RISKBEDÖMNING. Detaljplan för del av Tegelbruket 1, Fittja i Botkyrka kommun. Granskningshandling,

Transkript

1 RISKBEDÖMNING Detaljplan för del av Tegelbruket 1, Fittja i Botkyrka kommun Granskningshandling,

2 Beställare: Stendörren Beställarens namn: Fredrik Brodin Konsultbolag: Structor Riskbyrån AB Uppdragsnamn: Uppdragsnummer: Datum: Uppdragsledare: Lisa Zamani Handläggare/utredare: Sofia Johansson Granskare: Henrik Mistander Status: Granskningshandling Revision Datum Revidering avser Ursprunglig handling Uppdaterat med kompletteringar och förtydliganden, med anledning av Länsstyrelsens yttrande i samband med samråd. STRUCTOR RISKBYRÅN AB Solnavägen 4, Stockholm Telefon: Instagram, Facebook, LinkedIn Organisationsnummer:

3 3 (70) Sammanfattning Structor Riskbyrån har fått i uppdrag av Stendörren att genomföra en riskbedömning för detaljplan för del av Tegelbruket 1 i Botkyrka kommun. Detaljplanen syftar till att ändra markanvändningen från handel och kontor till en blandning av bostäder, verksamheter och närbutiker. Med anledning av närheten till E4 (Södertäljevägen), Botkyrkaleden och drivmedelsstationen OK-Q8 har ett behov identifierats av att ta fram en riskbedömning. Syftet med uppdraget är att skapa ett beslutsunderlag för att i detaljplanen kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Målet är att bedöma den föreslagna markanvändningens lämplighet genom att beakta bl.a. individ- och samhällsrisknivåer för planområdet och vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Resultatet från genomförda beräkningar avseende vägarna visar att individrisken är acceptabel för hela planområdet. Samhällsrisken är belägen i ALARP-området, där risker kan accepteras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Sammantaget bedöms resultatet från beräkningarna medföra behov av att göra en bedömning av möjligheter för riskreduktion utifrån ett kostnads-/nyttoperspektiv och praktisk genomförbarhet. Det är främst olyckor brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) och giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) som bidrar till att samhällsrisknivån är förhöjd. Detta då en stor andel av befolkningen kommer att befinna sig inom konsekvensavståndet för dessa olycksscenarier i föreslagen utformning. Riskreducerande åtgärder för planområdet bör alltså syfta till att minska konsekvenserna eller sannolikheten för dessa scenarier. Följande riskreducerande åtgärder föreslås och har möjlighet att skapa förutsättningar för en acceptabel samhällsrisk enligt tillämpade riskvärderingskriterier Åtgärder i tillkommande bebyggelse: Placering av ventilationsintag i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast Botkyrkaleden och E4, till och med den första husraden med bostäder. Bakomliggande bebyggelse bedöms erhålla ett skydd via barriär- och spridningseffekter av framförliggande bebyggelse. Utrymning av byggnader bör möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Områden mellan tillkommande bebyggelse och riskkällor bör utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Även balkonger eller terrasser mot riskkällorna, vilka inbjuder till stadigvarande vistelse, ska undvikas. Detta gäller inom 40 meter från respektive riskkälla. Ej öppningsbara fönster mot E4 för hotellbyggnaden. Åtgärder att beakta vid ombyggnation av E4:

4 4 (70) Områden i direkt anslutning till riskkällorna bör inte exploateras på sådant sätt att ett eventuellt olycksförlopp kan förvärras. Hårda konstruktioner, skarpa föremål eller motsvarande som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon bör undvikas. Skydd längs vägkant som hindrar vätska från att rinna av från vägbanan. Avseende drivmedelsstationen rekommenderar Länsstyrelsen i Stockholm i nybyggnadsfall ett avstånd om 100 meter mellan drivmedelsstationer och bostäder samt ett minimiavstånd om 50 meter. Inga av de identifierade scenarierna med brandfarliga vätskor och gaser bedöms medföra konsekvensavstånd som når planerad bebyggelse inom aktuellt planområde och ett avsteg från rekommendationen bedöms därför vara möjligt. Utifrån ett olycksriskperspektiv föreligger inget behov av åtgärder. Botkyrka kommun har det övergripande ansvaret för människors hälsa och säkerhet. Genomförd riskbedömning ska ses som ett underlag för Botkyrka kommuns beslutsfattande.

5 5 (70) Innehåll 1. Inledning Syfte och mål Avgränsningar Underlagsmaterial Disposition Revideringar Områdesbeskrivning Omgivningen Planområde och planerad markanvändning Omfattning av riskhantering Kravbild Metod och genomförande Riskidentifiering Riskkällor Skyddsvärt Identifierade händelser och olycksscenarier Riskanalys Farligt gods på väg Drivmedelsstation Riskvärdering och åtgärder Farligt gods på väg Drivmedelsstation Slutsats Referenslista Bilaga A Olycksscenarier för olycka med transport av farligt gods Bilaga B Frekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods indata och metod 41 Bilaga C Frekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods Händelseträdsmetodik Bilaga D Konsekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods Bilaga E Beräkning av risknivåer för olycka med transport av farligt gods Bilaga F Riskbidrag för transport av farligt gods Bilaga G Riskanalys för olycksscenarier vid hantering av brandfarliga varor på drivmedelsstation Bilaga H Riskuppskattningar för pölbrand vid drivmedelsstation Bilaga I Referenslista Bilaga A-E... 75

6 6 (70) 1. INLEDNING Structor Riskbyrån har fått i uppdrag av Stendörren att genomföra en riskbedömning för detaljplan för del av Tegelbruket 1 i Botkyrka kommun. Detaljplanen benämns vidare Tegelbruket. Detaljplanen syftar till att ändra markanvändningen från handel och kontor till en blandning av bostäder, verksamheter och närbutiker. Med anledning av närheten till E4 (Södertäljevägen), Botkyrkaleden och drivmedelsstationen OK-Q8 har ett behov identifierats av att ta fram en riskbedömning Syfte och mål Syftet med uppdraget är att skapa ett beslutsunderlag för att i detaljplanen kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen 1 och Miljöbalken 2. Målet är att bedöma den föreslagna markanvändningens lämplighet genom att beakta bl.a. individ- och samhällsrisknivåer för planområdet och vid behov föreslå riskreducerande åtgärder Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till att behandla tekniska olycksrisker med en direkt påverkan på människors hälsa och säkerhet. Eventuella hälsoeffekter till följd av långvarig exponering behandlas inte (t.ex. buller, elektromagnetisk strålning och avgaser). Hänsyn tas inte heller till suicidrisk, sociala risker eller klimatrelaterade risker. Räddningstjänstens insatsmöjligheter samt tillgång till brandvattenförsörjning behöver säkerställas i fortsatt planering. Räddningstjänsten är att betrakta som en samhällsviktig funktion som behöver beaktas i planläggning av mark och vatten Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Förstudie inför detaljplan Tegelbruket 1, Fittja Botkyrka kommun 3. Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten.

7 7 (70) 1.4. Disposition Riskbedömningen har lagts upp enligt följande: Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Inledning: Omfattar bakgrund och introduktion till uppdraget. Områdesbeskrivning: Ger en beskrivning av detaljplanen och dess omgivning. Detta ger en bild av planerad markanvändning samt fungerar som underlag till riskidentifieringen. Omfattning av riskhantering: Beskriver uppdragets omfattning av riskhantering samt vilket metodval som gjorts. Kapitel 4 6 Riskidentifiering, Riskanalys, Riskvärdering och åtgärder: Omfattar en riskidentifiering, riskanalys och värdering av erhållna risknivåer samt en osäkerhetshantering av dessa. Vid behov anges förslag på åtgärder. Kapitel 7 Slutsats: Redovisar slutsatser. Bilaga A-E Transporter av farligt gods: Beskriver antaganden och beräkningar gällande transporter av farlig gods. Bilaga F-G Hantering av brandfarlig vara på drivmedelsstation: Beskriver antaganden och beräkningar gällande drivmedelsstation Revideringar Revidering sedan föregående version är markerade med vertikalt streck i vänster marginal likt detta stycke.

8 8 (70) 2. OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs planområdet samt dess närmaste omgivning Omgivningen Det aktuella planområdet är beläget strax söder om E4 och norr om Botkyrkaleden som båda är primära transportleder för farligt gods 4, se Figur 1. Botkyrkaleden kommer att bli avlastad från trafik när Tvärförbindelse Södertörn byggs 5,6. Tvärförbindelsen kommer att gå i tunnelläge till trafikplats Vårby norr om trafikplats Fittja. Trafikstart är planerad till Det farliga godset kommer att transporteras på Tvärförbindelse Södertörn och Botkyrkaleden kommer att nyttjas som omledningsväg för farligt gods vid underhåll eller olycka samt för transporter till målpunkter i området. Figur 1. Fastigheten Tegelbruket 1 med omgivningar. Norr om E4 finns ett verksamhetsområde och söder om Botkyrkaleden bostäder och Fittja centrum. En drivmedelsstation är belägen i anslutning till planområdet. E4 längs med planområdet planeras att breddas, för att möjliggöra ytterligare körfält. Breddningen kommer att ske norrut och kommer alltså inte att påverka avståndet mellan E4 och tillkommande bebyggelse.

