Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden"

Transkript

1 Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden Ellen Almers Per Askerlund Mikael Gustafsson Sofia Kjellström Robert Lecusay Lina Mrak Tobias Samuelsson

2

3 Mångfunktionaliteten Att väsentligt förbättra urbana miljöer utifrån barnens behov, främst i anslutning till förskolor med tonvikt på socialt utsatta områden: välbefinnande, lek, rörelse, estetik, utveckling/lärande produktion av bär, frukt, blad bindning av koldioxid, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, mikroklimat och vattenrening, skydd mot uvstrålning och buller

4 Agroforestry mångfunktionell markanvändning med perenna grödor

5 I den lilla skalan: Skogsträdgård Efterliknar naturliga ekosystem Mångfald av perenna ätliga och funktionella växter, Lättskött Många arter som samverkar This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY (Crawford, 2010; Jacke & Toensmeier, 2005; Whitefield, 2002).

6 Övergripande forskningsfrågor 1. Vilka ekosystemtjänster utvecklas, prioriteras och upprätthålls av deltagarna under och efter förbättringsarbetet och hur går det till? 2. Hur utvecklas de deltagande barnens, förskolepersonalens och närboendes arbete med förskolornas utomhusmiljöer under perioden? 3. Vilka typer av sociala och logistiska hinder uppträder under förbättringsarbetet?

7 Fem delstudier A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras? B. Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer C. Visionsverkstäder: förändringar i barns önskemål om framtida utomhusmiljöer D. Hur påverkar barnens fantasilek deras intresse för och förståelse av hållbar utveckling? E. Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan

8 Delstudie A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras?

9 9 Analys av 15 ekosystemtjänster 450 Kulturmiljövärden 400 Turism 350 Rekreation och estetiska värden Habitat för arter 300 Förebyggande av jorderosion 250 Biologisk kontroll Pollinering Upprätthållande av luftkvalitet Bindning av koldioxid 100 Mikroklimat Vattenrening 50 Vattenreglering och skydd mot extrema väder 0 Vad vi kan förlora Vad vi bevarar/kompenserar/adderar Färskvatten

10 Exempel på vanligt föreslagna åtgärder Utökning av odlingsmöjligheter Skogsträdgård Uppsamling av regnvatten för bevattning Bygge av pergola med växtlighet Plantering av pilträd som kan användas för kojbygge Plantering av träd för luftrenande förmåga Plantering av ängsväxter Nyttja död ved och låt material ligga kvar Insektshotell Stubbar och nedfallna träd till hinderbana eller sittplatser Användning av biokol Odling av bambu.. Vilka åtgärder har genomförts av förskolorna? En uppföljande studie är på gång

11 Hur lärarnas syften förändrats sedan starten Ny syn på vad den egna utomhusmiljön har att erbjuda och att man kan utnyttja det naturliga systemet istället för en massa lekredskap Från den här lilla grejen vi hittar ute i marken kan det bli en jättestor grej Från ett ursprungligt behov att förnya förnya en gammal och tråkig gård till nya tankesätt om möjlighet till UVskydd, rörelse och lärande om naturen

12 Praktiker som utvecklats och förändrats Mest nämnda Mer vistelse i natur, undervisningstema om natur Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Hjälpa pollinerare och andra djur Ofta nämnda Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Insamlande av vatten Ökat UV-skydd Mer sällan nämnda Skapa möjligheter till återhämtning

13 Vistelse i natur och undervisning om natur Förändrade praktiker enligt lärarna Mer naturtema i undervisningen; projekt om t.ex. insekter Lärandesituationer (om ex. nedbrytning) kommer in mer naturligt Använder både egna gården och skolskogen (eller motsvarande) oftare Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen pratar om insekter och andra djur, med varandra och sina föräldrar De uppmärksammar djuren, det har de inte gjort tidigare Barnen upplevs mindre rädda för insekter och andra djur än tidigare Men nu är dom är helt galna, dom vill vara ute hela tiden

