Budgetunderlag

Transkript

1 1 Budgetunderlag

2 OMSLAGSBILD Dirigent Andreas Hanson leder Arméns musikkår som stod för musiken vid Försvarshögskolans jubileumsceremoni den 20 september Lärosätet firade dubbelt jubileum: 200 år av militär utbildning och tio år som högskola. Foto: Anders G Warne

3 3 (23) Innehåll 1 Försvarshögskolan i en orolig omvärld Satsning på masterprogram Uppdämt behov av officerare Antagning av växande studentvolymer på Officersprogrammet Stärkt forskningsanslag inom försvar, krishantering och säkerhet Finansiering av del av Anna Lindh-biblioteket Förstärkt roll inom Partnerskap för fred Förutsättningar för Delegationen för militärhistorisk forskning Ekonomiska bedömningar Försvarshögskolans ekonomiska utveckling (tabell 1-3) Investeringar och räntekontokredit (tabell 4) Lokalförsörjning (tabell 5) Avgiftsbelagd verksamhet (tabell 6) Tabeller... 18

4 4 (23) Sammanfattning Försvarshögskolan bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå för såväl militära som civila studenter, deltagare i uppdragsutbildning och doktorander. Forskningen på Försvarshögskolan är inriktad mot förebyggande och hantering av internationella och nationella kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Försvarshögskolan har en omfattande uppdragsverksamhet och är landets enda akademiska arena där civilt och militärt möts och samverkar. Försvarshögskolan framför följande förändringsförslag/äskanden i budgetunderlaget: Försvarshögskolan föreslår att utbildningsanslaget från Utbildningsdepartementet förstärks med minst 5 miljoner kronor för att möjliggöra fortsatt utveckling av Försvarshögskolans utbildningar på avancerad nivå. Försvarshögskolan föreslår att den del av anslag 1:7 som avser Officerprogrammets genomförande ökar i takt med ökande studentvolymer på Officersprogrammet och kostnadsökningar av köpta tjänster. Inledningsvis bör de föreslagna nivåhöjningarna i Budgetpropositionen 2018 realiseras. Försvarshögskolan föreslår att regeringen beslutar om att reglera styrningen av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) så att de får ett uppdrag att tillhandahålla tillräcklig prövningskapacitet för Officersprogrammet. Förslagsvis kompletteras TRM:s instruktion med: På uppdrag av Försvarshögskolan ska Totalförsvarets rekryteringsmyndighet tillhandahålla urvalstester av dem som ansökt till Officersprogrammet inom Försvarshögskolan. Försvarshögskolan föreslår att forskningsanslaget från Utbildningsdepartementet förstärks med 15 miljoner kronor för att ge Försvarshögskolan långsiktiga planeringsförutsättningar och öka de fria forskningsmedlen med förutsättningar att förstärka de civila och civilmilitära delarna av forskningsområdet. Försvarshögskolan föreslår, i linje med tidigare lämnat äskande, att regeringen beslutar om utökat anslag om 2,7 miljoner kronor årligen för fortsatt drift av Anna Lindh-biblioteket. Försvarshögskolan önskar en fortsatt dialog om Försvarshögskolans roll och former för återrapportering inom Partnerskap för fred och äskar om att anslag 1:7 från Försvarsdepartementet, högstpost 3 avseende Partnerskap för fred, anpassas i villkorsformulering och anslagsnivå till det tydliggjorda uppdraget. Att regeringen beslutar om förutsättningarna för högskolan att bedriva verksamhet inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning, i enlighet med Försvarshögskolans hemställan inlämnad 2012.

