Intern anvisning 1 (19)

Transkript

1 Intern anvisning 1 (19) PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN INNEHÅLL 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) RISKHANTERING (4.1.3) UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Bemötandet av klienten Klientens delaktighet Klientens rättsskydd EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt Näring Hygienpraxis Hälso- och sjukvård Läkemedelsbehandling Samarbete med andra servicegivare KLIENTSÄKERHET (4.4) Personal Lokaler Tekniska lösningar Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER (4.5) SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLANEN GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (5) KÄLLOR INFORMATION TILL DIG SOM ANVÄNDER BLANKETTEN... 19

2 Intern anvisning 2 (19) 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducenten: Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Serviceproducentens FO-nummer: Verksamhetsenhetens namn Sandbo Serviceenhetens förläggningskommun och kontaktuppgifter Kronoby, tel: Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antal klientplatser Effektiverat serviceboende för äldre, 15 platser Verksamhetsenhetens gatuadress Såkavägen 25 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga föreståndare Carina Lindh Postort Kronoby Telefon E-post carina.lindh@soite.fi Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) Service för vilken tillstånd beviljats Kommunens beslut om mottagande av anmälan Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut Service som anskaffats som underleverans samt producenter

3 Intern anvisning 3 (19) Köksfunktioner: Fazer Städfunktioner: ISS Tvättfunktioner: Kokkopesu Fastighetsservice: F:m Bernt Karlström Läkartjänster: Doctagon Apoteksservice: Kronoby apotek Laboratorieundersökningar: Nordlab 2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Verksamhetsenheten grundas för att tillhandahålla service för en viss klientgrupp i ett visst syfte. Verksamhetsidén anger vilken service enheten producerar och för vilken målgrupp. Verksamhetsidén är baserad på speciallagar som reglerar branschen, t.ex. barnskydds-, handikappservice-, specialomsorgs- samt mentalvårds- och missbrukarvårdslagarna och bestämmelserna i äldreomsorgslagen. Vilken är enhetens verksamhetsidé? Verksamhetsidén och visionen inom vårdens och omsorgens verksamhetsområde? VISION: Klienten i centrum kunnandet och resurserna i bruk! VERKSAMHETSIDÉ: Vårdens och omsorgens service produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt i enlighet med jämlikhetsprincipen. Tjänsterna stöder delaktigheten och funktionsförmågan samt hjälper klienten att klara sig självständigt. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria hem med hjälp av stödtjänster och hemvården så länge som det är humant möjligt och möjligt med tanke på resurserna. I varje enhet inom vården och omsorgen baserar sig vården och servicen på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan i enlighet med klientens/patientens behov. När klientens skick blir bättre sig bör hen ha möjlighet att övergå till lättare tjänster. Vårdens och omsorgens verksamhet baserar sig, utöver normer, på kvalitetsrekommendationen om tryggandet av ett bra åldrande och förbättrandet av servicen samt det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården, det nationella utvecklingsprogrammet för de äldres boende samt det nationella minnesprogrammet. Värderingar och principer Värderingar har en nära anknytning till de yrkesetiska principerna i arbetet och styr besluten också när lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Enhetens värderingar uttrycker arbetsgemenskapens sätt att arbeta. De påverkar uppställda mål och metoder genom vilka målen uppnås. Enhetens verksamhetsprinciper beskriver målen för den dagliga verksamheten och klientens ställning i enheten. Principer kan vara till exempel individorientering, trygghet, familjecentrering, professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar principerna ryggraden för enhetens funktioner och mål och återspeglas bl.a. i bemötandet av klienterna och de anhöriga. Vilka är enhetens värderingar och principer? Vi utgår från individen och självbestämmanderätten betonas. Vi arbetar med ett rehabiliterande arbetssätt och försöker bibehålla klientens rörelseförmåga och självständighet så länge som möjligt. Med hjälp av läkartjänsten 24/7 försöker vi sköta klienten så mycket som möjligt inom enheten, så att inte specialvård krävs. Vi försöker enbart rekrytera utbildad personal med erfarenhet av åldringsvård.

