PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN INNEHÅLL (Numreringen motsvarar föreskriftens) 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) RISKHANTERING (4.1.3) UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Plan för vård och fostran (Barnskyddslagen 30.5 )... Fel! Bokmärket är inte definierat Bemötandet av klienten Klientens delaktighet Klientens rättsskydd... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Näring Hygienpraxis Hälso- och sjukvård Läkemedelsbehandling Samarbete med andra servicegivare KLIENTSÄKERHET (4.4) Personal Lokaler Tekniska lösningar Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER (4.5)... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (5) KÄLLOR... Fel! Bokmärket är inte definierat. INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN... Fel! Bokmärket är inte definierat. kirjaamo@valvira.fi PB 210, Helsingfors Mannerheimvägen 103b, Helsingfors Fax Telefon Koskenranta 3, Rovaniemi Fax

2 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent X Privat serviceproducent Namn : Folkhälsan Välfärd Ab Serviceproducentens FO-nummer: Kommun Kommunens namn: Samkommun Samkommunens namn: Samarbetsområde eller social- och hälsovårdsområde Områdets namn: Verksamhetsenhetens namn Folkhälsans Gruppboende i Korsholm Serviceenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Korsholms kommun, Soc dir Alice Backström Tel: Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Social och hälsovård; Gruppboende för minnessjuka, 24 platser Verksamhetsenhetens gatuadress Niklasvägen 1 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Britt-Marie Hautanen Postort Korsholm Telefon E-post britt-marie.hautanen@folkhalsan.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) , ändringstillstånd , Valviras tillstånd Service för vilken tillstånd beviljats Resurserat boende Kommunens beslut om mottagande av anmälan Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter 2

3 2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetside Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och Folkhälsans verksamhetsidé är ännu den samma idag, formulerad i den s.k. ändamål-sparagrafen från år 1928 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsans målsättning är att erbjuda en individuell service och omsorg som stöder äldre människors möjlighet att leva ett aktivt och fullvärdigt liv i enlighet med den egna livsstilen. Då livet närmar sig sitt slut är vår målsättning att erbjuda en värdig död i hemmet, på enheten, med service och omsorg dygnet runt. Verksamheten fokuserar främst på att möjliggöra och skapa förutsättningar till ett fortsatt liv i enlighet med den egna livsstilen och de egna vanorna. Personalen finns för invånarna dygnet runt för att stöda och möjliggöra samt för vård och omsorg. Men framför allt för att stöda personerna att använda sina resurser för att på så sätt upprätthålla sin funktionsförmåga. Värderingar och principer Äldreomsorgens värdegrund bygger på Folkhälsans gemensamma värden kompetens, engagemang och omsorg. Värdegrunden konkretiseras i ett hälsofrämjande förhållningssätt, en helhetssyn på människan, personcentrering, respekt, självbestämmanderätt, rätt till språk och kultur samt ett gott möte. Vår verksamhet bygger på en salutogen tankeram där vi vet att de äldres upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet stärker hälsan Varje individ har rätt till sitt unika liv och sitt sätt att leva och bo i sin vardag. Vid inflyttningen till enheten gör personalen en aktiv insats för att stöda personens process till att uppleva trygghet och känna sig hemmastadd i sitt nya hem. Personalen fokuserar på att direkt fånga upp det viktiga, personens dagliga vanor, vad personen önskar/behöver stöd och hjälp med och vad hen vill och eller klarar själv. Personalen arbetar dels med att stöda den äldre att i enlighet med sin förmåga bli en aktiv producent av sin egen omvärld och dels med att möjliggöra en vardag med livets vanliga glädjeämnen. Personalen stöder den äldre såväl i hens självständighet och som i hens delaktighet i vardagens rutiner och göromål Verksamheten ska motsvara och uppfylla: Folkhälsans värden och kvalitetskriterier överträffa kundernas förväntan de anhörigas förväntan Här har mina föräldrar