Planerade 36 kv markkablar för anslutning av vindkraftverk vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen MALMÖ Tel: eon.se Planerade 36 kv markkablar för anslutning av vindkraftverk vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län Miljökonsekvensbeskrivning Mars 2012 Bankgiro: PlusGiro: Org.Nr:

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö Webb: Rapporten har upprättats av Viktoria Renberg

3 Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB Lagstiftning Lagstiftning Miljökvalitetsnormer Samråd Länsstyrelsens beslut Alternativ Studerade alternativ Alternativa tekniker Nollalternativ Utförande, drift och underhåll Utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Geologi Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Referenser Bilaga 1 Samrådsredogörelse Abild-Agnsjön Bilaga 2 Samrådsredogörelse Agnsjön-Askome vindkraftpark Bilaga 3 Samrådsredogörelse Agnsjön-Askome vindkraftpark (kompletterande kabelsträckningar) Bilaga 4 Intressekarta

4 1 Icke-teknisk sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) avser att ansluta en vindkraftanläggning som planeras av Triventus AB. Vindkraftverken ska placeras på Askomebjär, Gunnarstorpa bjär och Bistransbjär vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län. För att ansluta vindkraftverken och kunna omhänderta den energi de producerar krävs att E.ON Elnät förlägger markförlagda kablar mellan Abild och vindkraftparken. På en del av sträckan (mellan Abild och Agnsjön) har kablarna redan förlagts. Detta skedde i samband med att en vindkraftanläggning anslöts vid Väby. E.ON Elnät har utrett flera möjliga kabelsträckningar. Samråd har genomförts med de myndigheter, organisationer och privatpersoner som har kunnat tänkas bli berörda. Efter att samrådet genomförts avseende de alternativa kabelsträckningarna har E.ON Elnät beslutat sig för att gå vidare med en av dessa. E.ON Elnät avser att nyttja samma vägar som Triventus AB planerar att nyanlägga/förstärka i så stor utsträckning som möjligt men kabelsträckningen följer även andra befintliga vägar. E.ON Elnät ansöker nu om nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen) för kabelsträckningen mellan en transformatorstation i Abild och vindkraftverken i Askome vindkraftpark. Förekommande allmänna intressen i kablarnas närhet är bland annat ett område av riksintresse för kulturmiljövård, fornlämningar, fornlämningsområden, sumpskogar och nyckelbiotoper. Genom att kablarna avses förläggas i eller intill vägar i så stor utsträckning som möjligt och att kabelsträckningen anpassats för att undvika allmänna intressen bedöms påverkan på dessa kunna minimeras eller helt undvikas. 2

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att förlägga 36 kv kablar för anslutning av 10 stycken vindkraftverk som vindkraftexploatören Triventus AB planerar att uppföra vid Askome i Falkenbergs kommun, Hallands län. För att kunna ansluta vindkraftverken till elnätet och omhänderta den energi de producerar krävs att E.ON Elnät förlägger nya 36 kv kablar mellan vindkraftanläggningen och en befintlig transformatorstation vid Abild. För den delen av kabelsträckningen som går mellan transformatorstationen i Abild till vägkorsningen i höjd med Agnsjön har ett medgivande enligt 2 kap. 5 ellagen erhållits ( ) för att bygga och använda 36 kv kablarna innan nätkoncession för linje har meddelats. På den delen av sträckan har således kablarna redan förlagts, vilket skedde i samband med att E.ON Elnät anslöt en vindkraftpark vid Väby. Genom att samförlägga kablarna på den sträckan samlades intrången och miljöpåverkan minskades. Triventus AB har erhållit tillstånd från Länsstyrelsen, i enlighet med 9 kap miljöbalken, för att få rätt att uppföra vindkraftverken och bygga nödvändiga tillfartsvägar. 2.2 Lokalisering och omfattning Vindkraftverken ska placeras på Askomebjär, Gunnarstorpa bjär och Bistransbjär vid Askome, som ligger cirka 3 km nordost om Vessigebro i Falkenbergs kommun, Hallands län. För att ansluta vindkraftverken och kunna omhänderta den energi de producerar planeras 36 kv kablar förläggas mellan en transformatorstation vid Abild och vindkraftanläggningen, se figur 1. 3

6 Figur kv kablar mellan transformatorstationen i Abild och planerad vindkraftpark vid Askome. Förläggning av kablarna kommer till allra största del att ske i eller i anslutning till befintligt vägområde eller där vägar förstärks/nyanläggs av vindkraftexploatören. 4

