Kriminologiska institutionen

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Upprepad utsatthet för bostadsinbrott en kvantitativ studie i Dalarnas län, första oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006 C-uppsats i kriminologi Höstterminen 2006 Elin Torstensson

2 Sammanfattning Uppsatsens syfte är att replikera en studie om upprepad utsatthet för brott som gjordes av Lotta Svensson och Magnus Lindgren för polismyndigheten i Uppsala län I denna studie ingick våld mot kvinnor i nära relation, bostadsinbrott samt rån och inbrott i butik. Studien jag har genomfört har efterfrågats av polismyndigheten i Dalarnas län. De var intresserade av att veta hur stort antalet upprepade brott var i Dalarnas län inom de valda brottskategorierna. Min studie fokuserade på hur stor del av antalet polisanmälda bostadsinbrott som var upprepade under ett års tid. Det undersökta materialet är polisanmälningar angående bostadsinbrott som hämtats ur polisens anmälningsregister, Rationell anmälningsrutin (RAR). De anmälningar som jag fått tillgång till finns inom perioden första september 2004 t.o.m. 30 september Perioden som studien fokuserat på är anmälningar från första oktober 2005 t.o.m. 30 september Detta år har i undersökningen benämnts urvalsåret. Dessa anmälningar har sedan jämförts ett år bakåt i tiden från den senaste anmälan som gjorts från ett hushåll. Detta gjordes för att undersöka antalet upprepade bostadsinbrott. Det totala antalet polisanmälningar under urvalsåret var 347. Inom urvalsårets polisanmälningar fanns åtta anmälningar som jag ansåg vara upprepade för ett och samma hushåll. Efter kontroll fanns det ingen upprepad anmälan gällande bostadsinbrott från året innan. Den teoretiska bakgrunden utgörs av tillfällesteori, rutinaktivitetsteori samt rationalitetsteori (Rational choice). Teorierna används för att förklara olika sätt att se på varför bostadsinbrott begås. De tar upp olika orsaker som anses påverka antalet tillfällen till brott, exempelvis konsumtionssamhället, våra dagliga liv med att vara på arbete, skola eller om gärningspersonerna som utför brotten är rationella. Resultatet efter genomgången av polisanmälningar i Dalarnas län visar att antalet upprepade brott inom brottskategorin bostadsinbrott är få. Jämförelsen mellan de två länen visar att Uppsala län är mer drabbat av upprepade bostadsinbrott än Dalarnas län. Resultatet för Dalarnas län visade att 2,3 procent av de inkomna polisanmälningarna var upprepade, vilket var lägre än väntat. Upprepade anmälningar fanns inom: Fullbordat inbrott i villa/radhus med sex anmälningar samt Försök till inbrott i villa eller radhus med två anmälningar. Polisanmälningarna undersöktes även för skäligen misstänka gärningspersoner. Resultatet visade att det var en polisanmälan av åtta gällande upprepade bostadsinbrott i länet som hade en misstänkt gärningsperson angiven. En förklaring till detta kan vara att brottstypen ofta är interaktionslös.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Polisverksamheten i Dalarnas län Syfte och definition Frågeställningar Tidigare forskning Teori Rutinaktivitetsteorin och tillfällesteorin Rationalitetsteorin (Rational Choice) Metod och material Kodning i Rationell anmälningsrutin (RAR) Sekundärdata inom forskning Urval och begränsning Bearbetning av material Etik Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet Anmälda brott, material och statistik Felkodning i rationell anmälningsrutin (RAR) Felkodning i SPSS Undersökt tidsperiod Mörkertal inom brottskategorin bostadsinbrott Resultat och analys Brottsrubricering för hushåll utsatta en gång Upprepad utsatthet När gjordes de upprepade polisanmälningarna angående bostadsinbrott? Fördelning av polisanmälningar på handläggande enheter inom polismyndigheten i Dalarnas län Skäligen misstänkta gärningspersoner inom bostadsinbrott Jämförelser med andra studier Avslutande diskussion och slutsats Återkoppling till teorin Vidare forskning och förslag Referenslitteratur Bilagor...39

4 1 Inledning 1.1 Problemformulering Polismyndigheten i Dalarnas län var intresserad av att få studier gjorda inom tre olika områden som behandlade polisanmälningar om upprepad utsatthet för brott. Det innebar att göra tre separata studier angående polisanmälningar om upprepad utsatthet för brott där, våld mot kvinnor i nära relation, bostadsinbrott samt rån och inbrott i butik ingick. Tanken med studierna var att jämföra resultaten med en tidigare studie som gjorts för polismyndigheten i Uppsala län år 2005 gällande dessa brottskategorier. 1 Materialet som vi fick tillgång till var polisanmälningar från första september 2004 t.o.m. 30 september I studien som jag genomfört undersöktes polisanmälningar om upprepad utsatthet för bostadsinbrott, första oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006 i Dalarnas län, ett år tillbaka i tiden. Begränsningen i tid för studien, 12 månader, gjorde att jag till en början uteslöt september 2004 ur det undersökta materialet. När huvudmaterialet var undersökt för upprepade bostadsinbrott undersöktes även september Detta gjordes då denna månad hade ett stort antal polisanmälningar angående bostadsinbrott. Officiell statistik ska tas fram enligt de krav som regeringen har beslutat. Kraven finns för att statistiken ska kunna användas för forskningsändamål samt allmän information, vilket den gjort sedan 1970-talet. 2 När det gäller brottsstatistikens uppgifter angående anmälda brott, uppklarade brott och personer misstänkta för brott, belyser den brottsflödet som handläggs av polisen. 3 Inom brottstatistiken redovisas kategorin bostadsinbrott som en egen kategori. Redovisning av bostadsinbrott som försöks- respektive fullbordat brott började göras Brottskategorin bostadsinbrott regleras i brottsbalkens 8 kap. 4 och rubriceras som grov stöld. Från 1976 rubricerades brottskategorin bostadsinbrott som stöld av normalgraden. År 1998 ändrades rubriceringen tillbaka till grov stöld. Bostadsinbrott bedöms som grov stöld då det innebär en stor integritetskränkning för den/de som utsätts för detta brott. 5 1 Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, Upprepad utsatthet för brott En kartläggning av anmälningar avseende våld mot kvinnor i nära relation, bostadsinbrott samt rån och inbrott i butik. 2 Brå, 2006c, s.10 3 Ibid., s Ibid., s Brå, 2004a, s