9 9 (70) 2.2. Planområde och planerad markanvändning Nuvarande detaljplan för Tegelbruket 1 anger användning av marken för handel och kontor. Inom norra delen av fastigheten Tegelbruket 1 finns idag Exploriahuset och Hornbach. De södra och nordöstra delarna av fastigheten Tegelbruket 1 är obebyggda. I aktuell detaljplan planeras bebyggelsen i två delar, del 1 och del 2. Del 1 planeras för 633 bostäder på Stendörrens mark och 100 bostäder på intilliggande kommunal mark. Inom del 2 planeras bostäder för ca 167 bostäder samt hotell eller kontorsbebyggelse. Målsättningen med detaljplanen är att skapa en levande stadsdel med en blandning av bostäder, verksamheter och närbutiker, se Figur 2. Del 1 av planområdet förväntas vara färdigbyggt redan i början av 2020-talet. Figur 2. Situationsplan för del av Tegelbruket 1, Fittja. Del 1 är de sex byggnaderna i söder, medan del 2 är de tre byggnaderna i norr. Avståndet från tillkommande bebyggelse i del 1 till E4 planeras vara som minst ca 200 meter och till Botkyrkaleden ca 60 meter. Del 2 planeras över 300 meter från Botkyrkaleden samt önskas placeras 50 meter från E4. Avståndet från närmaste planerad byggnad till drivmedelsstationens lossningsplats för påfyllning till cistern är ca 45 meter, till pumpar (bensin etc.) och dispenser (fordonsgas) ca 50 meter och till fordonsgaslagret ca 130 meter.

10 10 (70) 3. OMFATTNING AV RISKHANTERING I detta kapitel beskrivs uppdragets omfattning av riskhantering i förhållande till gällande kravbild. Likaså beskrivs genomförandet och vilken metodik som används Kravbild Att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering bottnar i krav i Plan- och bygglagen 1 och Miljöbalken 2. Kraven innebär att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. I detta avsnitt redovisas krav kopplat till transporter med farligt gods och drivmedelsstationer Transportinfrastruktur: Väg Riskbedömningen avseende transporter av farligt gods avser att uppfylla de krav på riskhantering som Länsstyrelsen i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län ställer i riskpolicy Riskhantering i detaljplaneprocessen 7. Även rekommendationerna i de riktlinjer avseende riskhantering som Länsstyrelsen i Stockholms län ger i rapporten Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods 8 beaktas, se Figur 3. I dessa anges ett riskhanteringsavstånd på 150 meter intill transportleder för farligt gods, inom vilket riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner. Längs transportleder för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse inte vara belägen närmare än 40 meter från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter, se Figur 3. Figur 3. Riskhanteringsavstånd i Länsstyrelsen i Stockholms län riktlinjer.

11 11 (70) Riskhanteringsprocessen ska beaktas då planområdet är beläget inom 150 meter från två transportleder för farligt gods och en ackumulerad risknivå från riskkällorna bör beaktas. Rekommendationerna ovan uppfylls inte i och med att avståndet mellan de närmaste planerade bostadsbyggnader inom planområdet och Botkyrkaleden är ca 60 meter, respektive 25 meter från E4. För att undersöka om bebyggelsen ändå kan anses lämplig genomförs en kvantitativ riskbedömning. Vid korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid eventuella konsekvenser av en olycka med farligt gods än sannolikheten för att en sådan olycka ska inträffa. Det ska noteras att nämnda riktlinje anger att risker kopplade till transporter av farligt gods även ska beaktas på vägar som inte är rekommenderade för transporter av farligt gods, om det är sannolikt att sådana transporter kommer att förekomma. Därav beaktas även transporter till den intilliggande drivmedelsstationen Riskfyllda verksamheter: Drivmedelsstationer Länsstyrelsen i Stockholms län anser att i nybyggnadsfallet bör ambitionen vara att hålla ett avstånd om 100 meter till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus eller samlingsplatser där oskyddade människor kommer att uppehålla sig. De anger också ett minimiavstånd om 50 meter ur både risk-, miljö- och hälsoskyddssynpunkt som alltid bör hållas 9. Länsstyrelsen och Boverket föreslår ett riskhanteringsavstånd på 100 meter till drivmedelsstationer i fysisk planering 9,10, vilket innebär att om 100 meter inte upprätthålls ska risksituationen utifrån påverkan på människa analyseras och bedömas. Rekommendationerna ovan uppfylls inte för planområdet då bostäder är planeras på ett avstånd av 45 meter från intilliggande drivmedelsstation. Till följd av detta kommer även drivmedelsstationen att beaktas i kommande riskbedömning. Vidare finns en rad andra säkerhetsrelaterade krav på drivmedelsstationer. Anordningar för hantering av brandfarliga eller explosiva varor ska vara inrättade på ett betryggande sätt med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand enligt 10 i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 11. Riskutredning måste genomföras för att en tillståndspliktig verksamhet ska få bedrivas, enligt 7 LBE. Detta gäller både påverkan inom anläggningen och påverkan från omgivningen på anläggningen. LBE tar dock ingen hänsyn till påverkan från anläggningen på omgivningen Metod och genomförande För att skapa ett beslutsunderlag avseende hantering av olycksrisker genomförs i detta uppdrag en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO , se Figur 4. Riskbehandlingen (det sista steget i processen) kräver ett aktivt beslutsfattande. Detta åligger kommunen genom fastställande av planen och dess planbestämmelser.

12 12 (70) Behandlas i avsnitt 4 Behandlas i avsnitt 5 Behandlas i avsnitt 6 Figur 4. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Denna rapport hanterar de delar som benämns Riskbedömning Riskidentifiering Riskidentifieringen omfattar en genomgång av potentiella riskkällor i planområdets omgivning. Identifieringen görs med utgångspunkt i faktiska avstånd respektive rekommenderade skyddsavstånd mellan de olika riskkällorna och planområdet. Nedanstående riskkällor beaktas. Transportinfrastruktur Den transportinfrastruktur som behandlas utgörs primärt av rekommenderade transportleder för farligt gods 7,14, men även lokala vägnät där transporter med farligt gods bedöms kunna förekomma. Riskfyllda verksamheter. De verksamheter som beaktas utgörs av de som presenteras i länsstyrelsens WebbGIS 14 och omfattar s.k. farliga verksamheter enligt Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 4, bensin- och drivmedelstationer 14,15 samt verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen 14. Även verksamheter med tillstånd enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 16 beaktas Riskanalys och riskvärdering Nedan beskrivs vilken metodik som används för att uppskatta och värdera risker förknippade med de transporter av farligt gods och respektive riskfyllda verksamheter som beaktas i riskbedömningen.

13 13 (70) Transportinfrastruktur: Väg Underlag för transporter av farligt gods förbi planområdet identifieras utifrån statistik för transporter av farligt gods i Sverige 17,18 samt mätningar genomförda på E4 19,20. Riskanalysen för risker kopplade till transporter av farligt gods utförs kvantitativt genom att de två riskmåtten individ- och samhällsrisk beräknas. Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. Beräkningar genomförs som uppskattar hur riskpåverkan ackumuleras från vägarna eftersom planområdet exponeras av risk från båda vägarna. Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke-tolerabla risker. Samhällsrisk utgörs av sannolikheten för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet och studeras över ett område som normalt är en kvadratkilometer stort. Risken redovisas ofta som en s.k. F/N-kurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda. För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer de nivåer och principer som föreslås av DNV 21 att användas, se Figur 5. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Figur 5. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV 21. ALARP-området definieras på samma sätt för individ- som samhällsrisk. Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 22 och Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering 23.

14 14 (70) Riskfyllda verksamheter: Drivmedelsstationer De skyddsavstånd som LBE-regelverket anger kan, men behöver inte, motsvara den riskexponering för omgivningen som behöver beaktas i den fysiska planeringen, dvs. utifrån PBL och MB. Riskbedömningen för risker kopplade till olyckor vid hantering av brandfarliga varor vid drivmedelsstationen utförs med ett konsekvensbaserat (deterministiskt) perspektiv. Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa. Att uppskatta sannolikheter för ett utsläpp från en specifik drivmedelsstation är förknippat med svårigheter. Det tillgängliga statistiska underlaget för felfrekvenser och dylika förutsättningar är begränsat. Extrapoleringar krävs som tillför beräkningarna stora osäkerheter. Av dessa anledningar utförs analysen av riskerna förknippade med hanteringen av brandfarliga varor med ett konsekvensbaserat (deterministiskt) perspektiv. Där identifieras olycksscenarier som kan inträffa och deras påverkan utreds genom kvantitativa beräkningar av värmestrålning mot omgivningen. Det samhällsriskbidrag som drivmedelsstationen bidrar med kommer inte kvantifieras och inte sammanlagras med det som uppstår med hänsyn till transport av farligt gods enligt tidigare avsnitt. För avstånden som följer av LBE har ingen hänsyn tagits till samhällsrisken 12. Det innebär att avstånden är lika stora oberoende på hur många personer som vistas i området och på så sätt är utsatta för riskpåverkan. Vid beräkningar av värmestrålning mot omgivningen definieras kritiska nivåer för exponering mot icke brandklassad byggnadsfasad och utrymningsvägar till 15 kw/m För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer beräknad värmestrålning att jämföras mot dessa kriterier även då påverkan på människa avses. Nivåer som understiger dessa nivåer bedöms som acceptabla.

15 15 (70) 4. RISKIDENTIFIERING I detta avsnitt presenteras de riskkällor som har identifierats och vad som definieras som skyddsvärt. Dessutom anges vilka möjliga händelser eller olycksscenarier som kan uppstå samt om händelserna kommer att beaktas vidare i analysen Riskkällor Nedan redovisas identifierade riskkällor. För utförligare beskrivning av indata och antaganden (t.ex. vad det gäller flödet av farligt gods) i beräkningar, se Bilaga A och Bilaga B Transportinfrastruktur Botkyrkaleden Botkyrkaleden utgör en rekommenderad primär transportled för farligt gods 14. Botkyrkaleden kommer upphöra som primär rekommenderad väg för farligt gods när Förbifart Stockholm respektive Tvärförbindelse Södertörn är färdigställda 5,6. Trafikstart är planerad till Förändrade trafikmängder till följd av Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn kommer att påverka planområdet 25. Tvärförbindelse Södertörn kommer att gå i tunnelläge till trafikplats Vårby norr om trafikplats Fittja. Det farliga godset kommer att transporteras på Tvärförbindelse Södertörn. Detta innebär att Botkyrkaleden blir avlastad. Botkyrkaleden nyttjas som omledningsväg för farligt gods vid underhåll eller olycka 26. Rutinmässigt underhåll kommer att ske ca en natt var tredje månad. Transporter av farligt gods kommer fortsatt ske till målpunkter i området, t.ex. till drivmedelsstationen belägen intill planområdet. Botkyrkaleden kommer därmed troligen att klassas om till sekundär transportled för farligt gods. Tabell 1. Trafiksiffror för Botkyrkaleden. Variabel Trafik Trafik Trafik [fordon/dygn] Andel tung trafik [%] 10,5 8,5 Vidare underlag för beräkningar av individ- och samhällsrisk redovisas i Bilaga B Transportinfrastruktur - E4 Transporter av farligt gods sker på E4 som utgör en rekommenderad primär transportled för farligt gods 14. De primära transportvägarna bildar ett huvudvägnät för genomfartstrafik och ska användas så långt som möjligt för transporter av farligt gods. E4 är av Trafikverket utpekat som riksintresse för kommunikationer 28. För E4 gäller även beslut från Länsstyrelsen om utökat bebyggelsefritt avstånd till 50 meter 29. Denna bestämmelse gäller inte inom områden med detaljplan, där säkerhetsaspekterna prövas inom ramen för plan- och bygglagens bestämmelser. Beslutet kan trots det ses som en indikation på ett lämpligt bebyggelsefritt avstånd från vägen. E4 genom Fittja planeras att breddas norrut och få fler körfält 30. Nuvarande utseende av E4 illustreras i Figur 6. E4 är utmed sträckan belägen högre än planområdet.