7 2.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Sverige AB (E.ON Sverige) arbetar med el, gas, värme, kyla samt avfallshantering. E.ON Sverige med koncernledningsfunktioner och dotterbolag bildar tillsammans en komplett energikoncern. E.ON Sverige ingår sedan 2001 i den tyska E.ON-koncernen. E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) är ett av dotterbolagen i E.ON Sverige och är en av Sveriges största nätägare för el med ca 1 miljon anslutna kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till elnätet har en elförsörjning de kan lita på. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av regionnätet och även lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. I egenskap av nätägare medföljer även en skyldighet att, på skäliga villkor, ansluta elektriska anläggningar, såsom exempelvis vindkraftverk. 3 Lagstiftning 3.1 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av MKB:en sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession meddelas i regel för en tidsperiod om 40 år. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 5

8 3.1.2 Miljöbalken En MKB ska, enligt 6 kap. miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljöbalkens andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet, 2 kap. 2 miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall 6

9 vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kablarna. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 miljöbalken Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. E.ON Elnät verkar för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 miljöbalken För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. E.ON Elnät har studerat flera olika alternativa kabelsträckningar för att hitta den mest lämpade. Den valda sträckningen har därmed anpassats för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. 7

10 Skälighetsprincipen, 2 kap 7 miljöbalken Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst skall uppfyllas. Hushållningsbestämmelserna, 3-4 kap miljöbalken I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, skall ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. Vid planering av kabelsträckningen har anpassningar gjorts och hänsyn tagits till kända bevarandeintressen. Förläggning av kablarna kommer i huvudsak att ske i eller i anslutning till befintliga vägar vilket medför att påverkan på omkringliggande marker blir begränsad. För att minimera påverkan på vattendrag kommer passage att ske genom styrd borrning. Den påverkan som uppstår är av temporär art och kabelförläggningen bedöms inte påverka hushållningen med mark- och vattenresurser. 3.2 Miljökvalitetsnormer Enligt Ellagen ska miljöbalkens regleringar gällande miljökvalitetsnormer följas. Det finns miljökvalitetsnormer på nationell nivå för bland annat utomhusluft och omgivningsbuller. Utöver detta finns också regionalt beslutade föreskrifter inom varje vattendistrikt för vattenkvaliteten på ytoch grundvatten. Den aktuella kabelförläggningen kommer inte att bidra till att någon miljökvalitetsnorm överträds. 8

11 4 Samråd Samråd har genomförts i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Samrådet har, för aktuellt projekt, skett i flera etapper. Samråd för delen mellan Abild och fram till korsningen strax söder om Agnsjön genomfördes i februari 2011 och avsåg då även de kablar som krävdes för anslutning av vindkraftparken vid Väby. Samråd genomfördes genom ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Hallands län och Falkenbergs kommun samt genom ett skriftligt utskick till berörda myndigheter och organisationer. Samråd med enskilda berörda skedde genom annonsering i Hallandsposten och Hallands Nyheter. Personliga kontakter har sedermera tagits med berörda fastighetsägare. Samrådsunderlaget har även hållits tillgängligt på E.ON Elnäts hemsida ( Samrådsredogörelse återfinns i bilaga 1. Nästa samrådsetapp avsåg kabelsträckningen från korsningen vid Agnsjön samt flertalet alternativa sträckningar för det interna elnätet inom vindkraftanläggningen. Ett skriftligt samrådsunderlag bestående av ett brev med en övergripande beskrivning av den planerade verksamheten samt en karta avseende alternativa ledningssträckningar tillsändes länsstyrelsen i Hallands län, Falkenbergs kommun, berörda myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare i december En annons publicerades i Hallands Nyheter för att även allmänheten skulle kunna delta i samrådet. Samrådsunderlaget har även hållits tillgängligt på E.ON Elnäts hemsida ( Samrådsredogörelse återfinns i bilaga 2. I samband med att Triventus AB fastställde sina vägdragningar inom vindkraftparken uppenbarade sig ytterligare alternativ där E.ON Elnät kunde förlägga sina kablar. Ett kompletterande skriftligt samrådsunderlag utsändes till berörda parter i månadsskiftet februari/mars Samrådsredogörelse återfinns i bilaga 3. Under respektive samrådstid har det varit möjligt att ringa, skicka e-post och lämna skriftliga synpunkter. 4.1 Länsstyrelsens beslut För kablarna mellan transformatorstationen vid Abild fram till Agnsjön fattade länsstyrelsen i Hallands län beslut den 30:e mars 2011 i enlighet med 9