5 Bostadsinbrott tillhör det som vi är vana att kalla vardagsbrottslighet eller mängdbrott. Med mängdbrott/vardagsbrott menas brott som drabbar människor i deras vardag. 6 I studien kommer begreppet mängdbrott att användas. Leif G. W. Perssons definition av mängdbrott är att de drabbar enskilda och är av enklare typ. 7 Det innebär att denna brottskategori jämförelsevis inte har så höga straffsatser som andra typer av brott, samtidigt som de har en mycket stor omfattning. Han menar också att det är mängdbrotten som dominerar anmälningsstatistiken. Beroende på hur man avgränsar dessa brott anser han att andelen mängdbrott utgör mellan trettiofem och sjuttio procent av samtliga brott som anmäls i Sverige under ett år. 8 Persson ser två orsaker till det ökade intresset för mängdbrott. Det första som lyfts fram är att denna typ av kriminalitet drabbar flest människor samt att de riktar sig mot enskilda individer och familjer. Därmed är det ett brott som vi kan identifiera oss med och känna oro inför. Det andra som framförs i diskussioner angående denna brottstyp är att dessa brott har lägst uppklarningsprocent vilket har medfört att kritiken mot polis och rättsväsende har ökat. 9 Problemet som gör bostadsinbrott svåra att lösa för polisen är att det är ett brott som sällan har någon interaktion mellan gärningsperson och offer. 10 Då brottet ofta upptäcks i efterhand kan det vara svårt att knyta en gärningsperson till det aktuella brottet. Detta kan vara en förklaring till att uppklarningsprocenten för denna brottskategori är låg. De gärningspersoner som finns representerade i den gällande statistiken har oftast tagits på bar gärning eller ertappats med stöldgods som kan knytas till ett specifikt bostadsinbrott. 11 Malena Carlstedt uppmärksammar i sin studie, Upprepad viktimisering, att intresset har förskjutits från gärningspersoner till brottsoffer och upprepad utsatthet för brott under de senaste decennierna. 12 Att uppmärksamheten har ökat märks enligt henne genom att upprepad utsatthet och brottsoffer tas upp i budgetpropositioner från riksdagen och att antalet artiklar som behandlar dessa båda ämnen blivit fler Brå, 2006d, s. 1 7 Persson, L. G. W., PM 2005, 8 Persson, L. G. W., s. 1 9 Ibid., s Brå, 2006d, s Brå, 2006c, s Carlstedt, M., 2001b, Upprepad viktimisering - En studie av utsatthet för brott i Sverige. 13 Ibid., s. 6 2

6 Jämförelser som gjorts med studier i England visar dock att upprepad utsatthet i Sverige när det gäller bostadsinbrott är förhållandevis ovanligt. 14 Englands inrikesdepartement (Home Office) har för att visa att området är prioriterat och att de ser allvarligt på problemet utvecklat specifika program mot exempelvis bostadsinbrott sk. Crime Reduction Programmes. 15 Att upprepad utsatthet för brott har en prioritet hos polismyndigheten i Dalarnas län visas exempelvis genom denna studie. 1.2 Polisverksamheten i Dalarnas län Målet för verksamhetsgrenen brottsförebyggande arbete inom Dalarnas län, enligt den verksamhetsplan som finns för 2006, är att antalet tillfällen för brott ska minskas. Trenden som märks i hela landet och även i Dalarnas län är att tillgrepps- och skadegörelsebrotten minskar medan våldsbrottens andel av det totala antalet brott har ökat. 16 Inom Dalarnas län pågår ett mängdbrottsprojekt vilket har som mål att polisen ska klara upp fler brott av de brottstyper som drabbar medborgarna. Detta innebär också att antalet ärenden som redovisas till åklagare liksom ärenden gällande tillgrepp, skadegörelse och misshandelsbrott ska öka under år Övergripande mål för den operativa verksamheten i Dalarnas län är att genom ökad redovisning och uppklarning av brott så ska mängdbrottsligheten minskas med tio procent till tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). Det innebär att uppklarningsprocenten för brottskategorierna ska öka för dessa brott till de nivåer som var aktuella vid talets mitt. 18 Polisens synlighet framhålls också och anses vara viktig speciellt i de kommuner som saknar stationär personal. Dalarnas län har en vikande befolkningsutveckling och en hög andel ungdomar i tonåren samt personer mellan 55 och 61 år. 19 Städerna med flest andel innevånare i Dalarnas län är Falun med invånare, Borlänge med invånare, Ludvika med invånare och Avesta med invånare. 20 Detta är något som kan påverka andelen polisanmälningar i dessa städer jämfört med andra orter i Dalarnas län. Länet har även en karaktär av turistlän där invånarantalet flerdubblas under både sommar- och vinterhalvår. I och med att länet är ett turistlän finns en stor nöjesverksamhet vilket ökar alkoholkonsumtionen. En ökad alkoholkonsumtion anses från polisens sida leda till fler friktioner och våldsbrott mellan individer. I verksamhetsplanen för Dalarnas län finns ett 14 Carlstedt, M., 2001a, s Palmer, E., Holmes, A. & Hollin, C., 2002, s. 9f 16 Verksamhetsplan för polisen i Dalarnas län avseende 2006, s. 16ff 17 Ibid., s Ibid., s.13f 19 Ibid. s Fakta om Dalarnas län, Falun, oktober 2006, s.8 3

7 antagande om att snabba förändringar i mängdbrottsligheten i de flesta kommuner är kopplade till om en lokalt brottsaktiv person befinner sig i frihet eller är frihetsberövad. 21 Genom att detta specifikt tas upp i den verksamhetsplan som finns för Dalarnas län 2006 är det något som polisen tar hänsyn till och arbetar efter. Det framgår också att upprepat drabbade brottsoffer skall ägnas särskild uppmärksamhet. Ett projekt har startats för ändamålet där polismyndigheten i Dalarna har ansökt om projektmedel hos Brottsoffermyndigheten Syfte och definition Huvudsyftet är att replikera en tidigare gjord studie för polismyndigheten i Uppsala län. Studien i Uppsala undersökte polisanmälningar för upprepad utsatthet gällande bland annat bostadsinbrott. Det som min studie ska undersöka är antalet polisanmälningar från hushåll i Dalarnas län som visar på upprepad utsatthet för bostadsinbrott. Polisanmälningar som ingår i undersökningen gäller perioden första oktober 2005 till 30 september Definitionen av upprepad utsatthet för brott som användes i studien var att samma person/hushåll anmält mer än ett brott under en ettårsperiod räknat från senaste brottstillfälle, och ett år bakåt i tiden. Studien angående upprepad utsatthet görs för att se hur många hushåll som drabbats av bostadsinbrott fler än en gång i Dalarnas län. Studien undersöker polisanmälningar angående bostadsinbrott i lägenhet och villa/radhus samt försöksbrott inom samma brottskategori. Andra brottskategorier som stöld från/ur fritidshus eller källare/vind kommer inte att ingå i denna studie då dessa brott har andra brottskoder. 21 Verksamhetsplan för polisen i Dalarnas län avseende 2006, s Ibid., s. 24f 4