14 Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Förändrade praktiker enligt lärarna Mer odling med barnen, oftast i pallkragar Några förskolor hade börjat anlägga mini-skogsträdgårdar Mer egenodlad mat, smak- och doftupplevelser Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen äter det som odlats med stor aptit Gräslöken har knappt vuxit eftersom barnen har ätit upp den Talar om för sina kompisar och föräldrar vad man kan äta och vad man inte kan äta Gräva, lägga i jord, plantera och skörda upplevs som roligt Allt var roligt i samband med skogsträdgården tyckte barnen, att vattna och att se hur det växte

15 Hjälpa pollinerare och andra djur Förändrade praktiker enligt lärarna Uppsättning och tillverkning av insektshotell, fågel- och fladdermusholkar Etablering av fjärilsrestauranger Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen visar insikt om insekternas betydelse för pollination Ja, titta dom har varit här för nu har det kommit smultron De större barnen undervisar de mindre, om t. ex. nektar

16 Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Förändrade praktiker enligt lärarna Öppnat upp gårdar, tagit bort staket för att ge ökade möjligheter till att springa runt och klättra Restriktioner om att springa runt borttagna Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen hittar krypin, leker mer i buskage Barnen är mycket och leker i buskarna, där det är mycket skugga det är något spännande med dom där krypinen eller bakom förrådet där vi har öppnat upp staketet med, där är det lite lummigt"

17 Delstudie B: Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer Saker att klättra på

18 Backar och kullar

19 Sand till olika ändamål

20 Gömställen, krypin

21 Överskrida och tänja på gränser och regler

22 Små förändringar ger effekt

23 Oväntade platser

24 Fina saker

25 Odlingar

26 Fantastiska möjligheter till undersökande och upptäckande

27 Frågor som motiverar denna forskning

28 Frågor som motiverar denna forskning Undervisining: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollag, 2010:80)

29 Frågor som motiverar denna forskning Resultaten visar att barnen i stort ges förutsättningar att utvecklas och lära men det sker sällan genom medveten undervisning, det vill säga målstyrda processer, som syftar till utveckling och lärande. Det är därmed inte säkerställt att barnens utveckling och lärande sker i riktning mot de mål som förskolan ska sträva efter, (Skolinspektionen 2016, s 4).

30 Frågor som motiverar denna forskning

31 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande...

32 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser...

33 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser ofta leds av barnen.

34 Frågor som motiverar denna forskning Hållbarhet: Öppet begrepp med flera betydelser

35 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

36 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

37 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hur ser barns lek och utforskande ut i förskolor som arbetar med utbildning för en hållbar utveckling? Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser

38 Study Design Inspiration Inspiration Inspiration Inspiration -träff #1 -träff #2 -träff #3 -träff # Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Tid 1 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 2 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 3 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3

39 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

40 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

41 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

42 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

43 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

44 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

45 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö

46 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

47 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

48 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

49 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

50 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

51 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

52 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.

53 Delstudie E: Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan

54 Systematiskt förbättringsarbete kan leda till innovativa arbetssätt, bättre arbetsmiljö och är motiverande

55 Ju längre tiden har gått desto mer har barnen involverats Tid till förbättringsarbete (9) I Range: 1-20 timmar Medel: 7 timmar Median: 5 timmar II Range: 0-20 timmar Medel: 5 timmar Median: 2,5 timmar III Range: 3-25 timmar Medel: 10 timmar Median: 7 timmar IV Range: 0-26 timmar Medel: 6 timmar Median: 3 timmar Tillsammans med barnen (10) I Range: 0-5 timmar Medel: 41 min Median: 15 min II Range: 0-10 timmar Medel: 1,5 timme Median: 1 timme III Range: 0-10 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar IV Range: 0-20 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar

56 Pengar blir allt mindre viktigt det går att åstadkomma mycket med små resurser

57 Avslutande personlig reflektion Imponerad av vad som åstadkommits (tex. odlingar, insektshotell osv) Men det handlar inte bara om att göra saker, några ser det också som ett nytt förhållningsätt (tex låta barn klättra, se att man kan leka på fler sätt med samma sak) Att ha ett nytt förhållningsätt kostar varken tid eller pengar.