5 5 (23) 1 Försvarshögskolan i en orolig omvärld Försvarshögskolan utbildar och forskar inom försvar, samhällsskydd och säkerhet. Försvarshögskolan har en central roll i att utveckla officersprofessionen samt säkerställa kompetens för ledning och bemanning inom sektorns verksamhetsområden. Försvarshögskolan utvecklar kunskap om att förebygga och hantera internationella och nationella kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Försvarshögskolan är landets enda akademiska arena där civilt och militärt möts och samverkar. De senaste åren har präglats av ett säkerhetsläge med osäkerhet både i närområdet och globalt. Säkerhetshoten omfattar allt från traditionella militära hot och stormaktsspänning till bredare säkerhetsproblem som terror och radikalisering, påverkansoperationer och cyberhot, klimathot och migrationsrelaterade utmaningar. I början av 2017 publicerade regeringen en samlad nationell säkerhetsstrategi som definierar nationella intressen, redovisar hot och beskriver åtgärder för att värna Sveriges säkerhet och för att stärka Sveriges beredskap. Strategin ställer krav på att fortsätta att stärka Sveriges förmåga att effektivt och samordnat möta såväl omedelbara som långsiktiga hotbilder och utmaningar. Här är utbildning och forskning betydelsefulla områden där Försvarshögskolan spelar en viktig roll. Efterfrågan på Försvarshögskolans utbildningar, liksom på personalens kompetens som experter, fortsätter att vara hög. Det omgivande samhällets stora intresse för försvars- och säkerhetspolitiska perspektiv syns också i söktrycket till både de militära och civila programmen. För att möta efterfrågan och för att leda den intellektuella utvecklingen inom området tillhandahåller Försvarshögskolan en rad utbildningar för både militära och civila studenter på alla nivåer. Försvarshögskolans inriktning är att utveckla framtidens ledare och experter inom hela säkerhetssektorn. För att möta behovet av samordnade samhällsinsatser, inom ramen för totalförsvar och civil krishantering, inrättade Försvarshögskolan Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet 1 den 1 januari Centrumet har under året utvecklat starkare samarbeten med bevakningsansvariga myndigheter och blivit en utbildnings- och kunskapsleverantör för det svenska totalförsvaret. Nya uppdrag har rört såväl utbildningspaket, analys- och forskningsprodukter, stöd till övningar och utvecklingsarbete, samt deltagande i debatten om uppbyggnad av Sveriges totalförsvar. I december 2017 kom Försvarsberedningens första rapport 2 till regeringen inför inriktningspropositionen av totalförsvaret I rapporten föreslås en tydlig förstärkning av Försvarshögskolans samordnande roll i totalförsvaret, både inom utbildning och inom forskning samt av den stödjande rollen vad gäller nationella totalförsvarsövningar. Beredningen ser vidare ett ökat behov av 1 Detta inbegriper bland annat verksamheter som tidigare bedrivits inom CRISMART, IHT och CATS. 2 Ds 2017:66, Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret

6 6 (23) utbildning inom området och därmed utökade uppdrag för Försvarshögskolan framöver. Försvarsberedningen skriver vidare att Försvarshögskolan, tillsammans med bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, bör få ett särskilt ansvar samt stabil grundfinansiering för att forska, utveckla och utbilda för totalförsvarets behov. Under 2019 kommer Försvarsberedningen att presentera en slutrapport som ska ligga till grund för inriktningspropositionen. Försvarshögskolans roll i totalförsvaret i händelse av höjd beredskap eller krig är inte definierad. Försvarshögskolan avser att under 2019 ge försvarsberedningen underlag inför deras slutrapport. Försvarshögskolan utreder de utmaningar som myndigheten står inför i händelse av höjd beredskap eller krig. Det handlar bland annat om förutsättningarna att fungera som myndighet då flera i Försvarshögskolans ledning samt den militära personalen är krigsplacerade vid andra myndigheter och om vilka utbildningar och övrig verksamhet som fortsatt ska bedrivas under höjd beredskap. Därtill uppstår frågan om vilken finansiering som krävs för att bygga upp, och upprätthålla, den beredskap som krävs under höjd beredskap. 2 Satsning på masterprogram Under 2018 har högskolan erhållit examenstillstånd på såväl forskarnivå som avancerad nivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan satsar framåt mot att bli ett internationellt erkänt specialiserat lärosäte inom området, där masterutbildningar och forskarutbildning är i fokus, vid sidan av Officersprogrammet och kandidatprogrammet inom kris och säkerhet. Försvarshögskolan är en mötesplats mellan civilt och militärt och strävar efter en balans mellan de båda verksamheterna som kan skapa kreativa miljöer för samverkan och utbyte inom de olika områden som totalförsvarskonceptet kräver. Försvarshögskolan har dock en fortsatt en övervägande tyngd mot den militära utbildningsverksamheten. I samband med examenstillståndet har Försvarshögskolan fått höjda anslag för utbildning, med 5 miljoner kronor 2018 och ytterligare 5 miljoner kronor Den utökade anslagsnivån innebär en möjlighet till förbättrad balans mellan den militära och civila verksamheten, vilket förbättrar förutsättningarna att fullt ut tillvarata lärosätets potential. Examenstillståndet tillsammans med tillskottet av anslag ger möjligheter att utveckla högskolans utbildning på avancerad nivå. Höstterminen 2018 startade de första masterprogrammen och vårterminen 2019 de första forskarutbildningarna i egen regi. Masterutbildning ges nu inom masterprogrammet i Politik och krig (som ger masterexamen i antingen krigsvetenskap eller statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet) samt inom det Högre officersprogrammet (med examen i krigsvetenskap). Forskarutbildning anordnas i krigsvetenskap samt statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet.