8 1.4 Frågeställningar Det första steget i studien blir att undersöka hur många polisanmälningar som inkom till polisen i Dalarnas län angående bostadsinbrott under perioden första oktober 2005 t.o.m. 30 september år Frågeställningarna som jag har valt att undersöka är: Hur stort är antalet polisanmälningar angående upprepade bostadsinbrott i Dalarnas län, och hur stor är risken att råka ut för upprepade bostadsinbrott? Vilka skillnader/likheter finns jämfört med resultatet för Uppsala-studien från 2005? Varierar utsattheten för upprepade brott mellan handläggande enheter i Dalarnas län, och hur lång tid gick det mellan två polisanmälningar gällande samma hushåll och bostad? Hur stort är antalet skäligen misstänkta gärningspersoner när det gäller upprepade polisanmälningar angående bostadsinbrott, och hur vanligt är det att det finns en skäligen misstänkt i dessa anmälningar? 5

9 2 Tidigare forskning Inom området upprepad utsatthet för brott finns både svenska och utländska studier. Svenska studier inom området har hittats via Brottsförebyggande rådet samt studenter och forskare på universitet. Brittiska studier har tagits med då de har undersökt upprepad utsatthet för brott i flera omgångar. Dessa har hittats via det Brittiska inrikesdepartementet (Home Office). Statistiska centralbyråns rapport om levnadsförhållanden (ULF) togs med för en övergripande syn på brott. Statistiska centralbyrån (SCB) gör undersökningar om den svenska befolkningens levnadsförhållanden. Dessa undersökningar har samlingsnamnet ULF och har genomförts sedan Undersökningsresultatet inkluderar uppgifter om utsatthet, risker och oro för brott. Enligt SCB drabbas ca 25 procent av svenska hushåll av stöld eller skadegörelse under en ettårsperiod. För 17 procent av dessa är det en engångsföreteelse. Insamlade uppgifter visar att ca sju procent drabbats av upprepade brott mellan två till tre gånger och en procent säger sig ha drabbats minst fyra gånger. Det som också visas i materialet är att det är hushåll i de stora städerna och då främst flerfamiljshus som drabbas hårdast av bostadsinbrott och skadegörelse. 23 En ökning av antalet hushåll med larm ses också, då ca sju procent av befolkningen numera har installerat detta. Även användandet av säkerhetsdörrar har ökat och då främst i storstadsregionerna. 24 Preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) 2006 visar att tillgrepps- och stöldbrotten fortsatt är den största kategorin brott som anmäls till polisen. Det påpekas i studien att även om antalet brott i denna kategori är stort så har polisanmälningarna minskat jämfört med första halvåret Minskningen menar Brå har pågått sedan år 1997 och att trenden håller i sig, men att det i materialet kan finnas regionala avvikelser. 25 Brittiska studier om upprepad utsatthet visar att om ett hushåll en gång drabbats av brott finns en större risk att utsättas för det igen. 26 Studierna visar att nästa brott ofta sker i nära anslutning till det tidigare brottet. Resultatet visar också att det är störst risk upp till en månad efter att det första brottet begåtts men att den minskar med tiden. Dessa studier visar att brott inte alltid anmäls då det kan gälla mindre incidenter eller att de anmäls till andra än polisen såsom socialtjänst, skolor, sjukvård, hyresvärdar eller bostadsföretag. Upprepad utsatthet för bostadsinbrott kan ha flera orsaker, 23 Statistiska centralbyrån (SCB), 2004, s. 111f 24 Ibid., s. 177, Brå, 2006a, s Spelman, W., 1995, s

10 exempelvis i vilket område människor bor (högriskområden), hur bostaden ser ut, var hus och lägenheter är belägna, belysning i området, hur bra dörrar och lås är samt social status. 27 Åtgärder som forskare anser hjälpa för att undvika bostadsinbrott är, att göra husen mindre attraktiva för bostadsinbrott. Detta kan göras genom att exempelvis ha rensade buskage och häckar för att öka insynen. Bättre dörrar, lås, fönsterlås och tysta larm ses också som effektiva åtgärder. 28 Spelman skriver att om man utsatts för bostadsinbrott är det inte säkert att man utsätts igen. 29 Att utsättas för ett bostadsinbrott kan göra att risken för att utsättas igen minskar då satsningar på exempelvis bättre lås, dörrar eller ökad utebelysning gör att nya brott förhindras. 30 I Rob Mawbys bok om bostadsinbrott, Burglary, tas olika fokus upp som kan sättas på bostadsinbrott för att öka förståelsen för problem som han anser finns. 31 Det han går igenom är inbrott, upprepad utsatthet inom denna brottskategori, hur polisen arbetar och olika projekt för att reducera dessa brott samt skadorna av dem. Han tar också upp hur man i England försöker hjälpa dem som blivit utsatta för bostadsinbrott. När det gäller forskning om upprepad utsatthet för bostadsinbrott tar han upp tidsperspektivet som ett problem. Han anser att 12 månader, som oftast är tidsramen vid undersökningar, är för snäv vilket gör att viss upprepad utsatthet inte kommer med. 32 Tiden mellan brott anses även i denna studie ha påverkan för upprepade brott. Mawbys forskning visar att det är störst risk att utsättas för ett nytt brott inom fyra till fem månader efter det första brottet. 33 En svensk studie som gjorts inom ämnet upprepad utsatthet är Upprepad utsatthet för brott En kartläggning av anmälningar avseende våld mot kvinnor i nära relation, bostadsinbrott samt rån och inbrott i butik, vilken gjordes för polismyndigheten i Uppsala län år För att undersöka antalet inkomna polisanmälningar och få fram information om hur vanligt det var med en anmälan om upprepad utsatthet från samma hushåll användes polisens anmälningsregister (RAR). Syftet med studien var att utifrån polisanmäld brottslighet kartlägga mönster om upprepad utsatthet. 34 Det som måste beaktas vid läsandet av studien är att den behandlade anmälda brott och inte den faktiska brottsligheten eller de brott som lett till domar i domstol. 27 Bridgeman, C, Sampson, A., 1994, Spelman, W., 1995, Palmer, E., Holmes, A. & Hollin, C., 2002, Farrell, G., Pease, K., Palmer, E., Holmes, A. & Hollin, C., 2002, s. 14f 29 Spelman, W., 1995, Once bitten, then what? 30 Ibid., s Mawby, R.I., 2001, Burglary. 32 Ibid., s Ibid., s Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, s. 6 7

