Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden
|
|
- Karl Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden Ellen Almers Per Askerlund Mikael Gustafsson Sofia Kjellström Robert Lecusay Lina Mrak Tobias Samuelsson
2
3 Mångfunktionaliteten Att väsentligt förbättra urbana miljöer utifrån barnens behov, främst i anslutning till förskolor med tonvikt på socialt utsatta områden: välbefinnande, lek, rörelse, estetik, utveckling/lärande produktion av bär, frukt, blad bindning av koldioxid, upprätthållande av luftkvalitet, pollinering, biologisk kontroll, mikroklimat och vattenrening, skydd mot uvstrålning och buller
4 Agroforestry mångfunktionell markanvändning med perenna grödor
5 I den lilla skalan: Skogsträdgård Efterliknar naturliga ekosystem Mångfald av perenna ätliga och funktionella växter, Lättskött Många arter som samverkar This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY (Crawford, 2010; Jacke & Toensmeier, 2005; Whitefield, 2002).
6 Övergripande forskningsfrågor 1. Vilka ekosystemtjänster utvecklas, prioriteras och upprätthålls av deltagarna under och efter förbättringsarbetet och hur går det till? 2. Hur utvecklas de deltagande barnens, förskolepersonalens och närboendes arbete med förskolornas utomhusmiljöer under perioden? 3. Vilka typer av sociala och logistiska hinder uppträder under förbättringsarbetet?
7 Fem delstudier A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras? B. Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer C. Visionsverkstäder: förändringar i barns önskemål om framtida utomhusmiljöer D. Hur påverkar barnens fantasilek deras intresse för och förståelse av hållbar utveckling? E. Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan
8 Delstudie A. Vilka ekosystemtjänster upprätthålls och genereras?
9 9 Analys av 15 ekosystemtjänster 450 Kulturmiljövärden 400 Turism 350 Rekreation och estetiska värden Habitat för arter 300 Förebyggande av jorderosion 250 Biologisk kontroll Pollinering Upprätthållande av luftkvalitet Bindning av koldioxid 100 Mikroklimat Vattenrening 50 Vattenreglering och skydd mot extrema väder 0 Vad vi kan förlora Vad vi bevarar/kompenserar/adderar Färskvatten
10 Exempel på vanligt föreslagna åtgärder Utökning av odlingsmöjligheter Skogsträdgård Uppsamling av regnvatten för bevattning Bygge av pergola med växtlighet Plantering av pilträd som kan användas för kojbygge Plantering av träd för luftrenande förmåga Plantering av ängsväxter Nyttja död ved och låt material ligga kvar Insektshotell Stubbar och nedfallna träd till hinderbana eller sittplatser Användning av biokol Odling av bambu.. Vilka åtgärder har genomförts av förskolorna? En uppföljande studie är på gång
11 Hur lärarnas syften förändrats sedan starten Ny syn på vad den egna utomhusmiljön har att erbjuda och att man kan utnyttja det naturliga systemet istället för en massa lekredskap Från den här lilla grejen vi hittar ute i marken kan det bli en jättestor grej Från ett ursprungligt behov att förnya förnya en gammal och tråkig gård till nya tankesätt om möjlighet till UVskydd, rörelse och lärande om naturen
12 Praktiker som utvecklats och förändrats Mest nämnda Mer vistelse i natur, undervisningstema om natur Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Hjälpa pollinerare och andra djur Ofta nämnda Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Insamlande av vatten Ökat UV-skydd Mer sällan nämnda Skapa möjligheter till återhämtning