4 Intern anvisning 4 (19) 3 RISKHANTERING (4.1.3) Egenkontrollen baserar sig på riskhantering, där risker och eventuella missförhållanden i samband med servicen på ett mångsidigt sätt beaktas med hänsyn till den service klienten fått. Risker kan orsakas till exempel av den fysiska verksamhetsmiljön (trösklar, svårhanterliga apparater), tillvägagångssätt, klienter eller personal. Risker är ofta en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen har en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och klienternas anhöriga vågar ta upp missförhållanden i kvalitet och klientsäkerhet. System och förfaranden för riskhantering Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i förväg identifierar de kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och målen inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rapportering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Serviceproducenten ansvarar för att riskhanteringen inriktas på samtliga delområden av egenkontrollen. Arbetsfördelning vid riskhantering Det är ledningens uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräckligt med kunskap om säkerhetsfrågor. Ledningen svarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att en säker verksamhet kan garanteras. Ledningen bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgärder också av den övriga personalen. De anställda deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och -riskerna, uppgörandet av planen för egenkontroll och genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens personal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högklassiga tjänster ska kunna erbjudas. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommuns ledningsgrupp och säkerhetsarbetsgrupp ger anvisningar om bedömningen av risker. Serviceområdenas chefer ansvarar för att ansvarsområdenas chefer genomför riskhantering (riskhanteringspolitik) enligt överenskomna tillvägagångssätt och att de har fått introduktionsutbildning och utbildning i fråga om bedömningen av risker. Med hjälp av riskhantering försöker man identifiera, avlägsna eller minska identifierade risker som är väsentliga för verksamheten. Identifiering av risker Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt för identifiering av risker och kritiska arbetsmoment. På vilket sätt tar personalen upp de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de har observerat? HaiPro är ett datatekniskt verktyg och ett rapporteringsförfarande som används vid händelser där patient- och klientsäkerheten äventyrats. Personalen gör en elektronisk anmälan om alla tillbud och avvikande situationer som hänt klienten och skickar anmälan till sin närmaste chef för behandling. Även klienten har möjlighet att göra en anmälan om en farlig situation via soite.fi. Missförhållandena, riskerna och kvalitetsavvikelserna behandlas på enheternas möten. Hantering av risker Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlas vid riskhanteringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten. De anställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med anhöriga. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller de anhöriga om hur ersättning kan ansökas.

5 Intern anvisning 5 (19) På vilket sätt behandlas negativa händelser och tillbud i enheten och hur sker dokumenteringen? Negativa händelser och tillbud som anmälts via Haipro-systemet behandlas av enhetens chef och de samt korrigerande åtgärder behandlas på enheternas möten. Dokumenteringen från anmälan till korrigerande åtgärder görs i Haipro-systemet. Klienten och hens närstående kontaktas så fort som möjligt efter händelsen och man kommer överens om ett tillvägagångssätt som passar dem. De ges vid behov anvisningar om anmärknings- och klagomålsförfarande samt social- och patientombudsmannens kontaktuppgifter. Korrigerande åtgärder För eventuella kvalitetsavvikelser, missförhållanden, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare praxis. Även de korrigerande åtgärderna uppföljs, registreras och anmäls. På vilket sätt reagerar man vid enheten på observerade missförhållanden, kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Händelserna behandlas genast när det kommer in anmälan om dessa. Vi söker den grundläggande orsaken till avvikelsen och definierar de korrigerande åtgärderna. Årligen går även serviceförmannen och några arbetare en kontrollrunda vid enheten för att observera eventuella avvikelser som bör rättas till. Information om förändringar På vilket sätt informeras personalen och andra samarbetsparter om förändringar i arbetet (inklusive observerade eller realiserade risker och korrigerandet av dem)? Om ändringar informeras personalen per e-post, på möten och via Soitenet. Externa samarbetsorgan kontaktas vid behov. 4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL (3) Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personal. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Vilka har deltagit i planeringen av egenkontrollen? All personal vid Sandbo. Kontaktuppgifterna till den som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen: Carina Lindh, Såkavägen 25, Kronoby, tel: Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana ändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerheten.

6 Intern anvisning 6 (19) På vilket sätt har uppdateringen av planen för egenkontroll ordnats vid enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten eller kontaktuppgifterna ändras. Serviceförmannen ansvarar för att uppdateringen sker. Offentlighet av planen för egenkontroll En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas framlagd vid verksamhetsenheten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av enhetens egenkontroll kan läsa den utan att separat behöva begära detta. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen för egenkontroll finns till påseende vid verksamhetsenheten och på Soitenet samt på Soites nätsidor 5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimensioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov vilka mätinstrument används vid bedömningen? SAS-gruppen utreder klientens servicebehov. När begäran om service kommit in, tar man kontakt med klienten eller dennes anhöriga inom sju vardagar. En preliminär kartläggning görs och vid behov kommer man överens om ett kartläggningsbesök. På basis av kartläggningsbesöket påbörjas utarbetandet av serviceavtalet och i samband med bedömningen av servicebehovet utarbetas alltid den lagstadgade serviceplanen. Som hjälp vid bedömningen av servicebehovet används som mätare bl a RAI och MMSE. Det är SAS-gruppen som beslutar om en eventuell placering vid en serviceenhet. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Med klientens samtycke kan man be en anhörig vara med vid hembesöket när servicebehovet bedöms. De anhöriga har en viktig roll när det gäller att beskriva situationen. Anhöriga kan ofta bidra med bakgrundsinformation om t ex funktionsförmågan hos en person som lider av minnessjukdom Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren informeras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. Hur utarbetas vård- och serviceplanen och hur uppföljs förverkligandet av planen? Vård- och serviceplanen utarbetas tillsammans med klienten, dennes anhöriga eller klientens representant. Planen ges till klienten vid efterfrågan och den uppdateras om klientens situation förändras eller minst två gånger per år. Vård- och serviceplanen är en redogörelse över klientens funktionsför-