11 Inom samma ämne finns Malena Carlstedts studie, Upprepad utsatthet för brott, som går igenom polisanmälningar från två kommuner i Sverige samt studier som gjorts angående upprepad utsatthet i England. Studien visade att det var störst risk att utsättas för nya brott precis efter att ett brott skett och att nya polisanmälningar ofta sker i anslutning till det första brottet. 35 Carlstedt tog även upp att upprepad utsatthet var ett problem i områden med hög brottsnivå och sociala problem där människor var mer sårbara och hade en lägre status. 36 I avhandlingen Den rationella inbrottstjuven, undersökte Lottie Wahlin rationalitetsbegreppet samt rationellt handlande med fokus på brottslighet. 37 Fokus för studien var hur inbrottstjuvar agerade och resonerade kring brott. Genom att undersöka detta ville Wahlin ta reda på om bostadsinbrott kunde anses vara ett rationellt handlande, samt hur inbrottstjuvar tänkte och handlade vid denna typ av brott. I studien var bostadsinbrott uppdelat i olika steg då hon ansåg att bostadsinbrott var en serie handlingar och inte en ensam handling. Stegen hon delade upp bostadsinbrott i var: Innan brottet, vilket omfattade målet med brottet och i vilken mån planering skedde, Under brottet, hur gärningspersonen agerade under genomförandet av brottet, Efter brottet, vad gärningspersonen gjorde efter genomfört bostadsinbrott. I studien utgick hon från etnografiska studier gjorda av andra forskare som studerat tjuvars tillvägagångssätt vid bostadsinbrott samt egna intervjustudier med sju stycken inbrottstjuvar intagna på anstalt. Detta gjordes för att få inblick i om rationalitet kan användas som förklaringsmodell för bostadsinbrott. 38 Resultatet som Wahlin kom fram till var att begreppet rationalitet var svårt att definiera. Hon ansåg att resultatet trots detta visade på viss rationalitet när det gällde tjuvars handlande och resonerande kring bostadsinbrott. Denna rationalitet var dock av en lägre grad och mer situationsberoende än vad som beskrivits inom rationalitetsteorier som finns inom området. Hon ansåg att rationalitetsbegreppet kunde användas som förklaring till bostadsinbrott men att modellen skulle vara mer flexibel och inkludera social och kulturell kontext. 39 När det gäller upprepad utsatthet så har studier visat att det är en liten grupp gärningspersoner som begår de flesta brotten. Det har också framkommit att de som en gång utsatts för brott har en förhöjd risk att utsätts igen. 40 Förklaringar till att personer drabbas flera gånger kan vara exempelvis personens livsstil, området där bostaden finns eller ett rationalitetstänkande från gärningspersonens 35 Carlstedt, M., 2001a, s Carlstedt, M., 2001b, s. 11, 18f 37 Wahlin, L. 1999, Den rationella inbrottstjuven? 38 Wahlin, L. 1999, s. 9ff 39 Ibid., s Justitiedepartementet, 1996, s. 8, 20 8

12 sida. När det gäller upprepad utsatthet för bostadsinbrott har en gärningsperson vid nästa inbrott kännedom om huset, grannar och eventuella flyktvägar vilket kan göra valet av hus/lägenhet lättare. 41 Tidigare studier visar också att åtgärder som sätts in i anslutning till att ett brott begåtts har effekt. Det kan vara till hjälp när det gäller beslut om insatser och åtgärder vid bostadsinbrott. 42 Brittiska forskare som studerat området upprepad utsatthet för brott har kommit till samma slutsats genom egna studier inom området. De anser att genom satsningar på denna kategori brott så kan en stor del av den totala brottsligheten minskas Teori De teorier som valdes för studien när det gällde denna kategori av brott, mängdbrott, var rutinaktivitetsteori, tillfällesteori samt rationalitetsteorin. Dessa tre teorier ansåg jag vara de mest lämpade för min studie då brottskategorin var bostadsinbrott. Rutinaktivitetsteorin och tillfällesteorin ansåg jag vara relevanta för att våra dagliga rutiner ger gärningspersoner tillfällen till att begå brott. Rationalitetsteorin valdes då jag ansåg den lämpig efter att ha läst Lottie Wahlins studie angående rationella gärningspersoner när det gällde just brottskategorin bostadsinbrott. 3.1 Rutinaktivitetsteorin och tillfällesteorin Rutinaktivitetsteorin är en så kallad makro- eller strukturell teori som inte fokuserar på enskilda individer utan på förändringar i brottsnivåer. 44 Rutinaktivitetsteorin bygger på att det är våra dagliga aktiviteter som utgör de förutsättningar som finns för brott. Lawrence Cohen och Marcus Felson menar att det är våra dagliga rutiner och aktiviteter som gör oss till lämpliga offer för brott. 45 De menar att risken att utsättas för exempelvis bostadsinbrott är stor när vi är hemifrån, på exempelvis arbete, då bostäder står tomma och obevakade. 46 Genom våra dagliga rutiner ger vi alltså tjuven ett tillfälle att utföra brott då vi ofta är hemifrån under dagtid. Cohen och Felson menar vidare att ett brott behöver tre komponenter för att genomföras; ett lämpligt offer, en motiverad förövare samt avsaknad av kapabla väktare. Enligt dem ökar tillfällen till brott om någon av dessa komponenter 41 Brå, 2004b, s Ibid, s Farrell, G., Philips, C. & Pease, K., 1995, s Sarnecki, J., 2001, s Cohen, L. E. & Felson, M., 1979, Social Change and Criminal Rate Trends: A Routine Activity Approach. 46 Ibid., s