det bra myndigheternas och kommunernas krav Folkhälsans äldreomsorg är baserad på följande gällande speciallagar för branschen: - Socialvårdslagen (710/1982) och socialvårdsförordningen (607/1983) - Folkhälsolagen (66/1972) och folkhälsoförordningen (802/1992) - Hälsovårdslagen (1326/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (298/2009) - Lag om företagshälsovård (1383/2001) - Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) - Lag om privat socialservice (922/2011) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om privat socialservice (1053/2011). - Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) - Personuppgiftslagen (523/1999) - Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) - Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), förordning om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) 3

4 - Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) - Lag (734/1992) och förordning (912/1992) om klientavgifter inom social- och hälsovården - Lag om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om tillsyn över privat socialservice (1268/2005) - Räddningslagen (379/2011) och statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) - Livsmedelslagen (23/2006 och 1137/2008) - Arbetsavtalslagen (55/2001) - Arbetstidslagen (605/1996) - Semesterlagen (162/2005) - Arbetarskyddslagen (738/2002) - Språklagen (423/2003) - Arkivlagen (831/1994) - Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:15. Kvalitetsrekommendation stöder en förbättring av de äldres välmående och servicen för äldre. - Kostrekommendationer för äldre. Statens näringsdelegation De finländska näringsrekommendationerna. Statens näringsdelegation Lag om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) - Social- och hälsovårdsministeriets förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (1363/ - Kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:8. 3 RISKHANTERING (4.1.3) Grunden för riskhanteringen inom Folkhälsan är riskhanteringspolicyn daterad En fungerande riskhantering innebär för Folkhälsan att organisationen har gemensamma riktlinjer för hur risker skall identifieras, utvärderas, prioriteras, hanteras och följas upp. Genom en systematisk riskhantering blir personalen medveten om vilka risker som finns i verksamheten, de blir bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätta beslut om hur riskerna skall hanteras och lära av varandra inom hela organisationen. Enhetsansvariga (Ledande skötare) ansvarar för att man på Gruppboendet följer de riskhanterings principer som fastslagits inom Folkhälsan och att identifiera risker i den egna verksamheten och att komma med förslag på hur riskerna skall hanteras. Enhetsansvariga ansvarar även för att personalen får tillräcklig handledning och kunskap i riskhantering. Det här sker i samarbete med avdelningsansvariga sjukskötaren. Varje anställd har ansvar för att bidra till en kultur där man är medveten om vilka risker som finns och där alla gör sitt yttersta för att undvika eller minimera oönskade effekter av riskerna. Varje anställd har också ansvar att rapportera om avvikelser/nära ögat situationer för att oönskade situationer bättre skall kunna förebyggas. På enheten har det gjorts en riskakartläggning och på basen av den en plan för riskhantering, som kontinuerligt utvärderas, speciellt efter avvikelser, olyckshändelser mm. Identifiering av risker Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt för identifiering av risker och kritiska arbetsmoment. På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? 4

5 De anställda ansvarar för att informationen om identifierad risk/olycka förmedlas till avdelningsansvariga och ledande skötare som i sin tur meddelar till ledningen. I behandlingen av negativa händelser ingår även att diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. På boendet finns en responslåda. Given respons behandlas tillsammans med personalen för att korrigera det responsen påtalat. Avdelningsansvariga kontaktar responsgivaren. Personalen har skyldighet att ge en skriftlig rapport om fel medicinering, om brand alarm, om någon skadat sig, om alarmsystemet inte fungerar etc. Rapporten ger en beskrivning över vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits av vem i personalen. Varje rapport gås igenom med personalen. Enheten ger rapport om avvikelser till bolagets kvartalsrapport. Arbetarskyddet utför riskkartläggning på samtliga enheter samtidigt med personalens hälsogranskningar minst vart tredje år åt den personal som arbetar i tre skift och var femte år åt den övriga personalen och oftare vid behov. Personalen har regelbundet utbildning i Första Hjälp, Soster, uppdaterar/lär sig förstahandssläckning och deltar i riskkartläggning och deltar i evakueringsövningar vilket gör att personalen är medveten om risker och därmed snabbare i att identifiera olika risker. Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, missförhållanden, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade missförhållanden, kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Den person som upptäcker avvikelsen skall utan dröjsmål rapportera avvikelsen el missförhållandet till närmaste förman. Alla i personalen har ett ansvar att meddela om kvalitetsavvikelser, förs till skiftets ansvarsperson som i sin tur meddelar till avdelningsansvarig och sen vidare till ledande skötare. Information om förändringar Ledande skötare el ansvarig skötare tar upp ärendet på avdelningens personalmöte. Ärendet analyseras och korrigerande åtgärder presenteras så att alla i personalen skall kunna den nyaste processen. Riskhanteringsplanen uppdateras. Ledande skötare tar kontakt med anhöriga, samarbetsparter. 4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Planering och uppgörande av egenkontroll har ledandeskötare och granskats av ansvarig skötare Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Britt-Marie Hautanen Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras efter ändringar i verksamheten som anknyter till servicekvalitet och klientsäkerhet. På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Planen uppdateras årligen. Ledande skötare, avdelningsansvarig och personalen gör tillsammans. Offentlighet av planen för egenkontroll 5

6 Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas framlagd vid verksamhetsenheten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av enhetens egenkontroll kan läsa den utan att separat behöva begära detta. Mappen finns i vårdarkansliet och uppgifter var den finns uppsatt på anslagstavlan. Planen finns också på enhetens hemsida på 5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? Före inflyttning till boendet fyller anhöriga tillsammans med den boende i behovet av service samt en livsberättelse. Då invånaren kommer från en annan enhet får hemmet en rapport av vårdande instans och av där gjorda bedömningar. Varje boende har en egenvårdare som i aktiv samverkar med boende och anhöriga strävar att få en genomgripande helhetsbild av personens resurser och behov av stödande samverkan för ett gott välbefinnande (liv i livet). Inom 14 dagar efter inflyttningen gör egenvårdaren en RAI-bedömning som ligger till grund för personens vårdplan som utarbetas i samverkan med en kollega och med anhöriga då det är möjligt. Vårdplanen utvärderas och uppdateras minst 2ggr/år och en RAI-bedömning görs två ggr/år. Egenvårdaren ansvara för uppdatering av vårdplanen och att den görs i samverkan med övrig personal och anhöriga. RAI-ansvarige följer upp och ansvara för att RAI bedömningarna blir gjorda. Dokumentationen i RAI är av stor betydelse för att kunna följa upp invånarens hälsa. Invånarnas fysiska hälsa följs upp genom att följa med vikt och blodtryck. Vid behov görs även andra kliniska åtgärder. Läkaren gör två gånger per år en grundlig hälsokontroll samt går grundligt igenom medicin användningen. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Boende och hens anhöriga eller lagliga talesman tas med i bedömningen av servicebehovet vid uppgörandet och uppdaterandet av vårdplanen i RAI samt vid de regelbundet återkommande bedömningarna av servicebehovet. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimensioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. Målsättningen är en aktiv, fortlöpande dialog mellan invånare, anhöriga och personalen Vård-, service- eller rehabiliteringsplan. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? Egenvårdaren utarbetar en personlig vård- och serviceplan för den boende. Anhörig och boende tas med vid planeringen av planen. Vårdplanen görs i Rai-dataprogrammet. Man tar fasta på resurser, hälsohinder och risker. Vårdplanen stöder vårdarna i det dagliga arbetet på grupphemmet att finna resurser till en rehabiliterande vård enl. boendes önskemål. Vårdarnas uppgift blir att försöka uppfylla boendes önskemål så gott det lyckas och ge möjlighet för att själv bestämma över sitt liv. Utöver vård- och serviceplan görs dagsschema och en individuell träningsplan var man tar fasta på vardagliga små rehabiliterande vårdåtgärder som man kommit överens tillsammans med boende, skall dagligen utföras enl. boendes önskemål. Uppföljningen sker var 6:e månad genom att utvärdera vårdplan och uppdatera alla planer, samt oftare vb. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? 6

7 Egenvårdaren informerar övriga medarbetare om innehållet i vård- och serviceplanen och konkretiserar innehållet till den dagliga verksamheten. Alla planer kan vårdarna läsa och ta del av från Rai- dokumenteringsprogrammet. Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten beaktas enligt de grundläggande principerna i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Boendes rätt att besluta själv beaktas i alla situationer. I fråga om personer med minnessjukdom får dock hänsyn till självbestämmanderätten inte leda till att vården försummas. Eftersom frågorna om självbestämmanderätt i dessa fall kan vara mycket svåra och komplicerade fäster personalen speciell uppmärksamhet vid att bedöma var gränsen dras mellan boendes självbestämmanderätt och kraven på god vård. Ifall den äldre och de anhöriga har olika önske-mål och åsikter om vården respekteras i första hand den boendes önskemål. Den boendes vanor och åsikter samt anhörigas åsikter tas alltid i beaktande vid uppgörande av vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Dessa skall alltid delges och diskuteras med de närmaste anhöriga. Kontaktpersonen inbjuder anhöriga till möte var vård- och serviceplanen framförs och anhöriga har möjlighet att ännu påverka innebörden i vårdplan. Principer och praxis för begränsning av självbestämmanderätten I vissa situationer kan det med tanke på boendes hälsa, risk för olycksfall eller av andra motsvarande skäl vara nödvändigt att vidta begränsande åtgärder. Inom Folkhälsans äldreomsorg vidtas dessa åtgärder endast efter allvarligt övervägande om det är absolut nödvändigt med tanke på vården och om alla andra alternativa möjligheter utretts. Ifall begränsande vård handlingar används sker det efter att läkare konsulterats och vårdande läkaren undertecknat ett tillstånd till detta. Om möjligt begärs boendes samtycke i annat fall vidtalas anhöriga eller intressebevakare. Begränsande vårdhandlingar är alltid tidsbundna varefter en ny bedömning bör ske. Blanketten vilken utarbetats för ändamålet bör fyllas i och arkiveras i kundens journalhandlingar. I Handbok för äldreomsorg definieras processen för begränsande vård handlingar och blankett för plan för begränsande handling. Folkhälsan följer upp begränsade vårdhandlingar och gör upp statistik över det i RAI. Principerna och praxisen gällande självbestämmanderätten skrivs in i i vård- och serviceplanen och man diskuterar dem med både den läkare som har hand om boende och dennes anhöriga och närstående. Även begränsande åtgärder inskrivs i klientinformationen. Bemötandet av klienten Folkhälsan har nolltolerans för dåligt bemötande inom alla sina verksamhetsområden. Var och en i personalen är skyldig att ingripa vid misstanke om dåligt, osakligt eller kränkande bemötande. Enhetsansvariga tillsammans med avdelningsansvarige för ett samtal med personen i fråga, med målet att garantera att en liknande situation inte uppkommer i fortsättningen. En varning utfärdas om förutsättningar för en sådan uppfylls. Är personens beteende återkommande övervägs möjligheten, till ett avbrytande av arbetsförhållandet. Föreståndaren ansvarar för att invånaren får den hjälp och det omhändertagande som hen behöver för att bearbeta den upplevda situationen. Samtliga avvikelser dokumenteras på enheten på en för ändamålet avsedd blankett. Avvikelsen dokumenteras av de personer som haft arbetstur då avvikelsen inträffat. 7