16 16 (70) Figur 6. Vy från planområdet mot E4 som är belägen högre än planområdet. E4 är en väl trafikerad transportled med en hastighetsbegränsning på 80 km/h förbi Fittja. För trafikflödet har uppmätt trafik från 2016 som nyttjats i projektets bullerutredning 31 använts samt uppskattade trafikflöden för år 2045 framtagna i samband med Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn 32. Trafiken på E4 redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Trafiksiffror för E4. Variabel Trafik Trafik Trafik [fordon/dygn] Andel tung trafik [%] 11% 10% Utgångspunkt för mängd farligt gods på E4 har varit ett nationellt genomsnitt vad gäller andelen farligt gods. Detta då E4 har genomfartstrafik och höga flöden. Andelen farligt gods på vägarna mellan åren 2012 och 2016 var i snitt 2,67 % av andelen lastbilar 17,18. Antal transporter har sedan beräknats utifrån trafikmängder och andel tung trafik. Fördelning mellan klasserna av farligt gods baserat på den statistik som Trafikanalys (TRAFA) samlar in med avseende på lastbilstrafiken i Sverige. Vidare underlag för beräkningar av individ- och samhällsrisk redovisas i Bilaga B Transportinfrastruktur Rondell (Fittjavägen-Tegelbruksvägen) Transporter av drivmedel sker till den intilliggande drivmedelsstationen via rondellen där Fittjavägen och Tegelbruksvägen möts, vilken angränsar till planområdet. Transporter kommer av såväl bensin, etanol (E85) och diesel som fordonsgas kommer därmed att gå på cirka 15 meters avstånd till tillkommande bebyggelse. Antal fordon per dygn antas på denna sträcka vara detsamma som på Botkyrkaleden Detta bedöms inrymma såväl fordon till och från boendeparkering, verksamheter och drivmedelsstationen. Vidare underlag för beräkningar av individ- och samhällsrisk redovisas i Bilaga B.

17 17 (70) Riskfyllda verksamheter - Drivmedelsstation På fastigheten Kv. Högtomta 1 direkt sydväst om planområdet ligger en drivmedelsstation, OKQ8. Avståndet från planerad byggnad till drivmedelsstationens lossningsplats för påfyllning till cistern är ca 45 meter, till pumpar (bensin etc.) och dispenser (fordonsgas) ca 50 meter och till fordonsgaslagret ca 130 meter. OKQ8 hanterar brandfarliga varor i form av vätskeformiga drivmedel, fordonsgas, gasolflaskor samt lösa behållare med brandfarliga vätskor m.m. Den hantering av brandfarliga varor som skall ske på drivmedelsstation är tillståndspliktig enligt 16 i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). De brandfarliga vätskor som hanteras i betydande mängder är bensin, etanol (E85) och diesel som förvaras i cistern under mark. Dessa fylls på i påfyllnadspunkten öster om stationsbyggnaden, se Figur 7. Leverans av bensin, E85 och diesel skedde 82 gånger under 2016 jämt fördelade under året 33. Brandfarliga gaser som hanteras är i form av biogas (även kallad fordonsgas) som består av ca 97% metangas. För påfyllning av gas byts hela det mobila lagret. Leverans av nytt lager sker två gånger per dag 34. Det mobila lagret fyller i sin tur på det stationära som försörjer dispenserna. Det mobila lagret är beläget väster om stationsbyggnaden, se placering i Figur 7. Det bör dock noteras att en större mängd brandfarlig vara säljs inom drivmedelsstationens butiksdel. Gasolflaskor och liknande är placerade i ändamålsenliga skåp och placerade på så sätt att de inte bedöms vara dimensionerande vad gäller riskpåverkan gentemot tillkommande bebyggelse. Denna slutna hantering av brandfarliga varor (inom drivmedelsstationens butiksdel) medför minskad risk för brand eller explosion 35. Det förutsätts att hanteringen sker i enlighet med Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), SÄIFS 2000:2 samt SÄIFS 1998:7. Därmed behandlas dessa övrigt förekommande ämnen (aerosoler, gasol, samt övrig brandfarlig vätska i lösa förpackningar) inte vidare inom ramen för detta uppdrag. Kravet på riskutredning för drivmedelsstationen är uppfyllt genom att anläggningen är projekterad, byggd och drivs enligt Energigas Sveriges tankstationsanvisning TSA Verksamheten har kompletterats med en klassningsplan 37. Detta innebär att man fastställer i vilka områden explosiv atmosfär (explosionsfarlig blandning bestående av t.ex. gas eller ånga tillsammans med luft) finns eller kan förväntas förekomma. Riskområden indelas i zoner beroende på frekvens och varaktighet av en explosiv atmosfär. Dvs. var kan det läcka, hur ofta kan det läcka och hur långt bort kan det läcka: Zon 0: Område där explosiv atmosfär förekommer ständigt, långvarigt eller ofta. Mycket hög risk. Zon 1: Område där explosiv atmosfär förväntas förekomma ibland vid normal hantering. Hög risk Zon 2: Område där explosiv atmosfär inte förväntas förekomma vid normal hantering men om den ända gör det, är det endast sällan och kortvarigt. Liten risk.

18 18 (70) Mobilt gaslager Dispenser (gas) Påfyllnadspunkt brandfarliga vätskor Stationärt gaslager Pumpar (vätskor) Figur 7. Klassningsplan för OKQ8. Den primära risken bedöms vara förknippad med hantering av drivmedel (bensin, etanol (E85), diesel och biogas) vid pumpar och dispenser, samt vid lossningsplats och fordonsgaslager. Olycksscenarier kopplade till dessa beaktas därmed vidare Övriga riskfyllda verksamheter Övriga riskfyllda verksamheter är verksamheter med LBE-tillstånd. De är belägna så att de inte bedöms ha en påverkan på planområdet som behöver beaktas. Den verksamhet som är belägen närmst är Hornbach bygg- och trädgårdsmarknad som hanterar brandfarliga varor och belägen på 100 meters avstånd. Dessa avstånd bedöms vara tillräckligt stora för att det inte ska uppkomma en beaktansvärd påverkan mot planområdet Skyddsvärt Det skyddsvärda i denna riskbedömning utgörs av människors hälsa och säkerhet. I planområdet planeras främst bostäder. Människor kommer således att vistas i området under såväl dagtid som nattetid. Även kontor eller lägenhetshotell planeras inom planområdet Identifierade händelser och olycksscenarier Följande riskkällor kommer att beaktas vidare i analysen: Transporter med farligt gods, vilket innebär att scenarier som kan ge upphov till brand, explosion samt toxisk och frätande påverkan, beaktas. Samtliga olycksscenarion som kan förekomma i olyckor vid transporter av farligt gods presenteras i Bilaga A.

19 19 (70) Hantering av drivmedel på drivmedelsstationen belägen intill planområdet, vilket innebär scenarier som kan ge upphov till bl.a. brand och explosion. Samtliga olycksscenarion som kan förekomma presenteras i Bilaga G. Riskbedömningen kommer därmed vidare att studera påverkan från transporter med farligt gods på Botkyrkaleden, E4 samt från drivmedelsstationen.

20 20 (70) 5. RISKANALYS I följande avsnitt redovisas resultat från genomförd riskanalys Farligt gods på väg Riskbidraget från vägarna presenteras utifrån de beräknade riskmåtten individ- och samhällsrisk. En sammanslagning av samhällsriskbidrag för vägarna genomförs för att få ett totalt riskbidrag från båda vägarna. Vid beräkningar av samhällsrisken studeras normalt ett typområde på en kvadratkilometer, med den aktuella planen eller riskkällan i dess mitt 38. En kvadratkilometer stort område kommer därmed att inkludera befintlig och tillkommande bebyggelse inom planområdet samt vissa ytor utanför planområdet, se Figur 8. Figur 8. Kvadratkilometern för planområdet utmarkerad.