12 6 kap. 5 miljöbalken. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För kablarna som sträcker sig vidare från Agnsjön och ansluter vindkraftverken inom parken beslutade länsstyrelsen den 14:e mars 2012 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 5 Alternativ En MKB ska, enligt miljöbalken, innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten ej kommer till stånd, ett s.k. nollalternativ. 5.1 Studerade alternativ Avgränsningen av alternativutredningen har i huvudsak gjorts utifrån transformatorstationens och vindkraftverkens placeringar. Även befintlig infrastruktur, i form av vägar, har haft en stor inverkan. Att förlägga kablar på andra sträckor bedöms leda till orimligt lång kabelsträckning, påverkan på oexploaterade områden och därmed onödigt stor påverkan på omgivningarna. För den delen av kabelsträckningen där samförläggning skulle ske med kablar mot vindkraftparken i Väby utreddes tre alternativa kabelsträckningar, se figur 2. Det alternativ som benämndes alternativ 1 (kabelsträckningen mellan Abild-Agnsjön) bedömdes som mest lämpligt. Framför allt medförde den valda sträckningen att avverkningen av skog minimerades fram till det interna nätet samt att schaktning främst skedde i redan påverkade jordskikt. Länsstyrelsen i Hallands län förespråkade även detta alternativ. 10

13 Figur 2. Alternativa kabelsträckningar på sträckan Abild-Agnsjön där kablarna samförlagts med kabeln mot Väby vindkraftpark. Eftersom kablarna mellan Abild och Agnsjön redan var förlagda blev det förstås nödvändigt att fortsätta att utreda kabelsträckningen från ändpunkten 11

14 vid Agnsjön. E.ON Elnät utredde flera alternativa kabelsträckningar som var möjliga för att nå fram till de planerade vindkraftverken, se figur 3. E.ON Elnät valde slutligen att nyttja samma vägar som Triventus AB i så stor utsträckning som möjligt. Figur 3. Alternativa kabelsträckningar som utretts visas i rosa och rött (senare valt huvudalternativ). 12

15 5.2 Alternativa tekniker Ett möjligt alternativ är att bygga kablarna som luftledningar. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. I detta fall har emellertid inte E.ON Elnät utrett ett luftledningsalternativ eftersom det bedöms som mindre lämpligt inom vindkraftparken samtidigt som det gäller en radiell inmatningsledning, varför kabelförläggningen inte hotar regionnätssystemets robusthet. 5.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att arbetet med att förlägga kablarna inte genomförs och således att anslutning av vindkraftparken inte kan ske. Detta medför att den förnybara energin som vindkraftverken producerar inte kan omhändertas och föras ut på elnätet. Det medför även att intrånget från kablarna uteblir i omkringliggande miljöer. 6 Utförande, drift och underhåll 6.1 Utformning Kablarnas totala längd blir ca 22,5 km. Kablarna mellan vindkraftverken har en area på 3x95 mm². Kablarna från vindkraftanläggningen vidare till stationen utgörs av trefaskablar med en area på 3x240 mm². Kablarna är PEX- eller XLPE-isolerade (polyeten) och innehåller ingen olja. Utformning och utförande av kablarna sker enligt gällande EBR-standard. 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Kablarna läggs i ett schakt med ett täckningsdjup enligt gällande föreskrifter, vilket innebär att minsta täckningsdjup skall vara 0,55 meter. Schaktets bredd blir ca 0,5 meter i botten med knappt 1 meters dagöppning. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av kablarna kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. 13

16 Arbetsområdets bredd uppgår till ca 8 meter. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt som det är möjligt. E.ON Elnät eftersträvar så korta tider som möjligt med öppna schakt. I skogsmark förläggs kablarna i eller precis intill befintliga skogsvägar. Vid större allmänna vägar förläggs de normalt i ytterslänt alternativt strax utanför vägområdet. Vid korsning av vattendrag sker passager normalt genom tryckning eller styrd borrning. Det innebär att kablarna trycks eller borras under vattendraget och på så sätt undviks grävning i vatten och strandkant. Det är även möjligt att förlägga kabel på balk vid känsliga passager. 6.3 Drift och underhåll Eftersom kablarna är markförlagda krävs inget reguljärt underhåll under drift. Det är däremot en fördel att kablarna ligger nära vägar och i öppen mark eftersom detta underlättar tillträde vid eventuella reparationer. Är marken vid kablarna igenväxt vid reparationstillfället kommer denna att behöva röjas. 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv har undersökts med hjälp av GIS-data från berörd Länsstyrelse, Skogsstyrelsen samt Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära konflikter med en kraftledning har inventerats genom kartstudier och fältbesök. Nedan följer en beskrivning av dessa intressen. Se även bifogad intressekarta i bilaga Landskapsbild Närliggande område utgörs av ett kuperat skogsområde med flera närliggande sjöar och vattendrag. Området är glest befolkat och bebyggelsen är i huvudsak koncentrerad till allmänna vägar. 14