8 4.2.3 Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten Insamling av respons Enligt Folkhälsans responspolicy är respons kunders, klienters, samarbetspartners och anställdas åsikter, kommentarer, kritik, beröm och förslag gällande Folkhälsans verksamhet. Respons delas in i riktad respons och spontan respons. Riktad respons (kund/klient/anhörig tillfredställelse mätningar) ges i regel skriftligt, men kan också samlas in t.ex. genom intervjuer. Spontan respons kan ges muntligt t.ex. per telefon, personlig kontakt eller skriftligt (e-post, brev, blankett). Inom äldreomsorgen kan den spontana responsen bestå t.ex. av den respons invånaren ger i de dagliga kontakterna med personalen, den respons anhöriga ger vid besök direkt åt personalen, vid vårdmöten eller respons som ges på responsblanketter (ex. TAK). Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten Positiv respons framförs tillsammans med tack till berörda personer och används för att lyfta fram verksamhetens starka sidor. Negativ respons tas upp i samtal med personerna/hemmet ifråga där man tillsammans kommer överens om förändringar i arbetssätt och metoder och förbättrade processer för att göra ett bra hem för invånarna. Klientens Rättsskydd a) Mottagare av anmärkningar Ledande skötare Britt-Marie Hautanen och Folkhälsan Välfärd Ab s regionchef Joakim Sandbacka b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Karin Norrgård tel Mån-fred 8-14, PB 241, Vasa, Krutkällarvägen 4, Erbjuder tjänster. Socialombudsmannen kan hjälpa klienten till exempel genom att utreda lagstiftningen innehåll och berätta om myndigheternas praxis. c) Konsumentrådgivningens kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konkurrens- och konsumentverket tfn: hjälper och medla vid tvister mellan konsumenter och företag ger konsumenter och företag information om konsumentens rättigheter och skyldigheter d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut behandlas av Ledande skötare och avdelningsansvarig och ärendet tas upp inom personalgruppen. Sen utvärderas förändring i processer och arbetssätt. Regionchefen deltar alltid vid tillsynsbeslut. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 5 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Vårt hälsofrämjande arbetssätt innebär att personalen fokuserar på människans resurser och ger henne möjlighet att använda dem i det dagliga livet. Den fysiska funktionsförmågan försöker personalen upprätthålla och återfå eller förbättra. Den psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmågan samt välbefinnandet är en mycket viktig aspekt i det hälsofrämjande arbetssättet. Personalen har en viktig roll i att erbjuda en meningsfull vardag för var och en personligt utgående från livsberättelsen där det 8

9 framkommer tidigare intressen och vad som har varit viktigt tidigare i livet. Detta görs oberoende av långt framskriden sjukdom. Den dagliga samvaron var man delar dagens händelser, ser, hör och bekräftar varandra är viktigt för hemtrevnaden och trivseln. Personalen har en aktiv roll i att inbjuda till samtal och trevnad. Utevistelsen är en viktig del i den meningsfulla vardagen för dem som önskar det. Utevistelsen dokumenteras. På grupphemmet ordnas även högläsningsstunder, fredagsmys som kan innebära att man tittar på tv tillsammans och äter något gott, sångstunder, cykelturer med Richan, utflykter och gudstjänster. Gruppboendets invånare kan även delta i Seniorpunktens utbud av program. En veckokalender utkommer varje fredag där man kan plocka ut de program som intresserar en. Här har personalen/ Egenvårdaren en viktig roll att hjälpa till. Regelbundna husmöten hålls i huset för att diskutera gemensamma frågor och önskemål. Varje boende har en utnämnd egenvårdare som ansvarar för informationen, planen för vård och omsorg och att den är i enlighet med den äldres behov, önskemål och resurser. Planen är en viktig del i den personcentrerade vården och omsorgen. Personalen bör känna till planen och följa den. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Vi använder oss av RAI (Resident Assessment Instrument) och livsberättelserna. Vård- och serviceplanen utgår från hälsofrämjande målsättningar och hur vi har uppnått dessa mäts genom individuella RAI-bedömningar minst var sjätte månad. 9