21 Individrisk [per år] 21 (70) Följande scenarier har studerats: Utbyggnadsalternativ 2025: Botkyrkaleden är primär transportled för farligt gods med betydande mängder farligt gods-transporter fram till öppnandet av Tvärförbindelse Södertörn år Beräkningarna genomförs för år 2025 med tillkommande bebyggelse inom planområdet (planområdet förväntas var färdigbyggt innan 2025). I beräkningarna antas uppmätt trafik från 2018 öka med 0,5 % per år för Botkyrkaleden och 1 % per år för E4. Personantal uppskattas utifrån statistikkartor med en uppräkning om 1% årligen enligt Botkyrkas översiktsplan. En situation med stort antal transporter av farligt gods på Botkyrkaleden gäller från nuläget till och med Utbyggnadsalternativ 2045: Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn öppnar år Botkyrkaleden kommer bli avlastad och endast nyttjas som omledningsväg för farligt gods vid underhåll eller olycka samt för transporter av farligt gods till målpunkter i området. Beräkningarna genomförs för utbyggnadsalternativ år 2045 med tillkommande bebyggelse inom planområdet. Trafikprognoser från Tvärförbindelse Södertörn nyttjas och personantal utifrån statistikkartor med en uppräkning om 1% årligen. En situation med ett fåtal transporter av farligt gods på Botkyrkaleden gäller från 2026 och framåt. För utförligare beskrivning av beräkningar och indata se Bilaga B till och med Bilaga E Individrisk I Figur 10 presenteras resultaten för individrisken för Botkyrkaleden. Därefter presenteras resultaten för individrisken från E4, se Figur 9 samt resultat för beräkningar för rondellen, se Figur 11. 1,E-3 1,E-4 1,E-5 1,E-6 Oacceptabel risk ALARP-område Övre kriterie Undre kriterie 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Acceptabel risk Utbyggnadsalternativ 2025 Utbyggnadsalternativ 2045 Avstånd [m] Figur 9. Individrisk för utbyggnadsalternativet för Botkyrkaleden.

22 Individrisk [per år] 22 (70) Resultaten från beräkningarna visar att individrisken för utbyggnadsalternativet för 2025, dvs. innan öppnandet av Tvärförbindelse Södertörn, är belägen i ALARP-området inom de närmsta 35 metrarna från Botkyrkaleden. För tänkt bebyggelse i del 1 (på 60 meters avstånd) och del 2 (på över 300 meters avstånd) är individrisken acceptabelt låg. Individrisken för utbyggnadsalternativet 2045, dvs. efter öppnandet av Tvärförbindelse Södertörn, är belägen i ALARP-området inom de närmsta 5 metrarna från Botkyrkaleden och för tänkt bebyggelse i del 1 och 2 på är individrisken i acceptabelt låg. Antaganden för transporter av farligt gods redovisas i Bilaga B. 1,E-3 1,E-4 1,E-5 Oacceptabel risk Övre kriterie 1,E-6 ALARP-område Undre kriterie 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Acceptabel risk Utbyggnadsalternativ 2025 Utbyggnadsalternativ 2045 Avstånd [m] Figur 10. Individrisk för utbyggnadsalternativet för E4. Resultaten från beräkningarna visar att individrisken är oacceptabelt hög inom 25 meter från E4 och belägen i ALARP-området inom de närmsta 50 metrarna från E4. För såväl tänkt bebyggelse inom del 1 som del 2 är individrisken acceptabelt låg.

23 Individrisk [per år] 23 (70) 1,E-3 1,E-4 1,E-5 1,E-6 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Utbyggnadsalternativ 2025/2045 Avstånd [m] Figur 11. Individrisk för rondellen. Resultaten från beräkningarna visar att individrisken är acceptabelt låg, oavsett avstånd från rondellen. En ackumulerad individrisk för E4, Botkyrkaleden och rondellen illustreras ej eftersom en översiktlig bedömning gjorts att respektive riskbidrag är litet och inte förändrar individriskerna illustrerade för respektive väg ovan (Figur 9 och Figur 10). Detta är främst till följd av det inom planområdet är långa avstånd mellan vägarna Samhällsrisk En sammanslagning av samhällsriskbidrag från de studerade vägarna genomförs för att få den totala samhällsrisken i det studerade området. Samhällsriskbidragen från respektive väg redovisas i Bilaga F. I Figur 12 och Figur 13 presenteras resultaten för samhällsrisken för aktuell kvadratkilometer. Det ska noteras att i genomförda analyser har persontätheten baserats på ett tidigare förslag som innebar något fler tillkommande bostäder. Redovisade samhällsrisknivåer kan därmed vara något överskattade.

24 Olycksfrekvens per år Olycksfrekvens per år 24 (70) 1,E-03 1,E-04 1,E-05 Oacceptabel risk 1,E-06 ALARP-område Övre kriterie 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 Acceptabel risk Antal omkomna Undre kriterie Utbyggnadsalternativ 2025 Figur 12. Samhällsrisk för utbyggnadsalternativet 2025 för aktuell kvadratkilometer. 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 Oacceptabel risk ALARP-område Övre kriterie 1,E-07 1,E-08 1,E-09 Acceptabel risk Undre kriterie Utbyggnadsalternativ ,E Antal omkomna Figur 13. Samhällsrisk för utbyggnadsalternativet 2045 för aktuell kvadratkilometer. Resultatet visar att samhällsrisken är belägen i av ALARP-området, där risknivån är tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas, för den studerade kvadratkilometern kring planområdet både år 2025 och Det som bidrar till att samhällsrisknivån är förhöjd bedöms främst vara påverkan från brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) och giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) samt den

25 25 (70) förhållandevis höga persontätheten i området söder om vägen, vilket bland annat inkluderar planområdet Osäkerheter och känslighetsanalys Resultaten i riskbedömningar bör alltid beaktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. Osäkerheter kan bland annat finnas i form av stokastisk osäkerhet, även kallad variabilitet, vilket innebär att det finns naturlig variation i de data som används, vilka inte kan påverkas. En variabel som bedöms ha stor inverkan på resultatet är de mängder farligt gods som transporteras på vägarna. Detta har delvis analyserats genom att se över farligt godsmängder med avseende på både år 2025 och En annan variabel som bedöms ha stor inverkan på resultatet är persontätheten inom det studerade området, där såväl indata som antaganden är förknippade med osäkerheter. För att undvika att riskerna underskattas har en ansats gjort till att göra konservativa men rimliga antaganden avseende dessa parametrar. Ett exempel är avseende den yta som planeras för kontor eller lägenhetshotell, där ett större personantal baserat på kontor, jämfört med lägenhetshotell, har nyttjats i beräkningarna. Kvantitativa känslighetsanalyser genomförs för att kontrollera hur resultaten beror på gjorda antaganden avseende persontäthet. I följande avsnitt redovisas resultat från genomförda känslighetsanalyser på utbyggnadsalternativ för år Känslighetsanalys 1 En känslighetsanalys där befolkningstätheten ökar 25%. Känslighetsanalysen för förändrad befolkningstäthet påverkar inte individrisken och därför redovisas den endast för samhällsrisken. Känslighetsanalysen beskrivs utförligare i Bilaga E. Känslighetsanalys 2 En känslighetsanalys där befolkningstätheten ökar 25% och där Tvärförbindelse Södertörn antas bli kraftigt försenad alternativ inte bli av. Känslighetsanalysen beskrivs utförligare i Bilaga E.

26 Olycksfrekvens per år 26 (70) KÄNSLIGHETSANALYS 1 Känslighetsanalysen för samhällsrisken för kvadratkilometern redovisas i Figur 14. 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 ALARP-område Oacceptabel risk Övre kriterie 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 Acceptabel risk Antal omkomna Undre kriterie Känslighetsanalys Figur 14. Samhällsrisk för känslighetsanalys 1. Resultatet visar att samhällsrisknivån i känslighetsanalysen är belägen i området för ALARP-området, där risknivån är tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas. Känslighetsanalysen har något högre risknivå än utbyggnadsalternativen till följd av en ökad persontäthet. KÄNSLIGHETSANALYS 2 Känslighetsanalysen för individrisken redovisas i Figur 15.

27 Olycksfrekvens per år Individrisk [per år] 27 (70) 1,E-3 1,E-4 Oacceptabel risk 1,E-5 1,E-6 1,E-7 1,E-8 1,E-9 ALARP-område Acceptabel risk Avstånd [m] Övre kriterie Undre kriterie Känslighetsanalys Figur 15. Individrisk för känslighetsanalys 2 (Botkyrkaleden). 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Antal omkomna Övre kriterie Undre kriterie Känslighetsanalys Figur 16. Samhällsrisk för känslighetsanalys 2. RESULTAT AV KÄNSLIGHETSANALYS De antaganden som bedömts ha stor inverkan på samhällsrisknivån, och som också är befästa med osäkerheter har analyserats i riskanalysen. Analysen av risknivån innan och efter Tvärförbindelse Södertörn öppnar visar på liknande risknivåer. Vidare resonemang anses rimliga att föra utifrån utbyggnadsalternativ 2025 och 2045 samt känslighetsanalyserna.

28 28 (70) Varje plan som antas kan medföra en ökad persontäthet, vilket i förlängningen också kan medföra en ökad samhällrisknivå. Därför bör frågan om hantering av samhällsrisknivån samordnas med eventuella kommande planarbeten inom och omkring detaljplanen Drivmedelsstation Resultaten presenteras nedan utifrån ett konsekvensbaserat (deterministiskt) perspektiv. Rimliga olycksscenarier identifieras och om de bedöms nå planområdet genomförs beräkningar av vilka konsekvensavstånd som kan uppkomma vid olika olycksscenarier. Resultaten presenteras nedan. Länsstyrelsen i Stockholm rekommenderar i nybyggnadsfall ett avstånd om 100 meter mellan drivmedelsstationer och bostäder samt ett minimiavstånd om 50 meter. Minimiavståndet är med avseende på både risk-, miljö- och hälsoskyddssynpunkt. De riskobjekt som finns på drivmedelsstationen är: Pumpar, vilket medför att fordonet och personer i direkt avslutning skadas och beaktas därmed ej vidare. Påfyllnadspunkt brandfarlig vätska, dimensionerade scenario som beaktas vidare. Dispenser (brandfarliga gaser) Gaslager (brandfarliga gaser) Brandfarliga vätskor Det olycksscenario som beaktas omfattar läckage i samband med lossning av bränsle från tankfordon till cistern med brandfarliga vätskor, samt efterföljande pölbrand. Inga övriga scenarier med brandfarliga vätskor beaktas då dessa bedöms ha konsekvensavstånd som understiger angivna skyddsavstånd om 25 meter till lossningsplats. Resultatet av genomförda beräkningar för strålningsnivåer visar att konsekvensavståndet, vid värdering mot 15 kw/m 2 som acceptanskriterium för icke brandklassad fasad, uppgår till ca 20 meter från den befintliga spillzonens kant. Resultaten avser en pölbrand om 64 m 2, vilket utgör den maximala utbredning som ett läckage kan uppnå utifrån de utformningsmässiga begränsningar på lossningsplatser som LBE-regelverket anger (16x4 meter 16 ). Det bör noteras att det konsekvensavstånd om 20 meter som beräknats, ryms inom de lagstiftade skyddsavstånd enligt LBE 11 om 25 meter till lossningsplats. Händelser som ger upphov till större pölstorlekar bedöms som mindre sannolika vid drivmedelsstationer än vi olyckor med transporter av farligt gods, där betydligt större mekanisk påverkan på bränsletanken kan uppstå med läckage som följd. En känslighetsanalys har genomförts, se Bilaga H, vilken visar att en pölstorlek på 400 m 2 ger upphov till konsekvensavstånd på knappt 30 meter. För större pölstorlekar än 64 m 2 antas pölen inte hållas inom spillzonen och utifrån platsens specifika egenskaper kan viss spridning ske mot tillkommande bebyggelse inom planområdet. Höjdskillnader

