerat trä, enkelstolpar av komposit). Därefter visar en karta över de tänkta sträckningarna. Planen är att bygga en ny ledning mellan Enafors och Storlien i anslutning till befintlig ledning. Han berättar att Jämtkraft fått en förfrågan om att ansluta en norsk vindkraftpark från Storlien. Därför ser Jämtkraft en möjlighet att även bygga kraftledningen mellan Enafors och Storlien inom samma projekt och därmed minska den ekonomiska belastningen för kundkollektivet. Det finns många planer i och kring Storlien, och den nya ledningen ska säkra tillgången till elström för det området. Från Storlien ska en ledning gå vidare mot Norge (två alternativa sträckningar finns än så länge) och ansluta vindkraftparken. De två alternativa sträckningarna är inte fastlagda. välkomnar synpunkter på sträckningarna. Vidare behöver ett ställverk byggas i närheten av Storlien på en avskild plats med hänsyn till elektromagnetiska fält. Jämtkraft planerar för en inomhusanläggning. Markkabel är möjligt, men innebär en ökad kostnad samt en risk vid fel på kabeln då det tar lång tid att laga om den går sönder vilket då skulle innebära att producerad el inte kan tillvaratas innan felet kunnat åtgärdas. En luftledning går mycket snabbare att besiktiga och åtgärda vid fel. Vid ledningar med högre effekt är det inte ekonomiskt rimligt att lägga markkabel. En markkabel behöver också sprängas ner i det här området. berättar om det kommande arbetet. Inventeringar kommer att göras till försommaren och sommaren. En förutsättning för att kraftledningen ska byggas är att vindkraftparken i Kopperaa är fortsatt aktuell. I annat fall uteblir den tänkta finansieringen helt för den tänkta sträckningen mellan Storlien och Kopperaa. Den tänkta ledningen mellan Enafors och Storlien kommer att senareläggas enligt Jämtkrafts ursprunliga planering och finansiering. Efter paus för smörgåstårta som Jämtkraft bjöd på fortsatte mötet med mer detaljerad genomgång av sträckningarna. Synpunkter och kommentarer Fråga: Varför dras elen från Kopperaa till Sverige och inte till Norge? Svar: Eon har ställt två förfrågningar, en till Jämtkraft och en till ett bolag i Norge,

141 Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten men det har visat sig närmre och billigare att ansluta 180 MW vindkraft till Jämtkrafts nät. berättar även om hur marknaden ser ut för vindkraft nu när elpriset står lågt. Fråga: Blir det problem med nedisning av ledningar på samma sätt som med vindkraftverk så att det kan bli en säkerhetsfråga. Svar: Ledningarna blir nedisade under vissa förhållanden, och is kan lossna från dem och rasa mot marken. Däremot har aldrig hört talas om att någon blivit skadad på grund av att is rasat från en kraftledning. Ofta samlas aktiviteter kring kraftledningarna (ex skoteråkning, skidåkning, jakttorn). Fråga: Vilken möjlighet har markägare att påverka vid ändring av befintliga ledningar? Svar: Vid linjekonscession (ändring eller byggnad av stora ledningar, ex 130 kv) behövs en tillståndsprövning för att bedöma och besluta om nyttan och samhällets behov av ledningen. I fall konscession tillåts ska markägare upplåta mark mot ersättning som bedöms enligt gällande normer. Fråga: Hur påverkas väg upp till Rensjön för de som har fiskerätt där? Svar: Eventuella vägar i området kommer sannolikt utnyttjas och därmed rustas upp för att klara tyngre fordon. Fråga: Förespråkar Jämtkraft något av alternativet? Svar: Jämtkraft förespråkar inget alternativ i dagsläget. Det södra kan vara det mest ekonomiska. Det är även möjligt att bygga längs med vägen. Kommentar: Alternativet vid vägen kommer att bli mycket synligt och störande då den ligger i blickriktningen för stugägarna i Storlien som har sin utsikt söderut. Fråga: Är det möjligt att bygga en skidlift under en kraftledning?? Svar: Ja, Jämtkraft gör för närvarande justeringar av en kraftledning i Duved för anpassning till 6-stolslift. Fråga: Finns det några tekniska hinder för att utforma ledningen som delvis luftburen, delvis under jord? Svar: Nej, men det finns en risk ifall den går sönder, att strömmen från vindkraftverken inte går att leverera under lång tid. Man kan lägga mycket kraftiga, armerade kablar, men det är inte säkert att den som ska finansiera har möjlighet att välja ett sådant alternativ då investeringskostnaden kan bli alltför stor. Kommentar: Många av de närvarande vill se ledningen som en markkabel genom byn för att minska de visuella störningarna. Friluftslivet är så viktigt här. Fråga: Hur stort är avståndet mellan det röda alternativet och stugområdet vid Svarttjärnarna? Är det ett reellt alternativ? Många närvarande är negativt inställda till det alternativet då de anser att ledningen kommer alldeles för nära stugorna och husen.