7 Intern anvisning 7 (19) måga och resurser samt över de gemensamt överenskomna ärendena och hemvårdens planerade service. I vård- och serviceplanen antecknas även klientens egna önskemål. Förverkligandet av vård- och serviceplanen uppföljs med hjälp av dokumenteringen som görs i klientoch patientdatasystemet. På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Servicen som överenskommits för klienten antecknas i klient- och patientdatasystemet Bemötandet av klienten Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt vid enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Alla klienter har eget rum och wc/dusch. Klienterna får själva bestämma om de vill vara i sitt eget rum eller om de kommer till dagsalen/ matsalen och är med i den sociala gemenskapen. Detta gäller även de aktiviteter som ordnas i huset. Klienterna får bestämma om de vill ha sovmorgon och äta senare och även gå och lägga sig tidigare om de är trötta. Även dusch/ bad diskuteras före med klienten. Enheten har fria besökstider, vilket möjliggör besök av anhöriga då det passar dem. Principer och praxis för begränsning av självbestämmanderätten Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och utgångspunkten är att service tillhandahålls utan begränsning av individens självbestämmanderätt. Det ska alltid finnas en lagstadgad grund för begränsande åtgärder, och inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen om lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Det finns särskilda bestämmelser i barnskyddslagen om begränsning av barns och ungas självbestämmanderätt vid barnskyddsanstalter. Principerna och praxisen gällande självbestämmanderätten skrivs in i vård- och serviceplanen och man diskuterar dem med både den läkare som har hand om klienten och klientens anhöriga och närstående. Även begränsande åtgärder inskrivs i klientinformationen. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om vid enheten? Vid enheten finns klienter med minnesstörningar som har sk rymningsalarm på sig för att de inte utan övervakning ska kunna fara utanför enheten. Fastigheten finns nära en mycket trafikerad väg samt skogar och det kan få ledsamma följder om en klient med minnesstörningar avlägsnar sig från fastigheten utan att en vårdare finns med. Vi undviker att använda bälten i sängar eller geriatriska stolar med uppresningshinder. I de fall vi använder dessa, så har vi läkarordination på det. Anhöriga informeras om bestämmelserna. Ifall vi är tvungna att använda begränsade åtgärder som t ex bälten, observeras dessa klienter regelbundet.

8 Intern anvisning 8 (19) För diskussion: På vilket sätt utvärderas verksamheten och arbetsrutinerna med hänsyn till hur kravet på självbestämmanderätt uppfylls (rutiner, besökstider, måltider, användning av internet och telefon mm.) Det rekommenderas att enheten gör upp egna anvisningar om begränsning av självbestämmanderätten. Detta gör det lättare för de anställda att göra sig förtrogna med ämnet i det praktiska arbetet och främjar därmed rättsskyddet för klienterna som ofta befinner sig i en sårbar ställning. Bemötandet av klienten Största delen av de klagomål som gäller socialtjänsterna handlar om att klienten upplevt osakligt bemötande eller att en situation av växelverkan med klienten har misslyckats. Klienten har rätt att framställa en anmärkning med anledning av bemötandet till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. Om tjänsten är baserad på ett upphandlingsavtal framställs anmärkningen till den myndighet som ansvarar för ordnandet av servicen. Vid enheten bör man dock även utan anmärkning uppmärksamma och vid behov reagera på osakligt eller kränkande beteende mot klienten. I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett sakligt bemötande av klienterna säkerställs och vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras. På vilket sätt behandlas en inträffad negativ händelse eller risksituation med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående? Varje anställd är skyldig att informera sin chef om observerat osakligt bemötande. Man kan också använda sig av en responsblankett om kvaliteten på servicen. Responsblanketten finns också på webben. Efter det skedda kontaktas klienten och/eller klientens representant så snart som möjligt och situationen reds ut. Vid behov instrueras klienten och/eller representanten att göra en anmärkning eller att kontakta social- och patientombudsmannen. Ärendet behandlas i enlighet med anvisningarna om behandling av respons. Personalen har fått muntliga och skriftliga direktiv om anmälningsskyldigheten enligt socialvårdslagen Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att ta hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för personalen och klienterna är det viktigt att i utvecklingsarbetet utnyttja all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Soite har ett elektroniskt system för respons med hjälp av vilket all respons behandlas och statistikförs. Klienten kan ge respons direkt i responssystemet via nätsidan soite.fi. Skriftlig klientrespons kan även lämnas in hos verksamhetsenheten. Skriftlig respons kan även ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Klientresponsen behandlas av enhetens chef. Svaret bör ges skriftligt inom två veckor om klienten bett om svar på sin respons. Endast saklig respons behandlas. Sandbacka vårdcenter har ett äldre råd som består av sjukskötare och närvårdare från båda enheterna samt sysselsättningsledaren. Till rådet hör flera äldre vid enheterna som är intresserade av att utveckla enheterna. Mötena, som has flera gånger per år, protokollförs och behandlas på personalmötena.