7 7 (23) Under 2018 inleddes utveckling av ytterligare masterprogram och på sikt också forskarutbildningsämnen. Till höstterminen 2019 startar ett masterprogram med examen i det nyutvecklade ämnet försvarssystem (tidigare militärteknik) och ambitionen är att under 2020 starta ett masterprogram med utgångspunkt i ett vidareutvecklat ledarskapsämne. På längre sikt vill Försvarshögskolan utveckla ytterligare master- och forskarutbildningar inom ramen för högskolans ämnesmässiga profil och inriktning. Försvarshögskolan bedömer att det även fortsättningsvis finns hög efterfrågan på högskolans utbildning. Etableringen av master- och forskarutbildning är det mest avgörande steget mot målsättningen att skapa ett komplett akademiskt system för utbildning och forskning inom Försvarshögskolans verksamhetsområde. Under 2019 inleds ett arbete med en förstudie för att kartlägga Försvarshögskolans behov av internationalisering gällande t.ex. ökad internationell mobilitet för såväl studenter som lärare. Det skulle kräva en särskild satsning och omställning av exempelvis masterantagningsprocessen och säkerställa att det finns tillräckligt med kurser på engelska, även på grundnivå, för att nå internationella sökande (på avancerad nivå ges alla program utom Högre officersprogrammet på engelska). Denna satsning kommer sannolikt att sjösättas från och med Försvarshögskolan föreslår att utbildningsanslaget från Utbildningsdepartementet förstärks med minst 5 miljoner kronor för att möjliggöra fortsatt utveckling av Försvarshögskolans utbildningar på avancerad nivå. 3 Uppdämt behov av officerare Bristen på officerare gör det angeläget att omedelbart vidta åtgärder för att öka volymerna i officersutbildningen. Bedömningen är att antalet studenter på Officersprogrammet kommer att behöva öka kraftigt de närmaste åren jämfört med idag. I likhet med slutsatsen från utredningen En robust personalförsörjning av det militära försvaret 3 menar även Försvarshögskolan att detta kommer att kräva flexibilitet och kreativitet gällande nya vägar in till Officersprogrammet. Den nyligen återinförda skyldigheten för totalförsvarspliktiga kvinnor och män att genomgå mönstring och fullgöra militär grundutbildning, blir ett komplement till Försvarsmaktens frivilliga personalförsörjning. Detta kommer sannolikt att ha en positiv effekt på rekryteringen till Officersprogrammet och den framtida officersförsörjningen. Den bör även innebära förutsättningar för en bättre könsbalans i Officersprogrammet framöver. Försvarshögskolan menar likväl att denna åtgärd inte är tillräcklig för att möta dagens behov. Försvarshögskolan arbetar därför tillsammans med Försvarsmakten för inrättande av en aspirantutbildning, alternativt militärt basår eller motsvarande, vilken ska ge en villkorad antagning till Officersprogrammet. Personer med intresse för officersyrket skulle då kunna söka till 3 SOU 2016:63

8 8 (23) Officersprogrammet och få en platsgaranti till programmet utan att först ha genomgått militär grundutbildning, förutsatt att de uppfyller övriga behörighetskrav. Villkoret för att slutligen antas till Officersprogrammet är genomgången aspirantutbildning eller motsvarande med godkänt resultat. Detta skulle möjliggöra för Försvarshögskolan att, liksom andra lärosäten, rikta sig till hela den potentiella studentpopulationen vid rekrytering av studenter till Officersprogrammet. Även denna åtgärd innebär förbättrade förutsättningar för en mer jämställd studentrekrytering. Försvarshögskolan gör bedömningen att denna nya väg in till Officersprogrammet har stor potential att förbättra rekryteringen till utbildningen och därmed också till officersyrket. Denna väg skulle troligen kunna börja tillämpas för Officersprogrammet med start 2021, förutsatt att regeringen beslutar om en ny förordning för aspirantutbildning. För att ytterligare möta behovet av officerare kommer Försvarshögskolan under de kommande åren att stödja Försvarsmakten med avgiftsfinansierad officersutbildning för deltagare som läser delar av Officersprogrammet som en uppdragsutbildning. Denna särskilda officersutbildning är en temporär åtgärd riktad mot personer som redan har en akademisk examen om minst 180 högskolepoäng. Utredningen om framtidens officersutbildning som genomfördes under 2016 syftade till att säkerställa en välutbildad officerskår med ett akademiskt förhållningssätt till sin profession. Detta har bland annat resulterat i att ett tvåårigt högre officersprogram (HOP) på masternivå utvecklats i nära samverkan med Försvarsmakten, vilket startade hösten Det Högre officersprogrammet är anpassat till dagens flerbefälssystem och utformat för att på ett tydligt sätt säkra progressionen från Officersprogrammet. Även inom den högre officersutbildningen väntas ökande volymer jämfört med motsvarande utbildningar idag. År 2019 planeras för 210 helårsdeltagare och 2020 för 257 helårsdeltagare. Försvarsmakten har flaggat för att det kan bli aktuellt med ytterligare deltagare. En förutsättning för detta är att lärarresurser ökar i motsvarande utsträckning. Inom ramen för Officersprogrammet beställer Försvarshögskolan årligen tjänster från Försvarsmakten, LnU, KTH och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 4. Från 2019 tillämpar Försvarsmakten en ny prismodell för extern försäljning vilket, allt annat lika, inneburit en kostnadsökning på drygt 6 miljoner kronor jämfört med I takt med den förväntande ökningen av antalet sökande till Officersprogrammet förväntas även antagningskostnaderna öka framöver 5. Försvarshögskolan 4 Avser stöd från Militärhögskolan Karlberg (MHS K), genomförandet av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på Försvarsmaktens skolor, nautikutbildning via Linnéuniversitetet (LnU), kurs Fysiskt stridsvärde via Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) samt antagningstjänster via Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. 5 Kostnaden per testad på Rekryteringsmyndigheten är knappt kr 2019, därutöver tillkommer rörliga kostnader för resor, kost och logi samt kostnader för FHS egna