29 29 (70) mellan bebyggelse och påfyllnadsplatsen innebär att spridning inte kan ske direkt mot bebyggelsen utan sker inom stationsområdet mot den intilliggande rondellen. Spridning närmare bebyggelsen än 30 meter bedöms inte som sannolikt, då lågpunkter finns där ett utsläpp åtminstone delvis bedöms ansamlas. Eventuella scenarier som rör utsläpp i rondellen i samband med olycka på väg analyseras inom ramen för analys av farligt gods på väg, se avsnitt 5.1. Inga av de potentiella scenarierna avseende brandfarliga vätskor som identifierats bedöms innebära oacceptabla konsekvenser på aktuellt planområde. Spillzonerna antas begränsa pölens utbredning mot aktuellt planområde på ett avstånd av ca 40 meter från närmaste planerade byggnader (avståndet till påfyllnadspunkten är 40 meter). Konsekvensavstånden för dessa potentiella olycksscenarier når ej fram till bostäderna Brandfarliga gaser Riskerna med brandfarliga gaser på drivmedelsstationer beskrivs i Bilaga D och bedömningen omfattar riskåverkan på människor inom planområdet. Utifrån scenarierna beskrivna i Bilaga D är meter det längsta riskexponeringen från gaslagret mot omgivningen. Detta avstånd överskrider lagstiftningens om 25 meter till en tankstations gaslager. Planområdet är beläget på över 130 meters avstånd från gaslagret. Dessa avstånd bedöms vara tillräckligt stora för att det inte ska uppkomma en beaktansvärd påverkan mot planområdet.

30 30 (70) 6. RISKVÄRDERING OCH ÅTGÄRDER I följande avsnitt redovisas riskvärdering utifrån resultat samt eventuella riskreducerande åtgärder. Riskvärdering och åtgärder beaktas separat för transporter av farligt gods på vägarna och hantering av brandfarliga vätskor och gaser på drivmedelsstationen Farligt gods på väg Resultatet från genomförda beräkningar visar att individrisken är acceptabel för planområdet på det avstånd där ny bebyggelse planeras. Det korta avståndet mellan rondellen, där transporter av farligt gods till drivmedelsstationen går, och tillkommande bebyggelse behöver dock särskilt belysas och beaktas vid resonemang kring behov av åtgärder. Samhällsrisken för aktuell kvadratkilometer är belägen i ALARP-området. ALARPområdet definieras som det område där risker kan accepteras om: alla rimliga åtgärder är vidtagna, om riskreduktion ej är praktisk genomförbar eller om kostnaden för riskreduktionen överstiger nyttan. Resultatet från samhällsriskberäkningen visar på behov av att göra en bedömning av möjligheter för riskreduktion utifrån ovanstående kriterier. Nedan presenteras underlag till en sådan bedömning Olycksscenarier som behöver åtgärder Det som främst bidrar till en förhöjd samhällsrisknivå är olyckor som involverar brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) och giftiga gaser (ADR-S klass 2.3). Detta då en stor andel av befolkningen kommer att befinna sig inom konsekvensavståndet för dessa olycksscenarier i föreslagen utformning. Riskreducerande åtgärder för planområdet bör alltså syfta till att minska konsekvenserna eller sannolikheten för dessa scenarier Möjliga riskreducerande åtgärder Principiellt sett kan åtgärder antingen vidtas genom att påverka: A. Riskkällan. A1. Sannolikhet (för händelser) A2. Påverkan (typ och omfattning) B. Separation B1. Avstånd (mellan riskkällan och det skyddsvärda) B2. Barriärer (mur, vall, skärm, etc.) C. Skyddsvärde C1. Markanvändning (verksamhetstyp, personantal, etc.)

31 31 (70) C2. Utformning (tekniska skyddsåtgärder) Avstånden mellan riskkällorna och bostäder (B1) har utvärderats utifrån ett riskperspektiv för tidigare förslag på markanvändning. Utifrån aktuella förutsättningar bedöms det inte finnas möjligheter att ytterligare påverka avståndet (B1) mellan riskkällan och tillkommande bebyggelse i någon större utsträckning. Det finns dock möjlighet att inom planområdet vidta åtgärder inom ramen för utformning av bebyggelsen (C2) samt eventuella barriärer (B2), vilket kan ge goda riskreducerande effekter. Små möjligheter finns att påverka riskkällan inom ramen för denna detaljplan. Identifierade åtgärder för att separera riskkällan och det skyddsvärda (punkt B): Barriärer så som mur/vall/dike, mellanliggande bebyggelse, naturliga höjdskillnader och växtlighet. Identifierade åtgärder för att påverka det skyddsvärda (punkt C): Användning: Påverka vilken typ av verksamhet som exponeras genom att göra förändringar i lokalisering av verksamheter med utgångspunkt i Länsstyrelsens riktlinjer presenterade i Avsnitt Länsstyrelsen anser att kommunen bör lokalisera bebyggelse enligt dessa rekommendationer för att uppnå en god samhällsplanering. Detta görs genom att styra robusta verksamheter till de volymer som placeras närmast vägen och mer sårbara verksamheter såsom exempelvis dagis längre bort. På så sätt sänks samhällsrisken. Områden intill riskkällan bör begränsas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utformning: Fasader utförs i lägst brandteknisk klass EI30 vilket innebär bland annat att glas ska ha lägst brandteknisk klass EW30. Fasader utförs i obrännbart material. Ej öppningsbara fönster i fasad mot vägarna. Fönster som behöver vara öppningsbara för att klara fönsterputsning är endast öppningsbara med nyckel/verktyg. Friskluftsintag ska riktas bort från vägarna. Det ska vara möjligt att utrymma bort från vägarna på ett säkert sätt. Områden i direkt anslutning till riskkällorna bör inte exploateras på sådant sätt att ett eventuellt olycksförlopp kan förvärras. Hårda konstruktioner, skarpa föremål eller motsvarande som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon bör undvikas. Skydd längs vägkant som hindrar vätska från att rinna av från vägbanan. Till följd av att det finns små möjligheter att påverka riskkällan inom ramen för detaljplanen kommer fortsatta resonemang om åtgärder att fokusera på åtgärdsalternativ

32 32 (70) i ovanstående lista, dvs. främst utformningsåtgärder från punkt C. Detta beaktas vidare i nästa avsnitt Skyddseffekter och bedömning av åtgärders rimlighet Det som främst bidrar till samhällsrisknivåerna till följd av tillkommande bebyggelse är olyckor med transporter av gaser (ADR-S klass 2). En rimlig utgångspunkt för vidare resonemang om åtgärder bedöms därför vara åtgärder som har en effekt mot gaser. Det bör noteras att eftersom samhällsrisk beräknas för en kvadratkilometer och inte bara för planområdet, kommer riskreducerande åtgärder ur detta avseende endast ha begränsad effekt på samhällsrisknivån. Påverkan mot omgivningen vid en olycka med brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) kan utgöras av både värmestrålning och tryckpåverkan. Denna påverkan kan uppkomma både vid olycksplatsen eller på relativt stora avstånd. Olycksscenariot är på grund av dessa egenskaper svårt att hantera med fysiska riskreducerande åtgärder i bebyggelsen. Exempelvis kan fasadåtgärder som motverkar brandspridning till byggnader då behövas i fler fasader än de som vetter mot riskkällan. Det bedöms inte utifrån beräknade risknivåer vara rimligt med brandklassad fasad. Däremot ställs i Boverkets Byggregler (BBR) 39 krav på att risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas, vilket i praktiken innebär att fasaden ska vara av obrännbart material (eller ha motsvarande egenskaper) för flervåningsbyggnader 40. Icke brännbar fasad är alltså en förutsättning, vilken tillgodoräknas vid bedömning av behov av ytterligare åtgärder till följd av riskbedömningens resultat. Åtgärder som bortvänd och avstängningsbar ventilation minskar konsekvensen för personer som vistas inomhus vid utsläpp av gaser. Åtgärdens effekt kan minska om det finns andra öppningar i fasad, som öppningsbara fönster eller dörrar. Det bedöms ej rimligt med ej öppningsbara fönster i fasader mot vägarna generellt då bebyggelsen som uppförs i huvudsak är bostäder, samhällsrisken är inte oacceptabel och åtgärdens effekt är svårverifierad. Ej öppningsbara fönster bedöms däremot vara en rimlig åtgärd för hotellbyggnaden närmast E4. Avstängningsbar ventilation är en möjlig åtgärd men kräver att enstaka individer utför moment för att åtgärder ska få effekt, vilket innebär att funktionen är svår att säkerställa. I hotellet skulle denna åtgärd vara möjlig, men kräver en fungerande organisation med utpekat ansvar för att utföra själva avstängningen. Då effekten (och reglerbarheten) för avstängningsbar ventilation är osäker rekommenderas istället bortvänd ventilation, då den bedöms enkel att genomföra effekten är inte beroende av hantering av enstaka individer. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast vägarna, till och med den första husraden med bostäder. Bakomliggande bebyggelse bedöms erhålla ett visst skydd via barriär- och spridningseffekter av framförliggande bebyggelse. För bebyggelse intill E4 gäller rekommendationen för hela den byggnad som är lokaliserad närmast vägen, det vill säga både den del som omfattar hotell och den del där bostäder planeras. En åtgärd som bedöms ge viss riskreducerande effekt är att möjliggöra utrymning i byggnadssida som vetter bort från riskkällorna. Denna åtgärd ger en ökad möjlighet för personer att utrymma byggnader innan kritiska förhållanden uppstår till följd av en