13 finns. 47 Med kapabla väktare menas polis och väktare vars arbete innefattar att hålla uppsikt men även allmänheten kan ha denna funktion genom att exempelvis grannar rör sig genom bostadsområden. När människor rör sig på platser och genom områden sker en kontinuerlig uppsikt och det blir svårare för gärningspersoner att begå exempelvis bostadsinbrott. Rutinaktivitetsteorin ligger nära tillfällesteorin som utgår ifrån hur vårat samhälle ger rationella individer tillfällen att begå brott då de utsätts för frestelser. Exempel på en förändrad tillfällesstruktur är det moderna samhällets utveckling med elektronik och bilar som har gjort att antalet brottstillfällen ökat. De två nämnda teorierna används komplementärt. 48 Clarke menar att för att förhindra brott som kommer sig av tillfällesstrukturer ska antalet tillfällen för brott minskas eller risken för att gripas öka då individer begår brott. Detta kommer att göra att de individer som begår brott kanske undviker det. Enligt Clarke fattar gärningspersoner beslut genom att rationellt tänka igenom olika alternativ. Kritik som har riktats mot Clarkes argument till att minska antalet tillfällen för brott är att om tillfällen för brott minskar inom ett område så omfördelas de bara. Det leder till att brottslighet förflyttas till andra områden, platser eller tider och att det därför inte skulle minska den totala brottsligheten Rationalitetsteorin (Rational Choice) Den tredje teorin som ansågs relevant för studien var rationalitetsteorin. Teorin har gärningspersoner i fokus och menar att valet av offer avgörs genom ett rationellt tänkande. Enligt denna teori skulle gärningspersonen rationellt välja hus och lägenheter beroende på hur husen är placerade, vad det finns att stjäla och eventuell kunskap om larm samt om personen gjort inbrott i samma hus/lägenhet förut. 50 Jerzy Sarnecki skriver att teorin utgår från att brottslingar är rationella individer. Brottslingen anses fatta beslut på rationella grunder och göra bedömningar av de för- och nackdelar som finns med att genomföra brottet Cohen, L. E. & Felson, M., 1979, s. 588f 48 Sarnecki, J., 2003, s. 223ff, Clake, R.V.G, 1980, s. 138f 50 Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, s Sarnecki, J., 2001, s

14 Graham Farrell m. fl., utgår från rationalitetsteorin vilket innebär att gärningspersonen ser mer fördelar med att bryta sig in i ett redan känt hus då det innebär färre risker. Efter ett tidigare bostadsinbrott finns också kunskap om vad som kan stjälas. 52 Lottie Wahlin menade i sin studie att rationalitetsteorin var en relevant teori då den förklarar målinriktat beteende för att nå ett definierat mål. 53 Rationalitetsteorin var enligt henne tillämpbar på inbrottstjuvars agerade vid bostadsinbrott. Hon ansåg att de i sin planering och i genomförandet av brott var relativt rationella och gjorde vissa avväganden innan ett brott genomfördes. Wahlin ansåg att bostadsinbrott har rationella tendenser även om inte alla stadier under brottet ansågs vara det. Hennes förklaring till att använda rationalitetsteorin var att hon ansåg att aktören skulle ha ett definierat mål, överväga olika alternativ och att handlingen medvetet skulle väljas av aktören för att kallas rationell. 54 Rationalitetsteorin som nämnts är dock inte helt tillämpbar på kriminella individers resonerande när det gällde brott, då den inte tar hänsyn till kulturell kontext, irrationella handlingar eller hur beslut fattas. Kulturella aspekter på brott förklaras som att kriminella individer lever i en kriminell värld med normer och regler som består av sociala fält och relationer. Genom kriminella relationer med kriminella personer fås information om lämpliga objekt och kontakter när det gäller brott. 55 När det gäller genomförande och handlingar vid bostadsinbrott kan dessa påverkas av gärningspersonens känslor eller om han/hon är påverkad av droger. 56 Wahlin gav exempel på olika tillvägagångssätt, rationella och irrationella vid bostadsinbrott. I dessa två fall skiljer sig bostadsinbrotten från varandra när det gäller genomförande och planering, vilket också visar sig i risktänkandet mellan de båda tillvägagångssätten. Det första exemplet på bostadsinbrott handlade om att gärningspersonen hade planerat ett inbrott och genomförde detta själv under planerade former. Innan brottet åkte gärningspersonen för att kontrollera området och lägenheten. Han hade också kontaktat en hälare som kunde ta hand om stöldgodset innan en försäljning av det. Under brottets genomförande genomsöktes lägenheten systematiskt efter värdeföremål av vilka han tog med dem han eftersökt, i detta fall tavlor. Av hälaren fick gärningspersonen efter genomfört brott låna pengar till droger. De pengar som tjuven fick i förskott var de pengar som han skulle få av hälaren vid en senare försäljning. I det andra exemplet på bostadsinbrott var gärningspersonen påverkad av både droger 52 Farrell, G., Philips, C. & Pease, K., 1995, s Wahlin, L., 1999, s. 71, ibid., s Ibid., s. 157f 56 Ibid., s. 151ff 11

15 och alkohol. Tillsammans med en kamrat stals en bil och tillsammans gjorde de ett oplanerat bostadsinbrott i en lägenhet. Under detta brott tänkte gärningspersonerna inte på risken med att bli upptäckta utan blev gripna av polisen. 57 Det första brottet anser Wahlin vara det brott som är rationellt då det innefattar planering både före brottet under genomförandet av det och att det finns ett mål efter genomfört brott. Planeringen och genomförandet av brottet visas tydligt genom att det finns någon som kan ta hand om stöldgodset efteråt. Det andra brottet definieras som irrationellt då det sker utan planering och att gärningspersonerna är påverkade av både alkohol och droger. Det medför att gärningspersonerna inte har något risktänkande under genomförandet av brottet. 4 Metod och material Denna studie är en kvantitativ registerstudie av polisanmälningar angående bostadsinbrott under perioden första oktober 2005 t.o.m. 30 september Metoden valdes då det var ett stort material som skulle undersökas ur polisens anmälningsregister, RAR, men också för att jag ansåg metoden vara bra för att kunna besvara mina frågeställningar. 4.1 Kodning i Rationell anmälningsrutin (RAR) Dokumentet Kodning av brott tar upp hur anmälning och misstanke av brott ska kodas i rationell anmälningsrutin (RAR). 58 När ett brott kodas bestäms brottskod och brottsantal för de gärningar som ska registreras. Det är viktigt att dessa uppgifter är noggrant inkodade så att uppgifterna håller god kvalité då de ligger till grund för exempelvis statistik samt polisens resursfördelning. 59 Vid kodning av brott är huvudregeln att varje gärning ska kodas med enbart en brottskod. Vid tveksamheter ska alltid den kod som kommer först i kodlistan användas. När det gäller stöld genom inbrott i villa/radhus respektive lägenhet är kategorin bostadsinbrott uppdelat i försök och fullbordat brott. Som fullbordat brott anses det även om tjuven inte lyckats ta med sig stöldgodset från bostaden men varit inne i bostaden och samlat ihop det Wahlin, L., 1999., s. 152ff 58 Brå, 2006b, Kodning av brott vid anmälningar respektive misstankar om brott. 59 Ibid., s Ibid., s. 31, 37 12