9 9 (23) samverkar med Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för att säkerställa en rättssäker och relevant antagningsprocess och samtidigt ta bort eventuella onödiga tester och därigenom minska kostnaderna. I budgetpropositionen 2018 framgår att regeringen föreslår en ökning av anslag 1:7 från Försvarsdepartementet med 4 miljoner kronor för 2019 och ytterligare 5 miljoner kronor för Dessa ökningar har uteblivit i budgetpropositionen för 2019, och så även i Försvarshögskolans regleringsbrev för De aviserade ökningarna äskades för att möjliggöra för Försvarshögskolan att öka studentvolymen i Officersprogrammet till minst 150 nyantagna studenter årligen. Målsättningen är dock betydligt högre, ca 200 antagna 2019 och 230 antagna Därutöver tillkommer deltagare i uppdragsutbildning som Försvarsmakten beställer (Särskild officersutbildning och piloter). Den högre volymen på uppdragsutbildningen Särskild Officersutbildning (SOFU), som samläses med Officersprogrammet, innebär synergieffekter som reducerar anslagsbelastningen. Det har inneburit att Försvarshögskolan kunnat budgetera inom anslagsram för 2019, trots den uteblivna nivåhöjningen på anslaget och utökade kostnader för köpta tjänster. Hur det kommer att se ut framöver är dock osäkert. Vad gäller ordinarie studenter på Officersprogrammet har trenden de senaste åren varit positiv avseende antal nya studenter och inför antagningen till hösten 2019 ser den trenden ut att fortsätta. Försvarshögskolan föreslår att den del av anslag 1:7 som avser officerprogrammets genomförande ökar i takt med ökande studentvolymer på Officersprogrammet och kostnadsökningar av köpta tjänster. Inledningsvis bör de föreslagna nivåhöjningarna i Budgetpropositionen 2018 realiseras. 3.1 Antagning av växande studentvolymer på Officersprogrammet Försvarshögskolan stöds av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) vid urval inför antagning till Officersprogrammet med bl.a. fysiska och psykologiska urvalstester. Av kraven för antagning till Officersprogrammet, som regleras i Försvarshögskolans förordning 6 samt i Försvarshögskolans antagningsordning 7, följer att stöd av TRM är en nödvändig del av antagningsprocessen. TRM har i sin samverkan med Försvarshögskolan under de senaste åren anmält utmaningar med att ha tillräcklig kapacitet i förhållande till antalet som behöver prövas inför Officersprogrammet vid Försvarshögskolan. Anledningen är främst det ökande behovet av prövningar inför värnplikt och polisutbildning, i kombination med att TRM har reglerade uppdrag att genomföra dessa prövningar. I sin instruktion 8 1, andra stycket, framgår att TRM på uppdrag av professionsintervjuare och marknadsföring. För 2019 har 6,5 miljoner kronor budgeterats för kostnader relaterat till antagning till Officersprogrammet. 6 SFA 2007: Dnr FHS Ö508/ Förordning 2010:1472 med instruktion för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