9 Intern anvisning 9 (19) Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten? Klientresponsen behandlas, statistikförs och klassificeras i det elektroniska responssystemet. För de observerade missförhållandena definieras utvecklingsåtgärder som genomförs och dokumenteras i responssystemet Klientens rättsskydd En socialvårdsklient har rätt till socialvård av god kvalitet och god behandling utan diskriminering. Klienten ska behandlas med respekt, utan att kränka personens människovärde, övertygelser eller integritet. Beslut om själva behandlingen och tjänster fattas och genomförs medan klienten befinner sig inom ramen för tjänsterna. En klient som är missnöjd med bemötandet eller kvaliteten på servicen har rätt att framställa en anmärkning till enhetens ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare. Vid behov kan anmärkningen framställas av klientens lagliga företrädare, anhörig eller närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla frågan och ge ett skriftligt, motiverat svar inom skälig tid. a) Mottagare av anmärkningar Soite, Registraturen/ Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby, b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Social- och patientombudsman för Soite: Tina Sandström, e-post: tina.sandström@soite.fi eller tel: Ombudsmannen är anträffbar tjänstetid per telefon eller e-post. Personliga besök sker alltid med tidsbeställning. Social- och patientombudsmannens tjänster är avgiftsfria. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienten råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpandet av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman även i fråga om socialservice som Soite köper. Socialombudsmannen handleder och råder vid utredandet av konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I motstridiga eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller den anställda som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att framställa en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen uppföljer utvecklingen av klienternas ställning och rapporterar årligen om det till kommun- och stadsstyrelserna. c) Konsumentrådgivningens kontaktuppgifter och uppgifter om vilka tjänster som erbjuds --- d) På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om allt annat att främja patientens rätt till god service och gott bemötande både inom offentlig och privat socialvård. Enligt 23 i lagen har klienten rätt att framställa en anmärkning om sitt bemötande till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården.

10 Intern anvisning 10 (19) I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med den rätt att framställa anmärkning till den chef som ansvarar för hälso- och sjukvården. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet är det dock skäl att betona att klienterna bör alltid i första hand uppmanas att utreda situationen med personerna som behandlat hens ärende eller deras chef genast när det uppkommer problem. Om problemen inte kan lösas genom diskussion, bör verksamhetsenhetens personal och socialombudsmannen/ patientombudsmannen hjälpa klienten med att reda ut problemen och vid behov med att framställa en anmärkning. Till högklassig service och utvecklandet av kvaliteten hör att anmärkningen behandlas adekvat. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 1-4 veckor 6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande Vi strävar till att klienterna är uppe dagligen ifall de orkar. Vi strävar till att alla går med rollator eller eva-stol, men använder rullstol och lyftanordningar ifall det inte går. Motomed finns vid enheten. Vi använder rehabiliterande sätt och försöker få klienterna att göra så mycket som möjligt själva. Vid behov används vändschema för klienter som ligger mycket. Salvor används för att undvika trycksår. Sysselsättningsledaren har en aktiv roll gällande det psykiska välbefinnandet. Hon ordnar aktiviteter för klienterna och samtalar med dem och klienterna är med och bestämmer. Även vårdpersonalen diskuterar mycket med klienterna, så att självbestämmanderätten följs och klienterna känner att de är delaktiga i vården. De flesta aktiviteter sker i dagsalen, vilket ger social samvaro. Men det finns klienter som helst vill vara i sina rum och då beaktar vi även detta genom att antingen sysselsättningsledaren eller vårdpersonalen ordnar aktiviteter där. b) Ordnande av motion och fritidssysselsättning för barn och unga --- I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig motion, friluftsliv, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. På vilket sätt följer man upp hur målen uppfylls i fråga om verksamhet som främjar klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande aktiviteter? Alla vårdaktiviteter dokumenteras i vårdjournalen och i samband med utvärdering av vårdplanen går sjukskötarna igenom om målen uppfyllts. Önskemål från klienterna dokumenteras och förverkligas i mån av möjlighet.