10 4.3.2 Näring Folkhälsanhusets kök har ansvar för matservicen. Köket följer centrala näringsrekommendationer och har tillräcklig och kompetent personal. Köket har färdighet att leverera specialkost enligt ordination. Hygienbestämmelser, kvalitetskontroller och myndighetskrav beaktas vid tillverkning och distribution. Morgonmål och eftermiddagskaffe samt kvällsmål tillreds på gruppboendet. Under dygnet serveras morgonmål, lunch, eftermiddagskaffe, middag, kvällsmål och senare nattmål vid behov. Personalen på grupphemmet har hygienpass. Näringstillståndet uppföljs genom vägning var tredje månad och dokumenteras i de personliga vårdjournalerna i (RAI) Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar hindras. Toalettscheman finns med i Vård och -serviceplanen samt att man följer visst schema för ronder till allas rum med två timmars mellanrum nattetid från kl. 21, 23,01,03,05 samt oftare vb. Gruppboendet följer myndigheternas och kommunens föreskrifter. Folkhälsan Välfärd Ab ordnar utbildning i hygien åt den personal som ej har hygienpass. Personalen har möjlighet att kontakta VCS hygienskötare tel vid behov. Hygienskötare därifrån handleda personalen. 10

11 4.3.4 Hälso- och sjukvård Boende på gruppboendet är som alla andra Korsholms bor berättigade till kommunala läkartjänster. Hälsocentralen ordnar en läkare till boendet varannan vecka. Vårdarna har möjlighet att kontakta läkaren dagligen under tjänstetid. Kvällstid, nätter och under veckoslut kontaktas dejouren på Vasa centralsjukhus. Läkaren kan vid behov skriva remisser till röntgen och laboratorieprov. Laboratorieproven tas av sjukskötaren på boendet. För god vård hemma till livets slut samarbetar gruppboendet med den egna läkaren och planerar för en effektiv vård och tillräcklig smärtlindring. Gruppboendets personal har beredskap för grundläggande sjukvård som injektioner, sårvård och mätning av blodtryck, CRP och INR. Uppföljning av hälsotillståndet och kroniska sjukdomar diskuteras med vårdande läkaren. Enligt gällande direktiv skall läkaren utvärdera hälsotillstånd och medicinering minst två gånger per år. Vårdpersonalen är observant på den äldres hälsotillstånd och om det sker förändringar rapporteras de till läkaren som sedan tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder. Personalen ansvarar för att de äldre får de hjälpmedel, vårdförnödenheter samt tandvård/munhygien tjänster enligt samma premisser som övriga kommuninvånare. Här har egenvårdaren ett stort ansvar för att detta sköts väl. Vikt och blodtryck uppföljs var tredje månad och oftare vid behov. Det är ytterst viktigt att läkaren har klara vårdlinjer utarbetat med klara direktiv för personalen. Boende och deras närstående bör vara informerade om riktlinjerna vid akuta sjukdomsfall och beslut som läkaren tagit. T.ex. DNR beslut. Personalen lägger stor vikt vid att ta reda på den äldres önskemål för vård vid livets slutskede och den äldre ges möjlighet att ge ett vårdtestamente som omfattar hennes önskemål om sin egen vård då slutet närmar sig. Vårdtestamentet antecknas tydligt i den äldres handlingar och styr personalens verk-samhet i livets slutskede. De närstående kontaktas genast vid akuta sjukdomsfall. I vård- och serviceplanen finns det antecknat vem man meddelar ifall den äldre insjuknat akut, finns även antecknat om personalen får kontakta nattetid. Om situationen kräver sjukhus- eller läkarbesök tillfrågas de anhöriga om de vill följa med. Om pensionären skickas till sjukhusets jour sänder personalen med en vårdremiss med aktuell information, medicinering samt kontaktuppgifter till anhöriga och gruppboendet. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Hälsotillståndet följs med dagligen av vårdpersonalen, samt av läkaren som besöker boende varannan vecka. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Vårdande läkare från Korsholms HVC. 11