10 10 (23) Försvarsmakten ska tillhandahålla urvalstester av dem som ansökt till militär utbildning inom Försvarsmakten. Därutöver har TRM i sitt regleringsbrev som mål att tillhandahålla en prövningskapacitet som möjliggör en uppfyllnad av 1020 utbildningsplatser till polisutbildningen. TRM saknar idag ett motsvarande uppdrag avseende Försvarshögskolans behov. För att inte antagningen av studenter till Officersprogrammet ska begränsas av kapaciteten för urvalstester bedömer Försvarshögskolan det som angeläget att även uppdraget att tillhandahålla tillräcklig prövningskapacitet för Officersprogrammet regleras i styrningen av TRM. Försvarshögskolan föreslår att regeringen beslutar om att reglera styrningen av TRM så att de får ett uppdrag att tillhandahålla tillräcklig prövningskapacitet för Officersprogrammet. Förslagsvis kompletteras TRM:s instruktion med: På uppdrag av Försvarshögskolan ska Totalförsvarets rekryteringsmyndighet tillhandahålla urvalstester av dem som ansökt till Officersprogrammet inom Försvarshögskolan. 4 Stärkt forskningsanslag inom försvar, krishantering och säkerhet Försvarshögskolan arbetar med att vidareutveckla forskningsområdet Försvar, krishantering och säkerhet. Inom området studeras villkor och faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och hantera kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Området inbegriper också vidare samhälleliga och etiska aspekter på försvar, krishantering och säkerhet, liksom kritiska perspektiv på etablerade kunskapsanspråk och praxis. Examenstillståndet på forskarnivå och avancerad nivå, i kombination med det utökande forskningsanslaget om 10 miljoner kronor från 2018, är ett viktigt steg mot att bygga upp och stärka forskningsområdet. Forskarutbildningarna som startade i januari 2019 är ett viktigt bidrag till de behov av kunskaps- och kompetensutveckling som finns inom lärosätets verksamhetsområde. Försvarshögskolans forskarutbildning bidrar även till att lösa den för Försvarshögskolan och Försvarsmakten gemensamma utmaningen med personalförsörjning. Den ger förutsättningar för att fler disputerade militära lärare kommer att kunna medverka i officersutbildningarna på alla nivåer, att stärka forskningsanknytningen i officersutbildningen liksom den akademiska utvecklingen av officersutbildningarnas centrala ämnen. Vårterminen 2019 startade Försvarshögskolans första forskarutbildningar i egen regi. Forskarutbildning anordnas i krigsvetenskap samt statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. På längre sikt kan ytterligare forskarutbildningar och forskarutbildningsämnen utvecklas inom ramen för Försvarshögskolans ämnesmässiga profil och inriktning. Till vårterminen 2019 har tio doktorander antagits, sju inom krigsvetenskap och tre inom statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Rekryteringsläget är mycket gott och det finns goda förutsättningar för att bygga

11 11 (23) ut verksamheten framöver. Särskilt den till omfånget mindre statsvetenskapliga forskarutbildningen skulle dessutom gynnas kvalitetsmässigt genom ökad doktorandvolym och mer kontinuerliga antagningsomgångar. För att möta såväl högskolans som Försvarsmaktens utmaningar avseende personalförsörjning bör även den krigsvetenskapliga forskarutbildningens volym växa i takt med de växande volymerna av studenter och deltagare i uppdragsutbildningar inom officersutbildningen. Inför regeringens forskningsproposition 2016/17:50 lämnade Försvarshögskolan ett äskande i sitt yttrande om en förstärkning av lärosätets forskningsanslag med 20 miljoner kronor. Den 8 maj 2017 lämnade Försvarshögskolan ett särskilt äskande 9 för finansiering av en professur och ett forskningsprogram inom området kvinnor, fred och säkerhet om 5 miljoner kronor. Från 2018 har högskolans forskningsanslag ökat med 10 miljoner kronor. Däri ingår medel för att finansiera utgifter för ovan nämnda professur och forskningsprogram. Även om den ökade nivån på forskningsanslaget från 2018 har stor betydelse för Försvarshögskolans möjligheter att påbörja en uppbyggnad av de civila och civil-militära delarna av området försvar, krishantering och säkerhet, kvarstår behov av ytterligare finansiering för denna verksamhet. För att ge lärosätet långsiktiga planeringsförutsättningar och en ökad nivå av fria forskningsmedel med förutsättningar att förstärka de civila och civilmilitära delarna av forskningsområdet föreslår Försvarshögskolan att regeringen fattar beslut om ett utökat forskningsanslag från Utbildningsdepartementet om 15 miljoner kronor. 5 Finansiering av del av Anna Lindh-biblioteket Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet har sedan 2005 och fram till 31 juli 2018 tillsammans drivit Anna Lindh-biblioteket; högskolebiblioteket för försvar, utrikes-och säkerhetspolitik. Samarbetet har avslutats med anledning av att Utrikespolitiska institutet sagt upp samarbetsavtalet 10 mellan parterna. Som en konsekvens har även hyresavtalet 11 som reglerar Utrikespolitiska institutets förhyrning av lokaler av Försvarshögskolan omförhandlats. Från och med ingår därmed inte längre en andel av bibliotekets lokaler i Utrikespolitiska institutets hyresavtal med Försvarshögskolan. Tidigare har Utrikespolitiska institutets årliga finansiering för sin andel av Anna Lindh-biblioteket uppgått till dels 1,5 miljoner kronor, för biblioteksverksamhet som reglerats via samarbetsavtalet, dels ca 1,2 miljoner kronor för lokalhyra för biblioteket. Denna avgiftsfinansiering har Försvarshögskolan från och med 2019 förlorat i sin helhet, vilket inneburit att högskolan, på grund av villkorsformuleringar i regleringsbrevet, istället finansierat detta med grundutbildningsanslaget. 9 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 268/ Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 1000/2010:1 11 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 362/2013, som ersatts av nytt hyresavtal 70/2018.

