Teknisk Infrastruktur PROJEKT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk Infrastruktur PROJEKT 2010"

Transkript

1 Teknisk Infrastruktur PROJEKT KOMMUNAL IT-SAMVERKAN I VÅRD OCH OMSORG Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 1

2 Upplysningar om innehållet: Christer Haglund, IT-strateg Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Textbearbetning: Ulf Lesley, Unify Tryck: Litografia Alfaprint 2 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

3 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Inledning...7 Projekt 1: Federativ lösning för identifiering och behörighetshantering INTRODUKTION PROJEKTETS RESULTAT PROJEKTETS ERFARENHETER FORTSATTA STUDIER Projekt 2: Former för en IT-förvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän INTRODUKTION PROJEKTETS RESULTAT PROJEKTETS ERFARENHETER FORTSATTA STUDIER Projekt 3: Säkerhetskrav och specifikationer för informationsutbyte via Internet.. 19 INTRODUKTION PROJEKTETS RESULTAT PROJEKTETS ERFARENHETER FORTSATTA STUDIER Projekt 4: En länsnod för elektroniska identitetsuppgifter i regional samverkan INTRODUKTION PROJEKTETS RESULTAT PROJEKTETS ERFARENHETER FORTSATTA STUDIER Avslutningsvis Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 3

4 4 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

5 Sammanfattning Den nationella samverkansgruppen för kommunernas IT-infrastruktur har under 2010 genomfört fyra strategiska projekt med syftet att förse verksamhetsansvariga i kommunerna med verktyg för att enklare kunna strategiskt styra, ställa krav på och finansiera IT insatserna. Projekten syftar också till att skapa en bas för viktiga tekniska och organisatoriska lösningar som kan fungera långsiktigt både lokalt och nationellt. De fyra projekten innefattar behörighetshantering och säkerhet, samt organisation och styrning. Inom dessa områden har vi i projekten fokuserat på de fyra strategiskt mest väsentliga frågorna kortsiktigt som måste lösas inom kommunernas tekniska infrastrukturer för att driva Nationell ehälsa vidare: 1. Det måste vara möjligt att kommunicera säkert över Internet eftersom det är det enda praktisk möjliga sättet att kommunicera med invånarna. Vi har fastställt regler för vad som ska gälla när man skickar information som är sekretessbelagd över Internet. 2. Kraven för att säkert överföra information över huvudmannagränser måste uppfyllas. Federationer är avgörande för att enkelt klara att styra nivåerna av behörighet över huvudmannagränser. En federation förenklar, förbilligar och snabbar även upp införandet av nya e-tjänster. Vi beskriver de normer som man måste komma överens om för att en federation ska fungera. 3. Idag finns i kommunerna ett stort antal lokala databaser och system som var och en hanterar och registrerar identitets- och behörighetsuppgifter. Om man samordnar försörjning till dessa via en regional nod effektiviseras datahanteringen samtidigt som säkerheten avsevärt ökas. Vi har utrett de juridiska förutsättningarna, beskrivit de avtal som behövs, samt gjort en checklista för införande. 4. Idag används åtskilliga IT-applikationer och IT-tjänster gemensamt av flera kommuner och landsting/regioner. I framtiden kommer detta att öka. Lagar måste följas samtidigt som det behövs ordnade former för hur drift, förvaltning, support och utveckling för parterna skall skötas. Vi har tagit fram ett bibliotek med mallar innehållande avtal, förbundsordning, bolagsordning och beskrivning om överenskommelse i gemensam nämnd. Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 5

6 Under 2011 prioriteras arbetet i insatsområdet till att implementera och driftsätta samordningsaktiviteter och insatser som bygger på resultaten från arbetet i de regionala samverkansgrupperna och från resultatet av projekten Införandeaktiviteter 2011 koncentreras inom områdena för behörighetshantering och säkerhet i informationsutbytet mellan kommuner, landsting, vårdgivare och brukare. Av de fyra projekt som redovisas i denna rapport är Säkerhetskrav och de specifikationer för informationsutbyte via Internet helt slutförd. Prioriterade insatser 2011 En strategiskt mycket viktig insats under 2011 är att säkerställa införandet av SITHS*/HSA**, enligt överenskommelsen CeHis/SKL, för att klara kraven på säker kommunikation med landstinget och Apoteket. Särskilda aktiviteter med ett eget projekt sätts upp för detta ändamål. Federativ lösning för identifiering och behörighetshantering, fortsätter i utvecklad form 2011 genom att i praktisk samverkan med landstinget, CeHis och privatvården fortsätta utvecklingen samt införa gemensamma standarder för federativ lösning av identifiering och behörighetshantering inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård. Former för en IT-förvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän samt En länsnod för elektroniska identitetsuppgifter i regional samverkan slås ihop för 2011 och fortsätter som ett gemensamt projekt Utvärdera införanden av regiongemensam organisation för styrning och förvaltning av gemensamma system över huvudmannagränser. Stockholm i april 2011 Christer Haglund Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Allt material som refereras i denna rapport finns tillgängligt på: * SITHS = Säkert tjänstekort med två separata autentiseringar, t.ex. chip i kortet samt PIN-kod ** HSA = Hälso- och Sjukvårdens Adressregister, elektronisk katalogtjänst som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner (roller) och enheter 6 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