17 7.1.1 Konsekvensbedömning När kablarna väl är förlagda bedöms påverkan på landskapsbilden vara obefintlig. 7.2 Geologi Förekommande jordarter är av varierande karaktär och de dominerande inslagen utgörs av isälvssediment, svallsediment (grus), sandig morän, kärrtorv och lera Konsekvensbedömning Längs befintliga vägar finns områden där jordarten utgörs av isälvssediment. I dessa områden kommer kablarna att förläggas intill eller i befintlig väg för att minimera påverkan. Även på övriga sträckor kommer kablarna att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar eller de vägar som Triventus AB planerar att förstärka/nyanlägga. 7.3 Markanvändning, bebyggelse och planer Närliggande område utgörs till stor del av skogsmark. Bebyggelsen är i huvudsak koncentrerad till allmänna vägar. En kraftledning får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Strax söder om Tussjö finns en byggnadsplan från år 1982 (gäller som en detaljplan) på fastigheten Gunnarstorp 1: Konsekvensbedömning Den aktuella byggnadsplanen har inte genomförts men gäller till den upphävs eller ersätts av en ny plan. I planen finns en planerad väg som delvis sammanfaller med den väg som i dagsläget finns på platsen. Triventus AB kommer att bredda befintlig väg i östlig riktning vilket innebär att E.ON Elnät kan förlägga sina kablar i vägområdet/vägen för den breddade delen och på så sätt undvika att byggnadsplanens syfte motverkas. 15

18 7.4 Naturmiljö Delen mellan Abild-Agnsjön Vid Abild passeras ett område som klassats som nyckelbiotop, där biotoperna utgörs av lövträd och grova ädellövträd. Alldeles i anslutning till nyckelbiotopen finns en sumpskog som också utgör ett naturvärde, där biotopen utgörs av en å eller bäckmiljö. Dessa områden är belägna på ca 20 m avstånd från kabelsträckningen. Vid Hallagård finns två alléer, som också är utpekade som nyckelbiotoper, den ena längs väg 710 och den andra utmed den mindre väg som kommer att korsas in mot gården Hjuleberg. Alleérna består av grova ädellövträd. Här finns även noteringar om rödlistade arter, troligen kopplade till trädmiljön. Vid Abilds kyrka, norr om Abilds kyrka respektive norr om Åsbjär finns bäckar. De två bäckarna vid Abild har korsats genom styrd borrning och vid bäcken norr om Åsbjär har kablarna förlagts i rör ovan vägtrumma. Vid Åsbjär finns ett naturvärde, där biotopen utgörs av ädellövskog. Området för naturvärdet inhyser flera rödlistade arter. Området är beläget ca 15 m öster om väg 710. Norr om naturvärdet vid Åsbjär korsar kabelsträckningen en sumpskog som också utgör ett naturvärde. Biotopen utgörs av en å eller bäckmiljö. Delen mellan Agnsjön-Askome vindkraftpark Ett område med rödlistade arter passeras innan vägkorsningen, väster om Sjönevadssjön. Vilka arter det rör sig om framgår inte av de GIS-skikt som laddats ner från Länsstyrelsens hemsida. En sökning i Artdatabankens Artportal ( visar att det finns flertalet rödlistade fågelarter i närliggande område. Det kan även tänkas röra sig om arter som har anknytning till den närliggande vattenmiljön. Det ska uppmärksammas att skyddade fynd inte visas. Kabelsträckningen korsar Lillån som ställvis är en bra lek- och uppväxtplats för havsöring. Lillån rinner genom en sumpskog vid Ågård och området för åmiljön har naturvärdeklassats. En bit innan kabelsträckningen viker norrut mot Gunnarstorp finns ett område med rödlistade arter. En sökning i Artportalen visar att Väddsandbi finns i det närliggande området. 16