12 12 (23) Försvarshögskolan har som ambition, att fortsätta bedriva Anna Lindh-biblioteket med samma namn, ämnesinriktning och omfattning som idag. För att inte detta ska inkräkta på utrymmet för att bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå äskar Försvarshögskolan om att den finansiering från Utrikesdepartementet, som tidigare kommit Utrikespolitiska institutet till del för delfinansiering av Anna Lindhbiblioteket, istället ska tillfalla Försvarshögskolan. Se även inlämnat särskilt äskande till regeringen 12. Försvarshögskolan föreslår, i linje med tidigare lämnat äskande, att regeringen beslutar om utökat anslag om 2,7 miljoner kronor årligen för fortsatt drift av Anna Lindh-biblioteket. 6 Förstärkt roll inom Partnerskap för fred I Försvarshögskolans förordning 13 framgår att: Försvarshögskolan är svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. Konsortiet som avses i förordningen är Partnership for Peace Consortium (PfPC), som är en samarbetsorganisation inom försvars- och säkerhetsområdet som syftar till att främja utbildning, institutionell uppbyggnad och stabilitet genom sitt internationella nätverk av experter inom området. De senaste åren har Sveriges deltagande, genom Försvarshögskolan, i PfPC utökats. Under har Försvarshögskolan haft ett tidsbegränsat medlemskap i konsortiets rådgivande styrgrupp, Senior Advisory Council. Gruppen består av medlemmar från de länder som aktivt bidrar till finansieringen av PfPC eller dess verksamhet, bland annat USA, Tyskland, Schweiz, Österrike och NATO International Staff. Från och med 2018 är Försvarshögskolan permanent medlem i gruppen. Sverige har på olika sätt medverkat i arbetsgrupper kopplat till PfPC. Försvarshögskolan har även haft en representant i den operativa styrgruppen, Consortium Steering Committee, som består av ledningen för PfPC samt chefer och ställföreträdare för konsortiets olika arbetsgrupper. Den operativa styrgruppen är motorn i det pågående arbetet och träffas oftare än den rådgivande styrgruppen. Deltagande i den operativa styrgruppen är nödvändigt för att kunna samordna och inrikta svenskt bidrag inom PfPC. Försvarshögskolan har även aktivt deltagit i samordnade insatser inom PfPC, inte minst genom samarbete med NATO och deras Defence Education Enhancement Programme. Under de senaste åren har detta samarbete gett Försvarshögskolan möjligheten att stödja länder som Georgien, Ukraina, Moldavien och Azerbajdzjan. Försvarshögskolan vill fortsätta att bidra till arbetet inom PfPC, både som deltagare i insatser i enlighet med förordningstexten och som medlem i 12 Försvarshögskolans beteckning dnr Ö 546/2017, Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan, kap 1 4

13 13 (23) konsortiets styrgrupper. Bland annat vill Försvarshögskolan delta i de samordningsmöten som genomförs inom Försvarsdepartementet för att inrikta svenska bidrag i internationell verksamhet. Generellt önskar Försvarshögskolan att lärosätets roll och förutsättningar för att bedriva verksamheten tydliggörs, liksom i vilken form återrapporteringen från Försvarshögskolan ska utföras inom Partnerskap för fred. I regleringsbrevet från Försvarsdepartementet avseende anslag 1:7 framgår i den inledande texten att anslaget får användas för att finansiera kurser inom ramen för Partnerskap för fred. Vidare framgår under tredje högstposten att anslaget får användas för genomförande och planering av utbildningsverksamhet inom ramen för Partnerskap för fred. Försvarshögskolan uppfattar denna villkorstext för anslagsanvändningen som snäv i förhållande till det uppdrag som framgår av Försvarshögskolans förordning. Försvarshögskolan önskar en fortsatt dialog om Försvarshögskolans roll och former för återrapportering inom Partnerskap för fred och äskar om att anslag 1:7 från Försvarsdepartementet, högstpost 3 avseende Partnerskap för fred, anpassas i villkorsformulering och anslagsnivå till det tydliggjorda uppdraget. 7 Förutsättningar för Delegationen för militärhistorisk forskning Försvarshögskolan avser att fortsätta att bedriva verksamheten inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning med oförändrad inriktning och med finansiering från anslag 1:7. Försvarshögskolan föreslår att regeringen beslutar om förutsättningarna för Försvarshögskolan att bedriva verksamhet inom ramen för Delegationen för militärhistorisk forskning i enlighet med hemställan inlämnad under 2012.