7 Inledning Genom Programmet för IT samverkan inom vård och omsorg genomförde SKL hösten 2009 en kartläggning av kommunernas IT-plattformar och analyserade hur dessa stödjer strategin för Nationell ehälsa. Den visade att bara ett fåtal enskilda kommuner har egna resurser för att ta ett samlat grepp över IT-utvecklingen inom vård och omsorg, samt att klara informationsutbytet med landstinget och privata utförare på ett säkert sätt. Kartläggningen visade klart att stora insatser och investeringar behövs i de flesta kommuner både för utveckling av processer och för ersättning av gammal teknik om vi inom rimlig tid ska nå de nationella målen i den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Nationell Samverkansgrupp För att nå en större insikt i frågan hur kommunerna ska klara de utmaningar som finns i uppdraget att realisera den nationella strategin för ehälsa tog SKL, avdelningen för vård och omsorg, initiativet att starta programmet Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg år Inom programmet etablerades 2009 en nationell samverkansgrupp för kommunernas IT-infrastruktur. Fokus i arbetet för denna samverkansgrupp under 2009 var en kartläggning för att finna ut och peka på kritiska framgångsfaktorer, och vilka insatser som därmed skulle prioriteras, för att åstadkomma en långsiktigt hållbar ITutveckling inom de områden som gav mest nytta för kommuner i samverkan med landsting och privata utförare inom området för vård och omsorg. Många olika verksamheter Kartläggningen visade att det är viktigt för kommunerna att deras speciellt och mycket varierande förutsättningar allsidigt tillvaratas i IT-utvecklingen. Man kan samtidigt konstatera att det behövs en utvecklad nationell och regional samordning och samverkan av både IT-utvecklingen och av användningen av IT. Det behövs också en betydligt mer handfast lokal styrning för att IT på bästa sätt ska stödja verksamheten inom vård och omsorg. Med så många olika verksamheter och sektorer som kommunerna har i sitt uppdrag är det endast ett fåtal kommuner som har ekonomiska resurser och tillräckliga medarbetarresurser för att ensam ta ett samlat grepp över sin IT-utveckling. Verksamhetsnytta Det långsiktiga behovet är framförallt att tillsammans med alla aktörer, inklusive leverantörer, enas runt nationellt gemensamma specifikationer för vilka förutsättningar som ska gälla för IT-lösningar och e-tjänster i informationsförsörjningen, och i informationsutbytet mellan olika huvudmän inom ehälsa. För att få en nyttodriven utveckling behöver en stegvis utveckling göras där kortsiktiga initiativ med befintlig infrastruktur kan leda till snabb verksamhetsnytta samtidigt som arbetet kan pågå parallellt mot en långsiktig målbild. Fokus i det nationella samverkansarbetet 2010 har varit att realisera verksamhetsnytta kortsiktigt inom vård och omsorg, även innan alla förutsättningar finns på plats för en gemensam och sammanhållen IT-infrastruktur inom offentliga sektorn. Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 7

8 Strategiskt styra, ställa krav på och finansiera IT insatserna Mot bakgrund av slutsatser och prioriteringar gjorda utifrån kartläggningen har det därmed varit särskilt viktigt att insatsområdet teknisk infrastrukturs aktiviteter 2010 fokuserat på insatser som underlättat för den kommunala ledningen och dess verksamhetsledningar att strategiskt styra, ställa krav på och finansiera IT insatserna inom vård och omsorg. Kraven på säkerhet och integritet måste följas fullt ut och skapandet och samverkan i drivandet av en gemensam IT-förvaltningsorganisation mellan olika huvudmän måste underlättas. Insatsområdets aktiviteter 2010 har därför koncentrerats till två huvudområden: Behörighetshantering och säkerhet Organisation och styrning Prioriteringar inom insatsområde teknisk infrastruktur: 1. Införa de metoder och modeller som är nödvändiga för effektiv styrning, organisation och förvaltning av gemensamma system över huvudmannagränser. 2. Implementera nödvändig infrastruktur och plattformar så att säkerhetskraven för sekretessbelagd information kan uppnås och följas fullt ut. 3. Definiera säkerhetskrav och fastställ de specifikationer som behövs för att säkert informationsutbyte via Internet mellan utförare och med den enskilde invånaren. 4 olika projekt Följande förutsättningar formulerades inför pilotverksamheterna: - Om det är möjligt att på basis av kommuners, landstings och privata aktörers nuvarande tekniska plattformar uppfylla säkerhetskraven med en federativ metod för behörighetshantering kan omfattande kostnadsdrivande investeringar inom kommunsektorn undvikas - Behovet av kommunal samverkan inom hela IT-området ökar för att minska resursbehovet vid utveckling och drift av IT-systemen från den enskilde kommunen. Ett mycket centralt område är att beskriva förutsättningarna för utveckling och etablering av regional samordning och drift av gemensamma IT-system och resurser mellan huvudmän - Det långsiktiga målet att sätta invånaren i centrum och att kunna utbyta informationen med invånarna, innebär att detta måste ske via Internet. En viktig uppgift är att få fram normer och krav som underlag för att vid en upphandling konkret kunna specificera hur sekretessbelagd info ska hanteras och skyddas när Internet används som kanal - Idag finns ett stort antal lokala system och databaser i varje kommun som var och en hanterar och registrerar identitets- och behörighetsuppgifter. Många av dessa register saknar i dag dessvärre nödvändig kvalitet och funktion för att klara säkerhetsuppdraget. En regional samordnad och kontinuerlig försörjning av identitets- och behörighetsuppgifter till dessa skulle avsevärt öka kvalitén och samtidigt minska kostnaderna betydligt 8 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