16 4.2 Sekundärdata inom forskning Datamaterialet, polisanmälningar ur RAR av bostadsinbrott, som bearbetades är sekundärdata. Sekundärdata är datamaterial som används i en studie men som inte är insamlat bara för detta ändamål. Materialet är ofta sparat i register och databaser och är bland annat offentlig statistik hos myndigheter. Att sekundärdata finns och registreras hos myndigheter är för att det bland annat ska kunna användas för olika forskningsändamål. 61 Fördelar med användning av sekundärdata är att det är ett billigt sätt att samla in information. Genom att använda sekundärdata fås också tillgång till information från en längre period och jämförelser kan då göras på ett enkelt sätt mellan dåtid och nutid. Sekundärdata kan också vara bra för studiens replikerbarhet och kan öka representativiteten. Att öka representativiteten i materialet gör det lättare att generalisera det i ett senare skede. Sekundärdata kan också öka validiteten i studiers primärdata om de visar på samma resultat. 62 En nackdel med sekundärdata är att de kanske inte alltid visar den information som behövs för en specifik studie. Det finns problem med att sekundärdata ibland inte kan ge svar på de frågor som ställs i studier då materialet inte samlats in primärt för detta ändamål. Detta upplevde jag i min studie då informationen, polisanmälningar utdragna ur RAR, inte alltid var så utförliga som jag hade hoppats. 4.3 Urval och begränsning För att studera antalet polisanmälningar som inkommit angående bostadsinbrott och upprepad utsatthet användes alltså polisens anmälningsregister, Rationell anmälningsrutin (RAR). Begränsningar för studien var tidsperioden för den samt att det endast var polisanmälningar som visade på upprepad utsatthet för bostadsinbrott som ingick. Det gjorde att andra polisanmälningar och brottskategorier som stöld genom inbrott i fritidshus (0826) eller källare/vind (0825) inte togs upp. 63 Materialet som jag fick tillgång till berörde två år och en månad och utgick från den första september 2004 t.o.m. 30 september Dessa två ettårsperioder var aktuella: första oktober 2004 t.o.m. 30 september 2005 vilken benämns som kontrollåret, samt första oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006 vilken benämns som urvalsåret. Studien skulle i första hand koncentreras kring perioden första 61 Dahmström, K., 2000, s Frankfort-Nachmias C. & Nachmias, D., 1996, s. 306f 63 Brå, 2006b, s

17 oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006, det vill säga urvalsåret. Polisanmälningar från urvalsåret skulle sedan jämföras ett år tillbaka i tiden. September 2004 uteslöts i inledningsskedet av studien då jag ville specificera två ettårsperioder som studien skulle koncentreras kring. Då det senare i studien visade sig att månaden hade ett stort antal polisanmälningar undersöktes dessa separat för upprepade bostadsinbrott. 4.4 Bearbetning av material Bearbetningen av materialet har gjorts i flera steg genom att först gå igenom det manuellt och sortera det i ettårsperioder och sedan efter brottskod. Detta gjordes för att få en bättre överblick över det totala antalet brottsanmälningar, samt hur stort antalet var i varje specificerad kategori. SPSS användes för att analysera och visa intressanta delar av materialet som diagram. Brottskoderna i Rationell anmälningsrutin (RAR) som studien utgick ifrån när det gällde bostadsinbrott var fyra stycken och berörde försöks- samt fullbordade brott. De brottskoder som undersöktes var: Fullbordat inbrott i villa/radhus 9801 Försök till inbrott i villa/radhus 0857 Fullbordat inbrott i lägenhet 9802 Försök till inbrott i lägenhet 0874 Det fanns i vissa polisanmälningar fler brottskoder än de ovan nämnda men dessa har inte ägnats något intresse eller undersökts specifikt. Det totala antalet registrerade polisanmälningar av bostadsinbrott i RAR under urvalsåret första oktober 2005 t.o.m. 30 september 2006 i Dalarnas län var 381 stycken. Av dem var 34 stycken inte aktuella då de var dubbletter eller tog upp inbrott som skett på andra platser. Det slutgiltiga antalet polisanmälningar som kom att ingå i urvalsåret blev sammanlagt 347 stycken. När de aktuella polisanmälningarna togs fram ur RAR läste jag igenom vissa av dem för att se vilken information som skrivits in. Detta gjordes för att se om de frågeställningar som jag var intresserad av skulle kunna få ett svar, exempelvis information om eventuell skäligen misstänkt gärningsperson. Vid genomläsningen upptäckte jag även att grannar ofta polisanmälde bostadsinbrott i varandras lägenheter. Problemet med detta var att lägenhetsinnehavaren själv ofta polisanmälde bostads- 14

18 inbrottet senare när han/hon kommit hem. Detta gjorde att det fanns flera polisanmälningar för samma lägenhet gällande samma dag och tid. Dessa polisanmälningar var att betrakta som dubbletter och plockades bort ur materialet. Det visade sig också att om en lägenhet blivit utsatt för ett bostadsinbrott var det inte ovanligt att flera lägenheter i samma trappuppgång var drabbade. När polisanmälningarna var genomlästa konstruerade jag ett kodschema för de variabler som valdes ut och testade och modifierade dem under tiden som de skrevs in. När inkodningen i SPSS var gjord för urvalsåret bestämdes variabelnamn för att kunna koda den information som jag var intresserad av på rätt sätt från RAR till SPSS. Variablerna som jag kodade in i SPSS finns som bilaga i slutet av dokumentet. Jag ansåg att indelning i dessa variabler gjorde materialet mer överskådligt och strukturerat. När det gällde bostadsinbrott upptäckte jag under inkodningen att det var en säsongsberoende brottslighet. Det visades genom att brottskategorin bostadsinbrott hade vissa månader med få brott medan andra månader var mer belastade. Exempel på en månad med förhållandevis många polisanmälningar var den månad som till en början uteslöts ut materialet, september 2004, vilken hade 43 polisanmälningar. När materialet var genomgånget och kategoriserat valde jag att undersöka även september 2004 för upprepad utsatthet för bostadsinbrott. Jag tog med september 2004 för att jag ansåg det intressant att undersöka om resultatet påverkades av denna månad. 4.5 Etik De forskningsetiska principerna föreskriver hur man bör förhålla sig till det forskningsmaterial som ska hanteras. Materialet som jag fick tillåtelse att arbeta med var polisanmälningar gällande bostadsinbrott, vilket var registerdata från en myndighet. I materialet fanns uppgifter som kunde avslöja både utsattas och skäligen misstänktas identitet. De känsliga uppgifterna bestod bland annat av namn och adress men även personnummer och diarienummer på anmälan. När analys och kodning gjordes av polisanmälningarna avidentifierades de i enlighet med Vetenskapsrådets föreskrifter. 64 När inkodning av materialet gjordes förvarades polisanmälningarna inlåsta på Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet efter överenskommelse mellan polisen och ansvarig på institutionen. 64 Vetenskapsrådet, 2003, s