14 14 (23) 8 Ekonomiska bedömningar 8.1 Försvarshögskolans ekonomiska utveckling (tabell 1-3) Intäkter Försvarshögskolans omsättning ökade med 6 procent (30 miljoner kronor) under 2018 jämfört med året innan. Under perioden beräknas omsättningen öka med ytterligare 8 procent (45 miljoner kronor) jämfört med utfall Utmaningarna med kompetensförsörjning, inte minst avseende militära lärare, innebär en risk för att beräknade intäktsnivåer inte nås fullt ut. Utdrag ur tabell 1 Verksamhetens intäkter (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Anslagen från Utbildningsdepartementet avseende utbildning på grund- och avancerad nivå ökade med 5 miljoner kronor 2018 och med ytterligare 5 miljoner kronor från Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökade med 10 miljoner kronor från Av senaste budgetpropositionen framgår att den tidigare aviserade stegvisa ökningen av anslaget från Försvarsdepartementet uteblir från och med Med anledning av att Försvarsmaktens beställning av uppdragsutbildning som samläses med Officersprogrammet och att vissa fasta kostnader delas mellan anslags- och uppdragsutbildning, har högskolan under 2018 haft en lägre anslagsförbrukning än beräknat med hänsyn till ökade studentvolymer och kostnader för köpta tjänster. Denna effekt finns även 2019, men är osäker framåt. Intäkterna från avgifter visar en fortsatt ökande trend. Utfallet för avgiftsintäkter 2018 är 10 miljoner kronor högre än föregående år. Det är både den fasta beställningen från Försvarsmakten och tillkommande beställningar utanför den fasta beställningen som står för den ökande trenden, samt både utbildning och forskning. I dialoger med Försvarsmakten framkommer fortsatt stor efterfrågan på bland annat studerandeplatser på det Högre officersprogrammet (HOP). Generellt är beräkningar av avgiftsintäkter för åren framåt behäftade med viss osäkerhet. Försvarshögskolan kommer under perioden att fortsätta arbeta och vidta åtgärder i enlighet med Försvarshögskolans forskningsstrategi för att gradvis öka bidragsintäkterna. 14 Beräknat i 2019 års prisnivå.

15 15 (23) Kostnader Kostnadsökningarna under budgetperioden speglar den utökade verksamheten som beskrivits i detta budgetunderlag. I vilken takt högskolan kan utöka verksamheten för åren framöver beror framförallt på möjligheten att få tag på rätt personalresurser. Driftkostnaderna bedöms öka under perioden, dels på grund av utökad verksamhet och dels för att Försvarshögskolans största beställare, Försvarsmakten, infört en ny prismodell som innebär kostnadsökningar. Även lokalkostnaderna ökar något under perioden med anledning av anpassningar och ombyggnationer i befintliga lokaler för att möta den ökande verksamheten och säkerhetskrav. Utdrag ur tabell 1 Verksamhetens kostnader (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Myndighetskapital Den negativa kapitalförändringen som redovisas för beräknas till lika delar motsvara en fortsatt nedtrappning av överskottet från avgifter och av myndighetskapitalet från anslag. Det senare kopplas till fortsatt utbyggnad av masterprogram och forskarutbildning. Försvarshögskolan har tidigare haft ett ackumulerat myndighetskapital som härrör från den avgiftsfinansierade verksamheten som överstiger den tillåtna nivån 15 om 10 procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten. Högskolan har de senaste åren använt överskottet till planerade utvecklings- och omställningsåtgärder. Vid utgången av 2018 uppgår det ackumulerade myndighetskapitalet, inklusive 2018 års utfall, inom den avgiftsfinansierade verksamheten till 9,0 procent av den avgiftsbelagda verksamheten. Som diagrammet nedan illustrerar förväntas Försvarshögskolan minska det ackumulerade överskottet inom den avgiftsbelagda verksamheten. Enligt de prognosticerade värdena kommer myndighetskapitalets andel av avgiftsintäkterna sjunka till ca 7% år Enligt avgiftsförordningen 25 a

16 16 (23) 8.2 Investeringar och räntekontokredit (tabell 4) Nyanskaffningen under året uppgår till 15,5 miljoner kronor och nya lån för investeringar i anläggningstillgångar har under 2018 upptagits med 16,7 16 miljoner kronor. Investeringsbehovet för 2019 har beräknats till 10 miljoner kronor. För perioden beräknas investeringsvolymen till mellan miljoner kronor per år. Investeringarna avser främst anpassningar av befintliga lokaler till högskolans behov, omsättning av IT-relaterad infrastruktur samt säkerhetsåtgärder. Behoven är bland annat relaterade till den växande verksamheten med ökande studerandevolymer. Försvarshögskolan disponerar från och med en låneram på 40 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar men föreslår att den höjs till 45 miljoner kronor. Upplåningen uppgick per till 32,9 miljoner kronor. Behållningen på räntekontot uppgick per till 61,1 miljoner kronor. Saldot på räntekontot består framför allt av balanserad kapitalförändring samt oförbrukade bidrags- och anslagsmedel. Försvarshögskolan föreslår att räntekontokrediten från 2021 uppgår till 20 miljoner kronor och motivet för detta är högskolans höga andel avgiftsfinansierad verksamhet där ersättningen i huvudsak erhålls i efterhand. 16 I siffran ingår låneupptag som härrör till anskaffningar i slutet på 2017