142 Bilaga 5.1 Sammanställning samrådsmöten Svar: Ja, det är ett alternativ, men Jämtkraft tar till sig synpunkterna. Kommentar: De närvarande ser passagen förbi området med husen vid Svarttjärnarna som mycket problematisk. Fråga: Är det möjligt att dra ledningen genom sjöarna? Svar: Ja, men landfästningarna är besvärliga och dyra. Därför undviks det om det inte är en lång sträckning. Fråga: Är det möjligt att flytta den nord-sydliga sträckningen av det sydliga alternativet längre österut? Det vore bra om den kunde flyttas så långt det går åt öster då den kommer längre ner i terrängen och blir mindre synligt då. Svar: Troligtvis inte då det ligger ett fågelskyddsområde där. Det kan vara möjligt med en mindre flytt. Jämtkraft tar dock med sig synpunkterna. Fråga: Kommer ljud från ställverket att nå Stugområdet vid Svarttjärnarna? Svar: Nej, med den tänkta placeringen är det cirka 300 m avstånd och på det avståndet hörs den inte. Fråga: Hur hög blir byggnaden? Svar: Det beror på huruvida Jämtkraft får sätta upp stängsel eller inte. Om man får stängsla går det att bygga lägre än utan. Utan stängsel blir det cirka 15 m högt. Ronny visar ett exempel på inbyggt ställverk från Krokom. Om man får använda stängsel går det att bygga en lägre byggnad. Kommentar från två av de närvarande: Placeringen av ställverket är mycket bra. En annan närvarande upplyser om att det var där man först började åka skidor i Storlien och platsen kallas för Paradiset. Idag finns 23 husvagnsplatser med el på husvagnsparkeringen. Fråga: Hur kommer vi att uppdateras om projektet framöver Svar: Det brukar inte göras fler utskick, men allt material kommer att finnas tillgänglig på Jämtkrafts hemsida. Fråga: Vilket är tidsperspektivet? Svar: Ansökan planeras till juli. Förhoppningsvis kommer ett tillstånd våren 2015, men tillståndet för vindkraftparken är också avgörande för den delen av ledningen. Fråga: Är det inte bättre estetiskt att lägga ställverket norr om järnvägen ifall det inte blir någon vindkraftpark? Vid övergången över järnvägen (där den ligger idag ) är det längdspår. En bra placering kunde vara vid reningsdammarna, precis i gränsen för fågelskyddsområdet. Svar: Ja, det kan vara ett alternativ. Man behöver undersöka om det är möjligt med avseende på närmsta avstånd från järnvägen. Jämtkraft undrar om det är möjligt att dra om längdspåren.

143

144

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession

Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje avseende 30 kv ledning, Fagersta kommun, Västmanlands län Västerbergslagens Elnät AB 2015-04-09 Vattenfall Services Nordic AB Miljö&Tillstånd

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad Foto: fördelningsstation RAPPORT 2015-11-03 Maria Liberg Kristiansson

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DALARNAS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun

Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun E.ON Elnät Sverige A Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun Underlag för samråd December 2011 ankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Huvuddokument Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går

Läs mer

Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368

Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1 (1) Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1. synpunkt från Ludvika Kommun 2. ny miljökonsekvensbeskrivning EI4000, W-4.0, 2014-01-31 Angående naturvärden efter 50 kv luftledning för anrikningsverk

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012

Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012 Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012 Underlag för samråd inför anläggande av planerad 52 kv-ledning mellan transformatorstation Storflohöjden och Krångede fördelningsstation.

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

1 (11) Granskningshandling 2016-01-05 835/15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

1 (11) Granskningshandling 2016-01-05 835/15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande Granskningshandling Datum 2016-01-05 1 (11) Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN Standardförfarande 2 (11) PLANBESKRIVNING Handlingar Till planen finns följande handlingar -

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands

Läs mer

Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

Projektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd och MKB enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och utredare Utredare Kartor Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Sollefteå

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla.

Syftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla. PM 2015-09-17 Samrådsredogörelse avseende befintlig kraftledning, PL492 Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 VATTENFALL ~ ~ ----~--~-{~Q~ ~ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 rörande 20 kv kraftledning mellan Vigelsjö transformatorstation och gräns mellan områdeskoncessioner i Norrtälje kommun, \ Stockholms

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö

Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö TJÄNSTESKRIVELSE 1 Bygg- och miljönämnden 2014-08-28 Förslag till yttrande planerad 400kV ledning mellan Nybro och Hemsjö Bakgrund Svenska kraftnät har inkommit 2014-06-12 med en inbjudan till samråd för

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.

Samråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KOMMUNSTYRELSEN 2010-09-15 Dnr KS 2010-53 Förstudie om ny likströmsförbindelse Nässjö-norska gränsen (Sydvästlänken) Handlingar rörande Sydvästlänken, förstudie maj 2010 har lämnats

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)

Underlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö

Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen

Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo

JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo RAPPORT 4005000 2011-09-23 JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo Anna Karin Renström 1 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT AE-WPS

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 3 Tillvägagångssätt 4 Projektbeskrivning 5 Omgivningseffekter 7 Kommande arbete

Läs mer

Administrativa uppgifter

Administrativa uppgifter Insändes till: Östersunds kommun 831 82 ÖSTERSUND Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggning, namn Besöksadress

Läs mer

1.2 Syfte Syftet med flytten av befintlig 40 kv- ledning är att ge plats åt bostäder och bebyggelse enligt framtagna detaljplaner.

1.2 Syfte Syftet med flytten av befintlig 40 kv- ledning är att ge plats åt bostäder och bebyggelse enligt framtagna detaljplaner. BILAGA M1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Göteborgsregionen växer samtidigt som det finns en stor brist på bostäder. För en fortsatt utveckling av Göteborg behövs fler bostäder och bebyggelser.

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 1(13) ARJEPLOGS KOMMUN ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan avser Ny verksamhet. Planerat startdatum: Ändring

Läs mer

MANNHEIMER SWARTLING

MANNHEIMER SWARTLING MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele

Läs mer

Utställningshandling april 2011 45

Utställningshandling april 2011 45 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015 E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet Samråd December 2014 januari 2015 Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Åtgärdsval Utredningsarbete VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas

Läs mer

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Att söka tillstånd. 2. Samråd Bilaga 1 Att söka tillstånd Arbete pågår inom MPD-nätverket med att ta fram en länsstyrelsegemensam informationsbroschyr Att söka tillstånd. Miljösamverkan Sveriges projekt Samråd enligt 6 kap. miljöbalken

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD 400 kv-ledning SKOGSSÄTER - STENKULLEN FÖRSTUDIE ÖVER FLERA UTREDNINGSOMRÅDEN JANUARI 2013 Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för planerad 400 kvväxelströmsledning

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Godkänt av BN 2007-11-26 255 PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Maj 2007, kompletterat i november 2007 1(5) Planprogram UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL I INSJÖN

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Boo Miljö- och Naturvänner

Boo Miljö- och Naturvänner 1 Boo Miljö- och Naturvänner 2015-07-17 Till Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt Sänt till Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22 067 104 22 Stockholm Överklagan gällande Anmälan om miljöfarlig verksamhet,

Läs mer

Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till

Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till Bilaga 3 Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till Hembergets vindkraftpark Arise Elnät AB (Arise Elnät) planerar för ny förbindelseledning mellan Torpberget söder om Kårböle och Hembergets

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

2.1 Myndigheter. 2.1.1. Länsstyrelsen Hallands län. 2.1.2. Varbergs kommun. 2.1.3. Trafikverket

2.1 Myndigheter. 2.1.1. Länsstyrelsen Hallands län. 2.1.2. Varbergs kommun. 2.1.3. Trafikverket 2.1 Myndigheter 2.1.1. Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-02-12 kommit in med ett yttrande (d.nr. 407-209-15). Länsstyrelsen anser att det generellt innebär minst påverkan

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701

TILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701 TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701

Läs mer

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening

Läs mer

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN

KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN www.statkraftsodra.com Bilaga E Maj 2013 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (9) Titel Författare Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Maj 2013 Martin Löfstrand och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning 2014 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning Förord Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsområdet

Läs mer