9 Dessa förutsättningar har strukturerats i 4 nationella projekt: - Federativ lösning för identifiering och behörighetshantering - Former för en IT-förvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän - Säkerhetskrav och specifikationer för sekretess- och integritetsskyddat informationsutbyte via Internet - En länsnod för elektroniska identitets- och behörighetsuppgifter i regional samverkan - Verksamheten måste ju vara med i utvecklingen. Det går inte om IT sitter för sig själva, och det går inte heller om verksamheten sitter för sig själva. Jag har varit med tidigare, och den erfarenhet jag har av IT system är att de gånger man utvecklat tillsammans, verksamheten och IT avdelningen, då har det oftast fungerat väldigt bra. Stina Seger, Kommunal samordningssjuksköterska, Primärvårdens administration, Hemvårdsenheten, Uppsala Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 9

10 Projekt 1: Federativ lösning för identifiering och behörighetshantering INTRODUKTION Bakgrund I inledningen till broschyren Nationell ehälsa 2010 strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg betonas att en säker och enkel tillgång till relevant information är nyckeln till att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av högsta kvalitet. För att informationen ska vara användbar, skyddas mot obehörig åtkomst och samtidigt hanteras med full respekt för den personliga integriteten, behöver den struktureras, definieras och presenteras på olika sätt för olika mottagare oberoende av organisationstillhörighet. Organisatoriska gränser utgör inte längre ett hinder för en sammanhållen insats när relevant information kan utbytas mellan olika huvudmän och utförare på ett säkert och effektivt sätt. Federativa lösningar De federativa lösningarna kommer att vara en naturlig grund för elektronisk samverkan mellan kommuner, myndigheter, landsting, privata utförare och andra intressenter. Det ska vara möjligt att dela information mellan olika organisatoriska enheter med bibehållen säkerhet. Syftet med en federation är att förenkla åtkomst till verksamhetssystem och tjänster för en eller flera organisationers användare samtidigt som administration av personers behörigheter förenklas. En federativ lösning innebär att olika parter, t.ex. utförare inom vård och omsorg, har en gemensam syn på, och överenskommelse om, informationssäkerhet och därmed tar ansvar för att sina egna IT-system uppfyller nödvändiga skyddskrav och samtidigt litar på att andras också gör det. Det innebär t.ex. att man inte behöver lägga över behörighetsinformation i varandras system, utan informationen skickas med som ett intyg när en förfrågan om e-tjänst görs. Federativa lösningar förenklar, förbilligar och snabbar avsevärt upp införandet av nya e-tjänster utan att göra avkall på säkerheten. Federativa lösningar bygger på ömsesidig tillit. Tillit att de andra parterna inom federationen uppfyller säkerhetsoch integritetskraven. Inom ramen för federationer är det därför av största vikt att tillit etableras mellan organisationer samt i samspelet med den enskilde genom att gemensamma regler och riktlinjer upprättas och följs. 10 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