33 33 (70) olycka på angränsande transportled för farligt gods. Att möjliggöra utrymning bort från riskkällan ger en effekt då personer då kan skapa ett större avstånd mellan sig själv och olyckan. Åtgärden innebär ökade möjligheter till säker utrymning av byggnader generellt och inte enbart vid olyckor som involverar farligt gods. Denna åtgärd rekommenderas då den bedöms enkel att genomföra. För bebyggelse intill E4 gäller rekommendationen för hela den byggnad som är lokaliserad närmast vägen, det vill säga både den del som omfattar hotell och den del där bostäder planeras. Utomhusmiljön i riskkällornas närhet bör utformas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Detta rekommenderas mot bakgrund av Länsstyrelsens rekommendationer kring markanvändning intill vägar där farligt gods transporteras inom 40 meter från respektive riskkälla. Området i direkt anslutning till riskkällan bör vidare exploateras på sådant sätt att ett eventuellt olycksförlopp inte kan förvärras. Detta innebär att hårda konstruktioner, skarpa föremål eller motsvarande som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon bör undvikas. Det bör även finnas skydd längs vägkant som hindrar vätska från att rinna av från vägbanan, mot planerad bebyggelse inom planområdet. Det finns idag både kantsten och räcke längs med de delar av E4 som är närmast tillkommande bebyggelse, men dess funktion bör säkerställas och eventuella kompletteringsbehov bör ses över. Denna åtgärd kan varken för E4 eller Botkyrkaleden regleras i detaljplanen, då de är belägna utanför detaljplaneområdet. Åtgärden bedöms dock rimlig att vidta, framför allt avseende E4 där risknivåerna är högre (särskilt då vägen planeras att byggas om) och bör regleras via avtal med Trafikverket. Intill rondellen där drivmedel till drivmedelsstationen transporteras planeras bostadsbebyggelse på cirka 15 meters avstånd till vägen. Vid så korta avstånd behöver konsekvenserna av en olycka särskilt belysas. Genomförda beräkningar visar att individrisknivån är acceptabelt låg, främst på grund av de förhållandevis få transporterna. En olycka i byggnadernas närhet kan dock medföra konsekvenser för byggnaden och människorna i byggnaden. Föreslagen åtgärd där utrymning möjliggörs i byggnadssida bort från Botkyrkaleden (och därmed även från rondellen) är lämplig även ur detta avseende och bedöms kunna medföra en viss riskreducerande effekt. Tidigare nämnda krav i BBR på att risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas, gäller även här vilket innebär att denna utformning tillgodoräknas vid bedömning av behov av ytterligare åtgärder. För del 2 finns fortfarande osäkerheter avseende hur byggnaden närmast E4 ska nyttjas. Enligt förslag kan byggnaden komma att nyttjas för kontor eller lägenhetshotell. I enlighet med länsstyrelsens rekommendationer, se avsnitt 3.1.1, är marken meter (och på längre avstånd) från en väg där farligt gods transporteras lämplig för kontor. För ett lägenhetshotell är motsvarande avstånd bortom 75 meter. Detta bland annat på grund av att människor i ett lägenhetshotell normalt har mindre kännedom om exempelvis utrymningsvägar samt då de kan förväntas sova stor del av sin vistelse. Detta är faktorer som försvårar vid en eventuell utrymning. Ut ett riskperspektiv rekommenderas därför kontor framför hotell, även om detta troligen att innebära att fler personer vistas i byggnaden jämfört med om byggnaden används som lägenhetshotell.

34 34 (70) Förslag på riskreducerande åtgärder Förslag på utformningsåtgärder som bedöms lämpliga utifrån ovanstående resonemang redovisas nedan. Samhällsrisknivån är belägen i ALARP-området, där risknivån kan tolereras om inga ytterligare åtgärder kan vidtas eller om kostnaderna för sådana är orimligt stora. Inga ytterligare åtgärder har identifierats som bedöms ha en stor nytta med avseende på riskreducerande effekt till en rimlig kostnad. Risknivån inomhus är generellt något lägre än utomhus eftersom bebyggelsen har en riskreducerande effekt med avseende på de studerade olycksriskerna. Denna effekt kvantifieras inte i den tillämpade beräkningsmodellen, vilket bedöms vara konservativt. Vidtagna åtgärder i tillkommande bebyggelse bedöms skapa förutsättningar för reducering av samhällsrisken. För det aktuella planområdet bedöms det svårt att vidta ytterligare rimliga åtgärder med avseende på deras kostnader i förhållande till nyttan. Nedan redovisas rimliga åtgärder att vidta för planområdet. Följande åtgärder föreslås för tillkommande bebyggelse: Placering av ventilationsintag i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast Botkyrkaleden och E4, till och med den första husraden med bostäder. Bakomliggande bebyggelse bedöms erhålla ett skydd via barriär- och spridningseffekter av framförliggande bebyggelse. Utrymning av byggnader bör möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast Botkyrkaleden och E4, till och med den första husraden med bostäder. Områden mellan tillkommande bebyggelse och riskkällor bör utformas så att stadigvarande vistelse undviks. Även balkonger eller terrasser mot riskkällorna, vilka inbjuder till stadigvarande vistelse, bör undvikas. Detta gäller inom 40 meter från respektive riskkälla. Ej öppningsbara fönster mot E4 för hotellbyggnaden. För samtliga byggnader inom planområdet som har tre eller fler våningsplan ställs krav i BBR på att begränsa risken för brandspridning längs fasaden. Detta innebär att fasaden behöver vara i icke brännbart material eller motsvarande. För de byggnader som är belägna närmast riskkällorna utgör därmed denna utformning en förutsättning vid bedömning av behov av ytterligare riskreducerande åtgärder kopplade till värmestrålning. Utöver ovan nämnda åtgärder samt förutsättning avseende fasadutformning, bedöms inga ytterligare riskreducerande åtgärder vara nödvändig, mot bakgrund av beräknade risknivåer Drivmedelsstation Riskpåverkan från drivmedelsstationen har analyserats. Vid lossningsplats och pumpar och dispenser har inga scenarier identifieras som ger längre konsekvensavstånd än 20 meter, vilket med marginal understiger avståndet till tillkommande bebyggelse som är

35 35 (70) 40 meter. En känslighetsanalys har gjorts för ett osannolikt scenario där en betydligt större pöl än den som kan antas uppstå i samband med lossning har analyserats. Beräkningarna visar att konsekvensavståndet i detta fall uppgår till knappt 30 meter. Även med beaktande av pölutbredning inom stationsområdet, bedöms marginal till tillkommande bebyggelse kunna upprätthållas. Ett avsteg från Länsstyrelsens i Stockholms rekommendation bedöms därför vara möjligt ur ett riskperspektiv. Gaslagret är beläget bortom Länsstyrelsen i Stockholm rekommendation i nybyggnadsfall. Inga av de identifierade scenarierna avseende brandfarliga gaser bedöms medföra konsekvensavstånd som når planerad bebyggelse inom aktuellt planområde. Utifrån ett riskperspektiv föreligger inget behov av åtgärder.

36 36 (70) 7. SLUTSATS Resultatet från genomförda beräkningar visar att individrisken är acceptabel. Samhällsrisken är belägen i ALARP-området, där risker kan accepteras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Det är främst olyckor med brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) och giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) som bidrar till att samhällsrisknivån är förhöjd. Detta då en stor andel av befolkningen kommer att befinna sig inom konsekvensavståndet för dessa olycksscenarier i föreslagen utformning. Riskreducerande åtgärder för planområdet bör alltså syfta till att minska konsekvenserna eller sannolikheten för dessa scenarier. Sammantaget bedöms resultatet från beräkningarna medföra behov av att göra en bedömning av möjligheter för riskreduktion utifrån ett kostnads-/nyttoperspektiv och praktisk genomförbarhet. Följande riskreducerande åtgärder föreslås och har möjlighet att skapa förutsättningar för en acceptabel samhällsrisk enligt tillämpade riskvärderingskriterier. Följande åtgärder föreslås för tillkommande bebyggelse: Placering av ventilationsintag i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast Botkyrkaleden och E4, till och med den första husraden med bostäder. Bakomliggande bebyggelse bedöms erhålla ett skydd via barriär- och spridningseffekter av framförliggande bebyggelse. Utrymning av byggnader bör möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden respektive E4. Åtgärden föreslås för bebyggelse närmast Botkyrkaleden och E4, till och med den första husraden med bostäder. Områden mellan tillkommande bebyggelse och riskkällor bör utformas så att stadigvarande vistelse undviks. Även balkonger eller terrasser mot riskkällorna, vilka inbjuder till stadigvarande vistelse, bör undvikas. Detta gäller området intill E4 och närmast rondellen. Ej öppningsbara fönster mot E4 för hotellbyggnaden. Vidtagna åtgärder i tillkommande bebyggelse bedöms skapa förutsättningar för reducering av samhällsrisken. För det aktuella planområdet bedöms det svårt att vidta ytterligare rimliga åtgärder. Avseende drivmedelsstationen rekommenderar Länsstyrelsen i Stockholm i nybyggnadsfall ett avstånd om 100 meter mellan drivmedelsstationer och bostäder samt ett minimiavstånd om 50 meter. Inga av de identifierade scenarierna med brandfarliga vätskor och gaser bedöms medföra konsekvensavstånd som når planerad bebyggelse inom aktuellt planområde och ett avsteg från rekommendationen vara möjligt. Utifrån ett riskperspektiv föreligger inget behov av åtgärder.