19 Vid Gunnars torpabjär passerar kabelsträckningen ett område som utgörs av en nyckelbiotop bestående av en rasbrant och en ädellövnaturskog. Delar av området omfattas även av biotopskydd. Inom området finns rödlistade arter. Observationer av växtarterna Mussellav och Glansfläck redovisas i Artdatabankens Artportal. Detta område passeras på ca 30 m avstånd på områdets södra del men tangeras av kabelsträckningen på dess norra del. Väster om Tussjö finns en sumpskog. Kabelsträckningen passerar invid skogen på dess södra sida. I höjd med Övrebyn passerar kabelsträckningen invid en sumpskog som delvis sammanfaller med ett område som inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen och bedömts tillhöra klass 3. 1 Alldeles norr om det område som inventerats inom ramen för våtmarksinventeringen finns ytterligare en sumpskog. Kabelsträckningen passerar invid denna sumpskogs södra del. Öster om Askomebjär sträcker sig ett kabelalternativ som passerar en sumpskog belägen i anslutning till Ryssgärdamosse. Sumpskogen är belägen på kabelsträckningens norra sida på ett avstånd av cirka 20 meter. Söder om Ryssgärdamosse finns en sumpskog som även innefattar ett naturvärdesobjekt. Kabelsträckningen passerar invid del av sumpskogen. Där kabelsträckningen fortsätter i nordlig riktning, mot Ryssgärdamosse, passeras ytterligare en mindre sumpskog och ett område som klassats som ett våtmarksobjekt av klass 4. Ca 70 m från sträckningen finns en nyckelbiotop, belägen norr om Yxsjö, benämnt Bistransbjär. Bistransbjär utgörs av en vacker rasbrant beklädd med ädellövskog som utgör ett vackert inslag i det granskogsdominerade landskapet. De botaniska värdena är stora och området är häckningsplats för många fåglar. Området inhyser även hotade arter. Norr om nyckelbiotopen finns en sumpskog, som kabelsträckningen passerar invid på två ställen. Nordväst om Yxsjö, finns ett område som saknar formellt skydd men som har inventerats av Enetjärn Natur AB i samband med framtagandet av rapporten Inventering och bedömning av naturvärden Gruppstation Askomebjär , som ingick i Triventus AB:s tillståndsansökan. Området utgörs av en brant sluttning med ekskog. De skogliga naturvärdena 1 Våtmarksobjekten delas in i fyra naturvärdesklasser där klass 1 är den högsta naturvärdesklassen. 17

20 bedöms som mycket höga. Kabelsträckningen passerar på områdets västra sida. Även söder om Tussjö finns ett område som inventerats av Enetjärn Natur AB. Området utgörs av ett bestånd av ädellövskog och kabelsträckningen passerar genom detta. De skogliga naturvärdena bedöms som höga. Alldeles söder om Bistransbjär finns en naturvårdsavsättning som sträcker sig i sydostlig riktning mot Yxsjö. Sannolikt innehåller avsättningen ett ekbestånd av högt värde som inte får påverkas negativt. Mellan Tussjö och Yxsjö, vid Båtmanstorpet, finns en mindre sumpskog som kabelsträckningen passerar på ett avstånd av cirka 20 meter. Hela kabelsträckningen är belägen inom en värdetrakt, dvs ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Området för värdetrakten utgörs av ädellövskog. Vid fältbesök identifierades en stenmur belägen i skogsmark. Stenmuren är belägen sydväst om Tussjö Konsekvensbedömning Vad gäller de naturintressen som berör kablarna mellan Abild och Agnsjön skedde anpassningar av sträckningen för att minimera påverkan vid förläggningsarbetena. På resterande sträcka är flertalet naturintressen belägna på ett sådant stort avstånd att de inte kommer att beröras av kabelförläggningen. Vid Sjönevadssjön finns uppgift om rödlistade arter. Markeringen är dock belägen ca 30 meter från befintlig väg och även om det inte rör sig om någon exakt angivelse så bör påverkan kunna undvikas eftersom E.ON Elnät förlägger kabeln i anslutning till vägen, i redan påverkade jordskikt. Det faktum att inga förläggningsarbeten kommer att ske under sommarmånaderna bidrar även till att störningen under den period djur och fåglar har ungar och ägg uteblir. Vid korsning av Lillån kommer kablarna att tryckas under för att på så sätt undvika gräv- och schaktarbeten i strandmiljöerna. Kablarna kommer att förläggas på minst en meters djup (mätt från botten). 18