11 Utmaningar En federativ lösning för identifiering och behörighetshantering innebär stora fördelar för verksamheten och för personalen, men att etablera en federation innebär också flera utmaningar. Den organisation som ska ingå i en federation måste implementera regelverk och infrastrukturella tjänster som stödjer federationslösningen med rätt säkerhetsnivå för att uppnå tillit och förtroende från andra parter i federationen. Dessutom måste verksamhetssystem och efterfrågade tjänster fungera i en federativ lösning. PROJEKTETS RESULTAT Syftet med projektet var att ta fram en första version av policy och riktlinjer för federativa lösningar för identifiering och behörighetshantering, och sedan testa dessa i regionala pilotprojekt för att säkerställa att de är praktiskt och tekniskt tillämpbara. Projektet har tagit fram: 1. Styrande dokument för att etablera federativa lösningar med bibehållen hög informationssäkerhet 2. Genomfört ett antal tekniska piloter med flera organisationer i olika roller 3. Kostnads-/nyttoanalys 4. Riskanalys samt hindersanalys för realisering av nyttor 5. Omvärldsanalys 1. Styrande dokument för att etablera federativa lösningar Federation bygger på tillit mellan de ingående parterna, och ett verktyg för att uppnå detta och samtidigt trygga informationssäkerhet och personlig integritet är att alla parter anammar samma styrande dokument. De dokument som projektet tagit fram för detta är: - Avtal/överenskommelse Detta dokument syftar till att samordna och förenkla parternas roller och ansvar vid etablerande av federation. Avtalet ska kunna tillämpas på lokal/regional nivå i en federation. - Federationspolicy En förutsättning för delad åtkomst till verksamhetssystem och tjänster är att federationens medlemmar har inbördes förtroende för varandras autentiseringsrutiner. Federationen säkerställer detta förtroende genom att standardmässiga säkerhetsnivåer för identitetsadministration, autentisering och tjänsteleverans definieras i detta dokument. - Certifikat och utfärdarpolicy (CA-policy) Genom att endast ge ut certifikat till personer vars identitet är kontrollerad kan förlitande part lita på att innehavaren av certifikatet verkligen är den han/hon utger sig att vara. CA-policyn bygger på certifikatspolicyn från erkända och auktoriserade utfärdare. - Katalogpolicy Målsättningen med katalogpolicyn är att användare och system alltid ska ha tillgång till aktuell och korrekt information om personer, enheter och funktioner oavsett organisationstillhörighet. All information är tillgänglig på ett ställe och behöver bara registreras en gång, vilket minskar administrationsbehovet. Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 11

12 2. Genomförda pilottester Erfarenheterna från de tekniska piloterna visar att det är relativt enkelt att utbyta identitetsinformation, men att det är mer komplext att utbyta behörighetsinformation. Det senare har avsevärt större påverkan på verksamhetssystemet och den enskilda tjänsten. Projektet har genomfört ett antal tekniska piloter baserade på samma scenarier som nyttoanalysen. Lidingö stad, Praktikertjänst AB har agerat identitetsleverantörer och Stockholms Läns Landsting, Pulsen AB, UCR kvalitetsregister (Uppsala Clinical Research Center) har agerat tjänsteleverantörer. Vidare har ett långtgående planeringsarbete genomförts med Stockholms stad och Stockholms Läns Landsting som identitetsleverantörer och Apotekens Service AB och Försäkringskassan som tjänsteleverantörer. Praktiska tester med dessa har dock inte genomförts under projekttiden. Följande pilottester genomfördes: - Pilot 1 Användningsfall (socialt system kommun) Verksamhetssystem, Pulsen Combine - Pilot 2 Användningsfall (landsting - kommun) Samordnad vårdplanering, testmiljö - Pilot 3 Användningsfall (landsting privat vårdgivare) Person-/patientinformation, Praktikertjänst - Pilot 4 Användningsfall (Senior Alert testmiljö) UCR - kvalitetsregister Senior Alert, Palliativa registret 3. Nyttoanalys Den kostnads-/nyttoanalys som projektet genomfört bekräftar att federativa lösningar innebär fördelar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt för den personal som arbetar inom området. Analysen har avgränsats till tre system/webbtjänster samt två kommuner (Stockholms stad och Lidingö stad) och ett landsting (Stockholms Läns Landsting). Analysen visar också att cirka tre fjärdedelar av nyttan kan relateras till kommunerna. De nyttor som klart dominerar värderingarna är: - Sparad tid för in- och utloggning - Möjlighet att arbeta parallellt i olika system utan att behöva logga in och ut däremellan Följande nyttor har också identifierats, men inte kvantifierats: - Sparad tid för behörighetsadministration - Sparad tid för personaladministration - Lägre kostnad för att ansluta till externa system - Sparad tid inom säkerhet, genom en PIN-kod och Single Sign-On - Sparad tid inom mobilitet, genom att personal på fältet slipper ta med flera olika id-prylar (kort, dosor, etc.) - Lägre kostnad tack vare färre id-prylar 12 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