37 37 (70) Botkyrka kommun har det övergripande ansvaret för människors hälsa och säkerhet. Genomförd riskbedömning ska ses som ett underlag för Botkyrka kommuns beslutsfattande.

38 38 (70) 8. REFERENSLISTA 1 Plan- och bygglag (2010:900) 2 Miljöbalk (1998:808) 3 Stendörren (2016). Förstudie inför detaljplan Tegelbruket 1, Fittja Botkyrka kommun. Stendörren, Länsstyrelsen (2018) Länsstyrelsens WebbGIS, [Elektronisk], Tillgänglig: 5 Trafikverket (2018). E4 Förbifart Stockholm Trafikverket (2016). Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län. Vägplan Val av lokaliseringsalternativ, , Samrådsredogörelse. Projektnummer: Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: Länsstyrelsen Stockholms län (2016). Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Löpnummer: Fakta 2016:4. 9 Länsstyrelsen Stockholm (2000). Riskhänsyn vi ny bebyggelse, Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 10 Boverket m.fl. (1995): Bättre plats för arbete 11 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 12 Storstockholms brandförsvar (2012). Tillämpbarheten av avstånd enligt LBE i samband med fysisk planering - Jämförelse av riskhantering mellan lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, plan- och bygglag (2010:900) och miljöbalk (1998:808). Granskningshandling, SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 14 Länsstyrelsen (2017) Länsstyrelsens WebbGIS, [Elektronisk], Tillgänglig: 15 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 16 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 17 Trafikanalys (2015). Omräkning av årstabeller i lastbilstrafiken. Stockholm: Trafikanalys. 18 Trafikanalys (2016 & 2017). Lastbilstrafik 2015 och 2016 helår. Stockholm: Trafikanalys. 19 Analyser av transporter med farligt gods, Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober 2015 (WSP, ). 20 WSP (2017). Transporter med farligt gods. Fördjupade analyser av mätningar utförda i Stockholm under oktober Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT, DNV. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 22 Boverket & Räddningsverket (2006). Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport. Karlstad: Räddningsverket. 23 SKL (2012). Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. 24 Lunds Universitet et al. (2012). Brandskyddshandboken. 25 Trafikverket (2016). Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län. Vägplan Val av lokaliseringsalternativ, , Samrådsredogörelse. Projektnummer: Trafikverket (2018). Samtal och mail med Henric Modig, Specialist Tunnelsäkerhet och Structor (2018). PM Trafik, Tekniska utredningar Tegelbruket , samrådshandling.

39 39 (70) 28 Trafikverket (2017). Tabeller över utpekade riksintressen , uppdaterade Länsstyrelsen Stockholm (2015). Beslut - Byggnadsförbud utmed allmänna vägar Mitt i Stockholm (2017). Vägen genom norra Botkyrka får fler körfält. Datum, , hämtat: 31 ACAD (2016). Trafikbullerutredning Förutsättningar för Tegelbruket 1. ACAD, Trafikverket (2018). UA för 2045 som VVMD och ÅMD. Mail från Mats Nord-Norén, Mätansvarig, Projekteringsledare Tvärförbindelse Södertörn, OKQ8 (2017). Tankbilsleveranser till OKQ8 Norsborg Tegelbruksvägen. Mail från Olsson, P., Incidentutredare OKQ8, Eon (2017). Fordonsgasleveranser. Mail från Christopher Thelin, C., logistikansvarig Eon, Uppsala universitet (2010). Riktlinjer för hantering av brandfarliga varor. Dnr UFV 2010/1666, Södertörns brandförsvarsförbund (2017). Mailuppgifter från Wikensten, A., Brandingenjör, Södertörns brandförsvarsförbund. 37 Eon Gas AB (2012). Klassningsplan Högtomta 1, Botkyrka kommun. Eon Gas AB, Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 39 BFS 2011:6. Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd, BBR. (BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2018:4) 40 Boverket (2017). Brandskydd av fasader. [Elektronisk] Tillgänglig: Hämtad:

40 40 (70) Bilaga A Olycksscenarier för olycka med transport av farligt gods I denna bilaga presenteras de olycksscenarier som kan förekomma i olyckor vid transport av farligt gods i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur 41,42,43. ADR-S klass 1 - Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Explosioner till följd av olyckor med ADR-klass 1 påverkar omgivningen genom tryckpåverkan, värmestrålning och splitter. Vid stora mängder explosiva varor kan skador från tryckvågen uppstå på flera hundratals meter, och splitterskador på uppemot en kilometer. 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittfarliga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank. Den påverkan på omgivningen som kan uppstå vid olyckor med denna riskgrupp är främst kopplad att kraftig uppvärmning kan leda till kärlsprängning samt omkringflygande kärldelar eller splitter. En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Olyckor som involverar brandfarligafasta ämnen kan påverka omgivningen inom något tiotal meter främst genom värmestrålning och giftiga brandgaser. Oxiderande ämnen är brandfrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen samt i vissa fall leda till explosioner. Organiska peroxider är mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Påverkan på omgivningen kan alltså uppstå genom värmestrålning vid bränder eller tryckpåverkan och splitter vid explosioner. Påverkan på människor kan sträcka sig upp till femtio meter från olyckan. Giftiga substanser som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död, eller smittfarligt ämne, bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet. Ämnen som genom sitt sönderfall producerar alfa-, beta- eller gammastrålning transporteras inte på sådant sätt så att de kan medföra akut påverkan på människor vid ett tidsbegränsat olycksscenario. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet Ett vanligt exempel på ADR-S klass 9 är asbest. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning.

41 41 (70) Bilaga B Frekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods indata och metod I denna bilaga beskrivs inledande metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts. För fortsatt beräkning av frekvenser för möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik, se Bilaga C. Resultaten redovisas i rapportdelen. För beräkningar av hur ofta olyckor med farligt gods förväntas inträffa används den metod som presenteras i Farligt gods riskbedömning vid transport 44. För de aktuella vägarna presenteras viktiga indata till beräkningarna som är hämtade från denna rapport. Viktiga indata till beräkningar för E4, Botkyrkaleden och rondellen (Fittjavägen- Tegelbruksvägen), utöver de som redovisats i rapporten, presenteras i Tabell 4 nedan. Tabell 4. Indata till frekvensberäkningar för E4 och Botkyrkaleden mot området. Variabel E4 Botkyrkaleden Botkyrka- Rondellen 2025 leden 2045 Hastighet [km/h] 80 km/h 70 km/h 50 km/h 50 km/h Studerad vägsträcka [km] 1 km 1 km 1 km 1 km* Bebyggelsemiljö 44 Tätort Tätort Tätort Tätort Gatu-/vägtyp 44 Motorväg Flerfältsväg Gata/väg Gata/väg Olyckskvot [-] 44 0,46 0,6 1,2 1,2 Andel singelolyckor [-] 44 0,4 0,3 0,15 0,15 Index för farligt gods olycka [-] 44 0,245 0,13 0,03 0,03 * 1 km nyttjas av beräkningsmässiga skäl. Sträckan intill planområdet där farligt gods transporteras är betydligt kortare. Botkyrkaleden Det nationella genomsnittet för farligt gods på vägarna mellan åren 2012 och ,18 nyttjas för Botkyrkaleden för år 2025 och redovisas i avsnittet kring E4 nedan. ÅDT och andel tung trafik för år 2025 prognostiseras utifrån genomförda mätningar år 2018, med en förväntad ökning på 0,5 % per år 45. Vad gäller Botkyrkaleden år 2045 antas det gå transporter till målpunkter i form av t.ex. aktuell drivmedelsstation samt att den nyttjas som omledningsväg för transporter av farligt gods. Botkyrkaleden kommer att nyttjas som omledningsväg för farligt gods vid underhåll eller olycka. Planerat underhåll sker var tredje månad på nattid. Konservativt antas vägen vara avstängd i 12 timmar, en gång i månaden. Det antas att flödet av farligt gods på Tvärförbindelse Södertörn motsvarar ett nationellt genomsnitt för transporter av farligt gods (prognos om fordon varav 9,5% tung trafik år 2045) vid dessa tillfällen. Det nationella genomsnittet av farligt gods beräknats utifrån trafikmängder och andel tung trafik och redovisas i avsnittet kring E4 nedan. Transporter till den aktuella drivmedelsstationen bestod av ca 700 gasleveranser under och 82 tankbilsleveranser av vätskeformiga drivmedel under år Mängden farligt gods har räknats upp till två gånger mängden farligt gods som går till den aktuella drivmedelsstationen idag. Andelen farligt gods som nyttjas i denna beräkning illustreras i Tabell 6.