21 Vid Gunnars torpabjär passeras ett område alldeles söder om Tussjö där flera intressen för naturmiljön sammanfaller. För att i så stor utsträckning som möjligt undvika påverkan på dessa avser E.ON Elnät att förlägga kablarna på motsatt sida av vägen alternativt i vägen. För att undvika att träd måste avverkas i sumpskogen väster om Tussjö kan kablarna förläggs på motsatt sida vägen alternativt i vägen. Detsamma gäller för den sumpskog och det område som klassats inom ramen för våtmarksinventeringen i höjd med Övrebyn. Alldeles norr om våtmarksområdet finns en sumpskog, kabelsträckningen passerar emellan våtmarksområdet och sumpskogen. Eftersom Triventus AB planerar att nyanlägga väg på den sträckan kan E.ON Elnät förlägga kablarna i vägen för att minimera påverkan. Söder om Ryssgärdamosse kommer E.ON Elnät att nyttja en befintlig väg samt en väg som ska nyanläggas av Triventus AB. Det ger möjlighet att förlägga kablarna på motsatt sida vägen om berörda sumpskogar alternativt i väg. Båda åtgärderna bidrar till att påverkan på sumpskogarna undviks. Vid Bistransbjär finns en sumpskog belägen i nära anslutning till kabelsträckningen. Påverkan på densamma kommer att undvikas genom att kablarna förläggs i Triventus AB:s planerade väg alternativt i anslutning till denna. Detsamma gäller för den närliggande avsättningen. För att minimera påverkan på de skogliga naturvärden som identifierats av Enetjärn Natur AB nordväst om Yxsjö respektive norr om Tussjö avser E.ON Elnät att förlägga kablarna i vägområdet. Den stenmur som noterats vid fältbesök är inte skyddad genom de generella biotopskyddsbestämmelserna eftersom den är belägen i skogsmark. E.ON Elnät avser dock att, så långt som möjligt, undvika att skada den i samband med förläggningsarbetena. Vid passage av vattendrag, sjöar och åar kommer dispens från strandskyddsbestämmelserna att sökas. 7.5 Kulturmiljö Kabelsträckningen passerar genom ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården, Ätradalen. Riksintresset beskrivs som en dalgångsbygd med sammanhållet, väl hävdat odlingslandskap, kommunikationsstråk och ett av Hallands fornlämningstätaste områden, med fornlämningar från alla förhistoriska perioder med bl.a gravfält och många andra typer av 19

22 gravar, flera av monumental karaktär. Området är som helhet präglat av mångsidiga försörjningsaktiviteter sedan medeltiden, samt särskilt av talets laga skifte och välstånd till följd av havreexporten. Även ett flertal fornlämningar, fornlämningsområden och kulturhistoriska lämningar passeras av kabelsträckningen, se tabell. RAÄ nr/id Fornlämningstyp Avstånd Abild 16:1 Vägmärke Invid väg Abild 37:1 Fornlämningsliknande Ca 20 m lämning Abild 197 Lägenhetsbebyggelse Invid väg Abild 31:1 Lägenhetsbebyggelse Ca 10 m Abild 17:1 Stensättning Ca 25 m Abild 17:2 Stensättning Ca 15 m Abild 30:1 Lägenhetsbebyggelse Invid väg Abild 21:1 Grav markerad av sten/block Ca 20 m Abild 200 Färdväg Invid väg Abild 80:2 Stensättning Ca 35 m Abild 80:1 Stensättning Ca 20 m Vessige 113:3 Stensättning Invid väg Vessige 113:1 Hög Invid väg Vessige 113:2 Stensättning Invid väg Vessige 231 Gränsmärke Ca 30 m Abild 22:1 Gravfält Ca 10 m Vessige 193:2 Stensättning Ca 40 m Vessige 193:1 Stensättning Ca 45 m Vessige 110:1 Vägmärke Invid väg Vessige 141:1 Stensättning Ca 40 m Vessige 207:1 Boplats Invid vägens östra sida Vessige 175:1 Vägmärke Invid väg 20

23 Vessige 87:1 Vägmärke Invid väg Vessige 86:2 Stenkrets Ca 20 m Vessige 86:1 Stenkrets Ca 30 m Vessige 139:1 Stensättning Invid väg Vessige 139:2 Sammanförda lämningar Invid väg Vessige 127:1 Hällristning Ca 50 m Vessige 156:1 Lägenhetsbebyggelse Invid väg Askome 56 Fossil åker Ca 50 m Askome 52 Hägnad Korsar Askome 53 Gränsmärke Ca 20 m Tabell 1. Fornlämningar inom 50 meter från planerad kabelsträckning. Fornlämningar med grå bakgrund avser delen mellan Abild-Agnsjön, som redan förlagts Konsekvensbedömning Vid förläggning av kablarna mellan Abild och Agnsjön skedde anpassning av kabelsträckningen för att undvika påverkan på kända fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Beträffande kabelsträckningen vidare från Agnsjön till vindkraftsparken har fornlämningar på ett stort avstånd från kabelalternativen identifierats i samband med lokaliseringsutredningen. Detta gjordes för att E.ON Elnät skulle kunna anpassa kabelsträckningen och undvika påverkan på fasta fornlämningar i möjligaste mån. Tabell 1 redovisar mätningar i E.ON Elnäts digitala kartsystem av avstånd mellan fornlämningar (shape-filer hämtade från Riksantikvarieämbetets hemsida) och planerad kabelsträckning. Mätningarna är således inte exakta men E.ON Elnät har utgått från dessa för att kunna avgöra vilka fornlämningar som ligger så nära att de riskerar att beröras av verksamheten och sedan undersökt förhållandena närmare med hjälp av Riksantikvarieämbetets sökfunktion Fornsök. Vessige 207:1 är belägen på Sjönevadssjöns västra sida och utgörs av ett Grav- och boplatsområde. Området breder ut sig mellan sjön och vägen och för att undvika påverkan på detsamma avser E.ON Elnät att förlägga kabeln på motsatt sida av vägen. Där finns emellertid ett vägmärke, Vessige 175:1, bestående av en väghållningssten. Stenen är, enligt Fornsök, belägen 5 m 21