11 Intern anvisning 11 (19) Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet? Kommunen har ställt krav på matleverantörerna angående kvaliteten på maten och detta diskuteras vid uppföljningsmötena med Fazer. Personalen följer med klienternas vikt och vid behov har vi matoch vätskelistor. Ett grundläggande värde är att alla har ett BMI över Hygienpraxis Enhetens verksamhetsanvisningar och klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för hygienpraxis i vilka ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar hindras. På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? Hygienpraxis ingår i introduktionsprogrammet för nyanställda. Hygienföreskrifter finns uppsatta på flera ställen i huset. Anhöriga får direktiv om desinficering av händerna. Hygienskötarna kommer på besök med jämna mellanrum och gör tester bland personalen. Klienter med smittorisk isoleras och engångsmaterial används. Vid epidemier hålls hela enheten stängd för allmänheten. Personalen använder munskydd vid förkylningsepidemier ifall de inte tagit vaccin mot influensa. Vid teammöten diskuteras hygienfrågor och vid problemsituationer görs beslut som förmannen skickar med e-post. Vid enheten finns hygienansvariga som deltar i skolningar och möten gällande hygien och infektioner. Även hygienskötare besöker enheten med jämna mellanrum Hälso- och sjukvård För att service ska kunna tillhandahållas på lika villkor ska varje enhet ha anvisningar om vilken praxis som tillämpas vid ordnande av tandvård och icke-brådskande och brådskande sjukvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska även ha en anvisning för oväntade dödsfall. a) På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de anvisningar som utfärdats om tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och brådskande sjukvård samt oväntade dödsfall? Anvisningar har diskuterats på personalmöten och dokumenterats. Protokollen finns tillgängliga vid enheten. Tandvården sköts av Soites tandläkare i Kronoby. Profylaxskötare kommer på besök regelbundet och kontaktar vid behov tandläkare och ordnar tid åt klienterna. Doctagon ansvarar för läkarvården. Vi har egen läkare som rondar personligen var tredje månad, har telefonrond varje vecka och därtill finns bakjour 24/7. Vid brådskande situationer skickas klienterna till Kiuru centralsjukhus. Direktiv finns angående oväntade dödsfall. b) På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Årliga blodprovskontroller och EKG samt kontroll av vikt, RR och puls 1-2 gånger i månaden (vid behov oftare). Ifall avvikande resultat kontaktas läkare genast, annars gås resultaten igenom på ronden. c) Vem svarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Doctagon läkarservice, egenläkare Lisa Pelttari och bakjour 24/7.

12 Intern anvisning 12 (19) Läkemedelsbehandling En säker läkemedelsbehandling bygger på en läkemedelsbehandlingsplan som regelbundet följs upp och uppdateras. I social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling anges bland annat principerna för hur läkemedelsbehandlingen genomförs och ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas vid varje enhet som genomför läkemedelsbehandling. Anvisningarna i handboken gäller såväl privata som offentliga servicegivare som genomför läkemedelsbehandling. Varje enhet ska enligt handboken ha en utnämnd ansvarig person för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens läkemedelsbehandlingsplan? Läkemedelsplanen ingår i introduktionsprogrammet och finns framsatt på Soitenet. Planen uppdateras årligen av sjukskötarna och förmannen och godkänns av överläkaren i geriatri inom Soite. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten? Doctagon läkarservice, egenläkare Lisa Pelttari Samarbete med andra servicegivare En klient inom socialvården kan behöva flera parallella serviceformer till exempel kan en klient inom barnskyddet behöva tjänster från skolan, hälso- och sjukvården, psykiatriska tjänster, rehabilitering eller tjänster inom småbarnsfostran. För att den samlade servicen ska fungera och motsvara klientens behov måste servicegivarna samarbeta med varandra. Det är särskilt viktigt att kunskapsförmedlingen mellan de olika aktörerna fungerar. Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet mellan de övriga servicegivare inom social och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Hela Soite använder Effica patientdatasystem, vilket gör att kontinuiteten inom vården bibehålls. Alla klienter är informerade om patientdatasystemet och har godkänt detta. Vi tar även kontakt via telefon med mottagande enhet vid förflyttningar. Tjänster som produceras av underleverantörer (punkt i föreskriften) På vilket sätt säkerställer man att de tjänster som produceras av underleverantörer motsvarar de krav som ställts på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet? Måltidstjänster köps av Fazer och städtjänster av ISS. Kronoby kommun och Soite håller regelbundet uppföljningsmöten med dessa producenter där man går igenom avvikelser och ändringar samt tar del av kontrollanters protokoll. Fastighetstjänster köper kommunen av f:a Bernt Karlström, så kommunen sköter om den uppföljningen. Soites ledningsgrupp ansvarar för uppföljningen av Nordlab, Doctagon och Kokkopesu. 7 KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer För klientsäkerhetens del avser egenkontroll inom socialvård de skyldigheter som framgår av socialvårdslagen. För brandsäkerhet och hälsosamt boende ansvarar den ansvariga myndigheten på grundval av lagstiftningen inom det egna området. Främjandet av klientsäkerheten vid enheten förutsätter samarbete med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bl.a. en utrymningsplan samt skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att meddela till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt förpliktelsen enligt äldreomsorgslagen att anmäla om en äldre person som uppenbart är oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar beredskapen att möta och förebygga illabehandling av äldre personer.