13 4. Riskanalys Projektet har genomfört riskanalys samt hindersanalys för realisering av nyttor genom träffar med leverantörer av verksamhetssystem och leverantörer av tjänster och produkter avseende federationslösningar. De kontakter som projektet haft med leverantörerna har verifierat att det redan idag finns flera produkter och tjänster på marknaden för att etablera federativa lösningar. Dock är inte befintliga verksamhetssystem och standardsystem inom kommunsektorn anpassade för federativa lösningar. (Med några få undantag). 5. Omvärldsanalys och nulägeskartläggning Detta är sammanställt för gemensam bakgrund och referens. Projektet har inventerat befintliga identitetsfederationer, såväl nationellt som internationellt. Projektet har beskrivit exempel på hur en identitetsfederation kan fungera i praktiken. Här ingår t.ex. en semantisk och teknisk introduktion till identitetsfederation och protokollet federationsbiljett, SAML. Här hittar man även definitioner och förkortningar för begrepp inom området. PROJEKTETS ERFARENHETER - Projekt och aktiviteter måste fortsätta att genomföras för att få fram krav och specifikationer samt införa funktioner för säkert informationsutbyte inom vårdoch omsorgsområdet - Praktisk samverkan med landstinget och privatvården är nödvändig när det gäller utveckling och implementering av nya gemensamma tjänster - Det måste införas gemensamma standarder för federativ lösning av identifiering och behörighetshantering inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård - Projektets resultat bör kommuniceras och förankras hos berörda myndigheter för att utgöra ett stöd för fortsatt utveckling av kravställning vid framtida upphandlingar av system och tjänster vid etablering av federation, samt för att helt enkelt sprida förståelsen och öka implementeringstakten - Allmänna råd, checklistor etc. behöver tas fram för att stödja kommunerna i syfte att utveckla verksamhetsprocesser med IT-stöd som klarar av att hantera säkerhet och integritet för olika aktörer och verksamheter med utgångspunkt i federativa lösningar Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 13

14 FORTSATTA STUDIER För 2011 fortsätter projektet i utvecklad form enligt beskrivningen i Verksamhetsplanen 2011 genom att i praktisk samverkan med landstingen, CeHis och privatvården fortsätta utvecklingen att införa gemensamma standarder för federativ lösning av identifiering och behörighetshantering inom vård och omsorg samt hälsooch sjukvård. Projektledare Projekt 1 Stefan Svensson, IT-strateg, Stockholms stad En federativ lösning innebär inte bara stora kostnadsbesparingar och ökad kvalitet inom vård- och omsorg. Genom att strukturen blir generisk för hela organisationen, ger det också andra möjligheter inom helt andra verksamhetsområden. Stockholms stads trafikkontor överför dagligen alla godkända och beslutade trafikföreskrifter till en rikstäckande databas för trafikföreskrifter. Till Trafikverket skickas alla förändringar i stadens vägnät till den nationella vägdatabasen. Det är viktigt att mottagaren har tillit till att informationen är korrekt. 14 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

15 Projekt 2: Former för en ITförvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän INTRODUKTION Gemensamma IT-system Det finns många IT-applikationer och IT-tjänster som används gemensamt av kommuner och landsting/regioner och förekomsten av huvudmannagränsöverskridande IT-system ökar snabbt. Ofta saknas dock ordnade former för hur finansiering, drift, förvaltning, support och utveckling för parterna ska skötas. Arbetet att sätta upp en organisation är både komplext och tidskrävande. Ofta blir resultatet inte heltäckande med onödiga komplikationer som följd. Det behövs en genomtänkt modell baserad på både teori och empiri som kan användas för att skapa en organisation eller funktion med åtaganden enligt ovan. En mall för en organisationsmodell kan spara mycket tid och resurser som grund för arbetet, även om anpassningar måste göras i varje enskilt fall. Nyttan Nyttan med projektet är: - Snabbt ökad professionalism i kommunernas systemförvaltning, genom direkt tillämpbara modeller och organisationsformer - Minskad risk för tvister om t.ex. kostnader, servicenivåer och ansvarsgränser, genom heltäckande och verifierade avtal - Stora samverkansvinster när huvudmän samverkar under ordnade former - Lägre kostnader per användare, vilket är särskilt viktigt för små kommuner Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 15

16 PROJEKTETS RESULTAT Projektet har tagit fram 6 rapporter med information och specifikationer inom: 1. Omvärldsbeskrivning 2. Gemensam systemförvaltning 3. Samverkansanalys juridiska förutsättningar 4. Praktisk användning 5. Avtalsförslag 6. Förvaltningsmodeller 1. Omvärldsbeskrivning En nulägesbeskrivning av tillståndet i kommunerna baserat på undersökningen 2009 och på i projektet genomförda intervjuer visar tillsammans på: - Brister i kunskaper om systemförvaltning - Endast ett fåtal kommuner tillämpar modeller och organisation för systemförvaltning - Behov av ordnade former för samarbete, samt behov av former för styrning och ledning av resurser i samband med samverkan - Där huvudmän samverkar under ordnade former finns det stora samverkansvinster 2. Gemensam systemförvaltning Specifikationerna preciserar vilka behov en gemensam systemförvaltning måste möta i form av styrning & ledning, juridiska former, ekonomi, kvalitet och ansvar/roller. Rapporten ger också en översikt över olika metoder och beskriver vad systemförvaltning är: - Vilka processer och modeller som finns att tillgå - Exempel på hur en organisation för systemförvaltning ser ut - Beskriver ansvar och roller hos ägare, beställare och leverantörer 3. Samverkansanalys juridiska förutsättningar De olika alternativa samarbetsformerna som finns för gemensam IT-förvaltning beskrivs: interkommunala avtal och företag, gemensam nämnd, kommunalförbund, samäganderätt och ideell förening. Vidare ges stöd vid val av juridisk samverkansform med hjälp av: - Checklistor per organisationsform - Beskrivning av ägande, styrning, finansiering, upphandling, politik och inflytande för respektive juridisk organisationsform - Redogörelse för hur olika speciallagstiftningar som bl.a. LOU, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, patientdatalagen inverkar på val av organisationsform 4. Praktisk användning Här tas de initiala ekonomiska effekterna av samarbete upp. Det gäller startkostnad, tydliggjorda kostnader, samverkansvinster, kostnadsfördelning m m. 16 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