58 Reflektionsfrågor Vad blir jag mest inspirerad av? Vad skulle jag vilja gå hem och göra eller hur vill jag vara tillsammans medll barnen? Vad behöver jag lära mer om? Vad tar du med dig hem?

59

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens potential Ger exempel på vad vi kan

Läs mer

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med! Våra sju åtaganden Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens

Läs mer

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Karolina Brick Hållbarhetsstyrning i byggprojekt Preliminär ekosystemtjänstanalys upprättad Övergripande Hållbarhetsprogram upprättat Anlita Miljöbyggnadskonsult

Läs mer

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Under hösten 2017 fick två förskollärare från Annegårdens förskola möjlighet att tillsammans med Naturskolan åka till Berlin och närvara i en internationell

Läs mer

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen 1 Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen Kort om Riksbyggen Kooperativt företag som bildades 1940 Omsättning: 6150 mkr (2014) 2 300 anställda 28 000 bosparare

Läs mer

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400 orter 2 391 anställda Nyproduktion

Läs mer

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN Förbättringsarbete för en hållbar utveckling Anna Dalins förskoleområde ULL - Teams projekt Deltagare: Nigar Syed, förskolechef. Adlije Zenelli, Annelie Hugosson,

Läs mer

Anna Dalins förskoleområde

Anna Dalins förskoleområde Anna Dalins förskoleområde ULL - Teams projekt Deltagare: Nigar Syed, förskolechef. Adlije Zenelli, Annelie Hugosson, Esra Mehdi, Marina Harutunjan,och Natalie Johansson. Anna Dalins förskola, Jönköpings

Läs mer

Mångfunktionella förskolegårdar. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017

Mångfunktionella förskolegårdar. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017 Mångfunktionella förskolegårdar som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017 Mångfunktionella förskolegårdar som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet Teamet: Helén Carlsson, Pernilla Anehagen,

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år 216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342

Läs mer

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola

Läs mer

Ett pedagogiskt uterum

Ett pedagogiskt uterum 2017.11.08 Regnbågens förskola Lund Gröna skolgårdar-projektet Ett pedagogiskt uterum Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Multifunktionella utomhusmiljöer. Grimstorps förskola och fritidshem

Multifunktionella utomhusmiljöer. Grimstorps förskola och fritidshem Multifunktionella utomhusmiljöer Grimstorps förskola och fritidshem Teamet Grimstorps förskola och fritidshem ligger i Nässjö kommun ungefär 1 mil utanför Nässjö. Vi är en förskola och ett fritidshem med

Läs mer

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt 1 Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt Chalmers arkitektur CBA 2016-03-22 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt

Läs mer

Brf Viva. Therese Berg

Brf Viva. Therese Berg Brf Viva Therese Berg 2017-10-06 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling

Läs mer

Mångfunktionella utomhusmiljöer

Mångfunktionella utomhusmiljöer Mångfunktionella utomhusmiljöer Utnyttja förskolegårdarnas fulla potential Oxhagens förskola 2017 Ett pilotprojekt med start våren 2017. Samverkan med olika aktörer såsom Jönköpings kommun, Vätterhem,

Läs mer

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr

Läs mer

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet

Läs mer

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt

Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt Team Eksjö kommun, Förskolan Baronen Susanne Ringblom, Kita Björk, Jennie Svensson, Susanne Lindström Mål En grönare gård som utmanar till spännande lek. Vi vill kunna

Läs mer

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola Inför våren 2016 sökte vi från Tvärflöjtens förskola pengar för att berika vår utemiljö. Vi på Ramsans avdelning ville skapa möjligheter för upplevelser