13 Vistelse i natur och undervisning om natur Förändrade praktiker enligt lärarna Mer naturtema i undervisningen; projekt om t.ex. insekter Lärandesituationer (om ex. nedbrytning) kommer in mer naturligt Använder både egna gården och skolskogen (eller motsvarande) oftare Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen pratar om insekter och andra djur, med varandra och sina föräldrar De uppmärksammar djuren, det har de inte gjort tidigare Barnen upplevs mindre rädda för insekter och andra djur än tidigare Men nu är dom är helt galna, dom vill vara ute hela tiden
14 Odling, skörd och tillagande av egenodlad mat Förändrade praktiker enligt lärarna Mer odling med barnen, oftast i pallkragar Några förskolor hade börjat anlägga mini-skogsträdgårdar Mer egenodlad mat, smak- och doftupplevelser Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen äter det som odlats med stor aptit Gräslöken har knappt vuxit eftersom barnen har ätit upp den Talar om för sina kompisar och föräldrar vad man kan äta och vad man inte kan äta Gräva, lägga i jord, plantera och skörda upplevs som roligt Allt var roligt i samband med skogsträdgården tyckte barnen, att vattna och att se hur det växte
15 Hjälpa pollinerare och andra djur Förändrade praktiker enligt lärarna Uppsättning och tillverkning av insektshotell, fågel- och fladdermusholkar Etablering av fjärilsrestauranger Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen visar insikt om insekternas betydelse för pollination Ja, titta dom har varit här för nu har det kommit smultron De större barnen undervisar de mindre, om t. ex. nektar
16 Underlätta fysisk aktivitet, rörelse Förändrade praktiker enligt lärarna Öppnat upp gårdar, tagit bort staket för att ge ökade möjligheter till att springa runt och klättra Restriktioner om att springa runt borttagna Förändringar hos barnen enligt lärarna Barnen hittar krypin, leker mer i buskage Barnen är mycket och leker i buskarna, där det är mycket skugga det är något spännande med dom där krypinen eller bakom förrådet där vi har öppnat upp staketet med, där är det lite lummigt"
17 Delstudie B: Samtalspromenader: barns preferenser för olika utomhusmiljöer Saker att klättra på
18 Backar och kullar
19 Sand till olika ändamål
20 Gömställen, krypin
21 Överskrida och tänja på gränser och regler
22 Små förändringar ger effekt
23 Oväntade platser
24 Fina saker
25 Odlingar
26 Fantastiska möjligheter till undersökande och upptäckande
27 Frågor som motiverar denna forskning
28 Frågor som motiverar denna forskning Undervisining: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollag, 2010:80)
29 Frågor som motiverar denna forskning Resultaten visar att barnen i stort ges förutsättningar att utvecklas och lära men det sker sällan genom medveten undervisning, det vill säga målstyrda processer, som syftar till utveckling och lärande. Det är därmed inte säkerställt att barnens utveckling och lärande sker i riktning mot de mål som förskolan ska sträva efter, (Skolinspektionen 2016, s 4).
30 Frågor som motiverar denna forskning
31 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande...
32 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser...
33 Frågor som motiverar denna forskning Förskolor är platser för lek och utforskande aktiviteter som är öppna, oförutsägbara och formas av flera samtidiga mål och betydelser ofta leds av barnen.