17 17 (23) 8.3 Lokalförsörjning (tabell 5) Försvarshögskolan hyr, från och med 2018, en sammanlagd yta om kvm fördelat mellan fastigheter belägna i Stockholm ( kvm) och Karlstad (1 398 kvm). Av den totala ytan uthyrdes vid 2018 års utgång kvm till andrahandshyresgäster. Utöver ovan nämnda lokaler genomförs utbildning i Försvarsmaktens lokaler (Militärhögskolan Karlberg). Nyttjandeförhållandet för lokalerna på Karlberg regleras genom ett verksamhetsavtal mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten inom ramen för genomförandet av Officersprogrammet. Försvarshögskolans bedömning är att lokalerna i stort sett är ändamålsenliga, men planeringen för visar på ett fortsatt behov av att framförallt vidta eftersläpande underhålls- och förbättringsåtgärder för att möta det ökade studerandeantalet och de större studentgrupperna med anpassade utbildningslokaler. En viss osäkerhet föreligger kring den långsiktiga lokalförsörjningsplaneringen, med hänsyn till de behov som framtida utbildningsvolymer och pedagogiska metoder innebär. 8.4 Avgiftsbelagd verksamhet (tabell 6) Huvuddelen av Försvarshögskolans avgiftsbelagda verksamhet består av uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Utöver uppdragsverksamheten har Försvarshögskolan avgiftsintäkter i form av bland annat hyresintäkter och intäkter från visst stöd till andrahandshyresgäster. Den avgiftsbelagda verksamheten har ökat med 10 miljoner kronor 2018 jämfört med Bedömningen är att den avgiftsbelagda verksamheten kommer öka ytterligare under perioden, men bedömningen är behäftad med osäkerhet.

18 18 (23) 9 Tabeller Tabell 1: Total budget Total budget (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag 2: Anslag 2: Anslag 1: Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3 18 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3 19 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3

19 19 (23) Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter Anslag 2:61 - Takbelopp Beräknad avräkning (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag 2:61 (C) (=A+B) Anslag 1:7 - Takbelopp Beräknad avräkning (D) Särskilda åtaganden (E) Anslag 1:7 (F) (=D+E) Anslag (C+F) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2019 i 2019 års prisnivå 21 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer 22 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2019 i 2019 års prisnivå. Takbeloppet räknas som totalt ramanslag minus högstposterna 1 och 2 som avser forskning. 23 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer 24 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter

20 20 (23) Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 2: Anslag 1: Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2019 i 2019 års prisnivå 26 Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2019 i 2019 års prisnivå

21 21 (23) Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i anläggningstillgångar (Mnkr, en decimal- belopp angivna i prisnivå 2019) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 23,1 32,9 34,8 38,4 38,1 Beräknad nyupplåning 16,7 10,0 13,0 10,0 10,0 - varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Beräknad amortering 6,9 8,1 9,4 10,3 10,9 UB lån i Riksgäldskontoret 32,9 34,8 38,4 38,1 37,2 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 32,9 38,9 43,1 43,2 42,6 Föreslagen låneram 36,0 40,0 45,0 45,0 45,0 Beräknad ränteutgift -0,1 0,1 0,2 0,2 0,4 Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,5% 0,3% 0,5% 0,5% 1,0% Summa räntor och amorteringar 6,7 8,2 9,6 10,5 11,3 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Föreslagen räntekontokredit 0,0 0,0 0,0 20,0 20,0 27 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

22 22 (23) Tabell 5: Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (Mnkr, en decimal- belopp angivna i prisnivå 2019) Area, kvm LOA, (exkl. student- och gästforskarbostäder) (År -1) (År 0) (År 1) (År 2) (År 3) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat - föregående års utgång ökning under året minskning under året - vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 28 5,5 5,5 5,4 4,6 3,7 - nyinvesteringar 0,9 0,7 0,7 0,0 0,0 - avskrivningar 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) 29 57,6 61,7* 62,7 62,7 62,7 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 31 (C) 53,4 56,3 57,4 57,4 57,4 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) 543,9 575,6 585,7 590,6 595,2 Totala externa hyresintäkter 13,3 12,9 12,9 12,9 12,9 Justerade totala kostnader (D2) 530,6 562,7 572,7 577,6 582,2 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 33 Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 34 9,8% 9,8% 9,8% 9,7% 9,7% 10,1% 10,0% 10,0% 9,9% 9,9% *Ökningen avser bl.a. tilläggshyra pga. ombyggnation hos en av Försvarshögskolans internhyresgäster men också en ökning kopplat till hyreshöjningar för Försvarshögskolan med anledning av den växande verksamhetens nödvändiga ombyggnationer. 28 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar 29 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning 30 Beräknas som B/A 31 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna 32 Beräknas som C/A 33 Beräknas som C/D 34 Beräknas som C/D2

23 23 (23) Tabell 6: Avgifter Uppdragsverksamhet (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) Intäkter Kostnader Resultat 2018 (B-1) Utfall varav tjänsteexport (B) Prognos varav tjänsteexport (B+1) Beräknat varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter Intäkter till inkomsttitel 35 som får (Tkr, belopp angivna i prisnivå 2019) disponeras Kostnader Resultat 2018 (B-1) Utfall (B) Prognos (B+1) Beräknat Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas

24