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola Planering och ansökan Stiftelsen BMSL- förskola har en stor och varierande utegård där barnen vistas varje dag. Gården har utvecklats och förändrats genom åren. Som

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med! Våra sju åtaganden Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens

Läs mer

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket På förskolan Tåget i Stångby har vi en naturlig gård som är uppbyggd utifrån de fyra elementen jord, eld, luft och

Läs mer

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola (Projektnr: BMF-2017-25200) Planering och ansökan Stiftelsen BMSL- förskola har en stor och varierande utegård där barnen vistas varje dag. Gården har utvecklats och

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. Multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. Nio förskolor Mullsjö Äventyret Habo Vättern Tranås Ängaryd neby HallonEtt nna Dalin Jönköping Nässjö Öxnehaga

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård

Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård Bakgrund: Humlebo Skola är en liten Träningsskola. Här går 15 elever från årskurs 0-10, som använder sig av rullstolar eller rullatorer

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: o förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Hela

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Futura International Pre-school. Danderyd

Futura International Pre-school. Danderyd Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.

PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten. Syfte PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten. Upplands Väsby kommun strävar efter att ligga i framkant vad gäller inkorporering av ekosystemtjänstbegreppet i samhällsplaneringen. Ekosystemtjänster

Läs mer

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Pågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor

Pågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor Pågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor Lustfylld gård Ängaryds förskola Ring vägen 16 573 34 Tranås Tfn 0140-682 40 www.tranas.se Teamet bestod av Annika Carlén förskollärare,

Läs mer

Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola

Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola Det hela började med att vi planerade vårt projekt. Vi delade in projektet i två delar. Första delen var vår baksida där vi ville gräva upp en gammal

Läs mer

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG FÖRSKOLA, HÅLLBAR UTVECKLING OCH LEDARSKAP 180219 Bodil Halvars (bodil.halvars@edu.uu.se) FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL Utifrån en utforskande horisont

Läs mer

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?

Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta? Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta? Emilie Moberg, slektor, Avdelningen för förskoleutbildning och förskoleforskning, Stockholms Upplägg Hållbar utveckling i den nya läroplanen Förskoleforskning

Läs mer

Gården har vidareutvecklats

Gården har vidareutvecklats Rapport skolgårdsprojekt Häckeberga förskola HT12 Pallkragar Trädstammar Regntunnor Klättervägg Tipis Gården har vidareutvecklats Vår gård hade många möjligheter att utvecklas till en inspirerande pedagogisk

Läs mer

Skolinspektionens verksamhet

Skolinspektionens verksamhet Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor kontroll av förutsättningar

Läs mer

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014 Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014 I detta projekt har vi valt att arbeta med alla tre utegårdarna samtidigt. Därför blir redovisningen i tre delar, innergård, yttergården och stora

Läs mer

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksmahetsformer som omfattas av planen: Notbladets förskola, Kåge Reviderad: Oktober 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna

Tillsyn av den fristående förskolan Hanna 2019-01-14 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/655-644 Tillsyn av den fristående förskolan Hanna Västerviks kommun genomförde 2018-12-05 tillsyn av fristående förskolan Hanna. Syftet

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13

Läs mer

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor. Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet

Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet Öxnehaga Fo:s team; Johan Sandberg, bitr. förskolechef Gethagens förskola; Anna Gidlund Hanna Persson Kalvhagens förskola; Lena Nydén

Läs mer

Pågående förbättringsarbetemultifunktionella

Pågående förbättringsarbetemultifunktionella Pågående förbättringsarbetemultifunktionella utomhusmiljöer på förskolor Lustfylld gård Ängaryds förskola Ring vägen 16 573 34 Tranås Tfn 0140-682 40 www.tranas.se Teamet bestod av Annika Carlén förskollärare,

Läs mer