17 De viktigaste framgångsfaktorer för en lyckad IT-förvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän preciseras och beskrivs: - Planering, kommunikation, ledning och styrning, förändringsarbete, nytta, praktisk hjälp och kvalitetssäkring - Lokalisering av verksamhet - Fyra perspektiv: verksamhet, kund, tjänst, avtal 5. Avtalsförslag Ett bibliotek med mallar och förslag på: - Avtal - Förbundsordning - Bolagsordning - Överenskommelse i gemensam nämnd 6. Förvaltningsmodeller Här ges en översikt över ett urval existerande förvaltningsmodeller och metoder som hjälp för att förstå vilka modeller som finns och vad de gör. De olika modellernas beståndsdelar beskrivs också. - Vi har haft stor nytta av det material som togs fram i SKL:s pilotprojekt om gemensam systemförvaltning eftersom vi nu, i enlighet med ett politiskt uppdrag, utreder om det är möjligt att finna gemensamma lösningar för IT drift och support för Lysekils och Munkedals kommuner. - I utredningen har vi använt materialet som en handledning och därigenom fått fram vad som är viktigt att dels ta hänsyn till och dels vad som bör ingå i utredningen. Maria Vikingsson. Chef enheten för IT, information, kvalitet och folkhälsa, Lysekils kommun PROJEKTETS ERFARENHETER Det finns ett stort behov av att få praktisk hjälp kring hur IT-resurser ska kunna delas mellan olika huvudmän. Det är mycket viktigt att genomförande av gemensamma projekt som delas över huvudmannagränser gynnar alla aktörer i samverkan genom att säkerställa att: - Samverkan är välförankrad och möter konkreta behov - Det finns tillräckligt med tid och resurser avsatta för ändamålet - Ansvar utses för att förvalta resultaten i ett långsiktigt perspektiv På ett tidigt stadium bör huvudmännen samarbeta kring framtagning av de processer som inkluderas i samverkansfallet samtidigt som de leverantörer som deltar i praktiska implementeringar bör vara processorienterade. Detta är centralt för att underlätta för andra huvudmän att ta emot och replikera samverkansfallet. Detta kommer att resultera i lägre kostnader och underlättar skapande av gemensam arkitektur och infrastruktur. Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 17

18 FORTSATTA STUDIER För 2011 fortsätter projektet i utvecklad form enligt beskrivningen i Verksamhetsplanen 2011 Utvärdera införanden av regiongemensam organisation för styrning och förvaltning av gemensamma system över huvudmannagränser. Projektet 2011 kommer att kombineras i ett praktiskt genomförande med projektet 4 En länsnod för elektroniska identitetsuppgifter i regional samverkan. Projektledare Projekt 2 Ragnar Ingibergsson, Västkom En av förutsättningarna för att vi ska kunna använda IT fullt ut till nytta för samhället är att de offentliga aktörerna kan samarbete kring ägande, drift och förvaltning av IT system. Men för att kommuner och landsting ska ta till sig nya samarbetsformer krävs att de beslutsfattare som ska driva förändringen ser en direkt och påtaglig verksamhetsnytta. För att projektet verkligen skulle ta fram praktiskt användbara former för en ITförvaltningsorganisation för samverkan mellan olika huvudmän, och inte bara teoretiska upplägg, letade vi tidigt efter en grupp som representerade den mångfald som vi vet finns i landets kommuner och län. Denna spridning ser jag som en av framgångsfaktorerna i projektet, och det stärktes när jag fick följande i min mail efter att jag bett om synpunkter för att förbättra projektets rapporter: - I min kommun har vi bedrivit ett införandeprojekt av ett verksamhetssystem för vård- och omsorg där vi nu har ett system med kvantitet, där vi inte har den kontroll över kvaliteten jag skulle önska, beroende på hur många orsaker som helst som du pekar på. Jag har under en längre tid befunnit mig i en situation där avsaknaden av kunskap om vikten av systematisk förvaltning av system hos förvaltningsledning varit total och jag har stångat pannan blodig många gånger, så jag hade faktiskt lite svårt att vara kritisk till din rapport om det var det du behövde? Er rapport gav mig nämligen till stor del en beskrivning av precis vad jag behövde. 18 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