24 VNV om landsvägen vilket innebär att E.ON Elnät kan förlägga kablarna mellan fornlämningen och vägen förutsatt att det är möjligt att minska arbetsområdets bredd så mycket att fornlämningen inte riskerar att skadas. Det andra alternativet är att förlägga kablarna i åkermark och gå runt väghållningsstenen. Vessige 87:1 är en milstolpe belägen 1 m SO om landsvägen. Genom att förlägga kablarna på motsatt sida av vägen undviks påverkan på milstolpen. På samma sida av vägen som Vessige 87:1 finns Vessige 139:1, som är en stensättning och 139:2, som är sammansatta lämningar. Även Vessige 139:1 och 139:2 undviks genom att kablarna förläggs på motsatt sida av vägen. Vessige 156:1 är en kulturhistorisk lämning, belägen vid Tussjö, av typen lägenhetsbebyggelse. Området omfattar bebyggelselämningar, sentida torpställe, bestående av två husgrunder varav en med spismursrest, röjd trädgårdsyta, röjda odlingsytor, låga stengärdesgårdar, ett fåtal odlingsrösen samt en vägbank. Denna lämning har kartlagts av Arkeologicentrum AB (Rapport från Arkeologicentrum 2009:14 avrapporterad av Eva Klotz och Britta Wennstedt Edvinger) och ingått som en del i Triventus AB:s tillståndsansökan. Arkeologicentrum AB föreslår ett skyddsområde på 50 m kring tomtmark men ingen åtgärd avseende åkermark vid väg för den aktuella lämningen. Byggnadsplan (Gunnarstorp 1:27) gör att det ej är möjligt att förlägga kablarna på motsatt sida vägen av fornlämningsområdet. Triventus AB kommer emellertid att bredda befintlig väg i östlig riktning vilket innebär att E.ON Elnät kan förlägga sina kablar i vägen/vägområdet för den breddade delen och på så sätt undgå att planens syfte motverkas samtidigt som påverkan på det föreslagna skyddsområdet undviks. Askome 52 är en övrig kulturhistorisk lämning som utgörs av en hägnad (stenmur) belägen vid Bistransbjär. Stengärdesgården är totalt 2,4 km lång och 0,5-1 m bred. Höjden uppgår till 0,2-0,5 m och utgörs vanligen av stenar med en storlek på 0,3-0,5 m. Stengärdesgården löper i nuvarande traktgräns vid Bistransbjär men i övrigt i övergiven gräns. Den upphör i torv- och våtmarksavsnitt. Även denna lämning har kartlagts av Arkeologicentrum AB, som gör bedömningen att hägnaden inte bedöms utgöra sådant värde att den omfattas av något åtgärdsförslag. Till skydd för hägnaden avser emellertid Triventus AB att täcka densamma med geotextilduk, innan tillfartsvägen anläggs ovanpå. E.ON Elnät kommer att förlägga sina kablar i vägen, vilket inte kommer medföra någon ytterligare påverkan på hägnaden. Om fornlämningar riskerar att påverkas kommer tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. att sökas. Påträffas hittills okända 22

25 fornlämningar i samband med anläggningsarbetena kommer arbetet att avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. 7.6 Friluftsliv Inget riksintresse för friluftslivet berörs. Möjligheter till fritidsfiske finns i sjön Tussjö Konsekvensbedömning Bortsett från de temporära störningar som uppstår vid anläggningsskedet samt vid eventuella reparationsarbeten uppges påverkan på friluftslivet bli minimal. 7.7 Infrastruktur Kablarna avses förläggas i eller i anslutning till vägar och det kommer även att bli aktuellt med korsningar av vägar Konsekvensbedömning Vid anläggningsskedet sker en påverkan genom begränsad framkomlighet på vägarna. Vid driftskedet väntas ingen påverkan uppkomma från kablarna annat än om ett kabelfel inträffar och åtkomst till kablarna krävs. Trafikverkets regelverk kommer att följas. 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Markanvändningen i kablarnas omedelbara närhet och som berör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet och som anges i markupplåtelseavtalen finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 23

26 7.8.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som t ex mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser, som 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. Fältens frekvens varierar, men i Sverige och övriga Europa används frekvensen 50 Hz i kraftsystemet. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto starkare blir magnetfältet. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på faslinornas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Ju högre ledningen löper över marken desto svagare blir magnetfältet vid marken. Magnetfältet avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller andra föremål. Forskning om eventuell hälsopåverkan Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut broschyren Magnetfält och eventuella 24