12 4.3.5 Läkemedelsbehandling En plan för läkemedelshantering är uppgjord på enhetsnivå på alla gruppboenden. Planen baserar sig på den senaste versionen av Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social- och hälsovården. Läkemedelsplanen innehåller en beskrivning av personalens ansvarsområden, skyldigheter och arbetsfördelning. Planen beskriver metoderna för att garantera att den personal som har hand om läkemedelshantering har tillräckliga kunskaper för att sköta uppgiften. Dessutom skall planen omfatta en beskrivning av tillståndsförfarandet för läkemedelshantering och utvärdering av läkemedelsbehandlingseffekter. Planen omfattar också dokumentation och uppföljning. Korsholm HVCs Överläkare Sofia Svartsjö godkänner planen med sin underskrift. Då planen uppdateras krävs ett nytt godkännande av läkaren. Personalen som hanterar läkemedel ska ha ikraftvarande tillstånd som är utfärdat av överläkaren. Enhetens sjukskötare försäkrar sig om att varje person som deltar i läkemedelshanteringen genom utbildning har tillräckliga kunskaper i läkemedelshantering samt att personen i praktiken visat tillräcklig kunskap i att administrera läkemedel. Därefter dokumenteras påvisad kunskap och läkaren beviljar lov för läkemedelshantering som gäller verksamheterna enhetsvis. Loven förvaras hos ledande skötaren. Grupphemmet dokumenterar läkemedelsavvikelser och rapporterar dem enligt Folkhälsans direktiv a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Ledande skötare på boendet följer upp och uppdaterar läkemedelsplanen i samråd med avdelningsansvarig sjukskötare. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Ledande skötare samt avdelningsansvariga sjukskötare Samarbete med andra servicegivare Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Med boendes tillstånd. Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? 6 KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Personalen får regelbunden säkerhetsutbildning ordnad av Folkhälsan tillsammans med Räddningsverket. Skyddschefen går igenom säkerhetsfrågor med personalen minst en gång per år. Tekniken och kontroll av tekniken sköts av Folkhälsans fastighetsavdelning. 12

13 4.4.1 Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? Personaltätheten på boendet är 0,63 vilket innebär 15,2 tjänster. Personalen består av : 1 ledande skötare (administrativa uppgifter 50%) 2 avdelningsansvarig sjukskötare. 13,2 närvårdare Övrig personal: Matservice från Folkhälsans kosthåll Städtjänster från Pohjanmaasiivous Köksbiträdestjänster från Kårkulla samkommun Fastighetsservice från Vaasan Korttelihuolto Ledande skötare ansvarar för uppföljning av personaltätheten följs vid planering och uppföljning av personalens arbetstimmar. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Enheten har en vikarielista där alla introducerade vikarier finns med. För akuta situationer har enheterna en förteckning över vikarier och den personal som är i ansvarstur kallar in vikarier. Vid anställning av vikarier är förutsättningen att personen i fråga har en utbildning inom vårdbranschen eller alternativt är i slutskedet av sina studier. Vikarier anställs alltid vid sjuk- och semesterfrånvaro så att personaltätheten uppfylls c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? Ledande skötare ansvarar för att minimi timmar för verksamheten inte underskrids. Alla i personalen omfattar principerna för hur vikarie användningen fungerar. Principer för rekrytering av personal Folkhälsan prioriterar tillsvidareanställningar. Vid rekrytering av vårdpersonal förutsätts utbildning inom vård- och socialvårdsbranschen. Enhetsansvariga ansvarar för kontroll av originalbetyg samt registrering i Valvira. Alla anställningar föregås av personlig intervju. Referens från tidigare arbetsgivaren kontrolleras om möjligt. Vid anställning beaktas personens specialkunnande i jämförelse med enhetens verksamhetsprofil och kompetensbehov samt lämplighet och intresse att arbeta i enlighet med Folkhälsans äldreomsorgs värdegrund och vision. En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Enheten följer Folkhälsans process för introduktion av vikarier. b) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Förmannen eller en annan utsedd person ansvarar för att varje nyanställd person får en god introduktion i arbetet samt att de tilldelas en mentor som den nyanställda kan fråga och lära sig av. En allmän introduktion om Folkhälsan som arbetsplats ges i personalinformationen som finns på Folkhälsans intranet. Gruppboendet har utarbetat en egen introduktionsplan med en checklista där den nyanställda själv kan följa med att introduktionen blir heltäckande. Vi strävar till att den nyanställda får en 3-4 dagars 13