19 Projekt 3: Säkerhetskrav och specifikationer för informationsutbyte via Internet INTRODUKTION Det faktum att vi idag kommunicerar känslig information över Internet ställer krav på skyddsmekanismer som garanterar att obehöriga inte kan ta del av innehållet. Några praktiska exempel på information som skickas över öppna nätverk är när: - en invånare loggar in på en "Mina sidor"-tjänst - två organisationer utbyter information mellan varandra, t.ex. en kommun som skickar in underlag till Försäkringskassan Ett mål är att invånaren ska kunna styra och förfoga över sin egen information. Det ställer krav också på skyddsnivå för utlämnande och överföring av information. Detta ökande krav på skyddsnivå får som bieffekt att det samtidigt höjer rättssäkerheten för invånaren. Invånarna ska kunna komma åt all information de är berättigade till, men samtidigt ingen annans information. Alla IT-system och e-tjänster har ett skyddsbehov. Genom att applicera tillräckliga skyddsmekanismer i form av kryptering, autentisering (d.v.s kontroll av uppgiven identitet), signering och spårbarhet går det att skydda informationen. För att uppnå och upprätthålla önskvärd nivå för informationssäkerhet vid sådan kommunikation krävs ett strukturerat och enhetligt sätt att arbeta med IT-säkerhetsfrågor. Parterna måste enas om hur informationssäkerheten ska lösas för att kunna utveckla den elektroniska kommunikationen mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata utförare. Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg 19

20 IT-säkerhet Bilden beskriver de beståndsdelar som informationssäkerhet består av enligt en standardmodell antagen av bl.a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Projektet har i sitt arbete avgränsats till att i enlighet med bilden omfatta området för Sekretess. Området tar bl.a. upp krypteringsalgoritmer och hantering av krypterings-, och dekrypteringsnycklar. Kryptering av data innebär att informationen blir obrukbar om den trots andra säkerhetsåtgärder och åtkomstkontroller skulle råka hamna i orätta händer ifall mottagaren inte innehar rätt nyckel för dekryptering. Istället för att beskriva enskilda system, plattformar eller kanaler ger projektet en generisk bild av informationssäkerheten utifrån att informationen befinner sig i något av tillstånden Rörelse eller Vila. Projektet visar tre användningsfall där informationen befinner sig i något av ovan nämnda tillstånd. För att hitta rätt säkerhetsnivå och tillhörande lösning, behöver varje verksamhet genomföra en analys av sina olika system och plattformar - informationsklassa dem. Informationsklassningen går bl.a. ut på att man försöker analysera konsekvenserna om informationen skadas, förvanskas eller hamnar i orätta händer. Beroende på hur allvarliga eller omfattande konsekvenserna blir så väljer man rätt nivå på säkerhetslösningen. Projektet har avgränsats när det gäller informationsklassning. 20 Teknisk Infrastruktur, Projekt 2010, Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

De 16 principerna för samverkan

De 16 principerna för samverkan De 16 principerna för samverkan Syftet med de styrande principerna Kommunerna i Stockholms län värnar om nätneutralitet, autentiseringsneutralitet och federationsneutralitet. Syftet med principerna är

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning E-leg, en förutsättning för e-förvaltning Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sundsvall 42 081015 1 Medborgarfokus?

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg Sid 1/17 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Introduktion... 4 4. Säkerhetslösning för Mina intyg... 5 5. Krav på andra lösningar och aktörer...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation.

Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Federerad åtkomst Information om åtkomst till Apotekens Services tjänster inom ramen för en identitetsfederation. Datum: 2011-02-28 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Regionalt samarbete. Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering

Regionalt samarbete. Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering Regionalt samarbete Tillit Federativ lösning för identitets och behörighetshantering Innehåll 16 principer för samverkan Tillit Vad är en federation Samverkan SAMBI (nationellt) och Tillit(regionalt) 16

Läs mer

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning 2013-09-24 1.0 IT- S Ä K E R H E T S I N S T R U K T I O N IT-säkerhetsinstruktion Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Beslut Dnr 2008-02-25 1161-2007 Apoteket AB 118 81Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionen konstaterar följande. Apoteket AB (Apoteket) saknar rutiner för systematiska

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Policy för informationssäkerhet

Policy för informationssäkerhet .. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...

Läs mer

Praktikfall i vården 2012-10-03

Praktikfall i vården 2012-10-03 Praktikfall i vården 2012-10-03 Praktikertjänst AB Praktikertjänst är ett aktiebolag men har en producentkooperativ ram där de 2120 aktieägarna själva arbetar på mottagningar runt om i landet Affärsområde

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Handlingsplan för 2013-2018 Landstings, regioners och kommunernas samarbete inom ehälsoområdet samt lokal verksamhetsplan 2013.