19 5 Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet En studies tillförlitlighet beror bland annat på dess validitet och reliabilitet vilket betyder att man mäter det som avses mätas i studien och att samma resultat kan uppnås vid mätningar vid olika tillfällen. 65 Djurfeldt m.fl. har samma definition av validitet men tillägger att man ska kunna operationalisera begrepp och övergripande frågeställningar till mätbara konkreta frågor för att undvika systematiska fel. Validitet handlar alltså om frånvaron av systematiska fel. När det gäller beskrivningen av reliabilitet menar de att replikerbarheten i studien är viktig Anmälda brott, material och statistik Det som ska klargöras är att anmälningsstatistik är inte samma sak som den faktiska brottsligheten. Den faktiska brottsligheten är alla brott som sker vilket innefattar både dolda och anmälda brott. Det gör det svårt att uppskatta omfattningen av den. Den dolda brottsligheten är den brottslighet som inte registreras eller kommer till polisens eller andra myndigheters kännedom. 67 Statistik som tar upp anmäld brottslighet visar alltså den del av brottsligheten som kommer till polisen och andra myndigheters kännedom. Därmed är förändringar av den anmälda och registrerade brottsligheten inte det samma som förändringar i den faktiska brottsligheten. 68 Antalet brott som är underlag för statistik påverkas av allmänhetens benägenhet att anmäla brott men även polisens registreringsbenägenhet. 69 När anmälningsregister används finns det skäl att tro att det både finns under- och överrapportering av brott när det gäller den brottskategori som studeras i denna undersökning. Detta kan påverka resultatet som framkommer och leda till en lägre validitet. Överrapportering kan ske när händelser anmäls som inte är brott men det kan även handla om exempelvis försäkringsbedrägerier. 70 Underrapportering är de brott som inte anmäls till polisen av ett eller annat skäl. Det som också framgått av studier gjorda av Brottsförebyggande rådet (Brå) är att brott som gäller större ekonomiska värden anmäls i större grad än brott där förlusten är mindre May, T., 2001, s. 117f 66 Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O., 2003, s Brå, 2006c, s Ibid., s Ibid., s. 21f 70 Carlstedt, M., 2001a, s Brå, 1998, s

20 Studier har visat att ett antal val görs innan en anmälan lämnas till polisen. Dessa är exempelvis den allmänna synen på brottet, hur brottet uppmärksammas av massmedia, politiker och berörda myndigheter. Den som utsatts för brott kommer också att göra en bedömning av konsekvenser och bemötande när det gäller att anmäla brott. Där ingår också uppfattningen om sannolikheten för att gärningspersonen ska åka fast. Detta påverkar anmälningsbenägenheten hos de som drabbas av brott. 72 När Statistiska centralbyråns (SCB: s) kartläggning om levnadsförhållanden undersöktes för hur stor andel bostadsinbrott som anmälts till polisen, redovisas en siffra på 63 procent. Följaktligen visar resultatet av undersökningen från SCB att av de hushåll i Sverige som under ett år utsatts för ett bostadsinbrott, 25 procent, är det 63 procent som anmäler detta till polisen. SCB menar att det skett en minskning av anmälningsbenägenheten under 90-talet men att den ändå inte påverkat den ökning av antalet polisanmälningar som pågått sedan 1978 då dessa mätningar började. 73 Det fanns polisanmälningar i denna studies material som togs bort av olika anledningar. Det gällde polisanmälningar som upprättats i länet men där bostaden som anmälan gällde inte låg i Dalarnas län. Det kunde också gälla polisanmälningar om bostadsinbrott där personen som anmält bostadsinbrottet inte var skriven i länet. Polisanmälningar som rörde Dalarnas län kom kanske inte heller med i urvalet då polisanmälningar kan ha upprättats i andra län. Det kan ha påverkat antalet polisanmälningar som studien utgår ifrån negativt och gjort antalet färre än de egentligen är. Tillförlitligheten i studien påverkas av det material som jag har utgått ifrån. I och med den geografiska begränsningen för studien samt att studien bara tar upp en brottskategori finns risk för att tillfälliga och slumpmässiga variationer kan bli stora. Om detta är fallet kan det påverka de slutsatser som dras. 74 Det skulle därför vara intressant att göra en replik på studien som nu gjorts om något år för att undersöka om resultaten ändrats. Det som bör uppmärksammas när det gäller jämförelser mellan kommuner, län eller stadsdelar är befolkningsstrukturens sammansättning samt urbaniseringsgraden. Detta kan påverka brottsnivån då en kommun med många unga kan ha en högre andel anmälda brott per innevånare än en kommun med äldre innevånare. Samma sak gäller för orter där befolkningen är mer koncentrerad jämfört med 72 Brå, 1998, s Statistiska centralbyrån (SCB), 2004, s Brå, 1998, s. 7 17

21 glesbygd. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) kan detta undvikas genom att använda långa undersökningsserier så ofta som möjligt. 75 Konkret skulle det som tas upp av Brottsförebyggande rådet (Brå) i min undersökning vara de skillnader som jag uppfattar finns mellan de gjorda studierna i Uppsala- respektive i Dalarnas län. Det skulle även påverka den tidsram som är satt för studien då jag valt att undersöka upprepad utsatthet för bostadsinbrott under 12 månader. Skillnader som finns är bland annat att Uppsala län tillhör Mälardalsregionen och har bra kommunikationer till ett flertal städer och en närhet till Stockholm. I och med detta är det en storstadsregion och har en mer koncentrerad befolkning än städer och orter i Dalarnas län. Att Uppsala län ligger i en storstadsregion och nära Stockholm kan påverka antalet brott som begås där och göra antalet polisanmälningar om brott fler. I verksamhetsplanen för Uppsala län 2006 anses länet ha en bra framtid och att det kommer att ske en befolkningstillväxt vilket redan nu märks för regionen. 76 Detta skiljer sig mot Dalarnas läns verksamhetsplan där en befolkningsminskning anas. 77 Även åldern på invånarna anses påverka antalet brott vilket i detta fall kan förklara att Dalarna har en lägre procentandel brott än Uppsala. Att Dalarnas län har en vikande befolkningsutveckling och en högre andel äldre inom länet än vad Uppsala har påverkar troligen utfallet av antalet brott inom de båda länen. 5.2 Felkodning i rationell anmälningsrutin (RAR) Kodningen som polisen gör i RAR kan också påverka resultatet som framkommer. Polisanmälningar om brott skrivs in med både brottsdatum och anmälningsdatum. För att lättare kunna jämföra min studie med den som gjorts för polismyndigheten i Uppsala använde jag mig av anmälningsdatum och inte brottsdatum, då Uppsala-studien använde detta tillvägagångssätt. 78 Detta gjordes för att min replik av Uppsala-studien skulle bli så lik som möjligt. Polisanmälningar kan alltså undersökas genom att antingen kontrollera brottsdatum eller anmälningsdatum, vilka båda finns inskrivna i anmälningar hos polisen. 79 Anmälningsdatum är det datum när anmälan inkom till polisen vilket inte behöver överrensstämma med brottsdatum. Ett exempel på detta skulle kunna vara att en familj åker iväg på semester och när de kommer hem har de haft bostadsinbrott. Då vet de inte exakt när brottet 75 Brå, 2006c, s. 86f 76 Verksamhetsplan för polismyndigheten i Uppsala län 2006, s Verksamhetsplan för polismyndigheten i Dalarnas län 2006, s Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, Upprepad utsatthet för brott En kartläggning av anmälningar avseende våld mot kvinnor i nära relation, bostadsinbrott samt rån och inbrott i butik. 79 Se Bilaga 1, Polisanmälan utdragen ur rationell anmälningsrutin RAR, s