14 introduktion i arbetet. Under dessa dagar har den nyanställda en eller två utsedda personer som tar han om introduktionen. Förmannen följer också upp hur introduktionen framskrider och hur medarbetaren kommer in i sitt arbete och gemenskapen på arbetsplatsen. Folkhälsan Välfärd Ab ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Samtliga enheters huvudanvändare ansvarar för utdelning av användarrättigheter samt handledning och inlärning i RAI dokumentationsprogrammet för nyanställda och vikarier Lokaler Principer för användningen av lokalerna Gruppboendet har sammanlagt 24 enkelrum med badrum och toalett. Rummen är 20-22m2 samt gemensamma utrymmen såsom två dagsalar/ matrum per avdelning, tvättstuga, städrum och förråd. Avdelningarna har kansli för medicindelning och administrativa uppgifter. Rummen är försedda med el säng som är höj och sänkbar. Boendes anhöriga möblerar sen rummen enligt den boendes önskan. Boende har även tillgång till seniorpunktens verksamhet som finns belägen i huset, folkhälsans lunchrestaurang, konditionssal. Gruppboendet har en trevlig uteplats med möbler, blommor och buskar. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? Allmänna utrymmen städas 5 dagar per vecka av en utomstående städfirma. Matplatserna städas efter varje måltid och torkas nattetid, boendes rum städas av egenvårdaren. All tvätt tvättas i gruppboendets tvättstuga Tekniska lösningar Gruppboendet har Everon trygghetsalarm i bruk. Invånarna kan genom det kalla på personalen då akut hjälp behövs. Det sker genom att trycka på en knapp på ett armbandsur. Everon kan även ställas in så att systemet larmar ifall en person går ut genom en dörr. Systemet alarmerar också vid fel eller brister av alarmsystemet. På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? Everon helpdesk, vardagar 8-20, lördagar 10-17, el support@everon.fi På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Personalen ansvarar för att invånarna har tillgång till de hjälpmedel som de behöver och hjälper vid behov till att skaffa hjälpmedel då nytt behov uppstår. Personalen för register över alla hjälpmedel och ser till att de används rätt och att service görs regelbundet på sängar, lifter o.dyl. Hjälpmedlen fås via Korsholms HVC s hjälpmedelscentral, Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Gruppboendet har en utsedd person som ansvar för anskaffningar av förnödenheter och dylikt. Behandling av klient och patientuppgifter. a) På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten följer den lagstiftning som gäller dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsbeslut som gäller vid enheten i fråga om registrering av klient- och patientuppgifter? Gruppboendet dokumenterar elektroniskt i det elektroniska dokumentationsprogrammet RAI. Uppgifter relaterade till hälso- och sjukvård dokumenteras skilt i Medix för att särskiljas från den dokumentering 14

15 som hänför sig till socialvårdslagstiftningen. Skriftliga anvisningar för dokumentering finns i Folkhälsans handbok för äldreomsorg. När Folkhälsan ingår avtal om serviceproduktion med en kommun följs kommunens regler för dokumentering och arkivering. c) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Folkhälsan Välfärd Ab ordnar fortlöpande fortbildning i dokumentering och journalhantering. Samtliga enheters huvudanvändare ansvarar för distribution av användarrättigheter samt handledning och inlärning i RAI dokumentationsprogrammet. Ny personal introduceras systematiskt i dokumentering och journalhantering c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? Vid inflytt informeras den inflyttade och anhöriga om användningen av register och om dataskydd. Registerbeskrivningen finns på avdelningen och hos ledande skötare. d) Den dataskyddsansvariga personens namn och kontaktuppgifter Johan Huldén, tfn , johan.hulden@folkhalsan.fi SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN De utvecklingsbehov som kommit från klienter, personal och via riskhanteringen samt tidsschema för genomförande av korrigerande åtgärder GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (5) Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Ort och datum Korsholm Underskrift Britt-Marie Hautanen 15