13 Intern anvisning 13 (19) På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer? Fastigheten har en räddningsplan som uppdateras årligen. Räddningsplanen är gemensam för enheterna Sandbo och Sandhem, eftersom enheterna finns i samma fastighet. Årligen hålls evakueringsövningar och förmannen kontrollerar att alla kan läsa av brandtavlan och hitta detektorerna. Vart tredje år hålls släckningsövningar med brandfilt och brandsläckare samt första hjälp skolning. Årligen gör även några i personalen en sk säkerhetsgenomgång, då man rum för rum kontrollerar eventuella riskfaktorer och minimerar/ eliminerar dessa. Brandsäkerheten ingår i introduktionen för studerande och nya arbetstagare och alla får en genomgång av brandtavlan och sprinklersystemet samt genomgång av förstasläckningsutrustning och första hjälp vid enheten Personal Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och principer för anlitande av vikarier Vid personalplaneringen beaktas den lag som tillämpas, till exempel inom privat barndagvård lagen om barndagvård och lagen om småbarnspedagogik samt på barnskyddsanstalter barnskyddslagen och lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, som trädde ikraft Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Personalmängden beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialtjänster är det särskilt viktigt att personalen har tillräcklig yrkeskompetens inom socialvård. Av planen för egenkontroll ska framgå antalet anställda inom vård och omsorg, personalstruktur (utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka principer som gäller för anlitandet av vikarier/personalen i reserv. I planen som finns offentligt framlagd antecknas inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, arbetsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. I planen ska det även antecknas på vilket sätt tillräckliga personalresurser säkerställs. a) Antal anställda inom vård och omsorg samt personalstruktur? 1 serviceförman (100%), 3 sjukskötare (300%), 7 primärskötare/närvårdare (610%) samt 1 sysselsättningsledare (50%). b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Personaldimensioneringen är 0,6. Morgonskiftet har 3 i arbete, kvällsskiftet har 2-3 i arbete och nattskiftet har 1 person i arbete. Om någon är sjuk/ frånvarande skall vikarier ordnas. c) På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser? I samma fastighet som Sandbo finns omsorgsavdelningen Sandhem, varifrån vi i akuta situationer kan hämta hjälp. I huset finns sammanlagt 3 interna vikarier från Rekry (sissi). Vi månar om våra studerande och försöker få dem som vikarier under somrarna och skolloven och även som sjukvikarier. Resursenheten inom Soite ansvarar för tillgången på vikarier, men ofta har enheten även vikarier som man själv känner till. Principer för rekrytering av personal Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter. Särskilt vid rekrytering av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska personernas lämplighet och pålitlighet säkerställas. Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kompetens. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbetssökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

14 Intern anvisning 14 (19) a) Vilka är principerna för rekrytering av personal till enheten? Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen som fastställer både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter. Särskilt vid anställandet av arbetstagare som arbetar i klienternas hem och med barn beaktas personernas lämplighet och pålitlighet. Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper gällande personalstrukturen och kompetensen. Det är viktigt att informera både arbetssökande och de anställda öppet om dessa principer. b) På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som arbetar i klienternas hem och med barn? När en ny person rekryteras, kontrolleras hens identitet, arbetserfarenhet samt studieprestationer. Behörigheten hos en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården och socialvården kontrolleras från JulkiTerhikki-/JulkiSuosikki-registret: En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning Personalen inom vård och omsorg vid verksamhetsenheten inskolas i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifter samt i egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enheten samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad betydelse när arbetsgemenskapen lär sig en ny verksamhetskultur och ett nytt förhållningssätt gentemot klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stöda självbestämmanderätten och egenkontrollen. I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården föreskrivs om personalens skyldighet att upprätthålla sin yrkesskicklighet och arbetsgivarens skyldighet att möjliggöra personalens fortbildning. I socialvårdslagen (1301/2014) föreskrivs om anställdas skyldighet att meddela om påträffade missförhållanden eller risker för missförhållanden vid utförandet av klientens socialvård. Riktlinjer för hur rapporteringsskyldigheten ska uppfyllas ska framgå av planen för egenkontroll. I lagen betonas, att den person som gjort anmälan inte får påverkas negativt. Den som tar emot anmälan ska vidta åtgärder för att avhjälpa missförhållandet eller dess risk. Om så inte sker bör den som gjort anmälan meddela regionförvaltningsverket. I enhetens egenkontroll definieras hur de korrigerande åtgärderna i riskhanteringsprocessen ska förverkligas. Om missförhållandet är sådant att det kan korrigeras i enhetens förfarande för egenkontroll, ska det omedelbart tas under arbete. Om missförhållandet är sådant, att det kräver åtgärder av ett organ med organiseringsansvar, överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till det behöriga organet. a) På vilket sätt ombesörjer enheten arbetstagarnas och studerandenas inskolning i klientarbetet, behandlingen av klientuppgifterna och datasekretessen? Inskolningsmodellen som antecknats i inskolningsplanen följs. Som hjälp i inskolningen används ett inskolningskort. Samkommunen har en webbkurs för inskolning/introduktion och denna utnyttjas. Vi använder följande introduktionskort: - Soites introduktionskort (innehåller bl a introduktion om rättigheter och skyldigheter, avtal, direktiv vid sjukfrånvaro samt löner) - Effica-körkort (innehåller de punkter som behövs i dokumentering i dataprogrammet) - Introduktionskortet för apparater, mätare och hjälpmedel (innehåller alla de hjälpmedel och mätare som används vid enheten). - Checklista för studerande och nya arbetstagare (innehåller bl a kontroll av grundvård, badning, matning och renbäddning samt praktiska saker som behövs i vården vid Sandbo). - Kompetensprov för närvårdare/ sjukskötare (för läkemedelstillstånd) b) På vilket sätt har personalens skyldighet att anmäla missförhållanden eller risker vid klintens service organiserats och på vilket sätt behandlas meddelandena om missförhållanden och informationen om på vilket sätt korrigerande åtgärder fullgörs i enhetens egenkontroll (se riskhantering). c) På vilket sätt har fortbildningen ordnats för enhetens personal? Det utarbetas en utbildningsplan och där beaktas enhetens kompetensbehov och till exempel behoven och personalens önskemål som framkommit under utvecklingssamtal, vid revisioner eller genom klientrespons.