Handlingsplan för 2013-2018 Landstings, regioners och kommunernas samarbete inom ehälsoområdet samt lokal verksamhetsplan 2013. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-10-30 297 Handlingsplan för 2013-2018 Landstings, regioners och kommunernas samarbete inom ehälsoområdet samt

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 )

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 ) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 14-11-24 dnr V 2014/853 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum November 2014 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Delprojektbeskrivning

Delprojektbeskrivning Dokument nr: Version: Status: Sida: 2.00 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument etjänstekort Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk

Läs mer

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Hur kan medborgaren få bättre vård? Hur kan medborgaren få bättre vård? Säkert informationsutbyte med federationslösning för utökad vårdkvalitet över organisationsgränser Presentatörer Stefan Wittlock, Hultsfreds kommun Tommy Almström, Nordic

Läs mer

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2012-11-05 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutat Dokumentid:

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Apotekens Service. federationsmodell

Apotekens Service. federationsmodell Apotekens Service Federationsmodell Detta dokument beskriver hur Apotekens Service samverkar inom identitetsfederationer Datum: 2011-12-12 Version: Författare: Stefan Larsson Senast ändrad: Dokumentnamn:

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad:

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: I N T E R N T Säkerhetskrav på extern part För enskild individs direktåtkomst till Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn: Säkerhetskrav på extern part

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå

EUs nya personuppgiftslagstiftning. Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå EUs nya personuppgiftslagstiftning Agnes Andersson Hammarstrand, IT-advokat Setterwalls Advokatbyrå Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 2 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generellt... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Berörda dokument... 3 1.3. Sjunet Informationssäkerhet... 3 1.4. Avgränsning...

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten

Läs mer

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter

Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter Skolorna visar brister i att hantera personuppgifter www.datainspektionen.se Checklista för skolor Personuppgiftslagen (PuL) innehåller en rad bestämmelser som är viktiga att känna till för skolor som

Läs mer

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner

Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner Varför Samverkan Tillgänglighet och bemötande Gränslös efterfrågan Lägre kostnader Laglighet Vi utredde följande samverkansformer Samverkansavtal

Läs mer

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation

Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation Tekniskt ramverk för Svensk e- legitimation ELN-0600-v1.4 Version: 1.4 2015-08-14 1 (10) 1 INTRODUKTION 3 1.1 IDENTITETSFEDERATIONER FÖR SVENSK E- LEGITIMATION 3 1.2 TILLITSRAMVERK OCH SÄKERHETSNIVÅER

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Årtal: 2014 Författare: Delprojektgruppen informationssäkerhet Sammanfattning Inom ramen

Läs mer

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN

REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN REVISION AV OUTSOURCAD VERKSAMHET - EXEMPEL UR VERKLIGHETEN jan.isberg.bransell@lm.se gunnar.jansson@kronofogden.se stephan.sandelin@pensionsmyndigheten.se Revision av outsourcad verksamhet Vad menar vi

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

Dokumenttyp. Namn på uppdraget Uppdragsidé 1 (6) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2009-04-23 57 1. Allmänt... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Begreppet informationssäkerhet

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

ÖTP-spåret Sambruks vårmöte 2010-11-09. OETP_2010-11-09_v2.ppt

ÖTP-spåret Sambruks vårmöte 2010-11-09. OETP_2010-11-09_v2.ppt ÖTP-spåret Sambruks vårmöte 2010-11-09 OETP_2010-11-09_v2.ppt Agenda ÖTP-spåret kl 1030-1500 Inledning Lägesrapportering ÖTP v2.1 Matchning KSL:s 16 principer Kort presentation av MSKD som exempel på en

Läs mer

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014 Utveckling av e-samhället i Stockholms län IT-forums verksamhetsplan 2014 Innehåll Inledning... 2 E-Förvaltning... 3 Framtida regional samverkan kring e-utvecklingsfrågor 4 Regional digital agenda 4 Öppna

Läs mer

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand

Ny dataskyddslagstiftning i Europa. Agnes Andersson Hammarstrand 1 Ny dataskyddslagstiftning i Europa Agnes Andersson Hammarstrand Ny personuppgiftsförordning - en fråga för alla 3 Agenda Personuppgiftslagen idag Nya lagen - bakgrund De största förändringarna Sammanfattning

Läs mer

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa Sida 1(8) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Marie Åkerlind Datum Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa ehälsa är ett samlingsbegrepp, där ehälsa handlar om att göra hälso- och

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...

Läs mer

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1.

Rapport. Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk 2010-09-08. Version 1. Rapport Kommunernas ansvar för externa utförares tillgång till ITsystem som driftas utanför kommunens nätverk Version 1.0 2010-09-08 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Bilaga 3c Informationssäkerhet

Bilaga 3c Informationssäkerhet SID 1 (9) Bilaga 3c Informationssäkerhet Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress

Läs mer