27 hälsorisker första gången 1994 och senare i en ny version år Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste. Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för beslutsfattare Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Gräns- och riktvärden Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. Däremot finns internationella riktlinjer för gränsvärden som utarbetats av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) som arbetar tillsammans med WHO (World Health Organization). Dessa värden är 500 µt för arbetsplatser och 100 µt för offentlig exponering. Gränsvärdena berör korttidsverkningar och värdena är ej bindande för medlemsländerna utan lämnar stora möjligheter för medlemsländerna att utforma egna regler. Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då fanns. Resultaten från genomgången tyder på att en viss ökning av leukemirisken kan ses hos befolkningsgrupper som 25

28 exponerats för magnetiska fält på 0,4 µt eller mer (avser långvarig exponering för 50Hz magnetfält i bostäder). Däremot kan ingen riskökning ses under 0,4 µt (Socialstyrelsens meddelandeblad, 2005). Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska kunna sättas. E.ON:s magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar. Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar. Magnetfält från aktuella kablar Det magnetiska fältet kring en kraftledning beror av faslinornas höjd och placering, avståndet mellan faslinorna och strömmens storlek (strömlast) samt avstånd till andra parallella kraftledningar. Strömlasten kan variera mycket över året och under ett dygn. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen strömföring. Strömlasten för magnetfältsberäkningarna är en årsmedelströmlast och baseras på representativa värden (förväntade). Magnetfälten har beräknats för aktuella kablar. Resultatet av dessa beräkningar redovisas nedan. För kabelsträckningen har beräkningar utförts med en uppskattad årsmedelströmlast enligt följande: Årsmedelström: 36 kv-kabel 1 Väby 73 A 36 kv-kabel 1 Askome 70 A 36 kv-kabel 2 Askome 70 A 26

29 Magnetfältet visas 1 m över marknivå. För 36 kv-kablar är nedgrävningsdjup antaget till 0,55 m. Magnetfält för delen mellan Abild-Agnsjön Nedan visas magnetfältsberäkningar i diagram för kabelsträckningen mellan Abild och Agnsjön. Beräkningarna visar magnetfält för såväl 36 kv kablarna mellan Abild-Agnsjön samt vad det totala magnetfältet blir med även 36 kv kabeln mellan Abild-Väby vindkraftpark inkluderad. Figur 5. Magnetfält från 36 kv kablar mellan Abild-Agnsjön. 27

30 Magnetfält för delen mellan Agnsjön-Askome vindkraftpark Nedan visas magnetfältsberäkningar i diagram för kabelsträckningen mellan Agnsjön och Askome vindkraftpark. Figur 6. Magnetfält från 36 kv kablar mellan Agnsjön-Askome vindkraftpark 28

31 7.8.2 Konsekvensbedömning Genomförda beräkningar visar att magnetfältet för 36 kv kablarna mellan Abild och Agnsjön uppgår till ca 0,55 µt rakt ovanför kablarna. Då inkluderas även magnetfältet från kabeln till Väby vindkraftpark. Magnetfältet avklingar snabbt i sidled och på ett avstånd av ca 4 m från kablarna uppgår magnetfältet till ca 0,09 µt. Motsvarande värden för kabelsträckningen mellan Agnsjön-Askome vindkraftpark är ca 0,4 µt rakt ovanför kablarna. På ett avstånd av ca 4 m från kablarna uppgår magnetfältet till ca 0,045 µt. E.ON Elnät gör bedömningen att aktuella magnetfält inte kan anses avvika starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön och att myndigheternas försiktighetsprincip får anses vara uppfylld. 8 Referenser Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens Strål-skyddsinstitut, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, 1996 Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhets-myndigheten, Magnetfält och hälsorisker, 2009 Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Arkeologisk utredning och KMKB inför en planerad vindkraftpark vid Askomebjär, Askome och Vessige socknar, Falkenbergs kommun, Hallands län, Rapport 2009:14 (avrapporterad av Eva Klotz & Britta Wennstedt Edvinger) Artdatabankens Artportal: Elforsk, Kraftledningar, Hälsa och Miljö, Forskning och kunskapsläge, 1998 Ellagen (1997:857) Enetjärn Natur AB, Inventering och bedömning av naturvärden, Gruppstation Askomebjär, Planerad vindkraft i Falkenbergs kommun Hallands län,

32 Länsstyrelsen: Miljöbalken (1998:808) Riksantikvarieämbetet, fornsök: Skogsstyrelsen: Socialstyrelsen, Meddelandeblad, juni Elektromagnetiska fält från kraftledningar. 30