42 42 (70) Nedan redovisas nyttjade farligt gods-mängder för utbyggnadsalternativ 2045 för att beskriva påverkan på planområdet, se Tabell 5. Tabell 5. Uppskattat antal transporter samt andel på Botkyrkaleden för utbyggnadsalternativ ADR-S Antal transporter Andel [%] klass [passager/år] 1 7 0, , , , , , , , , , ,0 Totalt E4 Utgångspunkt för mängd farligt gods på E4 har varit ett nationellt genomsnitt för andel farligt gods. Detta då E4 har genomfartstrafik och relativt höga flöden. Andelen farligt gods på vägarna mellan åren 2012 och 2016 var i snitt 2,67 % av andelen lastbilar 17,18. Antal transporter har sedan beräknats utifrån trafikmängder och andel tung trafik. Fördelning mellan klasserna av farligt gods baserat på den statistik som Trafikanalys (TRAFA) samlar in med avseende på lastbilstrafiken i Sverige. Det nationella genomsnittet för fördelningen mellan klasserna av farligt gods på vägarna mellan åren 2012 och ,18 redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Fördelning av transporter med farligt gods som används för E4 (2025 & 2045) och för Botkyrkaleden ADR-S-klass Nationellt snitt. Andel [%] 1 0, , , , ,6 4 1,1 5 2,3 6 4,3 7 0,3 8 12,8 9 2,6 Totalt 100 Rondellen (Fittjavägen- Tegelbruksvägen) Transporter till den aktuella drivmedelsstationen bestod av ca 700 gasleveranser under och 82 tankbilsleveranser av vätskeformiga drivmedel under år Mängden

43 43 (70) farligt gods har räknats upp till två gånger mängden farligt gods som går till den aktuella drivmedelsstationen idag. Nyttjade farligt gods-mängder redovisas i Tabell 7. Samma indata nyttjas i samtliga beräkningsalternativ. Tabell 7. Uppskattat antal transporter samt andel genom rondellen. ADR-S Antal transporter Andel [%] klass [passager/år] , ,3 Totalt

44 44 (70) Bilaga C Frekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods Händelseträdsmetodik För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I avsnitten nedan presenteras händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer. Explosiva ämnen (ADR-S klass 1) För att en olycka som involverar explosiva ämnen ska leda till en explosion krävs att det transporterade godset påverkas (genom t.ex. en kraftig stöt eller brand). Ett jämförelsevärde att förhålla sig till gällande stötpåkänning angavs av HMSO 50 baserat på brittiska data från Där var sannolikheten för en stötinitierad detonation till följd av en kollision mindre än 0,2 %. Med hänsyn till utvecklingen inom trafiksäkerhet och fordonskonstruktion som skett sedan det statistiska underlaget, bedöms det vara konservativt att använda en halverad sannolikhet på 0,1 % för att en kollision leder till en stötinitierad detonation. Svensk statistik visar på att sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är ca 0,4 % 51. Vidare antas (som i Göteborgs fördjupade översiktsplan 42 ), att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %. Figur 17. Händelseträd för olyckor med explosivt ämne.

45 45 (70) Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur 18. Figur 18. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 44. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail 52. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). Giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet, och hur långt det når, beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av gas som uppkommer. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 44.

46 46 (70) Figur 19. Händelseträd för olycka med giftig gas. Brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3) Ett identifierat olycksscenario utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 4 och Figur 20). Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %) 50. Händelseträdet i Figur 20 visar hur händelseförloppet kan utvecklas. Figur 20. Händelseträd för olyckor med brandfarlig vätska. Brandfarliga fasta ämnen (ADR-S klass 4) Olyckor med brandfarliga fasta ämnen kan påverka omgivningen om det sker en antändning, vilket kan resultera i en kraftig brand även om inget läckage uppstått. Sannolikheten för antändning, givet att en olycka skett antas likt tidigare utifrån svensk statistik vara 0,4 % 51. Förenklat antas alla sådana bränder leda till att de transporterade brandfarliga fasta ämnena deltar i branden.

47 47 (70) Figur 21. Händelseträd för olycka med brandfarligt fast ämne. Oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-S klass 5) Olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider kan orsaka kraftiga bränder och under särskilda förhållanden leda till explosioner. En antändning och explosion kan ske i samband med en olycka där det utsläppta oxiderande ämnet (eller den organiska peroxiden) först blandas med ett organiskt flytande ämne. Blandningen som bildas utgör då ett kraftfullt sprängämne. Vidare kan en explosion uppkomma efter kraftig brandpåverkan även om någon blandning med organiskt material inte skett. Ammoniumnitrat är vid transport uppvärmt till ca 135 C, då ämnet är flytande med relativt hög densitet (27 m 3 väger ca 40 ton). Sannolikheten för läckage antas vara samma som för gastankar enligt ovan (1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 44 ). Sannolikheten för att det i samband med utsläppet av ADR-S klass 5 också förekommer ett utsläpp av exempelvis ADR-S klass 3 (flytande organiskt material), och att blandning mellan dem kan ske uppskattas till 50 % 53. Sannolikheten för en påföljande antändning av blandningen uppskattas vara jämförbar med sannolikheten för antändning av ett utsläpp av brandfarlig vätska (3,3 % 50 ). En sådan antändning antas resultera i en explosion. Sannolikheten för antändning som följer en olycka med läckage men utan blandning uppskattas på samma sätt som för antändning av fordon ovan till 0,4 % 51. Sannolikheten för att den då uppkomna branden ska sprida sig till att påverka lasten uppskattas grovt till 50 % 50. För att en brand som spridit sig och påverkar lasten ska leda till en explosion krävs att temperaturen överstiger 190 C under en längre tidsperiod. Det eventuella sönderfallet avstannar ofta om värmekällan avlägsnas 54. Olycksstatistik för olyckor med ADR-S klass 5 visar också på att det är relativt långa olycksförlopp med brinntider på 1 16 timmar innan detonation. Grovt antas hälften av dessa bränder leda till en sådan kraftig påverkan att en detonation (explosion) uppkommer (50 %). Detta gäller för de fall där ett utsläpp av ADR-S klass 5 också inträffat och en kraftig brand antas uppstå

48 48 (70) kring lastbilen. I de fall något utsläpp inte inträffat bedöms det grovt vara hälften så sannolikt att en brandpåverkan skulle leda till en explosion (25 %). De bränder som inte leder till någon explosion antas i modellen ändå påverka omgivningen med värmestrålning och brandgaser i en omfattning som är jämförbar med en pölbrand (ADR-S klass 3). Figur 22. Händelseträd för olycka med oxiderande ämne eller organisk peroxid. Giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6) Skador på människor till följd av olyckor med giftiga eller smittfarliga ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk från ämnet hamnar. Det innebär att det endast är i flytande form som ämnena kan medföra en akut påverkan på människor i omgivningen. Uppgifter 53 gör gällande att omkring 23 % av den tranpsorterade mängden ADR-S klass 6 utgörs av flytande ämnen. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 4 och Figur 23).

49 49 (70) Figur 23. Händelseträd för olycka med giftigt eller smittfarligt ämne. Radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7) Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen beaktas enligt ovan (Tabell 3) inte i denna riskbedömning. Frätande ämnen (ADR-S klass 8) Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka (se Tabell 4 och Figur 24). Figur 24. Händelseträd för olyckor med frätande ämnen. Övriga farliga ämnen och föremål (ADR-S klass 9) Beaktas (enligt Tabell 3) inte i denna riskbedömning.

50 50 (70) Bilaga D Konsekvensberäkningar för olycka med transport av farligt gods I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende konsekvenser av de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. Konsekvenserna av de identifierade typerna av olycksförlopp har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen 41 (RIKTSAM). Nedanstående fördelningar är anpassade utifrån resultaten däri förutom för ADR-S klass 2.1. Med konsekvensavstånd menas här det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet (exempelvis genom värmestrålning, tryckpåverkan eller toxicitet beroende på olyckans karaktär). Explosiva ämnen (ADR-S klass 1) Figur 25. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för explosion (ADR-S klass 1). Kurvan Poly. (Antagen fördelning) visar en trendlinje som endast inkluderats för visualisering av fördelningen. Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) Avseende händelseförloppet jetflamma används de konsekvensberäkningar som gjorts för Förbifart Stockholm i samband med upprättande av Arbetsplan 55, se Figur 26. Figur 26. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor (ADR- S klass 2.1).

51 51 (70) Gällande händelseförloppen gasmolnsexplosion och BLEVE genomförs konsekvensberäkningar. Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) omfattas av exempelvis väte, propan, butan och acetylen. Gasol är ett exempel på en kondenserad brandfarlig gas, som har den största transportvolymen på väg 42. Gasol antas utgöra ett representativt ämne att basera beräkningarna på, då gasol på grund av dess låga brännbarhetsgräns och det faktum att den ofta transporteras tryckkondenserad gör den till ett konservativt val. Antaganden Ett läckage till följd av en olycka med en transport av brandfarlig gas antas kunna bli litet, medelstort eller stort, där utsläppsstorlekarna är definierade i Farligt gods riskbedömning vid transport 44 utifrån massflöde: 0,09 kg/s (litet), 0,9 kg/s (medelstort) respektive 17,9 kg/s (stort). Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms sannolikheten för respektive storlek vara 62,5 %, 20,8 % och 16,7 % 44. När ett läckage har skett påverkar väder och vindförhållanden spridning av gaser och ångor. Vid högre vindhastigheter blandas utsläppta gaser ut snabbare med den omgivande luften än vid lägre vindhastigheter. Under åren har vindhastigheten på 330 stationer runtom landet avlästs månad för månad. Insamlade data visar på en medelvindhastighet i Sverige som är 4 m/s 56. Vindhastighet antas vara 4 m/s. Temperaturen antas vara 15 C och väderscenariot till stabilitetsklass C vilket är ett vanligt antagande i denna typ av riskbedömningar. En viktig faktor för spridningen av en gas vid ett läckage är påverkan av vinden, både för scenarier med brännbara gaser och giftiga. De huvudsakliga konsekvenserna uppkommer i vindriktningen från utsläppet. Eftersom konsekvenserna drabbar ett mindre område, reduceras frekvensen för respektive scenario med hänsyn till vilken approximativ spridningsvinkel som konsekvensområdet får, enligt Figur 27.

52 52 (70) Figur 27. Konsekvensområdet vid gasutsläpp får ofta en oval form. Utifrån konsekvensområdets längd och bredd approximeras en lämplig cirkelsektor (representativ del av cirkel) för reducering av grundfrekvensen. Samtliga vindriktningar antas förenklat ha samma sannolikhet, vilket innebär att konsekvensområdets utbredning har samma sannolikhet i alla riktningar från läckaget. Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brännbar gas (gasol) uppskattas det grovt att samtliga transporter utgörs av tankbilar och att mängden gas i en tankbil alltid är 25 ton. Vid beräkningar av värmestrålning mot omgivningen definieras kritiska nivåer för exponering mot icke brandklassad byggnadsfasad och utrymningsvägar till 15 kw/m BLEVE Konsekvenserna av en BLEVE beräknas enligt exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor 43. Antagen mängd gasol är satt till 25 ton i en lastbil. Avståndet inom vilket värmestrålningen blir så stor att en exponerad person antas omkomma är beräknat till 170 meter.