15 Intern anvisning 15 (19) Lokaler Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placeringen av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning ordnas. Andra frågor till stöd för planeringen: - Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem? - På vilket sätt kan klienten (barn/unga/äldre) påverka inredningen av sitt rum/sin bostad? - Används klientens personliga lokaler till annat ändamål om klienten är borta en längre tid? Principer för användningen av lokalerna Enheten har 15 platser med 13 enpersoners rum och 1 dubbelrum. Rummen är hyresrum. Gemensamma rum är dagsalar, matsal samt uterum och tillgängliga för alla klienter. I rummen finns säng och nattduksbord, resten av möblerna får klienterna själv ta med till enheten. Även tavlor och prydnader får tas med. Rummen är deras egna och hyrs inte ut i andra hand om inte klienten själv så önskar vid längre frånvaro, t ex vid längre sjukhusvistelse som i så fall blir dyrt för klienten då hyra betalas hela tiden. Hur har städning och tvätt av linne och kläder ordnats vid enheten? Städning köps av ISS som ansvarar för städning av klientrummen och allmänna utrymmen. Tvätt av kläder och linne köps av Kokkopesu, men yllekläder och finare kläder tvättas vid enheten. En del anhöriga har valt att tvätta sin anhöriges kläder hemma, vilket även är en möjlighet Tekniska lösningar Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika säkerhetskameror, larmapparater och lokaltelefoner. I planen för egenkontroll beskrivs principerna för användningen av de apparater som är i bruk, till exempel om kamerorna tar upp bild eller inte, var apparaterna är placerade och för vilket ändamål de används samt vem som svarar för deras korrekta användning. I planen anges bl.a. principer och praxis för anskaffning av säkerhetstelefoner till hemvårdens klienter samt den arbetstagare som svarar för instrueringen i deras användning och apparaternas funktionssäkerhet. På vilket sätt säkerställer man att de säkerhets- och larmapparater som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras? Alarmsystemet backas upp 24/7 av Sote360 som ansvarar för systemet. Klienternas alarm kommer till alarmtelefoner som personalen bär med sig hela tiden. Ifall personalen inte svarar på alarmet genast, återkommer alarmeringen tills någon kvitterat alarmet. Efter tre obesvarade alarmeringar ringer en automattjänst upp alarmtelefonen för att säkerställa att telefonen fungerar. Namn och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för säkerhets- och anropsutrustning? Mika Hokkanen, Sote360, tel:

16 Intern anvisning 16 (19) Anskaffning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i användningen och service Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdtillbehör som klassificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om användningen av dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälsooch sjukvård (629/2010). Utrustning som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsockeroch blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, glasögon. Instruktioner om anmälningar som görs om tillbud orsakade av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ges i Valviras föreskrift 4/2010. På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i användningen av dem och underhållet fungerar? Alla hjälpmedel fås från hjälpmedelsutlåningsenheten ifall vi inte vid enheten har till förfogande. Hjälpmedlen blir granskade före utlåning. Vårdarna registrerar vad som behövs och tar vid behov kontakt med utlåningsenheten. På vilket sätt säkerställer man att det görs korrekta anmälningar om riskerna för friskvårdens produkter och utrustning? Vi har en egen hjälpmedelsansvarig som kontrollerar hjälpmedlen kontinuerligt. All personal får skolning i hjälpmedlens användning och kan vidareinstruera åt klienterna. Vid enheten uppehålls ett hjälpmedelsregister (laiterekisteri) som uppdateras kontinuerligt av hjälpmedelsansvarige. Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning inom hälso- och sjukvård Hjälpmedelsansvarig: Irma Witick, tel: Materialbeställningsansvarig: Solveig Hägglund, tel: Blöjbeställningsansvariga: Helena Hägglund och Solveig Hägglund, tel:

17 Intern anvisning 17 (19) 8 BEHANDLING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER (4.5) Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifterna känsliga, sekretessbelagda personuppgifter. God behandling av personuppgifter förutsätter systematisk planering genom hela processen från registrering av uppgifterna till förstöringen av dem för säkerställande av god informationshantering. Den registeransvariga ska i en registerbeskrivning ange varför och på vilket sätt personregistret behandlas och hurudana uppgifter som registreras, samt principerna för dataskydd och vart uppgifter regelbundet överlämnas. Till samma personregister räknas även samtliga uppgifter som använd i samma ändamål. Klientens samtycke och uppgifternas användningsändamål anger olika aktörers rätt att använda klient- och patientuppgifter som införts i olika register. Bestämmelserna om sekretess och utlämning av klientuppgifter inom socialvården finns i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och bestämmelserna om motsvarande användning av patientuppgifter inom hälso- och sjukvården i lagen om patientens ställning och rättigheter. Uppgifter som registreras av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utgör patientuppgifter och har därmed ett annat användningsändamål och införs i annat register än socialvårdens klientavgifter. Serviceproducenten ska göra upp en plan för egenkontroll med tanke på informationssäkerheten, dataskyddet och användningen av informationssystemen i enlighet med 19 h i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). I egenkontrollen av dataskyddet ingår en skyldighet för tillhandahållare av tjänster att underrätta informationssystemets tillverkare om konstaterade betydande avvikelser när det gäller tillgodoseendet av de väsentliga kraven på ett informationssystem. Om en avvikelse kan innebära en betydande risk för patientsäkerheten, informationssäkerheten eller dataskyddet ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården underrättas. Lagen innehåller bestämmelser om skyldigheten att se till att det i samband med informationssystemen finns behövliga bruksanvisningar för en korrekt användning av dem. Eftersom det vid tillhandahållandet av socialvårdstjänster bildas ett eller flera personregister av klienternas uppgifter (personuppgiftslagen 10 ) uppstår av detta en förpliktelse att informera klienterna om den framtida behandlingen av personuppgifterna samt om den registrerades rättigheter. När man uppgör en dataskyddsbeskrivning, som är något mer omfattande än registerbeskrivningen, realiseras även den lagstadgade plikten att informera klienterna. Den registrerade har rätt att kontrollera uppgifterna om sig själv och vid behov yrka på rättelse av dem. Begäran om att få kontrollera uppgifterna och yrkandet på ändring kan framställas till den registeransvariga på en blankett. Om den registeransvariga inte lämnar ut de begärda uppgifterna eller vägrar att införa yrkade rättelser ska den registeransvariga ge ett skriftligt beslut om sin vägran och grunderna för den. När klientens samlade service består av både socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster ska vid planeringen av hur uppgifterna behandlas särskilt beaktas det faktum att klientuppgifterna inom socialvården och uppgifterna i journalhandlingar inom hälso- och sjukvården är separata uppgifter. Vid planeringen ska hänsyn tas till att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens uppgifter införs i separata dokument. a) Hur försäkrar man sig om att man i verksamhetsenheten efterföljer lagstiftningen gällande dataskyddet och hanteringen av personuppgifter samt anvisningarna och myndighetsföreskrifterna om dokumentering av klient- och patientuppgifter som utarbetats för enheten? Alla anställda undertecknar en användarförbindelse där dataskyddets och datasäkerhetens grunder gåtts igenom. Dessutom ska personalen genomgå datasäkerhetens och dataskyddets nätkurs vartannat år och bli godkänd i den tentamen som är förknippad med kursen. De dataskyddsansvariga och systemadministratörerna utför uppföljning av logguppgifter i syftet att uppfölja att personuppgiftslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården efterlevs. b) På vilket sätt inskolas personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter samt informationssäkerheten och hur ordnas fortbildningen? Tystnadsplikten ingår i introduktionsprogrammet för nyanställda och vikarier. En nätkurs i dataskydd och datasäkerhet erläggs vartannat år. c) Var finns enhetens registerbeskrivning och dataskyddsbeskrivning framlagda till påseende? Om endast en registerbeskrivning har gjorts upp för enheten, hur informeras i så fall klienterna om de frågor som gäller behandlingen av uppgifterna? Registerutdragen och dataskyddsbeskrivningarna finns tillgängliga på soite.fi