34 Frågor som motiverar denna forskning Hållbarhet: Öppet begrepp med flera betydelser
35 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser
36 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser
37 Frågor som motiverar denna forskning målstyrda processer, under ledning av lärare Vilka spänningar / motsättningar (produktiva och oproduktiva) finns bland dessa aktiviteter / idéer, och hur hanterar lärarna det i praktiken? öppna, oförutsägbara, flera mål och betydelser; leds av barnen. Hur ser barns lek och utforskande ut i förskolor som arbetar med utbildning för en hållbar utveckling? Hållbarhet: Öppet begrepp, flera betydelser
38 Study Design Inspiration Inspiration Inspiration Inspiration -träff #1 -träff #2 -träff #3 -träff # Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr May Jun Tid 1 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 2 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3 Tid 3 Intervju, observation, & undersökning Förskola-1 Förskola-2 Förskola-3
39 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
40 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
41 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
42 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
43 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
44 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
45 (Mycket!) Preliminära Observationer Symboliskt lek (inklusive rollek, socio-dramatiskt lek och objektorienterad lek) Vanligt medel för individuellt och kollektivt meningsskapande för problem som är relaterade till ekologisk hållbarhet. Nyckel, återkommande exempel: Antropomorphisering som ett sätt att ha empati med och känna för växter, djur och ekosystem. Undervisning: Allmänt definierad bland förskollärare. Ingen konsensusdefinition. Men inte problematisk: Lärarna var generellt övertygade om sin kompetens att undervisa. Kritik av Skolinspektionens rekommendation, dvs. att ha ett fast, fördefinierat mål som vägleder undervisningen till skillnad mot vikten av erfarenhetsbaserad improvisation i en oförutsägbar miljö
46 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
47 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
48 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
49 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
50 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
51 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
52 (Mycket!) Preliminära Observationer Betydelsen av dokumentation och reflektion praktiker Dokumentation och motsvarande organisatoriska praktiker: viktigt för att koppla lek och utforskande aktiviteter på sätt som främjar engagemang med ekologisk hållbarhet. Organisation: Att ha rutinmässiga tillfällen för reflektion inom och mellan förskoleavdelningar och med andra förskolor ses av lärare som att ge "korsbefruktning av idéer" och underlättar identifiering av barns intressen. Betydelsen av att utveckla och upprätthålla en lokal, pedagogisk kultur Vissa lärare beskriver sitt arbete som en form av deltagande i en lokal kultur med dokumentation och organisatorisk praxis som viktiga aspekter av den kulturen. Signalerar vikten av att utveckla och underhålla sådana kulturer. Kontinuitet hos personalen är absolut nödvändigt för att ha en hållbar pedagogisk kultur. Ömsesidigt beroende mellan de två: En meningsfull kultur kan leda till personalkontinuitet och personal som stannar kvar bevarar och fortsätter att utveckla kulturen.
53 Delstudie E: Studier av regionens intervention hur påverkar den deltagarnas samverkan
54 Systematiskt förbättringsarbete kan leda till innovativa arbetssätt, bättre arbetsmiljö och är motiverande
55 Ju längre tiden har gått desto mer har barnen involverats Tid till förbättringsarbete (9) I Range: 1-20 timmar Medel: 7 timmar Median: 5 timmar II Range: 0-20 timmar Medel: 5 timmar Median: 2,5 timmar III Range: 3-25 timmar Medel: 10 timmar Median: 7 timmar IV Range: 0-26 timmar Medel: 6 timmar Median: 3 timmar Tillsammans med barnen (10) I Range: 0-5 timmar Medel: 41 min Median: 15 min II Range: 0-10 timmar Medel: 1,5 timme Median: 1 timme III Range: 0-10 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar IV Range: 0-20 timmar Medel: 3 timmar Median: 2 timmar
56 Pengar blir allt mindre viktigt det går att åstadkomma mycket med små resurser
57 Avslutande personlig reflektion Imponerad av vad som åstadkommits (tex. odlingar, insektshotell osv) Men det handlar inte bara om att göra saker, några ser det också som ett nytt förhållningsätt (tex låta barn klättra, se att man kan leka på fler sätt med samma sak) Att ha ett nytt förhållningsätt kostar varken tid eller pengar.
58 Reflektionsfrågor Vad blir jag mest inspirerad av? Vad skulle jag vilja gå hem och göra eller hur vill jag vara tillsammans medll barnen? Vad behöver jag lära mer om? Vad tar du med dig hem?