22 skett men kan ge en ungefärlig tidpunkt för brottet. Genom mitt beslut att använda anmälningsdatum för studien ökades reliabiliteten. Att reliabiliteten ökades har att göra med att ett av studiens syften var att replikera Uppsala-studien från 2005 och dess arbetssätt. Att analysen utgick ifrån anmälningsdatum kan påverka omfattningen av de upprepade polisanmälningarna samt variabeln tid mellan polisanmälningarna. Det gjorde att det blev svårt att avgöra om det var den faktiska tiden mellan två polisanmälningar, eller om det var ett mått på faktorer som exempelvis när den som drabbats haft möjlighet att göra en anmälan till polisen. Valet att använda anmälningsdatum som utgångspunkt i studien kan ha påverkat antalet polisanmälningar som har ingått i rapporten, då en anmälan av olika skäl kan dröja. 80 Min uppfattning om RAR efter inkodning var att anmälningsregistret i sin struktur var problematiskt då polisanmälningarna såg olika ut och kodningen skiljde sig åt på grund av fria textfält. 81 Enligt mig påverkade de fria textfälten den information som jag kunde få ut från en skriven anmälan då vissa av dessa var utförligare skrivna än andra. Den information som inte var obligatorisk var exempelvis om bostaden hade eller använde larm. Det gjorde att jag vid inkodningen i SPSS av denna variabel ansåg att informationen inte var tillfredställande. Det ledde till att jag senare bestämde mig för att inte redovisa denna variabel specifikt då det inte fanns ett tillräckligt underlag för det. I RAR fanns det även polisanmälningar som jag bedömde vara dubbletter. Som dubbletter räknades de polisanmälningar som hade samma diarienummer men även de som var skrivna på exakt samma sätt när det gällde adress, datum, tid och innehåll i anmälan. Anmälningar som grannar samt bostadsinnehavare gjort för samma bostad med samma information men med olika tidsangivelse ansågs också vara dubbletter. De polisanmälningar som ansågs vara dubbletter uteslöts ut materialet Felkodning i SPSS Inkodningen av polisanmälningarna i SPSS påverkades av hur de var skrivna i RAR. Mycket av informationen var som sagt skriven i fria textfält vilket gjorde dem olika utförliga och informativa. Detta påverkade informationen som blev tillgänglig för studien och vilka analyser och resultat som jag kunnat få fram. För att öka validiteten och reliabiliteten i de studier som genomförts har vi tre 80 Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, s Se Bilaga 1, Polisanmälan utdragen ur rationell anmälningsrutin, RAR, s Svensson, L. & Lindgren, M., 2005, s. 14f 19

23 som arbetat med upprepad utsatthet inom de valda brottskategorierna diskuterat vad som varit relevant att ta upp. Det vi diskuterade var exempelvis val av variabler, inkodning och innehåll i diagram för att kunna visa så relevant information som möjligt. Reliabiliteten ökas också med hjälp av den bilaga om använda variabler som finns i slutet av uppsatsen. Bilagan visar vad som kodats in och undersökts för att nya studier ska kunna undersöka upprepad utsatthet på ett liknande sätt med samma variabler. 83 Inkodningen av information i SPSS kan ändå ha lett till fel då det bara är jag som kodat in informationen och denna inte har kontrollerats av någon annan än mig själv. 5.4 Undersökt tidsperiod Tillförlitligheten kan påverkas av den tidsperiod som är satt för studien. Den satta tidsperioden kunde göra att polisanmälningar precis i början och i slutet av studien kunde ses som enskilda brott trots att de faktiskt var upprepade. Detta bortfall anser jag ändå inte var så stort att det påverkar mitt resultat i någon större utsträckning. Tidsramen för studier som denna har kritiserats av bland annat Mawby som menar att den är för snäv. Han menar att för att få rättvisande resultat ska längre undersökningsperioder än ett år användas för studier av bostadsinbrott Mörkertal inom brottskategorin bostadsinbrott Med mörkertal menas relationen mellan det faktiska antalet brott och antalet anmälda brott. 85 Mörkertalet gällande bostadsinbrott är troligtvis litet då brottet betraktas som allvarligt. Inom vissa kategorier brott är mörkertalen stora men det gäller inte för bostadsinbrott. I de flesta fall kräver försäkringsbolagen en polisanmälan innan ersättning betalas ut. I de flesta fall är också självrisken lägre än både skadekostnader och ersättningen från försäkringsbolaget vilket ökar anmälningsbenägenheten. 86 Att brottet är av integritetskränkande karaktär bidrar också till en hög anmälningsbenägenhet. Därmed anses statistiken över anmälda bostadsinbrott tämligen väl avspegla den faktiska brottsligheten både när det gäller nivå och utveckling. 87 Att försäkringsbolagen kräver en polisanmälan innan ersättning betalas ut gör mörkertalen mindre. Det finns dock människor som inte tecknar försäkringar och dessa kanske inte anmäler bostadsinbrott om de råkar ut för det. 83 Bilaga 2, Variabler som använts för att koda in materialet i SPSS, s Mawby, R.I., 2001, s Brå, 2006c, s Brå, 2004a, s Brå, 2006c, s