59
Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster
Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens potential Ger exempel på vad vi kan
Läs merPlaneten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster
Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med! Våra sju åtaganden Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens
Läs merRiksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Karolina Brick Hållbarhetsstyrning i byggprojekt Preliminär ekosystemtjänstanalys upprättad Övergripande Hållbarhetsprogram upprättat Anlita Miljöbyggnadskonsult
Läs merBakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården
Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Under hösten 2017 fick två förskollärare från Annegårdens förskola möjlighet att tillsammans med Naturskolan åka till Berlin och närvara i en internationell
Läs merEkosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen
1 Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen Kort om Riksbyggen Kooperativt företag som bildades 1940 Omsättning: 6150 mkr (2014) 2 300 anställda 28 000 bosparare
Läs merRiksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick
Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster Karolina Brick Riksbyggen i siffror company presentation Kooperativt företag som bildades 1940 300 kontor och verksamhet på fler än 400 orter 2 391 anställda Nyproduktion
Läs merAnna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling
Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN Förbättringsarbete för en hållbar utveckling Anna Dalins förskoleområde ULL - Teams projekt Deltagare: Nigar Syed, förskolechef. Adlije Zenelli, Annelie Hugosson,
Läs merAnna Dalins förskoleområde
Anna Dalins förskoleområde ULL - Teams projekt Deltagare: Nigar Syed, förskolechef. Adlije Zenelli, Annelie Hugosson, Esra Mehdi, Marina Harutunjan,och Natalie Johansson. Anna Dalins förskola, Jönköpings
Läs merMångfunktionella förskolegårdar. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017
Mångfunktionella förskolegårdar som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. 2017 Mångfunktionella förskolegårdar som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet Teamet: Helén Carlsson, Pernilla Anehagen,
Läs merTegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016
Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs merEtt pedagogiskt uterum
2017.11.08 Regnbågens förskola Lund Gröna skolgårdar-projektet Ett pedagogiskt uterum Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merMultifunktionella utomhusmiljöer. Grimstorps förskola och fritidshem
Multifunktionella utomhusmiljöer Grimstorps förskola och fritidshem Teamet Grimstorps förskola och fritidshem ligger i Nässjö kommun ungefär 1 mil utanför Nässjö. Vi är en förskola och ett fritidshem med
Läs merVälkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt
1 Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt Chalmers arkitektur CBA 2016-03-22 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt
Läs merBrf Viva. Therese Berg
Brf Viva Therese Berg 2017-10-06 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt med ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling
Läs merMångfunktionella utomhusmiljöer
Mångfunktionella utomhusmiljöer Utnyttja förskolegårdarnas fulla potential Oxhagens förskola 2017 Ett pilotprojekt med start våren 2017. Samverkan med olika aktörer såsom Jönköpings kommun, Vätterhem,
Läs merStadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr
Läs merFörskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet
Läs merBaronens Hälsofrämjande gårdsprojekt
Baronens Hälsofrämjande gårdsprojekt Team Eksjö kommun, Förskolan Baronen Susanne Ringblom, Kita Björk, Jennie Svensson, Susanne Lindström Mål En grönare gård som utmanar till spännande lek. Vi vill kunna
Läs merProjekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola
Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola Inför våren 2016 sökte vi från Tvärflöjtens förskola pengar för att berika vår utemiljö. Vi på Ramsans avdelning ville skapa möjligheter för upplevelser
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merRapport från Stiftelsen BMSL-förskola
Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola Planering och ansökan Stiftelsen BMSL- förskola har en stor och varierande utegård där barnen vistas varje dag. Gården har utvecklats och förändrats genom åren. Som
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merPlaneten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster
Planeten ska med Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster Planeten ska med! Våra sju åtaganden Riksbyggen verktyg för utvärdering av ekosystemtjänster vid nybyggnation Ger en första indikation på markens
Läs merVårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket
Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket På förskolan Tåget i Stångby har vi en naturlig gård som är uppbyggd utifrån de fyra elementen jord, eld, luft och
Läs merRapport från Stiftelsen BMSL-förskola
Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola (Projektnr: BMF-2017-25200) Planering och ansökan Stiftelsen BMSL- förskola har en stor och varierande utegård där barnen vistas varje dag. Gården har utvecklats och
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merGröna skolgårdar, rapport 2013
Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merMultifunktionella utomhusmiljöer på förskolor. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.
Multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet. Nio förskolor Mullsjö Äventyret Habo Vättern Tranås Ängaryd neby HallonEtt nna Dalin Jönköping Nässjö Öxnehaga
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merFörskolan Garnets pedagogiska grundsyn
Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merVERKSAMHETSPLAN Gnistan
VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne
Läs merNär ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?
När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då? INLEDNING Brett perspektiv Varför är skogsträdgården relevant? FOKUS FRAMTID Skogsträdgården PROTOTYP Kretsloppssamhälle Grundläg gande problem
Läs merPermakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Läs merTrädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård
Trädgårdsprojekt på Humlebo Skola: KOM UT- VA MED!/ En inbjudande skolgård Bakgrund: Humlebo Skola är en liten Träningsskola. Här går 15 elever från årskurs 0-10, som använder sig av rullstolar eller rullatorer
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merSkutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik
Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: o förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVika Förskola Spring önskelista 20100209
Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK
ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA
Läs merNärtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Hela
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merPM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten.
Syfte PM Ekosystemtjänster och grön infrastuktur Hasselnöten. Upplands Väsby kommun strävar efter att ligga i framkant vad gäller inkorporering av ekosystemtjänstbegreppet i samhällsplaneringen. Ekosystemtjänster
Läs merRedovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka
Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merPågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor
Pågående förbättringsarbete-multifunktionella utomhusmiljöer på förskolor Lustfylld gård Ängaryds förskola Ring vägen 16 573 34 Tranås Tfn 0140-682 40 www.tranas.se Teamet bestod av Annika Carlén förskollärare,
Läs merRapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola
Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola Det hela började med att vi planerade vårt projekt. Vi delade in projektet i två delar. Första delen var vår baksida där vi ville gräva upp en gammal
Läs merHÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG
HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG FÖRSKOLA, HÅLLBAR UTVECKLING OCH LEDARSKAP 180219 Bodil Halvars (bodil.halvars@edu.uu.se) FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL Utifrån en utforskande horisont
Läs merWihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef
Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merEkosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merEkosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR
Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merMiljöplan för Torpets Förskola
Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merGunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering
Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?
Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta? Emilie Moberg, slektor, Avdelningen för förskoleutbildning och förskoleforskning, Stockholms Upplägg Hållbar utveckling i den nya läroplanen Förskoleforskning
Läs merGården har vidareutvecklats
Rapport skolgårdsprojekt Häckeberga förskola HT12 Pallkragar Trädstammar Regntunnor Klättervägg Tipis Gården har vidareutvecklats Vår gård hade många möjligheter att utvecklas till en inspirerande pedagogisk
Läs merSkolinspektionens verksamhet
Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla skolor. Kvalitetsgranskning inom avgränsade områden Anmälningar som gäller förhållandet för enskilda elever Fristående skolor kontroll av förutsättningar
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merProjekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014
Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014 I detta projekt har vi valt att arbeta med alla tre utegårdarna samtidigt. Därför blir redovisningen i tre delar, innergård, yttergården och stora
Läs merNotbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksmahetsformer som omfattas av planen: Notbladets förskola, Kåge Reviderad: Oktober 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merVärdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merVår lokala likabehandlingsplan
Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merTillsyn av den fristående förskolan Hanna
2019-01-14 Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/655-644 Tillsyn av den fristående förskolan Hanna Västerviks kommun genomförde 2018-12-05 tillsyn av fristående förskolan Hanna. Syftet
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merEkosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs merNormer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merMångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet
Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa inlärning hållbarhet Öxnehaga Fo:s team; Johan Sandberg, bitr. förskolechef Gethagens förskola; Anna Gidlund Hanna Persson Kalvhagens förskola; Lena Nydén
Läs merPågående förbättringsarbetemultifunktionella
Pågående förbättringsarbetemultifunktionella utomhusmiljöer på förskolor Lustfylld gård Ängaryds förskola Ring vägen 16 573 34 Tranås Tfn 0140-682 40 www.tranas.se Teamet bestod av Annika Carlén förskollärare,
Läs mer